Haltande argumentation kring inflationsmlet

I Sverige pgr sedan flera r en intensiv debatt om penningpolitiken, inflationsmlet och hushllens skuldsttning. Mnga oberoende ekonomer och ven personer inom Riksbanken har hvdat att Riksbanken lgger fr stort fokus p hushllens skuldsttning och drmed sidosatt sin huvuduppgift att uppfylla inflationsmlet. Riksbankens fokus p hushllens skulder ska ha lett till att rntan hllits fr hg vilket enligt tidigare direktionsledamoten Lars E O Svensson kostat ekonomin nrmare 70 000 arbetstillfllen. Den officiella hllningen frn Riksbanken har hela tiden varit att man inte p ngot stt sidosatt inflationsmlet utan bara valt att strcka ut sin tidshorisont. Resonemanget r att om man snker rntan idag fr att frska f upp inflationen p kort sikt s kommer hushllen lna nnu mer vilket till slut leder till en prisbubbla p bostadsmarknaden. Nr den bubblan spricker s utstts de hrt skuldsatta hushllen fr stora pfrestningar som tvingar dem att snabbt dra ned sin konsumtion. Kollapsen i efterfrgan leder till en djup ekonomisk kris som gr att inflationen faller s kraftigt att man p ngra rs sikt grovt underskrider inflationsmlet. Logiken r att genom att acceptera att inflationsmlet underskrids lite grann idag s minskar man risken fr en betydligt strre avvikelse i framtiden. Exakt var grnsen gr fr nr hushllens skulder blivit s stora att de riskerar att skapa allvarliga problem r det nog egentligen ingen som vet. Riksbankschefen, Stefan Ingves, har nd, mhnda fr att ka tydligheten, valt att stta ned foten och ange en skuldniv p 200 procent av disponibel inkomst som den vre grnsen fr vad som kan tolereras. I en internationell jmfrelse r den nivn visserligen betydligt hgre n vad de flesta lnder har idag men samtidigt finns ocks flera exempel p lnder som redan har betydligt mer skuldsatta hushll. Som framgr av tabellen har bde Danmark och Nederlnderna en hushllsskuldsttning som r lngt hgre n 200 procent av disponibelinkomsterna.
350 300 250 200 150 100 50 0 308 287 210 165 140 134

MNDAG 5 AUGUSTI 2013

Husllens skulder i fhllande till inkomster

procent av disponibel inkomst 2012 eller 2011

115

112

94

DANMARK OCH NEDERLNDERNA Lt oss titta lite nrmare p hur utvecklingen sett ut i dessa tv hrt skuldtyngda lnder. Bde Danmark och Nederlnderna har genomgtt fastighetskriser de senaste ren med 20-procentiga prisfall p bostder. I den meningen r de allts utmrkta exempel p precis den farliga kombination av hg skuldsttning hos hushllen och prisfall p fastigheter som Riksbanken har mardrmmar om fr svensk del.

Den frsta frgan man stller sig r hur denna milj har pverkat konsumtionsviljan hos danska och nederlndska hushll. Jmfr man utvecklingen fr hushllskonsumtionen i Danmark och Nederlnderna med Sverige, r det tydligt att utvecklingen i Sverige varit betydligt starkare. I Nederlnderna r det

Veckans Tanke

visserligen svrt att urskilja ngot dramatiskt trendbrott eftersom konsumtionsutvecklingen varit svag under flera r ven innan fastighetskrisen. I Danmark r dremot mnstret tydligt med en rejl frsmring av konsumtionsviljan efter krisen. Riksbankens varning om att en brusten svensk fastighetsbubbla skulle f rejlt negativ effekt p hushllens konsumtion r allts svr att sga emot.

konsumtion fallit. Det finns flera samverkande skl till att det r s. Kronan brukar frsvagas i kristider samtidigt som inflationen ocks drivs upp av att produktiviteten i ekonomin faller tillbaka nr fretagen drabbas av ett snabbt fall i efterfrgan.

Nsta frga r hur krisen har pverkat inflationen? Riksbanken argumenterar fr att ett efterfrgefall skulle dra ned inflationen rejlt. Jmfr man inflationsutvecklingen (mtt med det harmoniserade mttet HIKP) borde vi allts frvnta oss att Danmark och Nederlnderna skulle ha haft markant lgre priskningstakt n vi. Som framgr nedan r det dock tvrtom. Inflationen har varit lgre i Sverige de senaste fem ren trots att bde Danmark och Nederlnderna kmpat med hg skuldsttning och fallande fastighetspriser.

En framtida fastighetskris i Sverige skulle sannolikt bde leda till att kronan frsvagades och till ett cykliskt fall i produktiviteten med stigande inflation som fljd. Att det frhller sig p detta stt innebr sjlvfallet inte att man ska driva slutsatserna fr penningpolitiken in absurdum och fresprka att Riksbanken, fr att f upp inflationen, aktivt borde frska framkalla en fastighetskris. Faktum r att Riksbanken kan ha mnga goda skl till att vilja frhindra en kande skuldsttning och de risker en sdan fr med sig. Dremot r det inte trovrdigt nr Riksbanken argumenterar fr att detta grs i syfte att uppfylla inflationsmlet nr mycket talar fr att man bde p kortare och lngre sikt skulle n en bttre mluppfyllelse om man snkte rntan nu. TROVRDIGHET I FARA ven om Riksbankens motiv fr nuvarande inriktning p penningpolitiken m vara vlmenat s gr det inte att komma runt att det r ett avsteg frn bankens egen tolkning av det uppdrag man ftt av riksdagen. Att Riksbanken dessutom tnjuter en unik sjlvstndighet jmfrt med andra myndigheter reser ocks demokratiska frgetecken nr man vljer att fokusera p andra ml n prisstabilitet. Frhoppningsvis kommer det framver att komma fler verktyg p plats fr att motverka en alltfr snabb skulduppbyggnad hos hushllen. Oavsett om de verktygen hamnar i Riksbankens eller i Finansinspektionens hnder s fr vi hoppas att det medfr att penningpolitiken tergr till att fokusera p inflationen. Att fortstta som nu kommer p sikt att urholka samhllets frtroende fr inflationsmlet men ocks leda till att allt fler brjar ifrgastta Riksbankens sjlvstndighet. Johan Javeus +46 70 325 51 45 @johanjaveus

KONTRACYKLISK INFLATION ven om en enkel genomgng som denna inte kan gra ansprk p att ha vgt in alla faktorer s stter den nd fingret p en m punkt i Riksbankens resonemang. Kopplingen mellan svenska hushlls konsumtion och inflationsutvecklingen i Sverige r i sjlva verket kontracyklisk. Tvrtemot hur Riksbanken vill beskriva dynamiken s har inflationen historiskt tenderat att ka under kristider d tillvxt och privat