LINKPINGS UNIVERSITET Institutionen fr kultur och kommunikation Litteraturvetenskap Grunduppsats

SCUM Manifest av Valerie Solanas

Ska vi ta texten p allvar?

VT 2012 Frfattare: Kajsa Lidfors Handledare: Maria Wahlstrm

Innehllsfrteckning

1. Inledning

2. Syfte och frgestllning

3. Metod

4. Bokstavligt talat 4.1 Hotbild?

5. Symboler och metaforer 5.1 Symboliskt vld 5.2 Mn som skriver om kvinnor 5.3 Symboliskt kn

6. Satir eller ej? 6.1 Kvinnor och satir

7. Sverige och SCUM 7.1 Bakgrund 7.2 Nulge

8. Sammanfattande diskussion

9. Litteraturfrteckning

1. Inledning
SCUM Manifest r (som titeln avsljar) ett manifest. Verket presenterar vad som r fel med samhllet och vad som br gras t problemet, och mlar upp ett idealsamhlle, ett ml att strva mot. Det drjde lnge innan SCUM Manifest av Valerie Solanas (1967) versattes till svenska. Hela 36 r, vilket r ganska frvnande d vi trots allt pratar om ett verk som bde r kontroversiellt och vida diskuterat. Med tanke p att Det andra knet av Simone de Beauvoir (1949) inte fick en oavkortad svensk versttning frrn 2002, s det kanske inte r ovanligt fr bcker som behandlar feministiska frgestllningar. Mnga andra tolkningar och tidigare forskning av SCUM Manifest har fokuserat p Valerie Solanas liv och bakgrund. Man har pratat mycket om hennes mordfrsk p Andy Warhol, hennes liv som prostituerad och hennes tid p mentalsjukhus, i ett frsk att rationalisera och frklara SCUM Manifest. Jag vill frska att undvika detta och istllet fokusera p texten som sdan, eftersom de lsningar av texten som vi gr nu (2012) knns viktigast. Kllor som diskuterar vad Solanas menade egentligen och ifall hon menade allvar eller ej, har jag slunda valt bort. Denna uppsats kommer att bearbeta Solanas text med fokus p lsaren, eftersom tolkningen av texten beror till vldigt hg grad p det budskap lsaren vljer att se i den. Detta gr alla andra texter ocks i varierande grad, frsts, men SCUM Manifest har en utomordentlig frmga att kompromisslst provocera, attackera och raljera, vilket gr att den av vissa lsare (srskilt mn) uppfattas som hotfull, medan andra ser satir eller humor. Tolkningarna r mycket vitt skilda, vilket jag finner intressant. Slutligen vill jag resonera kring den genomslagskraft och pverkan manifestet haft i Sverige sen versttningen kom 2003.

2. Syfte och frgestllning

Syftet med denna uppsats r att visa olika tolkningar av SCUM Manifest som gjorts vid lsning av texten. Jag kommer att gra en bokstavlig tolkning, d jag gr igenom olika stilistiska grepp Solanas anvnder, hennes ordval och argumentation. Detta kommer jag att sedan jmfra med en symbolisk tolkning av texten, d jag redogr fr de teorier som kan tnkas ligga till grund fr hennes resonemang. Slutligen vill jag ocks diskutera och exemplifiera den uppenbart satiriska aspekten av SCUM Manifest, och eftersom en satir oftast har ett syfte, vill jag resonera kring vad det syftet i s fall skulle kunna tnkas vara? Precis som jag nmnde i inledningen s r SCUM Manifest en kontroversiell text vars versttning och publicering (och framfrallt dramatisering) inte har gtt obemrkt frbi i Sverige. Jag anser att en anledning till detta r att lsningarna skiljer sig t i s hg grad. Varfr uppfattas texten som s hotfull? Martin Halldin kallar SCUM Manifest fr en av vrldens mest hatade texter, som fortfarande anvnds som ett exempel p hur elaka feminister r och hur synd det r om mn i sin recension av pjsen.1 Vad beror det p? Br vi ta SCUM p allvar? Den frgan r inte s ltt att besvara eftersom svaret blir bda ja och nej, ett det beror p r vl nrmast sanningen.

3. Metod
Det r svrt att hitta bcker om Solanas utifrn ett svenskt perspektiv, men det finns uppsatser skrivna om den svenska versttningen, vilket jag anvnt mig av. Ludvig Moritz har i sin kandidatuppsats frn Lunds Universitet valt delvis samma frgestllning som jag, vilket gr uppsatsen mycket anvndbar.2 Liksom Katherine Harrison, har ven han den svenska versttningen och dess mottagande som utgngspunkt.3 Nr det gller diskussionen om huruvida SCUM Manifest r en satir eller ej, har jag valt att stdja mig p Mavis Hauts artikel i tidskriften

1 2

Halldin, Martin Hatat manifest lockar till skratt ETC 111109

Moritz, Ludvig. Klippa snder deras vrldsbild -Om den svenska utgvan av Valerie Solanas SCUM Manifest. Centrum fr Genusvetenskap, (kandidatuppsats, Lunds Universitet. 2008)
3

Harrison, Katherine Sometimes the meaning of the Text is Unclear: Making Sense of the SCUM Manifesto in a Contemporary Swedish Context Gender delight: Science Knowledge, Culture and Writing....: For Nina Lykke, s 341-355. 2009 4

Feminist Theory.4 ven Pierre Bourdieus teorier om symboliskt vld, frn hans bok Den manliga dominansen har visat sig mycket anvndbara. 5 Eftersom jag ocks vill diskutera svenska frhllanden och den uppstndelse texten orsakat i Sverige efter 2003, s har jag valt att uteslutande anvnda mig av den svenska versttningen av Sara Stridsberg. De kllor jag har anvnt mig av r dock delvis baserade p originaltexten p engelska. Ibland kommer jag att referera till SCUM utan kursiv markering, och d r det inte titeln som avses, utan jag anvnder SCUM mer som ett namn, en slags huvudperson i texten. En representant fr de sikter som uttrycks i SCUM Manifest.

Haut, Mavis A salty tongue: At the margins of satire, comedy and polemic in the writing of Valerie Solanas Feminist Theory 2007 8:27 (Sage 2007)
5

Bourdieu, Pierre. Den manliga dominansen (Daidalos/ Gteborg 1999) 5

4. Bokstavligt talat
I frordet till SCUM Manifest, skriver Sara Stridsberg: Vi kan lsa det bokstavligt. Vi ska lsa det bokstavligt. SCUM r en helt allvarlig och bokstavlig affr. [...] SCUM har ingen anledning att vara konstruktivt och rimligt. Patriarkatet r inte rimligt.6 Stridsberg fortstter med att fresl ven andra , minst lika angelgna, lsningar av texten (som jag kommer in p senare), men att inleda med att sga att man ska lsa den bokstavligt r intressant. Texten r orimlig fr att verkligheten r det? Om man som lsare r av sikten att verkligheten inte alls r orimlig, s blir SCUM en provokation. Jag vill i detta kapitel visa p varfr en bokstavlig tolkning kan gra att texten uppfattas som hotfull.

4.1 Stil och sprk

SCUM Manifest r en politisk text, i det att den kritiserar samhllet, frsker att frklara vad bristerna bestr i och visar p ett tydligt ml att efterstrva. Det som frvnar nr man lser SCUM Manifest r skillnaderna i stilniv Solanas anvnder. Sprket r ena sidan hgtravande och idealistiskt: Det finns ingen anledning till att ett samhlle som bestr av rationella, fullstndiga varelser i stnd att knna empati och utan naturliga orsaker att konkurrera skulle ha vare sig regering, lagar eller ledare. men r andra sidan grovt, ckligt och smutsigt, med ett effektivt bildsprk: Mannen r icke desto mindre besatt av att knulla; han simmar genom en flod av snor, vadar till nsan i en flod av spyor, om han tror att det finns en vnlig fitta som vntar p honom.. 7
8

Till och med min stavningskontroll knner av att det r skillnad mellan dessa tv citat, och den

bild som mlas upp fyller troligen lsaren med ckel. Vad uppnr man med svordomar och fula ord? Vad blir effekten av vxlandet mellan hgt och lgt, fint och fult? Uppmrksamhet framfrallt. Vi m vara mer eller mindre vana vid fula ord i vr vardag, men att stta p ord som knulla, fitta och spyor i en politiskt text gr att men definitivt inte kan lta det passera obemrkt. Man reagerar. Man upplever ven texten (frfattaren) som arg. Det finns ett ursinne i SCUM Manifest som inte gr att missa. Svordomarna r ett tecken p ilska, men det finns andra exempel.

6 7 8

Solanas, Valerie. SCUM Manifest (Modernista/ Stockholm, 2003) s. 21 Ibid., s. 54 Ibid., s. 35 6

Solanas anvnder sig vid flera tillfllen av listor, repetition och allitteration som ett stilverktyg vilket fljande citat illustrerar vl:

Fria frn egendom, trevligheter, takt och finess, fria frn allmnna opinionen och moral, fria frn respekten fr arselhlor och alltid coola, lga och skitiga drar SCUM runt runt runt...SCUM har sett hela showen, varje del av den, knullscenen, sugscenen, flatscenen - SCUM har varit i alla hamnomrden, under varje kaj och pir, PetterNiklaspiren, fittpiren. Du mste g igenom en massa sex fr att komma till antisex, och SCUM har varit igenom allt och r nu redo fr en ny show; SCUM vill krla ut ur hamnbassngen, stt igng, dra ivg, strta ut. Men SCUM hrskar inte n; SCUM r fortfarande i rnnstenen av vrt samhlle, vilket om det inte viker frn sin nuvarande kurs, om de inte slpper bomben, kommer att knulla sig sjlvt till dds.

Enligt Harrison skapar detta a gradually increasing rhythm and speed as the text progresses, leaving the reader breathless and overwhelmed, och det understryker ytterligare knslan av ilska och upproriskhet, eftersom bruk av sexuellt laddade ord r en medveten provokation. 9 Solanas framstr ven samtidigt sprkligt ofrutsgbar, d hon s tydligt vxlar i stilniv. Att gra s, och inte hlla sig till en enhetlig stilniv, r traditionellt sett fult, ngot som gr en text dligt skriven. I SCUM Manifest r detta en medveten strategi som istllet, enligt mig, kar lsupplevelsen. Som jag tidigare ppekat, uppfattar man ilska i texten, men r det samma sak som att den r hotfull?

4.3 Hotbild?

Att kalla en man ett djur r att smickra honom; han r en maskin, en vandrande dildo.10 Detta r kanske en av de mer vlknda meningarna i SCUM Manifest, och kanske den enda det stora flertalet faktiskt har lst och baserar sina sikter om SCUM p. Det r ocks ltt att fastna i akronymen SCUM: Society for Cutting Up Men, och vlja att ta ven det bokstavligt. Vad SCUM str fr finns det ingen egentlig enighet kring, frutom att den inte var Solanas som skapade frkortningen, utan snarare hennes frlggare som troligen frskte f boken att slja bttre. 11

Harrison Solanas, s. 35 Haut, s.33 7

10 11

Det finns gott om sikter om SCUM, men bara f av dem kommer frn folk som faktiskt lst texten. Vljer man att lsa texten s hittar man ilska och kompromisslshet, srskilt eftersom Solanas inleder med att deklarera sin vilja att utrota det manliga knet.12 Sjlvklart kan det uppfattas som hotfullt, srskilt om man r man och synnerligen om det r det man vljer att fokusera p. Det r ven en frga om perspektiv. Moritz skriver i sin uppsats att Nr kvinnor skriver om mn som det andra vcker det mycket starkare knslor n nr mn skriver om kvinnor p samma stt, s en del av det hotfulla ligger eventuellt i det faktum att det r en frbannad kvinna som har skrivit en text om mn, dr mn utmlas som det avvikande.13 En arg kvinna r hotfull, ngonting riktigt otckt fr mnga. Jag blir en hxa och en hora nr jag lser Valerie skriver Stridsberg i sitt frord och kanske r det det som gr texten hotfull: tanken att ilskan ska smitta av sig, att SCUM ska bli verklighet, att kvinnor ska frena sig i hat mot det manliga knet, frgiftade av SCUM.14 Det finns en annan aspekt av detta. Mavis Haut citerar Kathleen Rowe nr hon sger att Angry women...are dangerous...because their anger unsettles ideologies about gender.15 Vra uppfattningar om genus utmanas av arga kvinnor, d ilska anses vara en manlig knsla. Man kan ocks se det som att ilska r uttryck som mn ger, d det r ett maktverktyg, ett stt att dominera. Kvinnor utmanar drigenom patriarkatet genom att vara arga. Med andra ord r det inte texten som sdan som r hotfull, utan det faktum att kvinnan som skrev texten r arg, mycket arg till och med, och det gr texten farlig. Men det r ngot man missar i texten om man resonerar s: det r det manliga knet Solanas agiterar mot, inte mn. Det manliga beteendet, med andra ord. Man vljer i det lget ocks att bortse frn andra saker Solanas skriver, fr om man ska se texten bokstavligt kan man inte heller bortse frn fljande citat: En kvinna tar inte bara sin identitet och individualitet fr given, hon vet ocks instinktivt att det enda som r fel r att skada andra och att meningen med livet r krlek.16 Det finns ett tydligt fredsbudskap i SCUM Manifest, en strvan mot det perfekta samhllet, en god vilja bortom ilskan och hatet. Trots detta skriver Rosenberg att The patriarchy has every reason to fear it, because it is a dangerous text och det kan jag hlla med om. SCUM utmanar och provocerar.17 SCUM hotar
12 13 14 15 16 17

Solanas, s. 33 Moritz, s.10 Solanas, s. 7 Haut, s. 31 Solanas s. 56 Rosenberg, s 533 8

och frljligar manligheten, drfr uppfattas texten som farlig. Men patriarkatet r inte en man eller ett kollektiv av mn, det r ett system. Varfr blir d mn s upprrda av SCUM? Till att brja med s finns det ju gott om mn som hvdar att patriarkatet inte ens existerar, men det r r en annan diskussion. Jag tror att mycket av frklaringen ligger i det Moritz pekar p, att nr mn kritiseras r det inte i sin roll som privatpersoner, utan i egenskap av sin offentliga roll, sin roll som man.18 Om jag ska frska besvara frgan om SCUM Manifest r en hotfull text blir svaret nej. Visst skriver Solanas om att hon vill utrota det manliga knet, men hon sger ocks att det r destruktiviteten i manligheten som kommer att gra detta p egen hand, genom att frgra sig sjlva, inte att kvinnorna ska ta till vapen. I Solanas text r det kvinnorna som spelar med i mnnens teater (manskvinnorna) som r det strsta hotet mot SCUMs idealsamhlle, inte mnnen.

5. Symboler och metaforer

Efter att ha fljt Stridsbergs uppmaning att titta p texten bokstavligt, kan man konstatera att det inte rcker fr att frst texten. Det finns s mycket mer. Till att brja med de olika teorier kring vad SCUM r och betyder. Society for Cutting Up Men? Det r att gra det enkelt fr sig sjlv att frestlla sig ett gng kvinnor som hackar mn i smbitar. Varken realistiskt eller troligt. Det finns flera teorier om vad det skulle kunna vara istllet. To cut, att skra eller klippa, kan givetvis vara en fysisk handling, men kan lika grna ses symboliskt: att man plockar isr, klipper snder, ifrgastter, kritiserar, i det hr fallet en uppfattning, vrldsbild eller samhlle. Det som mn har skapat. Man kan ocks se SCUM som ett ord och verstta det med avskum eller bottenskrap, de med lgst status. SCUM Manifest blir d de lgstas manifest, ett upprop fr de som inte har ngot att sga till om. 19

5.1 Symboliskt vld

SCUM Manifest r en vldsam text p flera stt, och Solanas ber inte om urskt fr det heller. Kompromissls r ett ord jag har anvnt flera gnger fr att beskriva texten och det gller ven vldet i den. Det man inte fr glmma r dock att vld kan vara mnga saker och visa sig p mnga
18 19

Moritz, s. 9 Ibid., s. 5 9

stt. Om man lmnar beskrivningar av fysiskt vld t sidan, s innebr textens politiska budskap en uppmaning till vld p vrt samhlle, att omstrukturera, riva ner och bygga upp p nytt. Det r en vldsam id i sig, men det Solanas gr r att bruka vld p ytterligare en niv, symboliskt vld. Begreppet symboliskt vld innebr att utva makt genom kommunikation, genom erknnande och missknnande. 20 Bourdieu beskriver vidare hur patriarkatet utvar symboliskt vld som ett medel att bibehlla makt, detta genom att kvinnor utstter sig sjlva fr ett slags systematiskt frringande och nedsvrtande [..., vilket bestr...] mer allmnt i kvinnors bifall till en nedvrderade bild av kvinnor. 21 Det r precis de strukturer som Solanas vnder sig emot. Hon fresprkar vld som ett svar p det symboliska vld som utvas mot henne. Som Solanas frsvarsadvokat skulle man kunna pst att hon handlar i sjlvfrsvar, inget annat. Hon slr tillbaka utan att flja spelreglerna. Enligt Solanas s ligger mnnens makt i just det faktum att de fr kvinnor att tro att de inte r sjlvstndiga och starka. Eftersom Solanas med sin text s kaxigt utmanar en grundfrutsttning fr patrikarkatets makt, uppfattas det vld p samhllet hon agiterar fr som extra grovt och provocerande. Enligt Bourdieu ligger det, med andra ord, i patriarkatets natur att motstta sig allt som utmanar de synbart naturliga regler vrt samhlle fljer. SCUM r inte naturligt, SCUM r ett monster.

5.2 Mn som skriver om kvinnor

Ngot som terkommer nr jag lser det andra skrivit efter att ha lst SCUM Manifest r reflektionen: Det r ju s hr mn skriver om (och ser p) kvinnor i vanliga fall. Tittar man p reklam, en film eller lser en veckotidning s r objektifieringen och sexualiseringen av kvinnokroppen vervldigande. Lser man kvllstidningarnas kommentarsflt r misogyna kommentarer mer regel n undantag (batikhxa, genustaliban, feminazist bara fr att ge ngra f exempel). Allt detta som exempel p det symboliska vld som omger oss. Googlar man orden fitta hora feminist tillsammans fr man 577 000 trffar (jag rknar in engelska trffar p motsvarande ord). Kombinerar man dem, fr man nnu fler trffar. ven om detta givetvis helt saknar vetenskaplighet, s r resultatet nd intressant, eftersom det r tre ord som inte borde terfinnas i samma text. Misogyni r en del av vr nutid, men ven en del av vr historia. ven Stridsberg

20 21

Bourdieu, s.11 Ibid s. 48 10

nmner detta i sitt frord. Hon kallar SCUM Manifest en text full av referenser. 22 Aristoteles skriver om kvinnan som en ofullkomlig varelse, outvecklad i jmfrelse med mannen. Nietzsche diskuterar kvinnans naturliga brist p intelligens, likas Luther. Rousseau skriver om kvinnan som roten till civilisationens frdrv.23 Det Solanas gr r att anvnda samma metoder, hon vnder p den vrldsbild vi har matats med genom historien. Hon vnder Freuds penisavund till fittavund, hon tar Marx tankar om klass och revolution och ger dem till kvinnorna som helt avskaffar pengar, eftersom pengar och arbete r ngot som mn har skapat som ett medel fr frtryck. SCUM vnder p vrlden p samma stt som Gerd Brantenberg i Egalias Dttrar (1977), fast med brinnande ilska, fula ord och utan nd. Stridsberg summerar: Historien r hjrntvtt. SCUM r en avprogrammering. Valerie kan sina Manstnkare, hon kan sin Manshistoria. Valerie skojar med dem alla.24

5.3 Symboliskt kn

Fr att frst det Solanas skriver om mn, kvinnor och kn, s mste man stta sig in i vad hon lgger i begreppen. Solanas blandar kn och genus, vilket kan gra lsningen frvirrande, och fr att krngla till det ytterligare myntar hon egna begrepp, som manskvinnor och Daddys Girls och Mama. Jag ska gra ett frsk att reda ut begreppen. En man r ngon av manligt kn och manligt beteende, en misslyckad, ofullkomlig varelse med ett negativt Midas-drag - allting han rr vid blir till skit (fr vrigt ett utmrkt exempel p den humor som genomsyrar texten). 25 Homosexualitet och transpersoner ser Solanas som ett frmildrande drag hos mn, att de tminstone frsker bli kvinnor och gra sig ofrargliga. En kvinnokvinna r ngon av kvinnligt kn och kvinnligt beteende (alltid coola), till skillnad frn en manskvinna eller Daddys Girl, som r av kvinnligt kn som lever oupplyst p mannens villkor. En Daddys Girl r en hjrntvttad kvinna som tror p Daddy (Gud/Fadern) och vill vara honom till lags och motarbetar SCUM. Mama r en symbol fr det behov av vgledning och omvrdnad mnnen krver av Daddys Girls, det kvinnan reduceras till: en sjlls administratr av

22 23 24 25

Solanas s. 21 Ibid., s. 22 Ibid., s. 23 Ibid., s. 46 11

fysiska behov; vyssjare av gnllspiken, apansiktet, peppare av det ynkliga egot, uppskattare av den vidrige; en varmvattenflaska med tuttar.26 Dessa begrepp visar att det r inte s enkelt som att vara man eller kvinna fr att f SCUMs gillande eller frakt, SCUM har krav p (och hotar) kvinnorna ocks. Solanas, som jag nmnt tidigare, ser mnnen som ett problem som kommer att lsa sig sjlvt, d mn r destruktiva varelser. SCUM hotar inte mnnen eftersom de redan r bst p att dda andra mn. Kvinnorna dremot behver uppfostras: Om mnnen elimineras kommer kvinnor att skrpa sig. Kvinnor r utvecklingsbara, mn r det inte ven om deras beteende r det. Nr SCUM kommer efter deras arslen kommer de att skrpa sig fort.27 Fr att terg kort till det hotfulla i SCUM: det r mn som uppfattar texten som hotfull, trots att det i mngt och mycket r kvinnor r mltavlan. Paradoxalt, om man inte tar med ett krnkt patriarkat i berkningen, d blir reaktionen logisk.

6. Satir eller ej
Vad r mest provocerande: att ta barn eller att utrota mn? Jag skulle vilja pst att bda frslagen r minst lika provocerande och hotfulla, bda reducerar mnniskor till djur (och utgr drmed en god grund fr jmfrelse) men det som skiljer Swifts A Modest Proposal (1729) och SCUM Manifest t r inte nivn av provokation, utan lsningen. The similarities between the satires of Solanas and Swift are striking, men trots det kan ingen modern lsare av Swift kan undg att knna igen textens ironi, dess kritik av ett hjrtlst samhlle, satiren ver ett frtryck.28 Ingen rasar numera ver denna gamla text och klassar den som farlig att lsa, trots att svltande mnniskor inte p ngot stt tillhr det frflutna. Detta r inte sjlvklart vid en lsning av Solanas text. SCUM Manifest r ocks en gammal text, en produkt av sin tid. Texten stter fingret p ett problem och ett frtryck som ocks, precis som svlt, fortfarande existerar. Men till skillnad frn Swifts ansprkslsa frslag skapar SCUM Manifest ilska, d som nu. Mnga vgrar att se den som satir, kan inte (eller vill inte) se det absurda, humorn och ironin. Varfr?

6.1 Kvinnor och satir

26 27 28

Ibid., s. 47 Ibid., s. 85 Haut, s. 28 12

Enligt Mavis Haut r satir en genre som traditionellt sett varit frbehllen mn, vilket leder till att nr a woman writes such savage, unyielding satire, its humour seems to evade many readers and can provoke more disgust than enlightenment.29 Mn kan med andra ord provocera fr att f sin rst hrd, men kvinnor kan det inte. Givetvis s finns det kvinnor som uppfattas som humoristiska, men det finns tydligen regler som br tfljas. Solanas fljer dom inte. Den mest accepterade formen av kvinnlig humor r att gra sig lustig p sin egen bekostnad. Det finns det gott om exempel p bara man slr p sin TV. Den sortens humor behandlar traditionellt kvinnliga mnen och problem som relationer, vervikt och utseende. Politisk satir bryter mot denna standard, och blir drfr inte rolig, eller som Haut formulerar det: If a male comedian attacks the values of his own sex, the establishment may grudgingly tolerate him; a woman who pours out rage and ridicule upon the masculine is not so easily pardoned. [...] Her criticisms are strident, too harsh to be a joke: therefore Solanas must be mad, not funny.30 Rosenberg hller med, d hon sger att Angry women are [...] generally not well recieved.31 Att avfrda Solanas som galen, att till exempel jmfra SCUM Manifest med Anders Bering Breiviks manifest, (vilket finns det flera exempel p om man lser det som skrivits i dagspress i Sverige sedan versttningen 2003 fram tills nu) r ett tydligt tecken p oviljan att erknna texten som satir. Man anvnder metoder som att till exempel peka p att om man byter ut ordet man i SCUM Manifest mot jude eller invandrare s skulle texten rknas som hets mot folkgrupp. Det grs ven jmfrelser med Hitler, d man kallar SCUM fr feminismens Mein Kampf. Man glmmer grna att mn inte r en folkgrupp och att patriarkatets frtryck av kvinnor genom historien inte heller rknats som hets mot folkgrupp, ven om det kanske hade underlttat reformarbetet. Det som blir tydligt r precis det Haut sger: att det finns vissa saker kvinnor inte kan skmta om. En arg kvinna r inte rolig, en kvinna som skriver feministisk satir uppfattas som galen och farlig. r SCUM Manifest en rolig text? Satir ska ju innehlla humor. Ja, den r rolig! Den r full av det absurda, det vridna och tillspetsade och det ovntade. SCUM r helt orimligt vilket kar p humorn i texten. Solanas frekventa bruk av listor har jag nmnt tidigare, men som ett exempel p absurd humor vill jag citera fljande lista:

29 30 31

Ibid., s. 29 Ibid., s. 30 Rosenberg, s 532 13

de mest motbjudande och farliga manstyperna r: vldtktsmn, politiker och alla som tjnar dem [...]; dliga sngare och musiker; orfranden i styrelser; familjefrsrjare; hyresvrdar; gare till skitiga syltor och restauranger som spelar Muzak; Stora konstnrer; billiga snljpar och waelsare; snutar; magnater; forskare som jobbar med dds- och frstrelseprogram eller i den privata industrin (praktiskt taget alla forskare); lgnare och fntrattar; diskjockeys; mn som p minsta vis str en frmmande kvinna; fastighetsgare; brsmklare; mn som talar nr de ingenting har att sga; mn som driver omkring sysslolsa p gatorna och vanstller landskapet med sin nrvaro; bedragare; ltsaskonstnrer; nedskrpare

Solanas fortstter sin lista vidare, men man kan inte lta bli att undra vad befolkningen i Wales och fntrattarna som spelar dlig musik har gjort fr att hamna p listan? Oviljan att erknna SCUM Manifest som en satir kan ha fler orsaker. Satir anvnds traditionellt sett fr att visa p brister i samhllet. Att erknna Solanas text som en satir skulle d fljaktligen leda till att man erknner att de brister i samhllet som hon raljerar mot fortfarande existerar. Om bristerna existerar blir man kanske tvungen att gra ngot t dem. Det r med andra ord mycket lttare att avfrda Solanas som galen tok-feminist istllet fr seris satiriker.

7. Sverige och SCUM

Vad har SCUM Manifest med det politiska klimatet i Sverige att gra? versttningen av en liten tunn bok frn slutet av 60-talet borde g helt obemrkt frbi, kan man tycka. Inte riktigt. SCUM har pverkat Sverige mer n de flesta sm bcker frn 60-talet ngonsin skulle kunna hoppas gra, och den har i allra hgsta grad pverkat synen p vad det innebr att vara feminist i det hr landet.

7.1 Bakgrund

Ser man p Sverige utifrn och jmfr med andra lnder, s r Sverige vrldens mest jmstllda land. Vi har en utmrkt frldrafrskring, vi har gott om kvinnor i regeringen, lneglappet mellan mn och kvinnor r frsumbart (jmfrt med andra lnder), gott om frskoleplatser och s vidare. Nr SCUM Manifest versattes 2003 hade alla partiledare, utom KD och M, deklararat att de var feminister. Infr valet 2005 var feministiska frgor p agendan, i allra hgsta grad i och med Feministiskt Inititativs bildande. Min frsta tanke var att SCUM Manifest skulle ha goda frutsttningar att bli vl mottaget, att ilskan skulle vara mindre stark.

14

versttningen 2003 fick goda recensioner och ett mestadels positivt mottagande. En artikel om versttningen publicerades i ROKSs (Riksorganisationen fr kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) tidning. 2005 gjordes en dokumentr kallad Knskriget dr dvarande ordfranden fr ROKS, Ireen von Wachenfeldt intervjuades angende artikeln. Under intervjun gjorde journalisten upprepade frsk att f von Wachenfeldt att dra likhetstecken mellan SCUMs och ROKSs vrderingar, vilket von Wachenfeldt motsatte sig. Nr intervjun sedan klipptes och redigerades lades stort fokus p det faktum att von Wachenfeldt sa att mn r djur. Hon citerade SCUM, hon uttryckte inte en personlig sikt, vilket inte framgick av dokumentren. Den mediacirkus som fljde p detta uttalande resulterade i von Wachenfeldts avgng och blev troligen orsaken till att Feministiskt Initiativ misslyckades med att ta sig in i riksdagen.32 Innan Knskriget hade FI hga opinionssiffror. Mn r djur-debatten fick som resultat att mnga feminister knde sig tvungna att distansera sig frn all sammanblandning med mer radikala feministiska ider. Det blev mycket mindre accepterat att kalla sig feminist, och man begrnsade sig politiskt. Den politiska debatten undvek att tala om mns vld mot kvinnor och fokuserade istllet p diskussioner om representation i bolagsstyrelser och lika ln. Dessa frgor r inte lika kontroversiella eller provocerande, och man kan se en tydlig urvattning av jmstlldhetsdebatten.

7.2 Nulge

Har SCUM haft en negativ eller positiv effekt p feminismen i Sverige? Det str utom tvivel att feminism har ftt dligt rykte. Inte ens vr jmstlldhetsminister kallar sig feminist. Rosenberg gr en tillbakablick: Looking back on that time now, it becomes clear that what took place was a political misunderstanding in which mainstream gender-equality politics was mistaken for feminism.33 Man skulle kunna tolka det som att alla de partiledare som sa att de var feminister, nog inte var det egentligen. Nr viktiga feministiska frgor kommer upp till diskussion (som mns vld) s uppfattas det fortfarande som hotfullt. Mn knner sig phoppade och krnkta och det drjer inte lnge frrn man ser kommentarer i stil med jaha, s du anser att mn r djur?. Detta visar att SCUM lever i svenskars medvetande, mnga gnger utan att de vet om det. Solanas text r hotfull och skrmmande fr mnga, och den anvnds nstan p samma stt som nr man skrmde sm barn

32 33

Harrison Rosenberg, s. 532 15

med trollen och Ncken frr i tiden. Detta r politiskt hmmande och har gjort jmstlldhetsdebatten polariserad. Hade situationen sett annorlunda ut utan SCUM? Troligtvis inte. Enligt Bourdieus teorier om hur patriarkatet frsvarar sin makt (som jag nmnt tidigare) med symboliskt vld, s hade vi nog sett liknande reaktioner och frsvarsmekanismer i stil med Knskriget i alla fall. Men SCUM var en tacksam mltavla, ett effektivt slagtr att anvnda. Det man fr tacka SCUM, och den intensiva debatten, fr r att mycket av det som fanns i skymundan (ksikter, attityder, ilska, vrderingar, missnje) kom ut i ljuset, bristen p jmstlldhet blev synlig i Sverige, det mest jmstllda landet i vrlden. Ett yrvaket patriarkat visade tnderna och tvingades att visa vilka kort det spelar med.

8. Sammanfattande diskussion
SCUM Manifest r en satir som frtjnar att tas p allvar, inte en text som bokstavligt br tas p allvar. Dri ligger skillnaden. Satir r ett viktigt politiskt verktyg, ett ypperligt stt att skapa debatt, och det r det Solanas gr. Det r en mycket rolig satir ocks. Jag skrattade bde nr jag lste texten, svl som nr jag sg pjsen (mnnen i salongen skrattade ocks kanske br tillggas). Att begrnsa sin tolkning till det enbart bokstavliga r att gra texten (och sig sjlv) ortt. Jag anser att SCUM Manifest r en viktig text. Vi behver den fr att den skakar om vr vrldsbild och tvingar oss att konfrontera saker som vi annars ltt frnekar. Vi behver det absurda, det galna, det orimliga och vridna som r SCUM, fr den patriarkala vrld vi lever i r, precis som Stridsberg ppekar, ocks absurd och orimlig! SCUM Manifest beskriver kvinnligt vld mot mn, och det faktum att detta upplevs som s mycket mer provocerande n motsatsen (som vi lever med varje dag) bevisar behovet av texten. Givetvis r den en produkt av sin tid, vilket lyser igenom. I Solanas text ser man till exempel 60-talets oro fr krnvapenkrig, och ven en verdriven tillfrsikt gllande teknologiska framsteg, vilket kanske inte knns s aktuellt idag. Trots detta r texten aktuell. Det patriarkat som attackeras och vnds ut-och-in p i texten lever kvar ven idag. Om SCUM gick att bortse ifrn, om det gick att bagatellisera, skulle inte reaktionerna p innehllet bli s starka. SCUM Manifest engagerar lsaren, p gott och ont, s drfr frtjnar den att tas p allvar.

16

9. Litteraturfrteckning
Kllor

Solanas, Valerie. SCUM Manifest (Modernista/ Stockholm, 2003)

Litteratur

Bourdieu, Pierre. Den manliga dominansen (Daidalos/ Gteborg 1999)

Halldin, Martin Hatat manifest lockar till skratt ETC 111109 (www.etc.se/noje/hatat-manifestlockar-till-skratt) 120503

Harrison, Katherine Sometimes the meaning of the Text is Unclear: Making Sense of the SCUM Manifesto in a Contemporary Swedish Context Gender delight: Science Knowledge, Culture and Writing....: For Nina Lykke, s 341-355. 2009

Haut, Mavis A salty tongue: At the margins of satire, comedy and polemic in the writing of Valerie Solanas Feminist Theory 2007 8:27 (Sage 2007)

Moritz, Ludvig. Klippa snder deras vrldsbild -Om den svenska utgvan av Valerie Solanas SCUM Manifest. Centrum fr Genusvetenskap (kandidatuppsats, Lunds Universitet, 2008

Rosenberg, Tiina Still Angry after All These Years, or Valerie Solanas under Your Skin Theatre Journal 62 (The Johns Hopkins University Press 2010)

17