Andra franska republiken

1
Andra franska republiken
Franska republiken
franska:
Rpublique franaise

18481852

Flagga sigill
Valsprk: Libert, galit, Fraternit
Nationalsng: La Marseillaise
Huvudstad
Paris
4851N 221
[1]
Sprk Franska
Statsskick republik
Sista statschef President Charles Louis Napolon Bonaparte (senare kejsar Napoleon III)
Sista regeringschef Lon Faucher
Bildades 23 februari 1848
bildades genom Februarirevolutionen 1848
Upphrde 2 december 1852
upphrdegenom Kejsardmet teretablerat
Valuta Fransk franc
I dag del av
Frankrike
Andra franska republiken
2
Frankrikes historia

Denna artikel r en del av en serie
Tidsaxel
Gallien (486)
Frankerriket (tidigt400-tal483)
Frankrike under medeltiden (4861453)
Hundrarskriget (13371453)
Tidigmoderna Frankrike (14531789)
Franska revolutionen (17891799)
Frsta republiken (17921804)
Frsta kejsardmet (18041814)
Bourbonska restaurationen (18141830)
Julimonarkin (18301848)
Andra republiken (18481852)
Andra kejsardmet (18521870)
Tredje republiken (18701940)
Vichyregimen (19401944)
Frankrikes provisoriska regering (19441946)
Fjrde republiken (194658)
Femte republiken (1958)
Frankrike-portalen
Den andra republiken (franska: Deuxime Rpublique) var den republikanska frfattning som rdde i Frankrike
mellan 25 januari1848 och 2 december1852. Denna tid i Frankrikes historia kallas s eftersom Frankrike redan
tidigare hade varit republik. Frsta gngen den franska nationen blev republik var efter att kung Ludvig XVI avsattes
och avrttades 1793, mitt under den process som den franska revolutionen utgjorde och som varade mellan 1789 och
1799. Under den andra franska republiken hade landet en relativt stark presidentmakt, som dock var begrnsad till en
period om fyra r. Dess frste och ende president var Charles Louis Napolon Bonaparte, brorson till kejsare
Napoleon.
Andra republiken fddes under det s.k. revolutionsret 1848, d allmnt missnje spreds bland befolkningar i mnga
europeiska nationer, med start i Frankrike och Februarirevolutionen (men ven t.ex. i Sverige under Oskar I's tid).
Kungen ersattes av en vald president. Blott fyra r senare tog dock republiken slut, d presidenten som enligt
republikens konstitution inte fick stlla upp fr omval, helt sonika gjorde en statskupp. Louis Bonaparte fljde i sin
farbrors fotspr och utropade sig sjlv till kejsare, Napoleon III. Drmed fddes istllet Andra Kejsardmet i
Frankrike.
Andra franska republiken
3
Julimonarkin faller - februari 1848
Odilon Barrot
Ludvig Filip I
Efter den frsta republiken hade monarkin terupprttats genom den Bourbonska restaurationen 1814. Efter
julirevolutionen 1830 eftertrddes Karl X av Ludvig Filip I. Den s kallade julimonarkin kom att best i arton r
innan den, till allmn frvning, kollapsade 24februari1848 efter tre dagars strider p Paris gator.
Den 22 februari hade regeringen frbjudit en av den republikanska oppositionens politiska banketter. Arbetare, som
aldrig skulle haft rd att nrvara p banketten, brjade samlas p gatorna och efter mindre sammansttningar med
polisen brjade de upprtta barrikader. Februarirevolutionen hade brjat.
Guizots regering avgick den 23februari efter att ha vergivits av den smborgerlighet vars std den trodde sig ha.
Vnsterledarna Louis Mathieu, greve Mol och Adolphe Thiers avbjde erbjudandet att bilda regering men Odilon
Barrot accepterade och den frsta militrdivisionens attacker mot barrikaderna under Bugeauds terkallades. Men d
var det redan fr sent: Resningen hade redan spritt sig ver hela Paris.
Den 24 februari skt nationalgardet, delvis p grund av olyckliga omstndigheter, demonstrerande arbetare och nr
industriproletariatet i Paris frstder (les faubourgs) begav sig in till Paris' centrum senare samma dag vlkomnades
de av nationalgardet. Kungen Ludvig Filip I abdikerade till frmn fr sin sonson Ludvig Filip, greve av Paris efter
att nationalgardet vgrat hlsa honom som sin ledare. Men monarkin kunde inte rddas. Den uppretade folkmassan
framtvingade en provisorisk regering och den andra republiken utropades av Lamartine i Htel de Ville.
Se ven: Revolutionerna 1848
vergngsregeringen
Alphonse de
Lamartine
Adolphe Thiers
Franois Jean
Dominique Arago
Andra franska republiken
4
Louis Mathieu, greve
Mol
Marie Franois Sadi
Carnot
I opposition till Lamartines provisoriska, republikanska regering i Palais Bourbon upprttade socialisterna en egen
alternativ regering i l'Htel de Ville. Liksom vid det tidigare maktskiftet 1830 var det med andra ord upplagt fr
konflikt och till och med inbrdeskrig. Denna gng gick dock l'Htel de Ville segrande ur maktkampen mot Palais
Bourbon som tvingades vlja in socialisterna i regeringen. Trots omstndigheter kring de provisoriska regeringens
tillkomst blev den accepterad som kungens eftertrdare. Denna omaka samling mn stadkom en rad betydande
frndringar innan den verlmnade makten till den nyvalda nationalfrsamlingen i maj.
Republikanernas vergngsregering i Palais Bourbon under premirminister Jacques-Charles Dupont de l'Eure:
Alphonse de Lamartine, utrikesminister
Adolphe Crmieux, justitieminister
Alexandre Auguste Ledru-Rollin, inrikesminister
Marie Franois Sadi Carnot, utbildningsminister
Michel Goudchaux, finansminister
Franois Jean Dominique Arago, krigs- och sjminister
Louis Eugne Cavaignac/Auguste Laurent Burdeau, krigsminister
Louis Garnier-Pags utsgs till Paris borgmstare.
Socialistpartiets alternativa regering i Htel de Ville som frutom republikanerna ovan bestod av:
Louis Blanc, ...
Armand Marrast, ...
Ferdinand Flocon, ...
Alexandre Martin, en arbetarrepresentant knd som "Albert"
Dock var regeringen sammansatt av medlemmar frn bda dessa grupper naturligtvis inte oproblematisk och en
konflikt mellan grupperingarna brjade snart ta form. Socialisterna som inte utgjorde majoriteten i denna disparata
samlingregering samlades under den rda fanan. Enligt dem mste konsekvensen av att sextio rs reformer av de
politiska institutionerna inte mrkbart frbttrat vardagen fr det franska folket vara en omdanande frndring av
samhllet sjlv. De ville avskaffa gandertten som de uppfattade som det enda kvarvarande hindret fr jmlikhet.
Under trikoloren samlades deras meningsmotstndare som ville bevara de gamla institutionerna som hade byggt upp
det franska samhllet.
Allmnna val - april 1848
Det frsta konfrontationen mellan de tv lgren blev stllningstagandet i frgan om allmn rstrtt. Lamartine och
hans anhngare ville att de ursprungliga, universella principerna ("frihet, jmlikhet, broderskap") som nationens
verhghet vilade p skulle glla, dvs alla skulle betraktas som jmlikar. Revolutionrerna under Ledru-Rollin ville
att den republik som utropats i Paris skulle vara verstllt den allmnna rstrtten som de inte ansg att det
bristflligt utbildade folket var moget fr. Socialisterna ville avvakta med valet till dess medborgarna hade ftt
Andra franska republiken
5
verderbrlig utbildning.
5 mars beslutade samlingsregeringen, efter ptryckningar frn nybildade politiska klubbar i Paris, att utlysa allmnna
val 26 april. Den lagstiftande frsamlingen som s samlades den 4 maj 1848 bestod av en majoritet av republikaner
och antisocialister och den 9 maj verlt man makten till en verkstllande kommission med fem medlemmar: Arago,
Garnier-Pags, Marie, Lamartine och Ledru-Rollin.
Nationalfrsamlingen
Socialistisk motreaktion - maj 1848
Louis Auguste Blanqui
Valet innebar dock inte att ngon politisk stabilitet infann sig. Trots att
revolutionens ml var att avskaffa fattigdomen och att organisera industrin efter
andra principer n konkurrens och kapitalism, var den nya regeringen som blev
resultatet av revolutionen moderat eller till och med monarkistisk. Ngot som
socialisterna frsts hade svrt att stillasittande acceptera.
De som hade efterstrvat den ideala socialistiska staten hade sedan revolutionen haft
ett inflytande som inte stod i proportion till deras representation. Genom att aktivera
det Paris-proletariat som stdde dem lyckades de innan valet gra principen om
"rtten till arbete" till regeringens ml och, som en konsekvens, brjat upprtta de
"nationella verkstder" som skulle sysselstta de mnga arbetslsa. Under Louis
Blanc organiserade samtidigt en sorts industriellt parlament i Palais de Luxembourg
arbetets utformning. Genom ett dekret den 8 mars avskaffandes egendomskravet fr
vrvning till Nationalgardet vilket ledde till att hela den franska arbetsstyrkan frsgs med vapen. P detta vis hade
socialisterna mer eller mindre upprttat en stat i staten, med egen regering, organisation och arm. En ppen
konfrontation var oundvilklig.
Under ledning av Raspail, Blanqui och Barbs frskte en bevpnad folkmassa tillsammans med proletariat-gardet
inta nationalfrsamlingen den 15 maj men slogs tillbaka av de borgerliga styrkorna i Nationalgardet. Situationen
frblev dock ohllbar fr den nya regeringen. De nationella verkstderna lyckades inte frse ens Paris arbetslsa med
lnsamt arbete. Istllet blev de flesta av de tusentals arbetare som anskte om arbete sysselsatta med utomordentligt
meningslsa sysslor som att grva gropar som genast fylldes igen. De som inte ens kunde f sdana arbetsuppgifter
tillerkndes en halv dagsln (1 franc) i ersttning. ven denna mycket knappa ersttning utan krav p
motprestationer rckte fr att arbetare ver hela landet skulle strmma till huvudstaden och samlas under den rda
fanan. Fr regeringen blev det klart att detta sociala experiment inom kort skulle innebra ekonomisk bankrutt och
att det under omstndigheterna utgjorde ett konstant hot mot staten. Man beslutade drfr att stta stopp fr
utvecklingen och den metod som valdes var knappast sorgfri.
Arbetarupproret - juni 1848
Andra franska republiken
6
Louis Cavaignac
Barrikader 24 juni 1848.
Den 21 juni beslutade den parlamentariska arbetskommissionen under Alfred de Falloux att alla arbetare skulle sgas
upp inom tre dagar och att alla fullt friska mn skulle tvingas ta vrvning. Ett vldsamt upplopp brt omedelbart ut.
Under tre dagar, 24-26 juni, utkmpade de industriella kvarteren i stra Paris under Pujol en bitter strid mot de vstra
kvarteren under Louis Eugne Cavaignac som utsetts till diktator. Det socialistiska partiet gick under och dess
medlemmar antingen dog i striden eller blev deporterade, men socialisterna drog republiken med sig i fallet.
Republiken hade redan blivit impopulr p landsbygden genom den nya jordskatten p 45 centimes; bland borgarna
som drabbats av den ekonomiska stagnationen och fruktade de politiska klubbarnas inflytande; och efter
"junimassakern" ven bland arbetarna. Efter dessa vldsamma konvultioner och att den politiska scenen s
dramatiskt hade ritats om ansg sig fransmnnen nu behva en ny Napoleon. Ett behov som snart skulle tillmtesgs.
Presidentvalet - november 1848
Louis Napoleon
Den 4 november 1848 kungjordes en ny frfattning som utropade en demokratisk
republik med direkta allmnna val och en uppdelning av makten. Republiken skulle
best av en kammare med 750 ledamter som valdes fr en period p tre r. Denna
kammare skulle utse ett lagrd var sjtte r som frberedde de lagfrslag som
kammaren skulle rsta om. Den verkstllande makten verlts till en president som
valdes i direkta allmn val var fjrde r och inte fick stlla upp fr terval
(presidenten fick fljaktligen bredare folkligt std n kammaren). Presidenten skulle
sjlv vlja ut sina ministrar. Alla konstitutionella frndringar omjliggjordes
slutligen genom kravet p trefjrdedelars majoritet i kammaren under tre p
varandra fljande valperioder. Fr att undg risken att med denna konstitution i
praktiken gra en monark av presidenten frskte utan framgng Franois Paul Jules
Grvy istllet fresl att statschefen skulle reduceras till en utbytbar ledare fr
ministren. Lamartine, som var sker p att f folkets std med den freslagna
konstitutionen, van maktkampen.
Till valet valde socialisterna Ledru-Rollin som sin kandidat, republikanerna
Cavaignac och imperialister prins Louis Napoleon, brorson till Napoleon I men nnu helt oknd 1835 och fraktad
sedan 1840. Han hade under de tta r som fregick valet lyckats vinna folkets std s pass att han valdes till
frsamlingen av inte mindre n fem departement. Hans framgngar berodde dels p att regeringen genom sitt
handlande i juli vckt folkets minnen om det imperium son landet en gng varit, dels p den kampanj med
socialistiska undertoner som Napoleon bedrev frn sin exil i Storbritannien. Dessutom stdde inte lngre
monarkisterna Cavaignac och valde att istllet frena sig med Bonapartiserna. Vid valet 10 december 1848 rstade 5
miljoner bnder p Napoleon, vars namn de frknippade med ordning till varje pris, mot 1.4 miljoner fr Cavaignac.
Andra franska republiken
7
Napoleons presidentskap
Under tre r pgick en maktkamp mellan det splittrade parlamentet och prinsen som bidade sin tid. Till sin ministr
valde han mn som i liten grad kunde kallas republikaner - de var orleanister under ledning av Odilon Barrot. Fr att
strka sin position bemdade Napoleon sig att blidka de reaktionra partierna men utan att binda sig ngot av dem.
Restaurationen av pven
Pius IX
Giuseppe Garibaldi
Ett exempel p detta r krigsfretaget mot Rom, ett fretag som katolikerna rstat igenom i syfte att terupprtta det
pvedme som Giuseppe Garibaldi och Giuseppe Mazzini hade krt ut frn staden. Napoleon stdde planerna som
lg i linje med det som hans betraktade som sin huvuduppgift - att bygga om den europeiska kartan frn grunden.
General Nicolas Oudinots intg i Rom provocerade fram ett uppror i Paris till std fr den romerska republiken som
regimen krossade 13 juni 1849. andra sidan genomdrev Napoleon bildandet av en liberal regering i Rom efter att
pven vl hade installerats. Den 1 november upprttades en ny regering under ledning av Achille Fould och Eugne
Rouher.
Republikanerna "neutraliseras"
I Paris uppfattade katoliker och monarkister detta som en krigsfrklaring. Napoleon fortsatte dock att ltsas spela
orleanisterna i hnderna. Efter fyllnadsvalen i mars och april 1850, som verraskande blev framgngsrika fr
republikanerna, drabbades de reaktionra ledarna Thiers, Berryer och Montalembert av panik. Napoleon
sanktionerade d en kampanj mot republikanerna.
Kyrkan hade under Ludvig XVII och Karl X frskt ta ver kontrollen ver universitetet utan framgngar och nu
efterstrvande man istllet att starta ett eget universitet. I mars 1850 instiftade Falloux en lag som ter placerade
universitetet under den katolska kyrkan. Konsekvensen blev att all den frihet som inellektuella tnjutit sedan
revolutionen 1789 lades i malpse under de efterfljande 50 ren.
Den nya vallag som kom 31 maj 1850 syftade ven den att stvja subversiva ider. Den krvde att de som ville rsta
skulle kunna visa att man betalat skatt under tre r p den ort dr man ville rsta. Eftersom industriproletariatet i
allmnhet inte var fast bosatt begrnsade det den allmnna rstrtten hgst avsevrt. Pressfriheten kringskars genom
en lag som instiftades den 16 juli. Den terinfrde den borgensfrbindelse som tvingade tidningsgare och
publicister till vad regeringen betraktade som "gott uppfrande". En sinnrik uttolkning av lagen gllande politiska
klubbar och sllskap tvingade till slut alla republikanska organisationer att stnga. Republikanerna gick slunda
samma de till mtes som socialisterna hade gjort innan dem.
Andra franska republiken
8
Monarkisterna isoleras
Napoleon stmde dock bara in i Montalembert stridrop "Ner med republikanerna!" fr att f till stnd en
frfattningsndring utan att behva ta till en statskupp. Hans eftergifter hade dock givit monarkisterna stort
sjlvfrtroende. Deras std till Napoleon berodde i frsta hand p deras motstnd till republiken och var frmst ett
stt att nrma sig en monarki men nr republikanerna nu var ute ur spelet var en konflikt med bonapartisterna
oundviklig.
Genom att spela med i monarkisternas ambitioner att restaurera monarkin lyckades Napoleon strka sina egna
positioner. Under perioden 8 augusti-12 november 1850 propagerade han fr en konstitutionell frndring p olika
platser i Frankrike. Han anpassade sina tal till de platser och mnniskor han mtte. Nr han inspekterade
militrparader mttes han av biropen "Vive Napoleon!", av vilka han kunde sluta sig till att han hade armn p sin
sida. Han trngde undan General Changarnier som var en centralperson i monarkisternas planer p en statskupp.
Napoleon bytte till sist ut de orleanska ministrarna i sitt kabinett mot helt oknda mn som passade hans syften, mn
som Morny, Fleury och Persigny, och samlade officerare frn den afrikanska armn omkring sig, utblottade mn som
General Saint-Arnaud.
Genom att skrmma borgerskapet med en pstdd kommunistisk komplott och locka de stora massorna med ett
avskaffande av vallagen frn i maj kade Napoleon ytterligare sitt folkliga std. Monarkisterna svarade med att
vgra acceptera den grundlagsndring som skulle innebra att Napoleon kunde vljas fr ytterligare en period och att
den allmnna rstrtten terinfrdes. Nr de ville beropa den frordning som gav dem rtt att tillkalla armn om
frsamlingen attackerades, stoppades de av "berget", radikalerna som satt hgst upp i salen, som fruktade att det var
ett frsk att restaurera monarkin. Monarkisterna hade i och med det gtt miste om sin chans att stoppa Napoleon
med vapenmakt.
Napoleons statskupp
Louis Napoleon sg d sitt tillflle. Natten mellan 1-2 december 1851 upplste han kammaren, terinfrde allmn
rstrtt och lt arrestera alla partiledare. Han sammankallade drefter en ny kammare och blev tervald fr en period
p tio r. De ledamter som samlades fr att frsvara konstitutionen och krva Louis Napoleons avgng skingrades
av Mazas och Monte Valrians trupper. Upproret i Paris lett av Victor Hugo slogs snabbt ned av breusade soldater.
Folkomrstningen den 20 december slutade med att en stor majoritet stdde Napoleon.
Externa lnkar
Encyclopedia of Revolutions of 1848 - Provisional Government of the Second French Republic
[2]
Referenser
[1] http:/ / tools.wmflabs. org/ geohack/ geohack. php?language=sv& pagename=Andra_franska_republiken& params=48_51_N_2_21_E_
[2] http:/ / www. cats. ohiou. edu/ ~Chastain/ dh/ frprogov.htm
Artikelkllor och frfattare
9
Artikelkllor och frfattare
Andra franska republiken Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=25020659 Bidragsgivare: Boivie, Caesar, CommonsDelinker, FBQ, Fabben, FredettaMH, Gemini1980, Gottfried
Multe, Grundin, HADRIANVS, Harka, J 1982, Jespakk, Junip, Le Lapin Vert, Lokal Profil, Ludde23, Nicke L, Obelix, Pontus, Samulili, Schh, Sjunnesson, Tulpan, Yvwv, 6 anonyma
redigeringar
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare
Fil:Flag of France.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_France.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Aaker, Adriaan, Akhristov, Arria Belli, Badseed,
Bawolff, Bender235, Bibi Saint-Pol, Brian Ammon, Camptown, Chelin, Dbenbenn, Don-vip, Ericbarriere, Fsopolonezcaro, Happenstance, Herbythyme, Homo lupus, Howcome, Huhsunqu,
Jameslwoodward, Jnpet, Kanonkas, Klemen Kocjancic, Korrigan, Kyle the hacker, Ludger1961, Madden, Marc Mongenet, Morio, Neq00, Nightstallion, Noaa, Nolanus, Odder, R-41, Reisio,
Rhadamante, Rocket000, Roosa, SKopp, Sarang, Sasa Stefanovic, Scientus, SiBr4, Simetrical, Str4nd, Tabasco, The Evil IP address, VAIO HK, Verdy p, VovanA, Wwooter, Zhuyifei1999,
Zntrip, ZooFari, Zscout370, 66 anonyma redigeringar
Fil:Grand sceau de la Rpublique Franaise image001.gif Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Grand_sceau_de_la_Rpublique_Franaise_image001.gif Licens: Public
Domain Bidragsgivare: Albertomos, Alexandrin, Carlomorino, Dahn, David.Monniaux, Dvdgmz, Lionel Allorge, Man vyi, Mu, Pomeranian, Roi.dagobert, Telemaque MySon, Teofilo,
Xenophon, 1 anonyma redigeringar
Fil:France1848.PNG Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:France1848.PNG Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported Bidragsgivare: User:Br2387
File:Pavillon royal de France.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Pavillon_royal_de_France.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Zippanova
File:Flag of France.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_France.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Aaker, Adriaan, Akhristov, Arria Belli, Badseed,
Bawolff, Bender235, Bibi Saint-Pol, Brian Ammon, Camptown, Chelin, Dbenbenn, Don-vip, Ericbarriere, Fsopolonezcaro, Happenstance, Herbythyme, Homo lupus, Howcome, Huhsunqu,
Jameslwoodward, Jnpet, Kanonkas, Klemen Kocjancic, Korrigan, Kyle the hacker, Ludger1961, Madden, Marc Mongenet, Morio, Neq00, Nightstallion, Noaa, Nolanus, Odder, R-41, Reisio,
Rhadamante, Rocket000, Roosa, SKopp, Sarang, Sasa Stefanovic, Scientus, SiBr4, Simetrical, Str4nd, Tabasco, The Evil IP address, VAIO HK, Verdy p, VovanA, Wwooter, Zhuyifei1999,
Zntrip, ZooFari, Zscout370, 66 anonyma redigeringar
Fil:Barrot.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Barrot.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Ayack, Justelipse, Kelson, Mats Halldin, Mu, Notafish, Zscout370
Fil:Louis-Philippe de Bourbon.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Louis-Philippe_de_Bourbon.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Bukk, Carolus, Darwinius,
Interpretix, Kilom691, Shakko, Thib Phil, Yonatanh, Zzyzx11, 1 anonyma redigeringar
Fil:Alphonse de Lamartine 1.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Alphonse_de_Lamartine_1.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Adrien Tournachon
Fil:Thiersyoung.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Thiersyoung.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Original uploader was Adam Faanes at en.wikipedia
Fil:Arago.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Arago.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Javierme, Mats Halldin, Mu, 1 anonyma redigeringar
Fil:Comtemole.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Comtemole.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Jospe, Mats Halldin, Modernist, Notafish, Schekinov Alexey
Victorovich, Shakko
Fil:Mfscarnot.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Mfscarnot.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: BRPXQZME, Kilom691, Mats Halldin, Notafish
Fil:Louis Auguste Blanqui.JPG Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Louis_Auguste_Blanqui.JPG Licens: Public Domain Bidragsgivare: ArnoLagrange, Claus, Jospe, Love
Krittaya, Mats Halldin, Mu, NielsF, Notafish, QuartierLatin1968, Verbex
Fil:Cavaignac.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Cavaignac.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Kelson, Kre-Olav, Mats Halldin, Matt314, Notafish, RSekulovich
Fil:Horace Vernet-Barricade rue Soufflot.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Horace_Vernet-Barricade_rue_Soufflot.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare:
AnRo0002, AndreasPraefcke, Bohme, Brianboulton, EugeneZelenko, GeorgHH, J JMesserly, Jarekt, Jastrow, Jospe, Man vyi, Mats Halldin, Mayhem, Menze, Miniwark, Mu, Olivier, Paris 16,
Pline, Schaengel89, Tangopaso, Thib Phil, 4 anonyma redigeringar
Fil:Napoleon III, mlning av Franz Xaver Winterhalter frn 1857.jpg Klla:
http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Napoleon_III,_mlning_av_Franz_Xaver_Winterhalter_frn_1857.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: User Den fjttrade ankan on
sv.wikipedia
Fil:Pius ix.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Pius_ix.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Adam sk, Alexg, Dantadd, Docu, G.dallorto, Interpretix, Mmm448,
Schaengel89, 1 anonyma redigeringar
Fil:Giuseppe Garibaldi (1866).jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Giuseppe_Garibaldi_(1866).jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Black Tusk, Esquilo, G.dallorto,
Hellisp, Infrogmation, Matteo mondelli, Mmm448, Red devil 666, 2 anonyma redigeringar
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/