Goteborgs universitet Inst fr anatomi och cellbiolog Likarutbildning T1 , VTO6 Skrivning nr.. A.1. Tema ”Cellen” 15 p; Bengt R Johansson 10 p 1. Epitelceller forbinds med junctions. Vilka junctionvariationer férvaintar du foreligger mellan tv epitelceller i tarmens slemhinna uppriknat som en turordning fran apikal till basal niva? Markera den junctiontyp som har sirskild betydelse for epitelcellslagrets barriairfunktion mot transepiteliala jonfléden. > . . @p) Tegbt jet | adbecens feb , desmosom gop j » Ip Jt Zz 2. Dimensionsuppfattning: ange rimliga storlekar i ym (mikrometer; eft matt, ej intervall!) for (3 p) -enmasteell (Que yw, ~ en lymfocyts cellkina Cpe | = QZ. - en mitokondrie O; Laan 3. Vilka funktionella slutsatser (= vad gor cellen?) drar du néir du vid elektronmikroskopi av cel- ler/vavnader ser Gp) «rikligt med sm intracelluira vesiklar vars membran pa cytoplasmatisk sida bir ett extra lager av \ repetitivt ordnat mérkt material (som en "grovt stickad ylletrdja” for att nyttja bildsprak) + En cell som wed Wolpe (ysosomer tarreupe ooh rer mucleh, Cusopannod, yeh. ed ville vdstbior ae sto bo wad, al tesR otter det receptorer vesiblarmmn Kon vera en Makroted. - ett aitil Hinga slanka eytoplasmatiska utskott frin apikal yta; utskotten stagas uppenbart av mikro- tubul i et strikt geometriskt arangemang . cof] ciler som fot -2, fesekligbbed ‘Wurcurs, - pltaglig anhopning av crista-packade mitokondrier utmed en starkt veckad portion av cellmem- (+) branen en cell som har stor upptagn( Fem, och darfsc kwever myckeb enerai. Tew en eae | eee 4, Enkel skiss av Golgi-apparat, tack! (2p) Z. Ser ub som pdsar som folltt jpop, Hor on Lonvex side Ces) ach €n kon bavCtro ns), las hommes f Issidan be Shickes ivag p trerssidan- | aolei roden ans pyoveiner 1S rede. for vidlee beneGoteborgs universitet Inst for anatomi och cellbiolog Lakarutbildning T1 , VTO6 Skrivning nr... cle B. Tema ”Allmanna begrepp, Rérelseapparat” 30 p BRJ 1. Namnge pa latin de ben som ligger niirmast pilspetsarna (de ligger exakt)! Markera ocks& liget for leder som enbart medger flexion/extension (A); som medger flexion/extension och ab-/ addi _tion (B); som medger flexion/extension och ab Jedusion ach ation) 6p) PIL Zegowaticunn TDs Clasteule rise, sherman PI4Os lvoe 5 PIS Oe, posello. Pi6 Targus fle.Giteborgs universitet Inst for anatomi och cellbiolog Lakarutbildning T1 , VTO6 Skrivning nr... 2. Vad star dessa bada embryologiska termer for? (2 p) amioncaviy pBlrummes som opblsten bildac , dee cemnion Vtlon ateckinng, somite ay meecdarrnt, blir cen de seqmentorade, muster cen sbelebbbenen t.cx. vevoen. 3, Fibrer i extracelluliirt matrix, ECM - ge exempel pa var dessa kollagenvariationer forekommer (en lokal per sort) och hur de "anvandes”, alltsi en funktionell aspekt, Gp) svottgent —( EEbess bona, (4x ledkapeln. Ger sted, dr glsta ck. skollagen TH vase OMY bildar den strubtue er eller klotbar 7 Aex, rjalten. 2 skollagenIV-] bo Salrmembron , bi ldor bindav under tex, ep'telceller. 4,1 vilka sammanhang har osteoblaster sarskilt viktig funktion? (2p) bi bandh av ben, Typecllen t benby lbningun, i