Att degradera skolorna på landet,

är det Hedemoras väg till en levande landsbygd?

Ett arbetsdokument

För Aktionsgruppen för bevarandet av Hedemoras landsbygdsskolor

Detta dokument är under utarbetande. Denna version är daterad 091022


Innehåll:

Sidan:
Förord 3
Argumentation 4
Oklarheter / Brister i förslaget 5
Förslag till Alternativa lösningar 12
Konsekvensanalyser 15
Garpenberg 15
Smedby 18
Stjärnsund 21
Vikmanhyttan 22
Frågeställningar 24
Slutord 25
Bilagor 26
Brev från Polhemsstiftelsen 26
Brev från Stiftelsens Husbyringen 27
Brev från Stjernsunds AIF 28


Skolnedläggelse och landsbygdsutveckling generellt

Såväl forskning som empirisk erfarenhet från många orter runt om i Sverige visar, att en landsbygdsskola är
av central betydelse för sin bygds utveckling, oftast rent av för dess överlevnad som levande landsbygd. När
skolan försvinner så följer snart affären och annan service efter, området minskar i attraktivitet, utflyttning
ökar och inflyttning minskar, trots kraftig fallande fastighetspriserna i området. Vissa kommuner har därför
mycket medvetet valt att behålla de små skolorna, eftersom man bedömer att utan dessa kommer invånara-
ntalet i kommunen att minska, något som de flesta landsbygds- och glesbygdskommuner inte har råd med.
Sveriges kommuner och landsting genomförde den 17 april 2004, strax före sammanslagningen (av Svenska
kommunförbundet och Landstingsförbundet) tillsammans med Småkom en konferens med genomgång av
hur kommunernas skolpolitik påverkat utvecklingen. Resultatet visade entydigt, att där man satsat på att
behålla skolorna – ofta med någon särskild inriktning – så ledde det till en vitalisering av bygden. Nedläggn-
ing eller stora nedskärningar däremot hade motsatt effekt. Man hade här granskat den totala effekten för
kommunen, inte begränsat den till en enskild skola.

Finsk forskning försvarar byskolan

Vi försämrar vår utbildning i Finland om vi låter den kompetens som finns i små byskolor försvinna, säger
Gunilla Karlberg-Granlund. Gunilla Karlberg-Granlunds forskning torpederar myten om att pedagogiken i
små skolor skulle vara sämre än i stora skolor.
Tvärtom hävdar hon att man genom att studera de små skolorna når de stora frågorna om hur en skola ska
fungera, där barn trivs och vill lära sig
http://www.vasabladet.fi/story.aspx?storyID=35248
Hela avhandlingen finns på:
http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-765-458-6

Pengar ska inte avgöra byskolornas framtid

Byskolor med få elever har inte sämre studieresultat än stora skolor inne i stan. Det visar forskning som
gjorts i Sverige, Danmark och USA.
• Det finns egentligen ingen gräns för hur liten en skola kan vara, säger Bertil Westerlund, utredare på
Tillväxtverket.

Många byskolor i Sverige står i dag inför ett nedläggningshot.

• Det är en följd av ett minskat elevunderlag och att kommunernas ekonomi är ansträngd, säger Bertil
Westerlund, utredare på Tillväxtverket, det som fram till mars i år hette Glesbygdsverket.
• Små skolor är dyrare om man räknar kostnaden per elev. Men ser man till hela samhället och tar hän-
syn till ökat bilåkande, att man har kvar kostnaden för fastigheterna och så vidare, kanske det inte är det
bästa ekonomiska beslutet att lägga ner dem, säger han.
• Att behålla en byskola är en viktig signal till barnfamiljerna om att det går att bo kvar.
http://arbetarbladet.se/nyheter/ockelbo/1.1363946


 Vår argumentation

Ett arbetsdokument för aktionsgruppen för bevarandet av hedemoras landsbygdsskolor

Detta dokument är under utarbetande. Denna version är daterad 091022.

Oklarheter/brister i förslaget
1. Vinsten med att flytta 4-6 klasserna är oklar
2. Analys av F-3 skolornas troliga överlevnad saknas
3. Resonemang om vilka skolor som ska reduceras saknas
4. Konsekvenser för hela bygden behöver analyseras
5. Vinsten på lokalkostnaden är oklar
6. Analys av vart inflyttningen sker i Hedemora kommun saknas
7. Logistik och kostnad för busstransporter behöver utredas
8. Miljöpåverkan
9. Barnens bästa
10. Förväntad övergång till friskolor
11. Upprustning av lokaler i Hedemora?
12. Ortsbefolkning och Kommunbygderåd har inte tillfrågats
13. Utredningen har gjorts av den förvaltning som behöver reduceras
14. Nationella rekommendationer bör beaktas

Alternativa lösningar
1. Ge skolfrågan tid
2. Använd landsbygdsskolorna för att attrahera inflyttare
3. Hyresförhandling
4. Ta in de nationella rekommendationer som utarbetats från olika håll
5. Ytterligare kostnadsminskningar på förvaltningen
6. Undersök möjlighet till skattehöjning
7. Om skolor ska reduceras / läggas ner – inkludera alla skolor i analysen


Oklarheter/brister i förslaget om degradering till F-3 skolor på fyra orter

1. Vinsten med att flytta 4-6 klasserna är oklar

Förslaget att flytta 4-6-klasserna beskrivs i Vf 602. Där anges tre förslag till lösningar (anpassning till mins-
kat elevantal ffa på högstadiet, 10% minskad lärartäthet, flytta 4-6 klasser) och det går inte att utläsa vilken
kostnad/vinst som hör till vilket förslag. Det är viktigt att väga förlagets nytta mot dess kostnad, både i eko-
nomiska och mänskliga aspekter. Vi har fått kompletterande information vid frågestunden 20/10 men kan
trots detta inte se att man gör en rättvis värdering av förslaget.
Vi har gjort en egen skattning av hur stor del av beloppet som kan tänkas tillföras just 4-6 förslaget. Enligt
uppgift från Anki Rooslien 20/10 spar man in 5,5 lärartjänst och 1,5 administrativ tjänst specifikt på flytten
av 4-6klasser. Utifrån de uppgifter vi fått har vi gjort en egen skattning av vinsten enligt nedan.

Tjänster* -2755 tkr

Avvecklingskostnader** +485 tkr
Skolskjuts +725 tkr
Engångskostnader, flytt mm +400 tkr
=====
SUMMA -1145 tkr

En förskjutning av kostnad mellan kommunens olika konton kan inte ses som en reell nytta som kan vägas
mot kostnader för det här förslaget och vi har därför uteslutit vinsten på lokalkostnad ur beräkningen.
Detta är bara en skattning, men det vi vill peka på är att den summan som ska ställas mot nyttan av att ha
småskolorna kvar bara är en liten del av de -7355 tkr som hela förslaget omfattar. Man ska fråga sig om det
är värt att riskera avfolkning på landsbygden och minskad inflyttning för den vinsten.
Denna vinst ska dessutom ses som en teoretisk vinst, eftersom man kan vänta sig att många barn istället går
över till friskolor (se punkt 10) .

KONTAKTPERSONER:
Joakim Nordström och Annika Sköld har gjort den ekonomiska skattningen.
Annika Sköld tel 41014, Joakim Nordström tel. 15467, 070-621 70 19
___

* lärartjänster 5795/17*5,5 enl Vf nr 602 = 1875 , administrativa tjänster 1761/3*1,5 enl Vf nr603 = 880,
sammanlagt 2755 tkr
** 7/17 del av personalavvecklingskostnaden = 485 tkr


2. Analys av f-3 skolornas troliga överlevnad saknas

Frågeställning:
Vilken elevkostnad väntas på småskolorna efter förändringen?

Vi befarar:
att det blir en hög kostnad per elev för de få som blir kvar. Lokalkostnaden är hög och det blir få utrymmen som kan
lämnas. De lokaler som friställs blir svår / omöjliga att hyra ut vilket ger ökade kostnader för serviceförvaltningen.
Risken är stor att det leder till kompenserande hyreshöjningar med ytterligare höjning av kostnad per elev. I det läget
blir risken för nedläggning stor.
Vi vet att kunskapsnivån inte är lägre på små skolor men däremot kan det vara svårt att attrahera lärare till en F-3
skola.
Vi kan inte i dagsläget säga att det flyttar in mest barnfamiljer till landsbygden, men vi utreder mer precisa flyttmön-
ster till och inom kommunen. Mycket pekar dock i den riktningen. Skolan är i de här små bygderna en mycket viktig
del i det dagliga sociala livet. Dessa små byar är mycket mer känsliga för förändringar än centrala Hedemora i skol-
strukturen. Det är ett mycket riskfyllt spel att med så svaga analyser våga göra så stora förändringar. I förlängningen
kan det mycket väl leda till ett minskat elevantal och risk för nedläggning.

Här kan man få mer information:

”Skolan mitt i byn” är en skrift från Glesbygdsverket, Skolverket, Sveriges Kommuner och Landsting och Hela Sverige
ska leva. Enligt den erbjuds lika bra utbildning på små skolor som på stora.


3. Resonemang om vilka skolor som ska reduceras saknas

Frågeställning:
Skolan måste anpassas till det minskade elevunderlaget, men det har inte förts något resonemang runt varför det ska
göras just på landsbygdsskolorna. Elevunderlaget är minskande på Stureskolan / Fyrklöverskolan (-8,2%) och Jonsbo
(-21,4%) under kommande 5årsperiod. I de 4 landsbygdsskolorna däremot väntas en ökning på 12,5%. Förändringen
kommer att leda till minskade kostnader per elev på landsbygden och ökade på de stora skolorna.
En annan sak som talar för landsbygdsskolorna på den här punkten är att kommunen redan genom glesbygdsstöd
kompenseras för ev. ökade kostnader per elev i landsbygdsskolor.
Man kan tycka att vi på landsbygden enbart agerar i egen sak då vi försöker bevara landsbygdsskolorna, faktum är
dock att situationerna på landsbygden och i centrum är helt skilda. Lägger man ner eller skär ner radikalt på en skola
i centrum kan man fortfarande välja att gå till en annan i närheten och den övriga servicen finns fortfarande kvar likt
förut. Kort och gott får det inte så långtgående konsekvenser, det är naturligtvis alltid skrämmande med omställnin-
gar.
Man bör därför vara utomordentligt säker på sin sak innan man skär drastiskt i en byskola, inte för att den ligger på
landsbygden utan för att den är som redan nämnts tidigare livsnerven, se Kalmars Länsstyrelses konsekvensutredning

Decentralisering ligger i tiden

Decentralisering och landsbygdsboende ligger i tiden, att gå emot den trenden kan inte vara rätt väg för kommunen.
Vi vet att det finns föräldrar på större skolor som gärna skulle se att deras barn fick gå i småskolorna. Förslaget att
flytta barn från de stora skolorna till landsbygdsskolorna borde utredas bättre.

Här kan man få mer information:

Björn Guström, kommunalråd i Rättvik.

Kontaktpersoner:
Annika Sköld tel 41014, Joakim Nordström tel. 15467


4. Konsekvenser för hela bygden behöver analyseras

Skolfrågan har hitintills, oss veterligen, bara förts inom utbildningsnämnden, men en reducering av landsbygdsskolor-
na påverkar en stor del av kommunen i mycket hög grad. Vår enkät för familjer med barn i de 4 skolorna är ännu inte
slutanalyserad, men redan nu ser vi att av 200 svarande har 134 markerat att de kan tänka sig att välja en friskola och
70 överväger att flytta från kommunen. Vi efterlyser därför en konsekvensanalys av vad detta innebär för kommunen
i stort. Den bör göras av oberoende part.
Vi har själva beskrivit vår syn på vad en nedläggning av 4-6 klasserna skulle innebära för bygden runt de 4 aktuella
skolorna. Analyserna finns bifogad. Finn även öppna brev från Husbyringen, Stiftelsen Stjernsund och Stjernsunds
AIK bifogade.

5. Vinsten på lokalkostnaden är oklar

Frågeställning:
• Eftersom mycket lite av de tömda ytorna kommer att kunna hyras ut är vinsten liten. Det behövs en analys av
hur stor den reella vinsten kan bli och hur stor del som bara blir en förskjutning av kostnaden.
• Analys av lokalkostanden i förhållande till jämförbara lokaler saknas.
• Lokalkostnaden per elev anges vara hög jämfört med liknande kommuner enligt rapport från ”Sveriges Kom-
muner och Landsting” (090210). En analys behöver därför göras av om den nuvarande lokalhyra är skälig.
• På landsbygden har uppvärmningen ställts om till billigare alternativ. Detta har ännu ej gett effekt på hyreskost-
naderna. De justerade hyreskostnaderna bör användas vid jämförelse.

Här kan man få mer information:

Skolverket : http://skolnet.skolverket.se/polopoly/kommunblad/09ht/hedemora.pdf
SKL: Rapport ”Analys av kommunens ekonomiska läge 2007–2013, Hedemora kommun 2009-02-10, Lennart Tingvall,
Anders Nilsson, lennart.tingvall@skl.se, anders.nilsson@skl.se

Kontaktperson:
Johan Viberg 410 88.

6. Analys av vart inflyttningen sker i hedemora kommun saknas

Vi på landsbygden är positivt överraskade över den stora tillströmningen av inflyttande barnfamiljer. Det är viktigt att
veta vart i kommunen barnfamiljer flyttar in och anpassa skolsatsningarna efter detta. Vid en snabb överslagsräkning
visade det sig att det exempelvis i Dala Husby flyttat in över 25 barnfamiljer under de senaste tre åren. I skrivande
stund kartlägger vi detta mer exakt. En likvärdig kartläggning saknas i förslagen som presenterats.


7. Logistik och kostnad för busstransporter behöver utredas

Frågeställning:
Många elever som nu inte behöver busstransport, för att man bor nära sin landsbygdsskola, kommer att bli beroende
av skolskjuts.
Elever som går på fritids kommer att behöva skjuts av föräldrarna till fritids på sin F-3 skola, sedan buss till sin 4-6
skola, sedan buss till fritids och slutligen hem med sina föräldrar.
Barnen slutar vid olika tider och högstadieeleverna har längre skoldagar. Samordningen av busstransporter kommer
troligtvis att styras av de som har längst skoldagar, med väntetider för de yngre barnen. Vem tar hand om barnen
under väntetiden?

Vi befarar:
Trots att antalet barn och skjutsar nu är mindre än vad som föreslagits, är det redan nu stora problem med skolskjut-
sarna. Många barn får tillbringa lång tid på bussen eftersom man vill hämta så många barn som möjligt på vägen.
Vi befarar att det kommer att bli ett ännu större och mer kostsamt problem om antalet barn som ska hämtas och
sträckor som ska åkas ökar. För barnen befarar vi att det blir långa dagar med stor del av tiden på buss, redan nu har
vissa barn över två timmars resa på bussen till/ från skolan. Dessutom befarar vi att detta kommer kräva mycket logis-
tik, ökade administrativa kostnader och personal som tar hand om barn som väntar på bussens avgång.
All trafik innebär en risk, vi ser det som angeläget också ur det perspektivet att hålla nere transporterna så mycket
som möjligt.
Långa transporter för unga människor innebär också en klar försämring av deras livskvalité. Istället för att kunna vara
ute och leka i naturen, tvingas de sitta i buss eller taxi stor del av sin lediga tid.

8. Miljöpåverkan

Att alla barn åker till sin närmaste skola måste vara det bästa för miljön.
Renoveringar och förbättringar som gjorts i de 4 skolorna borde få komma till nytta.
Uppvärmningssystem med miljövänliga alternativ bör värderas.
På landsbygden finns många miljövänliga och naturvänliga alternativ i undervisningen, ex. kommer Smedby skola att
få ett multihus för utomhusundervisning. Barn som placeras i byskolorna kan ta del av dessa fördelar.


9. Barnens bästa

Barnkonventionen §3 kräver att man ser till barnens bästa. Vi befarar att detta drabbar barnen på flera sätt:
Nuvarande elevplanering utgår från att barnen på B-skola kommer att gå där hela sin F-6 tid. En förändring i detta re-
sulterar i att barnen från B-skolan inte är i fas med den nya klassen. Sammanslagning mellan årskullklasser har därför
mindre negativ påverkan på undervisningen.
Långa resor ger trötta barn, hur påverkar det inlärningsförmågan?
Vi antar att barnen kommer att splittras i nya klasser. Att få ihop en grupp tar stor del av undervisningstiden innan
man kan ägna sig åt egentlig inlärning.

10. Förväntad övergång till friskolor

I kalkylen har ingen hänsyn tagits till att många barn kan komma att välja friskola som alternativ. Detta trots att det
var precis vad som hände vid nedläggningen av Backaskolan, då gick ca 40% (20 barn av 52) till friskola.
Eftersom höga lokalhyror per elev är ett argument för att reducera landsbygdsskolorna, och denna siffra bara kommer
att öka efter en sådan reduktion, är det mycket viktigt att det görs en kalkyl för den föreslagna organisationsändrin-
gen. Om det är svårt att hävda dessa skolors existens idag, så lär det bli omöjligt om några år, då administrationen
kvarstår.

11. Upprustning av lokaler i Hedemora/Långshyttan?

I vilket skick är de lokaler som man ska flytta in i i Hedemora/Långshyttan, ex. Älgen / Borgmästarvillan?
Är klassrummen förberedda för det här antalet barn, ex. vad gäller ventilation?

12. Ortsbefolkning och kommunbygderåd har inte tillfrågats

Av Hedemora landsbygdsprogram framgår att KF 2007 beslutat att en diskussion ska föras med Kommunbygderådet
och med den lokala befolkningen inför eventuella större förändringar på landsbygden. Så har inte skett. Vid fråges-
tunden 20/10 avfärdade Ulf Hansson denna fråga med att det inte är beslutat ännu. Vi ställer oss mycket frågande till
att man hänvisar sådan diskussion till att ske efter att beslutet blivit taget.

10
13. Utredningen har gjorts av den förvaltning som behöver reduceras

I en stor fråga som denna bör en oberoende part göra utredning och konsekvensanalys.

14. Nationella rekommendationer bör beaktas

Glebygdsverket har sammanställt en skrift tillsammans med Skolverket, Sveriges Kommuner och Landsting och Hela
Sverige ska leva som pekar på skäl att inte lägga ner byskolor för att möte den ekonomiska krisen 2009. På flera håll
där man tagit till den lösningen för att möta den akuta krisen har man sett att det inte gett någon större vinst i läng-
den.
SKL har i en rapport rekommenderat att man i Hedemora bör 1/ ha en realistisk budget, 2/ låta helhetsperspektivet
vara styrande, 3/förankra en gemensam omvärldsanalys av verksamhetsförutsättningarna och 4/ tydliggöra rollfördel-
ningen mellan KF, KS, nämnd och förvaltning. Vi skulle vilja se dessa rekommendationer ta form i den här utrednin-
gen.
Lärarförbundet har pekat på risken med att låta den ekonomiska krisen gå ut över barnen.
Det är viktigt att ta hänsyn till tidigare erfarenheter.

Här kan man få mer information:

”Skolan mitt i byn” från Glesbygdsverket, Skolverket, Sveriges Kommuner och Landsting och Hela Sverige ska leva.
SKL: Rapport ”Analys av kommunens ekonomiska läge 2007–2013, Hedemora kommun 2009-02-10, Lennart Tingvall,
Anders Nilsson, lennart.tingvall@skl.se, anders.nilsson@skl.se
http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/webbIndexsida?ReadForm&index=2A4C981F3940C454C125758C004AE8
CC&kategoriid=004AD00C

11
Förslag till lösningar

1. Ge skolfrågan tid

Det behövs en långsiktig förbättring inom skolverksamheten i Hedemora Kommun. Det kräver en bred förankring
både bland invånarna och i kommunens centrala styrning, mellan politikergrupper och i verksamheten. Sådan
förankring måste få ta tid. Våra skolbarn ska inte vara ett redskap för styrkemätning mellan politiker!
Lärarna behöver tid för ev. flytt av barnen, inte bara för att kunna förbereda barnen mentalt utan också för att lägga
upp undervisningen så att barnen som ska slås ihop i klasser är i fas vad gäller inlärd kunskap. Den mottagande skolan
behöver också tid för att bereda plats åt kommande elever så att barnen känner sig välkomna när de kommer.
Det kan inte vara en fullkomlig överraskning att budgetunderskottet blivit större och större och då borde man ha
varit ute mycket tidigare för att inte som det nu känns för oss föräldrar klubba igenom en halvering av fyra skolor på
till synes en kafferast, det här är känsliga saker och man måste visa folk, som ska få stora och viktiga negativ beslut
presenterade, ödmjukhet och respekt, annars riskerar man att få arga föräldrar, som det faktiskt blev i Backa, som av
ren princip går till en friskola. Är det här förslaget underbyggt och det bästa, bör man lugnt kunna luta sig tillbaka och
låta tiden ha sin gång.
Politikernas behandling av skolfrågan kommer definitivt att få återverkningar i valet 2010, därför kan det vara mer
fördelaktigt att istället göra detta till en valfråga.

2. Använd landsbygdsskolorna för att attrahera inflyttare

Problem / frågeställning:
Utan att föra något resonemang i frågan har majoriteten i det här förslaget antagit att det är bäst att skära i de små
skolorna. Vid förfrågning har det medgivits att det också skulle vara möjligt att göra nedskärning på centrala skolor.
Trots detta har man valt att inte överväga det alternativet.
Vi vet att många hemvändare och inflyttare attraheras just av småskolornas fördelar. B-skola anses vara en bra skol-
form som passar väl in i arbetssättet med individuella mål. Kerstin Stavås har gjort en undersökning som visar på att
små skolor har god undervisningskvalitet. Enligt Per Fontin är attraktionskraften på inflyttare en viktig styrka för Södra
Dalarnas kommuner.

Möjliga lösningar:
Det borde vara självklart att man har en helhetssyn i kommunen och att man förankrar ett sådant här förslag högre
upp innan man genomför utredningen. Inflyttningen är av stor vikt för Hedemora och kommunala medel används till
att marknadsföra Hedemora som en attraktiv boendeort. Genom vår enkät har vi sett att många av barnfamiljerna i
byarna har flyttat in från andra orter.
Det finns exempel på andra kommuner där man gör precis motsatt satsning än den majoriteten föreslår; man satsar
på småskolorna just för att attrahera inflyttare. Exempelvis i Rättviks kommun har man medvetet valt att prioritera
småskolorna, och enligt de uppgifter vi fått vid samtal med Kommunalrådet Björn Guström (fp) är detta gynnsamt för
kommunen.

Här kan man få mer information:

Björn Guström, Kommunalråd Rättvik
Kerstin Stavås – undersökning om undervisningens kvalitet på småskolor
Enkätresultatet - Peter Berg tel 410 66

Vår kontaktperson: Anders Eriksson tel 62105

12
3. Hyresförhandling

Hyran bör jämföras med likvärdiga lokaler på andra håll. Det bör också ses över att hyran justeras efter att uppvärmn-
ingskostnader sänkts vid omställning i uppvärmningsalternativ.
En sänkt hyra ger också sänkt friskolebidrag. Se resonemang på punkt 5 under ”oklarheter/brister” ovan.

4. Ta in de nationella rekommendationer som utarbetats från olika håll

Se resonemang under punkt 14 ovan

5. Spara in på förvaltningen

I en valsituation bör politikerna veta vem de representerar. De är folkvalda representanter som är tillsatta för att be-
vaka och föra kommuninnevånarnas talan.
Eftersom man pratar om att anpassa lärartätheten utefter det minskande elevantalet, måste det naturligtvis också
gälla förvaltningen, speciellt med tanke på att lönerna där generellt är högre än på lärarnivå. I dag lever vi i en förän-
derlig arbetsvärld och det är alltid ledsamt när personal tvingas sägas upp, men det ligger inget personligt i det.

6. Undersök möjilghet till skattehöjning

Vi tror att många kommuninnevånare kan tänka sig en viss skattehöjning, öronmärkt för skolfrågan, hellre än att man
äventyrar barnens bästa och landsbygdens avveckling. Men eftersom vi också ser många andra tänkbara alternativ så
tror vi egentligen inte att skattehöjning ska behöva bli aktuellt.

13
7. Om skolor ska reduceras / läggas ner – inkludera alla skolor i analysen …

…och se vilken / vilka som är mest lämplig för nedläggning, utifrån ett helhetsperspektiv i kommunen.
Vad vi kommit fram till i våra efterforskningar vore det i dagsläget mycket olyckligt att bryta den positiva trend i infly-
ttningen på landsbygden, som är en trolig konsekvens av omorganisationen f-6 till f-3 i ett längre perspektiv. Speciellt
med tanke på att det är där det i nuläget projekteras nya villatomter, samtidigt som det också i framtiden är där det
finns möjlighet att bygga med full kostnadstäckning. Det är där det finns tillgång på riktigt attraktiva tomter.
En möjlighet skulle kunna vara att låta fyrklöverns elever delas upp på Västerby och Stjärnsund. Eleverna med särskil-
da behov skulle möjligtvis kunna flyttas till Stjärnsund, medans övriga elever flyttas till Västerby, för att inte riskera att
Stureskolan blir för stor. Det är trots allt Fyrklöverskolan, -20,4%, och Jonsboskolan, -21,4%, som har det största tap-
pet fram till 2013. Det bör åter poängteras att det inte finns någon elevminskning i landsbygdsskolorna, utan tvärtom
en ökning.
Lokalkostnaderna måste gå att se över tillsammans med serviceförvaltningen, Hedemora ligger 30 % över jäm-
förelsekommunen i sin kommungrupp. Accepteras hyreshöjningar konsekvent finns inga påtryckningsmedel för
varken kostnadsminskning eller energieffektivisering. Dessutom vet vi att det har gjorts åtgärder, bla. i Smedby i drift-
skostnader, omställning till pelletseldning. Vi kan inte se några justeringar för det i kalkylerna.
Det finns närliggande kommuner som haft samma problem, se Rättvik och Borlänge.
Det viktigaste är att man inte gör några panikåtgärder som leder till ännu större sparbeting om några år

14
Konsekvensanalyser:

Direkta konsekvenser av nedskärning av skolan i Garpenberg

• Utflyttning från orten och kommunen vilket inte genererar tillväxt och skatteintäkter.
• Friskolor (som finns i närområdet) väljs i stället för kommunala detta medför en minskad skolpeng samt samma
kostnad för lokaler.
• Fler transporter, som inte går i linje med Hedemora kommun som miljökommun, grönflagg måste hissas ned
med negativ publicitet och klimatpåverkan som följd.
Forskning visar att elever under 12 år med lång skolskjuts (15km eller mer) genomför fysiskaktivitet utanför skoltid
mycket mer sällan än de som går i närområdet.
Man kan även påvisa att elever under 12 år med lång skolskjuts är sjukare mycket oftare än andra elever.
• Ingen levande landsbygd, som i andra kommuner, tex Rättvik och Leksand varit framgångsrika slagord för fram-
tid och tillväxt.
• Ingen ökning av befolkning i kommunen då skolorna i Hedemora redan är fulla och inga småskolor finns, det är
ingen attraktiv kommun att bosätta sig i.
• Ungdomar som en gång flyttat kommer ej åter för att bilda familj då det inte finns några ställen att bo på,
• Psykisk och fysisk ohälsa
• Otrygghet.

Nackdelar med 4-6 i Hedemora

• Större klasser vilket resulterar i större risk för att bli osynlig. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är detta
mycket alvarligt.
• Klasserna splittras
• Stor frånvaro på grund av trötthet och minskad fysisk aktivitet på grund av långa dagar.
• Otrygga barn
• Utflyttning från byarna och även kommunen
• Vid utflyttning medföljer en socialurholkning av bygden, ingen affär sämre service, huspriser rasar och den
ekonomiska tillväxten avstannar
• Fritidshem hur ska det fungera? Var ska det ligga och hur mycket extra i transportkostnad c:a 500 000 /termin?

Fördelar med oförändrad skola i Garpenberg

• Skolans Placering – närhet till
• Liten ort =stor trygghet
• Elljusspår
• Slalombacke
• Fotbollsplan
• Förskola fritidshem
• Kyrkan med barnverksamhet, bra samarbete med skolan
• Säker färdväg från skolan även belyst
• Många aktiva föreningar och byalag.

15
Fördelar med Garpenberg som bygd
• Bra fungerande mindre skola med bra personal
• Fotbolls- plan och klubb
• Skoterklubb
• Folkets Hus
• Gym
• Frisör
• Byalag
• Affär
• Ungdomsgård
• Elljusspår
• Fantastisk ny badplats vid kuppen
• Kyrkverksamhet
• Jaktklubb
• Hembygdsförening
• Bouleklubb
• Fina svampskogar
• Fantastisk natur med många sjöar
• Slalombacke
• Fiskeklubbar
• Ridklubb

Dessa punkter borde locka fler familjer till bygden. Vi tror att Hedemora måste profilera sig som landsbygdskommun
och locka mer med dessa fantastiska möjligheter som finns.

Företag på bygden
New Boliden Mineral AB
En av kommunens största och framtidssäkraste arbetsgivare. Bygden och kommunen ökar med Bolidens expander-
ing bland annat med entreprenörer som bor på orten, men de som vill flytta hit på grund av arbete väljer troligtvis
Avesta, Fors eller Horndal om inte en 1-6 skola finns på orten.

Erikssons Bygg och Timmer, Olsen Entreprenad AB, Frisörboa, Garpenbergs Herrgård,Garpenbergs Vandrarhem, GIAB,
Garpenbergs Såg, Handlarn, Strångesbo Ägg, Annaskolan, Dormsjöskolan, Lissellas senap, Nagelverkstad

Just nu finns ett stort antal vettskrämda barn som är ledsna och oroliga för att de eventuellt skall få byta skola 2010
och förlora sina kamrater och de lärare de är trygga med. De har svårt att sova och frågar dagligen om vi vuxna vet
något om skolans framtid, de gråter när vi säger att vi inget vet ännu.
mamma jag orkar inte vänta mer, jag kommer aldrig att gå till skolan om den flyttar, då låser jag in mig någon stans.
De är bara 9år just nu, bara barn och de vuxna som vill spara pengar på deras framtid har just raserat deras trygghet,
framtid och tillit på vuxna människor.

• Finns det eu-bidrag för landsbygdskolor att söka?

16
Förslag till besparingar
Flytta förskolan till skolan. Detta sparar hyra för två lokaler i centrum samt köksrenovering på nuvarande bikupan.
Att alla barn i Garpenberg går vid samma lokaler har flera positiva effekter än en flytt till centrum. Lokaler slipper stå
tomma och kosta pengar. Man slipper dyra ombyggnadskostnader av lokaler i centrum. Förskolan kan ha ett större
och bättre samarbete med fritidsdaghemmet samt med förskoleklassen.
Det har dessutom många positiva pedagogiska effekter för barnen men även för lärarkollegiet som kommer varandra
närmare. Dagis kan utnyttja gymnastiksalen mer än en timme i veckan som nu. Närhet till kyrkans barnverksamhet
samt den fantastiska naturen.

Nackdelar med skolan i Garpenbergs centrum

Störande för boende i centrum, Spring på affären, Ingen gympasal, Ingen skolgård, Mycket biltrafik på ett litet
område.

Fördelar med Garpenbergsskola

Närhet till natur, Trygghet för barnen, Fina lokaler, Stor skolgård, Gympasal/fotbollsplan,Närhet till kyrkverksam-
het, Boliden har flyttat all tungtrafik, Upplysta gång- och cykelvägar till skolan.
Köket matsalen i centrum kan renoveras i stället för skolans kök. Där kan mat tillagas och köras ner till skolan. Även
mat för de äldreomsorgen som kan ätas eller avhämtas görs där, eventuellt lunch öppet för resten av byn. Man kan
även tänka sig att skolan med sin friluftsprofil kan låta de lite äldre eleverna promenera dit.
Samarbeta med herrgårdsköket som levererar mat till skolan då behövs inget kök alls för matsalen fungerar utmärkt.
Hedemora kommun som miljökommun borde satsa på närhet och minskade transporter, även för mat.
Senapstillverkningen kan kanske vara intresserad av bikupans lokaler.

- Små skolor, kan faktiskt mäta sig med stora skolor på alla de områden som oftast används för att mäta effektiv-
itet. Kunskapsinhämtningen är lika bra eller bättre, engagemanget från personal, föräldrar och övrig omgivning är
större och ekonomin är faktiskt lika bra – enligt forskningen. Dessutom betyder en skola på landsbygden att det
kommunalaservicen är synlig även på landsbygden.

17
Konsekvensanalys,
degradering av Smedby skola, Dala Husby

Vid möten i Smedby Landbygdsutvecklingsgrupp, Föräldrarådet och möte för andra intresserade har man analyserat
och sammanställt följande konsekvensanalys för Husbybygden vid en ev. nedskärning av skolan i Smedby.

Direkta konsekvenser av nedskärningen av skolan:

• Utflyttning från orten = minskade skatteintäkter för Hedemora kommun
• Minskad inflyttning = uteblivna potentiella skatteintäkter för kommunen
• Försämrad attraktionskraft i fastighetsmarknaden, svårare att sälja hus i
trakten, och mindre chans till generationsskifte i bygden.
• Sociala pulsen i byn försvinner.
• Sämre miljö för ex. pensionärer, som gärna ser lekande barn i byn.
• Minskade anslag glesbygdstöd utan skola?
• Friskolor blir ett övervägande alternativ = förlorad skolpeng
• Fler transporter, som medför:
- Förlånga skoldagar för barnen
- Miljöbelastning pga. Fler bussresor och ökade föräldraskjutsar
Hedemora Eko-kommun? Onödiga transporter.
• Skola, förskola och fritids blir en oattraktiv arbetsplats pga. ökad
arbetsbelastning för kvarvarande personal, detta ger sämre kvalité på
utbildningen.
• Svårt att rekrytera lärare.
• Tuff arbetsmiljö för lärare
• Syskonflytt, även syskon till mellanstadiebarnen byter till annan skola
eller friskola
• Kommer detta att visas i statistiken som minskat elevunderlag för ett
framtida beslut att lägga ner skolan helt och hållet
• Affären kommer att förlora i kund underlag och tvingas lägga ner.
Detta ger en sämre service på landsbygden
Apotek, Systembolag, Post, Spel försvinner med affären.
• Sämre möjligheter till eget boende för äldre, om affär försvinner, ökat
vårdbehov.

18
Smedby skola, en tillgång för Hedemora kommun
• Kommunens enda uteklassrum, kan ta emot klasser utifrån
• Närhet till fotbollsplan
• Egna slöjdsalar, både trä och textil. Med rätt marknadsföring skulle
dessa kunna användas till kvällskurser.
• Kö till dagisplatser, cirka 40 barn i 1-5 års verksamheten.
• Positiv trend i elevtäthet, ökar med cirka 50% på mellanstadiet till 2013.
• Allergibarn får bra plats och rätt hjälp
• Nyrenoverad gymnastiksal som används i princip varje kväll i veckan
• Effektiv verksamhet trots låg lärartäthet
• Trivsam och säker skolgård
• Nytt värmesystem, minskad uppvärmingskostnad
• Nyrenoverad skola, nytt tak, hög standard på loken
• Aktivt samarbete med hembygdgård
• Närhet till Husby Kyrka, bra samarbete
• Stor lokal förankring i bygden, många engagerar sig i skolan och bistår
med aktiviteter och stöd i övrigt.
• Närhet till skog och friluftsliv
• En liten skola med vi-känsla kan arbeta effektiv med
ev. mobbigproblem snabbt, medan problemen är små.
• Närhet till skidspår och elljusspår
• Närhet till bondgårdar, bra samarbete med aktiva lantbruk, kan ta
emot klasser utifrån.
• Vacker, tryck och inspirerande omgivning
• Kulturhistorisk miljö

Dala Husbybygden, en tillgång för Hedemora kommun

• Attraktiv boendemiljö
• Många inflyttande letar hus, fullt på alla husvisningar.
• Ökande fastighetspriser visare på attraktivt boende
- kö till både hyreshus, tomter och lägenheter under konstruktion
• Positiv inställning till inflyttande, nya innevånare känner sig välkomna.
• Stort pågående generationsskifte i byn, drygt 25 inflyttade barnfamiljer
senaste tre åren. Stor lokal kunskap om ev. inflyttningar.
- Många barnfamiljer i bygden.
• Mycket aktivt föreningsliv och entreprenörskap i bygden
• Friskoletradition i bygden, över 15 års erfarenhet
• Ej sårbar bygd, många små företagare snarare än ett par stora.
• Knutpunkt för lokaltrafik
• Del av Husbyringen, Ekomusém.
• Liten skola ger vi-känsla och en trygg uppväxtmiljö för barnen

19
 • Stark fotbollstradition för både barn och vuxna
• Två restauranger, inkl. hotell
• Frisör
• Flera aktiva bystugor (mycket aktiviteter)
• Affär
• Fritidsgård
• Elljusspår
• Stark sammanhållning och kamratskap i trakten. Alla känner alla.

Övrigt:
Småföretagstät bygd med entreprenörsanda och viljan att engagera sig är stark. Många gör, och har gjort, ett aktivt
val att bo i Dala Husby men att arbeta utanför kommunen.
Enligt tradition och gammal hävd är Dala Husby Hedemoras lantliga ”gräddhylla”, detta vittnar många återflyttare om.
När man bott i storstadsregionen under karriären/utbildningen, flyttar man gärna hem till Hedemora och då gärna till
en strandtomt i Dala Husby. Detta återspeglar sig tydligt i fastighetspriserna.

20
Konsekvensanalys Stjärnsund
Bevara årskurs 4-6 i Stjärnsund skola i Hedemora Kommun

Föräldragruppen vid Stjärnsund skola vill att du tar del av våra synpunkter innan du bestämmer dig om eventuella
neddragningar av skolorna i Hedemora kommun.

Vi anser att:
- Stjärnsund skola fungerar mycket bra och har en verksamhet som stöttar barnens kunskapsutveckling och so-
ciala utveckling. Detta framgår tydligt av skolans och kommunens kvalitetsredovisning (2007/2008). Bevara en väl
fungerande skola!
- Det är stort tryck på bostäder i Stjärnsund. Samhället kommer att expandera om kommunens tomter tillåts
bebyggas. Flera yngre familjer letar just nu bostäder att hyra i Stjärnsund, men det finns inga. Bevara därför en väl
fungerande skola även för de barn som kommer att flytta in!
- Trygghet är ett av de prioriterade målen i kommunens skolplan. Stjärnsund skola arbetar aktivt för att barnen
ska känna trygghet, trivsel och harmoni i den dagliga verksamheten. De äldre barnen fungerar som faddrar och
mentorer för de yngre barnen i klassituationen och på Fritids.
I Stjärnsund skola går även elever från andra upptagningsområden, där föräldrar har gjort ett aktivt val för sitt
barns skolgång. Bevara en trygg skola!
- Skolan och skolköket har ett vida omtalat miljöarbete för en hållbar utveckling. Skolan har mottagit flera ut-
märkelser inom detta område. Eleverna får på ett naturligt sätt insikt i en hållbar utveckling då man aktivt hjälper
till i ”Kretsloppshuset” med hönsen, kompost och växtodling. Om några årskurser försvinner från skolan finns risk
för neddragningar vad gäller skolans miljöarbete. Bevara våra barns stora intresse och ansvar för miljön!
- Stjärnsund skola har som första skola i kommunen blivit jämställdhetsmärkt. All personal har genomgått ett
kompetensutvecklingsprogram under tre terminer och upprättat en konkret handlingsplan. Bevara en skola som
arbetar för jämställdhet och hållbar utveckling!
- Stjärnsund skola arbetar framgångsrikt med undervisningen i matematik. Här fokuserar man på ”tänkandet och
förståelse” kring ämnet. Detta ger en mycket djupare förståelse för matematik hos eleverna. Kvalitén på under-
visningen gör så att eleverna står väl rustade inför högstadiet. Bevara en skola som har förmåga att hålla liv i det
pedagogiska arbetet!
- I dagsläget kan 66% av föräldrarna vid de fyra berörda skolorna tänka sig friskola (enl. enkätundersökning).
Redan om tre elever väljer friskola istället för kommunal skola, så har besparingen vid Stjärnsund skola vänts till en
kostnad. Bevara helt enkelt Stjärnsund skola!
- Kommunens Vision ”Hedemora välkomnar” urholkas genom beslut att ta bort de goda förutsättningarna för
närheten till skolan. En avgörande faktor för en barnfamilj som väljer att bosätta sig på landsbygden är just närhet-
en till skolan. Dessutom är det verkligen rimligt att en 9-åring får mycket längre resvägar med skolskjuts, och allt
vad detta innebär i kostnader och risker för otrygghet samt miljöpåverkan. Bevara därför tryggheten och närheten
till skolan!

KOM IHÅG! Det är alltid lätt att rasera en väl fungerande skola, men det är ett mycket kostsamt och mödosamt
arbete att återskapa den igen!

21
Konsekvensanalys Vikmanshyttan

Direkta konsekvenser av nedskärningen av skolan:

• Utflyttning från orten = minskade skatteintäkter
• Friskolor blir ett övervägande alternativ = förlorad skolpeng
• Fler transporter, som medför:
o Mer slitage på vägar
o Ökad trafikolycksrisk för barnen
o Miljöbelastning pga. Fler bussresor och ökade föräldraskjutsar
• Skola, förskola och fritids blir en oattraktiv arbetsplats pga. Ökad arbetsbelastning för kvarvarande personal
• Sannolikheten för fler klassbyten för barnen ökar

Fördelar med Vikmanshyttans skola

• Skolans placering - närhet till:
• Skog
• Elljusspår
• Badplats
• Sporthall
• Fotbollsplan
• Förskola, fritidshem
• Kyrkan med barnverksamhet och gott samarbete med skolan
• Säker färdväg till och från skolan

Vikmanshyttan som bygd:

• En fantastisk skola
• Scouterna
• Fotboll för barn och vuxna
• Skoterklubb
• Levande Folkets Hus
• Två restauranger
• Go-carthall, Spa, Paintball, konferens- och äventyrscenter
• Gym
• Frisör
• Ridklubb
• Granbo bystuga (mycket aktiviteter)
• Bruksmuseet
• Affär
• Sjukhem
• Tre stycken ungdomsvårdsskolor
• Fritidsgård
• Elljusspår

22
 • Två fotbollsplaner
• Fantastisk fullstor sporthall
• Badplats (en av de godkända i kommunen)
• Jaktklubb
• Enduroanpassade terrängspår
• Enorm sammanhållning.

Vi har valt att låta våra barn växa upp i ¨skyddad verkstad¨ med att bl.a. kunna låta våra barn cykla eller gå till och
från skolan. Där de har sina kamrater inom gångavstånd. Där föräldrarna håller koll på varandras barn och även sam-
kör varandras barn till och från skola och fritids.
På senaste tiden har bygden utvecklats i positiv anda med exempelvis en till restaurang och den stora satsningen på
Folkets Hus!

Företag:
Dalforsån, Ctek, Creator, Plastfabriken, Erasteel, Stentryckeriet, Vikmansgården, Cornelia, Felicia, Primab, Hedemora
Go-cart och Paintball, Trelco, Dalasvamp. Detta är bara några av de många företag i Vikmanshyttan.

23
Frågeställningar, som kommit upp under arbetets gång.

Vi skickar nu med varm hand dessa frågor vidare till Utbildningsnämnden för vidare utredning.

• Ser majoriteten även till alliansens sparförslag eller är detta en politisk kamp som våra barn blir lidande av?
Kommer partierna att samarbeta över blockgränserna i denna framtidsfråga eller kommer man som vanligt att
rösta ned varandras förslag av gammal vana?
• Enligt folkbokföringen kommer antalet elever i Garpenberg, om skolan får finnas kvar i sin nuvarande form ha:
57 elever 2010, 65 elever 2011 och 68 elever 2012.
Hur går detta ihop med siffrorna som säger minskning?
• Kommer skolan att få vara med och betala för vasaliden, om den får det hur mycket handlar det om i pengar
och hur etiskt är det?
• Varför finns inte förslaget att lägga ned Västerbyskola kvar då hälften av eleverna där redan bor inne i Hede-
mora stad?
• Har någon konsekvensanalys av neddragningarna gjorts om inte, när kommer den?
• Finns det tankar på att höja skatten för att behålla landsbygdsskolorna och därmed profilera Hedemora som en
stark landsbygdskommun?
• Hedemora är en miljökommun, hur går det ihop när man vill öka antalet transporter?
• Finns det tankar på att i stället för proppfulla klasser i Hedemora bussa stadsbarnen till landsbygdsskolor?
• Tänker ni något ur barnens perspektiv?
• Om kostnadsminskningen för utbildningsnämnden är 9,5 milj kr, vad är då intäktsminskningen?
• Kan vi få ta del av kalkylen för rambudgeten?
• Har andra alternativ övervägts, i så fall vilka?
• Om det i framtiden blir aktuellt med flytt tillbaks, vad blir då kostnaden för att handikappsanpassa byggnad-
erna?
• I år finns ex antal elever, nästa år ett annat ex antal. Även om detta förslag fungerar nu, fungerar det om två år?
• Idag om en elev blir sjuk så går eller cyklar de hem, men hur tar sig en sjuk elev hem ifrån Hedemora? Om
eleven inte är jättesjuk kan han eller hon vänta hemma på sina föräldrar men sitta och vänta sjuk på en skola
kommer troligen att betyda att flera elever och lärare blir sjuka och Kommunen förlorar skattintäkter pga. att flera
föräldrar tvingas vara hemma med sjuka barn.
• Vem kommer att ansvara för barnen från det att de lämnar hemmet på morgonen tills det att de kommer
hem igen? Eftersom vi har en nära relation till lärare på skola och fritids idag så finns alltid en lärare, telefon eller
förälder nära om planerna förändras för barnen under dagens lopp. En trygghet för både barn och föräldrar som
stämmer bra överens med den nya skollagen från Utbildningsdepartementet, som innefattar just trygghet!
• Tidigare fanns förslag om att lägga ner Västerby skola, varför finns inte den frågan med idag, eftersom ungefär
hälften av eleverna där bor i Hedemora stad?
• Hur ser konsekvensanalysen ut för Stureskolan?
• Har det gjorts en konsekvensanalys av hur barnen blir drabbade, hur bygden därmed blir drabbad och i slutän-
dan även Hedemora Kommun? Om inte, kommer den att göras?
• Har Kommunen råd med konsekvensen av konsekvenserna?
• Är det meningen att landsbygden ska offras för att rädda skolor i tätorten! Här kommer ett utdrag från Kommu-
nens hemsida:

24
Slutligen

Hedemora kommun är inte bara staden Hedemora, det är även den levande landsbygden och bruksbygden. Lant-
bruket och skogsbruket är fortfarande betydande näringar inom kommunen, inte minst genom de företag som bruket
av jorden gett upphov till. Småskalig turism och kulturverksamheter utvecklas ständigt på landsbygden, som i be-
folkningshänseende är en växande del av kommunen.
På bara några mils avstånd från varandra ligger bruksorter som Långshyttan, Garpenberg, Vikmanshyttan och Stjärn-
sund. Till det kan vi lägga bondesamhällen som Dala Husby och Grådö. I såväl bruksorterna som i mindre orter och
byar på landsbygden vårdar invånarna sin historia, sin kultur och sin unika miljö samtidigt som det satsas mycket på
att möta den nya tiden. Här finns många kreativa föreningar och grupper som arbetar med att utveckla sin bygd.
Vi ska spara 16 miljoner kronor vilket vi vet gör att många kommer att flytta från kommunen, detta medför i sig mins-
kade skatteintäkter vilket i sin tur resulterar i att ännu mer pengar måste sparas!!
”Men vad gör en kommun attraktiv att flytta till? Det beror på vem man frågar. Det tycks vara livsfasen som styr ön-
skemålen om bostadsort. Barnfamiljer och unga par funderar på kvaliteten på skolor. Äldre värderar närhet till släkt.
Goda lokala kommunikationer och huspriser är andra faktorer som väger in…”
Thomas Niedomysl, Vetenskapsrådet (www.vr.se)

Med hopp om ett fint framtida samarbete,

Aktionsgrupper i Garpenberg, Smedby, Stjärnsund och Vikmanhyttan

(Centralkommitté: Peter Berg, Camilla Cargren Berg, Joakim Nordström, Anna-Maria Nordström, Annika Sköld, Ann-
Sofie Björklund, Kristin Henriksson, Erika Hedman, Sofia Olsson, Jacob Dahlfors, Kerstin Tommila.)

25
Bilaga 1, Brev från Polhemsstiftelsen

26
Bilaga 2, Brev från Stiftelsen Husbyringen

27
Bilaga 3, Brev från Stjernsunds Allmäna Idrottsförening

Stjernsunds Allmänna Idrottsförening

STJÄRNSUND
2009-10-15

Hedemora kommun
Kommunstyrelsens ordförande
Box 201
776 28 HEDEMORA

Hotet mot Stjärnsund

Enligt pressuppgifter har barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutat att gå vidare med
förslaget att lägga ned mellanstadierna vid skolorna i Stjärnsund, Garpenberg, Smedby och Vikman-
shyttan.
Stjernsunds Allmänna Idrottsförening – SAIF – har verkat i bygden sedan 1925 och ser idag som sin
huvuduppgift att tillsammans med hela Stjärnsundsbygdens innevånare erbjuda goda möjligheter till
idrott, motion och social samvaro för alla åldrar. Speciellt strävar vi efter att erbjuda barn och ungdo-
mar möjligheter till motion, något som också har stor betydelse ur ett folkhälsoperspektiv.
Vi bedriver och finansierar vår verksamhet huvudsakligen genom arbetsinsatser av Stjärnsundsborna
och med ett relativt blygsamt bidrag från kommunen. Vi begränsar våra kostnader genom att ingen
som arbetar för föreningen får några arvoden och genom att minimera vår administration. Vi kan
därigenom hålla en fullgod fotbollsplan och motionsspår sommartid, samt erbjuda en ishockeyplan,
elbelysta skidspår samt skridskoåkning och skidåkning på Grycken vintertid. Vi kan också tacka vare
alla frivilliginsatser erbjuda olika inomhusaktiviteter under höst, vinter och vår.
Vi har en god uppslutning och vi tror att idrotts- och motionsverksamheten har en stor betydelse för
invånarna i Stjärnsund och för intresset att bo och verka här. Vi har också följt kommunens planer på
utökade möjligheter till bostadsbyggande i Stjärnsund för att tillgodose det intresse som finns för att
flytta hit. Det ger också möjligheter till att utveckla idrottsföreningens verksamhet.
Grundläggande förutsättningar för att Stjärnsund ska kunna överleva och utvecklas är att det finns till-
gång till service, handel, kommunikationer, kulturutbud och inte minst en väl fungerande skola. Idag
finns alla dessa funktioner till en nivå, som gör att många vill bo här och många ser möjligheter att
flytta hit. I det landsbygdsprogram, som kommunfullmäktige antog i september 2007 anges att kom-
munen har ambitionen att ta tillvara och utveckla såväl stadens som bruksorternas och landsbygdens
livsmiljöer. I planen anges också målet att landsbygden ska vara en bra livsmiljö för alla åldersgrupper.
Vi tolkar de planer, som kommunen uppenbarligen har på att ge fler människor möjlighet att bo i
Stjärnsund genom den nya detaljplan som antagits och genom de markinköp, som kommunen nyligen
har gjort, som led i kommunens strävan att leva upp till landsbygdsprogrammets vision och mål.
Men en grundläggande förutsättning för att barnfamiljer vill flytta till Stjärnsund och bo kvar här är
en bra skola. Vi ser därför det beslut som uppges ha tagits av barn- och utbildningsnämndens arbet-

28
sutskott som ett mycket stort hot mot hela Stjärnsunds framtid. Konsekvensen skulle också bli att
ett stort antal barn i 10 – 13 årsåldern tvingas tillbringa omkring en timme per dag i buss eller taxi
istället för att ha möjlighet att vistas utomhus och kunna idka någon form av lek eller motion. Vår
bedömning är att arbetsutskottets beslut går stick i stäv med det av kommunfullmäktige beslutade
landsbygdsprogrammet både när det gäller utvecklingsfrågor och livsmiljöfrågor.
Vårt intryck är att kommunen, om barn- och utbildningsnämndens förslag genomförs, hellre prior-
iterar att behålla en stor kommunal administration istället för att satsa på den primära verksamhet-
en ute i skolorna. Intrycket är också att kommunen hellre satsar på en utveckling av staden Hede-
mora istället för att skapa förutsättningar för att hela kommunen ska utvecklas.
Stjernsunds Allmänna Idrottsförening vill därmed tydliggöra de risker vi ser med det förslag, som
nu bereds i barn- och utbildningsnämnden, och utgår från att kommunstyrelsen vid sin beredning
av frågan står fast vid de långsiktiga visioner och mål för hela kommunens utveckling, som i flera
sammanhang har redovisats. Vi tror inte att en satsning på enbart staden Hedemora och ett bibehål-
lande av stora kommunala administrationer är den framtida lösningen för en Hedemora kommun
där hela kommunen är attraktiv för alla och kan utvecklas vidare.
Vi emotser med intresse Ditt svar med Dina och kommunstyrelsens synpunkter i frågan, även om
den ännu inte ligger på kommunstyrelsens bord. Svaret kan skickas till undertecknad med adress
Rönäsudd 19, 770 71 STJÄRNSUND. Det kommer att delges föreningens medlemmar.

Styrelsen i SAIF

Lars Bergfalk
Ordförande

Kopia för kännedom:

Kommunstyrelsens ledamöter

29