Escolar Documentos
Profissional Documentos
Cultura Documentos
Prmbledhje
Ky Fjalorth sht nxjerr n mnyr elektronike (automatikisht), me an t programeve: grep, sort, uniq , awk etj., duke u mbshtetur n Fjalorin e gjuhs s
sotme shqipe t vitit 1980.
m. Bim e vendeve t nxehta, me
dru t mueshm, t rnd e t fort,
zakonisht me ngjyr t zez, i cili prdoret pr orendi, pr vegla muzikore e
pr punime artistike. Abanoz i zi (i kuq).
Dru abanozi. Orendi prej abanozi. Vegl
muzikore prej abanozi.
ABANOZ
AFION
AGULIE
AGULIORE
m. 1. shih HASHASH,I 1.
AGALLAR
AH
AGAVE
AGNUSHE
AHORE
AJAZM
AGRUME
AJDS
AJROR
AKACIE
AKSH
ARGJEND
ARITH
ARITHE
AKSHAM
ARQIT
ARTI
AKULL
ARRAKAE
f. krahin. Lulekae.
ARR
ANANAS
ANSOR
ALLME
AM
ARUSH
JA.
ALL
krahin. Urithe.
ARNE
AKTH
ARRORE
ARR
f.
Bim barishtore shumvjeare e viseve t
ngrohta, me gjethe t mdha t prera
thell, q mbillet pr lulet si kok me
et t tulta, t cilat prdoren si ushqim
dhe pr t prgatitur pije, barna mjekimi
etj.; lulja e paelur e ksaj bime. Kok
angjinareje. Sallat me angjinare.
ANGJINARE
ARAPLI
f.
krahin.
Panxhar; rrep.
Arashka sheqeri. Arashk e egr.
ARASHK
ARGAN
ARR
ARRS
BAFR
ARRZ
BAGOLIN
BAJAME
ARRORE
ASHE
II f. Gshtenj e egr.
ASHR
ASHT
ATHJE
BAKM
f. shih ATHJEZ,A.
BAL
ATHJEZ
BALKROC
BALOSHE
BABANIK
f. 2. Mshtekn.
m.
Lule
LUL/E,JA.
BALSAM
balsami
shih
te
BALTROK
BAB
BALTHUK
BADR
f.
Bim barishtore
shumvjeare, e ngjashme me grashinn,
me gjethe t vogla e t renditura dy e nga
BALLBRESHTZ
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
GJAKU
a) Bim barishtore, me krcell t gjat
mbi nj pllmb, i cili, kur kputet, nxjerr nj lng n ngjyr t kuqe. b) shih
BISHTMI, U 1.
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
HIRRE
a) Bim barishtore njvjeare, me gjethe
si t koprs s egr, me lule t bardha,
q rritet npr lndina dhe q i hidhet
gjizs pr t'i dhn nj er t mir ose
q prdoret n mjeksin popullore pr
shrimin e hirrzs s kafshve. b) Bar
prdhesi.
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
MNDAFSHI Bim barishtore shumvjeare, e helmet, me krcell t holl kacavars, me gjethe n trajt zemre, me
lule n tuf e ngjyr jargavani t hapur,
q bn fara t mbshtjella n nj et me
push t gjat.
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
MIU Shpargull.
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
NGJITS Gjunjz.
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
BAR
SHPIRRE Kuskut.
BAR
SHPRETKE Ryz.
BAR
BAR
BAR
TAMBLI Qumshtore.
BAR
BAR
BAR
BAR
THLLZE a) Bim barishtore njvjeare ose shkurre shumvjeare, e helmet, me lule t vogla, t gjelbra, pa petla
e t mbledhura n kalli, me gjethe t
mdha, q kan nj lnd ngjyruese. b)
Thrroke, xerxele.
BAR
BAR
UJI Marask.
BAR
URDHEJE Rrushqyqe.
BAR
BAR
BAR
BAR
BARI
BARI
BAR
BARI
BAR
BARI
BAR
BARABARDH
f. Bim barishtore me er t
mir, me gjethe si pllmb e me push,
me lule t vogla ngjyr trndali, q mbahet n saksi pr zbukurim. Lule barbaroze. Er barbaroze.
BARBAROZ
BARI
BARI
BARBUNJ
BARDREDH
m. shih DREDHK/,A.
BARDHES
f. Bar prdhesi.
BARI
f. Lule dhensh.
BARGJAN
BARI
BARI
BARI
BARI
I T HASURIT
Bim barishtore me gjethe t vogla e t
shpeshta, me lule t bardha, q rritet pr
tok n vende me lagshtir dhe q, sipas
bestytnive, prdorej pr mjekimin e t
hasurit a t shuplakurit.
BARI
BARDHKUQE
BARDHK
BARI
BARDH
mb.
1. Krpudh bardhkuqe: nj lloj krpudhe q hahet, me mbulesn sipr t
bardh dhe posht n ngjyr si t uthulls. 2. si em. BARDHKUQ/E JA f. sh.
E, ET. Krpudh bardhkuqe.
BARIMZ
m.
Lule behari (vere) shih te
LUL/E,JA.
BEHAR
BARKKUQE
BELOT
f. krahin. 1. shih VRUG,U. Bastra e grurit (e duhanit, e qeps, e hardhis). I ra (e vrau) bastra.
BASTR
BELUSH
BATH
BATH
BERONJ
BESHT
BEZG
DETI iibanoz.
BATH
BRCEL
m. Tep, okr.
BRHAP
f. bot
1. Bim barishtore njvjeare, me krcell t drejt e me zhardhok, me gjethe
si t zambakut dhe me lule si xhufk n
krye t krcellit, n ngjyr t bardh ose
t verdh, q elin n pranver. Kodr
me bathra. eln bathrat. 2. shih
BAD/R, RA 1. .
BATHR
BRHUK
f. 1. Kopr e egr.
BRSHEN
BRTHAMOR
BRTHAMORE
BRTHANZ
BATHZ
mb. 3. Q ka brtham.
Pem (far) brthamore.
BATHORE
BEDUNIC
f. 2. Fryt i tult, q ka nj
brtham t fort.
3. krahin. Bok, qep deti.
BRTHOKL
BIB
BIF
f. Pazi.
m. Bim barishtore parazitare, me krcell t shkurtr e t holl, q bn kokrra
t vogla si t fshess dhe q del n arat e
mbjella me oriz.
BINEK
BISHT
BISHT
BISHT
MIU Bishtmi.
BISHTADHIZ
BISHTAJORE
BISHTAQEN
m.
Bim barishtore shumvjeare, me gjethe t holla e t gjata si
gjilpr, me lule t bardha si n t blert,
q rritet npr livadhe.
BISHTDAC
BISHTDUNG
f.
1. Bim barishtore njvjeare, me gjethe
t gjata me push nga sipr dhe me
gjemba anash, q bn lule t blerta ose
BISHTDHELPR
10
BRES
BRESHKZ
BORDULLAK
BORDULLAKORE
f. kryes. nj.
LUL/E,JA.
BOR
BORIG
BORONIC
m.
Bim barishtore njvjeare, me lule t
bardha, me gjethe t vogla e me er t
kndshme, q mbillet n saksi ose n oborret e shtpive. Borzilok i egr bim barishtore njvjeare me gjethe t rralla e
me lule t kaltra, q rritet npr livadhe
dhe q e han kafsht. Lule (gjethe)
borziloku. Nj deg (nj tuf) borzilok.
Era e borzilokut.
f. 3. shih BRESHKZ,A 4.
Grur breshke shih te GRUR/,I. Liri
i breshks liri i egr. Lule breshke shih te
LUL/E,JA. Trndal breshke balkroc.
BRESHK
BRETK
m. Brirt e gjethes.
BRI
BRIGJR
BRUK
BRUKTH
f. Shkurre me krcell me
gjemba e zakonisht t shtrir prtok,
me gjethe vezake, t dhmbzuara e t
bashkuara tri e tri, me lule t bardha, q
bn fryte si t manaferrs.
BRUSHTOVAT
BOTANIK
BREDH
m. Ashe.
BROKR
BOSHTR
BOZHURE
BRI
BORZILOK
f. Radhiqe.
BRUSHTULL
f. shih URTH,I I.
BUALL
BUALLS
BU
BRENG
BUF
BUFK
11
f. 4. Lulebufk.
BUHAVIC
BUNGBUT
BUJGR
BUK
BUNGKEQE
BUNGKUQE
BUK
BUKLEPE
f.
Kasht knete me krcell t
mbushur e t but, q prdoret pr t
mbuluar atit e kasolleve, pr t br
rrogoza etj.; kasht frytje; lulja e ksaj
kashte.
BUNGL
BUNGLESHE
BURTH
BUKUR
BULBOR
BULI
f. shih BUNGBUT/,A.
BURBULL
BUKJE
BULB
f. Shpardh.
BUSH
BUSHK
BUTIN
BUT
BULLEDR
BUNG
12
f. Bungbut.
BUXHAK
BUZ
BUZDELE
f. Luleshqerr.
BUZMADHE
BUZORE
f.
1. Trndali i egr. 2. Ferrac.
BYTHKROM
BYTHQIQR
BYTHQYQE
CARANGTH
13
AFR
AJ
AKLLAZ
DAFINOR
DAFINORE
DALLNDYSHE
BAR,I I.
DAMAR
DARDHZ
ALLMARE
ALLM
AM
DARDHISHT
APAROZ
DARDHORE
f.
kokrra e saj.
DARDHUKL
DARKAJK
DASHE
DASHEZ
EREM
OL
m.
f. Rrnja e pazis.
ETIN
ILEK
f.
* Krpudh dashe shih te
KRPUDH/,A 1.
AUSH
DASHTR
DAFIN
DEGZ
DEJ
14
DEJZ
DELE
DELL
DJEG
DJEGS
DELLZIM
DELLZUAR
DERVISH
DORDOLIN
kuq.
f.
Shkurre kacavarse me
gjethe gati rrotullare, q el lule t kuqrreme nga jasht e t verdha nga brenda,
t cilat i ngjajn nj dore t vogl me
gishtrinj t prkulur dhe kan er shum
t mir; lulemustak. Kundrmon dorzonja.
DORZONJ
DERR
DET
m.
Sallat deti.
Dan deti
shih te DAFIN/,A.Ferr deti shih
te FERR/,A. Fik deti (frngu)
shih te FIK,U. Misr deti shih
te MIS/R,RI. Pish deti shih te
PISH/,A 1.
Qep deti shih te
QEP/,A.
f. Dru a shkurre me gjethe halore
gjithnj t blerta, q bn kokrra t vogla
e t rrumbullakta me ngjyr zakonisht
t zez, t kuqrremt ose blu t errt dhe
me er t mir; kokrrat e ksaj bime, q
prdoren n industrin farmaceutike, pr
t br nj lloj rakie, hardhi etj. Dllinj
e zez (e kuqe). Dru dllinje. Kokrrat
e dllinjs. Vaj dllinje. Raki dllinje.
Mbledh dllinja.
DLLINJ
DREDHAK
DREDHE
f.
DREDH
f. 9. Dredh; urth.
DREDHL
DRNOK
DIELL
DIMR
DISTIK
DREDHS
I f. 1. Luleshtrydhe. Dredhza t
pjekura. Reel dredhzash. 2. Dredhk.
Shkul dredhzat. 3. Urth. Mur i mbuluar me dredhza. 4. Dredh hardhie
etj. Ka nxjerr dredhza. sht kapur
me dredhza.
DREDHZ
DJATH
15
DREDHK
DREDHORE
DREJT
DREKZ
DRITDASHS
DRITH
DRIZARE
DRIZ
m.
1. Fshikart. 2. Vjegjs. * Iu b buka
drokth i mbeti buka n gryk, nuk i shkon
buka, iu b buka lmsh (komb) n gryk
(nga nj lajm i hidhur, nga nj hall etj.).
DROSHT m.
Shkurre e vogl me gjethe
vezake, me lule t gjata n ngjyr t
bardh ose t trndalt, q mbin vetiu
npr pyje e n vende t thata dhe i ka
farat n bishtaj.
DRUJUB f.
Shkurre e lart, me deg
t shumta t mbuluara me push, me
gjethe n trajtn e veshks, me lule
ngjyrvjollc, q mbillet npr parqe si
bim zbukuruese.
DRUNAKUQ m. Zogl.
DRURRYELL m. Shkurre e lart, me deg t
buta, me lule t verdha e t mbledhura n
trajt ombrelle dhe me gjethe t zgjatura
si heshta e t grumbulluara m shum n
majat e degve, t cilat prmbajn nj
lng t bardh si qumsht.
DUHAN m. 1. Bim barishtore njvjeare, me
krcell t trash e t lart dhe me gjethe
t gjera, t cilat prmbajn nikotin dhe
kan shije t hidhur. Duhan i shkurtr
(i gjat). Duhan i bardh. Duhan grxhall. Duhan gjethemadh (gjethe vogl).
Duhan vjeshtak. Duhan vendi. Duhan
plepi. lloj duhani q e ka gjethen si t
plepit. Gjethe (lule, krcell, far, rasat)
duhani. Lehe duhani. Llojet e duhaneve.
Vrugu i duhanit. Hiri i duhanit. Duhan i
egr madrgon. Zjarri i duhanit (zjarri
i egr) shih te ZJARR,I.
DUNIC f. Bezg. Dunic mali.
DUSHK m. 1. Dru i lart pyjor me kuror
t dendur, me gjethe t shumta e t
dhmbzuara, q lidh lende dhe q e ka
lndn mjaft t fort e t rnd; emrtim i prgjithshm i disa llojeve drursh
q kan tipare t tilla t afrta (si p.sh.
rrnja, bunga, qarri, shpardhi, valanidhi
etj.); lis. Dushk i ri. Gjethe (deg,
dru, lende) dushku. Prush (hi) dushku.
Pyll me dushqe. Lule dushku shih te
LUL/E,JA.
DROKTH
16
I EGR Ashe.
EGJR
17
II f. Brshen.
ENJ
FENIKS
EPIDERM
ETHACAK
FERRAC
ETHE
EUKALIPT
MBL
gull.
FERRC
f. 1. Emrtim i prgjithshm pr
shkurre t ndryshme me shum deg e
me gjemba, q mbijn vetiu npr vende
t papunuara, npr ledhe, ans udhve
etj. Gjinia e ferrave.
2. Shkurre q mbin vetiu npr vende t
papunuara, ans udhve etj., me shum
deg t holla e t mbuluara me gjemba t
shkurtr, me gjethe t dhmbzuara n
trajt zemre dhe me lute t bardha, q
bn kokrra si t manit, t cilat kur piqen
marrin ngjyr t zez e bhen t mbla;
manaferr. Deg (gjethe) ferre. Gjemb
ferre. Mana ferre. Gardh me ferra. Pres
ferrat.
4. Gjemba. Ferr e bardh ferrbardh.
Ferr e but ferrbut. Ferr deti akacie.
Ferr (gjemb) gomari gjemba, rrfeshk.
Ferr e keqe driz. Ferr e kuqe ferrkuqe,
driz.
FERR
II f. Melekuqe.
FARVESHUR
FARZHVESHUR
FARJE
FAROR
FASULE
FEMR
FERRBARDH
FEMROR
FEMRORE
f. 2. Vezorja e lules.
FERRBUT
f.
f. 3. Vezorja e lules.
f. 1. Gjemba; ferr.
FARKUQE
FERRECK
FARASHK
FAR
FERRACAK
FERRDET
m. Akacie.
FERRKAE
FERRKUQE
f. Driz.
FERRLAGSE
FENDOS
18
FERRMANZ
FERRMI
f. Manaferr.
FILLIKATE
m. Breng thiu.
FERRNUSE
FERRPAT
FINOK
FJETUR
1.
FLAMUR
FLEGR
FLET
FNG
FSTK
FIDHS
FIER
FLET
FLOKKUQ
FLOKSHTRIG
e jonxhs.
FIERORE
FIK
f. 2. Kuskut. Flokshtriga
FLOKZ
FLORI
FLUTURORE
f. 5. Smundje e bimve, q ua
fryn ktyre gjethet dhe ua bn si fshika.
Flluska kap gjethet e majs.
FLLUSK
FILXHAN
FOJLET
19
f. Carac.
FOM
FORT
fort
shih
te
m.
egr.
GATH
GRDEC
FRASHR
GRTHAC
GRTHE
GSHTENJ
FRYZ
FSHES
FSHIKET
FSHIKZ
GSHTENJ
GSHTENJ
FTUA
FYSHTR
f. Boshtr.
FYTZ
f. 1. Fryz.
GAK
f. Lakr e bardh.
GVEZHZ
f. 2. Fshikart, drokth.
FRYTJE
II m. Ullastr.
GSHILL
FRNG
GARDH
GISHT
GISHTJE
GISHTOR
GALLORE
20
GLIKANXO
GRAMORE
GOJASLLAN
GOJ
ASLLANI Gojasllan.
GOJ
UJKU Gojujk.
GOJKRAPE
GOJLUAN
GRAMUJ
GRASHIN
m. Gojujk.
GOJZ
GOJUJK
m. Lulegoj.
m.
Bisht gomari shih te
BISHT,I. Ferr (gjemb) gomari shih
te FERR/,A. Lule gomari shih te
LUL/E,JA. Vesh gomari veshgomar.
GOMAR
f. 4. Dardh gushtake, q i bn
kokrrat t mdha, me ngjyr t verdh
n t kuqe dhe me shum lng; kokrrat e
ksaj dardhe. Voli gomaren.
GRATHATEL
GRATHAT
GOMARE
m.
marthit.
GOMARTH
Gjemba.
GRILL
Gjembat e go-
GORRIC
m. Grathat.
GRISKL
GROBULL
f. Kokull.
f.
1. Bim barishtore njvjeare q rritet
npr livadhe ose npr ara t mbjella
me t lashta, me krcell t prdredhur e
me gjethe t vogla e t holla, q el lule
t kuqrreme dhe bn fryte si bishtaja.
Groshza i dmton t lashtat.
GROSHZ
GRAM
GROSHIL
GROZHL
GRAMOR
21
f. Modhull.
GRUMBULLOR
GRUMBULLORE
GRUNAMADH
GUNISHTE
GUR
GURGULLESH
GJAK
GRUNESH
GJAK
mb.
1. Q bn kokrra me tul t kuq (pr nj
lloj portokalli); q e ka tulin t kuq (pr
kokrrn). Portokall gjakoshar.
f. Bim barishtore, me gjethe
t gjera e me lule t verdha, q rritet
npr ara e q e ha shum bagtia.
GJALPTORE
m.
Bar gjarpri shih te
BAR,I I. Krpudh gjarpri shih te
KRPUDH/,A. Lule gjarpri shih te
LUL/E,JA. Presh gjarpri (i egr) shih
te PRESH,I. Qep gjarpri xhrrokull.
Rrush gjarpri shih te RRUSH, I.
GJARPR
GRUR
GRURKUQ
GRURTH
GRUZ
f. Buhavic.
GUGUSHE
GUNEZ
GJEL
GJEMB
(FERR)
rrfeshk.
GJEMB
Gjemba,
GJEMB
GOMARI
GJEMB
II f. Lulja e lofats.
GUNGAE
QUMSHTI Tamblagjak.
GJAKOSHAR
GRUNOR
GRUNORE
GUNGOR
GJEMB
22
UJKU Ashe.
GJEMBA
GJEMBBARDH
GJI
GJILPRZ
m. Gjemb i bardh.
f. Shkurre gjithnj e gjelbr, me gjethe si t borzilokut, t mbuluara n t dyja ant me push dhe me lule
ngjyr trndali n t kuqe.
GJEMBRISHT
GJINESHTR
GJEMBOR
GJERDHISHT
GJESHTR
f. shih GJINESHT/R,RA.
GJINEVERDH
GJETHE
GJIPISHT
GJIZ
GJETHZ
GJETHIM
f. Krifsh, mret.
mb.
1. Q ka gjethe, q nuk ka hala n vend t
gjetheve (pr drurt e shkurret); q prbhet prej drursh me gjethe e jo me hala.
Drurt gjethor. Pyll gjethor. 2. Q ka
t bj me gjethen, q i prket gjethes,
i gjethes; q ka t bj me trsin e
gjetheve t nj bime a t nj druri. Indet gjethor. Mbshtjellje gjethore. N
trajt gjethore.
f. Bajame e egr.
GJIRAK
GJETHEMBAJTS
GJUH
LOPE Gjuhlop.
GJUHDELE
GJETHOR
GJUHLOP
f.
1. Bim barishtore njvjeare me trup
t vogl e me gjethe t holla e t imta,
lulet e s cils kan te bishti nj zgjatim si
gjuh dhe jan t helmta. 2. Ferrnuse
GJUHNUSE
GJNDR
23
GJUHQEN
HALOR
GJUHZ
HALOR
GJUHOR
GJUNJZ
GJUNJZORE
GJURM
HALTH
HARDALL
HARDHI
MUSHKE Gjurmmushk.
GJURMMUSHK
f. Bim q e ka pjesn e
poshtme t krcellit t drunjzuar, kurse
pjesn e siprme e ka si t barishteve;
bim q nga krcelli qndron midis barishteve dhe shkurreve. Rritet si gjysmshkurre.
GJYSMSHKURRE
HARDHIORE
HAL
HALZ
HARMO
f.
Pish e lart e vendeve malore, me lvore
ngjyr hiri n t kuqe, me gjethe si
hal t vendosura dy e nga dy dhe me
kuror vezake; pisha e but. Dru hartine.
Shkurre hartine. Pyll hartine.
HARTIN
HALMUC
HASHASH
24
HIDHNAQ
I f.
1. Lloj drithi q bn kokrra t vogla me
cip t murrme e prbrenda t bardha,
t cilat prdoren m shum si tagji pr
kafsht; grur i zi, hejd; kokrrat e ktij
drithi. Bollgur hikrre. Ar e mbjell
me hikrr. 2. Bim e egr barishtore
ose shkurre e livadheve, me shum lloje,
me gjethe t dhmbzuara si t domates
q bn kokrra t vogla t rrumbullakta.
Hikrra e kuqe shkurre e till e shtrir
ose kacavarse, q rritet deri 2-3 metra.
Familja e hikrrave.
HIKRR
f. shih HIK/RR,RRA I 1.
HELMARIN
HELME
HELMS
HELMZ
HEQSE
HIDE
HIRR
f. veter.
BAR,I I.
HIRRZ
HISLL
m. krahin. Hithr.
HITHR
HITHRORE
m. krahin. Hithr.
HIDHNAKTH
m. Angjinare.
HIRT
f. 6. Kputje.
HIDHS
HINARDH
m.
dhmbzuara e me maj, t mbuluara
nga lart me push t ashpr, me lule t
vogla pa bisht, druri i t cilit prdoret
pr lnd ndrtimi.
HITHS
HITHK
25
HUDHR
m. Shelg i but.
Lulet e hunapit.
HUNAP
JAMBALL
JARGAVAN
Gjethe hunapi.
HURM
m. Barbaroz, elbaroz.
idrshahu. Stolisur me idrshah.
IDRSHAH
ILNJ
ILQE
JASEMIN
JERMSIN
JESHIL
JONXH
JUT
Lule
f. shih ILQ/E,JA.
f. Bim q rritet n Azin Jugore e sidomos n Indi pr t nxjerr prej saj je, t
cilat shrbejn pr t br litar, plhura
t trasha etj.; jet q nxirren nga lvorja
e ksaj bime.
f.
1. Bim barishtore e vogl, q nxjerr
n llim t pranvers lule me petla t
bardha n t verdheme a n ngjyr vjollce
dhe q ka n rrnj nj zhardhok me shijen e pjeprit t papjekur; zhardhoku i
KAE
26
KAUBOR
KADAIFI
KALTR
1.
KALLAM
I TOKS Kuskut.
KAFE
KAFE
KAKAO
KAKI
KALLAMBOQ
holl mel.
f. 4. shih KALBZIM,I 3.
Kalbsira rrnjore. Kalbsira e kumbulls.
kali
shih
* Kallamboq i
KALLM
KAMBAN
KAMBANZ
f. 2. Lulekamban.
KAMBANORE
KAMOMIL
m. 3. Smundje krpudhore,
q u bie pemve ose bimve n gjethe,
n rrnj, n fryte etj., zakonisht nga
lagshtira e teprt, kalbsir. Kalbzimi
i hidhur i pemve.
m.
Gshtenj
GSHTENJ/,A.
krahin.
m. Kallami i sheqerit.
Xhufka e kallamsheqerit.
KALBZIM
KAL
m.
KALLAMSHEQER
KAKUT
KALBSIR
te
27
KANADEZ
KANELL
KAPASTR
KAPIN
KAROT
KARTH
KASTRAVEC
KAPINOK
KAPOSH
KASHT
KASHTKUQE
KASHTRROJ
KAPTIN
m.
1.
Bim barishtore njvjeare, me krcell t dobt, me nyja e t
degzuar, me gjethe t holla e t gjata,
q bn lule t bukura, me ngjyra t
ndryshme e me er t kndshme. Karal
i kuq (i bardh, me pikla). Er karali.
KASHTBARDH
KAPSUL
KAT
KARAFIL
KAVAK
KARAFILOR
28
KRP
KEPC
KEQ
KRPORE
KRPUDH
KLKAZ
KLPISHT
KLYSHZ
KLLF
KMBDELE
f. Radhiqe.
KMBPAT
KMBPUL
KSULKUQE
m.
Bim barishtore njvjeare, me krcell
shum t degzuar dhe me gjethe t prbra nga katr etza vezake, me lule t
verdha, q bn n tok disa bishtaja me
dy-tri kokrra brenda; kokrrat e thara t
ksaj bime, t cilat prmbajn vaj dhe
hahen t pjekura. Kikirik i pjekur. Vaj
kikiriku. Kaush me kikirik. okollat
me kikirik. Shiste kikirik.
KIKIRIK
KMBOR
KMBYER
KPUTJE
KIN
29
KLEK
KORTHIT
KLLOGJR
KOSTREV
KOIMARE
KOKULL
KRAHJET
KRAHNJERR
KOKOEL
KOLMUTH
m.
* Lule krehri shih te
LUL/E,JA.
KREHR
KREK
m. Ferrnuse.
KOLLOGJON
f. shih MURRIZ,I.
f.
konopishts.
KONOPISHT
Maren.
Lulet e
KONVEJER
KOPR
KREKZ
f. 2. Krek.
KRESHT
m. Pish e zez.
KRIFSH
KOQE
f. Mshtekn.
f. vet. Grup bimsh (si krpudhat, eri; etj.), q nuk elin lule dhe
nuk bjn fryte t vrteta, q i kan organet e riprodhimit t fshehta dhe q
shumzohen me spore; bim pa lule.
KRIPTOGAME
KOQZ
30
KRIPTH
KRISJE
KRIZANTEM
KROC
KROM
KRUSPULLUK
KRYELAKR
lore.
m. Madrgon.
f. vet.
Familje bimsh q e kan kurorn e lules
t prbr nga katr peta t vna kryq
(si lakra, sinapi, sheboja etj.).
KRYQORE
KUFIRM
KUKURAQ
m. Tae.
KULMAK
KULMETIN
KULPR
KULLUMBRI
31
KUQ
LAJTHI
KUQLARE
LAJTHIZ
KUQLORE
KUROR
KURORZ
f. 2. Kurora e lules.
KUSKUT
f. Helmz.
LAKR
LABOT
LAFSHAGJELE
LAKR
LAKR
LAFSH
LAKR
LAFSHIN
LAJTHAT
LAKR
f. Lofat.
32
LAKR
LAKRISHT
LEPURUSHK
LEQIK
LERTH
LESHTAK
LAPRUSHE
LAPRUSHK
LAR
LESHTERIK
f. Laprushe.
LARZ
I f. shih LARUSHK,U.
LARTH
m. 1. Ashe. 2. Urth.
f. Myshk.
LESHNJE
LETR
LKORE
LKUA
LKURT
f.
1.
LARUSHK,U 1.
LMASHK
LARUSHK
LARUSHK
vet.
nj.
shih
LAVARE
LMYSHK
LAVERDHZ
LEBR
LNGSHTRYDHE
LPJET
LEPUR
33
f. Luleshtrydhe.
but). Lpjet e thart (e mbl). Lpjet bjeshke lloj lpjete q rritet n vise
malore dhe sht mjaft e thart, uthulla.
Lpjet uji. Lpjet kali lloj lpjete me
et t gjata si hesht e me njolla t keqe.
Lpjet guri. Lpjet lepuri uthullishte.
Lpjet me oriz (me miell). Gjethe (et)
lpjet. Lakror me lpjete. Tav me lpjet. Mbledh lpjet.
f. 1. Bim barishtore shumvjeare, me gjethe t mdha, me lule t
bardha n t verdh, q rritet n liqene,
n ujra t ndenjura etj.; lkua. Lpush
gjoli.
2. Bim barishtore dyvjeare, me gjethe
vezake e me push nga t dyja ant, me
krcell t lart deri dy metra, q el lule
t verdha n tuf.
3. Lloj lpjete e hidhur me et t gjata
e si t kuqrreme q rritet npr hendeqe
e n vende me lagshtir dhe q nuk hahet; lpjet kali. Nuk sht lpjet, po
lpush.
LIMF
LIMON
LPUSH
I f. Xin.
LIR
LIS
f. 1. shih LPUSH/,A 1, 4.
Lpushk knete. Lpushkat e duhanit.
LPUSHK
m. 2. Emrtim i prgjithshm
pr bim kacavarse si hardhia etj., q
ngjiten e kapen npr degt e pemve;
shtalbs.
LVARS
LI
LIG
LISN
LIVADH
LIGUSTR
m. 1. Dru pylli i lart, me gjethe me dhmbza anash, q lidh lnd dhe q prdoret
si lnd ndrtimi e pr zjarr; dushk. Lis
i bardh qarri. Lis i but bungbuta.
f. 1. Gjysmshkurre shumvjeare,
me deg t shumta e t thjeshta, me
gjethe vezake ose edhe t zgjatura si hesht, q bn lule t kaltra me er t mir;
trumz e but. Vaj livande. Er livande.
LIVAND
LIKEN
LOFAT
LILAK
34
LOFATORE
LOP
LOTUES
LOTZONJ
LOZE
LUGAT
LULE
LULE AKSHAMI
LULE AKULLI
LULE ALLE
Bim zbukuruese me
gjethe si t portokallit, q bn nj lule t
vogl t bardh me pes petla e pa er.
LULE ARGJENDI
LULE ARUSHE
Dorzonj.
a) Bim barishtore, me
gjethe t holla dhe me lule t vogla ngjyr
portokalli e me er t mir, q prdoret
LULE BALSAM
35
LULE FLORIRI
LULE MBRMJEJE
Luletogz.
LULE GOMARI
Bim
zbukuruese
kacavarse, me gjethe si zemr, me lule
t bardha, t kaltra ose ngjyr vjollce
dhe me njolla e me vija t ndryshme, t
cilat rrin t elura vetm n mngjes ose
n dit pa diell.
LULE MNGJESI
LULE MIZE
Bim
barishtore njvjeare, me gjethe t vogla
si ato t mimozs, t cilat kur i prek ulen
posht, mblidhen e rrudhen.
LULE NGJITSE
LULE PESHKU
LULE GJIZE
Hashash.
LULE KADIFEJE
Lulekadife.
LULE PJATE
LULE KASHTE
ULE LAKRE
Lulekungull.
PRESHI
Lulelakr.
Agulie.
Lulepresh.
Kamomil.
LULE QENGJI
Luledele.
Qumshtore,
qumshtore, luleradhiqe.
LULE QUMSHTORE
LULE QYQEJE
lule-
Luleqyqe.
LULE REZHDE
Luleletr.
LULE MAJI
LULE PRANVERE
LULE QENI
LULE LEPURI
LULE LETRE
LULE PLEPI
Lulekmbor. LULE
Lulekrehr.
LULE KUNGULLI
Lulengjitse.
Menekshe.
LULE PASHKE
LULE HASHASHI
Lulemiz 1.
LULE GJARPRI
LULE GJELI
Lulemiz.
LULE MOSMHARRO
Qumshtore, luleradhiqe.
LULE GJAKU
Lulemllag.
LULE MLLAGE
LULE FSHESE
LULE GISHTI
Lule akshami.
LULE RRUAZE
Lulerruaz.
LULE SABAHU
Lule mngjesi.
36
LULE SAHATI
Shkumz, lulesapun.
LULE SAPUNI
LULE SYRI
LULEAKSHAM
LULEALLE
LULE SHQERRE
LULEBLET
f.
Bim barishtore, me
gjethe e me deg t mbuluara me push t
gjat, me lule ngjyr trndali, q rritet
n vende t thata e fushore.
LULE TAMBLI
f.
1. Bim barishtore zbukuruese me gjethe
t vogla e t holla, me lule t verdha e
t grumbulluara n tuf. 2. Bim e egr
barishtore, me deg t holla e t grumbulluara si tuf, q rritet n ujra t kripura
dhe q e han peshqit si ushqim.
LULEBUFK
Luledele, luleshqerr.
Luleshqiponj.
LULEBUKJE
LULE VEDRE
Lulevedr.
LULE VERE
LULEDELE
m. Lule dielli.
LULEDIMR
m. Lule dimri.
LULEDREDH
m.
Bim barishtore dyvjeare ose shumvjeare, me krcell t
drejt, me lule si kup e vogl a si lxhan
dhe n ngjyra t ndryshme, e cila rritet
n natyr ose mbillet si bim mjeksore e
zbukuruese.
LULE VJESHTE
LULE VRESHTI
LULE YLLI
Dorzonj, lulevresht.
LULEFIN
LULE ZOGU
m. Bar thllze.
f.
Bim barishtore shumvjeare, me gjethe t mdha, t rrumbullakta a si zemr dhe me lule t bardha,
q rritet n cektinat e liqeneve e t knetave; zambak i bardh uji.
LULEFROS
LULEGOJ
Luleyll.
LULE ZJARRI
f. Dredhz.
LULEFILXHAN
Luleve.
LULEDIELLI
Lulevizh.
LULE VIZHE
f. Lule kashte.
LULEIMK
LULE THOI
LULE VATHI
LULEBRESHK
Sheboj.
LULE SHQIPONJE
f. Lule alle.
Shpatore, luleshpat.
LULE SHPATE
m. Lule akshami.
LULEBARTS
LULE SHARRE
LULE SHEBOJE
Lulezonj.
LULE ZONJE
Lulezjarr.
Gjuhnuse.
37
LULEGRERZ
LULELAKR
LULEKAE
LULELESHE
LULEKADIFE
LULEKASHT
LULELETR
f. Lule kashte.
LULEKMBPUL
f. Lulekrdhokull.
LULEKMBOR
LULEKRDHOKULL
LULEMAJ
f.
Bim zbukuruese me
gjethe t rrumbullakta si t mllags
e me er t mir, me lule tufa-tufa n
ngjyra t ndryshme, q mbillet n saksia
dhe npr kopshte.
LULEMLLAG
LULEMINE
f. Bim shumvjeare, q
rritet si shkurre ose me krcell t drejt
e t lart, ka gjethe t gjata e t ara
dhe el lule n trajt tufe, t cilat lidhin
kokrra t verdha; bar t preri.
LULEKREHR
LULEKUNDE
f. krahin. Lulkuqe.
f. Shporiz.
LULEMIZ
LULEKORCULL
m. Bim barishtore, q i ka
gjethet t holla e t gjata si dhmbt e
krehrit.
m. Lule maji.
LULEMUSTAK
m. Dorzonj.
LULENGJITSE
LULEKUNGULL
LULENISHTE
LULEKUP
LULENURE
LULENUSE
38
f. Lulkuqe.
LULEPATATE
LULEPRESH
m. Shpatz II 2.
LULEQERSHI
f.
luleshtrydhesh.
LULESHTRYDHE
tore.
f. Qumshtore, lulequmsh-
LULETAE
LULEVATH
LULEVE
LULEVEDR
f.
Trsia e luleve t grumbulluara n trajtn e nj koke, t nj lvari, t nj kalliri,
t nj vileje etj.; grumbull a tuf lulesh q
kan nj bisht kryesor. Lules e madhe
(e vogl). Bim me nj lules (me shum
lulesa).
LULES
LULESY
LULEVERDH
LULEVER
LULESHPAT
f. Sheboj.
f. Lule ver.
LULEVIZH
LULESHPATZ
f. Zhabin
LULEVILE
m. Lule syri.
LULESHEBOJ
f. Tae.
LULETOGZ
LULERRUAZ
LULESAPUN
Lng
LULESHURDH
LULEQYQE
LULERADHIQE
Dredhz.
f. Shpatore.
LULESHQERR
f.
Bim shumvjeare
zbukurimi, prher e gjelbr, me gjethe
t mdha e t prera thell, q u prngjajn krahve t shqiponjs; shqiponj.
LULEVJESHT
f. Lule vjesht.
LULEVRESHT
f. Dorzonj.
LULEXIXLLONJ
f. Lulemiz.
LULEYLL
LULESHQIPONJ
LULEZEMR
39
LLASHTR
LULEZJARR
LULEZONJ
LLOSH
LLUK
MADRGON
LULBARDH
LULBARDH
MAJ
LULBUKUR
LULGJAKE
LULKUQE
I m. Lloj bari i ngjashm me trndelinn, q rritet zakonisht n ara t mbjella me grur dhe bn lule t verdha a t
bardha e me er si t mjaltit.
MAKTH
MAL
MAN
LULZ
f. kryes.
Shkurre plot gjemba, me deg t holla e
t prkulura, me gjethe t dhmbzuara,
me lule ngjyr trndali n t bardh, e
cila bn kokrra si t manit e n ngjyr
t zez kur piqen; kokrrat e ksaj shkurreje, q kan shije t mbl a majhoshe
dhe hahen ose bhen reel etj.; ferrmanz. Reel (shurup, lng) manaferrash. Mbledh manaferra.
MANAFERR
LYTH
LYTHT
LLAPUSH
MAJDANOZ
m. Fshikart; drokth.
II f. krahin. Bli.
f. 1. shih LPUSH/,A.
40
f.
Agrume si portokalli, e cila bn kokrra
t vogla, me lkur t holl, q i qrohet leht, t mbla dhe me er t mir;
kokrrat e ksaj agrumeje. Mandarina pa
brthama. Lng (shurup) mandarine.
MARULE
f. * Manushaqe e verdh
badr me lule t verdha, q rritet zakonisht npr kneta.
MARRTH
MANDARIN
MANUSHAQE
MANXURAN
MARAJ
MASHKULL
m. Maraq.
MARAQ
MASHKULLOR
f. 2. Shtresa e siprme e
lvores s drurve; cipa e jashtme q
mbulon krcellin, rrnjn, gjethet, frytin
etj. Mbilkura e pishs. Mbilkura e domates.
MBILKUR
MARASK
MBITOKSOR
f.
Lule mbrmjeje shih te
LUL/E,JA.
MBRMJE
MARE
f.
Shkurre q rritet n toka t lagshta, me
gjethe t holla, t tulta e prher t gjelbra, me lule n ngjyr t vjollcs n t
bardh q i varen si vile dhe me dru t
rnd q prdoret pr zjarr. Lule marene.
Nxeh furrn me dru marene. * S'bhet
lundra me dru marene fj. u. s'vlen pr
nj pun t caktuar, s'bhet buk me
krunde (pr nj njeri ose pr dika pa
vler).
MEKADIN
MEL
MEL
MAREN
f. Maren.
MARSHALLOJ
js.
MELEKUQE
MARENKUQE
m. Bujgr.
41
MNISHTE
MENDR
MENDRZ
hik.
MRQINJ
f.
Shkurre me gjethe t vogla, t forta, me
maj t mpreht e prher t gjelbra dhe
me lule t bardha, nga degt e s cils
kullon nj lng me er t mir. Kokrra
mrsine. Er mrsine. * Mrsin mali
rrush thllze.
MRSIN
f. * Menekshe gomari bim barishtore shumvjeare, me krcej t zgjatur, me gjethe t buta e t mdha, me
lule ngjyr blu t vetmuara e me bisht
m t shkurtr se gjethet.
MENEKSHE
MERUDHI
f. Sherbel.
m. shih MUHAR,I.
f.
* Lule mllage shih te
LUL/E,JA. Mllag uji takr.
MLLAG
MSHTEKR
MLLAGJR
f. Mshtekn.
MTRIK
MLLAGORE
m. Ricin.
MSHTEKN
f. krahin. 1. Majdanoz.
MGASHTR
MHORR
MRTIK
MZHDRAV
MI
MLLEZ
MILC
f. Bar blete.
MIMOZ
MM
m.
Lule mngjesi shih te
LUL/E,JA.
MNGJES
42
f. Qershi e egr.
MISR
MISR
QYQEJE Klkaz.
MISHL
MITR
MIZ
MJALC
f. 3. Bar blete.
MJEDR
MJEDHR
MJEGULL
MOLLMUE
MOLLZ
II f. Modhull.
MORIN
f. Shelg i egr.
MOSMHARRO
MOSMPREK
MOSPREK
MRE
f. Mjedr.
f. 4. Smundja e hithit; mykz.
MODHULL
MRESHT
MRET
MOLL
MUHAR
II f. Bordullak.
m.
MOHAQ
MOLLDRAG
f. Mushmoll.
MOLL
MURRIZ
43
MURRM
MYSHK
MUSHK
NDAJGJETHZ
NDRGISHTE
MUSHLLINZ
MUSHMOLL
MYK
NDJELLS
m.
1. Bim barishtore shumvjeare, q
rritet sidomos n toka djerre e shpate
glqerore, me krcell deri gjysm metri
t gjat, me lule t imta t mbledhura tuf, q lshon nj lng si qumsht,
lloj qumshtoreje. 2. Bim barishtore
shumvjeare, q rritet deri n nj metr
e lart, me lule t mdha, t bardha n
t kuqe e me er shum t, mir dhe q
mbillet pr zbukurim.
NDRYSHKULL
NEJ
NEKTARMBAJTS
44
mb. Q ka t bj me nektarin;
i nektarit; nektarmbajts. Gjndrat nektarore t luleve.
NEKTAROR
NGJITS
NENEXHIK
NEN
NENZ
II mb.
ngjitse.
NGJITS
NUSE
NYJ
f. shih NEN, A.
NJTHELBOR
NERVZIM
mb. 1. Q e ka farn me nj
thelb. Fare njthelbore. Bim njthelbore. 2. si em. E, JA f. zakon. sh. E,
ET. Klas bimsh, q i kan farat me nj
thelb; bim q bn pjes n kt klas.
NETULL
NEVESTR
f. Ferrnuse.
NNPETL
NNQINGJE
NJVJEAR
OKR
OKLIM
OMAN
NNTSHM
NNTOKSOR
Fasule
NJANSOR
NETR
Kacavars.
NENORE
2.
ORESHK
ORIZ
NGASJE
45
gjat e t drejt pa deg, me gjethe gjithnj t gjelbra, t mdha, si pend a si pllmb, t grumbulluara n maj dhe me
lule t mbledhura n trajt rrethi, q lidhin kokrra, t cilat hahen. Palma e hurmas. Palm rrushi. Gjethet e palms.
Vaj palme. Ver palme. 2. Emrtim
i prgjithshm pr disa bim zbukurimi,
q i ngjajn ktyre pemve. Palm uji.
Palm shpatore. Palm pllmbore.
ORKIDE
OSAK
f. Bezg, sfak.
PALMORE
PALLAMAR
PAEMR
PALLUA
PAMBUK
PAFRUT
PAKRCELL
PALC
f. * Pambukorja e agrumeve
smundje q u bie zakonisht agrumeve e
q shfaqet me disa plag n lastar n
trajtn e nj shkume t bardh, sidomos
pran sythave dhe nyjave.
PAMBUKORE
PALCT
PALCOR
PANKUSHE
m.
1. Bim barishtore dyvjeare, me gjethe
t mdha vezake e n tuf afr rrnjs
dhe me nj zhardhok t tult, t madh,
t rrumbullakt sipr e me maj posht,
PANXHAR
PALM
46
PELIN
m. 1. Bim barishtore
shumvjeare, me deg t holla q kan
n krye kallinj t vegjl me fara me maj
t holl e me gjemba t kthyer s prapi,
t cilt ngjiten n leshin e dhenve ose
futen n lkurn e kafshve dhe mund t
shkaktojn plag t rna. 2. Bim barishtore shumvjeare, q rritet npr shpate
malesh, n toka shkmbore e glqerore
dhe q ka nj tuf gjethesh t dendura
afr rrnj
PENDKAPOSH
PENDOR
PENIK
f. * Me periudha n mnyr jo
t vijueshme, me ndrprerje, me disa
etapa. Periudh vegjetative shih te
VEGJETATIV, E.
PERIUDH
PESGISHTE
PESHK
47
f. Bar gjaku.
PESHKULLIZ
PETAL
m. shih PET/L,LA.
PETZ
f. 2. Petl.
PISTIL
PISH
PRBR
PRCE
mb. 1. Q ka krcell t
epshm dhe ngjitet pas nj bime tjetr
duke u prdredhur, kacavars. Bim
(shkurre) prdredhse. Laverdhza prdredhse. 2. si em. E, JA f. sh. E,
ET. Lastar i holl te disa bim, q kapet
e dridhet pas bimve t tjera, dredhe,
dredhk.
PRDREDHS
PRNAR
PISHORE
PJALM
m.
Veprimi sipas kuptimeve
t foljeve PJALMON, PJALMOHET.
Pjalmimi me an t bletve. Pjalmim i
drejt pjalmim q bhet ndrmjet organeve mashkullore e femrore t s njjts
lule. Pjalmim i zhdrejt (i kryqzuar, i
trthort) pjalmim q bhet kur pjalmi
vjen nga nj lule tjetr, i sjell nga era,
nga blett etj,
PJALMIM
PRVASH
f. Prvashz.
PRVASHZ
PRZHUT
PJALMON
PSHTJELLIZ
f. Dredhk e arave.
PIKALORE
PIPER
PIPERK
PIRR
PJALMOHET
PJALMORE
PJAT
PJEPR
PJERZ
PLAG
PLAK
m. 6. Madrgon.
PLAK
PLASJE
48
POLENIZIM
POLIK
m. 1. Pem e familjes s
agrumeve, me gjethe t zgjatura, t lmuara e gjithnj t gjelbra, me lule t
bardha e t murrme, q rritet n vende
me klim t ngroht dhe bn kokrra t
rrumbullakta, me lkur t trash e t
verdh n t kuqe kur piqen; kokrra
e ksaj peme, q ka tul t ndar n
disa pjes, me shum lng, t mbl
dhe me er t mir. Portokall i kuq
lloj portokalli me tul t kuq e shum
t mbl, gjakoshare. Portokall i egr
nernx. Lulet e portokallit. Lvozhg
(lkur) portokalli. Lng (reel) portokalli. Er portokalli. Fidanishte me
portokaj. Brezare me portokaj. Vjelja
e portokajve. Miza e portokajve. zool.
Ark me portokaj. Qroi (hngri) nj portokall.
PORTOKALL
PRANVER
PREK
PRESJE
PRESH
m. Lloj dushku i vendeve t ngrohta, q bhet rreth pes a gjasht metra i lart dhe q i ka gjethet t vogla
me gjemba ans; prnar. Prrall i but
beronj. Gjethe prralli. Dru prralli.
PRRALL
PSHELINOK
49
PUL
QENDROR
PULITH
PULLAGJEL
m. Burth.
QEP
PUNGAC
PUPLOR
PUSH
QAF
QAFZ
m.
Lloj dushku me trung t trash e t gjat,
me lkur t errt plot t ara e me gjethe
vezake, q bn lnd t mdha. Qarr i
bardh. Qarr i lesht bungbut. Qarr
i kuq (i zi, i egr) bujgr. Dru (drrasa,
trar) qarri. Gjethe qarri. Lende qarri.
* Kur t bj qarri arra iron. kurr, asnjher, kur t pjell kndesi.
QARR
QARRABUT
m. Bungbut.
QARRAZI
m. Bujgr.
QARRUC
f. Prnar.
QEP
DETI Bok.
QEP
GJARPRI Xhrrokull.
QEPZ
mb.
1. Q e ka pjesn e nndheshme n trajtn e nj koke t rrumbullakt e pak t
zgjatur si t qeps dhe prej shum etsh
t mbledhura njra mbi tjetrn. Bim qepore. Perime qepore. 2. si em. f. vet. sh
E, ET. Bim barishtore si zambaku etj.
q e kan pjesn e nndheshme si kok
qepe.
QEPOR
QELBS
QELBIN
QEN
f. shih QEPOR/E,JA I.
f. Arr, shurrpel.
m.
Krpudh qeni shih te
KRPUDH/,A. Lule qeni shih te
LUL/E,JA. Trofta e qenit fulterz.
Kopr qeni marask.
QEPORE
50
t qeps dhe prej shum etsh t mbledhura njra mbi tjetrn. Qeporja e zambakut. Degzat e qepores.
f.
1. Qep e vogl q rritet nga fara dhe q
prdoret pr t'u mbjell ose pr ushqim.
Qepujka t regjura. Ngastr me qepujka.
2. Qepore e vogl e disa bimve barishtore. Bim me qepujka.
QIMNON
QEPUJK
QINGL
QIPARIS
QERSHI
QERSHI
QIQR
TOKE Qershigl
QERSHIGL
QERSHIZ
QIQRVIQR
QIRITH
QERTHULLAK
E.
mb.
QNDRUESHM
QUMSHT
shih QERTHULLOR,
QERTHULLOR
f. shih KIKIRIK,U.
QITRO
f. Qershigl.
QERTHULL
I f. shih SHPEND/R,RA 1.
QUMSHTOR
f.
1. Bim barishtore me gjethe t kmbyera, me lule t vogla, t verdha, t mbledhura tuf n form adre, krcelli i s
cils nxjerr nj lng t bardh si qumsht;
rryell.
QUMSHTORE
QIME
51
QYQE
f. Bim barishtore njvjeare e livadheve me gjethe t gjata e t dhmbzuara, me krcell t kuq e t bardh,
q prdoret e zier pr sallat; bres. Sallat me radhiqe. Mbledh radhiqe.
RIZOM
RADHIQE
f.
Shkurre prher e gjelbr e vendeve t
ngrohta, me lule t vogla ngjyr qiell ose
t bardha, me gjethe t imta si hala e
me er t kndshme, q prdoren n gjell
ose pr t nxjerr prej tyre nj lloj vaji.
Rozmarin e egr. Era e rozmarins. Vaj
rozmarin.
ROZMARIN
RAKITIK
RAME
f.
Bim mjeksore me et q kan er t
fort e t rnd, me lule t verdha t
mbledhura n tufa t vogla, nga e cila
nxirret nj vaj i hidhur; bar shpretke.
Lngu i ryzs.
RYZ
RAVEN
RES
RRABOSHT
RRAP
f.
* Lule rezhde shih te
LUL/E,JA.
REZHD
RNS
m.
Bim barishtore ose shkurre e vendeve t
ngrohta, me gjethe t mdha e me bisht
t gjat dhe me lule n trajt vileje, nga
farat e s cils nxirret nj vaj q prdoret n industri ose n mjeksi si bar
pr t dal jasht. Bima e ricinit. Farat
e ricinit. Vaj ricini.
RICIN
m.
Bim barishtore shumvjeare me er t
kndshme, me krcell t holl, me gjethe
t vogla vezake, me lule t bardha ose
ngjyr trndali, q rritet vetvetiu n
toka t thata dhe q thahet e prdoret
si erz pr gjell. Rigon i ri (i njom,
i that). Gjell (qofte) me rigon. aj
rigoni. Raki rigoni. I hedh rigon.
RIGON
f. Fshikakuq, herdhaqen.
RRAPORE
RRATHJE
RREPAN
RREP
52
m. Rrep e bardh.
RRNJZ
RRNJOR
RREPIC
RREZAK
mb. 1. Q ka t bj me rrnjn
e bims, i rrnjs. Sistemi rrnjor. Zhvillimi rrnjor.
2. Q ka krcell t nndheshm t trash
e t tult (si panxhari, karota etj.). Bim
rrnjore. Perime rrnjore. Ushqime rrnjore ushqim pr kafsh nga bimt si panxhari, karota etj.
RREZORE
RRFESHK
RRNJORE
RRKUALL
RRNJAK
mb. 2. Q e ka krcellin t
shtrir pr tok, q nuk rritet drejt lart;
zvarrits. Bim rrshqanore.
RRSHQANOR
RRNJ
RRSHQITJE
RRSHYELL
RRZ
RRNJ
53
RRIK
RRILK
RRUAZ
f. shih RRIK/,A I.
f.
1. Bim barishtore me gjethe t imta e
me lule t verdha, q bn kokrra t vogla
e t rrumbullakta dhe q lshon nj lng
helmues. 2. prd. mb. Q e ka kokrrn
shum t vogl, kokrrvogl. Moll rrill.
Grosh rrill.
RRILL
RRUNJ
RRITS
RRJETZUAR
RRUSH
RRUSH
RROBO
RROBULL
RRUSH
RRUSH
RRUSH
RRUSH
RRODHE
RRUSH
RRUSHI
I QYQES Rrushqyqe.
m.
1. Fryti i disa bimve, q ka tul plot lng
dhe farat t shprndara npr t, peml.
2. vet. sh. Bim si rrushi, luleshtrydhja,
mjedra, manaferra etj. q bjn kokrra
t vogla me lng, pemlat.
RRUSHK
RRODHZ
ARUSHE Grdec.
RRUSHKULL
RROLB
54
DETI
Lloj alge me gjethe t blerta e t
valzuara q rritet n det.
SALLAT
SANZ
RRUSHKUQE
SAPUN
SEFERGJEN
SEKULL
SELINO
RRYELL
SABAH
m.
bised.
LUL/E,JA.
SAHAT
SAKZ
SELVI
SEPAL
SERDEN
f. Halmuc.
SALEP
f. Thanukl.
m.
1. Qumshtore. 2. prd. mb. Shum i
hidhur, helm. M`u b goja rryell. U b
buka rryell.
m. shih BORZILOK,U.
SEKULL
RRUSHQYQE
RRUSHZEZ
m. Lulemllag.
SINAP
SALLAT
SITK
55
SOJ
SOPOJAK
SQETULLORE
STRGJI
m. Shkozbardh.
SORGUM
SPEC
SPRNG
STRKUNGULL
SUMAK
SUMBULLARE
SURV
f. Vadhz.
SUSAK
m. 1. Kungull ujs.
SUSAM
f. Shpargull.
SPINAQ
SY
SYKA
SYTH
SQETULL
SYGJARPR
SPONTAN
SQETULLOR
SHAFRAN
56
SHEBOJ
SHALQI
SHEFTELI
SHEG
SHARK
SHARR
SHEGORE
SHELG
m.
1. Bim shumvjeare deri tre metra e
lart, me krcell t drejt pa nyja, me
gjethe t gjata e t ngushta dhe me lule
SHAVAR
57
SHELGORE
f. 2. Shelgjishtr.
SHELGJISHT
SHELGJISHTR
f. Shkoz me trung t
trash, me gjethe vezake t dhmbzuara,
me lkur ngjyr hiri, t holl e t lmuar,
q rritet si dru pylli dhe q prdoret n
industri ose pr t djegur e pr qymyr.
SHKOZBARDH
SHKOZZEZ
m.
Kallam sheqeri shih te
KALLAM,I.
SHEQER
SHERBEL
SHERE
SHERMASHEK
SHKUMZ
SHKURRAK
f.
1. Bim me krcell t drunjt, pa trung,
q degzohet q n rrnj dhe q nuk
rritet shum e lart. Vend me shkurre.
Kodra t veshura me shkurre. Rritet si
shkurre. Fshihet (e bn folen) npr
shkurre. 2. prmb. Pyll i imt, imsht;
shkorret.
SHKURRE
SHERP
SHIGJETAK
SHIMSHIR
SHIT
SHKARP
SHKELLZ
SHOGT
SHOJZ
SHKLNJET
SHOQRIM
m. krahin. Krifsh.
SHKOPKUQE
f. Mllagjr, shtopje.
SHOSH
SHKOZ
58
SHPARDH
SHPENE
SHPARG
SHPARGULL
SHPART
m. shih SHPARG,U 1.
SHPRGTI
SHPOR
SHPORIZ
f. Gjineshtr.
SHPARR
m. Shpardh.
SHPAT
SHPATZ
II f.
1. Bim barishtore shumvjeare, me
gjethe si shpat, me rizom zvarritse
dhe me lule t mdha ngjyrvjollc n t
kaltr, q rritet deri n nj metr; luleshpat. Lulja e shpatores. Rrnjt e shpatores. Kan elur shpatoret.
SHPROH
f.
Shkurre e vendeve t ngrohta, e lart deri
n dy-tre metra, me lule t vogla e t
bardha dhe me gjethe vezake, t dhmbzuara e t veshura me push t imt;
lnda q nxirret nga gjethet e nga lkura
e ksaj bime dhe q prdoret pr t regjur
lkurt. Grumbullimi i shqemes. Ekstrakti i shqemes.
SHQEME
SHPATORE
SHQEMZ
f.
1. Bim barishtore shumvjeare e ngjashme me shtogun, q rritet n djerrina
dhe npr ledhe e grmadha, me krcell
pak t degzuar, me gjethe t prbra
prej shum etzash, me lule t bardha
si tuf, t cilat bjn disa kokrriza t zeza
f. shih SHQEME,JA.
SHQEMORE
SHPATULL
SHPENDR
f. Helmarin.
SHQERR
SHQIND
m. Xin, liqe.
f.
3.
Bim shumvjeare
zbukurimi, prher e gjelbr, me gjethe
t mdha e t prera thell, q u prngjajn krahve t shqiponjs, luleshqiponj.
SHQIPONJ
SHQIRR
59
SHQOP
SHTRAT
SHTRYDHZ
f. Luleshtrydhe, dredhz.
SHTYLLZ
SHUKULL
m. Djegs.
SHUMFISH
mb. 3. Q jeton dy a m
shum vjet (pr bimt). Bim (lule)
shumvjeare.
SHUMVJEAR
SHURDHAC
SHURDHI
SHURRPEL
SHYT
TAE
TAKR
60
TALL
TRSHR
TAMBL
m. Bim barishtore shumvjeare, me krcell shum t gjat, me rrnjt plot me nj lng si qumsht, shum t
hidhur e t verdh, me gjethe n ngjyr
deti nga ana e poshtme dhe me lule t
verdha, q prdoret n mjeksi; bar jodi,
gjak qumshti.
TAMBLAGJAK
TAMBLATORE
TAP
II f. krahin. Qumshtore.
TATAREQ
TIS
TJEGULLORE
I f. vet. nj. Qershi toke shih te QERSHI, A. Rrush toke (frngu) shih te
RRUSH, I.
TOK
TRASHJE
TATULL
TREFLETSH
TRNDAFIL
TELISH
m.
Bim barishtore me krcell t drejt e
t holl, me degza t vogla q kan n
krye tri gjethe s bashku n trajt zemre,
me lule t vogla n ngjyr t kuqe, t
trndalt, t verdh a t bardh, q lulzon n muajt qershor-korrik dhe q mbillet e prdoret si ushqim me vler pr
bagtin ose pr t pasuruar tokn. Trl i kuq (i bardh, i verdh). Trl i egr.
Trli i livadheve (i fushave). Gjethet e
trlit. Mbjellin trl. Korr trlin.
II m. Brshen.
TRFIL
TRNDAFILORE
TRIDHBOT
61
THANUKL
TRIK
TRISHULL
TRUMZ
TUFKUQE
kuqe.
TUFK
I f.
Lpjet mali, uthulla;
uthullishte, uthullnike, lpjet lepuri.
THARTORE
THARTUSH
THEK
THEK
THEKR
TUNIK
f. Vemes.
f.
1. Bim q rritet e lart a si shkurre, me
dru t fort, me gjethe t vogla vezake e
t ashpra, q lulzon hert n pranver
dhe bn kokrra t kuqe, gjatoshe si ulli
me shije t atht; kokrrat e ksaj bime.
Than e but (e mbl). Dru (shkop)
thane. I fort si thana (si dru thane). I
kuq si thana me shndet shum t mir.
Lng (shurup) thanash. Si et thane
i ashpr.Than e egr thanukl. Than
ujku thanukl.
THAN
THANKEQE
f. Thanukl.
THANKUQE
f. Than.
THANQERE
f. Thanukl.
THELB
THELBOR
THERIBUJK
THERIMI
f. Ferrnuse
m. Rrushkull.
THERPEL
f. Rrushkull.
THLLZ
62
THRUMBE
THUAPUL
THRROKE
THRROKORE
THI
THRUMBISHT
THUNDR
THITHAK
THITHS
m. 2. Thithak.
THJERR
f. 1. Thjerrz.
THJERRZ
THOI
f.
Bim barishtore
shumvjeare, m krcell t mbuluar me
push t holl, me gjethe t dhmbzuara,
t ngjashme me gjurmn q l thundra e
mushks, me lule t verdha, t mbledhura
n maj t krcellit, e cila rritet n vende
me lagshti dhe prdoret n mjeksi.
THUNDRMUSHK
THUNDRZ
UJ
UJS
UJK
THONJZAK
f. Thundr mushk.
UJTH
THONJZ
f. Thrumbe.
ULPTI
ULZ
m. Hiths.
ULLASTR
THRASHEGR
63
ULLI
m.
1. Dru frutor i vendeve t ngrohta, gjithmon i blert, me gjethe gjatoshe, q bn
kokrra t vogla me shum vaj; kokrra e
ktij druri, q prdoret pr t nxjerr vaj
ose pr t ngrn. Ulli i but. Ulli i
egr ullastr. Ulli i zi (i bardh). Ulli
kokrrmadh (kokrrvogl). Ulli gjatosh
(i rrumbullakt). Ulli vajs. Ulli krips.
Ullinj t kripur (t regjur). Ullinj t
ar (t shtypur). Ullinj stadhe. Ullinj
pa brtham. Ullinj vaji. Ullinj pr t
ngrn (tryez). Ullinj Berati (Vlore...).
Dru ulliri. Kokrr ulliri. Vaj ulliri.
Brtham ulliri. Brsi ullinjsh. Boj
(ngjyr) ulliri. Sallat me ullinj. Miza
(breshkza...) e ullirit. zool. Mbledhin
(shkundin) ullinjt. Krip (regj) ullinjt.
aj (shtyp) ullinjt.
URTHORE
URR
USHEJZ
USHINTH
ULLINJORE
URDHJE
URENJ
f. Brshen.
USHQER
URITHE
m.
Bim barishtore njvjeare, e ngjashme
me grashinn, me krcell t shkurtr e
me qime, me gjethe tek, me lule t
kaltra, q bn bishtaja me fara t rrumbullakta dhe prdoret si ushqim pr kafsht. Kokrra urovi. Bishtaja urovi. Mbjell (korr) urov. Kullot n urov. E
ushqen me urov.
UROV
URTYT
m. shih UTHULLISHT/E,JA.
UTHULLARE
f. shih UTHULLISHT/E,JA.
UTHULLIC
UTHULLIM
f. shih UTHULLISHT/E,JA.
UTHULLIR
f. 2. A, AT Uthullishte.
UTHULLISHTE
f. Dredhz, luleshtrydhe.
URTH
UTHULLA
UTHULLNIKE
VADH
64
f. shih UTHULLISHT/E,JA.
VADHVIE
VEDR
VEMESOR
VAJTUESE
VALANIDH
VALERIAN
VANILJE
VARS
VENJ
VER
VERR
VERRI
VESH
VESH
VESHLEPUR
VASTAK
VESHTULL
VATH
65
VETPJALMIM
VEZ
VEZORE
VLLA
VLLAZRIM
kal. 2. jokal. vet. veta III Nxjerr bisqe a liza nga i njjti vend, nxjerr
vllezr. Vllazron gruri (elbi, trshra,
orizi). Vllazrojn t lashtat.
VLLAZROJ
VGJE
m.
Pish e zez, kresht, hal; pish e but.
Kurora e vgjerit. Pyll me vgjenj. Dru
vgjeri. I gjat si vgjeri.
VIDH
m.
1. Dru i lart q rritet npr pyje, me
trung t drejt, me kuror t gjer, me
gjethe vezake t mprehta n maj, me
lvore n ngjyr t kuqrremt, q ka
lnd t fort dhe prdoret n ndrtim e
pr mobilie. Dru vidhi. Kurora e vidhit.
Trung vidhi.
VIDHEZ
VIDHORE
VIGJZ
VILE
f. Grashin.
66
XIN
XINXIFE
YLLS
ZABARI
ZAKUM
f. sh Hide.
XUNKTH
ZAMBAK
XUNKTHORE
XHENXHEFIL
ZAMBAKORE
ZBARDHSH
YLL
m. Zbardhulin.
f. Shtres e holl, e zbrdhult, q gjendet ndrmjet pjess s drunjt dhe lkurs s drurit; barm. I heq
zbardhulinn.
ZBARDHULIN
XHIXHLL
XHUFK
m. krahin. Helms.
ZBEHT
ZERDELI
ZGJEBE
ZGJEB
ZGJOHEM
67
ZGJUAR
ZI
ZJARR
ZHABINORE
ZHAPATRIN
ZHARDHOK
ZJARRTH
ZOGL
ZOKTH
ZHARDHOKZIM
ZHARDHOKZON
ZHARDHOKOR
m. Vadhvija e bardh.
ZONJ
ZVARRANIKE
m.
Bim barishtore me zhardhok t vogl,
me gjethe t zgjatura si hesht, me lule t
vogla si hink e zakonisht t grumbulluara n tuf, n ngjyr t kaltr, t bardh,
trndali etj. dhe me er t mir, q
lulzon n llim t pranvers. Zymbyl i
kaltr (i bardh). Er zymbylash. Kan
elur zymbylat.
ZHUK
ZYMBYL
ZHABIL
ZHUKORE
ZHULIC
ZHABIN
ZHABINOK
ZHUMBRIC
m. Zhabin.
68