S. D. u. K.

Framt
L o t or p

9 9

Anders Orne

.<4nders m e

SM IT T A
Hur dess spridning kan frebyggas

Tidens f r/ag . Stocfc/wZm

Stockholm, Tryckeriaktiebolaget Tidn, 1940

E n /ru& tonsfrc/ /arso i. nstan jmnt 600 r sedan hrjades vrlden av en Pl^hyg^ pestsjukdom, som hr i landet kallades digerd den. I Europa iakttogs den frst i sdra delen av det Ryssland, dr den 134t6 gick fram s vldsamt, levande ej frmdde begrava de dda, som det heter en krnika. Sjukdomen marscherade vsteru t med stor snabbhet, verfll Italien, Frankrike, Tyskland och England, och verfrdes med drivande skepp, vilkas hela besttning hade dtt, till Danmarks och Norges kuster (1348 och 1349). Till Sverige ndde farsoten strax drefter frn bde sder och vster och hrjade under ret 1350 p det fruktansvrdaste stt i svenska bygder. I Stockholm voro enligt senare sgner gatorna betckta av dda kroppar. I Frnebo socken i V rm land begrovos fyrtio till femtio lik varje vecka, och endast fyra av socknens invnare verlevde. S var det ocks i m nga andra socknar. Diger dden skr dade m ellan tredjedelen och hlften av invnarna i flera svenska landskap. En ohygglig nd uppstod som fljd drav. Folk fanns ej lngre att skta sysslorna i jo rd bruk och hantverk, antalet prster och tjnstem n hade minskats till en brkdel. Bde folkfrsrjningen och gingo tillbaka fr lnga tider.
%

Det vrsta med den massmrdande sjukdomen var, att ingen p den tiden visste ngot om dess orsaker och sprid* ningsstt. Allmnheten stod rdls och greps av en oemot stndlig skrck, som tog sig uttryck i hemska andliga frirringar. Skaror tgade i Tyskland omkring och gisslade sig sjlva och andra t ill blods. Andra ansattes efter epidemiens slut av ett oemotstndligt dansraseri. De drogo genom landet och dansade p vgar och i kyrkor, tills de fllo ned1 medvetslsa av utmattn i ng. Det uppstod slutligen i Tysk land, Frankrike och Italien ett rykte, att det var judarna, som hade framkallat pesten genom att frgifta brunnarna. Ryktet troddes, fastn judarna hade drabbats av sjukdomen pa samma stt som de kristna, och de anklagade utsattes i de nmnda lnderna fr svra frfljelser, som tillsam mans med pesten hllo p att nstan fullstndi gt utrota dem. Vi knna numera, tack vare vetenskapliga undersk ningar, orsakerna till digerdden och de flesta andra smittosamma sjukdomar. Vi knna ocks till dess spridningsstt och medel att skydda oss. Drfr kunna vi vara ganska skra p att en ny katastrof liknande den, som vergick Europa fr 600 r sedan, icke nu behver fruktas. Pesten framkallas av bakterier, som om de komma in i en levande mnniskas blod, utveckla sig och frgifta hela organismen. Bakterierna trivas hos rttor, srskilt den svarta rttan. De loppor, som leva av rttans blod, suga i sig bakterierna tillsammans med blodet. I sin tur ver fra de sedan bakterierna till mnniskor, till vilka de flytta ver frn rttorna, nr dessa dtt. Genom att hlla efter rttorna och akta sig fr loppor kan mnniskan allts undg pesten. Vi kunna ocks vrja oss mot andra epide-

vilkas orsaker och spridningsvgar ha kunnat utfor man skyddar sig mot smittan, uppstr ingen H i o t . Dfit fmnc numera ocks verksam vaccin mot pest innga andra farliga smittsamma sjukdomar. Genom lm plig sammansttning av fdan kunna vi ocks fre bygga och bota de s kallade bristsjukdomarna, som i forna tider anstllde svra hrjningar, srskilt i krigstider.

A n d lig a ep id em ier .
Lkarvetenskapen h ar allts byggt goda skydd mot pes ten och m nga andra epidemiska plgoris. Alldeles skra kunna vi dock ej vara. D och d flam m ar en smittsam sjukdom upp och sprider sig trots alla frsiktighetstgr der. Som nyss sades, ser det dock ut, som om vi icke be hvde befara en ny disrerdd i lekamlig bemrkelse. Att vi drem ot icke ro skyddade mot andliga epidemier r blott allt fr uppenbart. H elt pltsligt gr en smittsam andlig sjukdom fram ver vrlden. I de flesta fall r den av lindrig natur, liknande de kroppsliga epidemier, som plga kallas barnsjukdomar, exempelvis mssling, rda hund, pssjuka och andra lik nande. I andra fall r den av elakartad beskaffenhet och med vissa, lyckligtvis lnga mellanrum, tar den frmen av en andlig digerdd, som frdrvar mnniskorna i hela lnder och vrldsdelar. Det gller att vara p sin vakt mot allt slags andliga smittor, likavl som mot de kroppsliga. Annars kan sven ska folket, dess frsvar, rttsskydd och frsrjningsliv ltt rka ut fr svrbotliga eller ddliga skador.

Andliga smittor kunna dock ej motverkas med vanligf lkemedel eller frebyggas genom insprutning av seru m liksom de kroppsliga. De mste behandlas med andlig medel. Frst och frm st gller det att lra sig knn gen dem och i ett tidigt skede ta itu med dem. ^ N Forna tiders andliga storpester hrde vi talas om redan skolan. Hr skola blott ett par exempel anfras. N r vr tiderkning nrmade sig rtalet 1000, uppstod ett, rykte, att ingngen av detta r betecknade slutet p vrldens tillvaro. Feltolkade religisa urkunder och profetior anfrdes till std fr iryktet. Som en lpeld gick tron, att vrldens sista dag skulle bli den 31 december r 999, fram ver lnderna. Mnniskorna grepos av skrck. De slutade upp att arbeta. De som ville st vl infr den hge domaren vid yttersta domen sknkte bort sin egendom. De som ansgo sig ha ett s stort skuld konto, att de aldrig kunde f frltelse, kastade sig i vilda utsvvningar. Vanvettet rasade fram till den kritiska dagen. Da intet ovanligt intrffade den 1 januari r 1000, brjade ntligen de angripna tillfriskna, men d hade ocks oerfirda skador uppsttt och mnga s ar hade ftt en knck, efter vilken de aldrig hmtade sig Vi ha ocksa alla hrt och lst en del om hxtron och dess hrjningar under medeltiden och lngt in i nyare tiden. Av ngon anledning troligen andlig nedstmdhet p grund av krig, hungersnd, epidemier och andra olyckor uppstod p 1200-talet i Europa en strkt tro p vulens och hans anhangs ingripande i livets alla frhllan den. I samband drmed vaknade den urgamla tron p trollkarlars och hxors vernat urliga frmga att inverka

p mnniskornas vl och ve till nytt liv. (Dessa onda varelser ansgos ha ftt kraft av mrkrets furste att frgra mnniskor och locka dem i evigt frdrv. (Den katol ska kyrkan gav sitt std och si n uppmuntran t denna van tro och inrttade srskilda domstolar, kallade inkvisitionskollegier, fr att rannsaka och dma i hxeribrott. Mot slutet av 1400-talet bestmde kyrkan, att trollkar lar och hxor skulle kunna dmas att levande brnnas, och drefter tog hxtron en allt strre omfattning och frvand lades till en epidemi, som p sitt omrde icke var lin drigare n digerdden. Denna andliga pest spriddes ven till de protestantiska lnderna, exempelvis Sverige, dr den rasade p sexton hundratalet med ohejdad kraft. ren 167475 avrttades massor av mnniskor fr trolldom. Dessa r gde 71 av rttningar rum enbart i Torskers pastorat i ngerman land'.
#

N r epidemien stod p sin hjdpunkt, misstrodde mn niskor allm nt varandra fr hxeri och frbund med den onde. Ett frfrande angivningsraseri hrjade. Varje kvinna, hg eller lg, ung eller gammal, riskerade angifr hxeri och pinligt frhr. Som vittnen dugd nstan vem som 'helst, till och med minderriga pojkar och flickor. Sdana vittnen fingo intyga, att de natte tid av den anklagade frts genom luften till Blkulla fr att deltaga i djvulens fester. ven de anklagade sjlva beknde ofta frivilligt sdana orimligheter. . Hxenepidemien brts slutligen hr i Sverige genom tre behjrtade mns ingripande. En av dem var lkaren Urban Hjrne. Han pavisade, vilken roll den andliga smittan spelade vid uppkomsten av hxtron. Vid under-

skning av ngra srskilda fall framgick det ocks, att angivelserna voro utan grund eller medvetet bedrgliga. Detta var det lkemedel som krvdes. Folk brjade til l friskna. Till en brjan hade det varit livsfarligt att tvivla p eller bekmpa hxtron. Var och en som fretog sig ngot sdant riskerade att sjlv bli anklagad som troll karl eller hxa. Efter Hjrnes ingripande vgade den ene efter den andre sga ut sin rliga mening. Farsoten avtog hastigt, men dess efterverkningar blevo lngvariga. Fr trolldom utdmdes hrda straff, och nnu s sent som i slutet pa 1800-talet fanns det ute i bygderna gamla gub bar och gummor, som fullt och fast trodde p hxor och Blkullafrder. ;
4b

H r i Sverige frestllde vi oss i brjan p detta r hundrade, att sdana andliga epidemier som de nmnda aldrig mera skulle kunna uppst. Vi ha tyvrr efter ut brottet av det frra vrldskriget ftt lra oss annat. Sjlva vrldskriget kan anses som ett exempel p verkningarna av andliga smittomnen. Det folkhat, som d framtrdde. br alla de knnetecken, som utmrka de andliga masssjukdomama. Sedan dess ha vi sett hela folk angripas av sjukdomstillstnd, som till sina yttringar ro fullt jm frliga med medeltidens trolldomstro. M iljoner av mn niskor ha ddats eller torterats blott p grund av sina sikter eller sin hrstamning. Stora processer ha gtt av stapeln, dr de anklagade frivilligt tagit p sig otro liga eller omjliga brott och dmts till dden eller depor terats eller insprrats i fngelser och tukthus. Angive riet har ter satts i system i flera lnder. Efte r personliga fienders vink till myndigheterna ha mnga ofrvitliga medborgare gjorts olyckliga. Precis p samma stt

som under hxtrons mrka rhundraden ha massor av per soner upptrtt, vilka I tal och skrift frsvarat vad som skett och hjlpt till att stdja allmnhetens vanfrestll ningar och hetsa upp fanatismen hos de okunniga, medan ytterligt riskabelt att fra sanningens och fr nuftets talan.
p Det r, som varje iakttagare kan se, en frnuftets och ptoralens digerdd, som nu gr fram ver hel den gamla vrlden. Om vi betrakta dess stt att framtrda odh dess Iferkningar, kunna vi 'lra oss begripa de motsvarigheter i ldre tider, som vi hittills icke kunnat riktigt frestlla oss. Men vi kunna ocks med std av denna insikt samla kraft fr att motst det onda, som str p lur vid vra portar. Sverige ligger tyvrr icke utanfr smittozonen. Sm hrdar fr sjukdomen finnas ven hr, ehuru de icke nnu franlett ngon epidemi i egentlig mening. Helt visst ro vi svenskar mer motstndskraftiga mot smittan n mnga andra folk. Men man behver bara hlla gon och ron ppna fr att mrka hur infektio nen fortskrider. iFler och fler godtaga exempelvis utan att sjlva lgga mrke drtill den tidigare i vrt land tmligen sllsynta uppfattningen, att den vanliga mnsk liga moralen icke alls gller fr den, som p uppdrag eller eget tilltag handlar en stats vgnar. Han kan beg eller lta beg vilka omoraliska handlingar som helst. A llt anses bra frltas, om blott den motiveringen andrages, att den egna staten gagnas genom handlingen. Man har gtt s lngt, att man icke ens anser ndigt att efterfrga det slutliga resultatet av omoraliska handC

lingar, som fretagas en stats vgnar. Det rcker med en verklig eller fregiven avsikt hos den handlande att frmja statens storhet och makt. Att enligt allt sunt om dme fljden ytterst mste bli upplsning och undergng fr det som skulle frmjas, anses icke betyda ngot.
* 2 Q * 'k ^ 4 ^ .

Jw

J r

X*

' *

rC * t

Mest frvnad och ledsen blir man, d man mter detta egendomliga betraktelsestt hos personer, som man frut har haft all anledning att anse som fullt normala och vet tiga. Men det visar bara, att de varit utsatta fr en p verkan, som de icke haft tillrcklig andlig styrka att mrka och motst. Deras naturliga rttsknsla har ddats av denna paverkan. Drmed r en infallsport ppnad fr angriparna fram till sjlens centralpunkt.
*

Ett annat utslag av samma farliga sjukdom r storhetsmanien, frestllningen, att bara det, som r vldigt stort, har ngot vrde.
i

Det finns ven i vrt land personer, till strre delen desamma som nyss nmndes, som knna en viss skam ver att vara medborgare i en liten stat och som hysa en hem lig lngtan att fa inneslutas i en jttestat av ngot slag. Deras sjlsliv r dock s frvirrat, att de personligen -icke vilja flytta till och arbeta i sitt idealland. De avsl alla erbjudanden om fri resa dit. Men de pst att allt r bttre 1 denna stat n hemma i gamla Sverige, fastn de till varje pris bo kvar hr. Ngra ska bemantla sina jukliga begr med klingande men innehllstomma tale sa tt. Har ni som lser detta, icke sjlv ngon gng hrt pstendet, att de sm staterna sakna livsbetingelser, att as tld ar att det bsta som kan ske r att de sm

11

de stora s snart som de och svr ddskamp Naturligtvis har ni protesterat mot dessa underliga ,fan tasier, som nrts av olmplig andlig spis och frmj av medfdd svaghet i tankefrmgan hos den, som yttrar sig s. Men ni har nog ocks lagt mrke till att den fr vridna uppfattningen ftt en viss, ej obetydlig utbredning. Ehuru de flesta, som bygga och bo i vrt land, vl veta, att en sdan uppfattning r i grund och botten oriktig, finns det ven goda och rttrdiga svenskar, som innerst inne ha brjat vackla och icke lngre riktigt veta, hur de skola stlla sig. Stordriften gr ju framt p alla omr den, heter det. Varfr skulle den lagen icke glla ven fr stater? Den som har brjat resonera p det sttet r mycket illa smittad' av andliga pestbakterier och r nra slutet. Det finns nmligen icke ngon sdan lag ens fr ekonomiska fretag. Den r helt enkelt en tom in billning. Som sant och riktigt kan fastsls fljande: Fr vissa slag av fretag r stordriften ndvndig och naturlig, men detta utesluter p intet stt, att ven sm fre tag kunna leva och blomstra vid sidan av de stora. Det kan med den strsta bestmdhet sgas, att smdriften inom viktiga omrden av det ekonomiska livet, bde i presta tionsfrmga och brighet, r jmngod med eller ver lgsen stordriften. Dr frihet rder, ssom fallet r i vrt land, kas de sm fretagens antal och betydelse starkt r frn r, samtidigt som ven de stora g framt. Verkligheten sger allts bde sm och stora, dr den vil seledande propagandan sger enbart stora. Nu skall ingen missfrst vad som hr sagts. Det finns naturligtvis en undre grns fr storleken av varje fre-

tag. Men den r olika placerad fr olika fretagsgrup per. /Fr att en speceriaffr eller en reparationsverk stad skall kunna leva, fr dess omsttning icke vara hur liten som helst, ifall den skall frsrja sin man. ven nr det gller samhllslivets enheter, finns det sjlvklart grnser. Det krves ett visst minimum av styrka fr att en enhet skall frm bra upp den behvliga frvalt ningsapparaten. En kommun, som har endast ett par hundra invnare, kan understundom ha svrt att finna villigt och kunnigt folk att skta de gemensamma ange lgenheterna och kan absolut icke kosta p sig dyrt ut bildade tjnstemn fr att bitrda de valda frtroendemn nen med rent tekniska och juridiska angelgenheter. En stat med blott ngra tiotusental medborgare har icke heller ltt lt t anskaffa och avlna de mnga specialister, som krvas fr att hlla ett fullgott statsmaskineri i gng. De minsta staterna i Europa ha av denna anledning ibland mst ska frvaltningsmssigt bistnd hos ngon granne. Men s snart en stats invnarantal har ntt upp till en eller annan miljon, r den fullt i stnd att handha alla de frvaltningsmssiga, kulturella och sociala funktioner. s om krvas av en sdan sammanslutning. De fem nor diska staterna, av vilka en har blott 118.000 invnare, tre sta i gruppen 3-4 miljoner och en enda nr ver 6 miljoner invnare, ha alla visat sig kunna uppehlla sina funktioner p ett utmrkt stt, den minsta dock i union med en av de vriga.
M \.
I

Vederhftiga bedmare frn utlandet, srskilt frn Fr enta staterna, ha skildrat de nordiska staterna som mnster 1 frga om frvaltning, ordning, forskning, undervisning och sociala tgrder. Frenta staternas president har snt

en studiekommission hit fr att studera vissa av vra social i framsteg. Levnadsstandarden har fr de no rdiska fol kens breda lager hittills varit minst lika hg som fr motsvarande befolkningsgrupper i ngon storstat och har ar efter ar under fredstiden gtt framt. Det r en grov lgn och intet annat, att stater av denna storleksordning icke skulle vara livsdugli ga. Storstater kunna sjlvklart uppvisa strre militra anstalter n de smrre staterna, men ett uppmrksamt studi um av storstatemas inre pro blem adagalgger, att den statliga stordriften liksom den industriella har sina svagheter, och att smstaterna i mnga avseenden ro verlgsna de stora som hem fr mnni skor och flt fr mnsklig odling. Det sger fr vrigt oerhrt mycket, att ngra av de smrre staterna ha hem frt de mest lysande segrarna vid de moderna olympiska spelen och de i frhllande till folkmngden flesta veten skapliga nobelprisen, samt att ngra av dem ha en pro portionsvis strre andel i vrldshandeln och den interna tionella sjfarten n jttestaterna. Endast i ett enda avsende ro de sm staterna under lgsna jttestatema, nmligen i frmga att stlla upp mngmiljonarmer. Men detta sger bra litet om livsdugligheten och vrdet ur hela slktets synpunkt. Under en lngt avlgsen tid' frambragte djurvrlden vidunderligt stora varelser av krldjurens typ. Dessa fomtidens jttedlor voro dock icke alls s mrkvrdiga som de sjlva nog skulle ha trott, om de haft tankefrmga. En ro vdla av arten Tyrannosaurus rex med sin vldiga kroppstyngd och sin ohyggliga uppsttning av femton centimeter lnga huggtnder, gnade att bita igenom det starkaste naturliga hornpansar, kunde skert slita snder
L V

- t*

14

och ta upp vilket annat djur som helst. Dessa egenska per voro dock icke tillrckliga att stlla henne i spetsff! fr djurserien eller att t hennes art trygga ett langt liv. Av det skrckinjagande vidundret, infr vilket en nutida elefant skulle ha tett sig som en maktls dvrg, finnas nu blott skelettrester kvaT. (Den som r i tillflle att beska Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm kan i salen fr ut dda djur finna en avgjutning av en tyranndlas huvud.) Myror och termiter, ynkligt sm och brckliga, men utrus tade med drift till inbrdes samarbete och bistnd, leva dremot kvar och bli kanske de sista djurarter, som finna livsbetingelser p den fasta jordytan. Storleken, musk lerna och huggtnderna betyda icke detsamma som ver lgsen livsduglighet. S frhller det sig ocks med staternas slkte. Forn tidens jtteriken, som genom ervringar bildats av mnga olika folkslag, ha alla gtt under. Det stolta romerska riket blev till sist s svagt, att det fll fr ngra tusen barbarers anlopp. Redan bengenheten hos vissa av de moderna jttestaterna att allt mer verg till centralism, hopa all makt i en ensam beslutande mittpunkt, vilket betyder att mnniskorna infogas som stumma och vilje lsa celler i statsorganismen, kommer att f rr eller senare gra dem livsodugliga. Vi mnniskor ro nmligen s skapade, att vi mste ha andlig rrelsefrihet och tillflle att utveckla vra personliga anlag, om vi skola trivas och bli fullgoda medarbetare i ett samhlle.

Sjukdo msspridarna.

Man kan uppvisa mnga likheter mellan spridnmgssttet fr de andliga epidemierna och de lekamliga, och det r viktigt att spra upp, hur spridningen gr till, om man bekmpa epidemier av bde det ena och det andra slaget. . ; kan av ltt begnpliga skl ingen fullstndig under skning ske. Vi maste nja oss med att anfra ngra phrmpel, som varje uppmrksam iakttagare av samhllsp egen hand kan utka Frst och frmst skola vi dock frska besvara er fraga, som de flesta lsarna redan torde ha gjort, nam ligen denna: Varp beror det att somliga epidemier f ringa spridning och l indrigt frlopp, medan andra breda ut sig, krva mnga offer och tillintetgra eller skada dem massvis? Ja, varp berodde det, att digerdden fr 600 r sedan blev en s ohygglig katastrof fr strre delen av vrl den? Det r icke s ltt att svara p den frgan. Veten skapsmnnen, som framstllt den och grubblat ver ls ningen, ha icke funnit ngot entydigt svar. En frklaring till digerddtens s vrartade frlopp r att bakterierna av ngon oknd anledning just d voro srskilt livskraftiga. En annan ar att mnniskomas motstndskraft var nedsatt av srskilda anledningar. Att den allmnna hygienen p trettonhundratalet var usel, r nog skert. Kanske samverkade alla dessa orsaker med var andra till att framkalla den ohyggliga verkan, som vi knna frn historien. Det frhller sig ungefr p samma stt med de stotg
*

mJ 7

andliga farsoterna i gngna tider. Man har svrt att allt#" klart se hela orsakssammanhanget. Skert r att mn niskornas egna frutsttningar alltid ! a samverkat med de h andliga smittmnenas beskaffenhet. S har det varit frr. S r det nu. ^1 Under en lng fljd av rtionden ha medborgarna vant sig att lita p sinia stater. Denna frlitan har varit bert tigad i alla rttsstater. Stora grupper av befolkningen ha krvt en kning av statens inflytande p frsrjningslivet och de sociala frhllandena och ha sett framste gets vg strcka sig i riktning mot utvidgat statsinflytande. Stora organisationer ha slipat bort mnga ojmnheter hos individerna och lrt dem att lita mera p organisa tionens ledning n p sitt eget omdme. Den allmnna folkundervisningen under statens led ning har verkat i samma riktning. ; Bde staten, organisationerna och folkundervisningen ro frtrffliga ting, liksom exempelvis den modema tekMen liksom denna kunna de rka -i hnderna p farliga krafter och missbrukas till skada fr det de skulle De olika politiska partierna med deras kritik av varandras program och grningar, den fria pressen med de olika tidningarnas skiftande stndpunkter, den lika ledes fria litteraturen, freningsfriheten med dess kom plement, friheten att diskutera alla stndpunkter, ha dock verksamt bidragit till att hlla andarna i form och skapa motstndskraft hos befolkningens alla lager mot allmn na andliga infektioner.
* a. * * , j| a

Om dessa andliga hlsomedel bervas befolkningen, eller om det gres till en nationell plikt att ha samma

sikter som en ledare eller en lledande grupp, r det frnmsta skyddet mot andliga epidemier raserat. Den moderna reklamen har ftt en stor betydelse fr bestmmandet av mnniskornas handlingsstt i vissa hn seenden. Den arbetar genom stndig upprepning av vissa satser, genom inprglandet av vissa fakta. Reklam r oumbrlig fr det moderna livet, men den uppammar andra sidan en viss bengenhet hos individerna att tnka, tycka och handla som alla andra. Den vana, som trngt sig p oss, att mta allting p hjden, lngden och bred den och beundra yttre storhet och prestationsfrmga, har nog ocks inverkat i samma riktning. Jag vill nu icke alls pst, att dessa antydningar kunna ge frklaringen till den nyaste tidens mottaglighet fr andliga farsoter, stora s om sm. Men ngot ligger det nog i dessa iakttagelser, som f. . ieke ro enbart mina egna. Att de smittofrn, som i vr samtid angripa sjlarna, till p kpet ro osedvanligt livskraftiga, torde ocks vara alldeles klart. Vi kunna emellertid lmna dessa allmnna funde ringar och g ver till att se p n freteelse, som i sr skilt hg grad r gnad att medverka vid uppkomsten av andliga epidemier, nmligen de s kallade slagorden. Jag skulle n stan vga pst, att de spela samma roll som bakterierna, nr det gller kroppsliga sjukdomar. Vad r ett slagord? Man skulle kunna sga, att det r en kort, kraftfull sats, eller blott ett enda ord, som tycks mla ett visst lge, eller som passar att samman fatta ett politiskt program eller ge uttryck t en allmnt gngse nskan eller uttala en djup och plitlig sanning.

Vissa slagord ro som kardborrar. De haka sig fast i hjrnorna med en oerhrd kraft. Dr sitta de sedan och inverka p vrt tnkande, utan att vi sjlva lgga mrke till det. Som bekant finns det mnga bakterier, som ro nyttiga, och nnu fler som ro oskadliga. S r det ocks med slagorden. Somliga gra gagn, andra ro ofarliga. Men det finns sorter, som ro skadliga, mycket skadliga. Hr skola vi se blott p det sistnmnda slaget. I Danmark skapades fr rtt lnge sedan om frsva ret det av alla knda slagordet: Vad tjnar det till? Alla frslag att frbttra och strka frsvarsmjlighetema s lo gos ned med denna sats, som kanske innehll en sanning i det sammanhang och i det lge, dr det frsta gngen f 1Ides, men som sedan visat sig vara raka motsatsen. Arbetaren har ingenting att frsvara r en annan sdan sats, som lnge ven hr i Sverige begagnades i olika sam manhang och gjorde en viss effekt p mten av ungdom liga odh i sina egna gon radikala arbetare. Ngon mrkbar sanningshalt har det aldrig haft, men det utvade nog ett visst inflytande p sina hll. Den senare utveck lingen har ryckt upp det med rtterna och kastat det p sophgen. Det finns i detta nu inte en enda svensk arbe tare med normalt frstnd, som frnekar, att han har mycket att frsvara. Det r, om man brjar forska i saken, icke svrt att hitta slagord, som i frfluten tid pverkat vrt politiska, sociala, religisa och praktiska tnkande bde p gott och ont. G vi till andra lnder finna vi en hel flora av slagord, som anvnts fr att pverka folkmeningen under de senaste desdigra ren. Mnga av dem sakna egent-

19

B tnehll, men de lta bra och vikariera villigt tank En gng kommer kanske deras historia att skri vas. Den blir icke vacker. Nar sdana slagord flyttas ver till vrt sprk __ det i allmnhet fr att uppluckra och snedvrida vara begrepp, nedstta vrt mod och verka fr syften, so:, stridande mot vrt folks och vrt lands intressen. Slppa vi in otyget vrt dagliga tal och lta det rota sig i vra hjrnor, s r det all sannolikhet fr att fler eller frre ^Mand oss bli offer fr den hrjande epidemien, jpy Frst och frmst ha vi de sm ord, som spioner och sabotrer, dfitister och medlemmar av den s. k. femte kolonnen str omkring sig. iDessa svarta pestrttors far lighet har avsljats p ett alldeles utmrkt stt av maj or Arvid Eriksson i hans fredrag och smskrifter, exempel vis skriften Spioner, sabotrer och panikmakare, som br lsas av alla svenskar. Men det finns mnga andra sdana slagord, som ocks gra tjnst som andliga pestbakterier. Ni str och talar med en person och kommer in p frhllandena i en icke-demokratisk stat. Ni framhller, hur bra vi ha det i vrt land, dr folket har rtt att be stmma ver riksstyrelsens sammansttning, ver lagar och beskattning och ppet kan framfra sina nlskeml i tal och skrift. Han eller hon svarar: Ja, allt det dr r nog bra, men se, det rder en sdan frtrfflig ordning i diktaturlandet Sochs. Ordning r i detta sammanhang intet annat n ett slag ord, mnat att nedstta vrt eget land. Reagerar ni icke genast och sprjer: Vad r det fr fel pa ordningen i vrt land?, s faller ni kanske omedvetet in i tanke-

El.

20

gngen: Ja, det r nog sant, det r sa frtrfflig ordning i diktaturlnder. Vad ordet ordning egentligen innebr, tnker ni inte nrmare p just d, men ger det tanklst en god betydelse, och s sitter det i er hjrna och pver kar ert omdme om det egna landet. Enligt kta svensk uppfattning, som helt sammanfaller md den allmnt vsteuropeiska, mste god ordning anses rda i ett land, d dess medborgare och f. . a l la andra mnniskor, som vistas inom dess grnser tnjuta trygghet till liv, egendom och personlig frihet samt ha rttighet att d de anse dessa frmner krnkta, vdja till rttrdiga myndigheter och domstolar eller till den allmnna opinionen fr att f hjlp mot krnkaren. Till god ordning hr vidare, icke blott att tgen komma och g p bestmda tider och att reda och punktlighet r rdande i alla statsverksamhetens grenar, utan ven att frvaltande myndigheter, exempelvis regeringen och m betsverken, under normala tider kunna i nerrina i den la 2 lydige enskildes liv och frsrjningsverksamhet blott i ett ftal i lagen noga angivna fall. Dit hr ocks, att staten eller kommunerna vrda sig- om de mnniskor, som p grund av lder, invaliditet, sjukdom eller ekonomiska missden ej kunna frsrja sig sjlva. O. s. v. Detta r ordning. Vad finnes att anmrka, nr det glland ? Att vi 1 vissa hnseenden icke hunnit O lngt? Ingenting mnskligt r fullkomligt. Frbtt ringar ro alltid mjliga att genomfra till och med p det, som obestridligen redan r bra. Men till den goda ordningen hr ju odksa, att var och en har rtt att fram* kntik av frvaltningen, riksdagen och regeringen, att p alla punkter krva ngot bttre n det som r. ven
/ \ #

denna sida av ordningen r tillgodosedd i vrt land. D varande utrikesminister Rickard Sandler sade en gn g: Det r ett bra .land, dr en medborgare har rtt att sf dlig S och hjrta, men vi f ita frleda oss att tro, att kritiska omdmen alltid ro riktiga. De kunna vara det, men det hnder ocks, att de ro verdrivna eller osanna. Sdant skall den enskilde prva, innan han tror p det. En regering, om vilken det i motstndarnas press psts, att den r dlig, kan vara bra. I sa fall frsumma icke tidningar av regeringens parti att tla om detta. Men om regeringen verkligen skulle vara dlig, s r det en vlsignelse fr landet, att det fr sgas ppet och rligt. Ty drigenom finns det mjlighet att f en bttre. Allting kan som bekant kritiseras. Hr i landet har man i ovanligt stor utstrckning insett detta, och kri tiserar friskt allt mjligt mellan himmel och jord. Somliga tro, att allt som p s stt kritiseras, r odugligt. Men det r bara de dumma. Alla vi andra veta, att inte ens sjlva kritiken- r hjd ver kritik. Framfr allt br man dock komma ihg, att allting inte r bra i ett diktaturland, bara fr att ingenting klandras i tidningar och p mten. Den som uttalade sitt missnje med myndigheter och institu tioner i ett sdant land, skulle nmligen snart f lra sig vad hans frid tillhrde. Man hr nu ven i vrt land uttrycket: De plutokraska demokratierna. Det finns personer, som anvnda denna klingande ljudramsa om exempelvis de nordiska lnderna. Den lter ju stora r tad i munnen p den, som lrt sig uttala den med tillrcklig kraft. De flesta lsare av denna skrift

torde inte kunna verstta den. Och det r verkligen inte s ltt. Rent ut sagt r det omjligt att gra det. Med en plutokrati menas en stat, som styres av de rika och dr endast frmgna medborgare ha rstrtt. En demokrati r ju tvrtom en stat, dr medborgarna ro likstllda i poli tiskt avseende, i det alla ver en viss lder ha rstrtt utan hnsyn till sina frmgenhetsfrhllanden, och dr alla kunna gra sig gllande i det politiska livet efter begv ning och duglighet. Ordsammanstllningen plutokratisk demokrati r allts lika meningsls som uttrycket ett bakladdningsgevr, som laddas frn mynningen. Sa r det ej sllan med slagord. Om man undersker dem, finner man, att de ro meningslsa eller betyda ngot helt annat n flertalet tror. I svensk inrikespolitisk agitation har uttrycket proleta riatets diktatur spelat en viss roll. Denna form av sty relse uppges frekomma i en stat, som kallar sig sjlv socialistisk. Enligt allt sunt frnuft kan emellertid ngot proletariat icke frekomma i en socialistisk stat. Dr skola de forna proletrerna vara samfllda gare -av jord, skog, hus, fabriker, kommunikationsleder korteligen allt, som finnes inom landets grnser. En proletr r en, som icke ger ngra produktionsmedel. Mjligen menar den, som slungar ut ett sdant uttryck, att diktaturen utvas av dem, som ifall diktaturen ej funnes, skulle vara proletrer! Men det r inte heller riktigt. Ty nr man ser efte r hur det i verkligheten frhller sig, r det icke alls dessa, som ha ngot att saga till om. De st under en liten grupps diktatur, och den, makthavande gruppen kan vl minst av allt kallas proletrer, d den har det bttre s tllt n alla andra invnare.

Livsrum r ett nytt ord, som har vunnit en snabb popu* laritet. En nation krver ett tillbrligt livsrum (Lebensraum, espace vital). Detta lter bra, men det betyder, att en stat iskall ha rtt att ervra sina grannars land, om den anser sitt eget livsrum fr litet. Ordet r frledande. Det ger intryck av att den ervrande nationen har det s trangt i sitt land, att den omjligen kan klara sig dr. Om den icke far strre utrymme, s dr den. Mnga bli knslofulla, da de hra eller lsa det. De flesta tnka icke pa, att en del av de ervrade lnderna ro nnu ttare befolkade och att deras invnare ha smre hjlpkllor och magrare levebrd n ervraren. nnu frre lgga mrke till, att varje folk i sjlva verket har hela jordklo tet till livsrum, om det uppfr sig mnskligt. Alla varor p hela jordklotet st till frfogande fr den, som vill p hederligt stt kpa vad han behver. Det r enligt all erfa* renhet ondligt mycket bttre och billigare att p ett heder ligt stt kpa varor fr re sultat av det egna folkets arbete n att ervra de lnder, dr de framstllas* Korruption r ngot, som frn visst hll psts fre komma i svensk demokratisk frvaltning. Man lovar, att d man kommer till makten och hunnit infra den dikta tur man har p sitt program, s skall korruptionen upp hra. Att detta ord betyder ngot dligt och frdrvat frsts av sammanhanget. De flesta nja sig med denna obestmda frestllning om innebrden. Ett mindre antal vet, att korruption p svenska heter besticklighet, mutbarhet. Var och en som knner till frhllandena bara det allra minsta, vet att sdana beskyllningar ro utan grund. Den svenska frvaltningen och dess mn ro icke korrumperade. Hederligare frvaltning n Sverige har

intet annat land p jorden. Varfr begagnas d ordet? Helt enkelt fr att smitta ner de mindre upplystas sjalar med en ful misstanke, som kan ligga och gro, tills ett fr landet riskabelt lge mhnda verfres till en massa andra mnniskor och hjlper till att bryta svensk folkets mod och sjlvtillit. "' -

Skyddsmedel.
Hur skall man d kunna skydda sig mot andliga far soter? Vi ha hr i Sverige en i det hela mycket god and lig hlsa. Endast smgrupper med dliga andliga frut sttningar ro fr nrvarande angripna. Det r viktigt att isolera dessa grupper och icke frsumma att bemta deras oriktiga pstenden. Men viktigare r att strka mot stndskraften hos de nnu friska. Det finns tre ting att ita. till. Modet, tankeredan och l insikten. Dessa tre ro alla lika ndvndiga. Den som saknar all andlig karskhet, som inte vgar st och sant. utan faller fr vad han undan, nr han mter en frck gpare, r inte mycket att lita p. Han r ytterst mottaglig fr andlig smitta. Modet spelar p det andliga omrdet samma roll som den s. k. immuniteten, den medfdda eller frvrvade oemot tagligheten, ifrga om kroppens sjukdomar. Den som vill bevara sin andliga hlsa skall allts karska upp sig och inte falla undan vare sig fr hot eller lockelser och fram fr allt inte av pur beskedlighet lta sl i sig lgner. Tankeredan r lika ndvndig som modet. Hr ro vi svenskar inte heller sa daligt stllda. I frmsta rummet

H vi S

rikedom i den fria forskningen, I kunnigheten! och insikten hos idem, som leda vra freta g , undervisa vra barn och kommendera vra so ldater, samt i de breda lagrens personliga bild* ning frvrvad i skolan, i folkbildningsrrelsen, genom l s n i n g och framfr allt genom deltagande bde i de stora folkorganisationemas arbete och i politisk och kommunal verksamhet o. s. v. Jag vgar det pstendet, att den praktiska medverkan i organisationernas arbete i detta fall betyder mera n allt annat. Under denna med verkan fr nmligen den enskilde sjlv se, hur ett sam hlle sktes. ven fria organisationer ro ju samhllen med en ofta mycket omfattande frvaltning. Dr lr man sig ocks vilka svrigheter som mste bemstras i olika lgen. Man fr dr vnja sig att hra skl och motskl och lra sig vga dem mot varandra. Man mste likaledes ta sin del i ansvaret fr organisationernas beslut. Mycken allmnnyttig lrdom kan ocks hmtas ur det vare sig detta r frlagt till jordbruk eller egna yrket, vare ip-ar. Det srller bara att tillgodogra sig de andra nringar, erfarenheter, som dr vinnas, och dra riktiga slutsatser ur
o u tt m lig
*

**

9*

'

IP*

dem. 0 I frga om de farliga slagorden och de tvrsakra pst endena, som i sdana tider s om de nuvarande s o ta ro smittofrande, r det n d vndigt att iakttaga vissa en frsiktighetstgrder. * Om ni lser en tidning, en smskrift, en bok, hor ett agitationsfredrag eller samtalar med ngon, sa akta er a slppa in ngra tvetydiga, falska eller osanna s agor i er sil. Finner ni under lsningen av tryckta pstenden icke skrifter ngra tvivelaktiga resonemang, sa g

frrn ni har klarat ut, vari felen best. Hr ni ett fre drag, s lt er grna ryckas med, men lt kritiken st i f~ r beredskap i bakgrunden. Kastar ngra av ed ra bekanta ut en sats eller ett ord, som klingar misstnkt, s slpp honom inte, frrn han frklarat vad han menar. I de flesta fall kan han inte det. Han har i nio fall av tio sjlv vertagit ordet frn ngon annan och tyckt,att det lt bra. Drfr har han annekterat det fr eget bruk. Men. pres sar man honom p betydelsen, s blir han ofta stum eller brjar prata i vdret. Vilketdera han gr betyder mycket litet. I bada fallen str han dr som en avsljad smitt* spridare. Alla frsk att genom beropande av slagord eller obestyrkta pstenden nedstta vrt land och upphja andra lnder och deras styrelsesystem bra avvrjas med den allra strsta energi. Satser, som uttalas i sdan avsikt. alltid Ni hr t. ex. en berttelse om att den eller den stats* funktionren r korrumperad, att den eller den finans mannen lter leda sig av frmmande makter etc. Svara genast: Skriv en anmlan till polisen, men glm inte, att ni blir straffad fr rekrnkning, om utredningen sedan visar, att anmlan r lgnaktig! Giv akt p hur smdaren beter sig infr denna uppmaning. Sger han, att han inte bryr sig om att gra ngon anmlan, eller att han tror att den inte tjnar nagot ti]l, sa kan ni utan tvekan stmpla honom som en simpel bakdantare. Nagon pastar i er nrvaro: Det tjnar ingenting ti l l att vi frsker frsvara oss. vermakten r fr stor. Slpp Icke den, som sagt detta, frrn han noga redovisat, var ifrn han har hmtat denna visdom. Det kan vara m ycket

nyttigt att knna till kllan. Genom ett sdant litet privat frhr kan en smittspridare av farligaste slag avsljas. Latsas mannen eller kvinnan, som fllde yttrandet, att han eller hon hittat p det sjlv, sa frsumma icke att ppeka vederbrndes inkompetens att bedma s invecklade prsml. Nr det gller s allvarliga ting, r det icke tilltet aitt av artighet eller undfallenhet lmna oriktiga pstenden oemotsagda. En viss krvhet i tonen skadar lite, om man fr att gra med den sortens folk. 1|9 5 1l | , Mycket vanligt nu fr tiden r det att f hra pstenden som att demokratien inte duger, ty den har ingen handlingskraft. Fr att blott hlla oss till nrliggande frhllanden kan ni efter ett pstende som detta framstlla frgan: Sak nade den finska demokratien handlingskraft frliden vinOch har den svenska demokratien de senaste ren saknat handlingskraft? 'Det torde rcka. Eljes kan man pminna om att historien r full av berttelser om jtteriken och ven smrre stater under diktatur, som saknat handlingskraft och slutligen fallit snder i svaghet och elnde. Gustav IV Adolf, som ju var envldig, visade ingen framtrdande handlingskraft Och skaffade inte Sverige ngon ra. Svnger sig ngon med konstiga ord och ordsamman stllningar, s bed honom verstta dem till svenska eller tminstone frklara deras mening pa vart eget tungoml. 0et brukar lna sig att stlla stortaliga agenter fr osvenii det enkla Mnga agitatorers hela visdom bestar i utantill inlrda fraser, fulla av ofrstdda frmmande ord och grova tillmlen. Andra, som ro intelligentare och kunnigare, vlja
^

' Z

.- * " %

~*

'

'*

'

- I

en rakt motsatt vg. De tala mjukt och insmickrande, men deras tal ar fullt av frst. Granskar man nrmare inne hllet i vad de fra fram, finner man ltt svagheterna, osanningarna och verdrifterna. Skall icke rat prva orden, likasom munnfen prvar matens smak? frgade den gammaltestamentlige guds mannen Job sina vnner, d de med fagert tal frskte f honom att giva upp striden fr vad han ansg vara rik tigt och rtt. Han uttalade drmed en regel som str sig n. Prva orden, innan ni slpper in dem i sjlen. Det r ett gott och tillfrlitligt stt att skydda sig fr andlig smitta. Fr en svensk med normalt sjlsliv finns det drtill ett utmrkt skyddsmedel, nmligen sjlva medvetandet att vara svensk och insikten om allt vad detta innebr. Sverige r icke ett rike vilket som helst. Det har icke til lkommit i gr genom sammanslutning eller hopfsning av olika folkslag. ^ Vra frfder ha bott hr i landet i mnga tusen r. Nr de kommo hit, var landet ganska nyss befriat frn den stora inlandsisen. De ha brutit bygd i vi ldmarken med svett och mda, de ha byggt upp landskapsstater och sam lat dessa till ett rike. De ha kmpat fr varje framsteg. De ha skapat rtt och trygghet t sina efterkommande. Sverige r svenskarnas. De ha tum fr tum ervrat landet frn en snl och hrd natur genom sitt arbete och sm intelligens. I Sverige ha deras egenskaper bch deras fria samhllsskick utvecklats under mda och strider. Sedan urminnes tid har svensken utmrkt sig fr en stark sjlvstndighetsdrift, men har dock icke saknat fr* mga av fri samverkan med andra. Den svenske bonden.

som lngt fram i tiden representerade folkets stora fler tal, var aldrig livegen. Han talade fritt p landskaps tingen, han fick ste och stmma i riksdagen fr ver 500 r sedan. Den nya samhllsgrupp, lnearbetarna, som uppkom d industrien vann insteg i landet, saknade vis serligen till en brjan politisk rstrtt, men det lyckades arbetarna att genom egen duglighet och med std av Sve riges egenskap att vara en rttsstat, p ett naturligt stt utan revolutionra skakningar, arbeta sig fram till med borgerlig jmlikhet med de vriga och till att erknnas som likstlld part vid frhandlingar om arbetsvillkoren. Ett land av denna beskaffenhet, en stat med sttligare traditioner i frga om folkstyrelse n de flesta andra, r ngot att knna stolthet ver och frsvara in i dden. Vad kan det ftal, som av obegriplig blindhet eller skamlig egennytta sker frbereda utlmnandet av vrt svenska rike t ngon stormakt, bjuda oss i stllet fr de frmner vi sjlva ha frskaffat oss? Svaret r ltt: Ett obnhrligt tvngsvlde ver mnni skorna, en diktatur, som frvandlar folket till vilje- och rttslsa statsslavar, hrt arbete t frmmande hrskare, knapphet och ofrihet p alla kanter. Bara vi ordentligt stta oss in i skillnaden mellan det vi ha och det vi i lyckligaste fall skulle f, om den lilla klicken frrdiskt sinnade lyckades i sina avsikter, sa ro mobilisera kerligen i stnd att inom ckliga krafter fr att motst den andliga pest, som hr ar p s mnga hll utanfr landets grnser.