AV STJRNSTOFT OCH VATTEN

Om den mnskliga resan

Andra upplagan

Gte Lngberg

Till Charles Darwins minne

INNEHLL
Frord 8

Introduktion Kapitel 1 Om den mnskliga resan

Mnniskans existens Om kulturens betydelse Om tro och trons mekanismer

9 12

Kapitel 2 Religioner
Inledning Hur brjade det och varfr? Guds ordning i naturen. Naturfilosofi fre naturvetenskapens genombrott Kan Darwin frklara tron p Gud? Nutidens religioner Hinduismen
En enhet i mngfalden

17

Jainism Buddhismen
Kinesisk buddhism Japansk buddhism Att se livet som det r

Sikhism Kinas religioner Himlens mandat Japans religioner Judendom Judendomens historia
I nuet lever historien Kristendom

De frsta femhundra ren

Tro, hopp och krlek men strst r krleken

Islam
Profeten (570 632 e. Kr.) Den islamska expansionen Ett mnster fr hela livet Etniska religioner

S drfr

Kapitel 3 Om dden och teruppstndelsen

Ddsmedvetande Reinkarnation Ett liv till dds Ocks gudar terfds Helvetena r mnga vergngen Det mirakulsa trotsar naturen Stoikerna Livets mening S drfr

41

Kapitel 4 Filosofernas syn p Gud och religion

Kan Guds existens bevisas? Fre Kristus Efter Kristus Medeltiden Kopernikus Thomas Hobbes Ren Descartes Baruch de Spinoza Isaac Newton John Locke Georg Berkeley David Hume Immanuel Kant Arthur Schopenhauer Johann Gottlieb Fichte Friedrich Schelling Georg Wilhelm Friedrich Hegel Friedrich Nietzsche Sren Kierkegaard Henri Bergson Frn Varfr? till Hur? S drfr

46

Kapitel 5 En del av ngot strre

Vad finns omkring oss? Andlighetens betydelse Etik och livsskdning Den gyllen regeln Behovet av en individuell tro Behovet av trst Behovet av att vara behvd S drfr

62

Kapitel 6 Universum
Grunden fr universum Stjrnornas liv gr i cykler Galaxer Stjrnan Solen och planeten Jorden Liv p jorden och i himlen Jorden ett undantag Budskap frn solsystemets fdelse Multiversum S drfr

69

Kapitel 7 Den skapande evolutionen

I begynnelsen Mikroorganismer DNA-molekylens hemligheter Frn dinosaurier till dggdjur Frmnniskan Slktet Homo S drfr

77

Kapitel 8 Mnniskan
Mnniskans speciella biologiska egenskaper Mnniskan som socialt djur Tnkande och medvetande, minne och inlrning Nervsystemet Tnkande Medvetandet Individuella gener, sociala kulturer r mnsklig aggression ngot ursprungligt? S drfr

87

Kapitel 9 Mnniskans hjrna

Hjrnan gr mnniskan Med vrlden i oss Fordrar vrt tnkande en Gud? Den andres perspektiv r blekt Frmgor hnger ihop Vetenskap: teoriernas vrldar S drfr

96

Kapitel 10 Mnniskor och djur

Inledning Djur och vxter Hanar och honor Valar och elefanter Djurs beteende Polyandri Infanticid Individuella beteendevariationer Har djur ett medvetande? Mnniskans pverkan S drfr

101

Kapitel 11 Mnniskans frmga att samverka San-folket Samlarna Talets och sngens betydelse Sprkets uppkomst Myter och berttande Evolutionen har gynnat empatin Flocken och den machiavelliska intelligensen Att konstituera makt Politiska system Slaget om sanningen Medier och politik i dagens demokratier Valets triangeldrama Kampen om dagordningen och tolkningar Partierna i den medialiserade demokratin S drfr

117

Kapitel 12 Mnniskorna p jorden

Befolkningsbomben Stabiliseringen En ldrande befolkning Frn land till stad S drfr

129

Kapitel 13 Klimatet p jorden

Kontinenternas vandringar pverkar klimatet Tjugo istider p tre miljoner r Vi lever mellan tv istider Allt varmare de senaste hundra ren Varfr blir det varmare nu? Mnniskan frstrker vxthuseffekten Havet tar upp mycket av koldioxiden men inte allt Framtidens klimat S drfr

134

Kapitel 14 Slutord
Syntes och reflektioner Har vi ngot val? S drfr blir slutorden

140

Litteratur

146

Frord
Denna bok utges till minne av Charles Darwin och boken Mnniskans hrkomst, som utkom fr etthundrafyrtio r sedan, eller 1871. Detta r den andra utkade upplagan av boken Av stjrnstoft och vatten Om den mnskliga resan. Den frsta upplagan utgavs i februari 2009 i samband med tvhundrarsjubileet av Charles Darwins fdelse. D var det ocks etthundra femtio r sedan hans verk Om arternas uppkomst utkom r 1859. Boken innehller fjorton kapitel utver introduktionen. Nytt i denna upplaga r att ett helt nytt kapitel tillkommit som handlar om mnniskor och djur. ven i vriga kapitel har infogats ytterligare material om djuren, eftersom deras utveckling har varit och r s sammanfltad med mnniskans utveckling. I huvudsak har fr det extra textmaterialet Staffan Ulfstrands bok Darwins id. Den bsta id ngon ngonsin haft och hur den fungerar idag, citerats. ven bckerna av Nils Uddenberg Ider om livet En biologihistoria Band I och II, har citerats. Jag vill redan nu citera en del av slutorden fr de utgr en vgledning till hela bokens tema: Vi r av stjrnstoft och vatten och finns hr bara en kort stund i universums och Vintergatans perspektiv. Vi kan nd gra mycket fr varandra och allt som finns omkring oss. Det r viktigt att vi inte lter vr kortsiktighet ta verhand, utan verkligen frsker frst och verka i den milj som vi finns i. Och sedan terlmna den som den en gng var eller kanske rent av bttre fr det liv som finns d, nr vi sjlva inte lngre finns hr som individer eller art. Den mnskliga resan brjade fr flera miljoner r sedan. Det betyder inte att vi har flera miljoner r ytterligare att leva. I smsta fall kanske vi enbart har ngra rhundraden kvar att leva hr. I bsta fall kan vi ha tskilliga tusen r kvar, men knappast en eller flera miljoner. Med dagens folkmngd och med den resursanvndning som sker, s lutar det t det kortare intervallet. Dremot skulle artens livslngd kunna ka betydligt om mnskligheten uppgick till en eller tv miljarder mnniskor. Med en strre folkmngd n s tr vi fr mycket p de resurser, som vi r som mest beroende av. Man kan sga att vi trnger undan de resurser som vi skulle behva fr vr vidare verlevnad. Allt frn rent vatten och den tliga fisken i haven, till landdjur och vxter som berikar kontinenterna. Till strre skogsarealer och de hav som kan absorbera koldioxid och hrbrgera mnga av de arter som vi r beroende av. Vi kan bara konstatera att vi vet vldigt lite om oss sjlva och vr omgivning, men en sak vet vi: Mnniskans beroende av planeten Jorden r astronomiskt mycket strre n dess beroende av mnniskan. Hur vi hanterar detta faktum r en frga fr alla och envar.

Stockholm den Gte Lngberg

Introduktion
Avsikten med boken r att frska frklara de stora sambanden fr mig sjlv och andra intresserade. Drfr har en filosofisk resa fretagits som har gett upphov till ngra nya insikter. Det brjade med en undran ver vr existens och varfr vi har en gud, som vi tillber. Man kan frga sig om alla kulturer har ngon form av gudstro och om det finns ett behov av en gud redan i vra gener och om det i s fall r ett grundlggande behov. Genom att freta en sdan filosofisk resa, kan man eventuellt utrna om gud r en effekt av vrt tnkande eller tillkommit p ngot annat stt. Kan i s fall en sdan tro hjlpa oss mnniskor att mta de utmaningar vi str infr? Av den anledningen utkades undran till hela den mnskliga resan. Resan har ocks fretagits fr att f en kad kunskap om vr andlighet. Det r ett stort mne. Men eftersom allt hnger ihop mste man ta med allt. Inget kan utelmnas. Om man brjar nysta i en trd, s kommer alla andra trdar ocks med p ngot stt. Hela universum tycks vara som en enda stor DNA-trd, ihopnystad till oigenknnlighet. Och mitt i alltihop finns vi mnniskor. Ja, inte precis mitt i, men ngonstans i ngonting som r ihop med ngonting annat som r ihop med allt det andra. I mjligaste mn har den senaste vetenskapen som funnits att tillg anvnts gllande vr utvecklingsprocess till mnniskor och hur vi tnker och varfr. Var n man pbrjar en sdan frd, slutar den alltid med universum. Egentligen skulle sledes resan brja och sluta med universum, men det r s stort och vldigt s det kan vara p sin plats att brja lite frsiktigt med vr egen existens. Filosofiskt mste man nd ha en uppfattning om vad universum r och var vi sjlva kommer in i detta oerhrda. Att frklara universum, om det kan frklaras, frefaller dock lttare utan en gud. I det avslutande kapitlet antyds att om vi anvnder all den kunskap, allt det kapital och all den empati som vi mnniskor kan uppbringa, och drtill alla tnkbara samhllsinstitutioners resurser och alla olika religisa gruppers visioner s str vi beredda att anta de utmaningar som finns framfr oss p grund av mnniskans egen pverkan p jorden. Det frefaller i framtiden uppkomma nya svra frgor, som aldrig tidigare har frekommit i mnsklighetens historia. Och den framtiden r inte lngt borta. Mnniskan har alltid varit tvungen att gra val, men valen tycks bli svrare och svrare. Samtidigt kar vra kunskaper om oss sjlva och vr omgivning. P den fretagna upptcktsfrden har inspiration hmtats frn ngra mycket intressanta bcker. Mnga citat har anvnts fr att de passar just detta mne, ven om de tillkommit fr andra syften och ndaml, men utgngspunkten har varit att anvnda dem som guider p frden. Lsning av de citerade bckerna kan rekommenderas, d de r fantastiska och intressevckande i sig sjlva. Det finns skert mnga fler intressanta bcker inom omrdet och fr den som vill gra intressanta utflykter p egen hand s r det bara att skrida till verket. Det rder ingen brist p material. Det finns skert tusen stt att gra en liknande utfrd p, eftersom det inte finns en sanning utan kanske tusen. Sanningen har anvnts p det stt som passat nu angivna syften; att svara p frgan om varfr vi finns och varfr vi har en gudstro, men ocks under vilka frutsttningar vi kommer att kunna leva vidare hr p jorden. Vi vill frst vrlden fr att vi tnker och vi frstr vrlden p det stt vi tnker. Om det inte vore s skulle vi frmodligen inte heller behva tnka p oss sjlva eller allt det som finns omkring oss.

Som underlag till kapitel ett, dr huvudfrgan stlls har Bonniers stora bok om filosofi, frfattad av Bryan Magee anvnts samt Lennart Koskinens bok Vad r rtt Handbok i etik. Hrtill har Staffan Ulfstrands bok Darwins id Den bsta id ngon ngonsin haft och hur den fungerar idag, citerats. I kapitel tv som handlar om religioner har bland annat citat frn boken Vrldens Religioner i versttning frn World Religions The great faiths explored and explained frfattad av John Bowker med flera, hmtats. Vidare har boken Islam av Karen Armstrong, citerats. Hrutver har Peter Grdenfors artikel Kan Darwin frklara tron p Gud? publicerad i Svenska Dagbladet den 3 juli 2006, citerats. Boken Ska Svar, Religionskunskap kurs A & B frfattad av Malin Mattson, Leif Eriksson och Uriel Hedengren, har ocks anvnts. Hgskolan p Gotland har bidragit med Judendomens historia. Ur boken: Vrt arabiska arv, skriven av Ingmar Karlsson har kristendomens tidiga historia hmtats. Vidare har Darwins id. Den bsta id ngon ngonsin haft och hur den fungerar idag, skriven av Staffan Ulfstrand, citerats. Dessutom har boken Ider om livet En biologihistoria Band I av Nils Uddenberg, citerats. Kapitlet avslutas med att citat frn Dalai Lamas bok Om livet och dden. I kapitel tre som handlar Om dden och teruppstndelsen har en artikel hmtats frn tidskriften Forskning & Framsteg nr 7/2001 frfattad av Peter Schalk. Ett mindre citat frn Bonniers stora bok om filosofi finns ocks med i detta kapitel. I kapitel fyra som tar upp frgan om filosofernas syn p Gud och religion har till strsta delen Bonniers stora bok om filosofi anvnts, men ocks citat frn Jean-Paul Sartres bok Existentialismen r en humanism. Ett urval vsterlndska filosofer presenteras, i vilken tid de levat, om vad de r knda fr samt deras uppfattning i trosfrgor frn ett filosofiskt perspektiv. Hrtill har bckerna Jag har inte sanningen jag sker den av KG Hammar och Ami Lnnroth, Ider om livet En biologihistoria Band II av Nils Uddenberg, samt Illusionen om Gud av Richard Dawkins, citerats. I kapitel fem har bckerna Ska Svar och Vrldens Religioner terigen anvnts. Dessutom har bckerna Tio tankar om tid, frfattad av Bodil Jnsson, Stjrnvgar En bok om kosmos frfattad av Peter Nilson och Ider om livet En biologihistoria Band I av Nils Uddenberg anvnts. Ngra korta citat ocks hmtats frn bckerna The God delusion skriven av Richard Dawkins och Jag har inte sanningen jag sker den av KG Hammar och Ami Lnnroth. Den naturvetenskapliga delen i den hr boken brjar med det sjtte kapitlet. Det handlar om universum; ett stort mne men hr som en mycket begrnsad versikt. Underlaget till kapitlet kan man finna i boken; Vrlden vxer En bok om slumpens historia skriven av Tor Nrretranders, samt frn artiklar i Forskning & Framsteg nr 5, 2005; Jorden ett undantag, av Hans Rickman och Konsten att mta stjrnornas lder av Andreas Korn, nr 6, 2007, samt Budskap frn solsystemets fdelse av Csilla Szasz & Johan Kero, nr 7, 2009. ven ett kortare avsnitt ur boken Illusionen om Gud skriven av Richard Dawkins har citerats. Det sjunde kapitlet bygger p Torbjrn Fagerstrms bok; Den skapande evolutionen och terigen Vrlden vxer En bok om slumpens historia skriven av Tor Nrretranders, samt till viss del Hur Homo blev sapiens om tnkandets evolution av Peter Grdenfors. Ett kort citat har ocks hmtats frn Andreas Malms bok Det r vr bestmda uppfattning att om ingenting grs nu kommer det att vara frsent. Likas har i kapitlet hmtats citat frn Staffan Ulfstrands bok Darwins id Den bsta id ngon ngonsin haft och hur den fungerar idag.

I det drefter kommande ttonde kapitlet som handlar om mnniskan har boken Frn Big Bang till livet p jorden frfattad av Clas Blomberg, Ingemar Hedstrm och Karl Gran Karlsson anvnts. Ett kort citat ur Gryning ver Kalahari Hur mnniskan blev mnniska, av Lasse Berg finns ocks med, samt frn Staffan Ulfstrands bok Darwins id. Den bsta id ngon ngonsin haft och hur den fungerar idag. I det nionde kapitlet, som behandlar mnet mnniskans hjrna, har i huvudsak Peter Grdenfors bok; Hur Homo blev sapiens om tnkandets evolution citerats, samt ett kort utdrag ur boken Det ofullkomliga djuret av Gran Burenhult. ven i detta kapitel har citat hmtats frn Staffan Ulfstrands bok Darwins id. Den bsta id ngon ngonsin haft och hur den fungerar idag. Hrtill har en artikel i Forskning och Framsteg nr 7/2009, av Mikael Jensen citerats med titeln: Hjrnan lr sig sluta hrmas. Kapitel tio har tillkommit srskilt fr denna upplaga och handlar om djuren och dess utveckling, samt om mnniskans pverkan p djuren. Citat till detta kapitel har i huvudsak hmtats frn Staffan Ulfstrands bok Darwins id. Den bsta id ngon ngonsin haft och hur den fungerar idag, samt frn Ider om livet En biologihistoria Band II av Nils Uddenberg. I kapitel elva har konsekvensen av mnniskans utveckling dragits ut. Dr ges en bestmd uppfattning om att vi r bra p att samverka. Som std fr detta har material hmtats frn bckerna: Gryning ver Kalahari Hur mnniskan blev mnniska, av Lasse Berg, samt Hur Homo blev sapiens om tnkandets evolution av Peter Grdenfors och drtill Det ofullkomliga djuret av Gran Burenhult. Citat ur Frans de Waals bok Primates and Philosophers samt frn artikeln Han knner sin inre apa frn tidskriften Forskning & Framsteg nr 5/2007 frfattad av Per Snarud finns ocks med i detta kapitel. Nr det gller frgan om makt och dominans har politikens villkor speglats bland annat genom citat ur Demokratirdets rapport 2006, Mediernas valmakt frfattad av Olof Petersson, Monika Djerf-Pierre, Sren Holmberg, Jesper Strmbck och Lennart Weibull och slutligen Ider om livet En biologihistoria Band II av Nils Uddenberg. I kapitel tolv har frgan om antalet mnniskor p jorden tagits upp. Det r en utmaning fr mnskligheten bde i frga om den totala folkmngden och i den kning som skett de senaste hundra ren. Till underlag fr denna statistik har boken Mnniskorna p jorden av Marian Radetzki anvnts. ven Peter Nilsons bok Stjrnvgar En bok om kosmos har kommit till anvndning i detta kapitel. I det trettonde kapitlet tas den omdiskuterade frgan om klimatet upp, eftersom det r viktigt fr mnniskan. Som huvudsaktligt underlag till kapitlet har Meteorologernas Vderbok frfattad av meteorologerna Claes Bernes och Pr Holmgren, anvnts. I det avslutande kapitlet kapitel fjorjon har, utver egna synpunkter och kommentarer, citat hmtats frn Peter Nilsons bok, Stjrnvgar En bok om kosmos och Bo Dahlboms bok Sveriges Framtid, samt Staffan Ulfstrands bok Darwins id. Den bsta id ngon ngonsin haft och hur den fungerar idag.

Kapitel 1

Om den mnskliga resan

I detta kapitel har citat hmtats frn Magee, Bryan, (1999), Bonniers stora bok om filosofi, versttning Tryggve Emond, Albert Bonniers frlag, Stockholm (BM, Bof). Koskinen, Lennart, (1993), Vad r rtt? Handbok i etik. Bokfrlaget Prisma, Stockholm. (LK. VR) och Ulfstrand, Staffan, (2008), Darwins id. Den bsta id ngon ngonsin haft och hur den fungerar idag. stlings Bokfrlag Symposion, Eslv (SU, Di).

Mnniskans existens Fr de flesta av oss r vardagslivet uppfyllt av saker som hller oss sysselsatta och upptagna. Men d och d hnder det att vi drar oss tillbaka och undrar vad alltsammans gr ut p. D kan vi kanske brja stlla grundlggande frgor som vi normalt inte stannar upp fr att formulera. Vi mnniskor befinner oss i en vrld som vi hamnat i utan att sjlva ha haft ngot att sga till om. I sina mest uppenbara och grundlggande drag bestr den av ett ramverk av rum och tid tre rumsdimensioner och en tidsdimension - dr det finns ett stort antal vitt skiftande materiella ting, av vilket en del r mnniskor som vi sjlva. (BM, Bof, 1999, s. 6 ff.). De frsta filosoferna frskte frst vrlden med hjlp av frnuftet utan att beropa religion, uppenbarelse, auktoritet eller tradition. De lrde ven mnniskor att anvnda sitt frnuft och tnka p egen hand; de frvntade sig drfr inte ens att deras egna lrjungar ndvndigtvis skulle hlla med dem. De var de frsta lrare som inte frskte frmedla ett kunskapsstoff rent och ofrfalskat; istllet uppmuntrade de sina elever att diskutera, argumentera och framfra egna tankar. (BM, Bof, 1999, s. 12). Vi har alla ngon bild av hur den s kallade verkligheten r beskaffad. I den bilden ingr, som vi har sett, bde vetenskapliga och traditionella uppfattningar till exempel om universums uppkomst, lder, fysikaliska uppbyggnad, naturlagar och s vidare, men ocks vra egna mer eller mindre vl underbyggda tolkningar av alla dessa data och en personlig sammanstllning till en helhetsbild. En del lrde vi oss i skolan, en del har vi sjlva lst oss till senare. Det mesta har vi glmt eller trngt undan, srskilt ifrga om detaljer. Den hr bilden revideras ocks stndigt. nd r det mot bakgrund av den bilden vr totala livstolkning sker. (LK, VR, 1993, s. 98). Enligt Platon brjar filosofi med en undran. En undran som jag sjlv har r varfr Gud finns och varfr vi sjlva finns. Det r inte ltta frgor att svara p. Kanske kan man gra en resa genom religion och vetenskap fr att komma nrmare ett svar. I de flesta religioner hvdas att Gud finns, men en del filosofer som t ex Friedrich Nietzsche hvdar motsatsen. Det r frmodligen en frga var och en sjlv fr svara p. Jag gr det genom denna resa som du nu tar del av.

Om man stller frgor om vr existens och vr Guds existens kan man inte frbise universum. Vi r en del av universum. Visserligen en liten och frmodligen en helt obetydlig del av detta oerhrda, men det r hr vi finns och vi vill grna frst varfr. Det beror vl p att vi just r mnniskor. En art som till vr frdel och nackdel har en utbyggd hjrna . Frdelen r frsts att den gett oss verlevnadsfrmga, vilket resulterat i att vi fortfarande finns. Nackdelen r att den stller till det fr oss ibland. Kanske kan en religion hjlpa oss att f struktur p tillvaron och hjlpa oss rtt igen nr hjrnan behver en hjlp som vi inte sjlva som individer kan ge. Vi ser oss som en del av ngot strre och kan tror vi tminstone f hjlp frn ngonstans om vi inte riktigt behrskar situationen sjlva, bde som individer och kollektiv. Universum tycks formas p det stt som de pgende processerna ger upphov till. Fr att forma universum behvs inget syfte eller ndaml. Det r vi mnniskor som behver det. Frmodligen fr att vi ska f ihop vrt logiska tnkande. Problemet r drfr enbart vrt eget. Betrffande frgan om varfr vi finns s kan inget enkelt svar ges p det, men vi kan nd konstatera att vi finns fr att vxterna finns. Och vxterna finns fr att djuren finns. De producerar syre som vi och djuren behver. Vi liksom djuren producerar koldioxid som vxterna behver. Dessutom kan vi och djuren frflytta oss och lever drfr i en symbios med vxterna. En samexistens som mste vara i harmoni fr att kunna fungera. Troligen kunde det biologiska livet stadkommas just hr fr att temperaturen uppgick till cirka trehundra grader Celsius ver den absoluta nollpunkten och genom tillkomsten av fotosyntesen kunde det liv som vi nu ser omkring oss uppst. Vi ska vara dmjuka och tacksamma fr det. Nu mste vi sjlva ta ansvar fr vr egen existens. Och ju mer vi vet, desto strre ansvar mste vi ta. Det gller oss bde som individer och kollektiv. Vi kan inte frlnga vr tid p Jorden, men vl frkorta den. Det hr kom Darwin och Wallace p redan fr tvhundra r sedan. S hr skriver Staffan Ulfstrand i boken Darwins id: Frestll dig en vrld utan Darwin, en vrld dr Charles Darwin och Alfred Russel Wallace inte hade revolutionerat vr frstelse av livet p Jorden. Av allt det som nu r begripligt fr oss, hur mycket av detta skulle i s fall fortfarande vara frbryllande och frvirrande fr oss? Och vad skulle vi d uppfatta som av yttersta vikt att ska frklaring till? S skriver biologen och filosofen Helena Cronin i sin bok The Ant and the Peacock, och hennes ord r ingen verdrift. Ungefr samtidigt drabbades Darwin och Wallace av insikten att naturligt urval bland varierande individer r en process som kan lsa de tv mest fundamentala av alla biologiska gtor: organismernas formgivning genom anpassning och uppkomsten av den omtliga mngfald av livsformer som befolkar vr vrld. I frbifarten sveptes vr egen art ner frn sin piedestal och blev till en unik art bland miljontals andra unika arter. Har det mnskliga intellektet ngonsin kommit till en mer spnnande, omvlvande och stimulerande vetenskaplig insikt n denna? I och med Darwins stora teori om det naturliga urvalet som den skapande kraft som kan ge upphov till anpassningar och mngfald frsvann allt behov av vernaturliga frklaringar till livets uppkomst och frnderlighet, samtidigt som grunden lades till en fortsatt, alltmer intrngande vetenskaplig underskning av livet p Jorden. Arbetet pgr n i dag och i accelererande fart. Det tjugofrsta rhundradet artar sig till Darwins sekel. Livsbetingelserna p Jorden frndras i snabbare takt n ngonsin, vilket innebr att nya frgor stndigt uppkommer och lockar till eller krver ny forskning. (SU, Di, 2008, s. 269). Det finns utan tvekan mycket kvar att fundera p.

Om kulturens betydelse I den evolutionra antropologins vrld definieras kultur som summan av all den kunskap och alla de erfarenheter, attityder, uppfrande- och moralregler, sedvnjor och trosfrestllningar som existerar inom en grupp mnniskor och pverkar deras liv och som inte verfrs frn individ till individ med anvndande av DNA utan genom social inlrning. Mrk vl att enligt denna definition r det som i dagligt tal kallas kultur endast en liten, liten delmngd i mnniskans totala kultur. Mnniskor r i hgsta grand varandras frebilder och dessutom ibland varandras lrare. Kultur sprids frn person till person som en epidemi, men ibland ympas den in, som genom vaccinering. Kultur r en gruppfreteelse, och mnniskor skapar och framhver ofta vissa drag, till exempel stt att tala eller kl sig, fr att markera sin grupptillhrighet. Att bilda grupper markera sitt medlemskap i en viss grupp frefaller vara ett djupt liggande drag i det mnskliga psyket. I sin utomordentligt intressanta bok Not by Genes Alone betonar Peter J. Richerson och Robert Boyd, professorer i biologi respektive antropologi vid University of California, att mnniskans frmga att samla p sig enorma frrd av kultur r ett lika arttypiskt drag och en lika solklar anpassning som ngonsin vr tvbenthet. Vr hjrna tycks innehlla mekanismer som evolverat just drfr att de givit oss denna frmga: att kunna ta emot, bevara och vidarefra ofantliga mngder av kulturell information. Skicklighet i detta avseende mste ha medfrt stora frdelar, fr annars hade egenskapen skerligen inte kommit p plats. Utan tvekan finns det kultur bde hos andra primater och hos andra dggdjur svl som hos fglar och fiskar. Schimpansers beteende varierar exempelvis mellan olika populationer inte p grund av genetiska skillnader utan p grund av traditioner, det vill sga kultur. (SU, Di, 2008, s. 258 f.). Men det finns en viktig skillnad mellan kulturen hos sapiens och alla andra djurarter: vr kultur r kumulativ. Den vxer och vxer och prglar individernas och gruppernas livsfring in i minsta detalj. Vilka var de frdelar som drev fram denna sapiens-specifika kulturkapacitet? Kanske knappt ngra alls fr individerna men desto strre fr grupper av individer. Kultur r ju ett gruppfenomen. Gruppens samlade kunskap kar chansen att den ska kunna undvika faror och utnyttja tillfllen, vilket gynnar dess enskilda medlemmar. Grupper av mnniskor klarar problem som enskilda individer absolut inte skulle fixa. Att leva i en fungerande grupp r individens bsta livfrskring. (SU, Di, 2008, s.259).

Om tro och trons mekanismer Hela universum r ett flt att utforska, bde ett yttre och inre kosmos. Det r som att flja med p en resa frn det minsta av det minsta till det strsta av det strsta. Vi mnniskor vill ha svar p alla frgor. Inga frgor fr finnas kvar obesvarade. Vi vill ocks tro att allt r evigt, men allt har med strsta sannolikhet en utmtt tid. Allt i det universum vi knner till fds, lever och dr. Eftersom vi r s sm och lever en s kort tid, kan vi dock tycka att det mesta r ondligt, frn ondligt litet till ondligt stort. Det kan sgas vara svaret p de stora frgorna, men alla frgor dremellan? Vad r svaret p dem? Vad r frgan nr svaret r att allting utgr frn sig sjlvt?

Att studera universum r nstan som att kra en film baklnges och nd frska frst innehllet och handlingen. En film utan regissr eller manus och som pgr hela tiden. Nr vi kommer in i handlingen har den gtt till ungefr hlften. Vi r allts p ngot stt mitt i, utan att ha en aning om vad som ska komma sedan. Det r det ingen som vet, ty handlingen framver kommer att vara beroende av vad som sker just nu. Vi kommer aldrig att f veta hur den slutar. Vi r bara med i periferin i ngra enstaka sekvenser i den del av filmen som pgr just hr just nu. Vad som hnder sedan vet vi inte och vi vet egentligen inte vad som hnt tidigare heller. Vi frsker, som tidigare nmnts, frst genom att kra filmen baklnges . Frgan r dock hur mycket klokare vi blir av det. Det finns mnga frgor som vi nnu inte ftt ngra svar p. Vi har frgor om alltings uppkomst och mening. Om var vi kommer ifrn och vart vi r p vg. Ju mer vi lr oss och vet, desto mindre utrymme finns fr tro. Men tron kan vara stor och omfattande, eftersom vrt vetande r s frfrande litet. Varfr r vi mnniskor med i filmen om universum och varfr kommer vi in just dr vi r? Vem har bestmt att vi ska vara med? Skulle filmen kunna vara utan oss? Frmodligen, men d hade vi kanske inte ftt vara med ver huvud taget och det innebr att vi inte hade funnits till heller. Det hade kanske inte haft ngon egentlig betydelse fr filmen i sig eller universum, men en oerhrd stor betydelse fr oss. Ingen religion och ingen vetenskap har dock kunnat svara p varfr vi finns hr. Varfr vi singlar runt i universum p ett korn av stjrnaska kallat den bl planeten, utan att veta vart vi ska eller var vi kommit ifrn. Vrt alternativ r allts att finnas med i ngra sekvenser ngonstans mitt i eller inte alls. Med det konstaterandet kan man faktiskt sga att vi funnit vr plats i universum. Vi mnniskor r vetgiriga. Det r frmodligen fr att vi har den hjrna vi har. Det r kanske drfr vi studerar universum och ocks frsker frst livets uppkomst. Och kanske har vi en Gud fr att vi mste ha en regissr. Frgan r frsts om en film kan komma till utan en regissr. Frmodligen om det r en dokumentrfilm. D behvs inga skdespelare eller inlrda repliker. Problemet r kanske att filmen kan bli lng och utan handling. Det kan vara svrt och tlamodsprvande att flja en sdan film. Vi mnniskor mste ha en film med handling och budskap. Drfr brukar vi ha ett manus och en regissr. Vi tror inte att det gr att gra en film eller ngot annat heller fr den delen om det inte finns ngot syfte eller ndaml. Om man stller upp en kamera p en sommarng och bara lter den filma, kommer mycket att hnda utan att det finns en regissr. Fast vi kanske tycker att filmen saknar mening, handling eller tema. Vi kan se en mngd aktiviteter som kan vara vackra, njutbara, orovckande och frskrckande p samma gng, men kanske inte frst vad den vill sga oss. Vill den sga oss ngot? Den kanske bara r? Kanske har varje aktivitet en mening i sig, men inte tillsammans? Vad gr det i s fall ut p? Det kanske bara r s att vra hjrnor behver sammanhang och handling fr att frst. Naturen kanske inte behver det. Vra hjrnor behver struktur och mste ha det fr att n framgng. Drfr behver vi det. Kanske skapade vi Gud fr att f en fullstndig logik i vr tankecirkel. Religionen kan hjlpa oss med en del frgor. I bsta fall kan den hjlpa oss att frlika oss med tanken p att d. Livet r fundamentalt oskert och vi mste lra oss att acceptera detta. Att frlika sig p tanken att man en gng ska d, r detsamma som att man kommit till insikt om att allt r ndligt. Om det dremot r lngt eller kort, r mera en frga om relativitet. Det mste vi kanske bestmma sjlva. Ett stt att frlika sig med den begrnsade tid varje mnniska lever p jorden, kan vara att genom religionen bli lovad ett evigt liv. Detta r den ultimata drmmen. Fr ven om vi alla vet att vi ska d, r dden fr oss emotionellt oacceptabel. De flesta religioner utlovar drfr evigt liv. Alla gr det inte, men en religion

mste kunna ge svar p vra frgor av svl individuell som allmn karaktr. Kanske kan vi d knna oss tryggare i vra liv. Vem har skapat oss och varfr? Varfr finns vi? Vad r meningen med att vi finns? Dessa frgor vill vi grna ha svar p. En tro som kan vgleda oss, gr allt mycket enklare. Vi krver dessutom att de som fretrder en religion, ska kunna svara p alla vra frgor. Svaren p religisa frgor r ofta beroende p vad som r allmnt accepterat i en viss kultur, eftersom religion och kultur mestadels gr hand i hand. Frgan r frsts om olika kulturer har olika behov av svar eller om det r lika fr mnniskor i alla kulturer. Man kan anta att det r olika, eftersom det finns olika gudar. ven kulturer genomgr utveckling, drfr mste religioner ocks gra det. Liksom sprket frfinats genom rtusenden, har kulturer och religioner gjort det. Religionen har fljt kulturen och vice versa. I en religion mste det ocks finnas svar p alla frgor om moral och etik, ty av naturen kan vi inte f veta vad som r rtt eller fel. Den bara r. Den viktigaste egenskapen som mest skiljer vr art frn andra arter r tankefrmgan. Hjrnan r srskilt utvecklad hos mnniskan, drfr finns vi som mnniskor och r en del av den pgende evolutionen. Och det ska vi vara tacksamma fr, eftersom alternativet r att inte finnas alls. Detta goda har dock frt med sig en del problem. Vi tnker till exempel mycket p existentiella frgor. Det gr frmodligen inte djuren. De lever p knsla och instinkt. Det gr antagligen vi mnniskor ocks med en pbyggnad av hjrnan med extra minneskapacitet och ett logiskt tnkande. Genom att vara en kreativ varelse med ett unikt abstrakt tnkande har vi lyckats verleva som art s hr lngt. Denna kreativitet har ocks gjort att vi skapat en Gud till vr avbild, kanske beroende p insikten om vr egen begrnsning. Drmed kan man verg till frgan om varfr religioner finns. En religion frefaller vara en gemensam vision utan geografisk begrnsning fr mnniskor med liknande kulturell bakgrund. Det kan frklara varfr det finns olika religioner i olika delar av vrlden, men att en religion ven kan assimileras in i andra liknade kulturer p andra hll i vrlden om visionen kan delas av andra. Ofta har det skett genom handel och annan verfring av information frn en grupp mnniskor till en annan. En religion r d ocks en kulturbrare tillsammans med annat tnkande och handlande. Detta gller bde i vardagen och vid speciella hgtider och andra ceremoniella tillfllen. Ett upprepat handlande i en allt strre grupp blir efter hand oftast allmnt accepterat och drefter betraktade som seder och bruk. Uttolkarna av religionen prster och andra brukar genom auktoritr eller demokratisk ordning anpassa religionen efter de seder och bruk som finns i den kultur som man vill vinna anhngare i. Religion kan drfr sgas vara politik i en annan dimension.