Kortberttelsen urgammal textform och framtida forskningsflt [Jag heter Beata Agrell och r professor vid litteraturvetenskapliga institutionen.

n. Mitt fredrag handlar om den korta berttelsen som urgammal textform och framtida forskningsflt. Men kortprosa och srskilt d kortberttelsen r ocks vad jag sjlv forskar p just nu: nrmare bestmt kortberttelser frn frra sekelskiftet, tiden 1880-1914. Det var folkrrelsernas och den moderna pressens genombrottsperiod, som ocks medfrde kat behov av korta prosatexter av olika slag. S under den hr perioden utprvades en rad nya kortprosaformer som kseriet, skissen, fljetongen; former som ocks pverkade den etablerade litteraturen. Min kortprosaforskning r allts formhistoriskt inriktad. Hur mnet och den historiska infallsvinkeln kan motiveras skall frhoppningsvis framg under fredragets gng. Men jag skall brja i samtiden.]
Kortberttelsens aktualitet kortprosatekniker

fragmentet.1 Men inte bara korta texter r aktuella, utan ocks texter som ver huvud taget r prglade av olika sorters kortprosatekniker. Inte ens romanen r sig lik: de texter som nu kallas romaner r ofta snderstyckade i smbitar, till synes fristende frn varandra kanske fragment ur en strre berttelse vi inte fr lsa, men oftare scener och situationer frn en vrld i stndig frvandling. Den stora berttelsen r dd! heter det i kulturspalterna. M s vara, men den lilla r det uppenbart inte. ven vetenskapliga framstllningsformer experimenterar med anekdoten, exemplet och skissen, kanske som ett stt att skdliggra mnet och vcka lsarens intresse, men ofta ocks med mrkbar politisk eller moralisk appell trots att vrdenas dd proklameras. Ocks den sjlvbiografiska skissen eller personliga beknnelsen tas in i den vetenskapliga framstllningen2 trots proklamationer om frfattarens dd, subjektets dd och den personliga identiteten som kulturell konstruktion. Det enda som verkar ha verlevt denna massfrintelse r den korta berttelsen men den tycks andra sidan kunna anvndas till allt, rentav till att uppvcka dda. I kortberttelsens form ser vi dem alla teruppst: den stora berttelsen,
1

Kortprosa ligger alltid i tiden, inte minst vr tid: den mter i tidningar och andra massmedier; som reklamsnuttar, epostbrev, populrvetenskap och i litteraturen kan man se en terkomst fr novellen, essn, kseriet, skissen, aforismen och

Kortad version publicerad i Ctrl + Alt +Delete. Omstart fr humaniora. Humanistdag-boken nr 13. Gteborgs universitet, 2000. Ss. 1323.

Novellen Eva Mattssson, Inger Edelfeldt, Ninni Holmqvist, Ulf Eriksson, Magnus Florin, Hans Gunnarsson, Magnus Hedlund, Kristian Petri; Reseberttelsen Ulf Peter Hallberg; Kristian Petri; dokumentrnovellen Lars Jakobsson; reportaget Ulf Peter Hallberg; fragmentet, aforismen Fioretos, Engdahl; prosadikten Gunnar D. Hansson. 2 Cixous se R. Cohen, Genre Theory, Literary History and Historical Change. Theoretical Issues in Literary History, ed. D. Perkins, Harvard English Studies, 16 (Cambridge, Massachussetts, London, 1991), ss. 85113. + Autobiography.

frfattaren, subjektet, identiteten, ideologierna och moralen. Modernitetens idhistoria och Vrldens litteraturhistoria kommer till oss via ett ntverk av korta berttelser i tjocka bcker;3 frfattaren teruppstr i en nybiografisk vg av livshistorier;4 subjektet och identiteten tervinnes i exempelberttelser om sjlvfrverkligande eller sexuell egenart;5 moralen hamnar p dagordningen i skildringar av essentialistiskt frtryck eller lika frtryckande sociala konstruktioner.6 Och kortberttelsen mter verallt, i otaliga former och funktionssammanhang: frn skrnan i bastun till novellen i skinnband och guldsnitt. Den mter i tal och skrift, hemma, p jobbet, hos doktorn, i domstolen, i tidningar, radio och TV, och numera ocks p internet dr finns till och med srskilda novellsidor. Men sknlitterra noveller r allts bara en liten del av alla kortberttelser. De flesta mter vi till vardags och anvnder oss av dagligen. S har det alltid varit: kortberttelsen har urgamla anor, och de gamla formerna lever kvar, bde i praktiskt bruk och i konstlitteraturen.7 Men hur ser de ut? Vad har de anvnts till? Hur har anvndningen frndrats? Och som framstllningsform, muntlig eller skriftlig

har kortberttelsen i ngon egenart? Har den ngra utmrkande litterra drag? P sdana frgor finns nnu inga givna svar kortberttelsen r ett stort och outforskat omrde med oklara grnser. Inte ens inom litteraturvetenskapen r mycket gjort, srskilt inte den svenska.8 Men hr finns bde viktiga och spnnande forskningsuppgifter inom hela det kultur- och socialvetenskapliga fltet. Jag skall ge ngra exempel p vad forskningsomrdet kan innehlla.
Kortberttelsens sociala funktion

Hur har sommaren varit? frgar arbetskamraterna efter semestern och vntar sig en berttelse till svar, inte ett kort Bra eller en vderleksrapport. Men en kort berttelse skall det vara, som inte lgger beslag p hela kaffepausen. Berttelsen kan handla om sommarens hrligheter eller vdrets frtretligheter, det spelar ingen roll: det viktiga r berttelsen. Och din berttelse fylls p av andras. Berttelsen r ett stt att umgs. Det viktiga r hr inte ens berttelsen utan berttandet, ditt berttande, hr och nu, och det personliga tilltal eller
8

T.ex. S.-E. Liedman, I skuggan av framtiden. Modernitetens idhistoria; Litteraturens historia., red. H. Hertel. 4 Beauvoir, Lacan, Ricoeur, Althusser, Sartre, Sdergran. 5 Gaylitteratur. 6 T.ex. Backlash; Fittstim; Under det rosa tcket. 7 Andr Jolles, Inledning till enkla former (1930), Genreteori, red. Eva Httner Aurelius & Thomas Gtselius (Lund: Studentlitteratur, 1997), ss. 13-23.

Mest biografiska och personhistoriska r Per-Olof Erixon, Ett spann ver svarta ingentinget. Linjer i Thorsten Jonssons frfattarskap, Kungl. Skytteanska samfundets handlingar, Acta Reglae Societatis Skytteanae nr 42, diss Ume (Stockholm: Carlssons, 1994) och Olle Thrnvall, Novellisten Gustaf Rune Eriks. En studie i hans liv och frfattarskap, diss (Stockholm: Ellestrms, 1995). Konsekvent genreperspektiv anlggs dock i dock Carin Rjdalen, Men jag ville hjlpa. Studier i Lars Ahlins 1940-talsnovellistik, Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Gteborgs universitet, 31, diss. (Gteborg, 1997).

svar berttandet utgr. Svarar du inte med ett eller annat berttande kommer frgan: r du trtt, sjuk eller sur?. Den hr sortens berttande tycks allts fylla en komplex social funktion, byggd p idel tysta frutsttningar och underliggande koder.9 Ocks till synes mer officiella berttandesitiuationer styrs av underliggande koder och konventioner, som i sin tur r frbundna med mtliga system av frvntningar. Men det mrker vi av frst nr en frvntan bryts: det mrks p reaktionerna hos din hrare skattmasen skrattar t berttelsen om dina hederliga affrer; doktorn viftar bort berttelsen om ditt smrtsamma nageltrng; polisen gspar under berttelsen om den brutala vskryckningen. Du berttar fr mycket, fr litet, fel saker eller p fel stt du har missuppfattat bde berttandesituationen och gllande genrekonventioner. Tidigare forskning inom bl a nordiska sprk och etnologi har utrttat mycket p samtals- och vardagsanalysens omrde; filosofi och lingvistik har gjort insatser p talaktasteorins omrde.10 Men underskning av den speciella roll just berttelsen

och berttandet spelar krver ocks litteraturvetenskapliga synstt och redskap. Litteraturvetenskapen har lng erfarenhet av analys av berttande texter, bde muntliga och skriftliga, ldre och nyare. Dr har ocks utvecklats teorier och metoder, som kan vidarefras i ett breddat kortprosastudium med insatser frn flera discipliner. Men d krvs ocks att kortprosaforskningen inom litteraturvetenskapen sjlv tar fart och dr r vi faktiskt ngra hngivna i sprk- och litteraturmnena: hr i Gteborg, Stockholm, Oslo och Kpenhamn. till exempel doktoranderna Jenny Bergenmar, Andrea Castro och Joanna Persman; vidare doktorerna Anna Forssberg Malm, Magnus Jansson och Britt Marie Karlsson. Och s ngra gamla lrare: utom jag sjlv Ingemar Algulin och Barbro Sthle Sjnell i Stockholm. Men vi tnker frsts bli fler, frn fler mnen.
Den frsta traditionen

Koderna artikuleras inte i ngot regelsystem; de r inbyggda i den konkreta situationen; och situationen r inget statiskt tillstnd, utan en process med ppet slut. I den processen pverkar berttelse, berttande, berttare och lyssnare varandra msesidigt och ofrutsgbart men hur och med vilka medel? Se tg.ex. J. Asplund, Om hlsningsceremonier, mikromakt och asocial mikromakt (Gteborg: Korpen, 1987). 10 Kerstin Nordenstam, Skvaller. Om samtalsstrategier hos kvinnor och mn (Uppsala: Hallgren & Fallgren, 1998); Catrin Norrby, Vardagligt berttande. Form, funktion och frekomst, Acta Universitatis Gothoburgensis [12], Nordistica Gothoburgensia, 21, diss. (Gteborg: Univ.

Den korta berttelsen, liksom kortprosa verhuvud, anses grna speciellt frbunden med moderniteten: den tekniska utvecklingen, de snabba frndringarna, det hga tempot, samtidsknslan, mngfalden av intryck, fragmenteringen av vrldsbildenoch inte minst massmedieexplosionen sdant bddar fr korta texter.11
1998); jfr Patricia Ann Meyer Spacks, Gossip, University of Chicago Press ed. (Chicago: University of Chicago Press, 1986). 11 Man brukar framhva den nya marknad som uppstod genom massmediernas behov av korta texter av olika slag, srskilt i samband med genombrottet fr den moderna pressen i mitten och slutet av 1800-talet Det medfrde dels uppkomsten av en ny yrkeskr journalisten och marknadsfrfattaren; dels utprvning av en rad nya kortprosatyper

Men den korta berttelsens anor r frsts mycket ldre n s. Den har ingen framtrdande stllning i litteraturhistorieskrivningen, men i litteraturens historia r den helt dominerande. Myten, sagan, sgnen, legenden, skrnan och anekdoten r tidlsa muntligt-folkliga kortberttelsetyper som ligger till grund fr mnga litterra klassiker frn Homeros och Shakespeare till Selma Lagerlf och Sven Delblanc. Mnga av dem anvnds ocks som exempel, en av de ldsta och mest inflytelserika formerna, med varianter som fabel och parabel (ett slags liknelser). Till exempellitteraturen rknas t ex Aisopos fabler (500 f Kr), Jesu parabler och den medeltida exempelsamlingen Gesta romanorum (Romarnas bragder, 1300-t).12 Exempelsamlingar anvndes i ldre tid bl a som skdningsmaterial i undervisning och inte minst predikan. Med konkret utngspunkt i en sn hr liten textsnutt kunde en lng teoretisk utlggning vxa fram och motsvarande framstllningsform anvnds idag (p gott och ont) inom mnga kulturstudier.

Exemplet

t ex kseriet, skissen, fljetongen som ocks pverkade den etablerade litteraturen. Se t.ex. Bo Bennich-Bjrkman,. Frtsttningar fr kort ktionsprosa p den litterra marknaden i Sverige 1850-1914, i Kortprosa i Norden. Fra H.C Andersens eventyr til den moderne novelle, Akter fra den XIV studiekonference for skandinavisk literatur i Odense 1982, Odense University Studies in Literature vol. 15 (Odense: Odense Universitetsforlag, 1983), ss. 407-411. 12 Den frsta tryckta svenska boken var just en exempelsamling, som hette Dyalogus creaturarum (Dialog om skapelsen, 1483). Dr blandas alla mjliga exempeltexter: helgonanekdoter, djurfabler, dialoger mellan t ex. nyckeln och lset, etc.

Exemplet r en sedelrande berttelse, baserad p skdningspedagogiska principer: mnniskor eller mnniskoliknande figurer (talande djur eller ting) stts fram i en konkret scen eller situation, dr de diskuterar eller konfronteras med ett moraliskt problem, som de vervinner eller dukar under fr. Figurernas handlande skdliggr olika moraliska hllningar, som exemplifierar vanliga dygder och laster i lttillgnglig och underhllande form. Framstllningen r visualiserande: scenen skall liksom spelas upp och situationen st fram som en bild fr skdningen eller det inre gat. Meningen r att exemplet skall betraktas och begrundas och stmma till eftertanke. Mnga exempel avslutas med en sens moral en liten aforism som sammanfattar lektionen; men huvudsyftet r att vcka moralisk reflexion ven om dagens lsare kanske mest fr intrycket av moralisk indoktrinering. Men reflexionen r likafullt grundlggande: exempelpedagogiken innebr vning i att ska det allmnna i det enskilda, det abstrakta i det konkreta, och syftar till den personliga tillmpningen: Hur lever jag mitt eget liv?13 En del exempel krver dessutom rejl tankemda innan ngon moralisk relevans alls framtrder; och om den kommer till synes kan lrdomen nd vara hgst tvetydig ven fr den samtida publiken.14
13

Se M.J. Carruthers, The Craft of Thought. Meditation, Rhetoric, and the Making of Languages, 400-1200, Cambridge Studies in Medieval Literature, 34 (Cambridge, 1998) om orthopraxis. 14 Se C, Brown, Contrary Things. Exegesis, Dialectic and the Poetrics of Didacticism, Figurae: Reading Medieval Culture (Stanford, California, 1998).

Jesu parabler skapade ofta frvirring hos hrarna, och i en bermd utlggning av deras uppgift (Mark. 4 med paralleller) betonar Jesusfiguren sjlv den funktionen: den som bara lyssnar efter ett moraliskt recept utan vilja till reflexion kommer att knna sig mer frvirrad efter lektionen n fre, sger han.15 I exempelsamlingen Gesta romanorum (frn 1300-talet) finner vi under rubriken Om hngning berttelsen om en man som har ett trd dr tre av hans hustrur har hngt sig.16 Nr han full av skuldknslor grtande berttar detta fr en vn, svarar vnnen med att lycknska honom och ber att sjlv f ngra skott frn detta dla trd att dela med sina grannar s att ocks de bereds mjlighet att uppfylla samma bermvrda nskan hos sina hustrur. Den srjande uppfyllde bnen, och se: just detta trd visade sig drefter bra mest frukt av alla i hela trdgrden! Lst efter bokstaven skdliggr exemplet (det mjligen tvivelaktiga) vrdet av att underltta sin hustrus sjlvmord. Men en s kvinnofientlig moral hade inte ens Cicero, den anSe vidare T. Kroksmark, Didaskalos. Undervisningsmetodik vid vr tiderknings brjan med srskild inriktning mot Jesu undervisning, Rapporter frn Institutionen fr metodik i lrarutbildningen, Gteborgs universitet, 1993:3, ss. 217f, 225f. 16 Of Hanging, Gesta Romanorum or Entertaining Moral Stories, Invented by the Monks as a Fireside Recreation, and Commonly Applied in Their Discourses from the Pulpit: Whence the most Celebrated of Our Own Poets and Others, from the Earliest Times, Have Extracted Their Plots, Translated from the Latin, with Preliminary observations and copious notes, by the rev. Charles Swan, revised and corrected by Wynnard Hooper (1876: Dover: Dover Publications, 1959), Tale 33, s. 66.
15

tike retoriker som berttelsen lr hrrra frn. n mindre var den frenlig med det kristna brukssammanhang som Gesta romanorum tillhrde, s ven mindre fromma lsare torde ha blivit frvirrade. Men varfr togs d berttelsen in i en uppbygglig exempelsamling hur kunde den anvndas? Svaret framgr av den Tillmpning som fljer efter berttelsen. Dr ger textens bokstav underlag fr en kort men i sak vittgende utlggning, dr berttelsens grundmnster bevaras, men de enskilda motiven avtvingas nya, nu symboliska betydelser: trdet motsvarar Kristi kors: de tre hustrurna r tre laster (hgmod, sjlviskhet, avund); och vnnen som bad om en kvist att dela med sina grannar r varje god kristen. S lst bddar berttelsen frsts fr en annan slutsats: den som vill vara en god kristen br underltta lasternas sjlvmord, bde fr sig sjlv och andra. Men vad lasternas sjlvmord innebr sger inte utlggningen. n mindre klargrs vad hraren-lsaren konkret skall gra fr att underltta sjlvmordet. Hr ges ju bara en bild fr ett handlande (att fr sig och sina grannars rkning be den hustrulsa-lastbefriade om ngra skott-flisor frn det mordiska trdet-Kristi kors). Nej, tv bilder: exemplet ger en bild och tillmpningen en annan, som lggs ovanp den frsta; och med den dubbelbilden lmnas betraktaren i sticket. M vara d, att sens moralen r sjlvskriven men den r inte utskriven. Utskriften r lsarens sak, och hur den skall se ut tycks krva en stunds begrundan. Men just det r exemplets pong! Gesta romanorum liksom andra exempelsamlingar utgjorde bara rmaterial fr vidarefring i en eller annan praktik. Den praktiken kunde starta under sjlva lsandet eller lyssnandet

till texten, men syftade till en fortsttning: komponerandet av en predikan eller en frlngd meditation i direkt anslutning till lsakten.17 Fr medeltids-predikanten och hans senare kollegor kunde det hr exemplet ge underlag till en predikan eller betraktelse ver mnen som Om vikten av att lta korsfsta sina laster i begrundan av Kristi kors. Utlggningen av exemplet r nmligen uppbyggd kring en vanlig kristen klich eller tankefigur: att lta korsfsta sitt ktt (Gal. 5:24), dvs. att i tro verlta sin skrplighet p Kristus, som ju enligt tron redan blivit korsfst just fr den sakens skull. De hr tankefigurerna var ocks frbundna med en vanlig betraktelsemetodik: att i all nd, som det hette, betrakta Kristi kors och se p Jesus, som ju p korset skall ha frsonat all synd och dessutom utverkat evigt liv. S fr vana brukare var den hr texten en rik skattkammare av betydelsemjligheter; och som sdan skulle den ocks anvndas.18 I modern litteraturvetenskap r detta minst sagt kreativa stt att tolka och utlgga texten frsts frbjudet. Men det illustrerar bde en frestelse fr litteraturvetaren och en mjlighet fr den frie lsaren: att spela med betydelsemjligheter och skriva vidare p texten. Men det illustrerar ocks hur rika bde frestelser och mjligheter just kortberttelsen erbjuder. Kortformatet gr texten p en gng tt och gles. ena sidan komprimerad till en frttad betydelsekrna, som lockar till upplsning i sina bestndsdelar fr att sedan sammanfogas
Se vidare Stina Hansson, Ett sprk fr sjlen. Litterra former i den svenska andaktslitteraturen 1650-1720, Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Gteborgs universitet, 2 (Gteborg, 1991). 18 Se S. Hansson, op.cit.
17

till en ny, frstdd, betydelsehelhet . andra sidan innebr kompressionen ocks ett frkortat framstllningstt som brister i sammanhang och det ger betydelseluckor att fylla igen fr den reflekterande lsaren.
Novelltraditionen

Den hr typen av korta berttelser r som framgtt frankrade i en didaktisk tradition, som fortfarande r hgst livskraftig. Moderna varianter av exempla finner vi i fallstudien, skissen, kseriet och frsts novellen t ex Strindbergs Dygdens ln anspelar redan i titeln p exempeltraditionen; det r ocks frn den Boccaccio hmtar stoff i sin Decamerone (1353), ansedd som den frsta novellsamlingen. Men bde dessa och senare novellfrfattare experimenterar med exemplumtraditionen: utmanar genrekonventionerna och teranvnder det didaktiska arvet i nya funktioner och ovntade sammanhang. Men vad utmrker i s fall en novell? Drom tvista de lrde, men kompression och frttning framhvs grna. Ofta hnvisas d till amerikanen E.A. Poes poetik frn mitten av 1800talet: novellen r en berttelse som kan lsas i en sittning och antyder slutet redan i inledningen. I samma anda hvdade ryssen A.P. Tjechov vid seklets slut, att om en pistol hnger p vggen i berttelsens brjan, s mste den skjutas av fre berttelsens slut. Poe betonade stmningen: det var den som skulle byggas upp redan frn brjan, med tecken och antydningar utlagda i logisk ordning. Drfr fick berttelsen inte bli lngre n att den kunde lsas i ett svep; avbrott skulle ocks bryta stmningen. Hans favoritgenrer var fljaktligen de

mest stmningsmttade och ordningsamma av alla: skrcknovellen och kriminalberttelsen. Och berttelsen skulle helst handla om en ung kvinnas vldsamma eller mystiska dd ett omtyckt motiv inte minst idag. Tjechov i sin tur betonade precisionen: inte ett ord i ondan; och framstllningen skulle vara subtil, men skdlig och kristallklar. Hans favoritgenre var den realistiska skissen eller det psykologiska fragmentet.
Vad r en berttelse och hur lng r en kort?

Men de grundlggande frgor forskaren behver stlla till sitt material av frmodade kortberttelser r frsts Vad gr dessa texter till berttelser? och Hur lng fr en kort berttelse vara?. Ingen av de hr frgorna kan besvaras som de str, oberoende av tid och rum: texterna mste sttas in i ett historiskt och kulturellt sammanhang. Viktiga frgor r: Vilka konventioner gllde fr berttelser vid den hr tiden? Vad rknades som kort i detta kulturella sammanhang? Det finns frsts tumregler. Minimikraven p en berttelse formuleras grna med hjlp av Aristoteles beskrivning av den dramatiska handlingen: ett frlopp med brjan, mitt och slut.19 En berttelse mste i s fall framstlla en frloppskurva som markerar en frndring. Men den berttelsen kan vara mycket kort som Caesars bermda sammanfattning av slaget vid Zela r 47 f Kr: Veni. Vidi. Vici. Tre ord; kortare kan knappast tnkas. P svenska blir det lngre: Jag kom. Jag sg. Jag segrade.. Men kortrepliken r en berttelse i bemrkelsen

tredelad framstllning av en frndring.20 Och den extrema kortheten r en retorisk pong det r ju drfr repliken nnu lever kvar, medan slaget vid Zela numera knappast ingr i det kollektiva minnet. I modern tid har repliken lyfts ur sitt brukslitterra sammanhang (ett brev skrivet i stor hast) och givits konstlitterr status. Men p Caesars tid gjorde man inte den skillnaden mellan bruks- och konstlitteratur (ens nr man hade tid): d var all framstllning en konst-full bruks-konst, inordnad i den klassiska retorikens system, dr en stende avdelning var just berttelsen eller narratio. Men nr skillnaden mellan brukslitteratur och konstlitteratur vl sattes vid slutet av 1700-talet, d ppnades ocks fr experiment med berttelsens och prosalitteraritetens konventioner. Ett provokativt sdant exempel r texten Berttelse ur Raymond Queneaus kortprosasamling Stilvningar (1947):
En dag vid middagstid i nrheten av Monceau-parken, p bakre plattformen p en mer eller mindre fullsatt S-buss (numera nr 84), observerade jag en person med vldigt lng hals som bar filthatt med fltad rem i stllet fr ett vanligt hattband. Denna individ tilltalade pltsligt den man som stod nrmast intill och pstod att han avsiktligt trampade honom p trna varje gng ngon passagerare steg av eller p. Dock vergav han snart dispyten fr att slnga sig p en sittplats som just hade blivit ledig. Tv timmar senare sg jag honom framfr Saint-Lazarestationen livligt konverserande en vn som rdde honom att
20

19

Se t.ex. E. Miner, Comparative Poetics

Se t.ex. Randall Jarrell, Stories, Karl-Heinz Stierle, Story as Exemplum Exemplum as Story. On the Pragmatics and Poetics of Narrative Texts (1979) och W.S. Penn, The Tale as Genre in the Short Story; samtliga i The New Short Story Theories, ed. Ch. E. May (Athens: Ohio University Press, 1994).

minska glipan mellan rockuppslagen p verrocken genom att lta en duglig skrddare hja den versta knappen.

Kan denna totalt ponglsa text verkligen kallas berttelse? Ja, hr finns i vart fall en frloppskurva med brjan, mitt och slut. Kurvan r visserligen svag intill platthet men just plattheten r pongen med den hr berttelsen: det skamlsa brottet mot genrefrvntningar om berttelsers pong. Det driver oss till en stilvning: att prva en annan strategi fr vrt lsande n att ska en pong ett stt att lsa som kan skapa en frbindelse mellan text och rubrik. Och det kan just en frloppsskande lsart gra, hur svag frloppskurvan hr n r. Men den svaga frloppskurvan kan frstrkas med ett annat, mera konstlitterrt, framstllningsstt. Under titeln Metaforiskt visar Queneau sjlv hur det kan g till:
Vid dagens cenrum, kringslungad i stimmet av resande sardiner i en skalbagge med stort vitt pansar, harangerade pltsligt en kyckling med lng fjderls hals ngon, en fredlig ngon, och talet, fuktigt av protest, vecklades ut mot stjrnorna. Den knappt flygfrdige attraherades sedan av ett tomrum och brdstrtade sig mot det. I en kal stadsken mtte jag honom nyo samma dag, drickandes ur frdmjukelsens bgare fr en ringa knapps skull. (Kurs. BA)

Men hr r det den konventionen som ifrgastts. Drmed blottlggs ocks en bit av berttandets retorik och vi fr syn p vra egna lsvanor. Och det r pongen med den hr texten. Bda dessa berttelser r tvivelsutan korta. Men texten kan gras nnu kortare. Den varianten kallar Queneau Litotes, dvs, underdrift:
Vi var ngra stycken som frdades tillsammans. En ung man, som inte sg srskilt intelligent ut, talade till mannen bredvid en liten stund, sedan gick han och satte sig. Tv timmar senare mtte jag honom p nytt; han var tillsammans med en vn och talade om klder.

Hr r alla de vardagliga formuleringarna utbytta mot bilder metaforer hmtade frn avlgsna betydelseomrden. Resultatet liknar kanske mest en gtfull prosadikt. Men i sak omvandlas hr samma stoff och historia, ord fr ord, till berttelsen om en kris- och luttringsprocess. Att berttelsen r gtfull bidrar bara till dess djup eller spnning vanligtvis.

Jmfrt med de tidigare varianterna r hr viss information utelmnad (t ex tidpunkt, frdmedel), och den information som ges r nerskruvad (t ex fullsatt resp. sardiner har blivit ngra stycken). I det perspektivet prglas texten av kompression och frttning. Det r tv drag som ofta anses grundlggande i litterr kortprosa: konsten r att f sagt s mycket som mjligt i s f ord som mjligt och antyda nnu mycket mer. Men om texten lses utanfr jmfrelsens sammanhang frsvinner d inte dessa drag? Pongen med det hr exemplet r i s fall just den lsvningen: upptckandet av hur vi lser mot bakgrund av tidigare lsningar och drmed skaffar oss en tolkningsram som kunde varit helt annorlunda. Fr vad hade hnt om den nu gjorda lsningen brjat med Litotes, fortsatt med Metaforiskt och slutat med Berttelse? Av detta kan man lra att helheten styr delarna lika vl som delarna helheten, och s vidare i en aldrig fullbordad process

det r den lsningens logik som ocks kallas den hermeneutiska spiralen. Och den r ingen ond cirkel utan ett stt att avlsa mycket strre sammanhang n Queneaus Stilvningar.
Hur r en litterr kortberttelse?

Queneau leker med kortberttelsens litterra konventioner och visar hur bde ndvndiga och relativa de r. En kort berttelse r kanske inte detsamma som en kortberttelse i litterr mening; men vad r i s fall en litterr kortberttelse? Vi har ju redan sett att Caesars bermda replik gmmer en kortberttelse med en retorisk pong, som med dagens mtt kan beskrivas som konstlitterr kompression och frttning i hgsta prosapotens. Detta var ju ocks grundtanken i Poes och Tjechovs novellpoetik. Men deras berttelser har ytterligare ngot, som Queneaus renodlade formexperiment saknar: en del forskare kallar det intensitet.21 Fenomenet kan terfras p en poetisk princip som i formalistisk teori har givits en teknisk beskrivning av lingvisten Roman Jakobson.22 Men hr skall bara konstateras att det rr sig om en samverkan mellan textens alla aspekter, som ger relevans t berttelsen. Poes och Tjechovs kortberttelser ter sig olika, men kompression och frttning har de gemensamt. Det hrrr ur deras stt att ekonomisera med utrymmet och orden, och gra
Se Cay Dollerup, The Concepts of Tensio, Intensity, and Suspense in Short-Story Theory, Orbis Litterarum, 25 (1970), ss. 314-337. 22 Se Roman Jakobson, Lingvistik och Poetik (1960), vers. sten Dahl, i Poetik och lingvistik. red. Kurt Aspelin & Bengt A. Lundberg (Stockholm: Pan/Norstedts, 1974), ss. 139-179, srskilt s. 150 om den poetiska funktionen.
21

det i dialog med den kulturella referensram och det system av litterra frvntningar de kunde frutstta hos tidens lsare. P samma stt gr Queneau med sin moderna lsare: i stilvningarna blottas sjlva tekniken fr kompression och frttning i en kortberttelse. Dremot saknar stilvningarna den intensitet som prglar Poes och Tjechovs kortberttelser: som renodlade formexperiment kan stilvningarna intressera, men knappast vcka eller berra. Intensitet r ett (svrbeskrivbart) drag, som ger mnsklig relevans t texten. Intensiteten uppstr varken ur tekniken eller motiven, utan ur samverkan mellan textens alla aspekter.23 I kortberttelsen yttrar sig denna samverkan ofta i en perspektivfrskjutning dr invanda styrkefrhllanden kastas om: det svaga, obetydliga eller frbisedda hamnar i centrum p bekostnad av det starka, betydelsefulla eller spektakulra. Med denna frskjutning i synfltet ndras ven vrt stt att se: vi tvingas uppmrksamma trivialiteter vi alltid haft fr gonen men egentligen aldrig sett och vi ser det triviala som relevant. Tjechovs kortberttelse Smnig visar hur en sdan perspektivfrskjutning kan byggas upp. Den handlar om en utslpad smflicka som fr tredje dygnet i fljd r satt att passa ett skrikande spdbarn vid sidan av tungt hushllsarbete. Hon r ofantligt smnig, men somnar hon fr hon stryk; det vet hon. Barnets skrikande hindrar henne frn att sova, men inte frn att somna; och hon somnar lika oupphrligt som hon vcks av barnets skrik. Fr att inte somna koncentrerar hon blicken p den fladdrande skuggflck som redan i berttelsens inledning visats komma frn den traditionella oljelampan vid
23

Se R. Jakobson, op.cit.

ikonen med madonnan och barnet. Men i detta grnsland mellan smn och vaka upplses omvrldens konturer och vardagstingen frstoras: de stiger fram som frmmande tecken med hemliga betydelser. Lsgjord frn sitt samband med lampan och ikonen framtrder nu ocks skuggflcken med en egen och ny relevans. Flickan tycker att den blinkar till henne; och pltsligt avlser hon ett personligt budskap ett budskap som frklarar hela hennes elnde och ger lsningen p alla problem: ngot, en fiende, hindrar henne frn att leva och [d]enna fiende r barnet, heter det. Allts kvver hon barnet och ett gonblick senare sover hon som en stock. Med de orden slutar berttelsen. Det r ju en frskrcklig historia. Men vad har vi sett? Ett avskrckande exempel, frvisso. Men vad skdliggr exemplet vad skall vi avskrckas frn? Skuggflcken frn ikonen med madonnan och barnet satt p vggen redan frn brjan: vad har den att sga oss? Ngot om barnamord? Moderskap? Barnaskap? Eller kanske barnarbete? Det fr vi rkna ut sjlva. Vi har sett pistolen skjutas av i sista scenen. Vi har lst en exemplarisk Tjechovnovell.

Ur Raymond Queneau: Stilvningar (1947)

(vers. Magnus Hagstrm, Lund: Bakhll, 1988)

bredvid en liten stund, sedan gick han och satte sig. Tv timmar senare mtte jag honom p nytt; han var tillsammans med en vn och talade om klder.

(1) En dag vid middagstid i nrheten av Monceau-parken, p bakre plattformen p en mer eller mindre fullsatt S-buss (numera nr 84), observerade jag en person med vldigt lng hals som bar filthatt med fltad rem i stllet fr ett vanligt hattband. Denna individ tilltalade pltsligt den man som stod nrmast intill och pstod att han avsiktligt trampade honom p trna varje gng ngon passagerare steg av eller p. Dock vergav han snart dispyten fr att slnga sig p en sittplats som just hade blivit ledig. Tv timmar senare sg jag honom framfr Saint-Lazarestationen livligt konverserande en vn som rdde honom att minska glipan mellan rockuppslagen p verrocken genom att lta en duglig skrddare hja den versta knappen. (2) Vid dagens centrum, kringslungad i stimmet av resande sardiner i en skalbagge med stort vitt pansar, harangerade pltsligt en kyckling med lng fjderls hals ngon, en fredlig ngon, och talet, fuktigt av protest, vecklades ut mot stjrnorna. Den knappt flygfrdige attraherades sedan av ett tomrum och brdstrtade sig mot det. I en kal stadsken mtte jag honom nyo samma dag, drickandes ur frdmjukelsens bgare fr en ringa knapps skull. (Kurs. BA) (3) Vi var ngra stycken som frdades tillsammans. En ung man, som inte sg srskilt intelligent ut, talade till mannen