Escolar Documentos
Profissional Documentos
Cultura Documentos
OINARRIZKO HIZTEGIA
E U S K A R A - E S PA ÑO L
E S PA ÑO L- E U S K A R A
Argitalpena: 2002
Argitaratzailea: HABE
Vitoria-Gasteiz kalea, 3, 6.a
20018 DONOSTIA
Tel: 943 022600
Fax: 943 022601
http://www.habe.org
ISBN: 84-95827-28-X
L.G.
Inprimategia:
AURKIBIDEA
Sarrera gisa 8
INDICE
Introducción 9
Oharra:
Nota:
E U S K A R A - E S PA ÑO L
a
A BDEFGHIJK
* abade: Sacerdote. Apaiz administrazio: Administración
abantaila: Ventaja * adore: Ánimo, vigor
abelazkuntza: Ganadería adoretsu: Animoso/a, valeroso/a
* abendu: Diciembre * ados: De acuerdo. Konforme
abentura: Aventura ados egon: Estar de acuerdo
aberastasun: Riqueza adreilu: Ladrillo
* aberastu: Enriquecer(se) aduana: Aduana
** aberats: Rico/a ** afaldu: Cenar
* abere: Animal. Animalia * afalondo: Tiempo después de cenar
* aberri: Patria afalondoan: Después de cenar. Afalostean
* abertzale: Patriota ** afari: Cena
* abesti: Canción. Kanta ageri: Notorio/a, manifiesto/a
* abestu: Cantar. Kantatu ageri izan: Aparecer
abiada: Impulso, marcha ** agertu: Aparecer, presentarse. Azaldu
* abiadura: 1 Velocidad. 2 Comienzo agian: Quizá, tal vez. Beharbada, apika
* abiatu: Ponerse en marcha, partir ** agindu: 1 Ordenar. 2 Prometer. 3 Mandato
* abisatu: Avisar. Gaztigatu * agintari: Autoridad (persona)
* abisu: Aviso. Gaztigu * aginte: Autoridad (cargo), poder.
* abizen: Apellido. Deitura Agintaritza
abokatu: Abogado/a. Legegizon * agiri: Documento
abonamendu: Abono. Ordain agor: Árido/a, estéril. Lehor, idor
abusatu: 1 Abusar. 2 Jugar, divertirse * agortu: Secarse, agotar(se)
* abuztu: Agosto * agudo: 1 Rápido. 2 Hábil. Azkar
* adar: 1 Rama. 2 Cuerno ** agur: 1 ¡Ave!. 2 Adiós. 3 Saludo
adarra jo: Tomar el pelo * agure: Anciano. Zahar
adi!: ¡Atención!, ¡cuidado! * agurtu: 1 Saludar. 2 Despedir. Agur egin
adi egon: Estar atento/a ahaide: Pariente. Tarteko
* adibide: Ejemplo. Etsenplu * ahal: Poder
* adibidez: Por ejemplo. Esate baterako ahal bezain laster: Lo antes posible
* adierazi: Expresar, significar ** ahal izan: Poder. Ahal ukan
adierazkor: Expresivo/a * ahalegin: Empeño, esfuerzo. Eginahal
adierazpen: Expresión, declaración ahaleginak egin: Hacer lo posible, esfor-
adimen: Inteligencia zarse. Eginahalak egin
* adin: Edad * ahalegindu: Esforzarse, empeñarse, inten-
** adina: Tanto como. Haina, hainbat tar. Saiatu
adio: Adiós ahalik lasterren: Cuanto antes, lo más
adiskide: Amigo/a pronto posible. Albait lasterren
adiskidetasun: Amistad. Adiskidantza * ahalmen: Capacidad, facultad
** aditu: 1 Entender. 2 Oír. 3 Oler ahaltsu: Poderoso/a
* aditz: Verbo ahantzi: Olvidar(se). Ahaztu
aditzera eman: Hacer saber, dar a enten- ahari: Carnero
der aharrausi: Bostezo
administratzaile: Administrador/a. * aharrausi egin: Bostezar
Administrari * ahate: Pato/a
a
ahaztu
A B DEFGHIJKL
* ba-: Si (condicional). Baldin ba- * banaka: De uno/a en uno/a
* ba ote?: ¿Será posible? banaketa: Distribución, repartición
ba...ere: Aunque (concesiva). ...arren, banaketa-zerrenda: Lista de distribución
nahiz eta banana: Banana, plátano
* baba: 1 Haba. 2 Ampolla * banatu: Distribuir, repartir
* babarrun: Alubia. Indaba bandera: Bandera
* babes: Amparo, refugio bankete: Banquete. Oturuntza
babestu: Proteger, refugiar(se) * banku: Banco
bada: Pues. Ba * bapo: Estupendamente
* badaezpada (ere): Por si acaso * baratxuri: Ajo. Berakatz
badaezpadako: Dudoso/a, casual * baratze: Huerto. Ortu
** bai: Sí barau: Ayuno
** baietz: 1 Que sí. 2 A que sí * barazki: Hortaliza. Ortuari
* bailara: Valle. Haran * bare: 1 Limaco. 2 Bazo. 3 Apacible
* baimen: Permiso baretasun: Calma. Lasaitasun
** baina: Pero baretu: Calmar(se). Lasaitu
* bainatu: Bañar(se) * barik: Sin. Bagerik, gabe
* baino: 1 Que (comparación). 2 Sino. Baizik * bariku: Viernes. Ostiral
* bainu: Baño * barkamen: Perdón. Barkazio
** baita ere: También ** barkatu: Perdonar
** baizik: Sino. Baino, baizik eta * barne(ko): Interior. Barru(ko)
** bakar: Único/a, solo/a barnean: Dentro. Barruan
* bakardade: Soledad barra: Barra
* bakarka: A solas, individualmente * barrabil: Testículo
** bakarrik: Solo/a, solamente ** barre: Risa. Irri
* bake: Paz barre egin: Reír(se). Irri egin
* baketsu: Pacífico/a, apacible * barregarri: 1 Gracioso/a. 2 Ridículo/a.
** bakoitz: Cada Irrigarri
* baldar: Torpe * barregura: Ganas de reír
** baldin ba-: Si (condicional) barreiatu: Esparcir, dispersar(se)
* baldintza: Condición * barren: 1 Interior. 2 Parte baja
balea: Ballena barrena (-an): A través de. Zehar (-an)
baliagarri: Útil barrenean: 1 Dentro. 2 En la parte de
baliagarritasun: Utilidad. Erabilgarritasun barrez (ka): Riendo(se)
* baliatu: Valerse de, servirse de ** barru: 1 Parte interior. 2 Conciencia. Barren
* balio: Valor, valía barruan: Dentro. Barnean
** balio ukan/izan: Valer * bart: Anoche
baliodun: Válido/a basa: Salvaje, silvestre. Basati
baliozko: Valioso/a. Baliotsu basakeria: Brutalidad, salvajada
baliteke: Es posible. Litekeena da basamortu: Desierto. Desertu
* balkoi: Balcón * basati: Salvaje. Basa
* baloi: Balón ** baserri: Caserío
balore: Valor * baserritar: Casero/a
* bana: Uno/a a cada uno/a ** baso: 1 Bosque. 2 Vaso
b
bastoi
AB D EFGHIJKLMN
* dagoeneko: Ya, para ahora * denbora-pasa: 1 Pasando el tiempo. 2
damu: Arrepentimiento, pesar Pasatiempos
* damutu: Arrepentirse ** denda: Tienda
** dantza: Baile * dendari: Tendero/a, comerciante
* dantzaleku: Sitio de baile departamendu: Departamento. Sail
* dantzari: Bailarín/a * derrigor: A la fuerza, necesariamente.
dantzatoki: Sala de fiestas Nahitaez
dantzatu: Bailar. Dantzan egin derrigorrezko: Forzoso/a, necesario/a.
* dardara: Temblor, estremecimiento Nahitaezko
dardaraka: Temblando. Dardarka * desagertu: Desaparecer
dardaratu: Temblar, estremecer. Dardara desarmatu: Desarmar
egin * desberdin: Desigual, diferente. Ezberdin
dastamen: Gusto (facultad) desbideratu: Desviar(se)
dastatu: Probar, degustar, catar * desegin: Deshacer
data: Fecha desegoki: Inadecuado/a
datorren astean: La semana próxima desengainatu: Desengañar(se)
* datu: Dato desertu: Desierto. Basamortu
datu-base: Base de datos desira: Deseo. Gurari, nahi
* deabru: Diablo * desiratu: Desear
* debalde: Gratis. Dohainik, doan * deskantsatu: Descansar. Atseden hartu
* debekatu: Prohibir. Galarazi deskargatu: Descargar
debeku: Prohibición deskribatu: Describir
* dedikatu: Dedicar desobeditu: Desobedecer. Esanak ez egin
* defendatu: Defender. Defenditu desordena: Desorden, confusión.
defentsa: Defensa Nahaspila
* dei: Llamada desordenatu: Desordenar
dei egin: Llamar. Deitu, hots egin desterru: Destierro. Erbeste
* deiadar: Grito, clamor. Oihu deus: Algo. Ezer
deiadar egin: Gritar, clamar. Oihu egin deus (ere) ez: Nada. Ezer (ere) ez
** deitu: Llamar. Dei egin, hots egin deuseztatu: Aniquilar, destruir. Ezereztatu
* deitura: Apellido. Abizen * dezente: Bastante. Nahikoa
deklaratu: Declarar. Aitortu dibertitu: Divertir(se)
* delako: El/la denominado/a * dibertsio: Diversión. Jostaketa, olgeta
delikatu: Delicado/a dibortziatu: Divorciarse
delitu: Delito dibortzio: Divorcio
dema: Prueba, apuesta. Proba ** diferente: Diferente. Desberdin
** den: Todo * diferentzia: Diferencia
dena dela: Sea lo que fuere, de todos diferentziatu: Diferenciar(se)
modos. Dena den digestio: Digestión
** denbora: Tiempo (en general) diktadura: Dictadura
bilaketa-denbora: Tiempo de búsqueda diktaketa: Dictado
erantzun-denbora: Tiempo de respuesta dilista: Lenteja
denboraldi: Período, temporada. Bolada, direktorio: Directorio
aldi ** diru: Dinero
d
dutxatu
N
dirudienez: Según parece, por lo visto dolu: Luto, duelo
* dirudun: Adinerado/a * domeka: Domingo. Igande
diruzain: Tesorero/a domina: Medalla
diruzale: Avaro/a, codicioso/a * doministiku: Estornudo
diskete: Disquete done: San, santo/a
* disko: Disco * dorre: Torre
disko gogor: Disco duro dortoka: Tortuga
disko-jogailu: Tocadiscos ** dotore: Elegante
* distira: Destello, brillo dotorezia: Elegancia. Dotoretasun
distiratsu: Brillante * dotrina: 1 Doctrina. 2 Catecismo
distiratu: Brillar * dozena: Docena
distiratzaile: Brillante * droga: Droga
distrakzio: Distracción ** duda: Duda. Zalantza
diz-diz: Resplandor, destello duda egin: Dudar. Zalantzan egon
dohain: 1 Don, regalo. 2 Gratis duda-mudazko: Dudoso/a
* dohainik: Gratis. Dohain, debalde, doan duela: Hace (tanto tiempo). Orain dela
dohatsu: Feliz, dichoso/a. Zoriontsu, zorio- duin: Digno/a
neko duintasun: Dignidad
doi: Justo/a, exacto * dutxa: Ducha
doi-doi: A duras penas. Ozta-ozta * dutxatu: Duchar
* doinu: 1 Melodía. 2 Tono, tonada
dolore: Dolor, angustia, aflicción.
Nahigabe, atsekabe
e
ABD E FGHIJKLMNO
* ea: 1 A ver si. 2 ¡Ea! (interjección) egitarau: Programa
ebaketa: Operación. Operazio egite: Obra, acción. Egintza
** ebaki: 1 Cortar. 2 Pronunciar. 3 Corte, cor- * egiteko: Tarea. Eginkizun
tada egitura: 1 Estructura. 2 Hechura
ebanjelio: Evangelio. Berri on * egoera: Estado, situación
ebatsi: Robar, hurtar. Ostu, lapurtu egoitza: Residencia, sede
* edade: Edad. Adin * egoki: Adecuado/a, conveniente
edale: Bebedor/a egokiera: Ocasión, oportunidad. Aukera,
* edalontzi: Vaso. Edontzi, baso parada
** edan: Beber egokiro: Oportunamente, convenientemente
edangarri: Potable. Edateko * egokitu: 1 Acomodar. 2 Tocar, caber en
* edari: Bebida suerte
** eder: Hermoso/a, bello/a ** egon: 1 Estar. 2 Haber
edergarri: Adorno. Apaingarri * egongela: Sala de estar
** ederki: Bien. Ederto * egosi: 1 Cocer. 2 Digerir
* edertasun: Hermosura, belleza egotzi: 1 Expulsar, arrojar. 2 Imputar
* ederto: Bien, muy bien. Ederki * eguazten: Miércoles. Asteazken
editore: Editor/a eguberri: Navidad
** edo: O * eguberriak: Navidades
* edonon: En cualquier sitio. Nonahi * eguen: Jueves. Ostegun
* edonor: Cualquiera. Nornahi ** eguerdi: Mediodía
edoski: Mamar ** egun: 1 Día. 2 Hoy
** edozein: Cualquiera egun gutxi barru: Dentro de pocos días
** edozer: Cualquier cosa. Zernahi ** egun on: Buenos días
** eduki: 1 Tener, contener. 2 Contenido egundaino: Jamás, nunca. Egundo
** egarri: Sed * egundoko: Inusitado, enorme. Izugarrizko
egarri izan: Tener sed. Egarriak egon egundokoak esan: Decir tremendas
** egia: Verdad ** egunero: Todos los días.
egia esan: 1 A decir verdad. 2 Decir la ver- eguneroko: Diario, de cada día
dad egungo egunean: Hoy en día, actualmen-
egiati: Veraz, sincero/a. Egiazale te. Gaur egun
egiaz(ki): De veras, en verdad. Egiatan * egunkari: Diario, periódico
egiazale: Veraz, sincero/a. Egiati egun-pasa joan: Ir a pasar el día
egiazko: Verdadero/a, auténtico/a. egunsenti: Aurora, amanecer
Benetako ** egur: 1 Leña. 2 Madera
egiaztatu: Verificar, comprobar ** eguraldi: Tiempo atmosférico
* egile: 1 Hacedor/a, agente. 2 Autor/a egurastu: 1 Airear, orear. 2 Pasear
** egin: Hacer egurats: Atmósfera. Atmosfera
eginahalak egin: Hacer lo posible, esfor- * egutegi: Calendario
zarse. Ahaleginak egin ** eguzki: Sol
eginbehar: Obligación. Eginbide eguzkitan: Al sol
egin-berri: Recién hecho/a * eguzkitsu: Soleado/a
* eginkizun: Tarea. Egiteko * ehiza: Caza
egintza: Acción, acto, hecho ehizatu: Cazar
e
eraiki
O
* ehiztari: Cazador/a ** emazte: Esposa
eho: Moler emaztegai: Novia. Andregai
ehortzi: Enterrar, sepultar. Lur eman * eme: 1 Hembra. 2 Suave, blando/a
ehorzketa: Entierro emeki: Suavemente, poco a poco
ehule: Tejedor/a emigratu: Emigrar
ehun: 1 Cien. 2 Tejido, tela enara: Golondrina
ehundu: Tejer * enbarazu egin: Estorbar, molestar. Traba
* ehuneko bat: Uno por ciento (1%) egin
ehuneko hainbeste: Tanto por ciento enbaxada: Embajada
* ei: Partícula verbal: se dice, por lo visto. enbaxadore: Embajador/a
Omen * enbor: Tronco
eite: Aspecto, traza. Itxura, planta ** ene: 1 Mío/a. 2 ¡Ay!
* ekain: Junio * engainatu: Engañar(se)
* ekaitz: Tempestad, temporal enkargatu: Encargar(se)
** ekarri: Traer * enkargu: Encargo, recado. Errekadu
* ekialde: Oriente, este. Sortalde enperadore: Emperador/a
* ekin: Emprender, comenzar a, ponerse a * enplegatu: 1 Emplear(se). 2 Empleado/a
ekinaldi: Intento, tentativa enplegu: Empleo
* ekintza: Actividad, acción * enpresa: Empresa
elastiko: 1 Camiseta. 2 Elástico/a enpresari: Empresario/a
eleberri: Novela. Nobela entretenitu: Entretener(se)
elefante: Elefante entsalada: Ensalada
elektrikari: Electricista entseatu: Ensayar
* elektriko: Eléctrico/a. Elektra- entsegu: Ensayo
elektrizitate: Electricidad. Argi-indar * entzule: Oyente
elementu: Elemento entzumen: Oído (facultad)
elikadura: 1 Alimentación, nutrición. 2 ** entzun: Oír
Alimento epai: 1 Sentencia. 2 Corte
elikatu: Alimentar(se) epaile: Juez. Epaikari
** eliza: Iglesia * epaitu: Juzgar. Juzkatu
** elkar: Mutuamente * epe: Plazo
elkar jo: Chocar entre sí. Elkarren kontra jo epeka: A plazos
elkarrekin: Juntos/as * epel: Templado/a, tibio/a
* elkarrizketa: 1 Diálogo, conversación. 2 epeldu: Templar, entibiar
Entrevista eper: Perdiz
* elkartasun: Unión, solidaridad ** era: Modo, manera. Modu
* elkarte: Sociedad, asociación era berean: Del mismo modo
** elkartu: Juntar(se), unir(se) * erabaki: 1 Decidir. 2 Decisión
elkor: 1 Dura, estéril (tierra). 2 Tacaño/a * erabat: Totalmente. Zeharo
elorri: Espino eraberritu: Renovar, reformar. Zaharberritu
* eltxo: Mosquito erabilera: Uso, manejo
* eltze: Puchero, olla. Lapiko erabilgarri: Disponible, utilizable
eltzeitsu: Hucha. Itsulapiko erabilgarritasun: Utilidad. Baliagarritasun
eltzekari: Potaje. Eltzeko ** erabili: Usar
** elur: Nieve erabiltzaile: Usuario/a
elurra egin: Nevar eragile: 1 Promotor/a. 2 Influyente
emaile: Donante ** eragin: 1 Mover, accionar. 2 Agitar. 3
emaitza: 1 Donativo. 2 Resultado Promover. 4 Influencia, impulso
** emakume: Mujer eraginkor: Eficaz, efectivo/a
** eman: 1 Dar. 2 Pasar el tiempo eragotzi: Impedir, prohibir
emankizun: Emisión, transmisión. * eragozpen: Impedimento, obstáculo.
Emanaldi, emisio Oztopo
emankor: Productivo/a, fructífero/a eraiki: Construir, edificar
e
eraikuntza
ABDE F GHIJKLMNO
fabore: Favor. Mesede * forma: Forma
faborez: Por favor. Mesedez * formal: Formal. Zintzo
* fabrika: Fábrica formateatu: Formatear
fabrikatu: Fabricar formatu: Formato
faktura: Factura * fraide: Fraile
falta: 1 Falta, culpa. 2 Escasez. 3 Falta (en * franko: Abundante, mucho/a
el juego de la pelota) * frantses: Francés/a
** falta izan: Faltar frantziar: Francés/a
faltatu: Faltar, insultar, ofender freno: Freno. Balazta, galga
* faltsu: Falso/a * freskatu: Refrescar(se)
* fama: Fama. Ospe, sona * fresko: Fresco/a
* famatu: Famoso/a. Sonatu, ospetsu * freskura: Frescor
** familia: Familia * frijitu: Freír
fantasia: Fantasía froga: Prueba, demostración. Frogantza
fardel: Paquete, envoltorio * frogatu: Probar, demostrar
farmazia: Farmacia. Botika * frontoi: Frontón. Pilotaleku
* fede: Fe. Sinesmen * fruitu: Fruto
* feria: Feria ** fruta: Fruta
** festa: Fiesta. Besta fruta-denda: Frutería
* fidatu: Confiar, fiarse. Fio izan * fundamentu: Fundamento. Ganora
fideo: Fideo fundatu: Fundar
film: Film, película. Pelikula * funts: Fundamento, sustancia, fondo
** fin: 1 Fino/a, delicado/a. 2 Fin, término funtsezko: Fundamental, esencial
* finkatu: Fijar, arraigar funtzionario: Funcionario/a
finko: Fijo/a, firme fusil: Fusil
fits: Pizca fusilatu: Fusilar
fitxa: Ficha * futbol: Fútbol
fitxategi: Archivo futbolari: Futbolista
fitxatu: Fichar futbol-zelai: Campo de fútbol
flasko: Frasco
g
ABDEF G HIJKLMNO
gabardina: Gabardina * galera: Pérdida
** gabe: Sin. Barik galtzada: Calzada
** gabon: Buenas noches * galtzaile: Perdedor/a
* gabonak: Fiestas de Navidad * galtzak: Pantalones. Prakak
Gabon-gau: Nochebuena galtzarbe: Sobaco. Besape
gabonsari: Aguinaldo * galtzerdiak: 1 Calcetines. 2 Medias
** gai: 1 Materia, tema. 2 Digno/a, apto/a, galtzontziloak: Calzoncillos
capaz gamelu: Camello
gai izan: Ser apto/a o digno/a * ganadu: Ganado
-gailu: Instrumento para * ganbara: 1 Camarote. 2 Cámara. 3
* gailur: Cima, cumbre. Tontor Bajocubierta
** gain: 1 Cumbre, cima. 2 Superficie gandu: Bruma
* gainditu: Superar ganga: Bóveda
gainean: Encima ganibet: Cuchillo. Aizto, labana
gaineko: Lo/la de encima * ganora: Fuste, fundamento
** gainera: Además ganoragabe: Insustancial, sin fuste.
** gainerako: Lo demás Ganorabako
gainerakoan: Por lo demás gantz: Manteca
* gainezka: Rebosante, rebosando gantzutu: Untar, ungir
* gaitasun: Aptitud, capacidad gapirio: Viga, cabrio
* gaitz: 1 Mal. 2 Enfermedad. 3 Difícil. 4 gar: 1 Llama. 2 Entusiasmo, fogosidad
Enorme garabi: Grúa
gaitzetsi: Reprobar, condenar garagar: Cebada
** gaixo(rik): Enfermo/a. Eri * garagardo: Cerveza
* gaixotasun: Enfermedad. Gaitz, eritasun ** garai: 1 Alto/a. 2 Epoca. Altu. Sasoi
gaixotegi: Enfermería. Eritegi garaile: Vencedor/a
* gaixotu: Enfermar garaipen: Victoria
gaizbera: Enfermizo/a. Gaixobera * garaitu: Vencer, triunfar
** gaizki: Mal. Txarki, txarto garaiz: A tiempo
gaizki hartu: Maltratar. Gaizki erabili * garaje: Garaje
gaizkile: Malhechor/a. Gaiztagin garapen: Desarrollo
* gaiztakeria: 1 Maldad. 2 Fechoría. * garatu: Desarrollar
Txarkeria, okerkeria garbantzu: Garbanzo. Txitxirio
** gaizto: Malo/a ** garbi: Limpio/a
gako: 1 Gancho. 2 Clave garbigailu: Lavadora
* galant: 1 Hermoso/a, elegante. 2 Enorme * garbiketa: Limpieza, acción de limpiar
* galarazi: Prohibir. Debekatu, eragotzi * garbitasun: Limpieza
galburu: Espiga de trigo ** garbitu: Limpiar
galdegin: Preguntar. Galdetu * garbitzaile: Limpiador/a
** galdera: Pregunta. Galde * garden: Transparente
** galdetu: Preguntar. Galdegin ** garesti: Caro/a
galdezka: Preguntando garestitu: Encarecer
** galdu: Perder(se) * gari: Trigo
galeper: Codorniz garizuma: Cuaresma
g
garo
ABDEFG H IJKLMNOP
* haatik: Sin embargo. Hala ere hamarna: Diez a cada uno/a
habe: Columna, poste hamarretako: Almuerzo
* habia: Nido hamasei: Dieciséis
haga: Vara, palo hamazazpi: Diecisiete
* hagin: 1 Muela. 2 Diente ** han: Allí
** haiek: Aquellos/as handi: Grande
** haien: Su, suyo/a, de ellos/as, de aquellos/as handiago: Mayor
** hain: Tan handien: El/La mayor
hain zuzen (ere): Precisamente handik: De allí
** hainbat: 1 Tanto/a como. 2 Mucho/a handiki: 1 Magnate, ricachón/a. 2
** hainbeste: Tanto/a Grandemente
* haitz: Roca. Harkaitz handikiro: Grandiosamente
haitzulo: Cueva. Harpe, koba handinahi: 1 Ambición. 2 Ambicioso/a
haizatu: 1 Ventilar. 2 Espantar. 3 handitasun: Grandeza
Hinchar(se) * handitu: 1 Agrandar(se). 2 Hinchar(se)
** haize: Viento handizale : Ambicioso/a
haizemaile: Abanico hango: De allí
haizetsu: Ventoso/a ** hanka: 1 Pata. 2 Pierna. Oina, zangoa
** hala: Así, de aquella manera * hantxe: Allí mismo
** hala ere: Sin embargo har: Gusano
hala eta guztiz (ere): Con todo, a pesar ** hara: 1 Allá. 2 ¡Anda!. 3 Mira, bueno
de todo ** haragi: Carne
halabehar: 1 Fatalidad, destino. 2 haraino: Hasta allí
Casualidad * harakin: Carnicero/a
* halaber: Asimismo. Orobat, berebat haran: Valle
** halako: Así, como aquello harantz: Hacia allí
halako batean: En esto, en una de esas, * harategi: Carnicería
cierto día * harea: Arena. Hondar
** halaxe: De aquella misma manera ** haren: Su, suyo/a, de él/ella, de aquel/aquella
** halere: No obstante, sin embargo. Hala * hari: 1 Hilo. 2 Asunto, tema
ere, hala eta guztiz ere * harik eta... arte: Hasta que
haltz: Aliso haril: Ovillo
hamabi: Doce * haritz: Roble
hamabigarren: Duodécimo/a * harkaitz: Roca. Haitz
hamabost: Quince harpe: Cueva. Haitzulo, koba
hamabostaldi: Quincena ** harrapatu: 1 Atrapar. 2 Quitar
hamahiru: Trece harraska: 1 Abrevadero. 2 Fregadero
hamaika: Once * harreman: Relación, trato
hamaika aldiz: Muchas veces harrera: Acogida, recepción
hamaikagarren: Undécimo/a ** har rezkero: Desde entonces, posteriormente
* hamaiketako: Almuerzo ** harri: Piedra
hamalau: 1 Catorce. 2 Fanfarrón harribitxi: Piedra preciosa
hamar: Diez harridura: Extrañeza, asombro
hamargarren: Décimo/a * harrigarri: Admirable, extraño/a
h
harri-jasotzaile
ABDEFGH I J KLMNOP
** ia: Casi. Kasik * ikara: Miedo, temblor
iaio: Hábil. Trebe ** ikaragarri: Terrible. Izugarri
** iaz: El año pasado * ikaratu: Asustar(se), atemorizar(se)
* ibai: Río. Erreka ikasbide: 1 Método de estudio. 2 Ejemplo,
ibar: Vega, valle lección
* ibilaldi: Paseo, viaje ikasgai: Lección, materia de estudio
ibilbide: Recorrido. Bide ikasgela: Aula de estudio
* ibilera: 1 Forma de andar. 2 Andanza ** ikasi: Aprender, estudiar
ibilgailu: Vehículo * ikasketak: Aprendizaje, estudio
** ibili: Andar ikaskide: Condiscípulo/a
** idatzi: Escribir * ikasle: Alumno/a, estudiante
* idazkari: Secretario/a ikastaldi: Tiempo de estudio
idazkaritza: Secretaría * ikastaro: Curso, cursillo
idazkera: 1 Escritura. 2 Forma de escribir * ikastetxe: Colegio
idazketa: Redacción (ejercicio de) * ikastola: Ikastola
idazki: Escrito. Izkribu ikasturte: Año escolar
idazlan: Obra escrita, redacción * ikatz: Carbón
* idazle: Escritor/a * ikertu: Investigar
* idazmakina: Máquina de escribir * ikurrin: Bandera vasca
-ide (atzizkia): Compañero/a de. -kide * ikusgarri: Vistoso/a, espectacular
* ideia: Idea ** ikusi: Ver
* idi: Buey ikuskizun: Espectáculo
** igande: Domingo. Domeka * ikusle: Espectador/a
igarkizun: Acertijo. Asmakizun ikusmen: Vista (facultad)
igarle: Adivino/a * ikuspegi: Punto de vista, perspectiva
* igaro: Pasar. Iragan ikustaldi: Visita. Bisita
** igarri: 1 Acertar, adivinar. 2 Notar, percibir * ilar: Guisante
* igel: Rana * ilara: Fila, hilera
* igeltsero: Albañil * ilargi: Luna
igeltsu: Yeso ildo: Surco
* igeri egin: Nadar ** ile: Pelo
igeriketa: Natación ile-apaindegi: Peluquería
igerileku: Piscina ile-apaintzaile: Peluquero/a. Ile-moztaile
igitai: Hoz ilegorri: Rubio/a, pelirrojo/a. Kaskagorri
** igo: Subir ** iloba: Sobrino/a. Loba
igoera: Subida iltzatu: Clavar. Iltzez josi
igogailu: Ascensor * iltze: Clavo
* igurtzi: 1 Frotar. 2 Ungir ** ilun: Oscuro/a
ihar: 1 Seco/a. 2 Delgado/a, flaco/a * ilunabar: Crepúsculo, atardecer. Arrastiri
ihardetsi: Responder. Erantzun ** ilundu: Oscurecer
* ihartu: Secarse (las plantas), marchitar(se) * ilunpe: Oscuridad, tinieblas
* ihes egin: Huir iluntasun: Oscuridad
ihintz: Rocío * iluntzean: Al atardecer. Ilunabarrean
* ijito: Gitano/a * ilusio: Ilusión
i
imajina
ABDEFGHI J KLMNOPRST
* jabe: Dueño/a, propietario/a ** jarraitu: Seguir. Segitu, jarraiki
jabetasun: Dominio. Jabego, jabetza jarraitzaile: Seguidor/a, partidario/a
jabetu: 1 Apoderarse. 2 Darse cuenta jarrera: Actitud
jabetza: Propiedad. Jabego, jabetasun ** jarri: 1 Poner. 2 Sentarse. 3 Acostumbrarse
** jadanik: Ya * jasan: Aguantar, soportar
* jagon: Cuidar. Zaindu jasankor: Paciente, sufrido/a
** jai: Fiesta ** jaso: 1 Levantar. 2 Recoger
* jaialdi: Festival * jatetxe: Restaurante
jaiegun: Día festivo * jator: 1 Auténtico/a, castizo/a. 2 Majo/a,
** jaiki: Levantarse. Altxatu simpático/a
** jainko: Dios. Jaungoiko * jatordu: Hora de comer. Otordu
** jaio: Nacer * jatorri: Origen, ascendencia, procedencia
jaiotza: Belén, nacimiento. Jaiotze jatun: Comilón/a. Jale
jaiotze: Nacimiento. Jaiotza jaulki: 1 Caerse la fruta. 2 Narrar, referir
** jaitsi: Bajar ** jaun: Señor
jaitsiera: Bajada, descenso jaunartze: Comunión. Komunio
* jaka: Chaqueta. Txamarra * jauntxo: Cacique
jaki: Comestible, vianda * jauregi: Palacio
** jakin: Saber * jaurtiki: Lanzar, arrojar. Jaurti
** jakina: Por supuesto ** jausi: Caerse. Erori
jakinarazi: Hacer saber, notificar jauzi: Salto. Salto
* jakinduria: Sabiduría. Jakituria jauzi egin: Saltar. Salto egin
jakin-nahi: Curiosidad, deseo de saber. jazo: Suceder. Gertatu
Jakin-min jeinu: Genio, ingenio
* jakintsu: Sabio/a jela: Hielo
jakintza: Saber jendaurreko: Público/a
jakituria: Sabiduría. Jakinduria ** jende: Gente
jale: Comedor/a, comilón/a * jendetza: Gentío, muchedumbre
jalgi: Salir. Irten ** jeneralean: Generalmente
** jan: Comer * jertse: Jersey
* janari: 1 Comida, alimento. 2 Comestible * jesarri: Sentarse. Eseri, jarri
janari-denda: Tienda de alimentación jipoi: Paliza
* jangela: Comedor * jiratu: Girar, dar la vuelta
jangura: Apetito ** jo: 1 Pegar. 2 Tocar (instrumentos)
jantoki: Comedor jo eta ke: Afanosamente, insistentemente
** jantzi: 1 Vestir(se). 2 Vestido ** joan: Ir
** jantzi-denda: Tienda de vestidos joan-etorri: Ida y vuelta
janzkera: Indumentaria, modo de vestir * joera: Tendencia, inclinación
janzki: Vestido, prenda * jokabide: Conducta, comportamiento.
* jaramon egin: Hacer caso. Kasu egin Jokaera
** jardun: 1 Ocuparse en. 2 Actuar. 3 Hablar. * jokalari: 1 Jugador/a. 2 Actor/actriz
4 Conversación jokaleku: Terreno de juego
* jario: 1 Flujo. 2 Gotera ** jokatu: 1 Jugar. 2 Conjugar. 3
* jarleku: Asiento. Eserleku, esertoki Comportarse, actuar
j
juzgatu
T
** joko: Juego, diversión. Jolas ** josi: Coser
** jolas egin: Jugar, divertirse. Jolastu, jostatu * jostailu: Juguete
jolasaldi: Recreo, rato de juego josteko makina: Máquina de coser
jolasean: Jugando. Olgetan jostorratz: Aguja
jolasketa: Diversión, juego. Jostaketa * jostun: Sastre, costurera
* jolastoki: Sitio de recreo. Jolasleku jostura: Costura
jolastu: Jugar, divertirse. Jolas egin, jostatu justizia: Justicia
jomuga: Objetivo. Helburu, xede ** justu: 1 Justo/a, ajustado/a. 2 Justamente
* jornal: Jornal, salario. Soldata juzgatu: Juzgar. Epaitu
jorratu: 1 Escardar. 2 Criticar
k
ABDEFGHIJ K LMNOPRSTU
kabina: Cabina * kanpotar: Forastero/a, extraño/a
kabitu: Caber ** kanta: Canción. Abesti
kable: Cable kantaldi: Recital de canto, concier to
** kafe: Café * kantari: Cantor/a, cantante
kafeontzi: Cafetera ** kantatu: Cantar. Abestu
* kafesne: Café con leche kantitate: Cantidad
kafetegi: Cafetería * kantu: Canto
* kai: Muelle de puerto kapela: Sombrero
* kaiku: 1 Cuenco de pastor/a. 2 Majadero/a, kapera: Capilla
estúpido/a. 3 Vestido típico * kapitain: Capitán/a
kaio: Gaviota * kapital: Capital (economía)
* kaiola: Jaula kapitulu: Capítulo. Atalburu
** kaixo: ¡Hola! * karga: Carga. Zama
* kaka: Caca * kargatu: Cargar
* kakagura: Ganas de cagar. Kakagale * kargu: Cargo
* kakalarri: Necesidad imperiosa de cagar karikatura: Caricatura
* kakazu: Cagón/a, asqueroso/a. Kakatsu karitate: Caridad
** kale: Calle karraskatu: 1 Crujir. 2 Roer
kaleratu: 1 Salir o sacar a la calle. 2 * karratu: Cuadrado/a
Expulsar * karta: 1 Carta. 2 Naipe. Gutun, eskutitz
kalitate: 1 Calidad. 2 Cualidad kartel: Cartel. Afixa
kalkulatu: Calcular * kartoi: Cartón
* kalte: Daño, perjuicio * kasa: Cuenta, cargo
kalte egin: Dañar, perjudicar * kasik: Casi. Ia
* kaltegarri: Perjudicial, dañino/a * kaskar: 1 Cabeza, cráneo. 2 Menudo/a
* kamamila: Manzanilla kasketa: Terquedad, cabezonada.
** kamioi: Camión Kasketaldi
* kamuts: 1 Desafilado. 2 Corto/a, lerdo/a kasko: 1 Casco. 2 Cabeza, cráneo. 3 Cima,
kana: Vara (medida) cumbre
kanabera: Caña kasta: Casta
* kandela: Vela, candela * kasu: Caso
kanela: Canela ** kasu egin: Hacer caso. Jaramon egin
kanoi: Cañón ** katarro: Catarro, constipado. Burutik behe-
kanpadenda: Tienda de campaña. Oihal- rako
-etxola * katea: Cadena
* kanpai: Campana. Ezkila kateatu: 1 Encadenar. 2 Concatenar
kanpandorre: Campanario katedral: Catedral
kanpatu: Acampar * kategoria: Categoría
** kanpo: Fuera, exterior * katilu: Taza, tazón
kanpoan: Fuera, en el exterior katilukada: Tazón lleno de algo
kanpoko: De fuera, forastero/a katoliko: Católico/a
kanpora: Afuera * katu: Gato/a
kanporatu: 1 Salir. 2 Expulsar kausa: Causa, porqué. Zergati
* kanposantu: Cementerio. Hilerri kausatu: Causar
k
kontrol
U
** kaxa: Caja, cofre * koinatu: Cuñado
kazeta: Gaceta * koipe: Grasa
* kazetari: Periodista koipetsu: 1 Grasiento/a. 2 Adulador/a,
kazetaritza: Periodismo zalamero/a
kazkabar: Granizo. Txingor koipetu: Engrasar. Koipeztatu
* kazola: Cazuela * koitadu: Infeliz, cuitado
* ke: Humo * kokatu: 1 Posarse. 2 Colocar(se), situar(se)
* keinu: 1 Guiño. 2 Mueca, gesto * kokots: Barbilla, mentón
keinuka: Haciendo guiños o señas * kola: Cola, pegamento
kemen: Vigor, fuerza. Adore, indar koldar: Cobarde, tímido/a. Beldurti
kementsu: Vigoroso/a, fuerte koldarkeria: Cobardía
** kendu: Quitar koloka: 1 Movedizo/a. 2 Vacilante
kenketa: Resta ** kolore: Color
* kexa: Queja kolpatu: Herir, golpear. Zauritu
* kexatu: Quejarse. Kexu izan ** kolpe: Golpe
* kezka: Inquietud, preocupación koma: Coma
kezkagarri: Inquietante, preocupante komando: Comando
kezkatsu: Inquieto/a, preocupado/a. * komedia: Comedia
Kezkati komenentzia: Conveniencia, ocasión
* kezkatu: Inquietar(se), preocupar(se) * komeni izan: Convenir
kide: 1 Compañero/a de (sufijo). 2 komenigarri: Conveniente
Miembro, compañero/a, afín komiki: Cómic
kideko: 1 Semejante. 2 Coetáneo/a komiko: Cómico/a
kikara: Jícara ** komun: 1 Retrete. 2 Común
kikildu: Acobardar(se) komunikabide: Medio de comunicación
kilikatu: Incitar komunikazio: Comunicación
* kili-kili egin: Hacer cosquillas komunismo: Comunismo
** kilo: Kilo komunista: Comunista
** kilometro: Kilómetro konbinatu: Combinar
kimikari: Químico/a (oficio) kondenatu: Condenar
kimiko: Químico/a * konfiantza: Confianza. Fidantza
kimu: Brote, retoño konformatu: Conformar(se)
kiniela: Quiniela ** konforme: Conforme, de acuerdo
kiosko: Quiosco konketa: Lavabo
* kirats: Hedor konkista: Conquista
* kirol: Deporte * konkor: Joroba
kiroldegi: Polideportivo konkretu: Concreto/a
* kiskali: Abrasar konpainia: Compañía
** kito: 1 En paz. 2 Se acabó * konparatu: Comparar. Alderatu, erkatu
* kizkur: 1 Contraído/a. 2 Rizado/a (pelo) * konparazio: Comparación
kizkurtu: Rizar ** konpondu: 1 Arreglar, reparar. 2
klarion: Tiza Entenderse, arreglarse
** klase: Clase * konponketa: Arreglo
klima: Clima * konprenitu: Entender, comprender. Ulertu,
klinika: Clínica aditu
* koaderno: Cuaderno. Kaier konpromiso: Compromiso
* koadro: 1 Cuadrado. 2 Cuadro ** kontatu: Contar
* koba: Cueva. Haitzulo, harpe * kontent: Contento/a. Pozik
** kobratu: Cobrar ** kontra: Contra. Aurka
kobratzaile: Cobrador/a kontrajarri: Oponer, contraponer
kobre: Cobre kontrako: Contrario/a, opuesto/a. Aurkako
kode: Código * kontratu: Contrato
* koinata: Cuñada. Ezkonarreba, ezkonahizpa * kontrol: Control
k
kontseilari
ABDEFGHIJK L MNOPRST
* labain: Resbaladizo/a, deslizante langintza: Oficio, trabajo
labain egin: Resbalar(se), deslizar(se). lankide: Colaborador/a, compañero/a de
Irrist egin trabajo
labaindu: Resbalar(se), deslizar(se). lanpara: Lámpara
Irristatu lanpeturik egon: Estar sobrecargado/a de
* labana: Cuchillo, navaja. Aizto, ganibet trabajo
* labe: Horno lanpostu: Puesto de trabajo
laborari: Agricultor/a, labrador/a. Nekazari * lantegi: Sitio de trabajo. Lantoki
** labur: Corto/a, breve. Motz * lantoki: Lugar de trabajo. Lantegi
laburpen: Resumen * lapiko: Puchero, olla. Eltze
laburtu: Abreviar, resumir lapikoko: Cocido, potaje. Eltzeko
laga: Dejar. Utzi lapitz: Lápiz. Arkatz
** lagun: Compañero/a, amigo/a * lapur: Ladrón/a. Ohoin, ebasle
lagun hurko: Prójimo * lapurreta: Robo. Lapurreta
lagunarte: Cuadrilla, compañía * lapurtu: Robar, hurtar. Ostu, ebatsi
** lagundu: 1 Acompañar. 2 Ayudar lar: Demasiado. Larregi, gehiegi
lagun-talde: Pandilla, grupo de amigos/as * laranja: Naranja
* laguntasun: 1 Ayuda. 2 Camaradería, laranjondo: Naranjo
compañerismo laratz: 1 Llar. 2 Cremallera
** laguntza: Ayuda larrain: Era
* laguntzaile: Ayudante larre: Pastizal, prado
lahar: Zarza ** larri: 1 Apurado/a, nervioso/a. 2 Grande,
laia: Laya grave
* laino: 1 Nube. 2 Niebla * larrialdi: Aprieto, apuro
* -lako: Porque (causal). Bait, eta larritasun: 1 Inquietud, angustia. 2
lamia: Lamia (personaje mitológico) Grandeza, gravedad. 3 Premura
lamina: Lámina * larritu: 1 Apurarse. 2 Crecer
** lan: Trabajo. Behar * larru: 1 Piel. 2 Cuero
** lan egin: Trabajar larrutu: Desollar
lanabes: Herramienta, instrumento, apero. ** larunbat: Sábado. Zapatu
Tresna, erreminta ** lasai: 1 Tranquilo/a. 2 Amplio/a, flojo/a. 3
* lanbide: Oficio, profesión. Ogibide, bizibide Laxo/a
lanbro: 1 Bruma. 2 Llovizna lasaitasun: 1 Tranquilidad. 2 Holgura
* landa: Campo, pieza de terreno * lasaitu: 1 Tranquilizarse. 2 Aflojar
** landare: Planta, vegetal ** laster: 1 Pronto. 2 Rápido/a, veloz
landaretza: Vegetación lasterka: Corriendo, de prisa. Korrika
landatu: Plantar * lasterketa: Carrera
landetxe: Casa de campo * lasto: Paja
landu: 1 Cultivar. 2 Elaborar lata: Lata
langa: 1 Barrera. 2 Traviesa * latz: 1 Aspero/a. 2 Rudo/a, severo/a. 3
langabezia: Paro, desempleo Terrible, riguroso/a
langela: Despacho * lau: 1 Cuatro. 2 Plano/a, llano/a
** langile: Trabajador/a, obrero/a laudorio: Elogio, alabanza
langileria: Clase trabajadora laugarren: Cuarto/a
l
laurden
DEFGHIJKL M NOPRSTUW
* madari: Pera. Udare makina: Máquina
* madarikatu: Maldecir makulu: Muleta
mahai: Mesa makur: 1 Inclinado/a. 2 Perverso/a. 3 Error
mahaiburu: Presidente/a de mesa * makurtu: 1 Agachar(se), inclinar(se). 2
mahaikide: Comensal Pervertirse
mahai-zapi: Mantel malda: Pendiente, cuesta. Aldapa
mahasti: Viña * maleta: Maleta
* mahats: Uva malezia: Malicia
mahats-bilketa: Vendimia. Mendema, malgu: Flexible, maleable
mahaska * malko: Lágrima
mahuka: Manga * maltzur: Astuto/a
mahuka hutsik: En mangas de camisa. maltzurkeria: Astucia
* maiatz: Mayo * mami: 1 Miga. 2 Meollo. 3 Contenido. 4
maila: 1 Nivel. 2 Grada, peldaño Carne. 5 Íntimo/a. 6 Cuajada
mailaka: Por niveles, gradualmente mamitsu: 1 Carnoso/a. 2 Sustancioso/a
mailakatu: Escalonar, graduar * mamu: Fantasma
mailatu: Abollar mandatari: Mensajero/a
mailegatu: Tomar prestado/a mandatu: Recado, misiva
mailegu: Préstamo * mando: Mulo (macho o hembra)
* mailu: Martillo * maneiatu: Manejar
* maindire: Sábana. Izara, mihise manifestatu: Manifestar(se)
maingu: 1 Cojo/a. 2 Manco/a. Herren manifestazio: Manifestación
mairu: Moro/a * manta: Manta. Estalki, burusi
maiseatu: Criticar, murmurar mantal: Delantal
maiseatzaile: Criticón/a, murmurador/a * mantendu: 1 Mantener. 2 Alimentar
* maistra: Maestra * mantso: Despacio. Geldiro, poliki, astiro
* maisu: Maestro mapa: Mapa
maitagarri: 1 Amable. 2 Hada mardul: Robusto/a, grueso/a
maitale: Amante. Amorante marea: Marea
maitasun: Amor. Amodio margo: Pintura (lápiz de color). Pintura
maitatu: Amar. Maite ukan * margotu: Pintar. Pintatu
* maite: Amado/a, querido/a * marinel: Marinero, marino/a
maite ukan/izan: Amar. Maitatu * marka: 1 Marca, señal. 2 Récord
maiteki: Cariñosamente, afectuosamente * markatu: Marcar, señalar
* maitemindu: Enamorarse marmar: 1 Maullido. 2 Murmullo. 3
maiuskula: Mayúscula. Letra larri Murmuración
* maiz: Frecuentemente. Sarri(tan) * marmarka jardun: 1 Murmurar. 2
maizter: Inquilino/a, arrendatario/a Refunfuñar. Marmar egin
* majo: 1 Majo/a, guapo/a. 2 Estupendo/a, * marra: Raya, línea
estupendamente. Bapo marraskatu: Roer
* makal: 1 Chopo. 2 Débil marratu: 1 Rayar. 2 Trazar
makarroi: Macarrón * marrazki: Dibujo
* makila: Palo, vara marraztu: Dibujar
makilatu: Apalear * marroi: Marrón
m
moda
W
* marrubi: Fresa. Mailuki merkatalgo: Comercio. Merkataritza
* martitzen: Martes. Astearte merkatari: 1 Comerciante. 2 Mercader
martxa: Marcha merkataritza: 1 Comercio. 2 Oficio de
* martxo: Marzo comerciante o mercader
* masail: Mejilla. Matraila * merkatu: 1 Mercado, feria. 2 Abaratar(se)
* masaileko: Bofetada Azoka
masailezur: Mandíbula. Baraila merke: Barato/a
maskor: Concha mertxika: Melocotón. Muxika
mastekatu: Masticar. Murtxikatu, mamurtu * mesede: Favor. Fabore
mataza: Madeja mesedez: Por favor. Faborez
matematika: Matemática mesfidantza: Desconfianza
materia: Materia mesfidatu: Desconfiar
* material: Material mespretxatu: Despreciar
matrikula: Matrícula mespretxu: Desprecio
matxura: Avería. Aberia metal: Metal
mea: Mineral metatu: Amontonar, acumular. Pilatu
meategi: Mina metro: Metro
meatzari: Minero/a * meza: Misa
meatze: Mina, yacimiento de mineral mezu: Mensaje
mediku: Médico/a. Osagile, sendagile mezu elektroniko: Mensaje electrónico
medikuntza: Medicina * miatu: Escudriñar, registrar. Arakatu
* medio: Por medio, por causa * miazkatu: Lamer. Milikatu
mehar: Estrecho/a * mihi: Lengua. Mingain
mehatxatu: Amenazar. Mehatxu egin mikatz: Agrio/a, amargo/a. Mingots, garratz
* mehatxu: Amenaza. Zemai mila: Mil
* mehe: Delgado/a, fino/a milaka: A millares, miles
mekanikari: Mecánico/a (oficio) milimetro: Milímetro
* mekaniko: Mecánico militar: Militar
meloi: Melón min: 1 Dolor. 2 Intimo/a, querido/a. 3
memento: Momento Picante
-men (atzizkia): Facultad de min egin: 1 Hacer daño. 2 Ofender. Min
men egin: Obedecer, someterse eman
* mende: 1 Siglo. 2 Dominio, autoridad. min hartu: Hacerse daño
Menpe minbera: Sensible, susceptible
* mendebalde: Oeste, occidente. Sartalde * minbizi: Cáncer
mendekatu: Vengar(se) * mindu: 1 Ofender(se), doler(se). 2
mendekotasun: Subordinación, dependen- Cortar(se) la leche. 3 Agriarse
cia mingain: Lengua. Mihi
mendeku: Venganza. Bengantza * mingarri: Doloroso/a, ofensivo/a
* menderatu: Dominar, someter. Menperatu ministerio: Ministerio
mendi: Monte, montaña ministro: Ministro/a
mendigoizale: Montañero/a. Mendizale mintzaira: Lenguaje. Lengoaia
mendikate: Cordillera. Mendilerro * mintzatu: Hablar. Hitz egin, berba egin
* mendizale: Montañero/a. Mendigoizale * minutu: Minuto
* menpe: Debajo de, dependiendo de. Mende miragarri: Maravilloso/a, admirable.
menpean egon: Estar subordinado/a Miresgarri
menpeko: Subordinado/a. Meneko mirari: Milagro, prodigio. Mirakulu
menturaz: Quizá, por ventura. Benturaz, miresle: Admirador/a
beharbada * miretsi: Admirar(se)
menu: Menú miseria: Miseria
merezi: Merecer * misterio: Misterio
* merezi izan: Merecer misteriotsu: Misterioso/a. Misterioso
merezimendu: Mérito. Meritu * moda: Moda
m
modem
DEFGHIJKLM N OPRSTUW
nabar: 1 Abigarrado/a, multicolor. 2 Pardo/a narras: Persona sucia o desaseada
nabari: Notorio/a, evidente narrastu: Arrastrar(se). Herrestatu
nabari izan: Notarse, verse natura: Naturaleza
* nabaritu: Advertir, percibir natural: Natural
* nabarmen: 1 Notorio/a. 2 Destacado/a. 3 nazio: Nación
Atrevido/a nazioarteko: Internacional
nabarmendu: 1 Destacar, distinguirse. 2 nazional: Nacional. Nazio-
Exteriorizar * nazka: Repugnancia, asco. Higuin
nabigatu: Navegar * nazkagarri: Repugnante, asqueroso/a.
* nagi: Perezoso/a, vago/a. Alfer Higuingarri
nagikeria: Pereza * nazkatu: Asquear(se), repugnar. Higuindu
nagitasun: Pereza ** neba: Hermano (de hermana)
** nagusi: 1 Principal, mayor. 2 Superior/a, * neba-arrebak: Hermanos (hermanos y her-
jefe/a manas). Anai-arrebak
nahasi: 1 Revolver, mezclar. 2 Confundirse. ** negar: Llanto, lloro
Nahastu * negar egin: Llorar
nahasketa: Mezcla * negargarri: Deplorable, lamentable
* nahaste: Revoltijo, enredo, confusión. negarrez: Llorando
Nahaspila, nahasketa negoziatu: Negociar
nahaste-borraste: Mezcolanza, embrollo * negozio: Negocio
nahastu: 1 Revolver, mezclar. 2 ** negu: Invierno
Confundirse. Nahasi * nekagarri: Fatigoso/a, trabajoso/a
* nahi eta nahi ez: Necesariamente, forzo- ** nekatu: Cansar(se)
samente. Derrigor * nekazari: Agricultor/a, labrador/a. Laborari
nahi gabe: Involuntariamente nekazaritza: Agricultura. Laborantza
** nahi ukan/izan: Desear, querer. Gura ukan ** neke: Fatiga, cansancio
nahi: Deseo. Gurari, desira neketsu: Penoso/a, cansino/a
* nahiago ukan: Preferir * nekez: 1 Difícil. 2 Difícilmente
nahigabe: Disgusto, aflicción, contrariedad. * nerbio: Nervio. Kirio
Atsekabe ** nes ka: Chica, muchacha. Neskatxa, neska-
nahigabetu: Disgustar(se), afligir(se). to, neskatila
Atsekabetu * neskame: Sirvienta
nahiko izan: Bastar, ser suficiente. Aski * neska-mutilak: Chico(s) y chica(s)
izan * neskatila: Muchacha, joven. Neskatxa, nes-
** nahiko: Bastante, suficiente. Aski kato
nahimen: Voluntad (facultad) * neskatxa: Muchacha. Neskatila, neskato
* nahita: A propósito, adrede, intencionada- * neskazahar: Solterona
mente. Apropos, berariaz neskazale: Aficionado a las chicas
nahitaez: A la fuerza, necesariamente. * neu: Yo mismo/a. Nerau
Derrigor ** neurri: Medida
nahitaezko: Forzoso/a, necesario/a. neurrigabe(ko): Inmenso/a, desmedido/a
Derrigorrezko * neurtu: Medir
** nahiz eta: Aunque. ... arren neutro: Neutro/a
nahiz... nahiz: Ya... ya ** ni(k): Yo
n
nire
FGHIJKLMN O PRSTUWX
obedientzia: Obediencia. Esanekotasun oinezko: Peatón
* obeditu: Obedecer. Esanak egin oinordeko: Heredero/a
objektu: Objeto oka egin: 1 Empacharse. 2 Vomitar
* obra: Obra. Lan * okela: Carne. Haragi
** odol: Sangre ** ok er: 1 Torcido/a. 2 Travieso/a. 3 Fallo,
odoljario: Hemorragia equivocación
* odolki: Morcilla. Odoloste oker egon: Estar equivocado/a
odolustu: Desangrar(se) okertu: 1 Torcer(se). 2 Desviar(se)
ofizial: Oficial * okin: Panadero/a
ofiziale: Oficial * okindegi: Panadería
ofizio: Oficio, profesión. Ogibide, lanbide okupatu: Ocupar
** ogi: Pan ola: 1 Ferrería. 2 Chabola. 3 Palpitación
ogibide: Profesión, oficio. Bizibide, lanbide * olatu: Ola. Uhin
ogitarteko: Bocadillo olerkari: Poeta. Poeta
* ohar: Nota, aviso * olerki: Poesía. Poesia
ohargarri: Digno de notarse * olgeta: Diversión, juego. Jolas, jostaketa
oharpen: Advertencia oliba: Aceituna, oliva
ohartarazi: Avisar, advertir olibondo: Olivo
ohartu: Darse cuenta. Konturatu * olio: Aceite
** ohe: Cama olo: Avena
* oheratu: Acostarse, ir a la cama ** omen: Dicen que. Ei
* ohi: Partícula verbal: acostumbrar * omenaldi: Homenaje
** ohitu: Acostumbrarse ** on: Bueno/a
** ohitura: Costumbre on egin: 1 Aprovechar. 2 ¡Que aproveche!
ohiturazko: Habitual, tradicional. Ohiko * onartu: Aceptar
* ohol: Tabla ondare: Patrimonio
ohore: Honor, honra. Omen * ondasunak: Bienes
* oihal: 1 Paño. 2 Pañal ** ondo: Bien. Ongi
* oihan: Bosque, selva ondoan: Junto a, al lado de. Alboan, alda-
* oihartzun: Eco menean
* oihu: Grito, clamor. Deiadar * ondoez: Indisposición, malestar
oihu egin: Gritar, clamar. Deiadar egin ondore: Descendencia
oihuka: Gritando, clamando ** ondoren: 1 Consecuencia. 2 Después, a
* oilar: Gallo continuación
* oilasko: Pollo * ondorengo: Sucesor/a, descendiente
oilategi: Gallinero * ondorio: Consecuencia, efecto
* oilo: Gallina * ondu: Mejorar. Hobetu
* oin: Pie onen: El mejor/La mejor. Hoberen
* oinarri: Base, fundamento * ongi: Bien. Ondo
oinarrizko: Básico/a, fundamental ongi etorri: 1 Bienvenido/a. 2 Bienvenida
* oinaze: Dolor ongi ibili: Pasarlo bien. Ongi pasa
oinazetu: Rayo, relámpago. Oinaztarri onil: Embudo. Inbutu
* oinetakoak: Calzado ontza: 1 Onza. 2 Pulgada (medida)
** oinez: A pie ontzat hartu: Aceptar, aprobar. Ontzat eman
o
ontzi
ostatuz egon: Hospedar. Ostatu hartu otoi: Por favor. Mesedez, faborez
ostatu hartu: Alojarse, hospedarse. * otoitz: Oración
Ostatuz egon otoitz egin: Orar, hacer oración
* oste: Detrás. Atze, gibel * otordu: 1 Hora de comer. 2 Comida en
ostean: 1 Después de. 2 Detrás de. general
Ondoan, ondoren * otsail: Febrero
** ostegun: Jueves. Eguen * otso: Lobo/a
* ostera: En cambio. Ordea oturuntza: Banquete
* osterantzean: 1 Por lo demás. 2 De lo otzan: Manso/a
contrario oxigeno: Oxígeno
ostikatu: 1 Patear, pisotear. 2 Acocear ozeano: Océano
* ostiko: Patada, coz. Ostikada ozen: Sonoro/a
** ostiral: Viernes. Bariku ozenki: Sonoramente, en voz alta. Goraki
* ostu: Robar, hurtar. Lapurtu, ebatsi * ozpin: Vinagre
otarre: Cesto, cesta, canasta. Otzara, saski ozta-ozta: A duras penas
** ote: 1 Argoma. 2 Acaso * oztopo: Obstáculo, dificultad
p
HIJKLMNO P RSTUWXZ
** pagatu: Pagar. Ordaindu * patxada: Tranquilidad, flema
* pago: Haya ** pauso: Paso. Urrats
pagu: Pago. Ordainketa, pagamendu * pazientzia: Paciencia
pailazo: Payaso/a -pean: Debajo de. -Aren azpian
pairatu: Sufrir, aguantar. Jasan, eraman ** pena: Pena
paisaia: Paisaje * penagarri: Lamentable, penoso/a
* pakete: Paquete. Fardel * pentsaera: Mentalidad, pensamiento
* pala: Pala (modo de pensar). Pentsamolde
panorama: Panorama * pentsamendu: Pensamiento
* panpina: Muñeca, muñeco ** pentsatu: Pensar
pantaila: Pantalla peoi: Peón
* papar: 1 Parte alta del pecho. 2 Solapa perpaus: Frase. Esaldi
** paper: Papel * perretxiko: Seta, hongo
paper-denda: Papelería. Papertegi pertsiana: Persiana
paperontzi: Papelera ** pertsona: Persona
parada: Ocasión, oportunidad. Aukera, * pertsonaia: Personaje
egokiera pertsonal: Personal
paradisu: Paraíso * petral: Latoso/a, ruin, de mal genio
paraje: Paraje. Bazter petrolio: Petróleo
paralelo: Paralelo/a pijama: Pijama
* paratu: Poner. Ipini, jarri, prestatu piku: Higo
** pare: Par * pikutara joan: Irse al diablo
parean: Al par, frente a ** pila: Montón. Mordo
parentesi: Paréntesis pilare: Pilar, columna. Zutabe
* pareta: Pared. Horma pilatu: Amontonar, acumular. Metatu
* parke: Parque ** pilota: Pelota
parlamentari: Parlamentario/a pilota-joko: Juego de pelota
* parranda: Parranda, juerga pilotaleku: Frontón. Frontoi
parrokia: Parroquia * pilotari: Pelotari
** parte: Parte pilotu: Piloto
partez (-en): 1 En vez de. 2 En lugar de. pilpira: Latido, palpitación. Taupada
Ordez (-en) pilpiratu: Latir, palpitar
pasahitz: Contraseña pinpilinpauxa: Mariposa. Tximeleta, inguma
pasaporte: Pasaporte * pintatu: Pintar. Margotu
** pasatu: 1 Pasar. 2 Suceder pintore: Pintor/a
* paseatu: Pasear * pintura: Pintura. Margo
* pasio: 1 Paseo. 2 Pasión. Ibilaldi. Grina pintzel: Pincel
* pastel: Pastel. Pastiza * pinu: Pino
pastilla: Pastilla pinudi: Pinar. Lerdoi
** patata: Patata pipa: Pipa
* patrika: Bolsillo. Poltsiko, sakela * piper: Pimiento
* patroi: Patrón/a * pisatu: Pesar
* pattar: Aguardiente pistola: Pistola
patu: Destino, hado. Zori ** pisu: 1 Piso. 2 Pesado/a
p
punta
HIJKLMNOP R STUWXZ
-raino: Hasta -renmenpe(an) egon: Depender de, estar
-renbidez: Mediante, por medio de. -ren subordinado/a a. -ren mende egon
bitartez -ri buruz: Respecto a. -ri dagokionez
s
KLMNOPR S TUWXZ
* sabai: 1 Techo. 2 Desván salerosketa: Compraventa
* sabel: 1 Vientre. 2 Seno salerosle: Comerciante, traficante.
** sagar: Manzana Merkatari
* sagardo: Sidra salgai: 1 Mercancía. 2 En venta
sagarrondo: Manzano salmenta: Venta
* sagu: Ratón salneurri: Precio de venta. Prezio
saiakera: Ensayo * saltatu: Saltar
** saiatu: Esforzarse, empeñarse, intentar. ** salto: Salto. Jauzi
Ahalegindu salto egin: Saltar. Jauzi egin, saltatu
saihestu: 1 Desviar(se). 2 Evitar saltoki: Puesto de venta
* saihets: 1 Costilla. 2 Costado saltsa: Salsa
* sail: 1 Parcela. 2 Grupo. 3 Sección, depar- saltsero: Salsero/a
tamento saltxitxa: Salchicha
sailkapen: Clasificación * saltzaile: 1 Vendedor/a. 2 Traidor/a
sailkatu: Clasificar ** samar: Un poco, bastante
* saio: 1 Intento. 2 Actuación, sesión samin: 1 Aflicción. 2 Amargo/a
* sakabanatu: Esparcir, dispersar(se). * samur: 1 Tierno/a. 2 Enfado
Barreiatu samurtasun: Ternura
* sakatu: 1 Pulsar, pisar, apretar. 2 Estrujar. 3 sandalia: Sandalia
Pisar, pisotear sandia: 1 Mengano
sake: Saque * sano: 1 Sano/a, franco/a, de carácter abier-
sakela: Bolsillo. Poltsiko to. 2 Muy, mucho/a
* sakon: Profundo/a * santu: Santo/a. Saindu
sakondu: Profundizar sarde: 1 Horca, tridente. 2 Bifurcación
sakonera: Profundidad (dimensión) * sardexka: Tenedor
sakontasun: Profundidad, hondura * sardina: Sardina
sakratu: Sagrado/a * sare: Red
sakrifikatu: Sacrificar(se) * sargori: Bochorno, calor pesado
sakrifizio: Sacrificio * sari: Premio
sakristau: Sacristán * sariketa: Concurso
sakristia: Sacristía * saritu: Premiar
* sala: Sala sarraila: Cerradura, cerraja
salaketa: Denuncia, acusación * sarrera: 1 Entrada. 2 Ingreso. 3 Introducción
* salatu: Denunciar, acusar ** sarri(tan): Frecuentemente. Maiz
* salbatu: Salvar(se) ** sartu: 1 Entrar. 2 Meter
salbazio: Salvación. Salbamen, salbamendu * sasi: Zarza, matorral
salbu: Salvo, excepto. (Izan) ezik sasi-: Seudo-, falso/a
salbuespen: Excepción * saski: Cesta, cesto, canasta. Otarre, otzara
salbuetsi: Exceptuar. Kendu, kanpoan utzi ** sasoi: 1 Época. 2 Salud
* salda: Caldo sator: Topo
saldo: 1 Montón, abundancia. 2 Manada, sega: Guadaña
multitud segatu: Segar
** saldu: Vender * segida: Continuación
salerosi: Comerciar, traficar ** segitu: Seguir. Jarraitu, jarriki
s
sufritu
*
sugar: 1 Llama de fuego. 2 Ardor
suge: Culebra, serpiente
suhar: Fogoso/a, entusiasta. Gartsu
suhi: Yerno *
supituki: De repente. Tupustean, bat-batean
suposatu: Suponer, creer
surf egite: Navegación
susmatu: Sospechar
IJ
suhiltzaile: Bombero/a * susmo: Sospecha, recelo. Errezelo
* sukaldari: Cocinero/a * sustrai: 1 Raíz. 2 Origen. Erro
** sukalde: Cocina * sutan egon: 1 Arder. 2 Estar enfurecido/a
* sukar: Fiebre. Kalentura * sute: Incendio
* sumatu: Barruntar, presentir sutegi: Fragua
sumendi: Volcán * sutondo: Parte cercana al fuego, al hogar
sumin: Furor, cólera sutu: Enfurecerse
sumindu: Encolerizar suziri: Cohete
suntsitu: 1 Destruir. 2 Desaparecer
t
JKLMNOPRS T UWXZ
* tabako: Tabaco telefonoz deitu: Llamar por teléfono.
tabako-denda: Estanco Telefonoz hots egin
** taberna: Bar, taberna telegrafo: Telégrafo
tabernari: Tabernero/a telegrama: Telegrama
takoi: 1 Tacón. 2 Talón tema: Obstinación, terquedad. Seta
* talde: Grupo tematsu: Obstinado/a, terco/a. Setatsu
talo: 1 Talo. 2 Torta de maíz tenis: Tenis
taloi: Talón tenore: Tiempo, ocasión. Garai
* tamaina: Medida tenperatura: Temperatura. Hozbero
tamal: Lástima tentatu: Tentar. Zirikatu
tamalez: Desgraciadamente. Zoritxarrez * tente: Tieso/a, erguido/a
* tankera: Forma, traza. Itxura tentel: Tonto/a, imbécil. Ergel, babo, lelo
* tanta: Gota tentsio: Tensión
tantai: 1 Arbol bravío. 2 Persona alta termometro: Termómetro
* tapa: Tapa terraza: Terraza
* tapatu: Tapar, cubrir. Estali testamentu: Testamento
tapiz: Tapiz testigu: Testigo. Lekuko
tarifa: Tarifa testu: Texto
tarifa finko: Tarifa plana testuinguru: Contexto
tarta: Tarta tigre: Tigre
** tarte: 1 Distancia. 2 Intervalo. Distantzia tindatu: 1 Teñir. 2 Pintar
tartean: Entre medias tinkatu: Apretar, oprimir
tarteka: A ratos tinko: Firme, consistente
tarteka-marteka: A ratos libres, de vez en * tinta: Tinta
cuando * tipula: Cebolla
tartekatu: Intercalar ** tira: 1 Atracción. 2 ¡Bueno!, ¡Vamos!
tarteko: 1 Pariente. 2 Intermedio * tirabira: 1 Estirón. 2 Disputa. Gorabehera,
taupada: Latido, palpitación. Pilpira liskar
taxi: Taxi ** tiratu: Tirar, estirar
taxilari: Taxista. Taxi-gidari * tiro: Tiro
taxu: 1 Traza, aspecto. 2 Orden. 3 tiro egin: Disparar
Habilidad titulu: Título
taxutu: Arreglar, ordenar ** tokatu: Tocar. Egokitu
* te: Té ** toki: Sitio, lugar. Leku
* teatro: Teatro tokialdatu: Trasladar(se), cambiar de lugar.
tegi: 1 Almacén, depósito. 2 Establo Tokiz aldatu
* teila: Teja tolesgabe: Sencillo/a, sin doblez
* teilatu: Tejado * tolestu: Doblar
teknika: Técnica * tomate: Tomate
* tela: Tela. Oihal, ehun tona: 1 Tonelada. 2 Peca, lunar
* telebista: Televisión * tontakeria: Tontería
** telefono: Teléfono * tonto: 1 Tonto/a. 2 Lento/a, soso/a
eskuko telefono: Teléfono móvil. * tontor: Cima, cumbre. Gailur
Poltsikoko telefono tonu: Tono
t
topatu
MNOPRST U WXZ
ubide: Acequia, conducto de agua uraza: Lechuga. Letxu
** uda: Verano. Udara * urdai: Tocino
** udaberri: Primavera * urdaiazpiko: Jamón
udal: Ayuntamiento * urdail: Estómago
* udaletxe: Ayuntamiento, casa consistorial. urde: 1 Cerdo/a. 2 Sucio/a
Herriko etxe, herri-etxe ** urdin: Azul
* udare: Pera. Madari * urduri: Nervioso/a. Larri
** udazken: Otoño urduritu: Preocuparse, inquietarse. Larritu
* ugaldu: Multiplicarse, propagarse. Ugaritu ureztatu: Regar
* ugari: Abundante. Oparo urguilu: Orgullo. Harrotasun
ugaritasun: Abundancia. Oparotasun urkamendi: Horca, patíbulo
* ugazaba: Amo/a, patrón/a * urkatu: Ahorcar(se)
uharte: Isla. Irla urki: Abedul
uhin: Ola. Olatu urlia: Fulano
uholde: Inundación, aluvión urmael: Estanque
* ukabil: Puño urperatu: 1 Hundir(se). 2 Sumergir(se)
ukabilkada: Puñetazo urradura: Rasgadura, rasguño. Urratu
ukan: Haber, tener. Izan (iragankorra) * urrats: Paso. Pauso
* ukatu: Negar * urratu: 1 Rasgar. 2 Infringir
ukimen: Sentido del tacto ** urre: Oro
ukipen: Contacto urreztatu: Dorar
** ukitu: Tocar * urri: 1 Octubre. 2 Escaso/a
* uko egin: Renunciar, rehusar urrikaldu: Compadecer(se). Errukitu
* ukondo: Codo. Ukalondo * urriki izan: Compasión, misericordia.
ukuilu: Cuadra. Korta Erruki, gupida izan
ulermen: 1 Entendimiento. 2 Comprensión ** urrun: Lejos. Urruti
ulertezin: Incomprensible urrundu: Alejar(se). Aldendu
** ulertu: Entender, comprender. Konprenitu, * urruti: Lejos. Urrun
aditu urtaro: Estación del año
ulu: Aullido * urtarril: Enero
uluka: Aullando ** ur te: Año
* ume: 1 Niño/a. 2 Crío/a ** ur tebete: Un año
umezurtz: Huérfano/a ** ur tebetetze: Cumpleaños
* umil: Humilde. Apal ** ur tero: Anualmente
umiltasun: Humildad. Apaltasun urtsu: Acuoso/a, jugoso/a
** umore: Humor * urtu: 1 Derretir(se). 2 Fundir(se). 3
* une: 1 Momento. 2 Espacio Disolver(se)
unibertsitate: Universidad usadio: Uso, costumbre
unibertso: Universo usaimen: Sentido del olfato
untxi: Conejo ** usain: Olor
upa: Tonel, cuba. Upel usaindu: 1 Oler. 2 Olfatear
** ur: Agua usin egin: Estornudar. Doministiku egin
* urak hartu: Encogerse (la ropa) * uso: Paloma
urardo: Sangría uste: Opinión, creencia
u
uztartu
NOPRSTU W XZ N
web gune: Sitio web web orri: Página web
web helbide: Dirección de web
x
NOPRSTUW X Z
* xaboi: Jabón xehe: 1 Menudo/a. 2 Llano/a, sencillo/a
* xafla: Plancha * xehetasun: Detalle
xarma: Encanto. Lilura xentimo: Céntimo
xarmagarri: Encantador/a * xerra: 1 Filete. 2 Rebanada
xede: Intención, propósito, objetivo. xingola: Cinta, banda
Helburu, jomuga * xume: 1 Pequeño/a. 2 Humilde, sencillo/a
xehatu: Desmenuzar
z
PRSTUWX Z
** zabal: 1 Ancho/a. 2 Abierto/a * zapatari: Zapatero/a. Zapatagin
** zabaldu: 1 Abrir. 2 Ensanchar. 3 * zapatu: Sábado. Larunbat
Esparcir(se) * zapi: Trapo, paño
zabalera: Anchura zapore: Sabor, gusto
* zabalik: Abierto/a. Irekita * zarata: Ruido. Hots
zabalkunde: Difusión, propaganda zaratatsu: Ruidoso/a
* zabar: Abandonado/a * zarpail: 1 Basto/a. 2 Andrajoso/a
* zabor: Escombro, basura * zartada: 1 Bofetada. 2 Golpe. Zartako
zahagi: Odre, pellejo * zartagin: Sartén
** zahar: Viejo/a * zartatu: Agrietarse, rajarse. Pitzatu
** zahartu: Envejecer * zatar: 1 Feo/a. 2 Trapo
zahato: Bota de vino ** zati: Trozo, parte
zahi: 1 Salvado. 2 Caspa * zatiketa: División
** zail: Difícil * zatitu: Partir, dividir
zaildu: 1 Dificultar. 2 Curtirse, endurecerse * zaunka: 1 Ladrido. 2 Ladrando
** zailtasun: Dificultad * zauri: Herida
** zain: 1 Vena. 2 Raíz * zauritu: Herir
zain egon: Aguardar, estar esperando zazpi: Siete
** zaindu: Cuidar. Artatu, jagon zazpiehun: Setecientos/as
* zakar: 1 Basura. 2 Brusco/a zazpigarren: Séptimo/a
* zakarrontzi: Cubo de basura ** zehar (-an): A través de. Barrena (-an)
* zakil: Pene * zeharka: 1 Indirectamente. 2 De costado,
* zaku: Saco de refilón
zakur: Perro/a zeharkatu: Atravesar
* zalantza: Duda. Duda * zeharo: Completamente. Erabat
zalantzan egon: Dudar. Duda-mudatan * zehatz: Exacto/a
egon, duda egin zehazki: Exactamente. Zehatz-mehatz
* zalaparta: Alboroto, agitación zehaztasun: Exactitud
* zaldi: Caballo * zehaztu: Precisar, concretar
zaldun: Caballero ** zein: Cuál
** zale: Aficionado/a zeinu: Signo
* zaletasun: Afición zeken: Tacaño/a, avaro/a. Zikoitz, zuhur
zaletu: Aficionarse * zekor: Ternero/a, novillo/a. Idisko. Urrixa
zali: Cucharón * zelai: 1 Campo. 2 Prado. 3 Llano/a
* zama: Carga. Karga * zelako: Cómo, de qué características.
zamatu: Cargar. Kargatu Nolako
* zango: Pierna. Hanka * zelan: Cómo, de qué manera. Nola
zanpatu: Aplastar, oprimir zelatan egon: Estar al acecho
* zapaldu: 1 Pisar. 2 Oprimir zelatari: Acechador/a, vigía
zapalkuntza: Opresión. Zapalketa zelatatu: Acechar
* zaparrada: Chaparrón zementu: Cemento. Porlan
zapart egin: Estallar, reventar * zenbait: Algún/a, algunos/as
** zapata: Zapato * zenbaki: Número
zapata-denda: Zapatería ** zenbat: Cuánto/a, cuántos/as
z
ziurtatu
E S PA ÑO L- E U S K A R A
a
A BCDEFGHI
abajo: 1 Behean. 2 Behera aceptar: *Onartu. Ontzat hartu, ontzat eman
hacia abajo: Beherantz acequia: Ubide
abandonado/a: 1 *Zabar. 2 Utzi acera: *Espaloi
abandonar: Bertan behera utzi acerca de: Buruz (-ri).
abanico: Haizemaile acercar(se): *Hurbildu. Hurreratu, inguratu
abaratar(se): Merkatu acero: Altzairu
abedul: Urki acérrimo/a: *Amorratu
abeja: *Erle acertar: **Asmatu
abierto/a: 1 *Zabalik. 2 **Zabal acertijo: *Asmakizun. Igarkizun
abismo: *Leize achaque: Aje
ablandar: *Bigundu aclaración: Argibide
abogado/a: Abokatu. Legegizon aclarar: *Argitu
abollar: Mailatu acobardarse: *Beldurtu. Kikildu
abono: Ordain. Abonamendu acogida: 1 Harrera. 2 Onespen. Txera
abrasar: *Kiskali acompañar: **Lagundu
abrazar(se): *Besarkatu. Laztandu aconsejar: Aholkatu. Aholku eman, kontseilatu
abrazo: Besarkada acordeón: **Soinu
abrevadero: Aska acostarse: *Oheratu
abrigo: *Beroki acostumbrarse: **Ohitu. Jarri
abril: *Apiril actitud: Jarrera
abrir: **Ireki. Zabaldu actividad: *Ekintza
abrochar(se): Botoia(k) lotu actor/actriz: Antzezle. Jokalari
abuela: **Amona. Amatxi, amama actualmente: Gaur egun. Egungo egunean
abuelo: **Aitona. Aitatxi, aitaita actuar: 1 **Jardun. 2 **Jokatu
abundancia: 1 **Aukera. 2 Ugaritasun. acuerdo: Akordio
Oparotasun de acuerdo: *Ados. Konforme
abundante: *Ugari. Oparo acuoso/a: Urtsu
aburrido/a: *Aspergarri adecuado/a: *Egoki
aburrir(se): Aspertu. Gogaitu adelantar(se): *Aurreratu. Aurrea hartu
acabose: *Akabo adelante: Aurrera
academia: Akademia en adelante: Aurrerantzean. Hemendik
acampar: Kanpatu aurrera
acaso: **Ote adelanto: *Aurrerapen
acceso: Atzipen adelgazar: *Argaldu. Flakatu, mehetu
ruta de acceso: Bide-izen además: **Gainera
accidente: *Istripu adherir(se): Itsatsi
acción: Ekintza adinerado/a: *Dirudun. Aberats
accionar: **Eragin adiós: Agur. Adio
acebo: Gorosti adivinar: 1 **Asmatu. 2 **Igarri
acechar: Zelatatu adivino/a: 1 Asmatzaile. 2 Igarle
aceite: *Olio administración: Administrazio
aceituna: Oliba administrador/a: Administratzaile.
acelerar: Azeleratu Administrari
acento: Azentu admirable: *Harrigarri. Miragarri, miresgarri
a
admirador/a
A B CDEFGHIJKL
bachiller: Batxiler beber: **Edan
bachillerato: Batxilergo bebida: *Edari
bailar: Dantzatu. Dantzan egin beca: Beka
bailarín/a: *Dantzari becario/a: Bekadun
baile: **Dantza belén: Jaiotza
sitio de baile: *Dantzaleku bellota: Ezkur
bajada: Jaitsiera bendecir: *Bedeinkatu
bajar: **Jaitsi beneficio: Onura. Probetxu, mozkin, etekin,
bajo/a: **Baxu. irabazi
bajocubierta: *Ganbara berza: Aza
balcón: *Balkoi besar: Musu eman
ballena: Balea beso: *Musu
balón: *Baloi besugo: Bisigu
bañar(se): *Bainatu biberón: Biberoi
banco: *Banku biblioteca: *Liburutegi
bandeja: Erretilu bicarbonato: Bikarbonato
bandera: Bandera bicho: *Zomorro. Mozorro
bandera vasca: *Ikurrin bicicleta: *Bizikleta
baño: *Bainu bien: **Ederki. Ederto, ondo, ongi
bar: **Taberna bienes: *Ondasunak
barato/a: Merke bienvenido/a: Ongi etorri
barba: *Bizar bigote: Bibote
barbería: Bizartegi billete: *Txartel. Tiket
barbero/a: Bizargin blanco/a: **Zuri
barbilla: *Kokots blancura: Zuritasun
barbudo/a: Bizardun blando/a: *Bigun
barco: *Itsasontzi. Ontzi blanquear: *Zuritu
barra: Barra blasfemia: Birao
barrera: Langa blusón: Brusa
barrio: **Auzo. Auzategi boca: **Aho
barro: *Lokatz. Lohi bocadillo: Ogitarteko
base: *Oinarri bocado: Mokadu. Ahamen
base de datos: Datu-base boceto: Zirrimarra
básico/a: Oinarrizko bochorno: *Sargori
bastante: **Nahiko. Samar, aski, dezente boda: Ezkontza. Ezteiak
bastar: Nahiko izan. Aski izan bofetada: *Belarrondoko. Masaileko, zartada,
basto/a: *Zarpail zartako
bastón: Bastoi boina: **Txapel
basura: *Zabor. Zakar bola: Bola
batir: Irabiatu bolígrafo: *Bolaluma
bautizar: Bataiatu bollo: Opil
bautizo: *Bataio bolsa: *Zorro
bazo: *Bare bolsillo: *Poltsiko. Patrika, sakela
bebedor/a: Edale bomba: *Bonba. Lehergailu
b
buzón de correo electrónico
L
bombero/a: Suhiltzaile en broma: *Txantxetan
bombilla: Bonbilla bronce: Brontze
bombón: Bonboi brote: Kimu
bonitamente: **Poliki bruja: *Sorgin
bonito/a: **Polit brujería: Sorginkeria
bordar: Bordatu brújula: Iparrorratz
borde: *Ertz bruma: Lanbro. Gandu
borracho/a: *Mozkor brusco/a: *Zakar
borrar: Ezabatu brutalidad: Basakeria
borrasca: Erauntsi bueno/a: **On
bosque: **Baso buey: *Idi
bostezar: *Aharrausi egin burla: *Iseka. Burla, irri
bostezo: Aharrausi burlarse: Iseka egin. Isekatu, burla egin
bota: Bota burlón/a: Isekari
bota de vino: Zahato burrada: *Astakeria
bote: *Poto burro/a: **Asto
botella: *Botila buscador: Bilatzaile
botón: Botoi buscar: **Bilatu
boxeador/a: Boxeolari en busca de: **Bila
brasa: Txingar búsqueda: Bilaketa
brazo: **Beso butaca: Besaulki
breve: **Labur. Motz butano: Butano
brillante: Distiratsu. Distiratzaile buzón: Postontzi
brillar: Distiratu buzón de correo electrónico: Postontzi
brizna: Izpi elektroniko
broma: Broma. Txantxa
c
AB C DEFGHIJKLM
caballero: Zaldun calzoncillos: Galtzontziloak
caballo: *Zaldi cama: **Ohe
cabaña: Txabola. Borda, etxola camaradería: *Laguntasun
caber: Kabitu. Sartu camarero/a: Zerbitzari
cabeza: **Buru cambiar(se): **Aldatu. Trukatu, truke egin
cabina: Kabina cambio: *Aldaketa. Aldakuntza, truke
cable: Kable en cambio: **Ordea. Ostera, aldiz, berriz
cabo: 1 *Soka. 2 Lurmutur camello: Gamelu
cabra: *Ahuntz camino: **Bide
cabrón: Aker camión: **Kamioi
cacique: *Jauntxo camisa: **Alkandora. Atorra
cada: **Bakoitz camiseta: Elastiko
cada uno/a: **Norbera campana: *Kanpai. Ezkila
diez a cada uno/a: Hamarna campanario: Kanpandorre
uno/a a cada uno/a: *Bana campanilla: Txilin
cadena: *Katea campeón/a: *Txapeldun
cadera: Aldaka campeonato: *Txapelketa
caer(se): **Erori. Jausi campo: 1 *Arlo. 2 *Landa. Alor, sail, eremu,
caerse la fruta: Jaulki zelai
café: **Kafe campo de fútbol: Futbol-zelai
café con leche: *Kafesne caña: Kanabera
cafetera: Kafeontzi cáncer: *Minbizi
cafetería: Kafetegi canción: **Kanta. Abesti
caída: Erorketa candil: Kriseilu
caja: *Kutxa. Kaxa canela: Kanela
caja de ahorros: Aurrezki kutxa cañón: Kanoi
cajero/a: Kutxazain cansancio: **Neke
calcetines: *Galtzerdiak cansar(se): **Nekatu. Leher egin, lehertu
calcular: Kalkulatu cansino/a: Neketsu
caldo: *Salda cantante: *Kantari. Abeslari
calefacción: *Berogailu cantar: **Kantatu. Abestu
calendario: *Egutegi cantidad: *Kopuru. Kantitate
calentar(se): *Berotu en gran cantidad: Erruz
calidad: Kalitate canto: *Kantu
caliente: **Bero capacidad: *Gaitasun. Ahalmen
callar(se): *Isildu capaz: **Gai
cállate: *Ixo! ser capaz: Gauza izan. Kapaz izan
calle: **Kale capilla: Kapera
calma: Baretasun. Lasaitasun capital: 1 *Kapital. 2 *Hiriburu
calmar(se): Baretu. Lasaitu capitán/a: *Kapitain
calor: 1 **Bero. 2 Berotasun capítulo: Atalburu. Kapitulu
calvo/a: Burusoil capucha: *Txano
calzada: Galtzada cara: **Aurpegi. Musu, begitarte
calzado: *Oinetakoak carácter: *Izaera.
c
cicatriz
M
característica: *Ezaugarri castillo: *Gaztelu
caramba: Alajaina! castizo/a: *Jator
carbón: *Ikatz catarro: **Katarro. Burutik beherako
carcajada: *Algara catedral: Katedral
cárcel: *Espetxe. Kartzela, presondegi categoría: *Kategoria
carencia: Ez(a) católico/a: Katoliko
carga: *Zama. Karga catorce: Hamalau
cargar: *Kargatu. Zamatu causa: Zergati. Kausa
cargo: *Kargu cautivo/a: Gatibu
caricatura: Karikatura cavar: Aitzurtu
caricia: *Laztan caza: *Ehiza
caridad: Karitate cazador/a: *Ehiztari
cariño: Maitasun. Txera cazar: Ehizatu
cariñosamente: Maiteki cazo: Burruntzali
cariñoso/a: Amultsu. Txeratsu cazuela: *Kazola
carnavales: *Inauteriak cebada: Garagar
carne: **Haragi. Okela cebolla: *Tipula
carne de cerdo/a: Txerriki ceder: *Amore eman
carnero: Ahari cegar(se): *Itsutu
carnero castrado: Zikiro ceja: *Bekain
carnicería: *Harategi celebrar: *Ospatu
carnicero/a: *Harakin cementerio: *Kanposantu. Hilerri
carnoso/a: Mamitsu cemento: Zementu. Porlan
caro/a: **Garesti cena: **Afari
carpintero/a: *Arotz. Zurgin cenar: **Afaldu
carrera: *Lasterketa después de cenar: Afalondoan. Afalostean
carretera: *Errepide cencerro: Zintzarri
carretilla: Eskorga cenicero: *Hautsontzi
carro: *Gurdi ceniza: Errauts
carta: *Eskutitz. Gutun, karta censurar: Zentsuratu
cartel: Kartel. Afixa centímetro: Zentimetro
cartero/a: Postari central: Zentral
cartón: *Kartoi centro: 1 Erdigune. 2 Zentro
casa: **Etxe centro de reunión: Biltoki
casa de campo: Landetxe cepillar: Eskuilatu
casa editorial: Argitaletxe cepillo: Eskuila
de casa en casa: Etxez etxe cera: *Argizari. Ezko
casamiento: *Ezkontza cerca: **Hurbil. Gertu, hurran
casar(se): **Ezkondu. Esposatu cercano/a: **Hurbil
casco: Kasko cerdo/a: **Zerri. Txerri, urde
caserío: **Baserri cerebro: *Garun. Burmuin
casero/a: 1 *Baserritar. 2 Etxekoi. Etxe zale cereza: *Gerezi
casi: **Ia. Kasik cerilla: *Pospolo
caso: *Kasu cero: **Huts. Zero
hacer caso: **Kasu egin. Jaramon egin cerrado/a: Itxita
caspa: Zahi cerradura: Sarraila
casquivano/a: Txoriburu cerrar: **Itxi. Hertsi
casta: Kasta cerrojo: Sarraila. Morroilo
castaña: *Gaztaina cerveza: *Garagardo
castaño: Gaztainondo cerviz: Garondo
castellano (lengua): *Gaztelania. Espainiera cesta: *Saski. Otarre, otzara
castigar: Zigortu cibernauta: Zibernauta
castigo: *Zigor cicatriz: Orbain
c
ciclista
ABC CH DEFGHIJKLM
chabola: *Txabola. Etxola chipirón: *Txipiroi
chalet: Txalet chirla: Txirla
chanza: Txantxa. Broma, adar-jotze chispa: Txinparta
chapa: Txapa chiste: *Txiste. Izkirimiri
chaparrón: *Zaparrada chocar: Topo egin. Talka egin
chaqueta: *Txamarra. Jaka chocar uno/a contra otro/a: Elkar jo.
charco: Putzu. Istil Elkarren kontra jo
chateo: Txat. Berriketa chocolate: *Txokolate
cheque: Txeke chopo: *Makal
chica: **Neska. Neskatxa, neskato, neskatila chorizo: *Txorizo. Lukainka
chico(s) y chica(s): *Neska-mutilak chubasquero: *Zira
chimenea: *Tximinia. Kebide chuleta: *Txuleta
chinchón: **Koskor
d
M ABC D EFGHIJKLM
daño: Min. Kalte delimitar: *Mugatu
hacer(se) daño: 1 Min eman. 2 Min hartu. delito: Delitu
Kalte egin demasiado/a: **Gehiegi. Sobera, larregi
dar: **Eman demora: Luzamendu
dar fuego: Su eman denso/a: *Trinko
dar recuerdos: Goraintziak eman. dentro: Barnean. Barruan, barrenean
Eskumuinak eman denuncia: Salaketa
darse cuenta: **Konturatu. Jabetu, errepa- denunciar: *Salatu
ratu, ohartu departamento: Departamendu. Sail
dato: *Datu depender de: -Ren menpe(an) egon. -Ren
base de datos: Datu-base mende egon
de uno/a en uno/a: *Banaka deplorable: *Negargarri
de dos en dos: Binaka deporte: *Kirol
de veras: Egiaz(ki). Egiatan depósito: Gordailu
debajo: Azpian. -Pean derecha: **Eskuin
debajo de: -Pean. -Aren azpian derechista: Eskuindar
deber: 1 Betebehar. 2 *Zor izan derecho: 1 *Eskubide. 2 **Zuzen. 3 Artez
deberes: Etxerako lanak derramar(se): *Isuri
débil: *Ahul. Makal derretir(se): *Urtu
debilidad: Ahulezia. Ahuleria derribar: Lurreratu. Eraitsi
debilitar(se): *Moteldu. Ahuldu desafilado/a: *Kamuts
decidir: *Erabaki desagradecido/a: Esker txarreko. Eskergabe,
décimo/a: Hamargarren esker gaiztoko
decir: **Esan desagradecimiento: Esker txar. Esker gaizto
decir tremendas: Egundokoak esan desangrar(se): Odolustu
es decir: **Alegia. Hots, hau da desaparecer: *Desagertu
decisión: *Erabaki desarmar: Desarmatu
declarar: Deklaratu. Aitortu desarrollar: *Garatu
dedicar: *Dedikatu desarrollo: Garapen
dedicatoria: Eskaintza desatar: *Askatu
dedo: *Behatz. Hatz, eri desayunar: **Gosaldu
dedo pulgar: Erpuru desayuno: **Gosari
defecto: **Huts. Akats descalzo: *Oinutsik. Ortozik
defender: *Defendatu. Defenditu descansar: *Atseden hartu. Deskantsatu
defensa: Defentsa descanso: *Atseden
dejar: **Utzi. Laga descargar: Deskargatu
deje: Kutsu descendencia: Ondore
delantal: Mantal. Amantal descendiente: *Ondorengo
delante: Aurrean. Aitzinean desconfianza: Mesfidantza
por delante: Aurretik desconfiar: Mesfidatu
delantero/a: Aurrelari desconocido/a: *Ezezagun
deletrear: Letreiatu. Letraz letra esan describir: Deskribatu
delgado/a: *Mehe. Argal descubrimiento: Aurkikuntza
delicado/a: Delikatu descuidado/a: Arduragabe. Axolagabe
d
descuido
ABCD E FGHIJKLMNO
echar: **Bota. Jaurti emigrar: Emigratu
echar la culpa: Errua leporatu. Errua egotzi emisión: Emankizun. Emanaldi, emisio
eco: *Oihartzun emoción: Zirrara. Hunkipen
edad: *Adin. Edade emocionar(se): Hunkitu. Zirrara eman
edificio: Eraikuntza empacharse: Oka egin
editor/a: 1 Argitaratzaile. 2 Editore empedernido/a: Porrokatu. Amorratu
educación: *Hezkuntza. Heziketa empeño: *Ahalegin. Eginahal
educar: *Hezi emperador/a: Enperadore
efectivamente: Izan ere empezar: **Hasi
eficaz: Eraginkor empinado/a: Aldapatsu
egoísmo: Norberekeria emplear(se): *Enplegatu
egoísta: Berekoi (hura), Neurekoi (ni), Zeurekoi empleo: Enplegu. Irabazpide
(zu) empresa: *Enpresa
eje: *Ardatz empresario/a: Enpresari
ejemplar: *Ale empujar: *Bultza egin. Bultzatu
ejemplo: *Adibide. Etsenplu empujón: Bultzada
por ejemplo: *Adibidez. Esate baterako enamorar(se): *Maitemindu
ejercicio: *Ariketa encadenar: Kateatu
él/ella: Bera encantador/a: *Zoragarri. Xarmagarri
el mismo/la misma: *Berbera encanto: Xarma. Lilura
elaborar: Landu encarcelar: Espetxeratu
elección: **Aukera encarecer: Garestitu
elecciones: *Hauteskundeak encargado/a: *Arduradun
electricidad: Argi-indar. Elektrizitate encargarse: *Arduratu
electricista: Elektrikari encender: **Piztu
eléctrico/a: *Elektriko. Elektra- encima: Gainean
elefante: Elefante lo/la de encima: Gaineko
elegancia: Dotorezia. Dotoretasun encina: **Arte
elegante: **Dotore encogerse (la ropa): *Urak hartu
elegir: *Aukeratu. Hautatu encolerizar: Sumindu
elemento: Elementu Encontrar(se): **Topatu. Aurkitu, topo egin
ellos/as: Haiek. Berak endulzar: *Gozatu
ellos/as mismos/as: *Eurak. Beraiek endurecer(se): *Gogortu
elogio: Laudorio. Gorazarre enemigo/a: *Etsai. Arerio
embajada: Enbaxada enero: *Urtarril
embajador/a: Enbaxadore enfadado/a: *Haserre
embarazada: *Haurdun enfadar(se): **Haserretu
embargo: 1 Bahitura. 2 Blokeo enfado: *Haserre
sin embargo: **Hala ere. Haatik, alabaina enfermar: *Gaixotu
emborrachar(se): Mozkortu enfermedad: *Gaixotasun. Gaitz, eritasun
embrollar(se): Korapilatu enfermería: Gaixotegi. Eritegi
embrollo: Nahaste-borraste enfermero/a: Erizain
embudo: Inbutu. Onil enfermizo/a: Gaizbera. Gaixobera
emigrante: Etorkin enfermo/a: **Gaixo(rik). Eri
e
espina
O
enfriar(se): *Hoztu eructar: *Korrok egin
enfurecer(se): Ernegatu. Sutu error: 1 Akats. 2 Errore
engañar: Iruzur egin. Ziria sartu esbelto/a: *Lirain. Lerden
engordar: *Loditu. Gizendu escalera: **Eskailera
engrasar: Koipetu. Koipeztatu escalofrío: Hotzikara
enhorabuena: Bejondeizula! escalón: *Koska
enlace: Esteka escalonadamente: Mailaka
enloquecer(se): *Zoratu. Erotu escalonar: Mailakatu
enorgullecer(se): *Harrotu escama: Ezkata
enorme: *Egundoko. Izugarrizko, sekulako, escampar: *Atertu
eskerga escándalo: Eskandalu. Gaizpide
enrevesado: *Bihurri escaparate: Erakustoki
enriquecer(se): *Aberastu escarcha: *Izotz
enrojecer(se): Gorritu escardar: Jorratu
ensalada: Entsalada escaso/a: **Eskas. Murritz, urri
ensalzar: Goratu. Goretsi, goraipatu escoba: Erratz. Eskoba, isats
ensanchar: **Zabaldu esconder(se): **Gorde. Ezkutatu
ensayar: Entseatu escribir: **Idatzi
ensayo: Saiakera. Entsegu escrito: Idazki. Izkribu
enseguida: **Berehala. Segituan escritor/a: *Idazle
enseñanza: *Irakaskuntza escudriñar: *Miatu. Arakatu
enseñar: 1 *Irakatsi. 2 Erakutsi escuela: **Eskola
ensuciar(se): **Zikindu. Lohitu escultor/a: Eskultore
ensueño: Ameskeria escultura: Eskultura
entender: **Ulertu. Konprenitu, aditu escupir: Txu egin. Txistua bota, listua bota
entendimiento: Ulermen ese, esa, eso: **Hori
enterrar: *Lurperatu. Ehortzi, lur eman ese/ ésa/eso mismo/ misma: **Horixe,
entierro: Ehorzketa *berori
entonces: **Orduan por eso mismo: Horrexegatik
de entonces: **Orduko para eso: Horretarako
desde entonces: **Harrezkero por eso: **Horregatik
entonces mismo: *Orduantxe esos, esas: **Horiek
hasta entonces: Ordura arte esforzarse: *Ahalegindu. Saiatu, eginahalak
para entonces: Ordurako egin, ahaleginak egin
entrada: *Sarrera espacio: 1 Tarte. 2 Une. 3 Espazio
entrañas: Erraiak espada: Ezpata
entrar: **Sartu espalda: **Bizkar
entre: Artean español/a: 1 *Espainol. 2 Espainiera.
entretanto: **Bitartean. Bien bitartean Espainiar. Gaztelania
entremeses: Zizka-mizkak espantar: Uxatu
entretener(se): Entretenitu esparcir(se): **Zabaldu. Barreiatu
entrevista: *Elkarrizketa especial: *Berezi
entusiasta: Suhar. Gartsu especialista: Espezialista
envejecer: **Zahartu especialmente: *Bereziki
envenenar: Pozoitu. Edendu espectáculo: Ikuskizun
enviar: **Bidali espectador/a: *Ikusle
envidia: *Inbidia. Bekaitz espejo: *Ispilu
envidioso/a: Bekaizti. Inbidiatsu esperanza: *Itxaropen. Esperantza
envolver: **Bildu esperar: 1 **Itxaron. 2 *Espero ukan/izan.
época: **Garai. Sasoi, aro espesar: *Loditu
equilibrio: *Oreka espeso/a: **Lodi
equivalente: *Ordain espesor: Loditasun
equivocación: Oker espina: *Arantza
e
espino
ABCDE F GHIJKLMNO
fábrica: *Fabrika fichar: Fitxatu
fabricación de: -Gintza (atzizkia) fidelidad: Leialtasun
fabricar: Fabrikatu fideo: Fideo
fábula: Alegia fiebre: *Sukar. Kalentura
fachada: Aurrealde fiel: Leial
fácil: **Erraz fiesta: **Festa. Jaia
facilidad: *Erraztasun fiestas de Navidad: *Gabonak
facilitar: *Erraztu fijar: *Finkatu
fácilmente: *Aise. Erraz fijo/a: Finko
factura: Faktura fila: *Ilara. Errenkada
falda: **Gona filete: *Xerra
fallar: *Huts egin filtrar: Iragazi. Irazi
falso/a: *Faltsu. Gezurrezko fin: *Bukaera. Amaiera, amai
faltar: **Falta izan al fin: Azkenean. Azkenik
fama: *Fama. Ospe, sona por fin: Azkenean. Azkenik
familia: **Familia. Sendi fino/a: **Fin
famoso/a: *Ospetsu. Sonatu, famatu, entzute- firma: Sinadura
tsu firma digital: Sinadura digital
fantasía: Fantasia firmamento: Ortzi. Zeru
fantasma: *Mamu firmar: *Sinatu. Izenpetu
farmacéutico/a: Botikari firme: Tinko. Irmo
farmacia: Farmazia. Botika flaco/a: *Argal. Ihar, mehe
fascinación: Lilura flan: Budin
fascinante: Liluragarri flecha: Gezi
fascinar: *Liluratu flexible: Malgu
fastidiar: *Izorratu flojo/a: **Lasai
favor: *Mesede. Fabore flor: **Lore
a favor de: Alde (-ren) florecer: Loratu
por favor: Mesedez. Faborez, arren, otoi flujo: *Jario
fe: *Fede. Sinesmen fondo: *Hondo
febrero: *Otsail fontanero/a: Iturgin
fecha: Data forastero/a: *Arrotz. Kanpoko, kanpotar
fechoría: *Gaiztakeria. Txarkeria, okerkeria forma: *Tankera. Itxura, era, modua
felicidad: *Zorion. Zoriontasun forma de escribir: Idazkera
felicidades: **Zorionak forma de vida: **Bizimodu
felicitar: Zorionak eman de todas formas: *Nolanahi ere
feliz: Zoriontsu. Zorioneko, dohatsu de una u otra forma: Nola edo hala
feo/a: **Itsusi. Zatar, motz formal: *Formal. Zintzo, prestu
feria: *Azoka. Merkatu formalizarse: Zentzatu
ferrería: Ola formatear: Formateatu
ferretería: Burdindegi formato: Formatu
festival: *Jaialdi foro: Berri-talde. Foro
fiarse: *Fidatu. Fio izan fortalecer(se): *Indartu. Gogortu
ficha: Fitxa forzar: Bortxatu
f
futuro
ABCDEF G HIJKLMNOP
gabardina: Gabardina gloria: Gloria. Aintza
gafas: *Betaurrekoak glotón/a: Tripontzi. Tripazain, sabelkoi
gajo (de fruta): *Atal gobernador/a: Gobernadore
gallina: *Oilo gobernar: *Gobernatu
gallinero: Oilategi gobierno: *Gobernu
gallo: *Oilar gol: Gol
gana: **Gogo golfo (de mar): *Golko
con ganas: Gogotik golondrina: Enara
de buena gana: Gogo onez goloso/a: Gozozale
ganas de reír: *Barregura golpe: **Kolpe. Zartada
tener ganas: Gogoa ukan golpear: Kolpatu
ganadería: Abelazkuntza goma: *Goma
ganado: *Ganadu goma de borrar: *Borragoma
ganador/a: *Irabazle gordo/a: **Lodi. Potolo, gizen
ganancia: **Irabazi gordura: Loditasun
ganar: **Irabazi gota: *Tanta
ganso: Antzara gotera: *Jario
garabato: *Zirriborro gracia: *Grazia
garaje: *Garaje muchas gracias: **Eskerrik asko. Mila
garbanzo: Garbantzu. Txitxirio esker, esker anitz
garganta: *Eztarri. Zintzur gracioso/a: *Barregarri. Irrigarri
garra: *Atzapar grada: Maila
gas: Gas grado: *Gradu
gasolina: *Gasolina gramática: Gramatika
gasolinera: Gasolindegi. Zerbitzugune gramo: Gramo
gastar: **Gastatu grande: Handi
gasto: *Gastu grandeza: Handitasun
gato/a: *Katu grandiosamente: Handikiro
gaviota: Kaio. Antxeta granizo: *Txingor. Kazkabar
gemido: Hasperen. Intziri grano: *Ale. Bihi, garau
generación: *Belaunaldi. Hazaldi granuja: *Alu
general: Orokor grasa: 1 *Koipe. 2 *Gizen
generalmente: **Jeneralean. Gehienetan, grasiento/a: Koipetsu
eskuarki gratis: *Dohainik. Dohain, debalde, doan
generoso/a: Eskuzabal gratitud: **Esker
genio: 1 Aiurri. 2 Jeinu grave: **Larri
gente: **Jende gravedad: Larritasun
gentío: *Jendetza gripe: Gripe
germinar: *Erne gris: Gris
gesto: *Keinu grisáceo/a: Arre
gigante: Erraldoi gritando: Oihuka. Deiadarka
gimnasia: Gimnasia. Gimnastika gritar: Oihu egin. Deiadar egin
girar: *Jiratu grito: *Garrasi. Deiadar, oihu
gitano/a: *Ijito grosor: Lodiera
g
gusto
ABCDEFG H IJKLMNOPQ
haba: *Baba hermosura: *Edertasun
haber: Ukan. Izan herramienta: *Erreminta. Lanabes, tresna
hábil: *Trebe. Iaio hervir: *Irakin
habilidad: Trebetasun. Taxu hielo: **Horma. Izotz, lei, jela
habitación: *Gela. Logela hierba: **Belar
habitual: Ohiturazko. Ohiko hierro: **Burdina
habla: Hizketa hígado: *Gibel
hablador/a: *Berritsu. Hiztun higo: Piku
hablando: *Berbetan. Hizketan hija: **Alaba
hablante: Hiztun hijo: **Seme
hablar: **Hitz egin. Mintzatu, berba egin, jar- hijos en general: *Seme-alabak
dun hinchar(se): *Handitu
hacer: **Egin hipertexto: Hipertestu
hacer punto: Puntu egin hipo: *Zotin
hacer recordar: Gogorarazi historia: *Historia
hacer saber: Aditzera eman historieta: Istorio
hacerse daño: Min hartu hoja: *Orri
hacha: *Aizkora hoja (de árbol): *Hosto
hada: Maitagarri hola: **Kaixo!
hambre: **Gose holgura: Lasaitasun
tener hambre: Gose izan. Goseak egon hombre: **Gizon
hambriento/a: Goseti hombro: **Lepo. Sorbalda
harina: *Irin homenaje: *Omenaldi
hasta: 1 **Arte. 2 -Raino honor: Ohore. Omen
hasta que: *Harik eta... arte honradez: Zintzotasun
haya: *Pago honrado/a: *Zintzo
hedor: *Kirats hora: **Ordu
helado: Izozki hora de comer: *Otordu. Jatordu
Helar(se): *Izoztu. Hormatu, leitu, izotza egin una hora: **Ordubete
helecho: Garo. Ira, iratze horca: Sarde
helicóptero: Helikoptero hormiga: Inurri. Txindurri
hembra: *Eme horno: *Labe
hemorragia: Odoljario hortaliza: *Barazki. Ortuari
herbazal: Belardi hospedar: Ostatuz egon. Ostatu hartu
heredero/a: Oinordeko hospital: *Ospitale
herida: *Zauri hostal: *Ostatu
herir: *Zauritu hotel: *Hotel
hermana (de hermana): **Ahizpa hoy: **Gaur
hermana (de hermano): **Arreba de hoy: Gaurko
hermano (de hermana): **Neba desde hoy: Gaurdanik
hermano: **Anaia hoy en ocho: Gaur zortzi
hermanos (hermanos y hermanas): *Anai- para hoy: Gaurko
-arrebak. Neba-arrebak por hoy: Gaurkoz
hermoso/a: **Eder. Galant hoz: Igitai
h
hundir(se)
ABCDEFGH I JKLMNOPQR
ida: Joanaldi. Joate industrial: Industriari
ida y vuelta: Joan-etorri infancia: Haurtzaro
idea: *Ideia infantil: Haur-. Ume-
iglesia: **Eliza infeliz: *Gizagaixo. Koitadu, zorigaiztoko, zori-
ignorante: *Ezjakin. Ezikasi txarreko
igual: **Berdin infierno: *Infernu
igualar: Berdindu inflamar(se): Su hartu
igualdad: Berdintasun inflar: *Puztu
ilimitado/a: Mugagabe influencia: **Eragin
iluminar: *Argitu información: Informazio
ilusión: *Ilusio informe: Txosten
imagen: *Irudi infringir: Urratu. Hautsi
imaginación: Irudimen ingeniero/a: Ingeniari
imbécil: Tentel. Ergel, babo, lelo ingenio: Jeinu
impedimento: *Eragozpen. Oztopo ingenuidad: Inozokeria
impedir: Eragotzi ingenuo/a: *Inozo
importancia: *Garrantzi inglés/a: *Ingeles
importante: *Garrantzitsu. Garrantzizko ingratitud: Eskergabekeria
importar: *Axola izan. Ardura izan ingreso: *Sarrera
imposibilidad: **Ezin injertar: Txertatu
imposible: *Ezinezko. Ezin injerto: Txerto
imprenta: Inprimategi. Moldiztegi injuria: Irain
impresor/a: 1 Inprimatzaile. 2 Inprimagailu injuriar: Iraindu
imprevistamente: Ustekabean injustamente: Bidegabeki
imprimir: Inprimatu injusticia: Bidegabekeria. Injustizia
impuesto: *Zerga inmediatamente: Berehalaxe
impulso: Abiada inmejorablemente: Ezin hobeto. Ezin hobeki
imputar: Leporatu. Egotzi inmenso/a: Neurrigabe(ko)
inadecuado/a: Desegoki inmortal: Hilezkor
incandescente: Gori innato/a: *Berezko
incapaz: Ezgauza inocente: Errugabe
incendio: *Sute inquietante: Kezkagarri
incienso: Intsentsu inquietar(se): *Kezkatu
incitar: Kilikatu inquieto/a: Kezkatsu. Kezkati
inclinado/a: Makur inquietud: *Kezka. Larritasun
incomprensible: Ulertezin inquilino/a: Maizter
increíble: Sinesgaitz. Sinestezin insensatez: *Zorakeria
indefinido/a: Mugagabe insensato/a: Burugabe. Zentzugabe
indirectamente: *Zeharka insignificancia: Huskeria
indisposición: *Ondoez insignificante: Ziztrin
individuo: Gizabanako insípido/a: *Geza
indomable: Hezigaitz insistentemente: Jo eta ke
indumentaria: Janzkera instalación: Instalazio
industria: *Industria. -Gintza instalar(se): Instalatu
i
izquierdista
R
instinto: Sen interrumpir: *Eten
institución: *Erakunde intervalo: **Tarte. Bitarte
instituto: Institutu intervenir: Esku hartu. Parte hartu
instruir(se): Eskolatu intestino: *Heste
instrumento: *Tresna. Lanabes, erreminta íntimo/a: Min
insustancial: Ganoragabe. Ganorabako introducción: *Sarrera
inteligencia: Adimen inundación: Uholde
inteligente: **Argi. Azkar, burutsu, adimentsu inventar: **Asmatu
intención: **Asmo invento: Asmakizun. Asmaketa
intencionadamente: *Nahita. Apropos, bera- inventor/a: Asmatzaile
riaz investigar: *Ikertu
intentar: **Saiatu. Ahalegindu invierno: **Negu
intento: *Saio. Ekinaldi invitación: Gonbidapen. Gonbit
intercalar: Tartekatu invitar: *Gonbidatu
interés: 1 *Interes. 2 Korritu involuntariamente: Nahi gabe
interesante: *Interesgarri inyección: *Indizio. Xiringada
interesar: Interesatu ir: **Joan
interior: 1*Barne(ko). 2 *Barren. Barru(ko) ir a pasar el día: Egun-pasa joan
intermedio/a: 1 Tarteko. 2 Ertain. 3 Atsedenaldi irse al diablo: *Pikutara joan
interminable: Amaigabe(ko) isla: Uharte. Irla
internacional: Nazioarteko izquierda: **Ezker
internauta: Internauta izquierdista: Ezkertiar
internet: Internet
j
BCDEFGHI J KLMNOPQRT
jabón: *Xaboi jugador/a: *Jokalari
jamás: **Inoiz (ere) ez. Sekula (ere) ez jugando: Jolasean. Olgetan
jamón: *Urdaiazpiko jugar: 1 **Jolas egin. 2 **Jokatu. Jolastu, jostatu
jardín: Lorategi juguete: *Jostailu
jardinero/a: Lorezain juicio: Auzi
jarra: *Pitxer. Txarro juicioso/a: Zentzudun
jaula: *Kaiola julio: *Uztail
jefe/a: **Nagusi. Buruzagi junio: *Ekain
jersey: *Jertse juntar(se): **Elkartu
jícara: Kikara junto a: Alboan. Ondoan, aldamenean
jornal: *Jornal. Soldata juntos/as: Elkarrekin
joroba: *Konkor juramento: Zin
joven: **Gazte jurar: *Zin egin
joya: *Bitxi justamente: **Justu
joyería: Bitxitegi justicia: 1 Justizia. 2 Zuzentasun
júbilo: Poza. Bozkario justo/a: 1 Bidezko. 2 Doi. Legezko
juego: **Joko. Jolas juventud: 1 Gaztetasun. 2 Gaztaro. 3
juego de pelota: Pilota-joko *Gazteria
juerga: *Parranda juzgado: Auzitegi
jueves: **Ostegun. Eguen juzgar: *Epaitu. Juzkatu
juez: Epaile. Epaikari
k
TBCDEFGHIJ K LMNOPQR
kilo: **Kilo kilómetro: **Kilometro
l
CDEFGHIJK L MNOPQRST
labio: *Ezpain lento/a: *Motel
ladera: *Hegal león/a: *Lehoi
lado: **Alde. Albo, aldamen, alderdi levantador/a de piedras: Harri-jasotzaile
al lado de: Aldamenean. Alboan, ondoan levantar(se): **Altxatu. Jaiki
ladrido: *Zaunka ley: *Lege
ladrillo: Adreilu liberar: *Askatu. Libratu
ladrón/a: *Lapur. Ohoin, ebasle libertad: *Askatasun. Libertate
lagartija: Sugandila libra: Libra
lágrima: *Malko libre: **Libre. Aske
laguna: Aintzira librería: Liburu-denda
lamentable: *Penagarri librero/a: Liburu-saltzaile
lamer: *Miazkatu. Milikatu libro: **Liburu
lámina: Lamina libro de texto: Testu-liburu
lámpara: Lanpara libro guía: Gida-liburu
lana: Artile licenciado/a: Lizentziadun
lancha: *Batel. Txalupa licenciar(se): Lizentziatu
lanzar: *Jaurtiki. Jaurti, bota lícito/a: Zilegi
lápiz: *Arkatz. Lapitz liebre: Erbi
largo/a: **Luze ligero/a: **Arin
largura: *Luzera limaco: *Bare
C
lata: Lata limitación: *Muga
latido: Taupada. Pilpira limitar(se): *Mugatu
latir: Pilpiratu limón: *Limoi
latoso/a: *Petral limpiador/a: *Garbitzaile
laurel: Erramu. Ereinotz limpiar: **Garbitu. Txukundu
lavabo: 1 Konketa. 2 Bainugela. 3 Komun limpieza: *Garbiketa. Garbitasun
lavadora: Garbigailu limpio/a: **Garbi. Txukun
laya: Laia lindamente: *Polito. Poliki, ederki
lección: Ikasgai línea: *Lerro
leche: **Esne en línea: Linean. On line
lechero/a: Esneketari. Esnezale, esnedun, esne- lino: Liho
-banatzaile liso/a: **Berdin. Leun
lechuga: Uraza lisonja: Lausengu. Losintxa
lector/a: 1 *Irakurle. 2 Irakurgailu lista: *Zerrenda
lectura: 1 *Irakurgai. 2 Irakurketa lista de correo: Posta-zerrenda
leer: **Irakurri lista de distribución: Banaketa-zerrenda
legalmente: *Legez. listo/a: 1 **Bizkor. 2 Prest
lejía: Lixiba literatura: Literatura
lejos: **Urrun. Urruti litoral: Itsasertz
lelo/a: Txotxolo litro: **Litro
lengua: 1 *Hizkuntza. 2 *Mihi. Mingain lobo/a: *Otso
lenguaje: Mintzaira. Lengoaia loco/a: *Ero. Zoro
lentamente: Geldiro. Astiro locura: Erokeria. Zorakeria
lenteja: Dilista lograr: 1 Lortu. 2 Eskuratu
l
luz
ll
CDEFGHIJKL LL MNOPQRS
llama: Sugar. Gar llegar: **Ailegatu. Iritsi, heldu
llamada: *Dei llenar: **Bete
llamar: **Deitu. Dei egin, hots egin lleno/a: Beterik. Beteta, betea
llamar por teléfono: Telefonoz deitu. llevar: **Eraman
Telefonoz hots egin llorando: Negarrez
llano/a: **Berdin. Lau, xehe, zelai llorar: *Negar egin
llanto: **Negar llover: Euria ari, euria egin
llanura: Ordeka lluvia: **Euri
llar: Laratz lluvioso/a: *Euritsu
llave: **Giltza
m
DEFGHIJKLM NOPQRSTUV
macarrón: Makarroi manteca: Gantz
macho: *Ar mantel: Mahai-zapi
macizo/a: *Trinko mantener: *Mantendu
madeja: Mataza mantequilla: Gurin
madera: **Egur. Zur manzana: **Sagar
madre: **Ama manzanilla: *Kamamila
madrina: Ama ponteko. Amabitxi manzano: Sagarrondo
madrugada: *Goizalde. Egunsentia mapa: Mapa
madrugador/a: Goiztiar máquina: Makina
madurar(se): **Heldu máquina de coser: Josteko makina
maestra: *Maistra máquina de escribir: *Idazmakina
maestro: *Maisu mar: *Itsaso
maíz: *Arto marca: *Marka
majo/a: *Jator marcar: *Markatu
mal: **Gaizki. Txarki, txarto marcha: Martxa
maldad: Txarkeria marcharse: **Alde egin. Ospa egin
maldecir: *Madarikatu marchitar(se): *Ihartu. Zimeldu
maleta: *Maleta marchito/a: Ihar. Zimel
malhechor/a: Gaizkile. Gaiztagin marea: Marea
malicia: Malezia marear(se): Zorabiatu
malo/a: 1 **Gaizto. 2 **Txar marejada: Itsaski
maltratar: Gaizki hartu. Gaizki erabili mareo: *Zorabio
mamar: Edoski marido: *Senar
manada: Saldo marinero: *Marinel
mañana: 1 **Bihar. 2 **Goiz marino/a: Itsastar. Itsas-
pasado mañana: *Etzi mariposa: *Tximeleta. Pinpilinpauxa, inguma
temprano por la mañana: Goizean goiz marisco: Itsaski
manantial: Iturburu marítimo/a: Itsastar
manchar(se): Zikindu. Lohitu marrón: *Marroi
mandar: **Agindu martes: **Astearte. Martitzen
mandato: **Agindu martillo: *Mailu
mandíbula: Masailezur. Baraila marzo: *Martxo
manejar: *Maneiatu más: **Gehiago
manera: **Era. Modu, gisa, molde más aún: Areago. Are gehiago
de esa manera: *Horrelaxe a lo más: Gehienez
manga: Mahuka masa: Ore
en mangas de camisa: Mahuka hutsik máscara: *Mozorro
manifestación: Manifestazio masticar: Mastekatu. Murtxikatu, mamurtu
manifestar(se): Manifestatu matar: **Hil. Akabatu (animalia)
mano: **Esku matemática: Matematika
a mano: Eskuz materia: **Gai. Materia
manojo: *Sorta material: *Material
manso/a: Otzan matrícula: Matrikula
manta: *Manta. Estalki, burusi matrimonio: *Senar-emazteak. Andre-gizonak
m
moda
V
maullido: Marmar mentira: **Gezur
máximo/a: **Gehien mentiroso/a: *Gezurti
mayo: *Maiatz menú: Menu
mayor: Handiago menudo/a: *Kaskar. Xehe
el/la mayor: Handien meollo: *Muin. Mami
mayoría: Gehiengo meón/a: Pixontzi
mayúscula: Maiuskula. Letra larri mercader: Merkatari
mecánico/a: 1 *Mekaniko. 2 Mekanikari mercado: *Merkatu. Azoka
mecer: Kulunkatu merecer: *Merezi izan
medalla: Domina merendar: Askaldu
mediano/a: Ertain merienda: Askari
medianoche: *Gauerdi mérito: Merezimendu. Meritu
mediante: Bitartez (-ren). Bidez (-ren) merluza: *Legatz
medicamento: *Sendagai. Botika mes: **Hilabete. Hil
medicina: Medikuntza mesa: Mahai
médico/a: *Sendagile. Mediku, osagile meta: Helmuga
medida: **Neurri. Tamaina metal: Metal
medio/a: 1**Bide. 2 Erdi meter: **Sartu
medio de comunicación: Komunikabide metro: Metro
por medio de: Bidez. Bitartez mezcla: Nahasketa
a medias: 1 *Erdi bana. 2 Erdizka mi: **Nire. Ene
mediodía: **Eguerdi miedo: **Beldur. Ikara
medir: *Neurtu miedoso/a: *Beldurti
mejilla: *Masail. Matraila miel: *Ezti
mejor: 1 **Hobe. 2 **Hobeto. Hobeki miércoles: **Asteazken. Eguazten
el mejor/la mejor: Hoberen. Onen mierda: *Kaka
mejorar: *Hobetu. Ondu miga: *Mami
mejoría: Hobekuntza migaja: Apur
mellizo/a: *Biki mil: Mila
melocotón: Muxika. Mertxika miles: Milaka
melodía: *Doinu milagro: Mirari. Mirakulu
melón: Meloi milímetro: Milimetro
memoria: Oroimen militar: Militar
de memoria: **Buruz mimbre: Zume
mención: Aipamen mina: Meategi. Meatze
mencionar: **Aipatu mineral: Mea
mendigo/a: *Eskale. Erromes minero/a: Meatzari
mengano: Sandia ministerio: Ministerio
menos: Gutxiago ministro/a: Ministro
al menos: **Behintzat. Behinik behin, bede- minoría: Gutxiengo
ren minuto: *Minutu
por lo menos: **Gutxienez. Bederen, mío/a: **Nire
behintzat mira: Begira!
menospreciar: Gutxietsi mirar: **Begiratu. So egin
mensaje: Mezu misa: *Meza
mensaje electrónico: Mezu elektroniko miseria: Miseria
mensajero/a: Mandatari misericordioso/a: Errukitsu
menstruación: *Hileko misterio: *Misterio
mensual: *Hileko misterioso/a: Misteriotsu
mensualmente: Hilero mitad: **Erdi
mentalidad: *Pentsaera. Pentsamolde mochuelo: *Mozolo
mente: **Gogo moco: *Muki
mentir: Gezurra esan moda: *Moda
m
modelo
DEFGHIJKLM N OPQRSTU
nabo: Arbi ninguno/a: **Batere ez
nacer: **Jaio niño/a: **Haur. Ume
nacimiento: 1 Jaiotze. 2 Jaiotza. 3 Sorburu. 4 nivel: Maila
Jatorri no: **Ez
nación: Nazio a que no: **Ezetz
nacional: Nazional. Nazio- que no: **Ezetz
nada: **Ezer (ere) ez. Deus (ere) ez no obstante: **Halere. Hala ere, halaz guz -
nadar: *Igeri egin tiz, hala eta guztiz ere
nadie: **Inor ez no solamente: Ez ezik
naipe: *Karta nobleza: Noblezia
naranja: *Laranja noche: **Gau
naranjo: Laranjondo buenas noches: **Gabon
nariz: **Sudur de noche: Gauez
narrar: Kontatu Nochebuena: Gabon-gau
nata: Esne gain nodriza: Inude
natación: Igeriketa nogal: Intxaurrondo
natural: Natural nombrar: *Izendatu
naturaleza: Natura. Izadi nombre: **Izen
navegación: Surf egite norma: *Arau
naufragar: Hondoratu normal: **Normal. Arrunt
navegar: Nabigatu normalmente: Normalki. Normalean
Navidad: Eguberri normativa: Arautegi
fiestas de Navidad: *Gabonak norte: *Ipar. Iparralde
Navidades: *Eguberriak nosotros/as: **Gu(k)
necesariamente: *Nahi eta nahi ez. Derrigor, nosotros/as mismos/as: *Geu(k)
nahitaez nota: *Ohar
necesario/a: *Beharrezko. Premiazko, ezinbes- notar(se): **Igarri. Antzeman, atzeman, naba-
teko, nahitaezko ritu
necesidad: **Behar. Premia, beharrizan notario/a: Notario
negar: *Ukatu. Ezeztatu noticia: **Berri. Albiste
negativa: Ezezko. Ezetz buena noticia: Berri on
negativamente: Ezezka notificar: Jakinarazi
negociar: Negoziatu notorio/a: Nabari. Nabarmen, ageri
negocio: *Negozio novecientos/as: Bederatziehun
negro/a: **Beltz novedad: Berri. Berritasun
nervio: *Nerbio. Kirio novela: *Nobela. Eleberri
nervioso/a: *Urduri. Larri noveno/a: Bederatzigarren
neutro/a: Neutro noventa: Laurogeita hamar
nevar: Elurra egin novia: *Andregai. Emaztegai
ni...ni: Ez ... Ez noviembre: *Azaro
nido: *Habia novio: 1 *Senargai. 2 *Ezkongai
niebla: *Laino nube: *Hodei. Laino
nieto/a: *Biloba nublado/a: Hodeitsu. Lainotsu
nieve: **Elur núcleo: *Gune
n
nudo
EFGHIJKLMN O PQRSTUV
o: **Ala. Edo olmedo: Zumardi
obedecer: *Obeditu. Esanak egin, men egin olor: **Usain
obediencia: Obedientzia. Esanekotasun olvidar(se): **Ahaztu. Ahantzi
obediente: Esaneko ombligo: *Zilbor
obispo: Gotzain. Apezpiku once: Hamaika
objetivo: *Helburu. Xede, jomuga onza: Ontza
objeto: Objektu ópera: Opera
obligación: Eginbehar. Eginbide operación: Ebakuntza. Operazio
obligar: *Behartu. -Arazi operar: Operatu
obra: *Obra. Lan opinión: **Iritzi. Aburu
obsceno/a: *Lizun oponer(se): Aurka egin. Kontra egin, kontrajarri
obstáculo: *Oztopo oportunamente: Egokiro
obstinación: Seta. Tema oportunidad: **Aukera
obstinado/a: Setatsu. Tematsu opresión: Zapalkuntza. Zapalketa
ocasión: Egokiera. Aukera, parada oprimir: *Zapaldu. Tinkatu
en cierta ocasión: Behin batean. Behin batez oración: *Otoitz
océano: Ozeano orar: Otoitz egin
ochenta: Laurogei ordenador: Ordenadore
ocho: Zortzi ordenador personal: Ordenadore pertsonal
ochote: Zortzikote ordenador portátil: Eskuko ordenadore.
octavo/a: Zortzigarren Ordenadore eramangarri
octubre: *Urri ordenar: Ordenatu
oculto/a: *Ezkutu. Gorde, ezkutuko ordinario/a: *Arrunt
ocupar(se): 1 Okupatu. 2 **Jardun. 3 oreja: **Belarri
Arduratu organizar: *Antolatu. Eratu
ocurrencia: Ateraldi orgullo: 1 Urguilu. 2 Harrokeria. Harrotasun,
ocurrirse: Bururatu handikeria
odiar: Gorrotatu orgulloso/a: *Harro
odio: *Gorroto. Herra orientar(se): Orientatu
oeste: *Mendebalde. Sartalde origen: *Jatorri. Iturburu, sustrai
ofender(se): *Mindu orina: Pixa. Txiza, gernu
oferta: Eskaintza orinal: Pixontzi
oficial: Ofizial orinar: *Pixa egin. Txiza egin
oficina: *Bulego oro: **Urre
oficinista: Bulegari orquesta: Orkestra
oficio: *Lanbide. Ogibide, bizibide, langintza ortiga: Osin
ofrecer: **Eskaini ortografía: Ortografia
oído: Entzumen oscurecer: **Ilundu
oiga: *Aizu! oscuridad: 1 *Ilunpe. 2 Iluntasun
oír: **Entzun. Aditu oscuro/a: **Ilun
ojo: **Begi oso/a: *Hartz
ola: *Olatu. Uhin otoño: **Udazken
oler: Usaindu. Aditu otro/a: **Beste
olivo: Olibondo oveja: *Ardi
o
ovillo
GHIJKLMNO P QRSTUVW
paciencia: *Pazientzia. Eroapen par: **Pare
paciente: Jasankor parada: 1 Geraleku. 2 Geldialdi
pacífico/a: *Baketsu paraguas: *Euritako. Aterki, guardasol
padre: Aita paraíso: Paradisu
padrino: *Aitabitxi. Aita ponteko paraje: **Bazter. Paraje
pagar: **Ordaindu. Pagatu paralelo/a: Paralelo
pagar al contado: Eskura ordaindu paralizar: Geldiarazi
página: *Orrialde pararse: **Geratu. Gelditu
página de inicio: Hasierako orri parcela: *Sail
página web: Web orri pardo/a: Nabar
pago: Pagu. Ordainketa, pagamendu parecer: **Iruditu
país: Herrialde parecerse a: Antza ukan (-ren)
país extranjero: *Atzerri. Erbeste al parecer: *Ustez
País Vasco: Euskal Herri pared: **Horma. Pareta
paisaje: Paisaia pareja: *Bikote
paisano/a: *Herritar paréntesis: Parentesi
paja: *Lasto pariente: *Senide. Ahaide, tarteko
pájaro: **Txori parlamentario/a: Parlamentari
pala: *Pala paro: Langabezia
palabra: **Hitz. Berba párpado: *Betazal
palacio: *Jauregi parque: *Parke
paladar: Ahosabai párroco: Erretore
palidecer: Zurbildu parroquia: Parrokia
pálido/a: Zurbil parte: **Parte
palillo: Zotz. Txotx parte de abajo: **Behe. Azpi
paliza: Jipoi parte delantera: **Aurre
palo: *Makila parte interior: **Barru. Barren
paloma: *Uso parte posterior: **Atze
pan: **Ogi a alguna parte: Norabait
panadería: *Okindegi en alguna parte: **Nonbait
panadero/a: *Okin en ninguna parte: **Inon (ere) ez
pandilla: Lagun-talde por otra parte: *Bestalde. Beste alde batetik
paño: *Oihal particularidad: Berezitasun
panorama: Panorama partidario/a: Jarraitzaile
pantalla: Pantaila partido: 1 Partida. 2 **Alderdi
pantalones: **Prakak. Galtzak partir: 1 *Abiatu. 2 Zatitu
pantano: Zingira pasado/a: 1 Lehenaldi. 2 Umeldu. 3 Iragan
pantorrilla: Aztal pasajero/a: 1 Iragankor. 2 Bidaiari
pañuelo: Sudur-zapi. Mukizapi pasaporte: Pasaporte
Papa: Aita santu pasar: **Pasatu. Igaro, iragan
papel: **Paper pasarlo bien: Ongi ibili. Ongi pasa
papelera: Paperontzi pasatiempo(s): *Denbora-pasa
papelería: Paper-denda. Papertegi pasear: *Paseatu
paquete: *Pakete. Fardel paseo: **Buelta. Itzuli, ostera, ibilaldi
p
pasión
IJKLMNOP Q RSTUVWXY
que: *Baino. querido/a: 1 Gogoko. 2 Kutun
a que no: **Ezetz queso: *Gazta
a que sí: **Baietz quid: *Koska
que no: **Ezetz quién: **Nor(k)
que sí: **Baietz a quién: 1 Nori. 2 Nor
qué: **Zer de quién: Noren
a qué: Zertara para quién: Norentzat
en qué: Zertan por quién: Norengatik
¿qué tal?: Zer moduz? Zer modu? quieto/a: **Geldi
¿para qué?: **Zertarako químico/a: 1 Kimiko. 2 Kimikari
¿por qué?: **Zergatik quince: Hamabost
quebradero de cabeza: Buruhauste quincena: Hamabostaldi
quedar(se): **Gelditu. Geratu quiniela: Kiniela
quehacer: *Zeregin quinientos/as: Bostehun
queja: *Kexa quinto/a: Bosgarren
quejarse: *Kexatu. Kexu izan quiosco: Kiosko
quemadura: Erredura quitar: **Kendu
quemar(se): **Erre quizá: **Beharbada. Agian, apika, menturaz
querer: *Gura ukan/izan. Nahi ukan
r
YIJKLMNOPQ R STUVWXY
rabia: *Amorru. Amorrazio, errabia recado: *Enkargu. Errekadu, mandatu
rabiar: *Amorratu receta: Errezeta
rabo: Isats recibir: Jaso. Hartu
radio: *Irrati recibo: Ordainagiri
ráfaga: *Bolada recién: Berri
raíl: Errail recién hecho/a: Egin-berri
raíz: **Zain. Erro, sustrai recientemente: Oraindik orain. Berriki, ares-
rama: *Adar tian, oraintsu
rana: *Igel recipiente: *Ontzi
rapidez: Arintasun recoger: **Bildu. Jaso
rápido/a: **Arin. Azkar, bizkor, agudo recolección: Bilketa
raro/a: *Arraro recomendación: Gomendio
rascar(se): Hatz egin. Hazka egin recomendar: Gomendatu
rasgar: *Urratu reconocer: 1 **Ezagutu. 2 Onartu
rasguño: *Harramazka. Atzaparkada, urradu- recordar: **Gogoratu. Oroitu, gogoan ukan
ra, urratu hacer recordar: Gogorarazi
rastrillo: Eskuare recorrido: Ibilbide. Bide
rastro: *Arrasto recreo: Jolasaldi
rata: *Arratoi recuerdo: Oroitzapen. Oroipen, gomuta
rato: Tarte. Une recuerdos: *Eskumuinak. Goraintziak
a ratos: Tarteka recuperar: Berreskuratu
rato de silencio: Isilune red: *Sare
ratón: *Sagu redacción: Idazlan. Idazketa
raya: *Marra redondo/a: **Biribil
rayar: Marratu de refilón: *Zeharka
rayo: *Tximista reflejar(se): Islatu
rayo luminoso: Izpi reflejo: Isla
raza: *Arraza reflexión: *Gogoeta. Hausnarketa
razón: **Arrazoi reflexionar: Hausnartu
razonable: Arrazoizko. Zentzuzko reforma: Erreforma
razonar: Arrazoitu. Arrazoiak eman reformar: Erreformatu
reacción: Erreakzio reforzar: *Indartu
reaccionar: Erreakzionatu refrán: Atsotitz. Errefrau, esaera zahar
reaccionario/a: Atzerakoi refrescar(se): *Freskatu
real: Erreal refuerzo: Indargarri. Errefortzu
realidad: Errealitate refugio: *Aterpe
realizar: *Burutu refunfuñar: *Marmarka jardun. Purrust egin
reanimarse: *Berpiztu refunfuño: Purrustada
rebaja: Beherapen regalar: *Erregalatu. Opari egin
rebajar: Merkatu. Beheratu regalo: *Opari. Erregali
rebanada: *Xerra regar: Ureztatu
rebosante: *Gainezka regata: Estropada
rebuznar: Arrantza egin regazo: Altzo
rebuzno: *Arrantza registro: Erregistro
r
regla
LMNOPQR S TUVWXYZ
sábado: **Larunbat. Zapatu salvaje: *Basati. Basa
sábana: *Maindire. Izara, mihise salvar(se): *Salbatu
saber: 1 **Jakin. 2 Jakintza salvo: Salbu. (Izan) ezik
hacer saber: Aditzera eman san: Done
sabiduría: *Jakinduria. Jakituria sandalia: Sandalia
sabio/a: *Jakintsu sangre: **Odol
sabor: Zapore sangría: Urardo
sabroso/a: **Gozo santiguarse: Aitaren egin
sacar: **Atera santo/a: *Santu. Saindu
sacerdote: **Apaiz. Abade saque: Sake
saciar(se): *Ase. Berdindu sardina: *Sardina
saco: *Zaku. Zorro sartén: *Zartagin
sacrificar(se): Sakrifikatu sastre: *Jostun
sacrificio: Sakrifizio secar(se): *Lehortu. Idortu, sikatu
sacristán: Sakristau sección: *Arlo. Alor, sail
sacristana: Serora seco/a: **Lehor. Idor, ihar, siku
sacristía: Sakristia secretaría: Idazkaritza
sacudida: Astinaldi. Astindu secretario/a: *Idazkari
sacudir: *Astindu. Inarrosi secreto: Isilpeko
sagrado/a: Sakratu en secreto: Isilka
sal: *Gatz sed: **Egarri
sala: *Sala. Areto tener sed: Egarri izan. Egarriak egon
sala de cine: Zinema-areto seda: Zeta
sala de estar: *Egongela segar: Segatu
sala de fiestas: Dantzatoki seguir: **Jarraitu. Segitu, jarraiki
salado/a: *Gazi según: 1 *Arabera. 2 Bezala. Legez
salchicha: Saltxitxa según parece: Dirudienez. Antza, itxura
salero: *Gatzontzi denez
salida: *Irteera segundo/a: 1 Bigarren. 2 Segundo
salir: **Atera. Irten, jalgi seguramente: *Segur aski. Ziur aski
saliva: Listu. Txistu, txu seguridad: Segurantza. Segurtasun, ziurtasun
salón: *Areto. Saloi seguro/a: 1 **Seguru. 2 Aseguru. Segur, ziur
salpicadura: *Zipriztin seis: Sei
salsa: Saltsa seiscientos/as: Seiehun
salsero/a: Saltsero sellar: Zigilatu
saltar: *Saltatu. Salto egin, jauzi egin sello: Seilu. Zigilu
salto: **Salto. Jauzi selva: *Oihan
salud: *Osasun semáforo: Semaforo
saludable: Osasungarri. Osasuntsu semana: **Aste. Astebete
saludar: *Agurtu. Agur egin día de la semana: *Astegun
saludo: **Agur fin de semana: *Asteburu
saludos: *Goraintziak. Eskumuinak la semana próxima: Datorren astean
salvación: Salbazio. Salbamen, salbamendu una semana: *Astebete
salvado: Zahi semanalmente: Astero
s
sobrino/a
KLMNOPQRS T UVWXYZ
tabaco: *Tabako telégrafo: Telegrafo
tabernero/a: Tabernari telegrama: Telegrama
tabla: *Ohol televisión: *Telebista
tacaño/a: Zikoitz. Zeken, zuhur temblando: Dardaraka. Dardarka
tachón: Zirrimarra temblar: Dardaratu. Dardara egin
tacón: Takoi temblor: *Dardara
talón: 1 *Orpo. 2 Taloi temer: *Beldur izan. -Ri beldurra ukan
también: 1 **Ere. 2 **Baita ere temible: Beldurgarri
tampoco: 1 **Ezta (ere). 2 Ere ez temperatura: Hozbero. Tenperatura
tan: **Hain tempestad: *Ekaitz
tanto como: 1 **Adina. 2 **Bezain. templado/a: *Epel
Haina, hainbat templar: Epeldu
tanto por ciento: Ehuneko hainbeste temprano: **Goiz
tapa: *Tapa temprano por la mañana: Goizean goiz
tapadera: Estalki tenaz: Lehiatsu
tapar: *Tapatu. Estali tendencia: *Joera
tapiz: Tapiz tendero/a: *Dendari
tapón: Tapoi. Zipotz tenedor: *Sardexka
tardanza: Luzapen tener: 1 **Eduki. 2 **Behar ukan/izan
tarde: 1 **Arratsalde. 2 **Berandu teñir: Tindatu
buenas tardes: **Arratsalde on tenis: Tenis
hacerse tarde: *Berandutu tensión: Tentsio
tarea: 1 *Eginkizun. 2 Ataza. Egiteko tentar: Tentatu. Zirikatu
tarifa: Tarifa tercero/a: Hirugarren
tarifa plana: Tarifa finko tercio: Heren
tarta: Tarta terco/a: *Burugogor. Setatsu, itzal, zipotz
tartamudo/a: *Totel terminar: **Bukatu. Amaitu
taxi: Taxi termómetro: Termometro
taxista: Taxilari. Taxi-gidari ternero/a: *Zekor. Idisko, urrixa, txahal
taza: *Katilu ternura: Samurtasun
té: *Te terquedad: Kasketa. Kasketaldi
teatro: 1 *Antzerki. 2 Antzoki terraza: Terraza
techo: *Sabai terreno/a: 1. Lurreko. 2 Lur
técnica: Teknika terreno cultivado: *Soro. Alor
teja: *Teila terreno de juego: Jokaleku
tejado: *Teilatu terrible: **Izugarri. Ikaragarri, izugarrizko, latz
tejedor/a: Ehule territorio: *Lurralde
tejer: Ehundu terror: Izu
tela: *Tela. Oihal, ehun tesorero/a: Diruzain
teléfono: **Telefono tesoro: Altxor
teléfono móvil: Eskuko telefono. Poltsikoko testamento: Testamentu
telefono testículo: *Barrabil
llamar por teléfono: Telefonoz deitu. testigo: Lekuko. Testigu
Telefonoz hots egin texto: Testu
t
tía
MNOPQRST U VWXYZ
ubicar: Lekutu uno/a: **Bat
último/a: **Azken(eko) untar: Igurtzi. Gantzutu
uña: Azazkal. Azkazal, atzazal usar: **Erabili
undécimo/a: Hamaikagarren uso: Erabilera
único/a: **Bakar usuario/a: Erabiltzaile
unificar: Bateratu usted: **Zu(k)
unión: *Batasun. Elkartasun útil: Baliagarri
universidad: Unibertsitate utilidad: Baliagarritasun. Erabilgarritasun
universo: Unibertso uva: *Mahats
v
NOPQRSTU V WXYZ
vaca: *Behi vello: Bilo
vacaciones: *Oporrak. Bakantzak velocidad: *Abiadura
vaciar(se): *Hustu vena: **Zain
vacío/a: **Huts. Hutsune, hutsik vencedor/a: Garaile
vacuna: *Txerto vencer: *Garaitu
vacunar: Txertatu vendedor/a: *Saltzaile
vagabundo: Arlote vendedor/a de leche: Esne-saltzaile
vagancia: Alferkeria. Nagikeria vender: **Saldu
vago/a: *Nagi. Alfer vendimia: Mahats-bilketa. Mendema, mahaska
vaina: *Leka veneno: Pozoi
vajilla: Baxera. Ontziteria venenoso/a: Pozoitsu
valer: **Balio ukan/izan venerar: Gurtu
valerse de: *Baliatu venganza: Mendeku. Bengantza
válido/a: Baliodun vengar(se): Mendekatu
valiente: Ausart. Adoretsu venida: Etorrera
valioso/a: Baliozko. Baliotsu venir: **Etorri
valle: *Bailara. Haran, ibar venta: Salmenta
valor: *Balio. Balore en venta: Salgai
vamos: **Tira! puesto de venta: Saltoki
vano/a: 1 Huts. 2 Funtsik gabe ventaja: Abantaila
en vano: **Alferrik ventana: **Leiho
vapor: *Lurrin. Lurrun ventanilla: Leihatila
vara: 1 *Zigor. 2 Kana. Haga ventoso/a: Haizetsu
variable: Aldakor ver: **Ikusi
varón: *Gizonezko. Gizaseme a ver si: *Ea
vasco/a: 1 **Euskal. 2 **Euskaldun verano: **Uda. Udara
vaso: *Edalontzi. Edontzi, baso veraz: Egiati. Egiazale
vaya: *Arraioa!, kontxo! verbo: *Aditz
veces: *Bider. Aldiz verdad: **Egia
vecino/a: 1 Ondoko. 2 Auzo(ko). a decir verdad: Egia esan
Aldameneko. Auzotar verdadero/a: *Benetako. Egiazko
vegetación: Landaretza verde: **Berde
vehículo: Ibilgailu vergonzoso/a: *Lotsagarri. Ahalkegarri
veinte: Hogei vergüenza: **Lotsa. Ahalke
veinticinco: Hogeita bost verificar: Egiaztatu
veinticuatro: Hogeita lau verso: *Bertso
veintidós: Hogeita bi vestido: **Jantzi
veintinueve: Hogeita bederatzi vestido de mujer: *Soineko
veintiocho: Hogeita zortzi vestigio: Aztarna. Aztarren
veintiséis: Hogeita sei vestir(se): Jantzi
veintisiete: Hogeita zazpi vez: **Aldi
veintitrés: Hogeita hiru a la vez: **Batera
veintiuno/a: Hogeita bat alguna vez: Noiz edo noiz. Noiz edo
vela: *Kandela behin, inoiz, noizbait
v
algunas veces
QRSTUVWX Y Z
y: **Eta yeso: Igeltsu
ya: **Jadanik. Dagoeneko yo: **Ni(k)
yegua: *Behor yo mismo/a: *Neu(k). Nerau
yema: 1 Gorringo. 2 Ermami. 3 Begi. 4 Zil yugo: Uztarri
yerno: *Suhi
z
STUVWXY Z
zaguero/a: Atzelari zona: **Alderdi. Zonalde
zambullir(se): Murgildu zona costera: Kostalde
zanahoria: *Azenario zorro/a: *Azeri
zapatería: Zapata-denda zumo: Zuku
zapatero/a: *Zapatari. Zapatagin zurdo/a: **Ezker. Ezkerti
zapato: **Zapata zurrón: *Zorro
zarza: *Sasi. Lahar