TK Bro

Juli 2009
Samhllsbyggare i Samverkan

Titel: TK Bro Publikation Banverket: BVS 1583.10 Publikation Vgverket: 2009:27 Ansvarig Banverket: Tomas Ramstedt Ansvarig Vgverket: Mats Karlsson Kontaktperson Banverket: Hans Ptursson Kontaktperson Vgverket: Ebbe Rosell Utgivningsdatum: 2009-07 ISSN: 1401-9612 Distributr: Vgverket

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

Frord
TK Bro r en teknisk beskrivning som anger Vgverkets och Banverkets krav vid nybyggande och frbttring av broar och vissa andra i TK Bro specificerade byggnadsverk. I anslutning till TK Bro finns rd i publikationen TR Bro. TK Bro ska anvndas tillsammans med TK Geo. Fr att de i TK Bro angivna kraven ska bli gllande vid upphandling mste denna beropas i kontraktet fr aktuellt objekt. Inom Vgverkets verksamhet ska TK Bro anvndas frn och med den 1 juli 2009. Efter utgivningen av TK Bro slutar Bro 2004 att glla efter en vergngsperiod. Inom Banverkets verksamhetsomrde kommer TK Bro att sttas i kraft genom ett separat brev frn chefen fr sektion Bana p enheten Leverans Anlggning. Avsteg frn krav stllda i TK Bro i Vgverkets projekt kan efter frfrgan frn Vgverkets projektledning medges av chefen fr Teknik och Milj inom verksamhetsomrde Vg. Avsteg frn krav stllda i TK Bro i Banverkets projekt kan efter frfrgan frn Banverkets projektledning medges av chefen fr sektion Bana p enheten Leverans Anlggning.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

Innehllsfrteckning
A A.1 A.2 A.3 A.4 Allmnna frutsttningar ..................................................................................................... 6 Inledning ............................................................................................................................. 6 Miljpverkan ................................................................................................................... 11 Brandskydd ....................................................................................................................... 12 Konstruktionsredovisning ................................................................................................. 12

Bilaga AA Redovisningskrav...................................................................................................... 19 Bilaga AB Vgverkets administrativa rutiner ............................................................................. 26 Bilaga AC Banverkets administrativa rutiner ............................................................................. 31 Bilaga AD Litteraturfrteckning ................................................................................................. 36 Bilaga AE Objektspecifika byggherreval till TK Bro ................................................................. 46 B B.1 B.2 B.3 B.4 Allmnna tekniska krav och laster .................................................................................... 65 Allmnna utformningskrav ............................................................................................... 65 Allmnna krav vid verifiering av brfrmga, stadga och bestndighet........................................................................................................................ 73 Laster ................................................................................................................................ 80 Exceptionella hndelser .................................................................................................... 96

Bilaga BA Trafik under byggnadstiden .................................................................................... 100 C C.1 C.2 C.3 C.4 D D.1 Grundlggning ................................................................................................................. 102 Allmnt ........................................................................................................................... 102 Utformning...................................................................................................................... 102 Verifiering genom berkning och provning .................................................................... 105 Erosionsskydd fr brostd i vatten ................................................................................. 109 Betongkonstruktioner...................................................................................................... 110 Utformning...................................................................................................................... 110

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

D.2 E E.1 E.2 E.3 E.4 E.5

Verifiering genom berkning och provning .................................................................... 119 Stl- och aluminiumkonstruktioner ................................................................................. 123 Allmnt - stlkonstruktioner ........................................................................................... 123 Utformning - stlkonstruktioner ..................................................................................... 123 Verifiering genom berkning och provning stlkonstruktioner ................................... 126 Utformning - aluminium-konstruktioner ........................................................................ 129 Verifiering genom berkning och provning aluminiumkonstruktioner ................................................................................................ 129

Bilaga EA Korrosionshnsyn fr stlprofiler neddrivna i jord ................................................. 130 F F.1 F.2 G G.1 G.2 G.3 G.4 G.5 G.6 G.7 G.8 G.9 Trkonstruktioner ............................................................................................................ 131 Utformning...................................................................................................................... 131 Verifiering genom berkning och provning .................................................................... 134 Brodetaljer ...................................................................................................................... 135 Allmnt ........................................................................................................................... 135 Ttskikt fr vg- samt gng- och cykelbroar .................................................................. 135 Belggning fr vg- samt gng- och cykelbroar ............................................................. 136 Ttskikt och belggning fr jrnvgsbroar ..................................................................... 141 Avvattningssystem .......................................................................................................... 142 Lager ............................................................................................................................... 145 vergngskonstruktioner fr vg- samt gng- och cykelbroar ....................................... 148 vergngskonstruktioner fr jrnvgsbroar ................................................................... 150 Skyddsanordningar fr broar med vg- eller gng- och cykeltrafik ............................... 152

G.10 Skyddsanordningar fr broar med jrnvgstrafik ........................................................... 158 G.11 vriga brodetaljer ........................................................................................................... 160 H ppningsbara broar .......................................................................................................... 164

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

H.1 H.2 H.3 H.4 H.5 H.6 H.7 H.8 J J.1 J.2 J.3

Allmnt ........................................................................................................................... 164 Utformning...................................................................................................................... 167 Maskinkonstruktion ........................................................................................................ 174 Bromaskineri ................................................................................................................... 179 Bromanverutrustning .................................................................................................... 183 Trafiksignaler.................................................................................................................. 184 Elektrisk installation ....................................................................................................... 186 skskydd ........................................................................................................................ 187 Rrbroar .......................................................................................................................... 188 Allmnt ........................................................................................................................... 188 Utformning...................................................................................................................... 188 Verifiering genom berkning och provning .................................................................... 193

Bilaga JA Tjlskydd fr rrbroar .............................................................................................. 195 K K.1 K.2 K.3 L L.1 L.2 L.3 L.4 L.5 L.6 L.7 Tillflliga byggnadsverk.................................................................................................. 200 Allmnt ........................................................................................................................... 200 Bestndighet.................................................................................................................... 200 ndringar och tillgg till krav i del B G, J och L ........................................................ 200 vriga byggnadsverk ...................................................................................................... 207 Allmnt ........................................................................................................................... 207 Stdkonstruktion ............................................................................................................. 207 Trg................................................................................................................................. 209 Pldck............................................................................................................................ 210 Bankplning .................................................................................................................... 211 Btbrygga ........................................................................................................................ 211 Frjelge.......................................................................................................................... 211

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

L.8 M

Skrm, vgg och skrmtak vid jrnvg ........................................................................... 212 Frbttring ...................................................................................................................... 213

M.1 Allmnt ........................................................................................................................... 213 M.2 Frutsttningar ................................................................................................................ 213 M.3 Betongkonstruktioner...................................................................................................... 214 M.4 Stlkonstruktioner ........................................................................................................... 216 M.5 Stenkonstruktioner .......................................................................................................... 218 M.6 Brodetaljer ...................................................................................................................... 219

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

A
A.1
A.1.1

Allmnna frutsttningar
Inledning
Giltighetsomrde
Krav i TK Bro ska glla vid utformning och dimensionering av en bro med teoretisk spnnvidd i det strsta facket strre n 2,0 m. Kraven ska ocks glla vid utformning och dimensionering av byggnadsverk enligt del L. Fr stdkonstruktioner ska kraven dock inte glla fr konstruktioner dr den strsta hjdskillnaden mellan markniverna p mse sidor om konstruktionen r mindre n - 0,9 m fr stdkonstruktioner som pverkar eller pverkas av jrnvgstrafik respektive - 1,5 m fr vriga stdkonstruktioner. Kraven finns samlade i TK Bro, del A M enligt nedan. Delarna kompletterar varandra. A. Allmnna frutsttningar B. Allmnna tekniska krav och laster C. Grundlggning D. Betongkonstruktioner E. Stl- och aluminiumkonstruktioner F. Trkonstruktioner G. Brodetaljer H. ppningsbara broar J. Rrbroar K. Tillflliga byggnadsverk L. vriga byggnadsverk M. Frbttring av broar

A.1.2
A.1.2.1

Hnvisningar till andra dokument

Allmnt
Hnvisningar till andra dokument avser de utgvor som anges i bilaga AD. Om uppgifter i dessa dokument strider mot krav i TK Bro ska TK Bro glla.

A.1.2.2

Vgverkets och Boverkets freskrifter

Vgverkets freskrifter (VVFS 2004:31) om brfrmga, stadga och bestndighet hos byggnadsverk vid byggande av vgar och gator ska

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

tillmpas fr vg- samt gng- och cykelbroar. Tillmpning sker av punkt 1.4 i freskriften. Freskrifterna betecknas i fortsttningen VKR. Boverkets konstruktionsregler (BFS 1993:58) ska tillmpas fr jrnvgsbroar. Tillmpning sker av punkt 1:5 i freskriften. Freskrifterna betecknas i fortsttningen BKR. Vgverkets freskrifter (VVFS 2004:43) om tillmpningen av europeiska berkningsstandarder och Boverkets freskrifter (BFS 2008:8) om tillmpningen av europeiska berkningsstandarder anger nationella val vid tillmpning av de europeiska berkningsstandarderna, se A.1.2.3.1. Rd i Vgverkets respektive Boverkets freskrifter ska glla som krav, utom de rd som avser bestndighet.

A.1.2.3
A.1.2.3.1

Standarder etc.
Allmnt Vid tillmpning av i TK Bro beropade standarder accepteras ven tekniska lsningar som p ett likvrdigt stt uppfyller kraven enligt standarden. Frn bestmmelse i Vgverkets eller Boverkets freskrifter, se A.1.2.2, fr dock inte avvikelse ske. Europeiska berkningsstandarder, Eurokod Broar ska dimensioneras enligt SS-EN 1990 SS-EN 1999 med - de nationella val som fr vg- samt gng- och cykelbroar framgr av Vgverkets freskrifter (VVFS 2004:43) om tillmpningen av europeiska berkningsstandarder och - de nationella val som fr jrnvgsbroar framgr av Boverkets freskrifter (BFS 2008:8) om tillmpningen av europeiska berkningsstandarder. En hnvisning till ngon av standarderna SS-EN 1990 SS-EN 1999 innefattar ven de nationella valen. Vid motstridighet mellan uppgifter i den nationella bilagan till ngon av standarderna EN 1990 EN 1999 och Vgverkets freskrifter (VVFS 2004:43) om tillmpningen av europeiska berkningsstandarder eller Boverkets freskrifter (BFS 2008:8) om tillmpningen av europeiska berkningsstandarder ska freskriften glla. Allmn material- och arbetsbeskrivning (AMA) Med hnvisning till AMA i detta dokument avses Allmn material- och arbetsbeskrivning fr anlggningsarbeten, Allmn material- och arbetsbeskrivning fr eltekniska arbeten och Allmn material- och arbetsbeskrivning fr VVS-tekniska arbeten med ndringar och tillgg enligt VV AMA fr respektive mnesomrde. I frekommande fall avses koder och rubriker i AMA fr bro respektive kategori A.

A.1.2.3.2

A.1.2.3.3

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

Dr krav i AMA beropas genom hnvisning till kod eller rubrik i AMA gller ven krav under verordnade koder med tillhrande rubriker.

A.1.2.4

TR Bro
I anslutning till TK Bro finns ven publikationen TR Bro som innehller rd och frklaringar i anslutning till TK Bro. Indelningen i delar och rubriker r samma i TR Bro som i TK Bro. Under vissa rubriker finns det tillhrande innehll endast i TK Bro och under vissa endast i TR Bro. Fr tydlighetens skull visas alla rubriker i TK Bro vilket innebr att det i TK Bro frekommer rubriker utan tillhrande innehll. Utformningar, dimensioneringsmetoder etc. som anges i TR Bro fr anses vara accepterade tillmpningar av kraven i TK Bro.

A.1.3

Objektspecifika byggherreval till TK Bro

Byggherren fr gra vissa ndringar och tillgg till krav i TK Bro. Dessa kallas objektspecifika byggherreval och fr endast gras i anslutning till de koder dr texten Objektspecifikt byggherreval finns. Vissa av de objektspecifika byggherrevalen r ndvndiga fr konstruktionsarbetet eller fr utfrandet. De resterande objektspecifika byggherrevalen r valfria fr byggherren. I bilaga AE frtecknas de objektspecifika byggherreval som ansluter till TK Bro och det tekniska innehll som dessa val fr ha. De i ett projekt gllande objektspecifika byggherrevalen framgr av handlingar som tillhandahlls av byggherren. Om ett alternativt utfrande fresls ska en beskrivning som anger de objektspecifika byggherreval som frutstts i det alternativa utfrandet redovisas.

A.1.4

Teknisk lsning med srskild kravspecifikation

Om utformningar, dimensioneringsmetoder eller utfrandemetoder som inte r beskrivna i TK Bro fresls ska ett frslag till teknisk lsning innehllande en srskild kravspecifikation upprttas. En sdan srskild kravspecifikation ska minst omfatta - krav och metoder avseende verifiering av brfrmga, stadga och bestndighet, - materialkrav, - miljpverkan och krav p tgrder med avseende p miljpverkan, - krav och metoder fr utfrandet, - krav och metoder fr kontroll av utfrandet och - en redovisning av hur och i vilken omfattning framtida drift och underhll ska utfras.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

Ett frslag till teknisk lsning ska vara godtaget av byggherren enligt A.1.9.

A.1.5
A.1.5.1

Tillmpning av TK Bro och TR Bro i olika entreprenadformer

Allmnt
TK Bro anger krav p utformning och dimensionering. Fr upphandlingen ska frfrgningsunderlaget innehlla objektspecifika frutsttningar och en redovisning av byggherrens frslag. Fr utfrandet upprttas en konstruktionsredovisning enligt A.4. Entreprenadformen pverkar innehllet och ansvaret fr innehllet i dessa handlingar enligt A.1.5.2 A.1.5.5.

A.1.5.2

Utfrandeentreprenad
Redovisningen av byggherrens frslag ska minst innehlla arbetsritningar och beskrivningar enligt A.4. Beskrivningen av material, utfrande och kontroll enligt A.4.3.2 ska vara upprttad i anslutning till AMA. Krav p material, utfrande och kontroll enligt AMA ska vara uppfyllda fr samtliga i konstruktionen ingende produktionsresultat. I frekommande fall ska koder och rubriker i AMA fr bro respektive kategori A beropas.

A.1.5.3

Utfrandeentreprenad med av entreprenren upprttade arbetsritningar och beskrivningar

Redovisningen av byggherrens frslag ska minst innehlla en hnvisning till TK Bro i sin helhet, aktuella objektspecifika byggherreval till TK Bro samt fr frstelsen av byggherrens krav p utformning och utfrande tillrckligt detaljerade frslagsritningar. Entreprenren ska efter upphandling upprtta en konstruktionsredovisning enligt A.4. Beskrivningen av material, utfrande och kontroll enligt A.4.3.2 ska vara upprttad i anslutning till AMA. Krav p material, utfrande och kontroll enligt AMA ska vara uppfyllda fr samtliga i konstruktionen ingende produktionsresultat. I frekommande fall ska koder och rubriker i AMA fr bro respektive kategori A beropas.

A.1.5.4

Alternativt utfrande i en utfrandeentreprenad

Fr de delar som omfattas av det alternativa utfrandet ska ett frslag till teknisk lsning upprttas i anbudsskedet. Frslaget ska minst omfatta en hnvisning till TK Bro i sin helhet, aktuella objektspecifika byggherreval till TK Bro, en beskrivning av material, utfrande och kontroll enligt A.4.3.2 samt fr frstelsen av utformning och utfrande tillrckligt detaljerade frslagsritningar.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

10

Ett frslag till teknisk lsning ska vara godtaget av byggherren enligt A.1.9. Efter godtagandet av den tekniska lsningen ska entreprenren efter upphandling upprtta en konstruktionsredovisning enligt A.4. Vid verlmnandet av relationshandlingar ska beskrivningen av material, utfrande och kontroll vara upprttad i anslutning till AMA. Krav p material, utfrande och kontroll enligt AMA ska vara uppfyllda fr samtliga i konstruktionen ingende produktionsresultat. I frekommande fall ska koder och rubriker i AMA fr bro respektive kategori A beropas. Fr de delar som inte omfattas av det alternativa frslaget ska handlingar enligt A.1.5.2 eller A.1.5.3 glla.

A.1.5.5

Totalentreprenad
Redovisningen av byggherrens frslag ska minst innehlla funktionskrav samt fr frstelsen av byggherrens eventuella krav p utformning och utfrande tillrckligt detaljerade frslagsskisser eller gestaltningsprogram. Fr en totalentreprenad ska ett frslag till teknisk lsning upprttas. Frslaget till teknisk lsning ska minst omfatta en beskrivning av material, utfrande och kontroll enligt A.4.3.2 samt fr frstelsen av utformning och utfrande ndvndiga skisser. Ett frslag till teknisk lsning ska godtas av byggherren enligt A.1.9. Efter godtagandet av den tekniska lsningen ska entreprenren upprtta en konstruktionsredovisning enligt A.4. Vid verlmnandet av relationshandlingar ska beskrivningen av material, utfrande och kontroll vara upprttad i anslutning till AMA.

A.1.6 A.1.7 A.1.8

Beteckningar och frkortningar

Beteckningar och frkortningar frklaras i de flesta fall i anslutning till formler m.m. i texten.

Definitioner
Definitioner som ges i TR Bro, bilaga AG tillmpas i TK Bro.

Registrering och godtagande av konstruktionsredovisning

Konstruktionsredovisningen ska vara registrerad eller godtagen enligt byggherrens administrativa rutiner, se bilaga AB eller AC, innan arbete med permanenta konstruktionsdelar pbrjas. Handlingar fr en tillfllig konstruktion ska betrffande brfrmga vara registrerade eller godtagna enligt byggherrens administrativa rutiner, se bilaga AB eller AC, innan arbeten med den tillflliga konstruktionen pbrjas om konstruktionen pverkar

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

11

- brfrmgan eller bestndigheten hos ett annat byggnadsverk, - skerheten fr allmnheten eller - allmn vgtrafik eller tgtrafik. Efter installation av en plgrupp ska konstruktionsredovisningen fr grundlggningen revideras med avseende p plarnas verkliga lgen och lngder. Den reviderade konstruktionsredovisningen ska vara registrerad eller godtagen enligt byggherrens administrativa rutiner, se bilaga AB eller AC, innan arbete med anslutande permanenta konstruktionsdelar fr fortstta.

A.1.9

Godtagande av frslag till teknisk lsning

Ett frslag till teknisk lsning enligt A.1.4, A.1.5.4 och A.1.5.5 ska vara godtaget enligt byggherrens administrativa rutiner. Efterfljande registrering eller godtagande av konstruktionsredovisningen utfrs enligt A.1.8.

A.2
A.2.1 A.2.2

Miljpverkan
Allmnt
Broar ska utformas p sdant stt att minsta mjliga miljpverkan uppstr.

Kemikalier
Mrkespliktiga kemiska produkter ska fre anvndning granskas av Banverkets och Vgverkets kemikaliegranskningsfunktion. Granskningen resulterar i ett klassningsresultat som anger frbud, srskilda villkor fr anvndande eller anvndning utan villkor. Frekommer villkor ska dessa uppfyllas. Kemiska produkter som uppfyller krav i enlighet med BASTA, byggsektorns avveckling av srskilt farliga mnen, behver dock inte granskas enligt ovan. Detsamma gller fr hydrauloljor samt smrjfetter som uppfyller kriterierna enligt Svensk standard 15 54 34 resp. 15 54 70.

A.2.3

Buller
Reglerna i Vgverkets freskrifter (VVFS 2003:140) om tekniska egenskapskrav vid byggande p vgar och gator (vgregler), avsnitt 7 ska uppfyllas fr broar.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

12

A.3

Brandskydd
Reglerna i Vgverkets freskrifter (VVFS 2003:140) om tekniska egenskapskrav vid byggande p vgar och gator (vgregler), avsnitt 4 ska uppfyllas fr broar. D brfrmgan mot brand ska bestmmas ska detta gras enligt SS-EN 1992-1-2, SS-EN 1993-1-2, SS-EN 1994-1-2, SS-EN 1995-1-2, respektive SS-EN 1999-1-2.

A.4
A.4.1

Konstruktionsredovisning
Allmnt
Konstruktionsredovisningen ska best av en detaljerad och objektspecifik redovisning av utformning, dimensionering, material, utfrande och kontroll. Konstruktionsredovisningen ska minst omfatta: - Arbetsritningar enligt A.4.2. - Beskrivningar enligt A.4.3. - Redogrelse fr frutsttningar och metoder fr dimensionering enligt A.4.4. - Konstruktionsberkningar enligt A.4.5. Varje del av konstruktionsredovisningen ska frses med konstruktionsfretagets namn, underskrift och datum. En revidering ska frses med underskrift och datum avseende revideringen. Fr en bro som utfrs enligt standardritningar ska en objektspecifik sammanstllningsritning upprttas.

A.4.2
A.4.2.1

Arbetsritningar
Sammanstllningsritning
En sammanstllningsritning till en bro ska minst best av elevation och plan av bron i sin helhet, sektioner (varav minst en tvrsektion) samt en situationsplan som beskriver brolget. Om ett lokalt hjdsystem anvnds ska dess relation till rikets hjdsystem anges. I vrigt ska en sammanstllningsritning minst innehlla uppgifter enligt bilaga AA.1 och AA.2. P detaljritningar fr konstruktioner som utfrs innan sammanstllningsritningen r godtagen ska uppgifter enligt bilaga AA.2 som r ndvndiga fr utfrandet av dessa konstruktioner finnas. P den frsta handlingen som skickas in fr registrering eller godtagande ska minst uppgifter enligt bilaga AA.2, punkt .2, .3, .4 och .29 anges.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

13

A.4.2.2

Detaljredovisning
P en detaljritning eller i en beskrivning ska uppgifter enligt bilaga AA.1 och AA.3 AA.7 anges.

A.4.3
A.4.3.1 A.4.3.2

Beskrivningar
Allmnt
Med beskrivning avses handling upprttad enligt A 4.3.1.- A 4.3.8.

Beskrivning av material, utfrande och kontroll

I beskrivningen av material, utfrande och kontroll ska de krav som gller fr material, utfrande och kontroll redovisas. Till beskrivningen av material- utfrande och kontroll ska ocks eventuella arbets- och metodbeskrivningar kopplas.

A.4.3.3

Spnnlista
En spnnlista ska minst innehlla - frutsatta friktionsfrluster i domkraft och frankring - fr frespnd armering; - beskrivning av spnnsystemet - avsedd initiell spnnkraft samt uppmtta uppspnningsvrden p spnnkraft och frlngning - avspnningsfljd fr spnnenheterna - fordrad hllfasthet vid avspnning - fr efterspnd armering; - beskrivning av spnnsystemet inklusive uppgifter om elasticitetsmodul och friktionskoefficienter - ordningsfljd fr uppspnning av armeringsenheter - berknade och vid uppspnningen uppmtta vrden p spnnkraft, frlngning och eventuell lsglidning samt toleranser fr dessa vrden - uppgift om formsnkning eller dylikt under uppspnningsskedet - fordrad betonghllfasthet vid uppspnning

A.4.3.4

Svetsplan
Svetsplanen ska minst innehlla: - svetsmetod - fogtyp och fogberedning - svetslge och svetsfljd - tillsatsmaterialets typ och dimension

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

14

svetsparametrar vid mekaniserad svetsning erforderliga tgrder fre, under och efter svetsning, t.ex. frhjd arbetstemperatur - tillflliga svetsar som inte anges p ritning eller monteringsplan och som behvs med hnsyn till tillverkning, hantering, transport eller montering (t.ex. s.k. clips, stdpltar och lyftron) samt om och hur dessa avlgsnas - andra fr utfrandet vsentliga uppgifter. Vissa av uppgifterna i svetsplanen kan t.ex. ges med hnvisning till svetsdatablad (WPS) som bilggs planen.

A.4.3.5

Montage- och lanseringsbeskrivning

Montage- och lanseringsplanen ska minst innehlla: - ordningsfljd - anordning av tillflliga frband - anordning av tillflliga stagningar och frankringar - uppgifter om ndvndiga stllningar, lanseringsnos etc. - lge fr och anordning av lyftpunkter - hur eventuell skivverkan beaktas - andra fr utfrandet vsentliga uppgifter.

A.4.3.6

Kontrollplan fr tillggskontroll
Kontrollplaner ska innehlla en allmn del och en teknisk del. Den allmnna delen i kontrollplanen ska innehlla uppgifter om - omfattning av tillggskontrollen - krav p speciell dokumentation - krav p rapportering av eventuella avvikelser frn kontrollplanen - speciella frutsttningar fr kontrollplanen. Den tekniska delen i kontrollplanen ska innehlla detaljerade krav fr hur tillggskontrollen ska utfras fr knsliga och utsatta delar i byggnadsverket. Vidare ska omfattningen av sdana kontrolltgrder som franleds av speciella frfaranden anges. Fr jrnvgsbroar ska, innan berrt arbete pbrjas, ansvarig person i arbetsledande stllning genom pteckning bekrfta att han tagit del av den av Banverket, Investeringsdivisionen godtagna kontrollplanen.

A.4.3.7

Arbets- och metodbeskrivningar

Arbets- och metodbeskrivningar skall upprttas fr fljande arbeten: - Spnnarmeringsarbeten. - Undervattensgjutning. - Installation av berg- och jordfrankring.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

15

Plningsarbeten exkl. arbeten med slagna plar av betong, tr eller stlprofiler. - Installation av slitsmurar och sekantplevggar. - Stdpackning vid rrbroar. - Montering av rrbroar av stl. - Montering och undergjutning av brolager. - Installation av en vergngskonstruktion. - Installation av rcken, dock inte fallskydd, p vgbroar och gng- och cykelbroar. - Fyllning och packning vid rrbroar av stl med spnnvidd 5,0 m. - Frbttringsarbeten med kolfiberprodukter. - Frbttringsarbeten dr en konstruktions brfrmga eller stabilitet vid ngot moment r reducerad. - Utbyggnadsfrfaranden och temporra konstruktioner dr dessa utgr grund fr dimensioneringsfrutsttningarna fr en permanent konstruktion eller konstruktionsdel. Arbets- och montagebeskrivningar skall minst innehlla: - Frutsttningar fr arbetenas genomfrande. - Materialkrav. - Krav p utrustning. - Arbetsgng. - Krav p verifiering och kontroll. - Krav p hantering av avvikelser. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

A.4.3.8

Drift- och underhllsplan

Fr fljande byggnadsverk ska drift- och underhllsplaner upprttas - hngbroar, - snedkabelbroar, - bgbroar, - trbroar med teknisk livslngd 80 r, - broar med teoretisk spnnvidd strre n 100 m i strsta spannet, - broar med en total lngd p verbyggnaden strre n 500 m, - ppningsbara broar och - baktfrankrade stdkonstruktioner. Fr ppningsbara broar anges minimikrav p innehll i en drift- och underhllsplan i del H. Fr en trbro med teknisk livslngd 80 r ska drift- och underhllsplanen minst omfatta - frspnning och frankringsanordningar fr denna,

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

16

- frband, - fuktkvoter i huvudkonstruktionen, - trskyddets funktion och underhllsbehov samt - anvisningar fr inspektion och underhll av ytbehandlingen. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

A.4.4

Redogrelse fr frutsttningar och metoder fr dimensionering

Redogrelsen fr frutsttningar och metoder fr dimensionering ska vara en kortfattad redovisning av dimensioneringen vad betrffar frutsttningar och genomfrande. Redogrelsen ska minst innehlla 1. en redovisning av geotekniska och hydrologiska frhllanden som r av betydelse fr dimensioneringen eller utbyggnadssttet, 2. en redovisning av etappindelning, hnsyn till trafik etc. som r av betydelse fr dimensioneringen eller utbyggnadssttet, 3. en frteckning ver valda konstruktionsmaterial och deras hllfasthetsparametrar, 4. en sammanstllning av skerhetsklasser och frutsatta laster, laststllningar och lastkombinationer, 5. en frteckning ver frutsatta tekniska livslngder och frutsatta miljer fr utformning och dimensionering med avseende p bestndighet, 6. en beskrivning av hur utformning och dimensionering med avseende p bestndighet ska utfras fr ingende konstruktionsdelar, 7. en redovisning av hur framtida drift och underhll kan utfras, 8. en principiell beskrivning av dimensioneringen och de antaganden som dimensionering kommer att baseras p, 9. en redovisning av brons utbyggnadsstt (tillverkning, montering, gjutordning, stllningsoperationer etc.) och utbyggnadssttets inverkan p laster och brfrmga, 10. systemskisser fr de primra statiska systemen, 11. systemskisser fr eventuella andra ingende statiska system samt 12. s detaljerade uppgifter om de statiska systemen att en annan part med ledning av dessa uppgifter kan utfra ytterligare analyser av brverket. Redogrelsen ska revideras i takt med konstruktionsarbetets framskridande.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

17

A.4.5
A.4.5.1

Konstruktionsberkning
Allmnt
Konstruktionsberkningen ska verifiera att de laster, laststllningar och lastkombinationer som r dimensionerande har anvnts vid dimensioneringen samt att brverket har erforderlig brfrmga. Samtliga fr konstruktionen vsentliga utfrandeskeden ska verifieras.

A.4.5.2

Uppstllning av berkning
Berkningen ska frses med innehllsfrteckning, kapitelindelning och sidnumrering. Berkningen ska vara tydligt upprttad och frsedd med figurer, frklarande text, hnvisningar och uppgifter om lastantaganden etc. i sdan omfattning att den ltt kan fljas och kontrolleras. Om berkningsstt, formler, antaganden eller tabellvrden som inte kan anses allmnt knda anvnds ska en frklaring, hrledning eller litteraturhnvisning lmnas.

A.4.5.3
A.4.5.3.1

Datorberkning
Allmnt Till en konstruktionsberkning som utfrts med dator ska fogas en programbeskrivning som minst ska innehlla - programnamn med uppgift om aktuell programversion, - programmets allmnna frutsttningar och begrnsningar, - berkningsmetoder och berkningsgng inklusive infrda approximationer och frenklingar, - teckenregler och - resultatets redovisning inklusive beteckningar p storheter och lastkombinationer. Beskrivningen ska ven innehlla en knslighetsanalys fr valda approximationer. Resultatutskriften ska innehlla - uppgifter om objekt och programnamn, - revideringsbeteckning eller senaste revideringsdatum fr programmet - innehllsfrteckning, - sidnumrering, - en strukturerad redovisning av hur programmet tolkar givna indata och - de till respektive delresultat hrande beteckningarna p konstruktionsdelar och tvrsektioner samt p lastkombinationerna.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

18

A.4.5.3.2

Verifieringskrav Datorberkningen ska kompletteras med en stickprovskontroll av berkningsresultaten utfrda med andra berkningsmetoder. Skillnader i resultaten ska redovisas och kommenteras. Vid anvndning av datorprogram dr anvndaren kan ndra formler eller berkningsgng ska datorberkningen ven innehlla - utskrifter av ingende formler i klartext, - utskrifter av delresultat, - utskrifter frn av datorprogrammet valda berkningsvgar och - utskriftsdatum och tidpunkt fr utskrift p varje sida.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

19

Bilaga AA Redovisningskrav
AA.1 Allmnt
Ritningar eller beskrivningar ska minst innehlla fljande: .1 Hnvisningar till tillhrande beskrivningar. .2 Uppgift om frutsatt teknisk livslngd. .3 Uppgift om brandklass (i frekommande fall). .4 Uppgifter om konstruktionens utfrande (tillverkning, verhjning, montering, stllningsoperationer) i den mn utfrandet har betydelse fr konstruktionens brfrmga, stadga, bestndighet eller utseende. .5 Uppgifter om tillflliga tgrder, t.ex. stmpning, som erfordras fr att upprtthlla en konstruktions brfrmga eller stadga under ett utfrandeskede. .6 Uppgifter fr utsttningen (koordinater, fixpunkt etc.).

AA.2

Sammanstllningsritning
En sammanstllningsritning till en bro ska minst innehlla fljande: .1 Aktuella vg-/jrnvgsdata som bestmmer brons lge i svl horisontal- som vertikalplan. Nordriktning. Koordinattecken p planen. En ort av betydelse lngs vgen p vardera sidan om bron. En knutpunkt lngs jrnvgen p vardera sidan om bron. Vgens riktning enligt lnskungrelsen. Vgen eller jrnvgens korsningsvinkel med underliggande vg eller jrnvg. Byggnadsverkets startpunkt och slutpunkt angivna enligt instruktionen Koordinatsttning av konstruktioner i BaTMan. .2 Fixpunktens lge och hjd i gllande hjdsystem. Lget ska anges som sektion och sidomtt eller som koordinater. Koordinatsystem. .3 En fullstndig hnvisning till den version av TK Bro som utgr underlag fr utformning och dimensionering. .4 Uppgifter om vilka regler som ska glla fr utfrandet. .5 Uppgifter om konstruktionstyp och material i verbyggnaden. Uppgifterna ska beskrivas enligt stddokumenten i

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

20

.6

.7 .8

.9

.10 .11 .12

.13

.14

.15

brofrvaltningssystemet BaTMan. Niver fr MW eller grundvattenyta samt HHW och om mjligt ven MHW, MLW och LLW eller hgsta respektive lgsta reglerade vattenyta. Vattenhastighet vid HHQ samt strmriktning i vattendrag och om mjligt vattenfring (LLQ, MLQ, MQ, MHQ, HHQ) med referens. Jordartsbenmning fr material i grunden. Markprofiler. Berglge i underskta punkter. Vrde p de geotekniska deformations- och hllfasthetsparametrarna. Ungefrliga pllngder. Uppgifterna om de geotekniska frhllandena ska anges fr varje brostd Frstrkningstgrder fr bankar och koner i anslutning till bron och dessas utstrckning i vgens eller jrnvgens lngdriktning. T.ex. bankplning, lttfyllning eller materialutskiftning. Slnters, koners och erosionsskydds utfrande, material, utstrckning, lutningar och niver. Srskilda uppgifter fr arbetets utfrande, t.ex. schaktning under vatten och lnshllning. Uppgift om val av motfyllningsmaterial. Uppgift om att motfyllning ska utfras p ett sdant stt att betongytor inte skadas. Uppgift om hur fyllning ska utfras bakom landfstena vid ramkonstruktioner och liknande. Uppgift om att motfyllningen vid fristende landfsten som inte r grundlagda p berg ska utfras innan det fria utrymmet mellan verbyggnad och landfste definitivt bestms. Brons teoretiska spnnvidder och totala lngd samt yta. Fria ppningar (bredd, lge och hjd) om krav finns p fritt utrymme fr underliggande vg, farled, jrnvg etc. Stdens numrering. Std till vg- samt gng- och cykelbroar numreras i riktning frn vster till ster eller frn sder till norr. Std till jrnvgsbroar numreras i jrnvgens lngdmtningsriktning. Fr en vg- samt gng- och cykelbro anges total brobredd, uppdelad i krbanor, gngbanor, cykelbanor, vgrenar och skiljeremsor. Fr en jrnvgsbro anges total brobredd, uppdelad i avstnd frn sprmitt till rcke och spravstnd. Uppdelningar enligt ovan anges om mjligt ven fr en

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

21

.16 .17 .18 .19 .20 .21

.22 .23 .24 .25 .26 .27 .28 .29

underliggande vg eller jrnvg. Typ och tjocklek fr ttskikt och belggningslager fr samtliga p bron frekommande belggningsuppbyggnader. Ballasttjocklek. Hjder fr bottenplattors underytor. Fr bottenplattor grundlagda p berg anges dock hjden p bottenplattornas verytor. Hjder fr kantbalkars versida vid brondar, vid bromitt, ver std, vid vergngskonstruktioner och vid lager. Hjder fr verbyggnadens underyta i spannmitt och intill std. Fr vg- samt gng- och cykelbroar brobanans och profillinjens lutningsfrhllanden. Fr jrnvgsbroar profillinjens lutningsfrhllanden och rlsfrhjning. Belysningsanordningar, ytavlopp, mtdubbar etc. Hnvisning till beskrivningar enligt A.4.3 samt till anvnda standard- och gruppritningar. Vid varje std med lager anges om lagren r fasta, rrliga, armerade gummilager eller gummiremselager. Hnvisning till en detaljritning som visar hur verbyggnaden ska lyftas fr byte av lager. Ritningsfrteckning, eventuellt p srskild ritning. Fr vgbroar samt gng- och cykelbroar berknade trafikbelastningar enligt B.2.1.3 respektive B.2.1.4. Uppgift om dimensionerande tglaster och sprbytesmaskin. Skerhetsklass enligt avsnitt B.2.2.

En sammanstllningsritning fr en rrbro ska ocks minst innehlla fljande: .30 Jordartsbenmningar fr material i grunden. Markprofil. Berglge i underskta punkter. Fr rrbroar med teoretisk spnnvidd minst 5,0 m vrden p de geotekniska deformations- och hllfasthetsparametrarna. .31 Bredd i underliggande vgs, jrnvgs eller vattendrags riktning. .32 Total ppningsarea. Fr broar i vattendrag vt area vid HHW. .33 Avstndet mellan verytan p rrbrons hjssa och belggningens veryta p verliggande vg eller rlsunderkant (RUK) p verliggande spr.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

22

AA.3

Plning
Ritningar eller beskrivningar till en plad grundlggning ska minst innehlla fljande: .1 En plplan som visar plarnas lgen i plavskrningsplanet, riktningar i plan och lutningar. .2 Litterering av plarna. .3 Plarnas konstruktiva brfrmga och den geotekniska brfrmga som ska verifieras vid utfrandet. .4 Pltyp och anvisningar fr plslagning.

AA.4
AA.4.1

Betongkonstruktioner
Allmnt
Ritningar eller beskrivningar till en betongkonstruktion ska minst innehlla fljande: .1 Uppgifter om betongen betrffande hllfasthetsklass, exponeringsklass, utfrandeklass, cementtyp och cementklass, konsistens, vattencementtal, lufthalt, eller egenskap av betydelse hos ballasten. .2 Mttsttning avseende betongdimensioner samt detaljmtt och lgen fr fogar och ursparningar. .3 Fr armeringens anordning och inlggning anges uppgifter om antal enheter, dimensioner, lngder, hjd- och planlgen, bockningsradier, skarvars placering, skarvlngder och svetsar. .4 Samtliga armeringsstngers utstrckning och antal visade p ritning. Varje stng littererad och visad i svl vy som snitt. Varje stng visad i de vyer som behvs fr att beskriva stngens bockning och inlggning. All armering som frekommer i ett snitt ska visas i samma figur. .5 Uppgifter om tckande betongskikt (basmtt och toleranser). .6 Uppgifter om toleranser fr sdana mtt dr avvikelser har vsentlig betydelse fr konstruktionens brfrmga eller funktion. .7 Uppgifter om hur sprickrisken under hrdningsfrloppet ska beaktas. .8 Gjutfogars lge och utformning samt avsedd gjutordning. .9 Antagen formvikt fr samverkansbroar. .10 Eventuella gjutluckor i konstruktionen. .11 Rr fr ledningar etc. Ritningar eller beskrivningar till en frspnd betongkonstruktion ska dessutom minst innehlla fljande:

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

23

.12

.13 .14 .15 .16 .17 .18

Uppgifter om armeringen betrffande typ, hllfasthetsegenskaper, relaxationsegenskaper hos spnnarmering samt eventuella frankringsanordningar. Uppgifter om spnnarmeringens lgen. Uppgifter om spnnkablars elasticitetsmodul samt i berkningen frutsatta friktionsvrden och k. Fr spnnsystem enligt ETA dessutom: - En hnvisning till aktuell ETA. - En frteckning av valda alternativ i aktuell ETA. - En detaljerad och entydig redovisning av samtliga ingende komponenters utformning. Placering av injekterings- och luftningsrr fr spnnarmering. Placering av understttning av spnnarmering. Berknade vrden och toleranser fr spnnkraft, frlngning och lsglidning. Fordrad betonghllfasthet vid uppspnning. Uppgifter om uppspnningsordning. Uppgift om formsnkning etc. under uppspnningsskedet.

AA.4.2

Armeringsfrteckningar
Uppgifter som gller armering och som har betydelse fr konstruktionens funktion ska anges p en ritning och inte enbart i en armeringsfrteckning. Armering ska ha tydliga beteckningar som gr att stngerna ltt kan identifieras p tillhrande ritningar.

AA.4.3

Handlingar fr betonggjutning o.d.

Om gjutordning, gjuthastighet, gjutuppehll etc. har betydelse fr konstruktionens funktion och fr skerheten under utfrandet, ska ett gjutprogram upprttas som reglerar dessa frhllanden. Fr betongarbeten av speciell karaktr, ssom undervattensgjutning, injekteringsbetongarbeten, sprutbetongarbeten, vakuumbehandling etc. ska en arbets- och metodbeskrivning upprttas som reglerar utfrandet. Alternativt kan motsvarande uppgifter anges p ritning.

AA.4.4

Formar, stllningar och andra hjlpmedel

Ritningar och beskrivningar till formar, brande stllningar och andra hjlpmedel ska finnas p byggplatsen. Deformationer hos formar, stllningar och andra hjlpmedel ska beaktas vid dimensioneringen om de har betydelse fr konstruktionens funktion. Anvisningar fr gjutning, uppspnning, formrivning etc. anges p arbetsritning och i frekommande fall i spnnlista eller i en arbets- och metodbeskrivning.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

24

AA.4.5

Handlingar fr frtillverkade betongelement

Fr frtillverkade betongelement ska uppgifter om tillverkningsmetod, lyftpunkter, upplagspunkter vid lagring och transport samt erforderlig betonghllfasthet fre lyftning och transport frn tillverkningsplats anges p en ritning eller i en beskrivning. Fr frtillverkade betongelement ska vidare uppgifter om elementens tyngd, nominell och minsta upplagslngd fr elementet samt uppgift om hur elementet ska transporteras, lyftas, lagras, monteras, stagas och frankras samt hur fogning till andra konstruktionsdelar ska utfras anges p en ritning eller i en beskrivning. Om leveranshllfastheten r mindre n 70 % av fordrat vrde ska uppgifter ges om elementets hantering p byggplatsen. Om kontroll av fogbruk frutstts omfatta enbart fortlpande provning av normkubhllfastheten ska detta anges i bygghandling.

AA.5

Stlkonstruktioner
Ritningar eller beskrivningar till en stlkonstruktion ska minst innehlla fljande: .1 Uppgifter om korrosivitetsklass och ytbehandling (rostskyddssystem) eller andra tgrder fr att beakta risken fr korrosion. Uppgifter om grundmaterial betrffande hllfasthet och seghetsegenskaper. Uppgift om utfrandeklass. Uppgifter om svetsfrband med angivande av svetstyp, eventuell vrmebehandling och bearbetning, underlag fr val av elektrodtyp (hllfasthetsklass, Rm och seghetsklass samt eventuell begrnsning av vtehalten). Uppgifter om kontaktytor som frutstts verfra tryckkraft genom anliggning. Uppgifter om skruvfrband med angivande av skruvars och muttrars hllfasthet och dimensioner (diameter och lngd), skruvarnas placering, eventuell behandling av frbandets anliggningsytor. Uppgifter om mtt fr tillverkning och montage vid en referenstemperatur Uppgifter om toleranser fr sdana mtt dr avvikelser r av vsentlig betydelse fr konstruktionens brfrmga och funktion. Uppgifter om tillggskontroll. En frteckning ver stldetaljer som minst ska innehlla uppgifter om stldetaljernas numrering, antal, benmning, material och dimension.

.2 .3 .4

.5 .6

.7 .8 .9 .10

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

25

.11

Uppgift om maximalt tillten vertikal och horisontal deformation av rrkonstruktionens hjssa vid kringfyllning och packning fr en rrbro av stl med teoretisk spnnvidd 5,0 m.

AA.6

Trkonstruktioner
Ritningar eller beskrivningar till en trkonstruktion ska minst innehlla fljande: .1 Uppgift om tr betrffande trtyp, hllfasthetsklass, limningsklass, ytklass och fuktkvot .2 Uppgift om konstruktionens klimatklass. .3 Uppgift om trskydd s som intckning, impregnering, mlning och ytbehandling. .4 Uppgift om spnnstag betrffande typ, hllfasthetsegenskaper samt rostskydd. .5 Uppgift om skruvars och muttrars hllfasthet och dimensioner (diameter och lngd) samt placering. .6 Mttsttning avseende trdimensioner samt detaljmtt och lgen fr spnnstag. .7 Uppgift om toleranser fr sdana mtt dr avvikelser har vsentlig betydelse fr konstruktionens brfrmga eller funktion. .8 Uppgift om montering o.d. .9 Uppgift om tillggskontroll.

AA.7

vrigt
Ritningar eller beskrivningar ska minst innehlla fljande: .1 Plan och sektion av vergngskonstruktioner. vergngskonstruktionernas lngder, plushjder, inbyggnadshjder och frankringarnas lgen. .2 Rrelsediagram fr vergngskonstruktioner och lager. .3 Frutsatta temperaturintervall fr montage av vergngskonstruktioner och lager. .4 Uppgifter om utfrandet av eventuell jordning.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

26

Bilaga AB Vgverkets administrativa rutiner

AB.1 Allmnt
Bilagan anger de administrativa krav som Vgverket som byggherre har avseende godtagande av teknisk lsning, bekrftelse av verensstmmelse med krav p produkter samt registrering och godtagande av konstruktionsredovisning fr byggande, reparation och frbttring av broar. Korrespondens avseende godtagande av teknisk lsning, bekrftelse av verensstmmelse med krav p produkter samt registrering och godtagande av konstruktionsredovisning ska ske mellan Vgverket och Vgverkets kontraktspart.

AB.2

Godtagande av teknisk lsning

Ett frslag till teknisk lsning enligt A.1.4, A.1.5.2 - A.1.5.5 ska vara godtaget av Vgverket, Sektion byggnadsverk innan det slutliga valet av utformning och metoder grs. Efterfljande registrering och godtagande av konstruktionsredovisningen utfrs enligt A.1.8.

AB.3
AB.3.1

Bekrftelse av verensstmmelse med krav p produkter

Certifiering
Om det inte finns ngot ackrediterat organ godtas att certifieringen utfrs av ett organ som godtagits av Vgverket.

AB.3.2

Provning och besiktning

Om det inte finns ngot ackrediterat organ godtas att provningen eller besiktningen utfrs av ett organ som godtagits av Vgverket.

AB.4
AB.4.1

Registrering och godtagande av konstruktionsredovisning

Allmnt
Arbetsritningar och beskrivningar fr en konstruktionsdel som omfattas av A.1.8 ska vara kontrollerade enligt AB.4.3, registrerade av Vgverket

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

27

och mrkta enligt AB.4.4 innan arbete med konstruktionsdelen pbrjas. Konstruktionsredovisningen ska godtas av Vgverket enligt AB.6. Med ndring av vad som anges i A.4.1 godtas att digitala handlingar som en kontraktspart lter snda in fr kontroll inte r undertecknade. Detta frutstter att de tfljs av ett undertecknat intyg i vilket de insnda handlingarna specificeras. Handlingarna ska vara undertecknade d de snds in fr godtagande enligt AB.6.

AB.4.2

Startmte fr konstruktionsarbete
Vgverkets kontraktspart ska kalla till ett startmte fr konstruktionsarbetet i inledningen av detta. Vid mtet ska redogrelse fr frutsttningar och metoder fr dimensionering enligt A.4.4, punkt 1 - 10 presenteras. Eventuella frndringar i frhllande till frfrgningsunderlaget ska redovisas tydligt. Vgverket ska ges mjlighet att lmna remissynpunkter p handlingarna inom tio arbetsdagar.

AB.4.3
AB.4.3.1

Kontroll
Allmnt Kontroll av konstruktionsredovisningen ska utfras enligt Kontroll av konstruktionsredovisning (Vgverket och Banverket). D en kontraktspart lter snda in konstruktionsredovisning fr kontroll ska ven fljande handlingar bifogas: - Frslagsritning. - Entreprenadkontrakt. - Administrativa freskrifter. - Objektspecifika tekniska beskrivningar. - Eventuella tillggsskrivelser frn bestllaren. - Protokoll frn kontraktsgenomgng fr entreprenaden. - Protokoll frn startmte fr konstruktionsarbete. - Protokoll frn en eventuell kontraktsgenomgng fr konstruktionsarbetet. - Certifikat och egendeklaration enligt Kontroll av konstruktionsredovisning (Vgverket och Banverkt). Handlingar Handlingar ska sndas in fr kontroll i nedanstende omfattning. - En kopia av varje arbetsritning. - En kopia av varje beskrivning. - En kopia av redogrelse fr frutsttningar och metoder fr dimensionering. - En kopia av konstruktionsberkningen.

AB.4.3.2

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

28

Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. AB.4.3.3 Revidering Om en registrerad handling revideras ska den efter revideringen sndas fr frnyad kontroll. En reviderad handling ska frses med uppgift om vad revideringen avser. Dessutom ska det anges vilka delar av tillhrande konstruktionsberkning som berrs. Handlggningstider Handlggningstiden fr kontroll framgr av kontraktshandlingar eller av Kontroll av konstruktionsredovisning (Vgverket och Banverket). Registrering Efter registrering av Vgverket ska kontraktsparten snda in knnedomskopior av registrerade och mrkta handlingar till Vgverket, Sektion byggnadsverk. Uppfljande kontroll Efter att en konstruktionsredovisning registrerats kan Vgverket utfra en uppfljande kontroll fr verifiering av verensstmmelsen med kontraktshandlingarna. Efterkontroll Efter genomfrd slutbesiktning kan Vgverket utfra en efterkontroll av konstruktionsredovisningen. Korrigering av fel och brister D fel och brister i konstruktionsredovisningen framkommit ska berrda delar av konstruktionsredovisningen ter sndas in fr kontroll efter korrigering.

AB.4.3.4

AB.4.3.5

AB.4.3.6

AB.4.3.7

AB.4.3.8

AB.4.4

Mrkning
Efter det att Vgverket registrerat handlingarna ska kontraktsparten lta mrka arbetsritningar och beskrivningar enligt A.4.2 A.4.4 med; Registrerad av Vgverket enligt brev daterat xxxx-xx-xx med diarienummer yyyyyy. Mrkningen ska placeras omedelbart ver namnrutan p ritningarna och nederst p framsidan p vriga handlingar. Vidare ska handlingarna frses med Vgverkets registreringsbeteckning. Beteckningen placeras p ritningar i det hrnflt som beskrivs i AB.5.2 och p vriga handlingar i anslutning till ovan nmnda mrkning. Mrkningen ska ges textstorleken 3,5 mm och registreringsbeteckningen ska ges textstorleken 5 mm.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

29

Reviderade handlingar ska frses med beslutsdatum och diarienummer i ndringstabellen enligt Principer fr digital informationshantering i vgprojekt (Vgverket).

AB.5
AB.5.1

Redovisning
Utformning av handlingar
Originalexemplar av sammanstllningsritningar och elritningar ska upprttas p ritfilm som uppfyller Riksarkivets freskrifter och allmnna rd om tekniska krav och certifiering (RA-FS 2006:4). Beskrivningar, redogrelse fr frutsttningar och metoder fr dimensionering samt konstruktionsberkningar ska vara framstllda p papper och med skrivmedel som uppfyller Riksarkivets freskrifter och allmnna rd om tekniska krav och certifiering (RA-FS 2006:4) Beskrivningar, redogrelse fr frutsttningar och metoder fr dimensionering samt konstruktionsberkningar ska frses med uppgifter enligt AB.5.2a.

AB.5.2

Utformning av arbetsritningar
Ritningar ska upprttas i enlighet med svensk standard. Det rittekniska utfrandet ska vara sdant att ritningarna kan mikrofilmas med tillfredsstllande resultat. Utfrandet ska uppfylla SS-EN ISO 6428. Ritningar fr inte upprttas p format A0. Inom det hrnflt i ritningens nedre hgra del som frblir synligt ven efter ritningens vikning ska lmnas ett tomt utrymme. Utrymmet ska vara s stort att mrkning enligt AB.4.4 kan utfras. P arbetsritningar godtas att hnvisning sker till standardritningar och gruppritningar. Hnvisning fr inte gras till typritningar. Ritningar ska frses med namnruta enligt Principer fr digital informationshantering i vgprojekt (Vgverket). Namnrutan ska utver vad som anges i Principer fr digital informationshantering i vgprojekt (Vgverket) frses med a. huvudrubrik med byggnadsverkets namn, nummer och vgnummer enligt Vgverkets beteckning samt ln eller i vissa fall kommun och b. uppgift om entreprenrens namn om ritningen upprttas fr dennes rkning.

AB.6

Relationshandling
Relationshandlingar ska minst omfatta konstruktionsredovisning enligt A.4 och slutrapport med bilagor, se ven AMA, YCE.21. Relationshandlingar ska godtas av Vgverket, Sektion byggnadsverk. I ritningsfrteckningen p sammanstllningsritningen ska Vgverkets ritningsbeteckningar anges.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

30

Innan relationshandlingar kan godtas ska en frberedande besiktning av byggnadsverket vara utfrd och inga avvikelser mot kontraktshandlingarna fr kvarst. Protokoll frn den frberedande besiktningen ska bifogas nr relationshandlingarna snds in fr godtagande.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

31

Bilaga AC Banverkets administrativa rutiner

AC.1 Allmnt
Bilagan anger de administrativa krav som Banverket som byggherre har avseende godtagande av teknisk lsning, bekrftelse av verensstmmelse med krav p produkter samt registrering och godtagande av konstruktionsredovisning fr byggande, reparation och frbttring av broar. Korrespondens avseende godtagande av teknisk lsning, bekrftelse av verensstmmelse med krav p produkter samt registrering och godtagande av konstruktionsredovisning ska ske mellan Banverket och Banverkets kontraktspart.

AC.2

Godtagande av teknisk lsning

Ett frslag till teknisk lsning enligt A.1.4 och A.1.5.2 - A.1.5.5 ska vara godtaget av person utsedd av Banverket, Investering Projektstd innan det slutliga valet av utformning och metoder grs. Efterfljande registrering och godtagande av konstruktionsredovisningen utfrs enligt A.1.8.

AC.3
AC.3.1

Bekrftelse av verensstmmelse med krav p produkter

Certifiering
Om det inte finns ngot ackrediterat organ godtas att certifieringen utfrs av ett organ som godtagits av Vgverket eller Banverket.

AC.3.2

Provning och besiktning

Om det inte finns ngot ackrediterat organ godtas att provningen eller besiktningen utfrs av ett organ som godtagits av Vgverket eller Banverket.

AC.4
AC.4.1

Godtagande av konstruktionsredovisning
Allmnt
Konstruktionsredovisningen fr en konstruktionsdel ska kontrolleras enligt AC.4.4 och vara godtagen av Banverket innan arbete med konstruktionsdelen pbrjas.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

32

Senast tv veckor innan handlingar snds in fr kontroll av konstruktionsredovisning ska blankett Registrering fr kontroll av konstruktionshandlingar sndas till Banverket, Investering Projektstd. Handlingar som ska sndas in fr kontroll framgr av AC.4.4. Handlingarna ska skickas till den adress som meddelas av Banverket, Investering Projektstd vid registrering enligt ovan. Konstruktionsredovisning i form av relationshandlingar ska godtas av Banverket enligt AC.6. En kontraktspart eller ett av kontraktsparten anlitat konstruktionsfretag ska efter Banverkets godtagande mrka handlingar ingende i konstruktionsredovisningen enligt AC.4.3. Med ndring av vad som anges i avsnitt A.4.1 godtas att handlingar som en kontraktspart lter snda in fr kontroll inte r undertecknade. Detta frutstter att de tfljs av ett undertecknat intyg i vilket de insnda handlingarna specificeras. Handlingarna ska vara undertecknade senast i samband med att de snds in fr godtagande enligt AC.6.

AC.4.2

Startmte fr konstruktionsarbete
Banverket kontraktspart ska kalla till ett startmte fr konstruktionsarbetet i inledningen av detta. Vid mtet ska redogrelse fr frutsttningar och metoder fr dimensionering enligt A.4.4, punkt 1-10 presenteras. Eventuella frndringar i frhllande till frfrgningsunderlaget ska redovisas tydligt. Banverket ska ges mjlighet att lmna remissynpunkter p handlingarna inom tio arbetsdagar.

AC.4.3

Mrkning av godtagna handlingar

Efter det att Banverket godtagit handlingarna ska kontraktsparten lta mrka originalhandlingarna med Godtagen av Banverket enligt skrivelse daterad xxxx-xx-xx med diarienummer yyyyyy. Reviderade handlingarna ska frses med beslutsdatum och diarienummer i ndringstabellen. Mrkningen ska placeras omedelbart ver namnrutan p ritningarna och nederst p framsidan p vriga handlingar. Mrkningen ska ges textstorleken 3,5 mm.

AC.4.4
AC.4.4.1

Kontroll
Allmnt Kontroll av konstruktionsredovisningen ska utfras enligt Kontroll av konstruktionsredovisning (Vgverket och Banverket). D en kontraktspart lter snda in konstruktionsredovisning fr kontroll ska, om inget annat anges, ven fljande handlingar bifogas

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

33

AC.4.4.2

Av Banverket faststlld frslagsritning. Entreprenadkontrakt. Administrativa freskrifter. Objektspecifika tekniska beskrivningar avseende bro och geoteknik. Eventuella tillggsskrivelser frn bestllaren. Protokoll frn kontraktsgenomgng fr entreprenaden. Protokoll frn startmte fr konstruktionsarbete. Certifikat och egendeklaration enligt Kontroll av konstruktionsredovisning (Vgverket och Banverket).

Handlingar Vid tillmpning av de olika kontrollalternativen i Kontroll av konstruktionsredovisning (Vgverket och Banverket) ska, om inget annat anges i FU, handlingar sndas in fr kontroll i nedanstende omfattning. Fr kontroll oberoende av kontrollgrupp: Tv kopior av varje arbetsritning (bde i format A1 och A3 vikta till format A4) Tv kopior av varje beskrivning Tv kopior av redogrelse fr frutsttningar och metoder fr dimensionering Tv kopior av konstruktionsberkningen Fr slutlig kontroll efter eventuell justering: Tv kopior av varje arbetsritning (i format A3 vikta till format A4) Tv kopior av varje beskrivning Tv kopior av redogrelse fr frutsttningar och metoder fr dimensionering Tv kopior av konstruktionsberkningen Vid insndande av justerad berkning fr slutlig kontroll gller att hela det aktuella berkningskapitlet ska insndas och inte enbart de justerade sidorna. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Revidering Om en godtagen handling revideras ska den efter revideringen sndas fr kontroll och frnyat godtagande. En reviderad handling ska frses med uppgift om vad revideringen avser. Dessutom ska det anges vilka delar av tillhrande berkning som berrs. Handlggningstider Handlggningstid fr kontrollen framgr av Kontroll av konstruktionsredovisning (Vgverket och Banverket). Alternativ

AC.4.4.3

AC.4.4.4

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

34

handlggningstid kan beslutas av person utsedd av Banverket, Investering Projektstd och ska d anges i frfrgningsunderlaget (AF). AC.4.4.5 Efterkontroll Efter genomfrd slutbesiktning kan Banverket utfra en efterkontroll av konstruktionsredovisningen. Korrigering av fel och brister D fel och brister i konstruktionsredovisningen framkommit ska berrda delar av konstruktionsredovisningen ter sndas in fr kontroll efter korrigering.

AC.4.4.6

AC.4.5

Dynamisk analys
Fr broar som kan komma att trafikeras av tg i hastigheter ver 200 km/h ska en dynamisk berkning utfrd enligt SS-EN 1991-2 finnas innan frslagsritningen kan godtas av Banverket, Investering Projektstd. Den dynamiska berkningen ska vara godtagen av person utsedd av Banverket, Investering Projektstd.

AC.5
AC.5.1

Redovisning
Allmnt
Ritningar ska upprttas i enlighet med svensk standard. Det rittekniska utfrandet ska vara sdant att arbetsritningarna kan mikrofilmas med tillfredsstllande resultat. Utfrandet ska uppfylla krav enligt SS-ISO 6428. Markering av snittytor i betongkonstruktioner ska p mtt- och armeringsritningar utfras med skraffering enligt SS- ISO 128-50, 7. Ritningar ska utfras i ngot av formaten A1 (596x841mm) eller A3 (297x420 mm). Ritningar i format A1F och A2 fr endast utfras efter verenskommelse med Banverket, Investeringsdivisionen, i varje enskilt fall. Ritningar ska upprttas i skalor enligt SS-EN ISO 5455. Fr armeringsritning ska skala 1:50 eller strre anvndas. P arbetsritning godtas att hnvisning sker till standardritning, men inte typritning.

AC.5.2

Namngivning, rubriker mm
Ritning ska utver vad som anges i BVS 501 frses med: a. Huvudrubrik med angivande av ort och konstruktionens namn, bandel och km-tal fr det vnstra spret i lngdmtningen avrundat till nrmaste meter. Med bandel avses de bda nrmaste knutpunkterna. Dr namnet ndrats gentemot ett ldre namn i brojournalen stts det gamla namnet inom parentes.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

35

b. Huvudritningsnummer Huvudritningsnummer r ett sexsiffrigt nummer som erhlls frn Banverket, Leverans Anlggning. Vid ombyggnad av ldre bro dr ngon del av bron behlls, anvnds det gamla B-numret. c. Ritningsnummer Ritningarna numreras med BV huvudritningsnummer, med bladnummer fr de enskilda ritningarna. ven ritningar p brodetaljer som upprttas specifikt fr enskild bro numreras enligt ovan. d. I frekommande fall uppgift om entreprenrens namn om ritningen inte upprttats av denne. e. Skallinje fr skalan 1:100. f. Revideringsbokstav vid ndring, och uppgift om vad som reviderats. Uppgifterna enligt a-d ska placeras i ritningens namnruta enligt SS-EN ISO 9431. Skallinjen placeras inom ritfltet enligt SS-EN ISO 9431. Ritning frses med Banverkets ritningshuvud omedelbart till vnster om namnrutan. Banverkets ritningshuvud ska vara synligt ven efter ritningens vikning. Konstruktrens ritningsdekal placeras till vnster om Banverkets ritningshuvud.

AC.5.3

Beskrivningar
Beskrivningar enligt A.4.3 ska frses med uppgifter enligt AC.5.2 a och b. Beskrivningar ska upprttas i format A4. I undantagsfall och dr situationen franleder detta godtas det att bilagor utfrs i format A3 och viks till format A4.

AC.5.4

Konstruktionsberkning
Konstruktionsberkning enligt A.4.5 och redogrelse fr frutsttningar och metoder fr dimensionering enligt A.4.4 ska upprttas i format A4 och frses med uppgifter enligt AC.5.2 a och b. I undantagsfall och dr situationen franleder detta godtas det att bilagor utfrs i format A3 och viks till format A4.

AC.6

Relationshandling
Relationshandlingar ska vara godtagna av Banverket innan slutbesiktning och ska minst omfatta konstruktionsredovisning enligt A.4 och Slutrapport bro, se ven TR Bro, bilaga AH. Innan relationshandlingar godtas ska en frberedande besiktning vara utfrd.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

36

Bilaga AD Litteraturfrteckning
AD.1
AD.1.1

Publikationer
Vgverket
Erosionsskydd i vatten vid vg- och brobyggnad Geotekniska underskningar fr vgbroar Kontroll av konstruktionsredovisning* MB 310 Hydraulisk dimensionering MB 802 Brighetsutredning av byggnadsverk MB 905, Bestmning av vattens korrosiva egenskaper Principer fr digital informationshantering i vgprojekt TK Geo* TK Vg VGU Vgar och gators utformning VV AMA Vgverkets freskrifter om tekniska egenskapskrav vid byggande p vgar och gator (vgregler) Vgverkets freskrifter om brfrmga, stadga och bestndighet hos byggnadsverk vid byggande av vgar och gator Vgverkets freskrifter om tillmpningen av europeiska berkningsstandarder Vgverkets freskrifter om ndring i Trafikskerhetsverkets freskrifter (TSVFS 1989:62) om trafiksignaler, material Vgverkets freskrifter om ndring i Trafikskerhetsverkets freskrifter (TSVFS 1989:64) om signalanlggning vid rrlig bro 1987:18 1989:7 2009:84 2008:61 2009:61 1993:32 2003:54 version 1.1 2009:46 2008:78 2004:80 Anges i FU VVFS 2003:140 VVFS 2004:31 VVFS 2004:43 VVFS 2008:348 VVFS 2008:350

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

37

*) Dessa publikationer ges ut tillsammans med Banverket.

AD.1.2

Banverket
Kontroll av konstruktionsredovisning* BVS 510, Jordning och skrmning i Banverkets anlggningar BVF 586.20, Fritt utrymme utmed banan BVF 586.65, Skyddsrler. Regler fr anordnande och konstruktiv utformning BVS 583.11, Brighetsberkning av jrnvgsbroar inklusive komplement BVK 2006.001 BVS 583.12, Brottseghet hos jrnvgsbroar BVF 522.23, Bladskarvar BVH 583.40, Bro- och plattformsritningar BVH 543.37710, skyddsanordningar p broar och bergskrningar BVS 1585.001, TK Geo* 2009 2006 1998 1995 2005 2003 1998 2008 2007 2009

*) Dessa publikationer ges ut tillsammans med Vgverket

AD.1.3

Boverket
Boverkets Konstruktionsregler (freskrifter och allmnna rd), 1993:58 - BKR med ndringar Boverkets Byggregler (freskrifter och allmnna rd), BFS 1993:57 - BBR med ndringar Boverkets freskrifter och allmnna rd om tillmpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), BFS 2008:8 - EKS med ndringar

AD.1.4

vriga Arbetsmiljverket
Maskiner och vissa andra tekniska anordningar AFS 1993:10

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

38

Elskerhetsverket
Elskerhetsverkets freskrifter om utfrande och sktsel av starkstrmsanlggningar samt allmnna rd om tillmpningen av dessa ELSK-FS 1999:5 2004:1

KTH Institutionen fr byggvetenskap

Design of soil steel composite bridges, Report 112 2007

Luftfartsverket
Bestmmelser fr Civil Luftfart BCL-F4.1, 1993

Plkommissionen
Dimensioneringsanvisningar fr slagna slanka stlplar, rapport 98 Dimensioneringsprinciper fr plar. Lastkapacitet. Rapport 96:1 Injekterade plar, rapport 102 2000 1998 2004

Riksarkivet
Riksarkivets freskrifter och allmnna rd (RA-FS 2006:4) om tekniska krav och certifiering

SIS Frlag
Lyftdonsnormer senaste utgvan

Stlbyggnadsinstitutet
Pelarfot, publikation 101 1987

Svensk Byggtjnst
Allmn material- och arbetsbeskrivning fr anlggningsarbeten fr anlggningsarbeten Allmn material- och arbetsbeskrivningfr eltekniska arbeten Anges i FU Anges i FU

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

39

Allmn material- och arbetsbeskrivning fr VVS-tekniska arbeten

Anges i FU

AD.2

Standarder
Hnvisning till standarder sker genom att standardens beteckning anges med eller utan precisering av utgva. Om ingen nrmare precisering grs gller den utgva av standarden som r giltig vid frfrgningsunderlagets datum. Fr standarder dr precisering av utgva inte anges har den utgva som gllde i november 2008 legat till grund fr utarbetandet av TK Bro.

AD.2.1 Allmnt

AD.2.2 Svensk standard

SS-ISO 129-1 Utgva 1 SS-EN 335-2 Utgva 2 SS-EN 351-1 Utgva 1 SS-EN 927-1 Utgva 1 SS-ISO 1219-1 :2006 SS-EN ISO 1302 Utgva 1 SS-EN 1317-1 SS-EN 1317-2 Ritregler - Angivning av mtt och toleranser Del 1: Allmnna principer Trskydd Definition av anvndningsklasser avseende biologiska angrepp Del 2: Massivt tr Trskydd Trskyddsbehandlat massivt tr Del 1: Klassificering av intrngning och upptagning av trskyddsmedel Frg och lack Frger och frgsystem fr mlning p tr utomhus Hydraulik och pneumatik Grafiska symboler och kretsscheman Del 1: Grafiska symboler Geometriska produktspecifikationer (GPS) Metod att ange ytstruktur i teknisk produktdokumentation Vgutrustning Skyddsanordningar Del 1: Terminologi och allmnna kriterier fr provning Vgutrustning Skyddsanordningar Del 2: Skyddsrcken Klassificering, prestandakrav vid kollisionsprovning och provningsmetoder Vgutrustning Skyddsanordningar Del 4: Vgrckesndar och vergngar fr skyddsrcken Prestandakrav vid kollisionsprovning och provningsmetoder

SS-ENV 1317-4

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

40

SS-EN 1337-1 Utgva 1 SS-EN 1337-2 Utgva 2 SS-EN 1337-3 Utgva 1 SS-EN 1337-4 Utgva 1 SS-EN 1337-5 Utgva 1 SS-EN 1337-6 Utgva 1 SS-EN 1337-7 Utgva 2 SS-EN 1337-11 SS-EN 1536 Utgva 1 SS-EN 1537 Utgva 1 SS-EN 1538 Utgva 1 SS-EN 1982 Utgva 2 SS-EN 1990 + A1 Utgva 1 SS-EN 1991-1-1 Utgva 1 SS-EN 1991-1-3 Utgva 1 SS-EN 1991-1-4 Utgva 1 SS-EN 1991-1-5 Utgva 1

Brolager Del 1: Allmnna regler fr dimensionering Brolager Del 2: Glidelement Brolager Del 3: Gummilager Brolager Del 4: Rullager Brolager Del 5: Gummipottlager Brolager Del 6: Vipplager Brolager Del 7: Glidlager med sfrisk (kalott) eller cylindrisk PTFE-glidyta Brolager - Del 11: Hantering och installation Utfrande av geokonstruktioner Grvplar Utfrande av geokonstruktioner Frankringar Utfrande av geokonstruktioner Slitsmurar Koppar och kopparlegeringar Tackor och gjutgods Eurokod - Grundlggande dimensioneringsregler fr brverk Eurokod 1: Laster p brverk - Del 1-1: Allmnna laster - Tunghet, egentyngd, nyttig last fr byggnader Eurokod 1 - Laster p brverk - Del 1-3: Allmnna laster - Snlast Eurokod 1: Laster p brverk - Del 1-4: Allmnna laster - Vindlast Eurokod 1: Laster p brande konstruktioner Del 1-5: Allmnna laster - Temperaturpverkan

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

41

SS-EN 1991-1-6 Utgva 1 SS-EN 1991-1-7 Utgva 1 SS-EN 1991-2 Utgva 1 SS-EN 1992-1-1 Utgva 1 SS-EN 1992-1-2 Utgva 1 SS-EN 1992-2 Utgva 1 SS-EN 1993-1-1 Utgva 1 SS-EN 1993-1-2 Utgva 1 SS-EN 1993-1-3 Utgva 1 SS-EN 1993-1-7 Utgva 1 SS-EN 1993-1-11 Utgva 1 SS-EN 1993-2 Utgva 1 SS-EN 1993-5 Utgva 1 SS-EN 1994-1-1 Utgva 1

Eurokod 1: Laster p brverk - Del 1-6: Allmnna laster - Last under byggskedet Eurokod 1 - Laster p brverk - Del 1-7: Allmnna laster - Olyckslast Eurokod 1: Laster p brverk - Del 2: Trafiklast p broar Eurokod 2: Dimensionering av betongkonstruktioner - Del 1-1: Allmnna regler och regler fr byggnader Betongkonstruktioner - Dimensionering Eurocode 2 - Del 1-2: Brandteknisk dimensionering Eurokod 2: Dimensionering av betongkonstruktioner - Del 2: Broar Eurokod 3: Dimensionering av stlkonstruktioner - Del 1-1: Allmnna regler och regler fr byggnader Eurokod 3: Dimensionering av stlkonstruktioner - Del 1-2: Brandteknisk dimensionering Eurokod 3 : Dimensionering av stlkonstruktioner - Del 1-3: Kallformade profiler och profilerad plt Eurokod 3: Dimensionering av stlkonstruktioner - Del 1-7: Plana pltkonstruktioner med transversallast Eurokod 3: Dimensionering av stlkonstruktioner - Del 1-11: Dragbelastade komponenter Eurokod 3 : Dimensionering av stlkonstruktioner - Del 2: Broar Eurokod 3: Dimensionering av stlkonstruktioner - Del 5: Plar och spont Eurokod 4: Dimensionering av samverkanskonstruktioner i stl och betong Del 1-1: Allmnna regler och regler fr byggnader

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

42

SS-EN 1994-1-2 Utgva 1

Eurokod 4: Dimensionering av samverkanskonstruktioner i stl och betong Del 1-2: Allmnna regler - Brandteknisk dimensionering Eurokod 4 - Dimensionering av samverkanskonstruktioner i stl och betong Del 2: Broar Eurokod 5: Dimensionering av trkonstruktioner - Del 1-1: Allmnt - Gemensamma regler och regler fr byggnader Eurokod 5: Dimensionering av trkonstruktioner - Del 1-2: Allmnt - Brandteknisk dimensionering Eurokod 5: Dimensionering av trkonstruktioner - Del 2: Broar Eurokod 7: Dimensionering av geokonstruktioner - Del 1: Allmnna regler Eurokod 7: Dimensionering av geokonstruktioner - Del 2: Markunderskning och provning Eurokod 9 : Dimensionering av aluminiumkonstruktioner - Del 1-1: Allmnna regler Koppar och kopparlegeringar Tackor och gjutgods Glidlager Sintrade sjlvsmrjande glidlager Mtt och toleranser Ritningsregler Fordringar fr mikrofilmning (ISO 6428:1982) Byggdokumentation Ritflt, skrivflt och namnrutor p ritningsblanketter Kallformade svetsade konstruktionsrr av olegerat stl och finkornstl Del 1: Tekniska leveransbestmmelser Utfrande av geokonstruktioner Sponter

SS-EN 1994-2 Utgva 1 SS-EN 1995-1-1 Utgva 1 SS-EN 1995-1-2 Utgva 1 SS-EN 1995-2 Utgva 1 SS-EN 1997-1 Utgva 1 SS-EN 1997-2 Utgva 1 SS-EN 1999-1-2 Utgva 1 SS-EN 1982 Utgva 2 SS-ISO 2795 Utgva 1 SS-EN ISO 6428 SS-EN ISO 9431 SS-EN 10219-1 Utgva 2 SS-EN 12063 Utgva 1

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

43

SS-EN 12201-1

Plastrrsystem - Rrsystem fr vattendistribution - PE (polyetylen) - Del 1: Allmnt Frtillverkade betongprodukter Betongplar

SS-EN 12794+ A1/AC Utgva 1 SS-EN ISO 129442 Utgva 1 SS-EN 13455-3 Utgva 1 SS-EN 13791 Utgva 1 SS-EN ISO 13850 Utgva 2 SS-EN ISO/IEC 17011:2005 SS-ISO 21650 Utgva 1 SS-EN 50132-7+ C1 Utgva 1 SS-EN 60204-1 Utgva 3 SS-EN 61633-1 Utgva 1 SS-EN 61633-2 Utgva 1 SS 13 72 42 SS 13 72 44 SS 14 23 43 Utgva 14

Frg och lack - Korrosionsskydd av stlstrukturer genom mlning - Del 2: Miljklassificering Tryckkrl (ej eldberrda) Del 3: Konstruktion Bedmning av tryckhllfasthet i frdiga betongkonstruktioner och frtillverkade betongelement Maskinskerhet Ndstoppsutrustning Konstruktionsprinciper (ISO 13850:2006) Bedmning av verensstmmelse - Allmnna krav p ackrediteringsorgan som ackrediterar organ fr bedmning av verensstmmelse Krafter frn vgor och strmmar p kustnra byggnadsverk Larmsystem Utrustning och system fr TVvervakning (CCTV) Del 7: Tillmpningsanvisningar Maskinskerhet - Maskiners elutrustning - Del 1: Allmnna fordringar skskydd fr teleanlggningar - Del 1: Installationer med optokablar skskydd fr teleanlggningar - Del 2: Ledningar med ledare av metall Betongprovning Hrdnad betong Karbonatiseringsdjup Betongprovning Hrdnad betong Avflagning vid frysning Rostfritt stl SS-stl 23 43

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

44

SS 15 54 34 Utgva 4 SS 15 54 70 Utgva 2 SS 22 70 00 Utgva 1

Hydraulvtskor - Krav och provningsmetoder Smrjmedel, industrioljor och liknande produkter (Klass L). Specifikationer fr familj X (Smrjfett) Avlopp Rr och rrdelar av oarmerad, stlfiberarmerad och armerad betong Kompletterande krav till SS-EN 1916 med tillhrande provningsmetoder Starkstrmsanlggningar med nominell spnning verstigande 1 kV AC Kabelfrlggning i mark Utrymmen fr elektriska kopplingsutrustningar fr lgspnning

SS 421 01 01 Utgva 2 SS 424 14 37 Utgva 6 SS 436 21 01 Utgva 3

AD.2.3

Utlndsk standard
ISO 76 Utgva 3 ISO 281 Utgva 2 Rolling bearings Static load ratings Rolling bearings Dynamic load ratings and rating life

AD.3
AD.3.1

Ritningar
Vgverket
Frteckning ver gllande ritningar. 581:1S-gp 584:6S-i Skarv mellan betongple och trple Grundavlopp av plast

AD.3.2

Banverket
Frteckning ver gllande ritningar. 517 030 Ursparing fr skyddsjord principritning

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

45

517 051

Rcke av stl fr jrnvgsbro gngbana ej upplten fr allmnheten, infstningsalternativ B, C eller D Rcke 92 av stl fr jrnvgsbro gngbana ej upplten fr allmnheten Rcke 92 av stl, brorckesfrlngning p vingmur, gngbana ej upplten fr allmnheten Rcke 92 av stl, brorckesfrlngning p banvall, gngbana ej upplten fr allmnheten Infstning fr kontaktledningsstolpe p jrnvgsbro Blad 001 Alternativ 1 Blad 002 Alternativ 2 Blad 003 Alternativ 3 Kabelrnna i jrnvgsbro av betong Skyddstak p bro ver elektrifierad jrnvg, versikt Skyddstak verkontaktledning. Blad 001 plant tak Blad 002 detaljer Skyddsstngsel fr elektrisk anlggning, allmnt

517 052 517 055 517 056 517 161

517 171 517 400 517 401

517 420

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

46

Bilaga AE Objektspecifika byggherreval till TK Bro

AE.1 Allmnt
Nedan frtecknas de objektspecifika val som byggherren kan gra i anslutning till TK Bro. De i ett projekt gllande byggherrevalen ska tillmpas i projektet. Vissa av de objektspecifika byggherrevalen r fr konstruktionsarbetet eller utfrandet ndvndig information. De vriga objektspecifika byggherrevalen r fr byggherren fria val.

AE.2

Frteckning
Frteckningen r upprttad med samma koder som rubrikerna i TK Bro. D flera val kan gras under samma kod har valen delats upp och littererats. En sdan littera motsvarar i vissa fall littera under koden i TK Bro. A.4.3.7 Byggherren kan ange att en arbets- och metodbeskrivning ska upprttas ven vid andra arbeten n de i A.4.3.7 angivna. a) Byggherren kan ange krav p innehllet i drift- och underhllsplanen fr - hngbroar, - snedkabelbroar, - bgbroar, - broar med teoretisk spnnvidd strre n 100 m i det strsta spannet och - broar med en total lngd p verbyggnaden strre n 500 m. Byggherren kan ange att en drift- och underhllsplan ska upprttas fr en bro som inte omfattas av brotyperna enligt A.4.3.8. Byggherren kan ange att fler kopior ska sndas in fr registrering. Byggherren kan ange att handlingar fr sndas in digitalt och ange krav fr de digitala handlingarna.

A.4.3.8

b)

AB.4.3.2 AC.4.4.2

a) b)

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

47

B.1.2

a) b)

Byggherren ska ange teknisk livslngd fr samtliga byggnadsverk eller delar av byggnadsverk i objektet. Fr en konstruktion som inte kan repareras eller bytas ut utan att jrnvgstrafik pverkas kan byggherren ange en annan, kortare, teknisk livslngd. Byggherren kan ange andra tekniska livslngder fr delar av maskinkonstruktioner n fr bron i sin helhet. Kostnaden fr utbyte av delarna i frhllande till kostnaden fr en komponent med lngre livslngd beaktas lmpligen vid upprttandet av sdana krav. Byggherren kan ange ett strre krav p minsta fria hjd mellan en vattenyta och broverbyggnadens undersida. Kravet kan ocks uttryckas som en lgsta niv fr verbyggnadens undersida. Byggherren kan ange ett annat minsta mtt mellan en vattenniv och lagrens underkant. Byggherren ska ange krav p minsta fria hjd mellan en trafikyta eller ett jrnvgsspr och en broverbyggnads undersida. Kravet kan ocks uttryckas som en lgsta niv fr verbyggnadens undersida. Byggherren kan ange speciella krav p utformning med avseende p avvattning. Byggherren kan ange ver vilka std brobaneplattan fr vara utformad med en rrelsefog och ver vilka std brobaneplattan ska vara kontinuerlig. Byggherren kan ange vilken utformning kantbalkarna ska ha. Byggherrens kan ange mer detaljerade krav p lyftpunkternas placering.

c)

B.1.4.2

a)

b) B.1.4.3

B.1.5.1.1, B.1.5.1.2 B.1.5.3

B.1.6.2, B.1.6.3 B.1.11.2 B.1.11.3.1 a)

Byggherren kan ange att bron ska utformas med fasta inspektionsanordningar som t.ex. inspektionsbrygga.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

48

b) c)

Byggherren kan ange ytterligare krav p mjligheten till tkomst fr inspektion och underhll. Byggherren kan fr en jrnvgsbro ange ett mindre minsta avstnd mellan grusskift och ndtvrbalk eller balknde. Byggherren kan ange ytterligare krav p ppningar.

B.1.11.3.2 B.2.1.2.1 a)

D frutsttningarna avviker frn det normala kan byggherren ange krav avseende laster och kombinering av laster. D frutsttningarna avviker frn det normala kan byggherren ange krav avseende kombinering av laster i bruksgrnstillstndet. Fr jrnvgsbroar utan ballast kan byggherren ange krav avseende brondens rotation. Byggherren kan ange mindre vrden p tilltna deformationer i grundlggningen. Byggherren kan ange att vindtunnelprov ska utfras.

g)

i) B.2.4.1.5 B.2.4.2.2 B.2.4.3 a)

Byggherren kan ange att en bro vid en vg med vgnummer 100 eller hgre, en enskild vg eller en annan mindre vg inte ska betraktas som belgen i vgmilj. Byggherren kan ange att en bro ver en enskild vg ska dimensioneras fr GC-milj. Byggherren kan ange krav p deformationer i ett bruksgrnstillstnd i byggskedet. Byggherren kan ange krav avseende bruksgrnstillstnd i byggskedet. Byggherren kan ange att en annan vattenniv n MHW ska vara dimensionerande fr t.ex. ttplattor. Byggherren kan ange krav avseende exceptionella hndelser vid anvndning av kranar och liknande.

b) B.3.2 d) e) g) j)

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

49

k)

Byggherren kan ange krav avseende exceptionella hndelser i form av fall frn eller mot konstruktionen. Byggherren kan ange att en bro ska dimensioneras fr stdfrskjutning i ett std som r grundlagt p berg. Byggherren kan ange minimivrden p den vertikala stdfrskjutningen som ska antas fr brons std. Byggherren kan ange ett vrde p den horisontella stdfrskjutning som ska antas fr brons std. Byggherren kan ange frutsttningarna fr berkning av phngslast. Fr broar avsedda fr bde vg- och jrnvgstrafik p samma brobana ska byggherren ange vrden fr samtidighet etc.

B.3.3.5.1

B.3.3.5.2 B.3.3.5.3 B.3.3.8 B.3.4.1.1

B.3.4.1.3

a) h)

Byggherren kan ange vrden fr laster p trafikerade byggnadsverk med hg verfyllnad. Byggherren ska ange frutsatt DT. Byggherren kan ange vrden fr laster p trafikerade byggnadsverk med hg verfyllnad. Byggherren kan ange att en gngbana, cykelbana eller en gng- och cykelbro som r frlagd i samma plan som en anslutande gng- och cykelvg eller via en krbar ramp ansluten till en vg ska dimensioneras fr ett uttryckningsfordon. Byggherren kan ange vrden fr laster p trafikerade byggnadsverk med hg verfyllnad. Byggherren ska fr banor med tung massgodstrafik ange vilket vrde p som ska anvndas. Byggherren kan ange att bron ska dimensioneras fr lastmodell SW/2. Byggherren kan ange en annan dimensionerande

B.3.4.1.4

a) b)

B.3.4.1.5

a) b)

c) h)

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

50

hastighet. j) k) l) Byggherren kan ange andra krav avseende utmattningsverifiering d dynamisk analys krvs. Byggherren ska ange strsta tilltna hastighet fr de lastmodeller bron dimensioneras fr. Om hastigheten fr tung massgodstrafik verstiger 120 km/h ska byggherren ange krav fr bestmning av centrifugalkraft. Byggherren kan ange andra vrden fr broms- och accelerationskrafter p banor med specialtrafik. Byggherren kan ange andra krav. Byggherren kan ange andra berkningsmetoder. Byggherren kan ange andra krav avseende - hur brverksdelar belgna ovan spret ska skyddas mot ett tg som sprar ur och - hur ett tg ska skyddas frn att falla ned frn bron. Byggherren kan ange krav avseende - lutande verbyggnader och lutande lagerytor, - uppspnning av rler - krafter vid rlsbrott och - andra jrnvgsrelaterade laster. Byggherren kan ange ett annat krav p frutsatt sprjustering. Byggherren kan ange speciella krav avseende trafiklaster vid tillflliga dimensioneringssituationer. Byggherren kan ange att en lngre tglngd ska frutsttas. a) Byggherren ska ange vrden etc. fr bgbroar, snedkabelbroar, hngbroar, broar med tak samt ppningsbara broar. Byggherren kan fr bro i rrelse ange ett hgre vrden p vindlastens intensitet.

m) o) p) q)

r)

s) t) B.3.4.3 B.3.4.6.1

B.3.4.6.2

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

51

B.3.4.7.2

a) b)

Byggherren kan ange ett strre istryck. Byggherren kan ange regler fr frdelningen av istrycket p delarna i ett uppdelat std. Byggherren kan ange andra vrden. Byggherren kan ange vilken av dimensioneringsmetoderna som ska anvndas. Byggherren kan ange krav p fri hjd i en dimensioneringssituation med ett overksamt std.

B.3.4.11 B.4.2.3.1 B.4.2.3.2 B.4.2.5 b) d) B.4.3 a)

Byggherren kan ange om klass B ska tillmpas. Byggherren kan ange en mindre reduktionsfaktor n 25 %. Byggherren kan ange att bron ska dimensioneras fr psegling. Byggherren ska d ocks ange de parametrar som behvs fr att utfra dimensioneringen, se SS-EN 1991-1-7. Byggherren kan ange vid vilka vattenniver pseglingen ska frutsttas intrffa. Byggherren kan ange att pseglingskrafterna helt eller delvis kan ersttas av tgrder fr att frhindra psegling, t.ex. i form av fyllningar runt stden. Byggherren kan ange strngare krav fr en ple i aggressiv jord. Byggherren kan ange strngare krav fr en ple i aggressiv jord. Byggherren kan ange att en plgrupp utan lutande plar godtas i ett std till en jrnvgsbro. Byggherren kan ange om framtida landhjning respektive frndrad grundvattenniv ska beaktas. Byggherren kan ange att gynnsam inverkan av bergoch jordfrankringar fr rknas med vid dimensioneringen av ett permanent brverk i en

b) c)

C.2.1.1 C.2.1.2 C.2.2.1 C.2.3.2 C.3.2.3

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

52

varaktig dimensioneringssituation. C.3.3.1.1.1 D.1.1.1.1 Byggherren kan ange att sidomotstndet mot plarna i en plgrupp fr en jrnvgsbro fr utnyttjas. Byggherren kan ange att en bottenplattas versida ska ges en lutning av minst 1 % ven om bottenplattan inte ligger i vgmilj. Byggherren kan ange att undervattensgjuten fr anvndas fr en bottenplatta p plar . a) b) Byggherren kan ange att loddubbar enligt AMA, DEP 1832 ven ska gjutas in i mellanstden. Byggherren kan d risk fr psegling freligger ange andra krav avseende massivt tvrsnitt respektive vggtjocklek. Byggherren kan ange att bron ska frses med lnkplattor. a) Fr betongkonstruktioner i marin milj p vstkusten ska byggherren ange minsta tckande betongskikt. Alternativt kan byggherren ange att rostfri armering anvnds varvid minsta tckande betongskikt ska vljas enligt vrden fr ostkusten i SS 13 70 10, tabell 2. Byggherren kan ange att ett enhetligt tckande betongskikt ska anvndas fr respektive konstruktionsdel. Byggherren kan ange att gjutning av bottenplattor fr utfras mot vattenavvisande papp eller mot plastfolie och att k1 i s fall fr anvndas vid berkning av tolerans enligt SS-EN 1992-1-1, 4.4.1.3(4). Byggherren kan ange att andra ytor, t.ex. lagerpallar, kantlister under vergngskonstruktioner och ytor i GC-milj, ska ytbehandlas. Byggherren kan ange att ytbehandlingen ska utfras ver en ytas hela synliga del.

D.1.1.1.2 D.1.1.2

D.1.1.8 D.1.2.3

b)

c)

D.1.2.4

a)

b)

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

53

D.1.3.2

a) b)

Byggherren kan ange andra krav p antal anslutningar per yta och anslutningarnas placering. Byggherren kan ange att anslutningar inte ska utfras. Byggherren kan ange att frankringar fr placeras i ursparingar i balkliv eller brobaneplatta. Byggherren kan ange andra krav p i vilken omfattning en rrelsefog ska g att inspektera. Byggherren kan ange andra krav p utformningen av betongytor. Byggherren kan ange en annan tthetsklass. Byggherren kan ange att balkskarvar fr utformas som skruvfrband. Byggherren kan ange att montageskarvar fr utformas utan notchar. Byggherren kan ange att korrosivitetsklass C3 fr tillmpas fr en vg- eller gng- och cykelbro som inte r belgen i vgmilj eller marin milj. Byggherren kan ange att ett rostskyddssystem enligt korrosivitetsklass C4 fr anvndas fr en vg- eller gng- och cykelbro som inte r belgen i vgmilj eller marin milj. Byggherren kan ange att invndigt rostskydd ska eller fr ersttas med avfuktning. Byggherren kan ange att ldbalksektioner av stl ska eller fr utfrs som slutna fack.

D.1.3.3 D.1.3.4.4 D.1.3.6 D.2.2.1.4 E.2.1 E.2.1.3 E.2.2.1.1

E.2.2.1.2

E.2.2.1.3 E.2.2.1.4 E.2.2.1.5 a) b) EA.1

Byggherren kan ange erforderlig ytbehandling fr rostfritt stl. Byggherren kan ange att korrosivitetsklass C3 fr anvndas fr en vgbro. Byggherren kan ange hrdare krav.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

54

F.1.5.3.3

Byggherren kan ange att och i vilken omfattning som konstruktionen ska impregneras som skydd mot angrepp av virkesfrstrande insekter. a) b) Byggherren kan ange om ytbehandlingen ska uppfylla kraven fr hgsta tckande frmga. Byggherren kan ange att ytbehandlingen av en konstruktionsdel ska utfras p ett enhetligt stt. Detta kan t.ex. glla fr en konstruktionsdel dr en del av en sida r utsatt fr direkt solljus. Byggherren kan ange vilken typ av ttskikt som ska anvndas. Byggherren kan ange att en bottenplattas respektive stagbalks versida i GC-milj ska frses med ttskikt samt typ av ttskikt. Byggherren kan ange att BCS kan uteslutas vid gjutasfaltbelggning. Byggherren kan ange att och i vilken omfattning fogar med fogmassa ska utfras mellan belggning och anslutande betongytor. Byggherren kan ange vilken utformning belggningen p olika ytor ska ha. Lmpliga belggningsuppbyggnader finns angivna i TR Bro, G.3.2.1.9. a) b) Byggherren kan ange vilken belggningstyp som ska anvndas. Byggherren kan fr ett slitlager av gjutasfalt ange att BCS ska vltas in i slitlagret. Byggherren kan ange vilken belggningstyp som ska anvndas. Byggherren kan fr ett slitlager av gjutasfalt ange att BCS ska vltas in i slitlagret. Byggherren kan ange vilken utformning belggningen p olika ytor ska ha. Lmpliga belggningsuppbyggnader finns angivna i TR Bro,

F.1.5.4

G.2.1.1

a) b)

G.3.2.1.7 G.3.2.1.8

G.3.2.1.9

G.3.3.1.2

G.3.3.1.3

a) b)

G.3.4.1

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

55

G.3.2.1.9. G.3.5.1.1 G.3.5.1.2 G.3.6.1.5 Byggherren kan ange vilka belggningstyper som ska anvndas. Byggherren kan ange att BCS ska vltas in i slitlagret. Byggherren kan ange att och i vilken omfattning fogar med fogmassa ska utfras mellan belggning och anslutande betongytor. Byggherren kan ange vilken utformning belggningen p olika ytor ska ha. Lmpliga belggningsuppbyggnader finns angivna i TR Bro, G.3.2.1.9. Byggherren kan ange hur vattnet ska ledas bort. Byggherren ska ange typ av ttskikt samt ttskiktets omfattning fr en jrnvgsbro som ven trafikeras av vgtrafik eller gng- och cykeltrafik. a) Byggherren kan ange att ttskiktet p en samverkansbro endast behver utfras p delar av brobaneplattan. Byggherren kan ange att en annan jrnvgsbro n de angivna ska frses med ttskikt enligt G.4. Detta kan t.ex. vara aktuellt fr en jrnvgbro med plattform. Byggherren kan ange att dagvatten ska tas om hand. Byggherren ska ange strsta tilltna avstnd mellan ytavloppen. Byggherren ska ange hur stamledningar ska anslutas till ledningar etc. utanfr bron. a) Byggherren kan ange att ett strre tillgg till horisontalrrelsen ska anvndas p.g.a. oskerhet i var rrelsecentrum har sitt lge. Detta kan t.ex. vara aktuellt vid etapputbyggnad. Byggherren kan ange att tillgget fr rrelser och vinkelndringar i grundlggningen fr en gng- och

G.3.6.1.6

G.3.6.1.7 G.4.1

G.4.2

b)

G.5.1.1.1 G.5.1.1.2 G.5.1.4 G.6.2.2

b)

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

56

cykelbro fr sttas till 0 mm respektive 0,10 %.

G.7.2.7 G.7.3.1 a)

Byggherren kan ange att en vergngskonstruktion med bullerdmpande plattor ska anvndas. Byggherren kan ange att en vergngskonstruktion ska dras ut 100 mm, och gummidelen 150 mm, utanfr kantbalkens utsida. Byggherren kan ange att en vergngskonstruktion som r uppbockad vid kantbalkens sida fr anvndas samt om denna ska frses med tckpltar. Byggherren kan ange att rnnor ska anordnas. a) b) Byggherren kan ange att rckets fotplatta inte ska undergjutas. Byggherren kan ange att rckesstndarna ska gjutas fast i ursparingar. Byggherren kan ange att ett brorcke enligt G.9.1.9.1 ska placeras mellan en krbana och en gng- och cykelbana. Byggherren kan ange att brons kant ska frses med fallskydd d kanten och krbanan inte r parallella. Byggherren ska ange krav fr rcket d referenshastigheten inte verstiger 50 km/h. Byggherren kan ange att stnkskydd fr anvndas istllet fr skyddsnt p broar som gr ver en vg. Byggherren kan ange att skyddsnt fr anvndas istllet fr stnkskydd p broar som gr ver en gng- och cykelvg. Byggherren kan ange att stnkskydd eller skyddsnt fr anvndas istllet fr spjlgrindar d det finns en gng- och cykelbana lngs rcket. Fr en bro som passerar ver omrden dr det finns risk fr personskador om freml faller frn ner frn bron kan byggherren ange att bron ska frses med skyddsnt. Exempel p sdana omrden r

b)

G.7.3.2 G.9.1.2

G.9.1.3.1

a)

b) c) G.9.1.3.2 a) b)

c)

d)

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

57

campingplatser och parkeringar. Skyddsntet ska placeras antingen i brorcket eller i brons kant. e) Byggherren kan ange andra frutsttningar vad gller skyddsnt i rcken p en bro ver en jrnvg som inte r elektrifierad. Byggherren kan ange att spjlgrindar fr ersttas med stnkskydd eller skyddsnt. Fr en bro som passerar ver omrden dr det finns risk fr personskador om freml faller frn ner frn bron kan byggherren ange att bron ska frses med skyddsnt. Exempel p sdana omrden r campingplatser och parkeringar. Byggherren kan ange att spjlgrinden ska utformas p annat stt. Byggherren kan ange om skyddsnt p en bro ver en jrnvg som inte r elektrifierad fr utfras p annat stt. Byggherren kan ange att rckesstndare fr placeras vinkelrtt verbyggnadens profillinje. Byggherren kan ange att fallskyddet ska frses med nt. a) Byggherren kan ange att annat rcke fr anvndas. Detta kan t.ex. vara aktuellt fr bro med plattform. Se ven A.1.4. Byggherren kan ange att en bro ver en elektrifierad jrnvg fr frses med skyddsstngsel enligt Banverkets ritning nr 517 420 istllet fr rcke eller rcke med skyddsnt. Byggherren kan ange att rcket p en annan jrnvgsbro n de angivna ska frses med nt. Byggherren ska ange vilket alternativ fr rckets infstning som ska anvndas. Byggherren kan ange att ett annat rcke fr anvndas p en vingmur. Se ven A.1.4.

G.9.1.4

a) b)

G.9.1.7.2 G.9.1.7.3

G.9.1.7.5 G.9.1.9.3 G.10.1.1

b)

c) G.10.1.2 G.10.1.3

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

58

G.10.1.4.2

Byggherren kan ange att spjlgrinden ska utformas p annat stt. En frutsttning fr detta r att mttkraven enligt G.10.1.4.2 uppfylls och att grinden utformas s att den inte medger klttring. a) b) Byggherren kan ange andra krav p stolpar, armaturer etc. Byggherren kan ange i vilken omfattning belysning ska installeras. Byggherren kan ange ytterligare krav p belysning i ldkonstruktioner. a) Byggherren kan ange att en kabelrnna i jrnvgsbro ska utformas p annat stt n enligt Banverkets ritning 517 171. Byggherren kan ange att plastrr fr skyddsjordledare ska utformas p annat stt n Banverkets ritning 517 030, alternativ 1. Byggherren kan ange att hiss ska installeras. a) b) Byggherren kan ange att trappsteg, vilplan och trapplan fr utformas med durk av tr. Byggherren kan ange andra krav p vilka konstruktionsdelar som ska frses med trappor och stegar. Byggherren kan ange att en inspektionsbrygga fr utformas med en durk av tr. Byggherren ska ange vilket utformningsstt fr skyddstak enligt Banverkets ritningar som ska anvndas. Byggherren kan ange att en konsol fr en kontaktledningsstolpe ska utfras p ett annat stt n enligt Banverkets ritningar. Valet av alternativ enligt blad 001, 002 eller 003 fr ven anges. Byggherren ska ange nr skyddsrler ska anordnas.

G.11.1.1.1

G.11.1.1.3 G.11.2

b)

G.11.4.1 G.11.5.1

G.11.7.1 G.11.8

G.11.9

G.11.10

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

59

H.1.2.3.1 H.2.1.1 H.2.1.2 a)

Byggherren ska ange tillgnglig tid fr broppning och brostngning. Byggherren kan ange att permanenta anordningar fr in- och uttransport av maskindelar ska byggas in. Byggherren kan ange att tillgnglig tid fr broppning och brostngning vid underhll fr vara lngre n i normal drift samt om dynamiskt arbetstryck och oljehastigheter fr vara hgre n vid normal drift. Byggherren kan ange andra frutsttningar. Byggherren kan ange att bron bara kommer att ppnas under sommarhalvret. Byggherren kan ange att en kylanlggning ska installeras. Byggherren kan ange ytterligare utrymmen, installationer etc. som ska frses med uppvrmning. Byggherren kan fr en bro som endast ska ppnas under sommarhalvret ange att lsanordningar inte behver frses med uppvrmning. Byggherren kan fr en vgbro eller en gng- och cykelbro ange att vridlager fr belastas med trafiklast. Byggherren ska ange vilken drifttid som batterierna ska dimensioneras fr. Byggherren kan ange att bron ska frses med anordningar s att bron kan manvreras manuellt till trafiklge. a) Byggherren kan ange att andra maskinkonstruktioner n de upprknade ska dimensioneras enligt Lyftdonsnormer. Byggherren kan ange andra lastfrutsttningar fr maskinkonstruktionen.

b) H.2.1.3 a) b) c) H.2.1.4

H.2.2.1

H.2.6.2 H.2.6.3

H.3.1.1

b)

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

60

H.3.1.8.1 H.3.1.8.4 H.4.1 H.4.3.1 H.5.1.2.1

Byggherren kan ange att reservcylindrar fr specialtillverkade cylindrar ska tillverkas. Byggherren kan ange att skrringskopplingar med mjukttning, typ EO2 fr anvndas. Byggherren ska ange val av drivning. Byggherren kan ange vilken typ av givare som fr anvndas som lgeskopplare och skerhetsbrytare. Byggherren kan ange hur indikering av elektrisk och hydraulisk utrustning samt manver- och vervakningsutrustningen ska utformas. Byggherren kan ange manverutrustningens funktioner. Byggherren kan ange manverutrustningens indikeringar. Byggherren kan ange manverutrustningens instrumentering. Byggherren kan ange ytterligare krav p utformningen av verfringssystemet. a) b) Byggherren kan ange ytterligare krav p utformningen av vervakningsutrustningen. Byggherren kan ange eventuella krav p radiofrbindelse med sjtrafiken. Byggherren kan ange att motor fr 1-fas, 230 V och 50 Hz fr anvndas. Byggherren ska ange sjsignalernas omfattning och funktioner. Byggherren ska ange varningssignalernas omfattning och funktioner. Byggherren kan ange krav p vrig belysning inomhus.

H.5.1.2.2 H.5.1.2.3 H.5.1.2.4 H.5.2.2 H.5.2.3

H.6.1.2.1 H.6.3 H.6.4 H.7.2.5

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

61

J.2.4

Byggherren fr ange om den strre fyllningshjden 1,0 m kan ersttas med ett ttskikt vid en rrbro av betong fr en tsaltad vg. Fyllningshjden fr drmed minskas till 0,5 m. Byggherren fr ange omfattning av jordfyllning samt erosionsskydd d anslutningen mellan stl och betong i en valvbro av stl ligger mellan niverna MW + 0,5 m och MW 0,5 m. Byggherren kan ange om, och i s fall med vilka krav, en tillfllig bro skall dimensioneras och utformas med hnsyn till: - utmattning, - sttningar, - exponeringsklasser fr betong, - korrosion och korrosionskydd av stl samt - intckning och impregnering av trkonstruktioner. Byggherren kan ange en annan, lngre, teknisk livslngd. Byggherren kan ange att en rrelsefog i brobaneplattan ska frses med en vergngskonstruktion. Byggherren kan ange att en tillfllig jrnvgsbro ska frses med rcken. a) b) Byggherren kan ange att en tillfllig bro skall frses med inspektionsbrygga. Byggherren kan ange mer detaljerad krav fr tkomst etc. vid inspektion. Byggherren kan ange andra krav p berknad nedbjning n de som anges i K.B.2.4.1.2. Byggherren kan fr en vgbero ange andra vrden p A/B. Byggherren kan ange krav betrffande betongplars bestndighet.

J.2.6

K.2

K.3 B.1.2 K.3 B.1.5.3 K.3 B.1.7 K.3 B.1.11.3

K.3 B.2.4.1.2 K.3 B.3.4.1.3 K.3 C.2.1.1

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

62

K.3 C.2.3.2 K.3 C.3.4 K.3 E.2.1.3 K.3 E.2.2 K.3 E.3.2.2 K.3 G.3.2.1 K.3 G.3.3.1 K.3 G.3.4.1 K.3 G.5.1.1 K.3 G.11.1 K.3 G.11.2 K.3 G.11.3 K.3 G.11.4 K.3 G.11.5 L.2.1

Byggherren kan ange att plavskrningsplanet skall lggas lgre n LLW eller lgsta grundvattenyta. Byggherren kan ange krav avseende sttningar och sttningsberkning. Byggherren kan ange kompletterande krav p utformning av svetsfrband fr att frhindra utformning som r olmplig ur utmattningssynpunkt. Byggherren fr ange andra, hrdare, krav p korrosionsskydd. Byggherren kan ange att vissa av kraven inte behver tillmpas. Byggherren kan ange att en annan belggningsuppbyggnad ska anvndas. Byggherren kan ange att en annan belggningsuppbyggnad ska anvndas. Byggherren kan ange att en annan belggningsuppbyggnad ska anvndas. Byggherren anger i vilken omfattning en tillfllig bro ska frses med ytavlopp. Byggherren anger i vilken omfattning en tillfllig bro ska frses med belysning m.m. Byggherren anger i vilken omfattning en tillfllig bro ska frses med kabelrr m.m. Byggherren anger i vilken omfattning en tillfllig bro skall frses med manhl och drrar. Byggherren anger om en tillfllig bro skall frses med hiss. Byggherren anger i vilken omfattning en tillfllig bro skall frses med trappor och stegar. Byggherren kan ange att en stdkonstruktion som enligt L.2.1 ska dimensioneras fr vilojordtryck fr

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

63

dimensioneras fr aktivt jordtryck. L.2.3.3 L.2.4 L.2.5 a) b) L.3.2 a) Byggherren kan ange att en permanent spont fr dimensioneras fr aktivt jordtryck. Byggherren kan ange ytterligare krav. Byggherren kan ange ytterligare krav. Byggherren kan ange att sekantplevggen fr utformas med oarmerade primrplar. Byggherren kan ange andra krav p lutningar p bottenplattans veryta i ett trg fr jrnvg. Lutningen i tvrled ska dock vara minst 1,5 %. Byggherren kan ange att ytor p ett trg ska ytbehandlas. Ytorna ska i s fall specificeras. Byggherren kan ange att en annan terkomsttid ska anvndas i dimensioneringen. Byggherren kan ange andra frutsttningar fr urschaktningslastfallet. Byggherren kan ange att kravet p lngslutning fr slopas. Lutningen i tvrled ska i s fall vara minst 1,5 %. Byggherren kan ange att ett pldck ska ytbehandlas. Fr en btbrygga ska byggherren ange ytterligare laster, t.ex. pseglingslaster och frtjningslaster samt lastfaktorer till dessa. Fr ett frjelge ska byggherren ange ytterligare laster, t.ex. pseglingslaster och frtjningslaster samt lastfaktorer till dessa. Byggherren kan ange ett hgre vrde p A/B. Byggherren ska vid frbttring av en jrnvgsbro ange vilka av trafiklastmodellerna i BVS 583.11 som ska tillmpas.

b) L.3.3 a) b) L.4.1 a)

b) L.6

L.7

M.2.2.2 M.2.2.3

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

64

M.3.3.1.1 M.3.3.3.2

Byggherren kan ange ett annat vrde p tillten kloridhalt i befintlig betong med ospnd armering. Byggherren kan ange att stlfiberarmerad betong fr omsluta armeringsstnger.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

65

B
B.1
B.1.1
B.1.1.1

Allmnna tekniska krav och laster

Allmnna utformningskrav
Broar ver vatten
Dimensionerande vattenfring och vattenniv
Dimensionerande vattenfring och vattenniv ska bestmmas fr 100 rs terkomsttid. Fr broar med en mindre sammanlagd fri ppning n 25 m fr dock dimensionerande vattenfring och vattenniv bestmmas fr 50 rs terkomsttid. Frvntade klimatfrndringar under brons tekniska livslngd ska beaktas. Vid bestmning av HHW uppstrms ska dmning orsakad av konstruktionen beaktas.

B.1.1.2

Utformning
En bro ver ett vattendrag ska utformas s att pverkan p strmningen i vattendraget inte r strre n vad som r acceptabelt. Frndrade strmningsfrhllande ska beaktas vid utformningen och dimensioneringen av erosionsskydd. Isgng ska beaktas vid utformningen av en bro och dess erosionsskydd.

B.1.2

Teknisk livslngd
Ett byggnadsverk, eller en del av ett byggnadsverk, ska med nedanstende undantag utformas och dimensioneras fr en teknisk livslngd av 40, 80 eller 120 r. En trbro ska utformas och dimensioneras fr en teknisk livslngd av 40 eller 80 r. En rrbro ska utformas och dimensioneras fr en teknisk livslngd av 40 eller 80 r. Plar, dock inte bankplar, ska utformas och dimensioneras fr en teknisk livslngd av 120 r. Konstruktioner som inte kan repareras eller bytas ut utan att jrnvgstrafik pverkas ska utformas och dimensioneras fr en teknisk livslngd av 120 r. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

66

B.1.3
B.1.3.1

Fortskridande ras
Allmnt
En bro ska utformas och dimensioneras s att risken fr fortskridande ras r liten. En lokal skada fr inte medfra ett fortskridande ras. En lokal skada fr inte medfra en svr frstrelse fr ngon annan del av bron.

B.1.3.2
B.1.3.2.1

verbyggnad
Allmnt Risken fr fortskridande ras vid pkrning av en broverbyggnad ska beaktas genom att bron dimensioneras enligt B.4.2.2. Om den fria hjden mellan verbyggnaden och en underliggande vg r mindre n 5,20 m fr verbyggnaden inte utgras av - en stlkonstruktion - en aluminiumkonstruktion - en betongkonstruktion med mindre minsta tvrsnittsmtt n 0,20 m eller - en trkonstruktion av annat slag n en tvrfrspnd plattbro. verbyggnad vid mellanstd Risken fr fortskridande ras vid ett mellanstd som r placerat s att det kan utsttas fr pkrning eller psegling ska beaktas genom att stdet dimensioneras enligt B.4.2.3 eller B.4.3. En broverbyggnad ska dessutom vara kontinuerlig ver ett mellanstd som - dimensioneras fr pkrningskraft enligt B.4.2.3.3, - dimensioneras fr pseglingskraft enligt B.4.3 eller - r grundlagt med en bottenplatta p jord inom ett vattendrags bredd vid HHW.

B.1.3.2.2

B.1.3.3

Upplagsanordningar
Upplagsanordningar ska vara utformade med en sdan robusthet att verbyggnaden inte kan ramla ner vid en pkrning.

B.1.3.4

Brostd som dimensioneras fr en pkrningskraft

Ett std ska utformas s att brfrmgan inte r vsentligt mindre fr en pkrningskraft med ett annat hjdlge n det som antas vid dimensioneringen. Detta gller fr hjdlgen mellan marknivn vid stdet och nivn fr den fria hjden. Ett std vid en jrnvg ska utformas som ett skivstd och vara placerat med sin nrmaste del minst 3,0 m frn sprmitt.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

67

B.1.4
B.1.4.1

Fri hjd
Allmnt
Kraven p fri hjd ska uppfyllas vid maximal nedbjning i en frekvent lastkombination i bruksgrnstillstndet.

B.1.4.2

Fri hjd ver vattenyta

Den fria hjden mellan ett vattendrags yta och en broverbyggnads underyta ska vara minst den som fordras med hnsyn till frekommande sjfart, isgng eller som r bestmd i en miljdom eller angiven p annat stt. Om inte annat anges ska den fria hjden vara minst 0,3 m ver HHW och minst 1,2 m ver MW. Lagers underkant ska placeras minst 0,30 m ver HHW. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

B.1.4.3

Fri hjd ver vg och jrnvg

Det fria utrymmet ver en vg och dess sidoomrden ska uppfylla kraven i VGU. Det fria utrymmet utmed en jrnvg ska uppfylla kraven i BVF 586.20. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

B.1.5
B.1.5.1
B.1.5.1.1

Brobaneplattor
Avvattning
Vg- samt gng- och cykelbroar En brobaneplattas veryta ska i varje punkt utformas s att avvattning av ttskiktet och belggningen mjliggrs. Krav p ttskikt, avlopp och andra anordningar relaterade till avvattning framgr av del G. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Jrnvgsbroar Brobaneplattas veryta ska utfras med lngs- eller tvrlutning fr avvattning. Krav p ttskikt, avlopp och andra anordningar relaterade till avvattning framgr av del G. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Droppnsor En brobaneplatta ska frses med droppnsor lngs kanternas undersidor.

B.1.5.1.2

B.1.5.1.3

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

68

Under en vergngskonstruktion p en vgbro eller gng- och cykelbro ska brobaneplattan frses med en minst 100 mm bred kantlist med en droppnsa. P en jrnvgsbro ska en brobaneplattas ndkanter frses med droppnsa.

B.1.5.2

Avvgningsdubbar
En brobaneplatta ska frses med avvgningsdubbar av mssing enligt AMA, DEP.1831. Avvgningsdubbarna ska placeras i fljande punkter lngs brobaneplattans kanter - vid upplag, - i fltmitt och - i fjrdedelspunkterna i spann med mer n 25 m spnnvidd.

B.1.5.3

Rrelsefogar
En rrelsefog i en brobaneplatta eller mellan en brobaneplatta och ett fristende landfste ska utformas med en vergngskonstruktion som uppfyller kraven i del G. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

B.1.6
B.1.6.1 B.1.6.2

Kantbalkar
Allmnt
Kantbalkar ska i underkant frses med droppnsa.

Vg- samt gng- och cykelbro

En kantbalk p en vgbro ska ha minst samma frhjning ver belggningen och samma horisontella avstnd mellan rcket och kantbalkens insida som den kantbalk rcket var monterat p vid provningen fr produktgodtagandet eller certifieringen. P brobaneplattor ver trafikerade ytor, vgar, jrnvgsspr, vissa vattendrag etc. ska kantbalken utformas frhjd ver belggningen fr uppsamling och bortledning av dagvatten. Frhjningen ska vara minst 80 mm. Objektspecifikt byggherrekrav mjligt, se A.1.3.

B.1.6.3

Jrnvgsbro
En jrnvgsbro med en total lngd mindre n 30 m som inte frses med skyddsrler enligt BVF 586.65 ska frses med kantbalkar vars versidor r belgna minst 100 mm ver RUK om avstndet frn sprmitt till kantbalkarna r mindre n 2,5 m eller om ballastdjupet r mindre n 300 mm. Kantbalkens hjd ska anpassas fr ett framtida sprlyft p 150 mm. Objektspecifikt byggherrekrav mjligt, se A.1.3.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

69

B.1.7
B.1.7.1 B.1.7.2

Skyddsanordningar
Allmnt
Broar ska frses med rcken. Krav p rcken framgr av del G.

Broutformning med hnsyn till arbetsbredd

En vgbro ska utformas s att oeftergivliga konstruktionsdelar inte finns inom ett rckes arbetsbredd.

B.1.8

Upplag
Ett upplag som inte utformas med inspnning ska utformas med lager som uppfyller kraven enligt del G eller som en betongled som uppfyller kraven enligt del D. Upplagsanordningar fr jrnvgsbroar ver en vg eller jrnvg ska vara utformade s att verbyggnaden inte kan frskjutas mer n 10 mm vinkelrtt spret vid sina lager vid en pkrning.

B.1.9

Hng-, bg- och snedkabelbroar

Snedkabelbroar ska frses med permanenta anordningar fr byte av kablarna. Kablar ver en pylon ska vara delade och separat frankrade i denna. Kabelfrankringarna i brobaneplattan ska placeras utanfr rcket och vid vgbroar ska kabelfrankringarna placeras s att de inte inkrktar p rckets arbetsbredd. Avstndet mellan kabelplanet och vgbanans ytterkant, p hjden 5,0 m ver belggningens verkant, ska vara minst 1,0 m. Kablar till snedkabelbroar och huvudkablar till hngbroar ska skyddas mot skador av pkrning upp till minst tv meter ver brobanan. Skyddet ska vara demonterbart s att kabeln kan inspekteras. Kablar till snedkabelbroar till gng- och cykelbroar fr utfras utan pkrningsskydd. Infstning och anslutning av kablar ska utformas s att inspektion och underhll kan utfras samt s att galvanisk korrosion inte uppkommer. Gng- och cykelbroar utfrda som hng- eller bgbroar fr som alternativ till dimensionering enligt B.2.3.3 och B.2.4.4 utformas s att en tillfllig hngare eller hngstag kan monteras intill den hngare eller hngstag som ska bytas. Tillverkning och montage av den tillflliga hngaren eller hngstaget ska beskrivas i en arbetsbeskrivning och redovisas p arbetsritningar.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

70

B.1.10 Brondar p snedvinkliga jrnvgsbroar

En bronde med mindre vinkel mellan sprriktningen och bronden n 95 gon och med verfyllnadshjd mindre n 1,0 m ska utformas med en minst 3,2 m bred avslutning som r vinkelrt mot sprriktningen och anordnad centriskt kring sprmitt.

B.1.11 Utformning med avseende p drift och underhll

B.1.11.1 Allmnt
Broar ska utformas p sdant stt att drift och underhll av alla deras delar kan utfras utan svrigheter. Vid jrnvg ska bredden mellan sprmitt och std vara sdan att stden kan byggas, inspekteras och repareras utan att tgtrafiken strs.

B.1.11.2

Utformning vid lager

verbyggnaden, underbyggnaden och omgivande markytor ska utformas s att lagren utan svrigheter kan inspekteras och underhllas. Kraven p mtt enligt figur B.1-1 ska vara uppfyllda. Under- och verbyggnaden ska utformas s att verbyggnaden kan lyftas fr avlastning av lagren vid lagerbyte. Lyftpunkterna ska vara placerade minst 0,5 m frn lagerplattans kant. Inom ett avstnd av 0,6 m frn lagerplattans kant i brons tvrriktning ska den fria hjden vara enligt figur B.1-1. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

71

Om b 600 mm v vljs h 300 mm Om b > 600 mm v vljs h 500 mm

h
2b

Figur B.1-1

Fri hjd vid lager

B.1.11.3
B.1.11.3.1

Inspekterbarhet
Allmnt Broar ska utformas s att alla dess delar utan svrighet kan inspekteras. Utrymmet mellan ett grusskift och en ndtvrbalk eller en balknde ska p en vg- eller gng- och cykelbro vara minst 0,50 m. Avstndet mellan grusskift och ndtvrbalk eller balknde ska p en jrnvgsbro vara minst 0,30 m.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

72

Om byggherren anger detta ska bron frses med fasta inspektionsanordningar i form av inspektionsbryggor, hissar, stegar etc. Krav p utformning och dimensionering av sdana framgr av del E och G. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. B.1.11.3.2 Ldsektioner Den invndiga hjden i en ldbalk ska vara minst 1,5 m. Om lngden p ldbalken verstiger 50 m, ska den verstigande lngden p ldbalken ha en invndig hjd av minst 1,9 m. verbyggnader och pelare med ldsektion ska frses med manhl. Dessa ska anordnas i en sdan omfattning att invndig inspektion kan utfras i alla utrymmen med undantag av slutna fack i stlkonstruktioner. I verbyggnader ska avstndet mellan manhl vara hgst 100 m. Manhlets inre ppningsmtt ska vara minst 0,8 x 1,0 m. I en vertikal yta ska det strre mttet vara ppningens hjd. I en ldbalk med tvrbalkar fr som alternativ till ett manhl i varje spann ppningar anordnas i tvrbalkarna. I en ldbalk med flera celler fr, som alternativ till manhl i varje ldcell, ppningar anordnas i ldbalkens liv. Avstndet mellan tv nrliggande ppningar ska vara hgst 100 m. ppningar fr genomgng mellan slutna utrymmen i t.ex. en ldbalk ska minst ha samma ppningsmtt som manhl. Om bredden p tvrbalken verskrider 1,0 m ska hjdmttet kas till h1 m bestmd enligt nedan. b 1,0 h1 = 1,0 + 2 dr b r tvrbalkens bredd i meter Manhlen fr inte placeras i brobaneplattan. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

B.1.12 Jordning av broar

Fr alla elektriskt ledande freml som ligger helt eller delvis inom kontaktlednings- och strmavtagaromrdet ska tgrder vidtas mot farliga steg- och berringsspnningar enligt BVS 510, Jordning och skrmning i Banverkets anlggningar (Banverket). Jrnvgsbroar och broar ver jrnvg ska jordas enligt BVS 510 Jordning och skrmning i Banverkets anlggningar (Banverket) om ngon del av bron r inom kontaktledningsomrdet. Betongkonstruktioner ska betraktas som elektriskt ledande. Anordningarna fr jordning ska redovisas p arbetsritningar.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

73

B.2

Allmnna krav vid verifiering av brfrmga, stadga och bestndighet

Allmnt
Frutsttningar
I kapitel B.2 anges de tillgg och ndringar till VKR/BKR som ska glla vid verifiering av brfrmga, stadga och bestndighet. Ytterligare krav fr respektive tillmpningsomrde anges i del C - M. Broar ska dimensioneras enligt SS-EN 1990 SS-EN 1999, se A.1.2.3.1. De i TK Bro angivna kraven fr verifiering av brfrmga, stadga och bestndighet frutstter att krav p material, utfrande och kontroll enligt AMA uppfylls fr samtliga i konstruktionen ingende produktionsresultat. I frekommande fall avser detta koder och rubriker i AMA fr kategori A eller fr bro.

B.2.1
B.2.1.1

B.2.1.2
B.2.1.2.1

Grundlggande dimensioneringsregler
Tillmpning av SS-EN 1990 Fr broar ska de grundlggande dimensioneringsreglerna i SS-EN 1990 och SS-EN 1990/A1 tillmpas med fljande tillgg. _ Punkt i SS-EN 1990/A1 A.2.1.1(1) A.2.2.1(2) Val (Hnvisningar avser rubriker i TK Bro) D frutsttningarna avviker frn det normala kan objektspecifika krav stllas avseende laster och hur laster ska kombineras. Kraven enligt SS-EN 1990 SS-EN 1991 och TK Bro ska dock minst tillmpas. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. b) c) A.2.2.1(13) A.2.2.1(15) A.2.2.2(3) Dimensionering avseende sttningar behandlas i B.3.3.5 Laster och kombinering av laster vid dimensionering fr typfordon anges i VVFS 2004:43.

a)

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

74

d)

A.2.2.3(4)

Fr tckta gng- och cykelbroar ska snlast, vindlast och ytlast av gngtrafik rknas som av varandra oberoende laster. Fr is- och strmtryck se B.3.4.7. Krav p hur erosion ska beaktas anges i TK Geo.

e)

A.2.3.1(7)

f) g)

A.2.3.1(8) A.2.4.1(2)

I EN 1992 angivet vrde p P ska anvndas. D frutsttningarna avviker frn det normala kan objektsspecifika krav stllas p hur laster ska kombineras i bruksgrnstillstndet. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

h) i)

A.2.4.4.2.2(2) A.2.4.4.2.3(2)

Rekommenderade vrden ska anvndas. Fr jrnvgsbroar utan ballast kan objektspecifika krav stllas avseende en brondes rotation. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

j)

A.2.4.4.2.3(3)

Vid dynamisk analys av en jrnvgsbro fr rotationen vid std orsakad av dynamiska effekter av karakteristiska laster enligt B.3.4.1.5 hgst uppg till: Vid en bronde eller vid en broverbyggnads nde

2 10 3 (rad) h( m )

Vid en vergng mellan tv verbyggnadsdelar

1 + 2 =

4 10 3 (rad) h( m )

h( m ) = avstnd mellan RK och

rotationscentrum fr lager, se figur nedan.

h( m )

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

75

B.2.1.2.2

Kombinationsfaktorer fr vg- samt gng- och cykelbroar Fr variabla laster vars kombinationsfaktorer inte r beskrivna i SS-EN 1990 ska fljande kombinationsfaktorer anvndas. Last

0
0,75 0,75 0 0,5 0,4 0,5 0,5

1
0,75 0,75 0 0,5 0,4 0,5 0,5

2
0 0 0 0 0 0 0

Typfordon enligt VVFS 2004:43, 6 kap. 3 Last p vgbank Utryckningsfordon enligt B.3.4.1.4 Snsprut vid plogning Is- och strmtryck Last p inspektionsbrygga Last p ldbotten

Vid berkning av horisontalkrafter i lastgrupp gr1a ska kombinationsfaktorer bestmmas som ett viktat medelvrde av kombinationsfaktorerna fr de vertikala trafiklaster som ingr i berkningen av horisontalkrafterna.
B.2.1.2.3 Kombinationsfaktorer fr jrnvgsbroar Fr variabla laster vars kombinationsfaktorer inte r beskrivna i SS-EN 1990 ska fljande kombinationsfaktorer anvndas. Last

0
0,8 0 0,4 0,5 0,5

1
0,8 0 0,4 0,5 0,5

2
0 0 0 0 0

Last av sprbytesmaskin Utryckningsfordon enligt B.3.4.1.4 Is- och strmtryck Last p inspektionsbrygga Last p ldbotten
B.2.1.2.4

Kombinationsfaktorer fr maskinkonstruktioner i ppningsbara broar Maskinkonstruktioner i ppningsbara broar ska dimensioneras enligt H.3.1. Dimensionerande last ska utgras av summan av karakteristiska vrden fr permanenta laster och ogynnsamma variabla laster. Hga och lga lastvrden, Gsup respektive Ginf, ska beaktas.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

76

B.2.1.3

Brighetsutredning av byggnadsverk utsatta fr vgtrafiklast

Fr de byggnadsverk som anges i MB 802 Brighetsutredning av byggnadsverk (Vgverket), 1.1.5.1 ska en Brighetsutredning klassning enligt MB 802, 1.1.5.3 och 1.1.9 utfras. Resultatet ska redovisas i form av tillten trafiklast A/B och framkomligheten fr militra fordon.

B.2.1.4

Brighetsutredning av byggnadsverk utsatta fr last av gng- och cykeltrafik

Fr de byggnadsverk som anges i MB 802 Brighetsutredning av byggnadsverk (Vgverket), 1.1.5.1 ska en Brighetsutredning klassning enligt MB 802, 1.1.5.3 och 1.1.9 utfras. Resultatet ska redovisas i form av tilltna vrden p typfordonets tyngd R och ytlastens storlek p.

B.2.1.5

Hllfasthetsvrden fr kablar till hng- och snedkabelbroar

Hllfasthetsvrden ska bestmmas enligt SS-EN 1993-1-11.

B.2.1.6

Dimensionering genom provning

Om ett hllfasthetsvrde, en brfrmga etc. bestms genom provning ska provningen utfras och utvrderas s att det karakteristiska vrdet kan bestmmas p ett statistiskt korrekt stt.

B.2.1.7

Bro med ndskrmar

Om ett kat jordtryck, se B.3.4.2.1, utnyttjas som upplag fr horisontalkrafter ska en horisontell kraftjmvikt verifieras. Jordtrycket ska vid denna kontroll betraktas som en geoteknisk brfrmga.

B.2.1.8

Berkningsmodell fr systemanalys
Berkningsmodellen fr systemanalys ska avseende laster, geometri och deformationsegenskaper beskriva byggnadsverkets verkningsstt i sin helhet.

B.2.2
B.2.2.1

Skerhetsklass
Vg- samt gng- och cykelbroar
I VKR, avsnitt 2, angivna skerhetsklasser ska tillmpas. I tillgg till VKR fr bryggor, trappor etc. fr inspektion dimensioneras i skerhetsklass 2.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

77

B.2.2.2

Jrnvgsbroar
Med tillgg till vad som anges i BKR, kapitel 2 ska jrnvgsbroar med nedan angivna undantag hnfras till skerhetsklass 3 vid verifieringen i brottgrnstillstndet. Skerhetsklass 2 fr tillmpas fr - brorcken, - vingmurar, - stdmur som inte pverkar eller pverkas av jrnvgstrafik, - en ples eller plgrupps geotekniska brfrmga, - en plattgrundlggnings brfrmga i friktionsjord och p berg och - inspektionsbryggor.

B.2.3
B.2.3.1

Brottgrnstillstnd
Dimensionering med avseende p lager
Om verbyggnaden i brottgrnstillstndet lyfter frn ett lager ska detta beaktas vid frdelningen av krafter och moment. verbyggnaden fr vid dimensionering med avseende p utmattning inte lyfta frn ett lager. Det moment som orsakas av ett lagers vinkelndring eller frskjutning ska beaktas vid dimensioneringen av anslutande konstruktionsdelar.

B.2.3.2

Dimensionering fr byte av lager

Fr hndelsen utbyte av lager fr en tillfllig dimensioneringssituation enligt SS-EN 1991-1-6 tillmpas. Fr vg- samt gng- och cykelbroar fr dimensioneringen utfras utan trafiklast. Fr jrnvgsbroar ska dimensioneringen utfras med trafiklaster i grupp 1.

B.2.3.3

Hng-, bg- och snedkabelbroar

Hng-, bg- och snedkabelbroar ska i brottgrnstillstndet dimensioneras s att en godtyckligt placerad hngare eller hngstag till hng- respektive bgbroar och en godtyckligt placerad kabel till snedkabelbroar kan bytas ut. Om hngare eller hngstag respektive kabel r dubblerade gller kravet endast den ena delen. - Ett krflt med bredden hgst 3,0 m nrmast den hngare/hngstag respektive kabel som ska bytas fr antas vara utan trafiklast. - Gng- och cykelbroar kan alternativt utformas s att en tillfllig hngare eller hngstag kan anordnas, se B.1.10.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

78

B.2.4
B.2.4.1
B.2.4.1.1

Bruksgrnstillstnd
Deformationer
Allmnt Dimensionering med avseende p deformationer enligt B.2.4.2.2 - B.2.4.2.4 ska utfras fr frekventa lastkombinationer. Vertikal rrelse av variabel last Berknad nedbjning av trafiklast ska fr vg- samt gng- och cykelbroar inte verstiga 1/400 av den teoretiska spnnvidden. Fr jrnvgsbroar r kravet 1/800 av den teoretiska spnnvidden. Kravet ska glla svl i lngdled som i tvrled. Fr en bronde eller en fri ndkant p en brobaneplatta fr upptgende eller nedtgende rrelse av trafiklast vara hgst 5 mm. Grnsvrden fr en jrnvgsbros rrelse i vertikalled anges i SS-EN 1991-2, 6.5.4.5.2 Horisontalrrelse av variabel last Utbjningen av underbyggnaden av trafiklast fr inte verstiga 1/200 av ett lngdmtt anvnt vid berkningen. En vingmurs ndes rrelse i horisontalled av trafiklast ska vid fri kant begrnsas till 10 mm. Grnsvrden fr en jrnvgsbros rrelse i horisontalled anges i SS-EN 1991-2, 6.5.4.5.2. Drutver gller fljande: Ett landfstes horisontala frskjutning av centrifugalkraft och vind vinkelrtt mot spret och i niv med RK fr vara hgst 5,0 mm. Jordtryck mot vingmur eller friktion mot frontmur och ndskrm fr inte tillgodorknas. Horisontalrrelse av broms- och accelerationskraft fr en jrnvgsbro med dilatiationsanordningar i spret och med spalt i ballasten fr hgst uppg till 80 mm. Utbjningsradie av trafiklast P en jrnvgsbro ska krkningsradien p verbyggnadens utbjning i horisontalled av trafiklast vara minst 8000 m. Sttningar Fr en vgbro samt gng- och cykelbro ska den strsta berknade sttningsskillnaden mellan angrnsande brostd p grund av krav p vgbanans jmnhet begrnsas till 1/500 av spnnvidden i det kortaste av de angrnsande spannen. Fr en jrnvgsbro med spr i ballast ska den strsta berknade sttningsskillnaden mellan angrnsande brostd p grund av

B.2.4.1.2

B.2.4.1.3

B.2.4.1.4

B.2.4.1.5

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

79

sprlgeskrav begrnsas till 1/500 av spnnvidden i det kortaste av de angrnsande spannen, dock hgst 50 mm. Sttningsskillnaden berknas som skillnaden mellan sttningar berknade enligt del C. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

B.2.4.2
B.2.4.2.1

Svngningar
Allmnt Fr gng- och cykelbroar ska krav enligt SS-EN 1990, bilaga A2, A2.4.3 vara uppfyllda. Vindinducerade svngningar Broverbyggnader ska ges en sdan utformning att vindinducerade skadliga svngningar inte upptrder. Om byggherren s anger ska utformningens lmplighet pvisas analytiskt, antingen genom beprvad erfarenhet med berkning eller genom vindtunnelprov p en modell av bron och omgivande terrng. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

B.2.4.2.2

B.2.4.3

Utformning och dimensionering avseende bestndighet

Utformning och dimensionering med avseende p bestndighet ska beakta den milj en bros olika delar r belgna i. Fr utformning och dimensionering med avseende p framfr allt fukt och klorider ska de definierade miljerna marin milj, vgmilj och GC-milj tillmpas. Utbredningarna fr dessa miljer framgr av deras definitioner. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

B.2.4.4

Hng-, bg- och snedkabelbroar

Kraven enligt B.2.3.3 ska vara uppfyllda ven vid en karakteristisk lastkombination i bruksgrnstillstnd.

B.2.4.5

Dimensionering med avseende p lager

verbyggnaden fr i en karakteristisk lastkombination inte lyfta frn ett lager. Det moment som orsakas av ett lagers vinkelndring eller frskjutning ska beaktas vid dimensioneringen av anslutande konstruktionsdelar.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

80

B.3
B.3.1

Laster
Allmnt
De lastvrden som anges r att betrakta som karakteristiska. Vid tillmpning av SS-EN 1997-1, 2.4.7.3.4.1(1)P och 2.4.7.3.4.4 vid dimensionering av broar ska dimensioneringsstt DA3 tillmpas. Fljande laster ska betraktas som geotekniska laster: - Jordtryck, inklusive vattentryck, orsakat av jordens egentyngd, yttre last eller en konstruktionsdels rrelse. - Laster orsakade av rrelser i jordmaterialet, t.ex. phngslaster. - Stdfrskjutning.

B.3.2

Laster under byggnadstiden

Laster och lastsituationer under byggnadstiden ska beaktas enligt SS-EN 1991-1-6 och SS-EN 1992-2. Fr SS-EN 1991-1-6 gller fljande tillgg.
Punkt i SS-EN 1991-1-6 Val

a) b) c) d)

3.1(5) 3.1(7) 3.1(12) 3.3(2)

Det rekommenderade vrdet fr vindlast under byggnadstiden ska anvndas. Snlast och vindlast under byggnadstiden ska rknas som av varandra oberoende laster. En frdig konstruktionsdel ska skyddas mot erosion under byggskedet. Betongkonstruktioner ska under byggskedet uppfylla kraven enligt SS-EN 1992-2, kapitel 113. Fr andra konstruktioner ska samma krav p spnningar som gller i en varaktig dimensioneringssituation tillmpas i bruksgrnstillstndet i byggskedet. Byggherren kan ange tilltna deformationer i bruksgrnstillstndet i byggskedet. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. I speciella fall kan objektspecifika krav stllas avseende bruksgrnstillstnd i byggskedet. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

e)

3.3(6)

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

81

f)

4.1(5)

Ett brostd som anvnds som upplag fr en verbyggnad som lanseras ska i lanseringssituationen dimensioneras enligt fljande. I brottgrnstillstnd ska stdet dimensioneras fr det minsta av en lagerfriktion med friktionskoefficienten 25 % och den strsta horisontalkraft som lanseringsutrustningen kan ge. I bruksgrnstillstnd ska stdet dimensioneras fr en lagerfriktion med friktionskoefficienten 5 % varvid sprickbredden i armerad betong hgst fr vara 0,30 mm. Fr konstruktioner med krav p frnvaro av dragspnningar framgr krav p sprickskerhet av SS-EN 1992-2, kapitel 113. Vattentryck under byggskedet ska beaktas enligt B.3.3.4. Vid dimensionering av t.ex. ttplattor mot upplyftning under byggskedet ska dock en niv minst lika med MHW antas motsvara Gk,sup. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Istryck enligt avsnitt B.3.4.7 ska tillmpas. I bilaga BA redovisas de krav som gller avseende framfrande av transporter p vgbroar och jrnvgsbroar under byggnadstiden. De rekommenderade vrdena fr dynamik ska anvndas. Byggherren kan i speciella fall ange krav avseende exceptionella hndelser vid anvndning av kranar och liknande. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Byggherren kan i speciella fall ange krav avseende exceptionella hndelser i form av fall frn eller mot konstruktionen. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. De angivna vrdena ska anvndas. De rekommenderade vrdena fr deformationer under lansering av betongverbyggnader ska anvndas. De rekommenderade vrdena ska anvndas. Snlasten ska inte reduceras.

g)

4.9(2)

h) i)

4.9(6) 4.11.1(2)

j)

4.12(1)P

k)

4.12(2)

l) m)

4.12(3) A2.3(1)

n) o)

A2.4(2) A2.4(3)

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

82

p) q)

A2.5(2) A2.5(3)

Vrden enligt f) ska anvndas. Vrden enligt f) ska anvndas.

B.3.3
B.3.3.1

Permanenta laster
Egentyngd
Egentyngd ska bestmmas enligt SS-EN 1991-1-1 med fljande tillgg. Fr stlkonstruktioner med stor andel svets ska svetsarnas inverkan p egentyngd beaktas. Fyllningen p en bottenplatta ska betraktas som egentyngd. Tungheter fr motfyllningsmaterial framgr av TK Geo.

B.3.3.2

Belggning, ttskikt, ballast och verfyllnad

Tungheter fr belggning, ttskikt, ballast och verfyllnad ska bestmmas enligt SS-EN 1991-1-1 med fljande tillgg. Fr belggning och ttskikt fr fljande tungheter anvndas. Asfaltbetong 23 kN/m Asfaltmastix 22 kN/m Epoxi och akrylat 22 kN/m Gjutasfalt 24 kN/m Ttskiktsmatta 22 kN/m verfyllnadsmaterials tungheter framgr av TK Geo. Utnyttjande av egenvikten hos fyllningsmaterial vid dimensionering mot hydrauliskt upplyft frutstter att materialets tunghet verifieras vid utfrandet.

B.3.3.3

Jordtryck
Jordtryck ska bestmmas enligt TK Geo, 2.3.2.3 med fljande tillgg. Broar ska dimensioneras fr vilojordtryck. Vid dimensionering med avseende p glidning vid grundlggning p en platta fr dock aktivt jordtryck frutsttas, se TK Geo, 2.6.3.

B.3.3.4

Vattentryck
Vattentryck ska berknas som en permanent last med ett hgt och ett lgt vrde, Gk,sup resp. Gk,inf. Vattennivn HHW ska antas motsvara Gk,sup och vattennivn LLW ska antas motsvara Gk,inf.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

83

B.3.3.5
B.3.3.5.1

Stdfrskjutning
Allmnt Broar med std som inte r grundlagda p berg ska dimensioneras fr vertikala och horisontella stdfrskjutningar. I fljande fall ska ven en frvntad stdfrskjutning inom ett std beaktas: Vid uppdelade std med separata bottenplattor fr de olika delarna. Vid varierande grundlggningsfrhllanden inom bottenplattans utbredning. Vid bottenplattor med stor utbredning i brons tvrled. Stdfrskjutningarna ska kombineras p ogynnsammaste stt. Dock behver de horisontella och de vertikala stdfrskjutningarna inte kombineras med varandra. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Vertikala stdfrskjutningar Den vertikala stdfrskjutningen i ett std ska baseras p de verkliga grundlggningsfrhllandena. De i dimensioneringen anvnda vrdena ska verifieras med en berkning av sttningar enligt del C. Vid berkningen av de dimensionerande stdfrskjutningarna ska en modelloskerhetsfaktor Rd = 1,3 anvndas fr att frstora de sttningar dr detta har en ogynnsam inverkan. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Horisontella stdfrskjutningar Den horisontella stdfrskjutningen i ett std ska baseras p de verkliga grundlggningsfrhllandena. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

B.3.3.5.2

B.3.3.5.3

B.3.3.6

Betongens krympning
Betongens krympning ska beaktas enligt SS-EN 1992-1-1 och SS-EN 1992-2. Den relativa fuktigheten ska antas vara 80 %. Betongens krympning ska beaktas bde fr statiskt obestmda konstruktioner och d delar av en och samma konstruktion gjuts vid olika tidpunkter.

B.3.3.7

Spnnkraft
Spnnkrafter i spnnarmerad betong ska beaktas enligt SS-EN 1992-1-1 och SS-EN 1992-2.

B.3.3.8

Phngslast p ple
Phngslast p ple ska bestmmas enligt TK Geo. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

84

B.3.4
B.3.4.1
B.3.4.1.1

Variabla laster
Trafiklast
Allmnt Fr broar ska trafiklasten bestmmas enligt SS-EN 1991-2 med tillgg enligt B.3.4.1.2 B.3.4.1.5. Fr broar avsedda fr vg- och jrnvgstrafik p olika brobanor, exempelvis en sluten plattram med trafikerad bottenplatta, ska vgtrafiklaster och jrnvgstrafiklaster betraktas som av varandra oberoende laster. Fr broar avsedda fr bde vg- och jrnvgstrafik p samma brobana anges objektspecifika vrden fr samtidighet och liknande. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Bestmmande lngd fr bromskraft Fr en konstruktionsdel som pverkas av flera verbyggnadsdelar ska den fr berkning av bromskraften anvnda brolngden bestmmas enligt figur B.3-1.
Brolngd

B.3.4.1.2

Figur B.3-1 B.3.4.1.3

Bestmning av brolngd

Tillgg till SS-EN 1991-2 fr vgbroar Punkt i SS-EN 1991-2 Val

a)

1.1(3)

Om belggning och verfyllnad tillsammans har en tjocklek strre n 0,5 m fr inverkan av bromskraften p bron minskas. Vid tjockleken 3,0 m fr inverkan av bromskraften sttas till noll. Fr tjocklek mellan 0,5 och 3,0 m fr bromskraften bestmmas genom rtlinjig interpolering. Fr trafikerade byggnadsverk med hgre verfyllnad kan objektspecifika vrden anges. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

85

b)

4.1(1)

Fr broar med spnnvidd 200 m ska trafiklast enligt figur B.3-2 frutsttas belasta krbanans lastflt. Lastfltens antal och placering, mtt mellan hjultrycken i en axellast samt hjulens kontaktyta ska vljas enligt SS-EN 1991-2, avsnitt 4.3.2. Lastgrupperna bestr av vardera tre axellaster A med axelavstnden 1,5 m och 6,0 m. Centrumavstndet mellan lastgrupperna r 50 m. Avstndet mellan de mittersta axellasterna r 10 m. A r 250 kN fr lastflt 1 och 170 kN fr lastflt 2. vriga lastflt belastas enbart med ytlast. Ytlasten ska sttas till 12 kN/m i lastflt 1, till 9 kN/m i ett lastflt 2 och till 6 kN/m i de vriga lastflten.

Figur B.3-2 ver 200 m

Trafiklast fr spnnvidder

c) d)

4.1(2) 4.2.1(1)

Speciella lastmodeller enligt anmrkning 1 ska inte anvndas. I tillgg till vad som anges i VVFS 2004:43 ska typfordonen kombineras med horisontalkrafter frn trafik enligt fljande. Bromskraft och centrifugalkraft ska bda berknas som 0,6QT dr QT r den sammanlagda tyngden, utan dynamiskt tillskott, av det tyngsta typfordonet som ryms i krflt 1. De vertikala och de horisontella krafterna av typfordonen ska kombineras enligt samma principer som lastmodell 1 med tillhrande horisontalkrafter. Andra lastmodeller n de som anges i SS-EN 1992-2 ska inte tillmpas. Lastmodell 3 ska inte tillmpas. De i SS-EN 1992-2 angivna vrdena ska

e) f) g)

4.2.1(2) 4.3.4(1) 4.4.1(3) 4.6.1(2)

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

86

tillmpas. h) 4.6.1(3) Val av trafikkategori enligt SS-EN 1992-1, 4.6.1(3), tabell 4.5 ska gras enligt fljande: Kategori 1: DT i intervallet 40000 - 160000 Kategori 2: DT i intervallet 10000 - 40000 Kategori 3: DT i intervallet 4000 - 10000 Kategori 4: DT 4000 Fr DT > 160000 ska en srskild utredning av frutsttningarna fr utmattningsdimensioneringen utfras. Fr enkelriktade broar med ett angivet DT som avser trafik endast i en riktning ska angivet DT frdubblas vid bestmning av trafikkategori. Trafiken ska antas vara av typ lngvga. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. En utmattningsdimensionering baserad p uppmtta trafikdata fr endast anvndas dr en srskild utredning av frutsttningarna fr utmattningsdimensioneringen ska utfras enligt h). Utver vad som anges i VVFS 2004:43, 6 kap. 10 ska klass C tillmpas fr stlrcken som uppfyller kapacitetsklass H4. Fr andra skyddsanordningar n stlrcken i kapacitetsklass H2 eller H4 samt betongbarrirer ska en srskild utredning utfras fr att bestmma krafternas storlek.

i)

4.6.6(1)

j)

4.7.3.3(1)

B.3.4.1.4

Tillgg till SS-EN 1991-2 fr gngbanor, cykelbanor samt gng- och cykelbroar Punkt i SS-EN 1991-2 Val

a)

1.1(3)

Om belggning och verfyllnad tillsammans har en tjocklek strre n 0,5 m fr inverkan av bromskraften p bron minskas. Vid tjockleken 3,0 m fr inverkan av bromskraften sttas till noll. Fr tjocklek mellan 0,5 och 3,0 m fr bromskraften bestmmas genom rtlinjig interpolering. Fr trafikerade byggnadsverk med hgre verfyllnad kan objektspecifika vrden anges. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

87

b)

5.3.2.3(1)P

Om byggherren anger detta ska gng- och cykelbanor samt gng- och cykelbroar som har en krbar anslutning till en anslutande gng- och cykelvg eller till en annan vg dimensioneras fr ett uttryckningsfordon. Utryckningsfordonet bestr av fyra axellaster om 80 kN med avstnden 3,8 m, 1,3 m och 1,3 m. Axellasterna bestr av tv punktlaster om 40 kN med ett centrumavstnd av 2,0 m och lastytan r en rektangel med sidorna 0,2 m i krbanans lngdriktning och 0,6 m i dess tvrriktning. Fordonet ska anses symmetriskt placerat i ett krflt med bredden 3,0 m. Dynamiska effekter ska anses ing i axellasterna. Se figur B.3-3. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.
80 kN 80 kN 80 kN 80 kN 40 kN 40 kN

3,8 m 3,0 m

a) Lngdriktning

b) Tvrriktning

Figur B.3-3

Utryckningsfordon

c) d)

5.4(2) 5.9(1)

Horisontalkraft av ett utryckningsfordon ska antas vara 60 % av utryckningsfordonets tyngd. Fr en bro som dimensioneras fr ett utryckningsfordon ska den utbredda lasten antas vara minst 10 kN/m p hela vgbredden. Andra laster n de som anges i SS-EN 1991-2 och B.4 fr exceptionella lastsituationer p gngbanor, cykelbanor samt gng- och cykelbroar ska normalt inte tillmpas. Krav enligt SS-EN 1990/A1, A2.4.3.2 ska vara uppfyllda.

e)

5.6.1(1)

f)

5.7(3)

B.3.4.1.5

Tillgg till SS-EN 1991-2 fr jrnvgsbroar Punkt i SS-EN 1991-2 Val

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

88

Punkt i SS-EN 1991-2

Val

a)

1.1(3)

Stdmurar dimensioneras fr laster enligt TK Bro. Fr trafikerade byggnadsverk med hg verfyllnad kan objektspecifika vrden anges. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Fr broar p strckor med tung massgodstrafik ska = 1,46 eller = 1,60 anvndas. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Om byggherren s anger ska bron dimensioneras fr lastmodell SW/2. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Modellerna i SS-EN 1992-1, 6.3.6.2(1) och 6.3.6.2(3) ska tillmpas p broar med spr i ballast. En inspektionsbrygga eller liknande som inte r upplten fr allmnheten och inte kan komma att anvndas fr ndutrymning av tg fr dimensioneras fr en last enligt B.3.4.8. En inspektionsbrygga som inte r upplten fr allmnheten men kan komma att anvndas fr ndutrymning av tg ska dimensioneras fr laster enligt SS-EN 1992-1, 6.3.7. Den dynamiska analysen p banor som frvntas trafikeras med hastigheter verstigande 200 km/h ska genomfras med lastmodell HSML. Fr banor med blandad trafik dr hastigheten inte verstiger 200 km/h ska tgtyper 1 till 12 i bilaga D anvndas. Objektspecifika krav kan anges avseende dimensionerande hastighet. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Rekommenderat vrde p dmpningen ska anvndas. En tillkommande utmattningskontroll enligt 6.4.6.6 behver inte utfras fr banor med blandad trafik. En utmattningsberkning fr trafiklaster enligt SS-EN 1991-2, avsnitt 6.9 kan anses tillrcklig. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Objektspecifika vrden p strsta tilltna hastighet fr bestmning av centrifugalkraft kan anges.

b)

6.3.2(3)P

c)

6.3.3(4)P

d) e)

6.3.6.3(5) 6.3.7

f)

6.4.6.1.1(1) och (2) 6.4.6.1.1(7)

g)

h)

6.4.6.2(1)

i) j)

6.4.6.4(4) 6.4.6.6(2) 6.4.6.6(3) 6.4.6.6(5)

k)

6.5.1(5)P

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

89

Punkt i SS-EN 1991-2

Val

Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. l) 6.5.1(10) Fr tung massgodstrafik verskrider den strsta hastigheten normalt inte 120 km/h. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Fr banor med specialtrafik kan objektspecifika krav anges avseende broms- och accelerationskrafter. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Den elastiska brfrmgan fr tvrkraft fr bestmmas med utgngspunkt frn SS-EN 1991-2, figur 6.20 med i BFS 2008:8 angivna vrden p den plastiska brfrmgan samt fljande vrde p u0: 0,5 mm fr motstnd mot att rlen glider i frhllande till slipern och 2 mm fr motstnd mot att slipern glider i frhllande till ballasten. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Den frenklade berkningsmetoden i 6.5.4.6.1 kan ven tillmpas p jrnvgsbroar dimensionerade fr > 1. Fr > 1,33 fr expansionslngden LT d hgst uppg till 36 m. Objektspecifika krav kan anges avseende hur brverksdelar belgna ovan spret ska skyddas mot ett tg som sprar ur och hur tg ska skyddas frn att falla ned frn bron. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

m)

6.5.3(6)

o)

6.5.4.4(2)

p)

6.5.4.6

q)

6.7.1(8)P

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

90

Punkt i SS-EN 1991-2

Val

r)

6.7.3(1)P

En bro med spr i ballast ska dimensioneras fr en sprbytesmaskin med lasten 900 kN jmnt frdelad p tv ytor enligt nedanstende figur. Denna last ska multipliceras med dynamikkoefficienten 1,20.

2,70 m

0,70

1,00

CL SPR

1,00

PLAN

0,45

3,50 m

Krafter frn en kontaktledningsstolpe framgr av B.3.4.11. Objektspecifika krav kan anges avseende lutande verbyggnader och lutande lagerytor uppspnning av rler krafter vid rlsbrott andra jrnvgsrelaterade laster. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. s) 6.8.1(1)P En sprjustering av minst 0,10 m ska beaktas. Fr bro med fler n ett spr och ballast ska spravstndet antas vara 4,50 m. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Fr bro med platta brande i lngdled och frsedd med ballast ska avstndet mellan CL spr och fast hinder i hjd med RK (rlsverkant) med hnsyn till eventuell sprombyggnad antas kunna minskas

t)

6.8.1(2)P

2 :1

4:1

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

91

Punkt i SS-EN 1991-2

Val

till 2,120 m. u) 6.8.4(1)P Objektspecifika krav kan anges avseende trafiklaster vid tillflliga dimensioneringssituationer. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Fr broar som dimensioneras fr = 1,33 ska en trafiksammansttning enligt tabell B.3-1 tillmpas. Fr broar som dimensioneras fr = 1,46 ska en trafiksammansttning med endast tgtyp 13S enligt nedan tillmpas. Tgtyp 13S Axellast = 31 ton Antal axlar per vagn = 4 Antal vagnar per tg = 68 Vangslngd = 10,3 m Avstnd till axlar frn vardera vagnsnde 0,9 m respektive 2,7 m. Fritt avstnd mellan inneraxlar 4,9 m. Hgsta tghastighet = 60 km/h Tgets massa = 8432 ton Antal tg per dygn =10 Trafikvolym = 30,8106 ton/r Fr broar som dimensioneras fr = 1,60 anvnds tgtyp 13S med axellasten kad till 35 ton och tgets massa kad till 9520 ton samt: Antal tg per dygn = 10 Trafikvolym = 34,7106 ton/r w) 6.9(6) Den tekniska livslngden fr bron ska tillmpas.

v)

6.9(2) 6.9(3)

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

92

Tabell B.3-1 Blandad trafik med axellaster 25 ton Tgtyp enligt SS-EN 1991-2, bilaga D Antal tg per dygn Tgtypens massa i ton Trafikvolym i miljoner ton per r 2,90 2,32 1,72 0,93 5,52 6,27 2,91 2,49 25,06

1 2 3 4 5 6 11 12 Summa

12 12 5 5 7 12 7 6 66

663 530 940 510 2160 1431 1135 1135

B.3.4.2
B.3.4.2.1

kat jordtryck orsakat av en konstruktionsdels horisontella rrelse mot jord

Allmnt Jordtryckets kning nr vertikal konstruktionsdel rr sig horisontellt i riktning mot jorden ska beaktas. Jordtryckets kning ska hnfras till de laster som ger upphov till rrelserna. Fr den frskjutning som orsakas av temperaturndring ska frskjutningsmttet svara mot temperaturskillnaden Te.max Te.min, se SS-EN 1991-1-5. Det kade jordtrycket av temperaturndring ska beaktas ven i situationer dr lasteffekten av temperaturndring i vrigt fr utelmnas. kat jordtryck mot ramben, pelare etc. orsakat av dess rrelse mot jorden kat jordtryck mot ndskrmar orsakat av dess rrelse mot jorden Kombinationsfaktorn 2 fr temperaturlast ska fr kat jordtryck p grund av temperaturndring tillmpas p temperaturrrelsen.

B.3.4.2.2 B.3.4.2.3

B.3.4.3

Lagerfriktion
Lagerfriktion ska bestmmas enligt SS-EN 1993-2, bilaga A. Vid bestmning av lagerfriktion hrrrande frn tglast behver inte tglngden antas verstiga 200 m. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

93

B.3.4.4
B.3.4.4.1

Snlast
Snlast p broar Snlast ska bestmmas enligt SS-EN 1991-1-3. Snlast ska beaktas fr broar med tak och fr ppningsbara jrnvgsbroar. Fr ppningsbara jrnvgsbroar ska snlasten bestmmas som tyngden p den horisontella arean. Snlast mot rckesdetaljer Spjlgrindar, skyddsnt och stnkskydd p vg- samt gng- och cykelbroar ska dimensioneras fr en horisontell snlast (snsprut vid plogning) vinkelrtt mot vgens riktning. Kraftens storlek ska antas vara 4 kN/m2.

B.3.4.4.2

B.3.4.5

Temperaturlast
Temperaturlast ska bestmmas enligt SS-EN 1991-1-5 med fljande tillgg. En jrnvgsbro med helsvetsade rler ska dimensioneras fr inverkan p bron av temperaturvariationer i rlerna. Detta grs genom att en kraft 1000 kN/spr antas verka i sprets lngsriktning.

B.3.4.6
B.3.4.6.1

Vindlast
Allmnt Vindlast ska bestmmas enligt SS-EN 1991-1-4 med fljande tillgg. Punkt i SS-EN 1991-1-4 Val

a)

8.1(1)

Kapitlet kan tillmpas fr alla brotyper utom bgbroar, snedkabelbroar, hngbroar, broar med tak samt ppningsbara broar. Fr dessa brotyper ska vrden etc. angivna av byggherren tillmpas. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3 Fr brotyperna bgbroar, snedkabelbroar, hngbroar, broar med tak, ppningsbara broar, hga slanka pelare samt broar med spnnvidder strre n 50 m ska den dynamiska responsen utvrderas. Krav fr dimensionering av skrmar framgr av del L.

b)

8.2(1)

c)

8.3(1)

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

94

B.3.4.6.2

ppningsbar bro i rrelse Med ndring av vad som anges i SS-EN 1991-1-4 fr vindlastens intensitet i brons lngdriktning fr en ppningsbar bro i rrelse antas vara 0,7 kN/m. En svngbro i rrelse ska dimensioneras fr en situation dr en av armarna pverkas av vindtrycket 0,7 kN/m samtidigt som den andra pverkas av vindtrycket 0,4 kN/m. Den hgre lasten ska lggas p den arm dr detta r mest ogynnsamt. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3

B.3.4.7
B.3.4.7.1

Istryck, strmtryck och vgkrafter

Allmnt Broar ska dimensioneras fr belastning av is- eller strmtryck. Vidare ska vgkrafter beaktas om detta r aktuellt. Istryck Std i vatten ska dimensioneras fr ett istryck motsvarande en kraft av minst 200 kN verkande i stdets lngdriktning och minst 200 kN verkande vinkelrtt dremot. I horisontalplanet ska krafterna anses angripa dels p nivn MHW och dels p nivn MLW. Vid dimensioneringen behver ett istryck i tvrled mot ett std inte antas verka samtidigt som ett istryck i stdets lngdriktning. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3 Strmtryck och vgkrafter Strmtryck och vgkrafter ska bestmmas enligt SS-ISO 21650.

B.3.4.7.2

B.3.4.7.3

B.3.4.8

Last av underhllsarbeten
En inspektionsbrygga ska dimensioneras fr en ytlast p = 1,5 kN/m och en samtidigt verkande enstaka punktlast av 2,5 kN. Punktlastens lastyta r en cirkel med 0,1 m diameter. En ldbalks botten ska dimensioneras fr en ytlast p = 1,5 kN/m och en samtidigt verkande enstaka punktlast av 2,5 kN. Ytlastens bredd ska antas vara 1,0 m. Punktlastens lastyta r en cirkel med 0,1 m diameter. Lasten ska placeras s att ogynnsammaste inverkan erhlls. Ett skyddsrcke till en inspektionsbrygga ska dimensioneras fr en last vid rckets verkant p 0,8 kN/m vinkelrt mot dess lngdriktning och i vrigt i den riktning som r ogynnsammast fr rcket.

B.3.4.9

Last av vergngskonstruktion
Den frn en vergngskonstruktioner verfrda lasten ska bestmmas enligt SS-EN 1993-2, bilaga B. Fr en vergngskonstruktion som saknar ETA fr lasten antas vara en horisontalkraft av 10 kN/m. Fr en jrnvgsbro kan horisontalkraften

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

95

normalt frsummas fr vergngskonstruktioner utfrda enligt Banverkets ritning nr 517 181, 517 182, 517 183, 517 184 eller 517 185.

B.3.4.10 B.3.4.11

Fuktrrelser i tr
Inverkan av fuktrrelser i tr ska bestmmas enligt SS-EN 1995-1-1.

Krafter frn kontaktledningsstolpe

En konsol fr kontaktledningsstolpe ska dimensioneras i brottgrnstillstnd fr vertikalkraften V, horisontalkraften H och momentet M vinkelrtt mot bron i hjd med RK och med kombinationsfaktorerna enligt tabell B.3-2. Tabell B.3-2
Last V (kN) H (kN) M (kNm)

1,35 1,2

Egenvikt Vind + is

7 4

10

9 70

Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

96

B.4
B.4.1

Exceptionella hndelser
Allmnt
Vid dimensioneringen ska hndelser enligt nedanstende avsnitt beaktas. Hndelserna ska betraktas som exceptionella dimensioneringssituationer och endast en t gngen. Hndelserna enligt B.4.2 och B.4.3 fr alternativt verifieras med en energibetraktelse som tar hnsyn till brons och det pkrande fordonets energiupptagande egenskaper vid hndelsen. Frutsttningarna fr en sdan betraktelse ska redovisas enligt A.1.4.

B.4.2
B.4.2.1

Pkrning med vg- eller jrnvgsfordon

Allmnt
Risken fr att ett fordon p underliggande vg eller spr kr p och skadar en broverbyggnad eller ett brostd ska beaktas enligt nedan. Se ven B.1.3.2. Med placerat i skerhetszonen avses i B.4.2.3 och B.4.2.4 att stdet, mellan marken och nivn fr den krvda fria hjden, med ngon del inkrktar p den horisontella bredden fr skerhetszonen enligt VGU.

B.4.2.2

verbyggnad
En broverbyggnad ver en vg ska dimensioneras fr en pkrningskraft enligt B.4.2.5. Med fri hjd avses hr fri hjd inom skerhetszonens bredd enligt VGU fr den underliggande vgen. Underliggande bgar ska vid denna dimensionering betraktas som verbyggnad. Alternativt till en dimensionering av bron fr pkrningskrafter enligt ovan fr bron frses med ett fristende pkrningsskydd som dimensioneras fr pkrningskraft mot verbyggnad enligt B.4.2.5.

B.4.2.3
B.4.2.3.1

Mellanstd
Allmnt Risken fr fortskridande ras ska srskilt beaktas vid ett mellanstd som r placerat i skerhetszonen enligt VGU eller placerat mindre n 10 meter frn en jrnvgs sprmitt. Kravet fr anses vara uppfyllt om bron utformas och dimensioneras enligt B.4.2.3.2 eller B.4.2.3.3. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

97

B.4.2.3.2

Betraktat som overksamt Broverbyggnaden ska utformas och dimensioneras s att den i en exceptionell dimensioneringssituation dr stdet r overksamt eller har ftt en stor horisontell frskjutning inte faller ned. Om det pkrande fordonet r ett vgfordon och stdet r uppdelat i flera pelare av betong som vardera har en tvrnittsarea 0,5 m2 fr det anses tillrckligt om tv intill varandra stende pelare betraktas som overksamma. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Dimensionerat fr pkrningskraft Stdet ska dimensioneras fr en pkrningskraft enligt B.4.2.5. Utformningskraven enligt B.1.3.2 och B.1.3.4 ska vara uppfyllda.

B.4.2.3.3

B.4.2.4

ndstd
Ett ndstd som r placerat i skerhetszonen vid en vg eller mindre n 10 m frn sprmitt vid en jrnvg ska dimensioneras fr en pkrningskraft enligt B.4.2.5.

B.4.2.5

Pkrningskrafter
Pkrningskraft av fordon ska bestmmas enligt SS-EN 1991-1-7 med fljande tillgg.
Punkt i SS-EN 1991-1-7 Val

a) 4.3.2(1)

Valet av pkrningskraften Fdx ska gras utifrn fljande indelning av den underliggande vgens standard: Motorvgar och vgar med vgnummer < 100 Fdx = 500 kN Andra vgar med vgnummer 100 Fdx = 375 kN Andra med lastbil framkomliga vgar Fdx = 250 kN SS-EN 1991-1-7, 4.3.2(1) och VVFS 2004:43 frtydligas enligt fljande. Broar med en mindre fri hjd n h1 = 6,0 m ska dimensioneras fr en pkrningskraft. Fr broar med strre fri hjd n h0 = 5,2 m ska pkrningskraften reduceras genom en interpolation mot h1 och h0. Klass A ska tillmpas. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

b) 4.5.1.2(1)

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

98

c) 4.5.1.4(1)

I tillgg till VVFS 2004:43 och BFS 2008:8 ska pkrningskrafter fr std belgna mellan 5 och 10 m frn sprmitt sttas till hlften av de pkrningskrafter som i SS-EN 1991-1-7, tabell 4.4 anges fr std belgna mellan 3 och 5 m frn sprmitt. Brostd inom omrdet 3,5 - 10 m frn sprmitt och skyddat av plattform fr berknas fr en pkrningskraft av 500 kN parallellt spret och 250 kN vinkelrt spret. Kraften ska antas angripa p nivn 1,0 m ver plattformen. Brostd inom omrdet 3,1 - 3,5 m frn sprmitt och skyddat av plattform fr berknas fr en pkrningskraft av 2000 kN parallellt spret och 1000 kN vinkelrtt spret. Kraften ska antas angripa p nivn 1,0 m ver RK. Fr att ett brostd ska anses vara skyddat av en plattform ska plattformen vara massiv och det horisontella avstndet vinkelrtt spret mellan plattformskanten och brostdet vara minst 1,3 m. Det vertikala avstndet mellan RK och plattformskantens veryta ska vara minst 0,38 m dr plattformen r som lgst lngs spret. Fr att ett brostd vid plattformens nde ska anses vara skyddat krvs dessutom att avstndet frn nden till stdet r minst 10 m. Vid andra typer av skyddande massiva konstruktioner fr lasterna reduceras med hgst 25 %. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Om spret kan komma att trafikeras med hastigheter hgre n 120 km/h ska de i SS-EN 1991-1-7, tabell 4.4 angivna vrdena p Fdx och Fdy frdubblas.

d) 4.5.1.4(2)

e) 4.5.1.4(5)

B.4.3

Psegling med fartyg

Om byggherren anger detta ska broar ver vattendrag med sjtrafik dimensioneras fr psegling. Pseglingskraft av fartyg mot ett brostd ska bestmmas enligt SS-EN 1991-1-7. Se ven B.1.3.2. Brons verbyggnad ska dimensioneras fr en pseglingskraft parallellt farleden av 5 % av pseglingskraften mot ett brostd enligt ovan. Denna pseglingskraft ska placeras p ogynnsammaste plats inom farleden. Kraften ska anses angripa i underkant p brons verbyggnad. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

99

B.4.4 B.4.5

Brott i kabel till snedkabelbro

En snedkabelbro ska dimensioneras fr ett brott i en godtyckligt placerad enstaka kabel. Om kabeln r dubblerad gller kravet bda delkablarna.

Avslagen hngare eller avslaget hngstag

verbyggnad i bg- och hngbroar ska dimensioneras under frutsttningen att en godtyckligt placerad hngare r avslagen respektive att ett godtyckligt placerat hngstag r avslaget. Om hngare eller hngstag r dubblerade gller kravet fr bda delarna i hngaren resp. hngstaget.

B.4.6

Overksam ple
En plgrupp med 7 plar samt en plgrupp belastad av ett permanent upptryck ska dimensioneras under frutsttningen att en av plarna inte r verksam.

B.4.7

Overksam spnnkabel i spnnbetong

En konstruktionsdel av spnnbetong ska dimensioneras fr en situation dr en spnnkabel inte r verksam. Detta krav fr anses uppfyllt om en kontroll av risken fr sprtt brott enligt SS-EN 1992-2, 6.1(109) med tillgg enligt D.2.1 utfrs.

B.4.8

Overksam berg- eller jordfrankring

En konstruktion med permanenta berg- och jordfrankringar ska dimensioneras under frutsttningen att en frankring inte r verksam.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

100

Bilaga BA Trafik under byggnadstiden

BA.1 Allmnt
Under byggnadstiden fr broar trafikeras med fordon fr byggtransporter enligt nedan. Med fordon avses hr lastbilar, entreprenadmaskiner etc., dock inte sprbundna fordon. Byggtransporter ver bron fr ske tidigast en mnad efter det att brobaneplattan gjutits. Uppspnningen och injekteringen av spnnkablar ska vara utfrd. vergngskonstruktioner, yt- och grundavlopp samt andra detaljer som r ingjutna i brobaneplattans veryta ska skyddas. Byggtransporter enligt BA.2 ver en rrbro frutstter att fyllningen r utfrd till nivn fr frdig vgbana respektive RUK. Vid byggtransporter vid lgre fyllningshjd ska en dimensionering utfras.

BA.2
BA.21

Utan dimensionering fr fordonen

Jrnvgsbroar som inte r plattbroar, plattrambroar eller trgbalksbroar av betong
Transporter med fordon med en axellast av hgst 12 ton och en boggielast av hgst 16 ton fr utfras utan srskild dimensionering. Fordonen ska framfras i blivande sprmitt.

BA.22

Jrnvgsbroar som r plattbroar, plattrambroar eller trgbalksbroar av betong samt vgbroar

Transporter med fordon med en axellast av hgst 25 ton och en bruttovikt av hgst 40 ton fr utfras utan srskild dimensionering. P en vgbro ska fordonen om axellasten verstiger 16 ton eller om bruttovikten verstiger 25 ton framfras med ett minsta inbrdes fritt avstnd p 50 m och i krbanemitt med en excentricitet av hgst 1,0 m. P en jrnvgsbro ska fordonen framfras i blivande sprmitt.

BA.3

Med dimensionering fr fordonen

Transporter med fordon med axellaster, boggilaster eller bruttovikter verstigande vad som anges enligt BA.2 fr utfras endast om fordonen vid dimensioneringen beaktas enligt SS-EN 1991-2, avsnitt 4.3.4. Vid bestmning av last frn fordonen ska den dynamiska inverkan beaktas enligt

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

101

dr

180 + 8(v 10) 20 + l

dynamiskt tillskott i %, hastigheten i km/h och bestmmande lngd i meter, se VVFS 2004:43, bilaga 3.

v l

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

102

C
C.1
C.1.1

Grundlggning
Allmnt
Geotekniska frutsttningar
Fr grundlggning av broar ska geotekniska underskningar genomfras enligt TK Geo. Jordmaterialens egenskaper, grundvattenniv, portryck etc. ska bestmmas enligt TK Geo. Fr brogrundlggningar ska ngon av de geotekniska kategorierna GK2 eller GK3 tillmpas.

C.1.2

Betong-, stl- och trkonstruktioner

Kraven avseende betong-, stl- och trkonstruktioner i del D, E och F ska glla fr grundlggning med de ndringar och tillgg som anges i denna del.

C.1.3

Pltyper
Kraven i del C gller fr fljande pltyper: - Frtillverkade betongplar - Grvplar av betong - Stlkrneplar - Slanka stlplar - Stlrrsplar - Trplar. En stlrrsple med diameter mindre n 0,30 m ska betraktas som en slank stlple. Fr andra pltyper se A.1.4.

C.2
C.2.1
C.2.1.1

Utformning
Miljklassificering
Betongple
En frtillverkad betongple eller en grvple som inte r belgen i vgmilj, marin milj eller i en p annat stt aggressiv jord fr utformas och dimensioneras i exponeringsklasserna XC2 och XF1. En ple som r

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

103

belgen i vgmilj eller marin milj ska utformas och dimensioneras enligt del D. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

C.2.1.2

Stlrrsple
Exponeringsklass fr betong och armering i en stlrrsple ska vljas enligt C.2.1.1. Om minst 2 mm av stlrrets godstjocklek kvarstr efter att hnsyn till korrosion tagits enligt bilaga EA fr dock exponeringsklasserna XC2 och XF1 vljas oavsett milj. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

C.2.1.3

Pldetaljer
Med ndring av vad som anges i bilaga EA och Dimensioneringsanvisningar fr slagna slanka stlplar (Plkommissionen) fr fljande vrden p dimensionerande avrostning tillmpas fr tekniska livslngder 120 r: - Ytorna i spalten mellan dubben och hylsan i bergskor; 1,0 mm. - Ytorna i sm slutna utrymmen som t.ex. i en skarv till en frtillverkad betongple; 0,2 mm. Under frutsttning att de i skarven ingende detaljerna fettas in i anslutning till monteringen fr den dimensionerande avrostningen sttas till noll. - Ytorna i spalten mellan skarvhalvorna i en skarv till en frtillverkad betongple; 1,0 mm. - Ytorna i spalten mellan hylsan och plelementet i en hylsskarv; 1,0 mm. Fr en gngad och hopskruvad rrskarv fr den dimensionerande invndiga avrostningen sttas till noll under frutsttning att skarven fettas in i anslutning till monteringen. - Ytorna i spalten mellan skarvhalvorna i en bultad skarv; 1,0 mm. - Ytorna p stldelar inslagna i tr vid skarvning av trplar; 1,0 mm.

C.2.2
C.2.2.1

Plgrundlggning
Allmnt
Fr plade std till jrnvgsbroar ska horisontalkrafter frn bron och angrnsande jrnvgsbank tas upp som axialkrafter i lutande plar. En ple ska placeras och riktas s att andra plar eller en annan grundlggning inte skadas eller fr strd funktion. Objektspecifikt byggherreval. Se A.1.3.

C.2.2.2

Ingjutningslngd
Plar ska ges en fr kraftverfringen tillrcklig ingjutningslngd.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

104

C.2.3
C.2.3.1

Grundlggningsniv
Tjllyftning
En bottenplatta ska grundlggas p sdant stt att tjllyftning undviks. I tjllyftande jord ska grundlggningsnivn lggas p ett minsta djup under blivande markyta eller MLW s att krav p minsta d-mtt enligt tabell C.2-1 uppfylls. Alternativt kan tjlskydd enligt C.2.4 anordnas.
Tabell C.2-1 Mtt d (m) fr bestmning av grundlggningsniv

Klimatzon Tjlfarlighetsklass 2 - 3 i underlag

1 1,0

2 1,4

3 1,6

4 1,8

5 1,9

Tjlfarlighetsklass 4 i underlag

1,2

1,6

1,9

2,1

2,3

Mttet d i tabell C.2-1 avser utskiftningsdjupet, se ven TK Vg.

C.2.3.2

Trplar
Trplar ska frlggas minst 200 mm under LLW eller lgsta grundvattenyta. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

C.2.4
C.2.4.1

Tjlskydd
Allmnt
Om en bottenplatta placeras hgre n vad som fljer av krav enligt C.2.3 ska ett tjlskydd enligt C.2.4.2 eller C.2.4.3 anordnas.

C.2.4.2

Cellplast
Ett tjlskydd av cellplast ska utformas s att den kortaste vgen frn blivande markyta eller MLW till tjllyftande jord under bottenplattan, mtt runt tjlskyddet, r strre n d-mttet enligt C.2.3.1. Ett tjlskydd av cellplast p material i tjlfarlighetsklass 4 ska utformas med vrmemotstnd enligt TK Vg, tabell 3.1-1, VR 70. Vid grundlggning p material i tjlfarlighetsklass 2 eller 3 fr erforderligt vrmemotstnd enligt tabellen minskas med 0,45 m2 K/W. Grundlggning p ett tjlskydd av cellplast r endast tilltet fr slutna rambroar, slutna rrbroar och plgrundlagda bottenplattor.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

105

C.2.4.3

Icke tjlskjutande material

Ett tjlskydd av icke tjlskjutande jordmaterial ska utformas s att den kortaste vgen frn blivande markyta eller MLW till tjllyftande jord under bottenplattan r strre n d-mttet enligt C.2.3.1. Vid plattgrundlggning ska kraven i AMA, CEB.41, fr packad fyllning uppfyllas.

C.2.5

Materialskiljande lager av geotextil

Dr det finns risk fr materialblandning mellan olika jordmaterial ska geotextil anvndas. Vid val av geotextil ska krav enligt TK Geo uppfyllas.

C.2.6

Motfyllning
Motfyllning mot broar och byggnadsverk enligt del L ska uppfylla krav enligt TK Geo. Mot en jrnvgsbro fr motfyllning med lttklinker eller cellplast endast utfras efter medgivande frn Banverket, Leverans, anlggning i varje enskilt fall.

C.2.7

Drnering
Drnering ska utformas s att en skadlig inverkan av vattentryck eller frysning inte uppkommer samt s att vid projekteringen gjorda antaganden uppfylls.

C.2.8

Grundlggning p bindemedelsfrstrkt jord

En grundlggning p bindemedelsfrstrkt jord ska dimensioneras enligt TK Geo, avsnitt 13.

C.3
C.3.1

Verifiering genom berkning och provning

Allmnt
Geoteknisk brfrmga ska bestmmas enligt TK Geo. Konstruktiv brfrmga ska bestmmas enligt del B, D, E, F och SS-EN 1993-5. Utver vad som anges i TK Geo ska fljande tillgg till SS-EN 1997-1 tillmpas:

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

106

SS-EN 1997-1
Punkt i SS-EN 1997-1 Val

a)

2.4.9(1)P

Betrffande tilltna sttningar se B.2.4.1.5.

Fr SS-EN 1993-5 ska fljande tillgg tillmpas:

SS-EN 1993-5
Punkt i SS-EN 1993-5 Val

b) c) d) e)

2.3(2) 2.5.2(3) 4.1(6) 4.4(1)

Betrffande tilltna sttningar se B.2.4.1.5. Berkningsmodeller angivna i TK Geo ska anvndas. En ple och en permanent spont ska utformas med en teknisk livslngd enligt B.1.2.
Slank stlple: Fr en slank stlple ska bilaga EA tillmpas. Stlkrneple: Fr en stlkrneple ska bilaga EA tillmpas. Efter att hnsyn tagits till korrosion enligt bilaga EA ska minst 2 mm av foderrrets godstjocklek kvarst. Stlrrsple: Fr en stlrrsple fr bilaga EA tillmpas fr bedmning av stlrrets korrosion. Betrffande betong och armering, se C.2.1.2. Pldetaljer: Se C.2.1.3.

C.3.2
C.3.2.1
C.3.2.1.1

Frutsttningar
Berkningsmodell
Plgrundlggning En plgrupp med 7 plar ska dimensioneras och utfras som en rymdram, inspnd i omgivande jord och i bottenplattan. Vid grundlggning av en gng- och cykelbro gller samma krav fr en plgrupp med 3 plar. Om plarna i en plgrupp antas inspnda i bottenplattan ska denna liksom plarna berknas fr upptrdande moment och krafter. Vidare ska det visas att jorden kan uppta motsvarande sidokrafter.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

107

C.3.2.1.2

Inspnning i grunden En bottenplattas inspnning i grunden ska modelleras med hnsyn till rdande frhllanden. Krypdeformationer Med ndring av vad som anges i del D fr fljande kryptal anvndas fr plar. = 1,6 fr permanenta laster = 0 fr vriga laster Ett jordmaterials krypdeformationer ska berknas med fljande kryptal. = 2 fr permanenta laster = 0,5 fr temperaturlaster = 0 fr vriga laster

C.3.2.1.3

C.3.2.2

Plar
Vid dimensionering av plar med hnsyn till utmattning ska frutom inverkan av laster i en varaktig dimensioneringssituation ven inverkan av drivning och stoppslagning beaktas.

C.3.2.3

Berg- och jordfrankring

Dimensionering av berg- och jordfrankringar ska utfras enligt SS-EN 1997-1. En gynnsam inverkan av berg- och jordfrankringar fr inte tillgodorknas i en varaktig dimensioneringssituation. Krypning i jord och relaxation i frankringsstagen ska beaktas. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

C.3.2.4

Lnshllning efter undervattensgjutning

En bottenplatta eller ttplatta ska dimensioneras s att rrelser p grund av vattnets upptryck vid lnshllningen inte uppkommer.

C.3.3
C.3.3.1
C.3.3.1.1

Brottgrnstillstnd
Plgrundlggning
Allmnt Frtillverkade betongplar ska uppfylla kraven i SS-EN 12794. Vid berkning av en betongples konstruktiva brfrmga fr inte spnnarmering i plen tillgodorknas. Vid bestmning av ples konstruktiva brfrmga ska hnsyn tas till plens sidostd och till en eventuell minskning av sidostdet orsakad av t.ex. lerproppsdragning.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

108

Fr en vgbro samt en gng- och cykelbro fr sidomotstndet mot plarna i en plgrupp utnyttjas fr upptagande av horisontallast. Fr en jrnvgsbro fr sidomotstndet mot plarna i en plgrupp utnyttjas fr upptagande av horisontallast om byggherren anger detta. Fljande ska d glla: - Sidomotstnd fr endast utnyttjas fr att uppta variabel last med kort varaktighet. - Rrelsen fr inte vara strre n att hgst 80 % av jordens elasticitetsgrns utnyttjas. - Sidomotstnd mot plens versta 3 m fr inte medrknas. Plar pverkade av last av jrnvgstrafik ska kontrolleras fr utmattning. Fr andra plar ska utmattning kontrolleras d omstndigheter i utformningen av plen eller omstndigheter i slagningen pkallar detta. Svetsad armering ska betraktas som en sdan omstndighet. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.
C.3.3.1.2 Plskor och plskarvar Plskors och bergdubbars hllfasthets- och styvhetsegenskaper ska verifieras genom berkning eller provning. Skarvar till frtillverkade betongplar ska uppfylla kraven i SS-EN 12794. Skarvar till slanka stlplar, stlkrneplar och stlrrsplar ska ha erforderliga hllfasthets- och styvhetsegenskaper. Detta ska verifieras genom berkning eller provning. Fr en trple som skarvas enligt ritning 581:1S-gp fr fd i skarvsnittet sttas till hgst 80 % av motsvarande vrde fr oskarvat tvrsnitt.

C.3.4
C.3.4.1

Bruksgrnstillstnd
Sttningsskillnad
Sttningar ska berknas fr en kvasipermanent lastkombination. Om lasteffekten p friktionsjord i bruksgrnstillstndet r strre n 2/3 av dimensionerande brfrmga i brottgrnstillstndet ska ven krypdeformationer beaktas. I kohesionsjordar ska en srskild utredning utfras.

C.3.4.2

Tjlskydd av cellplast
Vid plattgrundlggning p ett tjlskydd av cellplast ska cellplastens tryckhllfasthet vid lngtidsbelastning verstiga grundtrycket fr laster enligt en kvasipermanent lastkombination.

C.3.5

Exceptionell dimensioneringssituation
Fr geotekniska parametrar fr karakteristiska vrden anvndas.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

109

Vid berkning av en plgrupp fr en pkrning eller psegling enligt B.4.2 respektive B.4.3 fr dragna plar betraktas som overksamma.

C.4

Erosionsskydd fr brostd i vatten

Brostd ska frses med skydd mot skadlig erosion. D medelvattenhastigheten r hgst 2,0 m/s ska erosionsskyddet dimensioneras enligt "Erosionsskydd i vatten vid vg- och brobyggnad" (Vgverket). Vid hgre vattenhastigheter n 2,0 m/s ska erosionsskyddet dimensioneras efter en srskild utredning.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

110

D
D.1
D.1.1
D.1.1.1
D.1.1.1.1

Betongkonstruktioner
Utformning
Konstruktionsdelar
Bottenplattor, stagbalkar, ttplattor och arbetsbddar
Allmnt En bottenplatta ska utformas s att avstndet frn en ples ytterkontur till bottenplattans kant r minst 200 mm. En bottenplattas versida i vgmilj ska ges en lutning av minst 1 % mot fri kant. Stagbalkar fr inte frlggas under jrnvgsspr. Stagbalkar ska utformas med ett minsta tvrmtt av 200 mm. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Undervattensgjutna bottenplattor En bottenplatta p plar fr inte vara undervattensgjuten. Utformnings- och dimensioneringskraven fr en undervattensgjuten bottenplatta frutstter att kraven enligt AMA, EBH.1 Undervattensgjuten konstruktion i bro r uppfyllda. Antiutvaskningsmedel ska anvndas. En undervattensgjuten bottenplatta ska i sin helhet vara belgen p frostfri niv. En undervattensgjuten bottenplatta ska utformas och dimensioneras - som en armerad betongkonstruktion eller - som en oarmerad eller ltt armerad betongkonstruktion enligt SS-EN 1992-1-1, avsnitt 12. En undervattensgjuten bottenplatta fr inte ha horisontella gjutfogar. Armeringsstnger i en undervattensgjuten bottenplatta ska ha minst 20 mm diameter. Det fria avstndet mellan armeringstnger ska vara minst 120 mm. All horisontell armering i plattans underkant ska placeras i ett lager i vardera riktningen. All underkantsarmering ska dras ut till och frankras vid bottenplattans kant. En undervattensgjuten bottenplatta fr inte utformas med tvrkraftsarmering. Den vertikala inspnningsarmeringen fr stdet som gjuts p bottenplattan ska frankras vid bottenplattans underkant. Frankringen ska best av en horisontell sknkel med lngden minst lika med en frankringslngd.

D.1.1.1.2

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

111

Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

D.1.1.1.3 Ttplattor En ttplatta ska betraktas som en tillfllig konstruktion. En ttplatta fr en plattgrundlagd bottenplatta fr dock betraktas som en permanent konstruktion om: - Kraven p material, utfrande och kontroll enligt AMA, EBH.1 Undervattensgjuten konstruktion i bro r uppfyllda. - Antiutvaskningsmedel anvnds. - Den i sin helhet r belgen p frostfri niv. En ttplattas hllfasthet och deformationsegenskaper p lng och kort sikt ska beaktas. Arbetsbddar av grovbetong En arbetsbdd av grovbetong ska betraktas som en tillfllig konstruktion och fr inte rknas som samverkande med en bottenplatta. Hllfasthet och deformationsegenskaper p lng och kort sikt ska beaktas. En arbetsbdd av grovbetong fr inte vara tjockare n 0,5 m. Arbetsbdden ska utformas s att den uppfyller de geometriska kraven fr en packad fyllning enligt figur i AMA, figur CEB/6.

D.1.1.1.4

D.1.1.2

Landfsten och brostd

I ett uppdelat landfste ska frontmurens underyta frlggas minst 1,5 m under slntytan. Mttet ska mtas vinkelrtt mot slntens yta ned till frontmurens underyta. Fristende landfsten ska frses med loddubbar enligt AMA, DEP 1832. Std som ska dimensioneras fr psegling ska utformas med ett massivt tvrsnitt upp till nivn minst 6,0 m ver MHW. Frn 6,0 m och upp till minst 16,0 m ver MHW ska brostden ha en vggtjocklek av minst 1,0 m. Vid uppdelade std ska varje del av stdet klara psegling. Std i fritt vatten ska utformas med ett minsta tvrmtt av 400 mm. Betongytor i fritt vatten under HHW ska utfras utan frtagningar, reliefer etc. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

D.1.1.3

Lagerpall
En lagerpall ska frses med en kantlist med droppnsa. Kantlisten ska utfras minst 100 mm bred och minst 150 mm hg. Kantlisten ska vara armerad. Lagerpallen fr utformas utan kantlist om den r belgen inom ett omrde skyddat av brobaneplatta. Lagerpallens veryta ska ges en lutning av minst 1:20 mot kanten. Ett uppdelat landfste ska utformas med en genomgende lagerpall.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

112

D.1.1.4

Vingmur
En vingmur ska utformas s att konens veryta gr fri under lagerpallens kantlist. Vingmurens underkant ska frlggas p ett minsta djup d enligt tabell D.1-1. Mttet d mts vinkelrtt mot slntytan ned till vingmurens underkant.
Tabell D.1-1 Minsta djup under slntyta

Vinkel mellan vg och vingmur 0g - 15 g > 15 g

Djup d [m] 1,0 0,6

En vingmur som r parallell med vgen eller spret ska ges en sdan lngd att den gr omlott med bankens krn p en strcka av minst 0,5 m. En vingmur vid en vgbro ska utformas s att en 0,5 m bred stdremsa erhlls. En vingmursnde ska frses med en avvgningsdubb av mssing enligt AMA, DEP.1831. En vingmur som r parallell med vgkanten eller spret ska frses med samma typ av kantbalk som broverbyggnaden. verytan p en vingmur utan kantbalk ska frlggas minst 0,10 m ver slntens yta. Dr en frontmur och en vingmur bildar en spetsig vinkel ska anslutningen mellan dessa utformas med en vot. Votens tvrsnitt ska vara en likbent triangel med benen frlagda i murarnas ytors riktning. Benen i triangeln ska vara minst 150 mm lnga.

D.1.1.5

ndskrm
ndskrmar ska ges en sdan hjd - att avstndet frn en intilliggande brobaneplattas underyta till ndskrmens underyta r minst 0,60 m och - att avstndet frn en framfrliggande slntyta till ndskrmens underyta r minst 1,0 m, Detta mtt mts vinkelrtt mot slntytan ned till ndskrmens underyta.

D.1.1.6

Brobaneplatta
Frankringar fr spnnarmering ska placeras s att underhll och utbyte av vergngskonstruktioner och rcken inte frsvras.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

113

D.1.1.7
D.1.1.7.1

Balkar
Tvrbalkar Tvrbalkar ska anordnas mellan huvudbalkarna vid upplag och huvudbalkarnas ndar. Om avstndet mellan en ndtvrbalk och ett ndstd r mindre n halva avstndet mellan huvudbalkarna fr tvrbalken ver ndstdet slopas. verytan av en tvrbalk som inte r hopgjuten med en brobaneplatta ska frlggas minst 300 mm under brobaneplattans underyta. Huvudbalkar i jrnvgsbroar med trgtvrsnitt Huvudbalkarnas veryta i en broverbyggnad med trgtvrsnitt ska lutas 1:50 mot spret. Vid det intgende hrnet mellan en huvudbalk och en brobaneplatta i en broverbyggnad med trgtvrsnitt ska vot med mtten minst 150 x 150 mm anordnas. Votens yta ska vara armerad. Kantbalkar En kantbalk ska ges en sdan bredd och hjd att - den ger en tillrcklig lastfrdelning i brobanekonsolen, - dess brfrmga och mtt r tillrckliga fr infstningen av rcket och - den fungerar som urprningsskydd d TK Bro, B.1.6.3 r tillmplig. Armering

D.1.1.7.2

D.1.1.7.3

D.1.1.7.4

D.1.1.8

Lnkplatta
En lnkplattas versida ska ges en lutning av minst 1 %. Lnkplattans hgsta punkt ska vara nrmast bron. Lnkplattan ska lggas upp p ett minst 150 mm brett upplag och frankras i bron. Upplaget ska utformas s att vinkelndring medges. En lnkplatta ska dimensioneras som en fribrande konstruktionsdel. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

D.1.2
D.1.2.1

Bestndighet
Allmnt
Betongkonstruktioner ska dimensioneras och utformas s att de fr en minsta teknisk livslngd enligt B.1.2 i den milj de r belgna i. Med ndring av vad som anges i SS 13 70 10, avsnitt 3.3 avses med - livslngdsklass L20 teknisk livslngd lika med 40 r - livslngdsklass L50 teknisk livslngd lika med 80 r - livslngdsklass L100 teknisk livslngd lika med 120 r.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

114

D.1.2.2

Exponeringsklass
Enligt SS-EN 206-1 indelas miljns inverkan p betongen i exponeringsklasser efter angreppsstt. Detta medfr att varje betongyta kan hnfras till flera olika exponeringsklasser. Fr varje betongyta ska den exponeringsklass som ger det strngaste kravet fr varje del av kraven tillmpas.

D.1.2.3

Tckande betongskikt
Minsta tckande betongskikt enligt SS 13 70 10 ska tillmpas med fljande tillgg: Tckande betongskikt fr konstruktioner i havsvatten med hgre kloridkoncentration n 1 % faststlls i varje enskilt fall. Tckande betongskikt i exponeringsklasserna XA1 - XA3 faststlls i varje enskilt fall. Fr jrnvgsbroar tillts inte mindre tckande betongskikt n 25 mm i L50 och L100. Det tckande betongskiktet fr maximalt vara 75 mm. Vid anvndande av en estetisk form, mnsterform etc., fr det tckande betongskiktet dock vara hgst 100 mm om sprickbredden i betongytan inte verstiger wmax med mer n 0,10 mm. Fr en undervattensgjuten bottenplatta ska dock - det minsta tckande betongskiktet vara 90 mm och - det minsta tckande betongskiktet till underytan p en platta gjuten mot jord vara 140 mm. Korrosionsknslig armering i verkanten av en brobaneplatta med ttskikt ska ha ett minsta tckande betongskikt av 45 mm. I en broverbyggnad ver en vg ska minsta tckande betongskikt till spnnkabelrr ska vara minst 65 mm om den fria hjden r mindre n 6,0 m. En kantbalk fr ges ett minsta tckande betongskikt av 35 mm i L100 i vgmilj och marin milj. Droppnsor fr inte inkrkta p det tckande betongskiktet. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

D.1.2.4

Ytbehandling
Fljande betongytor ska ytbehandlas enligt AMA LFB.311 Skyddsimpregnering av betongytor i bro mot intrngning av klorider och vatten. - Betongytor i vgmilj, exklusive undersidan av verbyggnaden. - verytor, utsidor och undersidor p kantbalkar p vgbroar. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

115

D.1.2.5

Ingjutningsgods
P en vg- eller gng- och cykelbro ver en elektrifierad jrnvg ska skruvgrupper fr infstning av rcke och annat ingjutningsgods ha god elektrisk kontakt med armeringen.

D.1.3
D.1.3.1
D.1.3.1.1

vrigt
Minimiarmering
Allmnt Kraven p minsta armeringsinnehll enligt avsnitt D.1.3.1 ska alltid uppfyllas. Kraven ska vara uppfyllda ven om spnningsvillkoret i SS-EN 1992-1-1, 7.3.2(4) r uppfyllt. Mngden ytarmering, uttryckt i cm2/m, ska minst vara lika med

As 4,0

f ctm

Dock ska mngden ytarmering minst vara As 4,0 fr vgbroar och gng- och cykelbroar samt As 5,6 fr jrnvgsbroar. I ovanstende uttryck ska ett frvntat hgt vrde p fctm anvndas. Vid bestmningen av vrdet ska bland annat kravet p ett lgt vattencementtal beaktas. Centrumavstndet mellan armeringsstnger ska i vgbroar samt gngoch cykelbroar vara hgst 300 mm. Centrumavstndet mellan armeringsstnger ska i jrnvgsbroar vara hgst 200 mm. Mngden ytarmering ska dock minst vara 0,05 % berknat p konstruktionsdelens minsta tvrmtt. Denna armeringsmngd ska lggas in i konstruktionsdelens samtliga ytor i vardera riktningen. Fr konstruktionsdelar med bredden strre n fem gnger tjockleken ska armeringsmngden istllet vara 0,08 % berknat p motsvarande stt.
D.1.3.1.2 Bottenplattor gjutna i torrhet samt stagbalkar Med ndring av vad som anges i D.1.3.1.1 ska fljande glla fr i torrhet gjutna bottenplattor som inte r frtillverkade. I underkant ska en armering av minst 16 s 400 mm lggas in i plattans bda riktningar. I en bottenplatta p plar ska underkantsarmeringen placeras 50 mm ovanfr plavskrningsplanet. I en bottenplatta p berg ska en extra ytarmering av minst 4 cm2/m och centrumavstnd hgst 400 mm lggas in i plattans bda riktningar dr gjuthjden under den ordinarie underkantsarmeringen p grund av ojmnheter i bergytan r strre n 300 mm.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

116

D.1.3.1.3

Undervattensgjutna bottenplattor Med ndring av vad som anges i D.1.3.1.1. gller fljande fr undervattensgjutna bottenplattor. Undervattensgjutna bottenplattor som betraktas som oarmerade eller ltt armerade ska i bda riktningarna i underkant frses med en armeringsmngd motsvarande 0,05% av betongtvrsnittets area. Om brfrmgan enligt SS-EN 12.9.3(1) r tillrcklig vid en berkning med fctd = 0,30 MPa fr mngden underkantsarmering halveras. Ytarmering i vriga ytor erfordras inte. Undervattensgjutna bottenplattor med statiskt verksam armering ska frses med en armeringsmngd motsvarande 0,025% av betongtvrsnittets area i bda riktningarna i underkant. Ytarmering i vriga ytor erfordras inte. Balkar En flns p en betongbalk ska ha en tvrgende armering som inklusive bjarmering utgr minst 0,15 % av betongarean i ett snitt genom flnsen lngs livets sida. I flnsar i ldbalkar utkas detta krav till 0,30 %. Kravet i SS-EN 1992-1-1, 9.2.1.2(2) kompletteras enligt fljande. Armeringen ska frdelas s att en flns p en betongbalk i de snitt som r dragna i en kvasipermanent lastkombination i bruksgrnstillstndet har en lngsgende armering som utgr minst 0,70 % av betongtvrsnittet. Detta krav ska glla fr alla delar av flnsens tvrsnitt. Kravet ska ocks glla fr andra flnsliknande konstruktionsdelar som t.ex. gngbanor utformade som frhjda konsoler. Brobaneplattor I brobaneplattor av betong p huvudbalkar av betong ska den tvrgende armeringen i ett snitt invid balklivet vara minst 0,15 % av betongarean.

D.1.3.1.4

D.1.3.1.5

I brobaneplattor av betong p huvudbalkar av stl ska den tvrgende armeringen i bde verkant respektive underkant i ett snitt invid balklivet vara minst 0,20 % av betongarean. Fr en stlbalkbro med en brobaneplatta av betong utan samverkan ska brobaneplattan ver hela lngden frses med lngsgende armering som uppgr till minst 0,70 % av betongarean och frdelas jmnt i denna. Fr en stlbalkbro med en samverkande brobaneplatta av betong gller fljande: I de omrden dr betongen pvisas vara osprucken ska en lngsgende armering lggas in i betongplattan s att den totala mngden armering uppgr till minst 0,50 % av betongtvrsnittets area. I vriga omrden ska lngsgende armering minst lggas in enligt SS-EN 1994-2. Den lngsgende armeringen ska frdelas s att en mngd motsvarande minst 0,20 % av betongtvrsnittets area ligger i ver-

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

117

eller underkant. I de spruckna delarna av plattan r motsvarande vrde 0,40 %. Stngdiametern ska vara hgst 16 mm. Hgst halva den lngsgende armeringsmngden fr skarvas i samma snitt. Sprngvisa frndringar i den lngsgende armeringsmngden ska frdelas genom att hgst halva den armeringsmngd som avkortas frankras i samma snitt.

D.1.3.1.6

Kantbalkar Kantbalkar ska frses med en sdan armeringsmngd - att rckets funktion r skerstlld,

D.1.3.1.7

kantbalkens brfrmga r tillrcklig med avseende p frdelningen av snittkrafter i en anslutande brobanekonsol och en god sprickfrdelning fs.

Vid gjutfogar - allmnt Vid gjutfogar ska en armering som ger en god frdelning av krymp- och avsvalningssprickor lggas in i den senare gjutna betongen. Vid gjutfogar i spnnbetongkonstruktioner En gjutfog tvrs frspnningens riktning i en spnnbetongkonstruktion ska frses med en genomgende kompletterande armering med en mngd motsvarande minst 0,65 % av betongtvrsnittet. Kravet ska glla varje konstruktionsdel som brobaneplatta, liv etc. var fr sig. Hlften av den kompletterande armeringen ska ges en lngd ho p bda sidor om fogen. Mttet ho stts tilltvrsnittshjden, dock minst 1,0 m och hgst 4,0 m. Den resterande hlften ska ges en lngd ho/2 p bda sidor om fogen. Utver dessa lngder tillkommer frankringslngden. I de delar av tvrsnittet dr den minsta tryckpknningen r strre n 4,0 MPa i en karakteristisk lastkombination fr den kompletterande armeringens mngd reduceras till 0. I de delar av tvrsnittet dr den minsta tryckpknningen r mellan 0 och 4,0 MPa fr armeringsmngden i motsvarande grad reduceras genom interpolering.

D.1.3.1.8

D.1.3.2
D.1.3.2.1

Anslutningar fr elektrokemisk potentialmtning

Allmnt Betongkonstruktioner i vgmilj eller marin milj ska frses med anslutningar till armeringen fr elektrokemisk potentialmtning och fr kontrollmtningar av att armeringen inte har elektrisk kontakt med rcke eller andra stldetaljer. En anslutning ska vara s placerad att mtningarna kan ske utan att ingrepp behver gras i konstruktionsdelen. Varje konstruktionsdel ska frses med minst tv anslutningar.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

118

Anslutningarna ska placeras diagonalt s lngt ifrn varandra som mjligt. Anslutningen ska ha en godstjocklek av minst 10 mm och ska svetsas eller klmmas fast p armeringen p sdant stt att full elektrisk kontakt uppns. Anslutningen ska sticka ut 20 5 mm utanfr betongytan. Objektspecifikt byggherrekrav mjligt, se A.1.3.
D.1.3.2.2 Kantbalkar En kantbalk p en vg- samt gng- och cykelbro ska frses med anslutningar till armeringen fr elektrokemisk potentialmtning. Anslutningarna ska utformas och placeras s att de inte kan frvxlas med avvgningsdubbarna. Avstndet mellan tv anslutningar fr inte vara lngre n 100 m.

D.1.3.3

Spnnarmeringsfrankringar
Efter injektering av spnnkablarna ska frankringarna motgjutas med betong av samma kvalitet som i verbyggnaden i vrigt. Motgjutningen ska vara armerad och uppfylla kraven p minsta tckande betongskikt. Frankringar som inte placeras i en balknde eller inne i en balk ska placeras i klackar under brobaneplattan, p balklivens insidor eller p versidan av ldbotten. Objektspecifikt byggherrekrav mjligt, se A.1.3.

D.1.3.4
D.1.3.4.1

Ttning av fogar
Allmnt En ttningsanordning vid en fog ska ha samma tekniska livslngd som konstruktionen i vrigt. En ttningsanordning som kan bytas ut fr dock utformas och dimensioneras fr en teknisk livslngd av 40 r. Brobaneplattor En gjutfog eller en fog mellan betongelement ska frseglas mot vattenintrngning p brobanans versida. Detta gller ven om brobaneplattan frses med ttskikt. Konstruktioner med en yta mot jord En gjutfog eller rrelsefog i en konstruktionsdel med en yta mot jord och med en synlig yta ska ttas mot jord- och vattenintrngning frn fyllningen. Konstruktioner utsatta fr ett ensidigt vattentryck En gjutfog eller rrelsefog ska utformas s att den r tt mot vattentryck. Ttningsanordningarna ska vara dubblerade. Ttningsanordningarna ska utformas med hnsyn till frvntade rrelser.

D.1.3.4.2

D.1.3.4.3

D.1.3.4.4

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

119

Fr en ttningsanordning ska en arbetsbeskrivning fr montering och ingjutning upprttas. Rrelsefogar ska vara mjliga att inspektera. Objektspecifikt byggherrekrav mjligt, se A.1.3.
D.1.3.4.5 Motgjutning av spnnkabelfrankringar Vid en spnnkabelfrankring ska en gjutfog p en yta som kommer att motfyllas frseglas.

D.1.3.5

Utformning med hnsyn till anvisningsverkan

Vid utformningen av utmattningsbelastade konstruktionsdelar ska risken fr en koncentrerad uppkomst av sprickor p grund av anvisningsverkan beaktas.

D.1.3.6

Utformning av betongytor
Ytor ver mark eller LLW som r vnda mot existerande eller planerad bebyggelse, parker, vgar, gng- och cykelvgar eller gngstigar som r belgna inom ett avstnd av 100m frn ytan ska betraktas som synliga. vriga ytor ska betraktas som icke synliga. En vertikal synlig yta ska ha ett tydligt reliefmnster som visar avtrycket av en brdform. P en yta p en underbyggnad ska mnstret vara vertikalt. P en yta p en verbyggnad ska mnstret ha samma riktning som konstruktionsdelen. En icke vertikal synlig yta och en horisontell yta ska vara slt eller ska ha ett reliefmnster som visar avtrycket av en brdform. Ett uttgende hrn ska fasas med fasmttet 20 mm. Vid en vertikal gjut- eller rrelsefog i en synlig yta i en underbyggnad ska ett spr skapas genom inlggning av en list i formen. Objektspecifikt byggherrekrav mjligt, se A.1.3.

D.1.3.7

Betongleder

D.2
D.2.1

Verifiering genom berkning och provning

Allmnt
Betongkonstruktioner ska dimensioneras enligt SS-EN 1992-2 och SS-EN 1994-2. Vid tillmpningen av dessa ska nedanstende tillgg till SS-EN 1992-1-1 och SS-EN 1992-2 glla.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

120

SS-EN 1992-1-1
Punkt i SS-EN 1992-1-1 Val

a) b) c) d)

4.4.1.2(5) 4.4.1.2(7) 4.4.1.2(8) 5.10.1(6)

Se D.1.2.3. Under frutsttning att cmin,dur r strre n cmin,b fr cdur,st sttas till cmin,dur - cmin,b. cdur,add ska sttas till 0. Risken fr sprtt brott ska beaktas genom anvndning av metoderna A, D och E. Lmpliga berkningsmodeller fr metod E framgr av SS-EN 1992-2, 6.1(109).

SS-EN 1992-2
Punkt i SS-EN 1992-2 Val

e)

6.1(109)

Metod a ska anvndas och reduktionen av spnnarmeringsarean ska minst motsvara ett bortfall av en spnnarmeringsenhet. Se C.3.3.1.1. Trafikdata fr verifiering av utmattning ges i B.3.4.1.5.v. Den frenklade metoden i bilaga NN i standarden fr anvndas med fljande modifiering. Vrdet p s,1 och c,1 stts till vrdet som anges fr en tung trafiksammansttning multiplicerad med en faktor som r lika med vrdet p vid L = 0 m och avtar rtlinjigt till 1,0 vid L = 10m. Fr L se SS-EN 1993-2, 9.5.3(4). Se D.1.3.1.

f) g)

6.8.1(102) 6.8.7(101)

h)

9.1.(103)

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

121

D.2.2
D.2.2.1
D.2.2.1.1 D.2.2.1.2

Berkningsfrutsttningar
Berkningsmodell
Allmnt Vg- samt gng- och cykelbro Vid berkning av krafter och moment i en balkbros huvudriktning fr inte kantbalken och 100 mm av plattan nrmast kantbalken inrknas i medverkande flnsbredd. Brobaneplattans konsol p en balkbro ska ven dimensioneras fr ett utfrandeskede vid ett byte av kantbalken. Denna dimensionering ska utfras utan inverkan av kantbalkens styvhet varvid trafiklasten ska placeras med lastfltets kant 1,0 m frn kantbalkens insida. Jrnvgsbro Huvudbalkarna i en jrnvgsbro med trgtvrsnitt ska i brott- och bruksgrnstillstnd dimensioneras fr vridning orsakad av laster p brobaneplattan. Plattan ska d antas vara fullt inspnd i sidobalken. Ensidigt vattentryck Betongkonstruktioner som r utsatta fr ensidigt vattentryck ska dimensioneras med avseende p tthet enligt SS-EN 1992-3 varvid de rekommenderade vrdena etc. anvnds. Tthetsklass 2 enligt SS-EN 1992-3 ska frutsttas. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Bottenplattor och plplattor I en betongplatta gjuten direkt mot jord ska plattans nedre 50 mm betraktas som statiskt overksamma. En undervattensgjuten bottenplatta fr utformas utan statiskt verksam armering, varvid SS-EN 1992-1-1, avsnitt 12 ska tillmpas. Snedvinklig armering Frdelning av snittkrafter i plattor

D.2.2.1.3

D.2.2.1.4

D.2.2.1.5

D.2.2.1.6 D.2.2.1.7

D.2.3
D.2.3.1 D.2.3.2

Brottgrnstillstnd
Allmnt Sprickfrihet i undervattensgjutna bottenplattor
En undervattensgjuten bottenplatta som utformas som en oarmerad eller ltt armerad konstruktion enligt SS-EN 1992-1-1, avsnitt 12 ska i svl byggskedet som bruksskedet frbli osprucken.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

122

D.2.3.3

Fristende landfste
Ett fristende landfste ska dimensioneras fr att kunna st utan std av motfyllning eller verbyggnad.

D.2.3.4

Bgbro
I en bgbro ska bgens kritiska brfrmga med hnsyn till knckning vinkelrtt mot bgplanet enligt elasticitetsteori vara dubbelt s stor som tryckkraften i bgen.

D.2.3.5

Brobaneplatta

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

123

E
E.1
E.1.1

Stl- och aluminiumkonstruktioner

Allmnt - stlkonstruktioner
Krav p samverkan
En stlverbyggnad med brobaneplatta av betong ska utformas med samverkan mellan huvudbalkarna och brobaneplattan. En fritt upplagd vgbro eller en gng- och cykelbro med huvudbalkar av stl och brobaneplatta av betong fr dock utfras utan samverkan.

E.2
E.2.1

Utformning - stlkonstruktioner
Allmnt
Brobaneplattor av stl ska frses med avvgningsmarkeringar eller avvgningsdubbar enligt B.1.5.2. Markeringen ska utfras s att den r bestndig mot vderpverkan och slitage. En tvrgende skarv mellan tv balkdelar i en brverksdel av stl ska utformas med stumsvetsar. Hl i ldbalkar, t ex notch eller formstagshl, ska frses med nt med 10 mm maskvidd. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

E.2.1.1
E.2.1.1.1

Tvrfrband
Allmnt Mellan huvudbalkar och mellan liv i ldbalkar ska tvrfrband anordnas vid upplag och balkndar samt vid balkskarvar med horisontell vinkelndring vid polygonformad krkning. Ett tvrfrband ska fstas i livavstyvningar eller knutpltar som r infsta i ver- och underflns. Ett tvrfrband utformat som fackverk ska best av minst tre stnger. Tvrfrband p jrnvgsbroar med direkt sliperupplggning En jrnvgsbro med tv huvudbalkar med direkt sliperupplggning ska frses med ett horisontellt fackverksfrband mellan verflnsarna och vertikala frband mellan ver- och underflnsarna En jrnvgsbro med sekundra lngbalkar med direkt sliperupplggning ska frses med ett horisontellt fackverksfrband mellan lngbalkarnas

E.2.1.1.2

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

124

verflnsar och med vertikala frband mellan huvudbalkarnas ver- och underflnsar.

E.2.1.2

Avstyvningar
Livavstyvningar p ytterbalkar ska placeras p balkens insida. De vertikala avstyvningarna vid upplag fr dock utfras dubbelsidiga. P en jrnvgsbro utformad som en trgbro av stl ska trgets insida vara fritt frn avstyvningar. Om trgsidan r ett liv i en huvudbalk ska livavstyvningarna placeras p utsidan.

E.2.1.3

Svetsfrband
En svetsad balkskarv i en brverksdel av stl ska alltid utformas med stumsvetsar. Montageskarvar ska utformas med notch i livet. Svetsfrband mellan verflns och liv ska utformas som stumsvets i huvudbalkar i en jrnvgsbro med direkt sliperupplggning, sekundra lngbalkar med direkt sliperupplggning samt tvrbalkar med direkt sliperupplggning. Svetsfrbanden mellan liv och underflns ver upplag i huvudbalkar ska utformas som stumsvets. Om avstyvningarna dimensioneras fr hela upplagskraften och svetsfrbanden mellan underflnsen och avstyvningarna utformas som stumsvets fr dock ett svetsfrband ver ett upplag utformas som klsvetsar. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

E.2.1.4

Avstnd mellan sliprar vid direkt sliperupplggning

E.2.2
E.2.2.1
E.2.2.1.1

Bestndighet
Stlverbyggnad
Allmnt Stlverbyggnader ska utformas enligt korrosivitetsklass minst C4 enligt SS-EN ISO 12944-2. Broar i marin milj eller vgmilj ska dock utformas enligt korrosivitetsklass C5-M. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Ytbehandling med rostskyddssystem Ytbehandlingen ska utfras enligt AMA, GBD.1 Konstruktion av stlelement kategori A vid nybyggnad och rubrik ROSTSKYDDSSYSTEM. Ett rostskyddssystem ska utformas enligt korrosivitetsklass C5-M.

E.2.2.1.2

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

125

En utformning enligt E.2.2.1.3 eller E.2.2.1.4 erstter i slutna stlkonstruktioner en ytbehandling. En motgjuten yta i en samverkanskonstruktion ska frses med en ytbehandling bestende av grund- och mellanfrg samt de delar av tckskiktet som utfrs i verkstad. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.
E.2.2.1.3 Slutna stlkonstruktioner med avfuktningsanlggning Om byggherren anger detta ska en sluten stlkonstruktion vara utrustad med en avfuktningsanlggning enligt AMA GBD.1121 Ldbalk av stlelement kategori A vid nybyggnad av bro. Den slutna stlkonstruktionens utsida ska ytbehandlas enligt E.2.2.1.2. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Slutna stlkonstruktioner med slutna fack Om byggherren anger detta ska en sluten stlkonstruktion utfras med slutna fack. Tthetskravet som d ska uppfyllas r att varje enskilt lckage inte fr vara strre n 20 mm3 fri luft/sek vid 0,1 Bar. Kraven p invndig inspekterbarhet enligt B.1.11.3.2 och kraven p invndig ytbehandling gller inte i slutna fack. Alla slutna fack vara frberedda s att en inspektionsppning kan tas upp. Den slutna stlkonstruktionens utsida ska ytbehandlas enligt E.2.2.1.2. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Rostfritt stl Stlsorterna 1.4462, 1.4529, 1.4539, 1.4410 och 1.4547 enligt SS-EN 10 088 fr anvnds i korrosivitetsklass C5-M utan ytbehandling fr korrosionsskydd. Stlsorterna 1.4362, 1.4401, 1.4404, och 1.4571 enligt SS-EN 10 088 fr anvndas i korrosivitetsklass C4 utan ytbehandling fr korrosionsskydd. Om byggherren anger detta fr stlsorten 1.4162 enligt SS-EN 10 088 anvndas i korrosivitetsklass C3 utan ytbehandling fr korrosionsskydd. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

E.2.2.1.4

E.2.2.1.5

E.2.2.2

Stlunderbyggnad
Fr underbyggnader av stl ska korrosivitetsklassen bestmmas enligt E.2.2.1. Dock gller att underbyggnader nedgrvda i jord ska hnfras till korrosivitetsklass Im3 med hllbarhet hg. Vid utformning och dimensionering av stlprofiler neddrivna i jord ska hnsyn tas till korrosion enligt bilaga EA.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

126

E.2.3
E.2.3.1 E.2.3.2

Dimensioner
Godstjocklek
Minsta godstjocklek ska vara 4,0 mm.

Balk
Vid vergng mellan tv flnsbredder ska den bredare flnsen fasas i lutning 1:8 eller flackare till den smalare flnsens bredd. Vid vergng mellan tv plttjocklekar i flns eller liv ska den tjockare plten fasas i lutning 1:4 eller flackare.

E.2.3.3

Notch
Notchar som ytbehandlas med rostskyddssystem ska fasas i 45 till 1/3 av materialtjockleken. Notchar som rostskyddsbehandlas genom metallisering behver inte fasas.

E.2.4

Inspektionsbrygga
Om byggherren anger detta ska bron frses med en inspektionsbrygga, se B.1.11.3. En inspektionsbrygga i en bro ska utformas - av stl eller aluminium, - med fri bredd minst 1,0 m och - med 1,1 m hga rcken med en toppfljare och en mellanfljare p nivn 0,5 m vid fria kanter. Upplagen till en inspektionsbrygga som lggs upp p huvudbalkarnas underflnsar ska utformas s att smuts inte samlas vid dessa. En inspektionsbrygga i en bro ska vara tkomlig frn landfsten eller mellanstd. Med ndring av vad som anges i E.2.3.1 fr minsta godstjocklek vara 3,0 mm.

E.2.5

Teknisk livslngd

E.3
E.3.1

Verifiering genom berkning och provning stlkonstruktioner

Allmnt
Stlkonstruktioner ska dimensioneras enligt SS-EN 1993-1-1 t.o.m. SS-EN 1993-1-12, SS-EN 1993-2 och SS-EN 1994-2 med fljande tillgg.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

127

SS-EN 1993-1-11
Punkt Val

a) 2.3.6(1) b) 2.3.6(2) c) 4.5(4)

Se B.2.3.3. Se B.4.5 och B.1.9. AMA, HBB.12111 Linor och kablar till hngbro och HBB.12112 Linor och kablar till snedkabelbor ska tillmpas.

SS-EN 1993-2
Punkt Val

d) 2.1.3.2(1) e) 9.5.2(5) f) 9.5.3(1)

Angende teknisk livslngd, se B.1.2. Den tekniska livslngden ska anvndas. Vrdet p 1 stts till det vrde som anges fr trafik med 25 tons axellast multiplicerad med en faktor som r lika med vrdet p vid L = 0 m och avtar rtlinjigt till 1,0 vid L = 10 m. Framrknat vrde p ska tillmpas ven om det verskrider 1,4.

E.3.1.1

Frutsttningar
Frdelning av krafter och moment ska bestmmas enligt elasticitetsteori. Vid dimensionering fr exceptionella hndelser enligt B.4.2 - B.4.5 fr dock plastisk analys tillmpas.

E.3.2
E.3.2.1

Brottgrnstillstnd
Begrnsning av stlspnning
Om seghrdat material anvnds ska SS-EN 10 025 6, 7.4.1 beaktas vid verifieringen Fr laster enligt B.3.2 fr maximal stlspnning inte verskrida 0,85 fy.

E.3.2.2

Skruvfrband och gngade konstruktionselement

Alla skruvfrband i huvudbrverket ska utfras frspnda enligt SS-EN 1993-1-8, 3.1.4, varvid kategori B ska glla fr skjuvfrband och kategori B och E fr frband som ven verfr dragkraft. Kontroll av glidning enligt SS-EN 1993-1-8, 3.9 krvs inte. I tvrfrband ver std och vid balkskarvar med horisontell vinkelndring, se E.2.1.1, fr endast passfrband anvndas.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

128

Fr brverksdelar som inte ingr i huvudbrverk fr skruvfrband utfras med vanliga runda hl (normal round holes i den engelska utgvan) enligt SS-EN 1090-2, tabell 11. Skruvfrband fr skarvar och infstningar ska ha en brfrmga motsvarande det strsta av - de dimensionerande krafterna i frbandet och - 70 % av brfrmgan hos den klenare av de anslutande delarna. I en jrnvgsbro ska skruvfrband i huvudbrverket utformas som passfrband. Skruvar fr rrliga lager fr dock ha 1 mm hlspel.

E.3.2.3

Prgling
Vid verifiering med avseende p lokalt tryck enligt Hertz ska fu sttas lika med 1,1 fy fr stlsorter utan garanterad brotthllfasthet.

E.3.2.4

Montage och lansering

Verifiering av brfrmga fr lokal intryckning under koncentrerad last, se SS-EN 1993-1-5, 6.2 ska utfras fr svl last frn en enstaka lanseringsrulle som fr den totala lasten p en grupp av lanseringsrullar eller motsvarande.

E.3.3
E.3.3.1

Bruksgrnstillstnd
Montage och lansering
Deformationer i livpltar uppkomna vid lansering fr inte vara kvarstende. Detta fr anses vara verifierat om fljande villkor r uppfyllt: Ek < FRd.sls Dr Ek lasteffekt vid en karakteristisk lastkombination FRd,sls brfrmga i bruksgrnstillstnd som bestms enligt

FRd,sls = F ,sls ( F ) FRd

dr

F,sls(F ) = 0,05+ 0,44 F 1

FRd r brfrmgan i brottgrnstillstnd enligt SS-EN 1993-1- 5, 6.2(1). r livets slankhet enligt SS-EN 1993-1-5, 6.4.

F , sls ( F ) r en reduktionsfaktor fr bruksgrnstillstnd.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

129

E.4
E.4.1

Utformning - aluminiumkonstruktioner
Allmnt
Brobaneplattor av aluminium ska frses med avvgningsmarkeringar med omfattning enligt B.1.5.2. Markeringen ska utfras s att den r bestndig mot vderpverkan och slitage.

E.4.1.1

Korrosivitetsklass
Aluminiumkonstruktioner ska utformas s att de r bestndig i miljer motsvarande korrosivitetsklass C4. Fr broar i marin milj och vgmilj ska korrosivitetsklass C5-M tillmpas. Jrnvgsbroar ska utformas s att de r bestndiga i miljer motsvarande korrosivitetsklass C5-M.

E.4.1.2

Frband i aluminiumkonstruktioner
Aluminiumkonstruktioner ska utformas med skruvfrband eller svetsfrband.

E.5
E.5.1

Verifiering genom berkning och provning aluminiumkonstruktioner

Allmnt
Aluminiumkonstruktioner ska dimensioneras enligt SS-EN 1999-1-1 t.o.m. SS-EN 1999-1-5

E.5.1.1

Frutsttningar
Frdelning av krafter och moment ska bestmmas enligt elasticitetsteori. Vid dimensionering fr exceptionella hndelser enligt B.4.2 - B.4.5 fr dock snittkrafter frdelas med plastisk analys.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

130

Bilaga EA Korrosionshnsyn fr stlprofiler neddrivna i jord

EA.1 Korrosionshnsyn
Stlprofilernas bestndighet ska beaktas enligt Dimensioneringsanvisningar fr slagna slanka stlplar (Plkommissionen), kapitel 7 dr all text r kravtext. Dock ska fljande ndringar och tillgg glla: Tabellvrdena ska proportioneras till aktuell livslngdsklass. Dimensionerande invndig rostmn enligt tabell 7.42 ska sttas till 2 mm. Kringgjutning utan foderrr enligt 7.82 fr inte betraktas som ett tillrckligt korrosionskydd. Tunna organiska belggningar enligt 7.93 fr inte betraktas som ett tillrckligt korrosionskydd. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

EA.2

Omfattning av ytbehandling
Vid ingjutning av ytbehandlade stlprofiler i betong ska ytbehandlingen tcka profilen minst 50 mm in i betongen. Motsvarande mtt r minst 100 mm om gjutningen utfrs mot jord.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

131

F
F.1

Trkonstruktioner
Utformning

F.1.1

Allmnt
Kraven enligt B.1.11.3.2 behver inte uppfyllas om anordningar fr att mta fukthalten i en ldsektion av tr installeras. Om spnnstagen p en tvrspnd brobaneplatta sticker ut utanfr intckningen kan dessa anvndas som avvgningsdubbar. I detta fall ska det p ritning visas var p stagen avvgningen kommer att utfras.

F.1.2 F.1.3
F.1.3.1

Klimatklass Frband
Tvrfrband
Tvrfrband ska anordnas mellan huvudbalkar vid upplag nr spnnvidden r strre n tta meter. Mellan upplag och vid konsolndar ska tvrfrband anordnas i fr brfrmgan erforderlig omfattning.

F.1.3.2 F.1.3.3

Mellanlggsbricka
Diametern p hlet i en mellanlggsbricka ska motsvara skruvens diameter.

Skruvfrband
Ett skruvfrband ska utformas s att det kan efterdras. Brickor under skruvhuvuden och muttrar ska ha en sdan storlek att tret inte krossas vid tdragning.

F.1.4 F.1.5
F.1.5.1

Dimensioner
Det fria avstndet mellan en trkonstruktion och markytan ska vara minst 800 mm.

Trskydd
Allmnt
Konstruktionsdelar av tr ingende i huvudkonstruktionen ska skyddas mot vderexponering s att fuktkvoten i tret hlls p en s lg niv att rta inte kan uppst.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

132

Trskydd stadkoms genom en kombination av intckning enligt F.1.5.2, impregnering enligt F.1.5.3, ytbehandling enligt F.1.5.4 och ttskikt enligt G.2.1.1. Srskild omsorg ska lggas vid att skydda tret mot fukt. Tr som utstts fr fukt ska ges mjlighet att torka ut. Konstruktionen ska utformas s att vatten inte leds in i den samt s att ansamling av vatten och smuts undviks. Infstningar mot upptriktade ytor ska undvikas. Genomfringar t.ex. brunnar ska om mjligt undvikas. Kapillr fuktvandring ska frhindras genom att: - Vattentta mellanlgg lggs mellan trytor som i annat fall skulle ligga mot varandra, exempelvis vid diagonaler i fackverk. - Distanser monteras mellan rckesstndare och brobaneplatta s att en luftspalt p minst 10 mm bildas. Distansernas underkanter ska ligga minst 10 mm ver brobaneplattans underkant. Rckesstndarnas underkant fr inte ligga hgre n brobaneplattans underkant.

F.1.5.2
F.1.5.2.1

Intckning
Intckning fr en teknisk livslngd av 40 r Fr att uppn en teknisk livslngd av minst 40 r ska fljande delar av huvudkonstruktionen tckas in: - verytor som lutar mindre n 30 frn horisontalplanet. - ppna fogar som inte befinner sig inom det omrde som skyddas av brobaneplattan eller av tak. - Brobaneplattas sidor och spnnstagsfrankringar. - ndtr. Intckning fr en teknisk livslngd av 80 r Fr att uppn en teknisk livslngd av minst 80 r ska alla delar av huvudkonstruktionen utom brobaneplattans underyta tckas in. Fr konstruktioner som inte r frlagda i vgmilj eller marin milj fr dock kravet p intckning slopas fr underytor och ytor som skyddas av brobaneplatta eller av tak. Detaljutformning av intckning Intckning ska utformas s att tret skyddas mot vderexponering s att fuktkvoten i tret hlls p en s lg niv att rta inte kan uppst. Intckningen ska avslutas med droppkant och frses med distanser s att en luftspalt p minst 20 mm bildas mot konstruktionen. Distansens underkant ska ligga minst 10 mm ver brobaneplattans underkant. Intckning av vertikala ytor ska avslutas under den skyddade konstruktionsdelens underkant.

F.1.5.2.2

F.1.5.2.3

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

133

En brobaneplattas nde ska tckas in. Om brobaneplattans nde ttas p annat stt n genom att plattans ttskikt dras ned ver ndytan, ska den ytbehandlas som en yta utsatt fr nederbrd enligt F.1.5.4.

F.1.5.3
F.1.5.3.1

Impregnering
Allmnt Tr som ingr i huvudkonstruktion samt rcken ska impregneras i den omfattning som anges i F.1.5.3.2 - F.1.5.3.3. Om en konstruktionsdel kan definieras till mer n en milj gller den strngaste miljn. Trskyddsmedel fr inte innehlla krom, arsenik eller kreosot. Konstruktionsdelar i anvndningsklass 4 Fljande konstruktionsdelar ska hnfras till anvndningsklass 4 enligt SSEN 335-2 och ska skyddas mot angrepp av rta och virkesfrstrande insekter enligt SS-EN 351-1: - En konstruktionsdel belgen i vgmilj eller marin milj, dock inte en brobaneplatta med ttskikt. - En konstruktionsdel som inte r skyddad av en intckning enligt F.1.5.2.2 eller r belgen i omrde skyddat av brobaneplatta eller tak. Konstruktionsdelar i anvndningsklass 2 Fljande konstruktionsdelar ska utfras av oimpregnerat barrtr eller av annat virke med erforderlig naturlig bestndighet i anvndningsklass 2 enligt SS-EN 335-2: - En brobaneplatta med ttskikt. - En konstruktionsdel som inte r belgen i vgmilj eller marin milj och som r skyddad av intckning enligt F.1.5.2.2 eller r skyddad av brobaneplatta eller tak. Om byggherren anger detta ska en konstruktionsdel enligt ovan impregneras som skydd mot virkesfrstrande insekter. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

F.1.5.3.2

F.1.5.3.3

F.1.5.4

Ytbehandling
Limtr och limmat konstruktionsvirke som utstts fr direkt solstrlning eller nederbrd samt andra synliga ytor ska skyddas med en pigmenterad ytbehandling. Ytbehandlingen ska utfras enligt SS-EN 927-1, strngaste exponeringsklassen. Skikttjockleken ska fr ytor utsatta fr direkt solljus eller nederbrd uppfylla kraven i klass hg. Skikttjockleken ska fr vriga synliga ytor uppfylla kraven i klass medel. Objektspecifikt byggherrekrav mjligt, se A.1.3.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

134

F.2

Verifiering genom berkning och provning

Trkonstruktioner ska dimensioneras enligt SS-EN 1995-1-1 och SS-EN 1995-2.

F.2.1

Spnnstag i tvrfrspnda plattor

Spnningen i spnnstagen ska begrnsas enligt - SS-EN 1992-1-1, 5.10.2 (1) P fre lsning och - SS-EN 1992-1-1, 5.10.3 (2) efter lsning.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

135

G
G.1

Brodetaljer
Allmnt
Del G behandlar ttskikt, belggning, avvattningssystem, lager, vergngskonstruktioner, skyddsanordningar och vriga brodetaljer. Krav avseende utformning och laster i del B samt kraven avseende betong-, stl- och trkonstruktioner i del D, E och F ska glla fr brodetaljer med de ndringar och tillgg som anges i denna del. Brodetaljer ska, utver vad som anges i G.2 G.11 avseende betsndighet, ha god bestndighet i den milj de r belgna.

G.2
G.2.1
G.2.1.1

Ttskikt fr vg- samt gng- och cykelbroar

Utformning
Anordnande av ttskikt
Ett vattenttt ttskikt ska anordnas p - brobaneplattor p spnnarmerade broar, - icke trafikerade bottenplattor och stagbalkar av betong i vgmilj samt - brobaneplattor av stl, aluminium och tr. vriga brobaneplattor av betong och trafikerade bottenplattor ska frses med ett vattenttt ttskikt eller en direktgjuten slitbetong. Ttskikt med asfaltmastix fr inte utfras p broar med huvudbalkar av stl i omrden med lgre minimal lufttemperatur, enligt VVFS 2004:43, bilaga 2 n - 40 C. Ttskikt ska utformas som ttskiktsmatta p - trafikerade bottenplattor, - trafikerade stagbalkar, - bottenplattor i vgmilj samt - stagbalkar i vgmilj. Om bottenplattan eller stagbalken r verfylld med minst 1,0 m jord fr ttskiktet slopas. P en brobaneplatta med asfaltbelggning ska ttskiktet utformas som asfaltmastix eller ttskiktsmatta.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

136

P en brobaneplatta med en betongbelggning p ett ttskikt ska ttskiktet utformas som ttskiktspapp enligt AMA, DCF.311 Slitlager av betong p ttskikt p bro. P en brobaneplatta av stl ska ttskiktet utformas som epoxi, akrylat eller ttskiktsmatta. P en brobaneplatta av tr ska ttskiktet utformas som ttskiktsmatta. P en brobaneplatta av aluminium ska ttskiktet utformas som akrylat, polyuretan eller ttskiktsmatta. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

G.2.1.2

Drnering
Ttskiktets veryta ska avvattnas via grundavlopp och drneringskanaler som ska utformas och placeras enligt G.5.1.2 och G.3.2.1.10. Fr trbroar se ven F.1.5.1.

G.2.1.3

Kantfrsegling
Kantfrsegling fr kantbalk, refug, vergngskonstruktion och bronde ska uppfylla kraven enligt ngot av alternativen AMA, JBJ.111 Kantfrsegling med bitumen i bro, AMA, JBJ.112 Kantfrsegling med epoxi i bro eller AMA, JBJ.113 Kantfrsegling med ttskiktsmatta i bro.

G.3
G.3.1 G.3.2
G.3.2.1
G.3.2.1.1

Belggning fr vg- samt gng- och cykelbroar

Allmnt
Trafikerade ytor p broar ska frses med belggning.

Belggning p brobaneplatta av betong

Utformning
Asfaltbelggning En asfaltbelggning ska best av bindlager och slitlager som ska uppfylla kraven enligt TK Vg kapitel 7.1. Slit- och bindlager Ett bindlager av asfaltbetong ska uppfylla kraven i AMA, DCF.21111 Bindlager av asfaltbetong p brobaneplatta av betong.

G.3.2.1.1.1

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

137

Ett slitlager av asfaltbetong ska uppfylla kraven i AMA, DCF.2212 Slitlager av asfaltbetong p brobaneplatta av betong. Ett bindlager av gjutasfalt ska uppfylla kraven AMA, DCF.22111 Bindlager av gjutasfalt p brobaneplatta av betong. Ett slitlager av gjutasfalt ska uppfylla kraven i AMA, DCF.22112 Slitlager av gjutasfalt p brobaneplatta av betong. I omrden med lgre minimal lufttemperatur, enligt VVFS 2004:43, bilaga 2, n - 40 C och dr ABT / B 160/220 valts som slitlager fr bindlagret ven utfras av ABT / B 160/220.
G.3.2.1.1.2 Kombinerat skydds- och bindlager Ett kombinerat skydds- och bindlager ska uppfylla kraven i AMA, DCF.22111 Bindlager av gjutasfalt p brobaneplatta av betong. Asfaltbelggning som p anslutande vg Om slitlagret utformas som asfaltbelggning p anslutande vg ska ett skyddslager utfras d - ttskiktet bestr av ttskiktsmatta eller - ttskiktet bestr av asfaltmastix och det lager som lggs p ttskiktet har en stenstorlek > 11 mm. Betongbelggning En betongbelggning ska utformas som en betongbelggning p ttskikt eller som en direktgjuten slitbetong. En betongbelggning ska uppfylla kraven i AMA, DCF.311 Slitlager av betong p ttskikt p bro eller DCF.312 Direktgjutet slitlager av betong p bro. Betongbelggning som p anslutande vg En belggning utformad som betongbelggning som p anslutande vg ska uppfylla kraven i TK Vg kapitel 7.2. Belggning p gng- och cykelbroar och frhjda gng- och cykelbanor Belggningens beroende av kantbalk Om belggningen fordrar sidostd fr kantbalken inte vara utformad som en frsnkt kantbalk. Utformning av belggning intill en vergngskonstruktion P en strcka av minst 2,0 m nrmast en vergngskonstruktion p en bro med en trafikmngd strre n 5 000 DT ska slitlagret utformas som gjutasfalt PGJA med BCS invltad i ytan eller som en betongbelggning. Vid utformning av slitlager av ABS p bron fr ABS dras nda fram till vergngskonstruktionen.

G.3.2.1.2

G.3.2.1.3

G.3.2.1.4

G.3.2.1.5 G.3.2.1.6

G.3.2.1.7

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

138

P broar med lgre trafikmngd fr det slitlager som valts fr bron dras nda fram till vergngskonstruktionen. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.
G.3.2.1.8 Fogning med fogmassa Lngs ett slitlagers sidor ska en fog med fogmassa utfras. Fogningen ska uppfylla kraven i AMA, DCF.6 Fog med fogmassa. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Typbelggningar Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Drneringskanaler Drneringskanaler ska anordnas i de lgpunkter och delar av lglinjer p brobaneplattans ttskikt dr grundavlopp inte fr utfras, t.ex. ver vgar och elektrifierade jrnvgar. En drneringskanal ska anordnas tvrs bron mellan grundavloppen intill en vergngskonstruktion. Drneringskanalen ska fras ut till lglinjen lngs kantbalken. Drneringskanaler ska anordnas i brons lngdriktning mellan grundavlopp placerade ute i breda brobaneplattor, se G.5.1.2. Dessa drneringskanaler ska dras ut ver bronden, dras ut till en drneringskanal tvrs ver brobaneplattan vid en vergngskonstruktion eller avslutas vid ett grundavlopp. En drneringskanal ska anordnas i lglinjen utmed kantbalken om slitlagret r av ABD/B 70/100 och brobaneplattan utformas med tvrfall mot kantbalken, om inte kantbalken r utformad som en frsnkt kantbalk. Drneringskanalen ska avslutas med dubbla grundavlopp eller dras ut ver bronden. Avstndet mellan de dubbla grundavloppen ska vara ca 200 mm. Drneringskanalerna ska anordnas p ttskiktets yta och utformas som ursparingar i det belggningslager som lggs p ttskiktet. Om den totala tjockleken p ttskiktet och belggningen r 170 mm, fr drneringskanalerna placeras ovanp ett kombinerat skydds- och bindlager av PGJA eller ovanp en skyddsbetong.

G.3.2.1.9 G.3.2.1.10

G.3.3
G.3.3.1
G.3.3.1.1

Belggning p brobaneplatta av stl

Utformning
Allmnt En asfaltbelggning ska best av bindlager och slitlager som ska uppfylla kraven enligt TK Vg kapitel 7.1.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

139

G.3.3.1.2

Icke ppningsbara vg- eller gng- och cykelbroar P brobaneplattor av stl ska belggningen utformas med PGJA som bindlager och slitlager av PGJA eller med slitlager av SBS-modifierad asfaltbetong till en total tjocklek av 65 mm. Ttskiktet ska vid denna belggningsuppbyggnad best av ttskiktsmatta som lggs p en epoxifrseglad stlyta. Belggningen ska uppfylla kraven i DCF.22121 Bindlager av gjutasfalt p brobaneplatta av stl tillsammans med DCF.21122 Slitlager av asfaltbetong p brobaneplatta av stl eller AMA, DCF.2212 Bind- och slitlager av gjutasfalt p brobaneplatta av stl. Objektspecifikt byggherreval se A.1.3. ppningsbara vg- gng- eller cykelbroar Belggningen ska p ppningsbara broar utformas med PGJA som bindoch slitlager som limmas till ett ttskikt av epoxi. Den totala tjockleken ska vara 50 mm. Belggningen ska uppfylla kraven i AMA, DCF.2212 Bindoch slitlager av gjutasfalt p brobaneplatta av stl Belggningen p ppningsbara broar och gng- och cykelbroar kan alternativt utformas med ett ttskikt och en tunn belggning av akrylat till en total tjocklek av 10 mm 2 mm. Belggningen ska uppfylla kraven i AMA, JBG.11 Vattentta skikt av akrylat p bro och DCF.411 Slitlager av akrylat p brobaneplatta av stl. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

G.3.3.1.3

G.3.4
G.3.4.1

Belggning p brobaneplatta av tr
Utformning
Kraven enligt avsnitt G.3.2.1 ska uppfyllas. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

G.3.5
G.3.5.1
G.3.5.1.1

Belggning p brobaneplatta av aluminium

Utformning
Allmnt Belggningen ska utformas med PGJA p ttskiktsmatta med en total tjocklek av 30 mm eller av akrylat eller akrylat p polyuretan till en total tjocklek av 10 2 mm enligt ngot av nedanstende alternativ. Belggningen ska uppfylla kraven i AMA, DCF.2212 Bind- och slitlager av gjutasfalt p brobaneplatta av stl

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

140

Belggningen ska uppfylla kraven i AMA, JBG.11 Vattentta skikt av akrylat p bro. Belggningen ska uppfylla kraven AMA, JBG.12 Vattentta skikt av polyuretan p bro och DCF.412 Slitlager av akrylat p brobaneplatta av aluminium. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.
G.3.5.1.2 Asfaltbelggning Om byggherren anger detta ska ett slitlager av gjutasfalt lggas med BCS invltad i ytan. Kraven p mngd och slitstyrka enligt TK Vg, 7.1.8.2 ska d vara uppfyllda. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

G.3.6
G.3.6.1
G.3.6.1.1 G.3.6.1.1.1

Belggning p trafikerade bottenplattor

Utformning
Asfaltbelggning Asfaltbelggningen ska uppfylla kraven i TK Vg kapitel 7.1. Slit- och bindlager Ett bindlager av asfaltbetong ska uppfylla kraven i AMA, DCF.21111 Bindlager av asfaltbetong p brobaneplatta av betong. Ett slitlager av asfaltbetong ska uppfylla kraven i AMA, DCF.2212 Slitlager av asfaltbetong p brobaneplatta av betong. Ett bindlager av gjutasfalt ska uppfylla kraven i AMA, DCF.22111 Bindlager av gjutasfalt p brobaneplatta av betong. Ett slitlager av gjutasfalt ska uppfylla kraven i AMA, DCF.22112 Slitlager av gjutasfalt p brobaneplatta av betong. I omrden med lgre minimal lufttemperatur, enligt VVFS 2004:43, bilaga 2, n - 40 C och dr ABT / B 160/220 valts som slitlager fr bindlagret ven utfras av ABT / B 160/220. Kombinerat skydds- och bindlager Ett kombinerat skydds- och bindlager ska uppfylla kraven i AMA, DCF.22112 Slitlager av gjutasfalt p brobaneplatta av betong. Betongbelggning Betongbelggning ska utformas som betongbelggning p ttskikt eller som direktgjuten slitbetong. Belggningen ska uppfylla kraven i AMA, DCF.311 Slitlager av betong p ttskikt p bro eller DCF.312 Direktgjutet slitlager av betong p bro.

G.3.6.1.1.2

G.3.6.1.2

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

141

G.3.6.1.3

Betongbelggning som p anslutande vg Belggning utformad som betongbelggning som p anslutande vg ska uppfylla kraven i TK Vg kapitel 7.2. Belggning p frhjd gng- cykelbana Fr en gng- och cykelbana gller samma utfrande och tjocklekskrav fr belggningsuppbyggnaden som anges i G.3.2.1.5. Fogning med fogmassa Dr en belggning ansluter mot en vertikal betongyta ska en fog med fogmassa utfras. Fogning med fogmassa ska uppfylla kraven i AMA, DCF.6 Fog med fogmassa Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Typbelggningar Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Drneringskanaler Drneringskanaler ska anordnas s att vatten kan ledas bort frn lgpunkter och lglinjer p den trafikerade bottenplattan. Drneringskanalerna ska anordnas p ttskiktets yta och utformas som ursparingar i det belggningslager som lggs p ttskiktet. Drneringskanalerna kan placeras ovanp kombinerat skydds- och bindlager av PGJA. Vattnet frn drneringskanalerna ska samlas upp och ledas bort t.ex. genom anordnande av avlopp som r anslutna till pumpar. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

G.3.6.1.4

G.3.6.1.5

G.3.6.1.6 G.3.6.1.7

G.4
G.4.1

Ttskikt och belggning fr jrnvgsbroar

Allmnt
Ttskikt p jrnvgsbroar ska best av ett flytapplicerat elastiskt vattenttt ttskikt. P jrnvgsbroar ska ttskikt och belggning med tillhrande grundavlopp, drneringskanaler etc. enligt G.2 och G.3 anordnas p brobaneplattor eller trafikerade bottenplattor som trafikeras av vgtrafik eller gng- och cykeltrafik. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

142

G.4.2

Utformning
Ttskikt ska anordnas p - en brobaneplatta till en samverkansbro, - stltrgsbro, - en brobaneplatta av stl. Om byggherren anger detta fr ttskiktet p en samverkansbro utfras enbart p vissa delar av brobaneplattan. Omfattningen ska d minst best av de delar av brobaneplattan som r utsatta fr dragspnningar i brons lngsled i en karakteristisk lastkombination i bruksgrnstillstndet. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

G.5
G.5.1
G.5.1.1
G.5.1.1.1

Avvattningssystem
Utformning
Ytavlopp
Anordnande av ytavlopp Fr vg- samt gng- och cykelbroar ska ett ytavlopps veryta frlggas 10 mm under belggningens veryta. I jrnvgsbroar utformade som trgbalkbroar av stl ska avlopp anordnas mellan varje tvrbalk. Ytavloppsrr ska dras ned minst 100 mm under huvudbalkarnas underyta. I ldkonstruktioner och i plattbroar ska rret frn ett ytavlopp dras ned minst 100 mm under verbyggnadens underyta. Vid genomfringar av ytavloppsrr i andra konstruktionsdelar n en brobaneplatta ska rret kls in med ett minst 5 mm tjockt lager av vattenttt och icke sugande polyuretanskum. Markytan under ett ytavlopp eller ett stuprr ska skyddas mot erosion. Avloppets ppningsarea ska vara minst 32 000 mm2, gallret undantaget. Avloppet ska vara frsett med galler. Ett ingjutet rr fr ett ytavlopp fr ha hgst tv krkar med vardera hgst 45 vinkel. Ett ytavlopps ingjutna delar ska ha minst 55 mm tckande betongskikt. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Placering av ytavlopp Avstndet mellan ytavlopp fr inte vara strre n att en tillfredstllande avvattning av brobaneplattan erhlls.

G.5.1.1.2

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

143

Broar med frhjd kantbalk eller med frhjd gng- och cykelbana ska frses med ytavlopp som ska placeras intill kantbalkarna eller intill gngoch cykelbanorna. Avloppen ska placeras s att dess mitt r 0,2 m frn kantbalkarnas respektive gng- och cykelbanornas insidor. Ytavlopp ska alltid finnas intill en vergngskonstruktion p den sida som lutar mot vergngskonstruktionen. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.
G.5.1.1.3 Anslutning av ytavlopp ver en vg, gng- och cykelvg eller jrnvg ska ytavlopp anslutas till ett stuprr. Ett ytavlopp intill en bropelare ska anslutas till ett stuprr. En anslutning av ett ytavlopp till ett stuprr via en passbit ska vara vattentt. Ett stuprr ska avslutas p ett sdant stt att vattnet frs bort frn underliggande konstruktionsdelar. Ett stuprrs inre diameter ska anpassas till frvntad vattenmngd. Den yttre diametern ska dock vara minst 110 mm. En anslutningsledning mellan ett ytavlopp och en stamledning ska ha en minsta innerdiameter av 100 mm. Ledningen ska ha ett fall av minst 1 % och ska anslutas till en stamledning. D stamledningar finns i ldbalkar ska dessa ha drneringshl. Ett hl fr genomfring av ett anslutningrr ska ha en sdan storlek att rret ven vid rrelser i rret och bron gr fritt frn hlets kanter. I ldkonstruktioner ska mellanrummet mellan rr och liv ttas med ett elastiskt och bestndigt material.

G.5.1.2
G.5.1.2.1

Grundavlopp
Anordnande av grundavlopp versidan av en brobaneplattas ttskikt ska avvattnas. Vid ett utfrande med kombinerat skydds- och bindlager av PGJA avvattnas detta lagers veryta. Avvattningen ska gras mjlig genom installation av grundavlopp och drneringskanaler. Grundavloppsrren ska dras ned minst 20 mm under underytan p de konstruktionsdelar som rren dras igenom. Grundavloppsrren fr dock avslutas i niv med underytan p den konstruktionsdel de dras igenom om en 20 mm djup ursparing utfrs lokalt kring grundavloppen. Ursparingen fr inte inkrkta p det tckande betongskiktet. Placering av grundavlopp Grundavlopp ska placeras - i rader lngs brobaneplattans lglinjer, - tvrs bron intill vergngskonstruktioner och - i rader lngs bron med ett avstnd av hgst 7,5 m mellan raderna.

G.5.1.2.2

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

144

Avstndet frn en hglinje, t.ex. bomberingsmitt, till nrmaste rad med grundavlopp ska vara hgst 7,5 m. Avstndet frn en frsnkt kantbalk till nrmaste rad med grundavlopp ska vara hgst 7,5 m. Vid ett utfrande med kombinerat skydds- och bindlager av PGJA kan avstndet mellan raderna respektive frn en rad till en hglinje eller en frsnkt kantbalk kas till 13 m. Avstndet mellan grundavloppen i respektive rad ska vara hgst 3,0 m. Intill en vergngskonstruktion fr avstndet tvrs bron vara hgst 4,5 m. Detta mtt ska ocks glla i lngsled till det frsta grundavloppet frn en hgpunkt intill en vergngskonstruktion. Grundavlopp ska inte placeras i brobaneplattans hrdast trafikerade delar, t.ex. under frvntade hjulspr. Intill ett ytavlopp ska ett grundavlopp placeras p den sida i broriktningen som lutar mot ytavloppet. Ett grundavlopp fr inte mynna ver trafikytor. Det horisontella avstndet frn ett grundavlopp till en kontaktledning fr en jrnvg ska vara minst 1,5 m. Grundavlopp ska placeras s att dropp p konstruktionsdelar under brobaneplattan undviks. Grundavlopp fr inte mynna i en ldkonstruktion. Fr rr som dras igenom en ldkonstruktion ska samma krav glla som fr ytavlopp.

G.5.1.3
G.5.1.3.1

Gasutlopp
Anordnande av gasutlopp D ttskiktet bestr av asfaltmastix ska gasutlopp anordnas. Gasutloppen ska anslutas till ett gasavledande skikt av glasfibernt. Gasutloppsrren ska avslutas i niv med brobaneplattans underyta. Rrens placering i frhllande till kontaktledning och hrt trafikerade delar ska uppfylla samma krav som fr grundavlopp. Placering av gasutlopp Gasutlopp ska placeras - ca 400 mm frn varje grundavlopp, - med ett inbrdes avstnd av hgst tre meter frn drneringskanaler som erstter grundavlopp, - med ett inbrdes avstnd av hgst tre meter lngs brobaneplattans hglinje och - med ett inbrdes avstnd av hgst tre meter intill en frsnkt kantbalk. P andra delar av brobanan ska gasutlopp placeras med 7,5 m som strsta inbrdes avstnd.

G.5.1.3.2

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

145

G.5.1.4

Stamledning
Stamledningar ska dimensioneras fr regn med 10-rs terkomsttid. Ledningarna ska frses med en termostatreglerad elektrisk uppvrmning i sdan omfattning att temperaturen fr vattnet i rren aldrig kommer att understiga 0 C. Uppvrmningssystemet ska frses med larmanordning som varnar vid strmavbrott. P minst var 80 m ska stamledningarna frses med rensningsmjlighet i form av ett proppat grenrr med innerdiametern minst 100 mm. Grenrret ska placeras p sdant stt att rensning kan ske mot strmriktningen. Fr spolning av stamledning ska en 50 mm ledning lggas in i hela brons lngd i anslutning till respektive stamledning. Spolvattenledningen ska frses med anslutningar fr hgtrycksaggregat. Spolvattenledningen ska kunna trycksttas till ett drifttryck av minst 3 bar. Ledningen ska provtryckas till 10 bar. Ledningen skall frses med anordning fr tmning vintertid. Stamledningarna ska frses med elektriskt uppvrmda sandfng minst var 100 m. Tmning ska kunna utfras underifrn genom en ppningsbar botten. Ett hl fr genomfring av en stamledning ska ha en sdan storlek att rret ven vid rrelser i rret och bron gr fritt frn hlets kanter. I ldkonstruktioner ska mellanrummet mellan rr och liv ttas med ett elastiskt och bestndigt material. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

G.6
G.6.1
G.6.1.1 G.6.1.2

Lager
Utformning
Allmnt Placering av lager
Ett lager ska placeras med sitt centrum minst 200 mm och med bultcentrum minst 100 mm frn en betongkant. Kantlist eller annan mindre utkragning ska inte rknas in i dessa mtt.

G.6.1.3 G.6.1.4

Frankringsanordningar
Ett lagers frankringsanordningar ska utformas s att lagret kan bytas.

Undergjutning
En undergjutning ska utformas enligt SS-EN 1337-11, 6.6, varvid den i standarden angivna tjockleken ska avse hjden ver lagerplintens veryta.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

146

Under ett lager som ska undergjutas ska en 30 - 50 mm djup ursparing anordnas. Delen ovanfr lagerplintens veryta ska vara fasad p hela sin hjd. Undergjutningen fr inte kraga ut ver ursparingens kant.

G.6.2
G.6.2.1 G.6.2.2

Verifiering genom berkning och provning

Allmnt
Lager ska uppfylla krav enligt SS-EN 1993-2, bilaga A.

Rrelsekapacitet
Ett lagers rrelselngd ska berknas enligt SS-EN 1993-2, A.4.2. Fr alla lagertyper utom gummilager ska i tillgg till vad som anges i SS-EN 19932, A.4.2 ett tillgg fr rrelser i grundlggningen gras enligt tabell G.6-1. Vid bestmning av tillgget ska det strsta av vrdena fr det aktuella stdet och stden med fasta lager vljas.
Tabell G.6-1 Tillgg till lagerrrelser Grundfrhllanden Horisontalrrelse (mm) Vinkelrrelse (%)

Berggrundlggning Grundlggning p friktionsjord med minst medelhg relativ fasthet Grundlggning p annat material eller p plar

0 10

0,10 0,20

20

0,30

Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

G.6.2.3

Brottgrnstillstnd
Vid dimensionering av frankringsanordningar enligt SS-EN 1993-2, A.3.3, ska hnsyn tas till avrostning. Rostmnen ska berknas enligt tabell G.6-2. Berkningen ska utfras fr brons tekniska livslngd.
Tabell G.6-2 Vrden fr berkning av rostmn Frsta 10-rsperioden Fljande 10-rsperioder

0,30 mm

0,20 mm

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

147

G.6.2.4

Bruksgrnstillstnd
En horisontell sidorrelse hos ett armerat gummilager fr hgst vara 5 mm i en karakteristisk lastkombination.

G.6.3
G.6.3.1 G.6.3.2 G.6.3.3 G.6.3.4 G.6.3.5

Lager enligt europastandard

Kalottlager
Kalottlager ska uppfylla krav enligt G.6.1, G.6.2 och SS-EN 1337-7.

Glidelement
Glidelement ska uppfylla krav enligt G.6.1, G.6.2 och SS-EN 1337-2.

Rullager
Rullager ska uppfylla krav enligt G.6.1, G.6.2 och SS-EN 1337-4.

Vipplager
Vipplager ska uppfylla krav enligt G.6.1, G.6.2 och SS-EN 1337-6.

Gummipottlager
Gummipottlager skall uppfylla krav enligt G.6.1, G.6.2 och SS-EN 1337-5. Gummipottlager fr inte anvndas i omrden med lgre minimal lufttemperatur n -42 C enligt VVFS 2004:43.

G.6.3.6

Gummilager
Gummilager skall uppfylla krav enligt G.6.1, G.6.2 och SS-EN 1337-3. Gummilager fr inte anvndas i omrden med lgre minimal lufttemperatur n -42 C enligt VVFS 2004:43. Oarmerade gummilager fr endast anvndas under fljande frutsttningar: - Lagren ska vara utformade som gummiremselager och uppfylla kraven i SS-EN 1337:3, 5.5. - Temperaturrrelsen ska vara hgst 15 mm. - Den del av bromslasten som ska fras ver till det aktuella stdet ska vara hgst 125 kN

G.6.4

vriga lager
Lager som inte ingr i G.6.3 ska uppfylla krav enligt G.6.1 och G.6.2 samt dimensioneras enligt del A, B och E. Se ven A.1.4. I ett lager ingende glidelement ska uppfylla kraven i avsnitt G.6.3.2.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

148

G.7
G.7.1

vergngskonstruktioner fr vgsamt gng- och cykelbroar

Allmnt
vergngskonstruktioner ska vljas med hnsyn till de frutsttningar och krav som gller fr den aktuella brotypen och brolget samt s att de medger frekommande lngd- och vinkelrrelser. De primra kraven p en vergngskonstruktion r att den ska medge tillrcklig rrelse och vara vattentt. En vergngskonstruktion fr inte anvndas fr sidostyrning.

G.7.2
G.7.2.1

Funktionskrav
Rrelsekapacitet
En vergngskonstruktions rrelselngd ska berknas enligt SS-EN 1993-2, bilaga B. Med tillgg till vad som anges i SS-EN 1993-2, bilaga B ska ett tillgg fr eventuella rrelser i grundlggningen gras enligt tabell G.7-1. Vid bestmning av tillgget ska det strsta av vrdena fr det aktuella stdet och stden med fasta lager vljas. Tabell G.7-1 Tillgg till rrelser i vergngskonstruktioner
Grundfrhllanden Horisontalrrelse (mm)

Berggrundlggning Grundlggning p friktionsjord med minst medelhg relativ fasthet eller p spetsbrande plar Grundlggning p annat material eller p mantelbrande plar

0 5

10

G.7.2.2

Brfrmga
En vergngskonstruktion ska dimensioneras fr de laster som bron i vrigt dimensioneras fr.

G.7.2.3

Tthet
En vergngskonstruktion ska vara utformad s att underliggande konstruktionsdelar effektivt skyddas mot vatten och sand.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

149

En vergngskonstruktion ska vara utformad s att anslutningen till brons ttskikt och belggning blir tt.

G.7.2.4

Bestndighet
En vergngskonstruktion ska ha sdana egenskaper att de i G.7.2.1, G.7.2.2 och G.7.2.3 angivna funktionskraven uppfylls under en lng tid.

G.7.2.5

Utbytbarhet
En vergngskonstruktion ska utformas s att eventuella gummielement kan bytas.

G.7.2.6

Jmnhet
En vergngskonstruktion ska vara utformad s att anslutningen till belggningen ger god komfort fr trafikanterna. Fogppningar i respektive gummilamell fr inte ha en rrelsemjlighet strre n 90 mm. vergngskonstruktionens veryta ska vara frlagd 5 mm under belggningens veryta.

G.7.2.7

Bulleremissioner
En vergngskonstruktion och dess anslutning till belggningen ska utformas p ett sdant stt att bulleremissioner frn trafiken vid passage av vergngskonstruktionen begrnsas. Anslutningen av en vergngskonstruktion till andra konstruktionsdelar ska utformas s att spridningen av buller begrnsas. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

G.7.3
G.7.3.1

Utformning
Allmnt
En vergngskonstruktion ska uppfylla krav enligt SS-EN 1993-2, bilaga B. Med ndring av SS-EN 1993-2, bilaga B, godtas dock en vergngskonstruktion utan ETA under frutsttning att kraven enligt AMA, DEP.16 vergngskonstruktioner i bro och DEP.161 vergngskonstruktioner vid nybyggnad r uppfyllda. En vergngskonstruktion ska utformas s att vatten inte blir stende i fogppningen. En vergngskonstruktion med flera gummielement ska frses med en glidande tckplt eller plthuv med minst 10 mm godstjocklek ver kantbalken och en minst 5 mm tjock vertikal tckplt p kantbalkens utsida. Om byggherren anger detta ska en vergngskonstruktion dras ut 100 mm, och gummidelen 150 mm, utanfr kantbalkens utsida. En konstruktion med

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

150

flera gummielement ska d frses med en glidande tckplt eller plthuv med minst 10 mm godstjocklek ver kantbalken. Kraven fr en kantbalk enligt ovan ska ven uppfyllas fr upphjda gngoch cykelbanor. Under en vergngskonstruktion som r frsedd med centreringsanordningar, traversbalkar, frankringar och andra anordningar som krver inspektionsmjlighet underifrn ska utrymmet under vergngskonstruktionen ges en bredd av minst 0,6 m. Denna bredd fr mtas under de kantlister som anordnas nrmast under vergngskonstruktionen. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

G.7.3.2

Drnering
Gummiprofiler med ldsektion ska p undersidan vara frsedda med drneringshl. Ytvatten som rinner fram lngs vergngskonstruktionen ska ledas bort till ett stuprr med tratt utanfr kantbalken. En eventuell tvrgende rnna under vergngskonstruktion ska ges en tillrcklig lutning och placeras s att den r tkomlig fr inspektion och rensning. Fr att mjliggra effektiv rensning kan det ibland vara ndvndigt att anordna srskilda spolrr som r tkomliga frn brobanan. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

G.7.3.3

Infstning
Infstningen av en vergngskonstruktion ska utformas s att de krafter som verkar p vergngskonstruktionen kan verfras till de anslutande konstruktionsdelarna. Infstningen ska utformas s att vergngskonstruktionen r fixerad under arbeten med anslutande konstruktionsdelar.

G.8
G.8.1

vergngskonstruktioner fr jrnvgsbroar
Allmnt
En vergngskonstruktion ska vljas med hnsyn till de frutsttningar och krav som gller fr aktuella brotyper och brolgen och s att de kan medge frekommande lngd- och vinkelrrelser. Det primra kravet p en vergngskonstruktion r att den ska medge tillrcklig rrelse och vara vattentt. En vergngskonstruktion fr inte anvndas fr sidostyrning.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

151

En vergngskonstruktion ska utformas s att inverkan p sprlget vid brons rrelser minimeras. vergngskonstruktion ska utformas s att funktionen p sprets dialatationsanordning inte hindras.

G.8.2
G.8.2.1

Funktionskrav
Rrelsekapacitet
Utgngspunkten fr val av vergngskonstruktion r den berknade lngdoch vinkelrrelse fogkonstruktionen ska uppta. Dessa rrelser ska berknas enligt SS-EN 1993-2, bilaga B. Rrelselngden definieras som skillnaden mellan vergngskonstruktionens strsta och minsta ppning. Med tillgg till vad som anges i SS-EN 1993-2, bilaga B ska ett tillgg fr eventuella rrelser i grundlggningen gras enligt tabell G.7-1. Vid bestmning av tillgget ska det strsta av vrdena fr aktuellt std och std med fast lager vljas. Vid rrelselngd mindre n 80 mm anordnas vergngskonstruktionen med genomgende ballast ver fogen. Vid rrelselngd strre n 80 mm anordnas vergngskonstruktionen utan genomgende ballast med avskrmande vertikala pltar vinkelrtt spret.

G.8.2.2

Brfrmga
En vergngskonstruktion ska dimensioneras fr de laster som bron i vrigt dimensioneras fr.

G.8.2.3

Tthet
En vergngskonstruktion ska effektivt skydda underliggande konstruktionsdelar mot vatten etc. En vergngskonstruktion ska vara utformad s att anslutningen till brons ttskikt blir tt.

G.8.2.4

Bestndighet
En vergngskonstruktion ska vara s uppbyggd att de i G.8.2.1, G.8.2.2 och G.8.2.3 angivna funktionskraven uppfylls under en lng tid.

G.8.2.5

Utbytbarhet
vergngskonstruktionen ska utformas s att eventuella gummielement kan bytas.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

152

G.8.3
G.8.3.1

Utformning
Infstning
Infstningen av en vergngskonstruktion ska utformas s att de krafter som verkar p vergngskonstruktionen kan verfras till de anslutande konstruktionsdelarna. Infstningen ska utformas s att vergngskonstruktionen r fixerad under arbeten med anslutande konstruktionsdelar.

G.9
G.9.1
G.9.1.1

Skyddsanordningar fr broar med vg- eller gng- och cykeltrafik

Utformning
Allmnt
De olika delar som ingr i ett rcke framgr av figur G.9-1.
Toppfljare Mellanfljare Stndare Navfljare

Mellanfljare

Figur G.9-1 Delar till rcke

G.9.1.2

Infstning av rcke
Ett rcke ska fstas in i bron genom att en p rckesstndaren fastsvetsad fotplatta skruvas fast i bron. P en kantbalk av betong ska rckesstndarens fotplt undergjutas. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

153

G.9.1.3
G.9.1.3.1

Vgbro
Allmnt Vgbroar ska frses med ett brorcke enligt G.9.1.9.1 i de kanter som r parallella med krbanan. Dessutom gller fljande krav nr ett rcke placeras i brons kant. Toppfljarens verkant ska vara minst 1200 mm ver belggningens verkant dr gng- och cykeltrafik kan frekomma. Om det finns en gng- eller cykelbana lngs rcket ska detta ven uppfylla kraven enligt G.9.1.9.2. Ett sdant rcke fr utformas genom en frhjning av ett rcke som uppfyller kraven enligt G.9.1.9.1. Frhjningen fr inte pverka rckets funktion. Den fria ppningen mellan kantbalkens verkant och navfljarens underkant respektive mellan navfljarens verkant och toppfljarens underkant fr inte verstiga 450 mm. Om brorcket inte uppfyller detta krav ska rcket frses med mellanfljare, skyddsnt, spjlgrind eller stnkskydd. Dock gller inte kravet p den fria ppningens storlek fr rcken dr gng- och cykeltrafik inte fr frekomma. Om krbanans kant och brons kant inte r frlagda i samma linje ska ett brorcke enligt G.9.1.9.1 placeras vid krbanans kant och ett fallskydd enligt G.9.1.9.3 placeras vid brons kant. Fallskyddet kan utg om det vertikala fallet frn brons verkant till underliggande mark eller botten p underliggande vattendrag r mindre n 3,0 meter eller ett eventuellt vattendjup r mindre n 0,5 meter vid medelvattenstnd. Om ett brorcke enligt G.9.1.9.1 placeras mellan krbanan och gng- och cykelbanan ska brons kanter frses med rcke enligt G.9.1.9.2. Brorcket enligt G.9.1.9.1 fr d inte ha en arbetsbredd som r strre n gng- och cykelbanans fria bredd reducerad med 1,0 meter. Fr broar dr referenshastigheten inte verstiger 50 km/tim, behver brorcket inte uppfylla kraven fr kapacitetsklass H2 enligt G.9.1.9.1. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Anordnande av rckesdetaljer Broar som gr ver en vg ska frses med skyddsnt. Skyddsntet ska placeras antingen i brorcket eller i brons kant inom det omrde som begrnsas av underliggande vgs trafikeringsomrde. P en bro ver en enskild vg fr skyddsntet slopas. Broar som gr ver en gng- och cykelvg ska frses med stnkskydd. Stnkskyddet ska placeras antingen i brorcket eller i brons kant inom det omrde som begrnsas av underliggande gng- och cykelbana. Om det finns en gng- eller cykelbana p bron ska rckena frses med spjlgrindar. En bro ver en jrnvg ska frses med skyddsnt i brorcke enligt G.9.1.7.3.

G.9.1.3.2

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

154

Om byggherren anger detta ska rcket frses med skyddsnt ver ett omrde dr det finns risk fr personskador om freml faller ner frn bron. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.
G.9.1.3.3 Anslutande vgrcke Nr brons teoretiska spnnvidd r hgst 10 meter fr den anslutande vgens rcke ven anvnds p bron. Brons kant ska d vara placerad utanfr rckets arbetsbredd. Ett sdant rcke fr inte anvndas p en bro ver en jrnvg. Vid en bro ver en vg eller en gng- och cykelbana ska bron frses med skyddsnt respektive stnkskydd enligt G.9.1.3.2.

G.9.1.4

Gng- och cykelbro

Gng- och cykelbroar ska frses med gng- och cykelbrorcke enligt G.9.1.9.2. Om byggherren anger detta ska ett rcke frses med skyddsnt ver ett omrde dr det finns risk fr personskador om freml faller ner frn bron. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

G.9.1.5

Skiljercke
Om den anslutande vgen har ett mittrcke ska ven bron frses med mittrcke enligt VGU. Om brande konstruktionsdelar som t.ex. pyloner och bgar r placerade i mittskiljeremsan ska skiljercket utfras enligt G.9.1.9.1.

G.9.1.6

Anslutande skyddsanordningar
Om brorcket ansluts till ett vgrcke med tillhrande navfljarfrankring eller vgrckesavslutning ska dessa uppfylla kraven enligt VGU.

G.9.1.7
G.9.1.7.1

Rckesdetaljer
Skarv Vid skarvning av en navfljare genom omlottlggning ska den del av navfljaren vars fria nde har samma riktning som trafiken placeras nrmast trafiken. En rrlig skarv ska utfras i rcket vid vergngskonstruktioner och vergngar mellan kantbalk och bank samt d s erfordras med hnsyn till rrelser. Spjlgrind En spjlgrind ska ha stende spjlor. Det fria avstndet mellan spjlorna och det fria avstndet mellan kantbalken och spjlgrindens underkant ska vara hgst 100 mm. Spjlgrindens verkant ska vara minst 1000 mm ver

G.9.1.7.2

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

155

belggningens verkant. Om rcket r placerat utanfr kantbalken fr ppningen mellan kantbalken och spjlgrinden vara hgst 50 mm. Om byggherren anger detta fr spjlgrinden utformas p annat stt. Detta frutstter att mttkraven enligt ovan uppfylls och att grinden utformas s att den inte medger klttring. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.
G.9.1.7.3 Skyddsnt Skyddsntets maskvidd ska vara hgst 20 mm och trddiametern ska vara minst 2,8 mm. Det fria avstndet mellan kantbalken och skyddsntets underkant ska vara 20 - 40 mm. Skyddsntets verkant ska vara minst 1000 mm ver belggningens verkant. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Stnkskydd Ett stnkskydd ska vara ogenomtrngligt fr vattenstnk. Det fria avstndet mellan kantbalken och stnkskyddets underkant ska vara 20 - 40 mm. Stnkskyddets verkant ska vara minst 1000 mm ver belggningens verkant. Stndare Centrumavstndet mellan stndare ska mtas parallellt med kantbalken. Avstndet frn en stndares centrumlinje till kantbalkens nde ska vara minst 250 mm. Stndare ska placeras vertikalt. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

G.9.1.7.4

G.9.1.7.5

G.9.1.8

vergng mellan rcken

En vergng dr ett flexibelt rcke ansluter till ett styvare rcke ska utformas s att skillnader i dynamisk utbjning utjmnas. I ett rckessystem med flera ingende kapacitetsklasser ska varje rckesdel frankras enligt leverantrens instruktioner. Ett rcke med hgre kapacitetsklass fr utgra frankring fr ett anslutande rcke med lgre kapacitetsklass. Detta gller dock inte fr ett stllinercke. Om ett vgrckes navfljare kopplas till ett brorckes navfljare ska skarven utformas enligt G.9.2.2. En eventuell hjdskillnad mellan navfljarna ska beaktas. vergngen ska ha sdana hllfasthets- och styvhetsegenskaper att krafter och deformationer tas upp p ett tillfredstllande stt vid pkrningar p brorcket, p vgrcket eller p vergngen mellan bro- och vgrcke. En ppningsbar vergng fr inte anvndas som en del i en frankring.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

156

G.9.1.9
G.9.1.9.1

Skerhet vid anvndning

Brorcke Ett brorcke ska uppfylla kraven fr lgst kapacitetsklass H2 och lgst skaderiskklass B enligt SS-EN 1317-1 och 1317-2. Gng- och cykelbrorcke En toppfljares verkant ska vara minst 1400 mm ver belggningens verkant. Ett rcke ska frses med spjlgrindar, skyddsnt eller stnkskydd enligt G.9.1.7. Fallskydd Ett fallskydds hjd ver belggning eller markyta ska vara minst 1100 mm. Om byggherren anger detta ska fallskyddet frses med nt. Ntet br i detta fall ha en maximal maskvidd p 50 mm. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. vergng mellan rcken En vergng mellan ett vgrcke och ett rcke p en vgbro ska uppfylla krav enligt SS-ENV 1317-4. En vergng mellan rcken fr ven utformas och dimensioneras enligt nedanstende alternativ. En vergng mellan rcken som har olika dynamisk utbjning vid krockprov TB11, enligt SS-EN 1317-2, tabell 1, ska ha en lngd i meter lika med skillnaden i dynamisk utbjning multiplicerad med 20. vergngen ska successivt gras styvare mot det styvare rcket. En uppdelning av vergngsstrckan i delstrckor fr gras om skillnaden i dynamisk utbjning r hgst 0,3 m fr angrnsande delstrckor. En enskild delstrckas lngd fr inte understiga sex meter. Datorsimulering fr anvndas fr verifiering av vergngsstrckans dynamiska utbjning. Vid vergng mellan ett flexibelt och ett styvt rcke ska det styvare rcket vinklas ut enligt VGU med a det flexibla rckets arbetsbredd (normalt bestmd fr N2 enligt SS-EN 1317-2). Utanfr detta mtt ska det utbjda rcket ska avslutas och frankras enligt leverantrens instruktioner. Utbjningen, u enligt VGU, och det anslutande rcket ska i detta fall g omlott och det anslutande rckets infstning i det styvare ska dimensioneras fr det anslutande rckets dubbla draghllfasthet.

G.9.1.9.2

G.9.1.9.3

G.9.1.9.4

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

157

G.9.2
G.9.2.1

Verifiering genom berkning och provning

Infstning av rcke
Om infstningen av ett rcke utgrs av en skruvgrupp och en undergjuten fotplatta ska infstningen berknas fr laster enligt SS-EN 1991-2, 4.7.3.3. Om fotplattan inte ska undergjutas ska infstningen ven dimensioneras enligt Pelarfot (Stlbyggnadsinstitutet), punkt 2.4.

G.9.2.2

Skarvar och mellanfljare

En skarv i ett brorcke enligt G.9.1.9.1 ska ha minst samma brfrmga fr dragkraft som den skarvade toppfljaren respektive den skarvade navfljaren har. Skarvar i ett rcke fr en gng- och cykelbro enligt G.9.1.9.2 samt mellanfljare till brorcken ska berknas fr en kraft enligt SS-EN 1991-2, 4.8. En rrlig skarv i ett rcke ska dimensioneras och utformas fr rrelser enligt SS-EN 1993-2, bilaga A, karakteristisk lastkombination. Vid rrelselngder strre n 200 mm fordras srskilda anordningar fr den rrliga skarven.

G.9.2.3

Spjlgrindar, skyddsnt och stnkskydd

En spjlgrind, ett skyddsnt och ett stnkskydd enligt G.9.1.7.2, G.9.1.7.3 respektive G.9.1.7.4 ska dimensioneras fr snsprut enligt B.3.4.4.2. En spjlgrind eller ett skyddsnt ska dimensioneras fr den last som verkar p hela ytan utan att ppningar rknas bort.

G.9.2.4

Gng- och cykelbanercke samt fallskydd

Ett gng- och cykelbanercke och ett fallskydd ska dimensioneras fr en kraft enligt SS-EN 1991-2, 4.8. Utbjningen vid rckets verkant fr vara hgst 15 mm fr ett gng- och cykelbanercke och hgst 50 mm fr ett fallskydd.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

158

G.10 Skyddsanordningar fr broar med jrnvgstrafik

G.10.1 Utformning
G.10.1.1 Allmnt
En bro med jrnvgstrafik ska frses med ytterrcke enligt Banverkets ritning nr 517 051 eller 517 052. Ett rcke p en jrnvgsbro ver en vg eller en gng- och cykelvg ska frses med ett skyddsnt enligt Banverkets ritning nr 517 051 eller 517 052. Ett rcke till en jrnvgsbro med snabbtgstrafik ver en vg eller en gngoch cykelvg ska frses med skyddsnt enligt Banverkets ritning nr 517 052. En gng- och cykelbana p en jrnvgsbro ska frses med rcke enligt G.9.1.4. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

G.10.1.2 Infstning av rcke

Ett rcke ska skruvas fast i kantbalkens versida eller i dess utsida eller gjutas fast. Ett rcke p en bro i vgmilj ska ha en skruvad infstning. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

G.10.1.3 Rcke p vingmur

En vingmur ska frses med ett rcke enligt Banverkets ritning nr 517 055 eller 517 056. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

G.10.1.4 Rckesdetaljer
G.10.1.4.1 Rrlig skarv En rrlig skarv ska utfras i rcket vid en vergngskonstruktion och om s erfordras med hnsyn till rrelser. Spjlgrind Spjlgrindar ska frses med vertikala spjlor. Det fria avstndet mellan spjlorna och det fria avstndet mellan kantbalken och spjlgrindens underkant ska vara hgst 100 mm. Spjlgrindens verkant ska vara minst

G.10.1.4.2

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

159

1000 mm ver RK. Om rcket r placerat utanfr kantbalken fr ppningen mellan kantbalken och spjlgrinden vara hgst 50 mm. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.
G.10.1.4.3 Skyddsnt Skyddsntets maskvidd ska vara hgst 20 mm och trddiametern minst 2,8 mm. Det fria avstndet mellan kantbalken och skyddsntets underkant ska vara 30 mm 10 mm. Skyddsntets verkant ska vara minst 1000 mm ver RK. Stndare Centrumavstndet mellan stndare ska mtas parallellt med kantbalken. Avstndet frn en stndares centrumlinje till kantbalkens nde alternativt brytpunkt vid sned vinge ska vara minst 250 mm.

G.10.1.4.4

G.10.1.5 Skerhet vid anvndning

G.10.1.5.1 Brorcke till jrnvgsbro Utbjning av ett rcke i bruksgrnstillstnd ska inte verskrida 10 mm. Toppfljarens verkant ska vara minst 1100 mm ver gngbanans veryta. Brorcken till jrnvgsbroar ska vara godtagna av Banverket, Leverans, Anlggning.

G.10.2 Verifiering genom berkning och provning

G.10.2.1 Infstning av rcke
Om infstningen av rcke utgrs av skruvar med undergjuten fotplatta ska infstningen berknas fr laster enligt SS-EN 1991-2, 4.7.3.3. Om rcket gjuts fast enligt AMA, DEG.12 krvs ingen berkning.

G.10.2.2 Skarv
Rckets brfrmga i skarv ska minst ha samma brfrmga som vriga rcket. En rrlig skarv ska utformas s att rrelsekapaciteten r minst lika med berknad rrelse.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

160

G.11 vriga brodetaljer

G.11.1 Belysning m.m.
G.11.1.1 Utformning
G.11.1.1.1 Belysningsarmaturer och stolpar Krav och rekommendationer i VGU ska uppfyllas vid val av belysningsarmaturer och tillhrande detaljer. En infstning av en stolpe som uppfyller kraven fr eftergivlighet enligt VGU ska utformas s att ett fritt avstnd av minst 50 mm erhlls mellan stolpen och nrmaste rckesdel. vriga stolpar ska uppfylla kraven enligt B.1.7.2. En stolpe ska utformas med en fotplatta som frankras med skruvar. Fotplattan ska undergjutas p samma stt som ett lager. En belysningsarmatur ska ha god hllfasthet, tthet och bestndighet samt en fr montering och underhll lmplig utformning. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Kopplingsskp Ett kopplingsskp ska placeras s att det r tkomligt utan stege. Placeringen ska vara skyddad frn snsprut vid plogning och stnk frn vgbanor. Vid val av placering och utformning ska risken fr skadegrelse beaktas. Belysning i ldkonstruktioner En ldkonstruktion ska frses med invndig belysning och eluttag fr 240 V / 16 A. Belysningen ska ge en belysningsstyrka av minst 200 lux. Avstndet mellan strmbrytare ska vara hgst 60 m. En strmbrytare och en belysningsarmatur ska finnas vid varje ingng. Avstndet mellan eluttag ska vara hgst 20 m. Om elntet i bron inte r inkopplat i ett fast elnt ska det anordnas anslutningspunkter fr annan strmfrsrjning. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Belysning av parallella vgbroar

G.11.1.1.2

G.11.1.1.3

G.11.1.1.4

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

161

G.11.2 Kabelrr m.m.

Ledningar, kabelrnnor och kabelstegar ska frlggas p en skyddad plats som r lmplig med hnsyn till underhll och utseende. I betongkonstruktioner med tjocklek 300 mm fr elledningar frlggas i ingjutna rr. En kabelrnna p en jrnvgsbro av betong utfrs enligt Banverkets ritning nr 517 171. Ett ingjutet rr ska om mjligt frlggas utan lgpunkter och ttas i ndarna. Eventuella dragbrunnar och lgpunkter ska ha drneringsrr. P en jrnvgsbro ska plastrr fr skyddsjordledare gjutas in enligt Banverkets ritning nr 517 030, alternativ 1. Plastrren placeras vid en rckesstndare i bromitt i vardera kantbalken och vid varje kontaktledningsstolpe. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

G.11.3 Manhl och drrar

G.11.3.1 Manhl
Ett manhl ska frses med ett stegfste och en lsbar lucka. Runt manhlets underkant ska en droppnsa anordnas. Luckan ska g att ppna inifrn ven om den r lst frn utsidan. Den kraft som behvs fr att med de normala ppningsanordningarna manvrera luckan fr inte verstiga 130 N.

G.11.3.2 Drrar
En drr ska vara lsbar och ska g att ppna inifrn ven nr den r lst.

G.11.4 Hiss
G.11.4.1 Utformning
En pylon med ldsektion ska utformas s att en hiss kan installeras i ett av benen. Om byggherren anger detta ska en hiss installeras. Hissen ska d vara en kuggstngshiss med en mrklast av minst 1200 kg. Manverdonen ska utgras av tryckknappar. I hissen ska finnas ndtelefon, belysning och ndbelysning. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

G.11.4.2 Verifiering genom berkning och provning

Golvet inklusive en eventuell golvlucka i ett hissmaskinrum ska dimensioneras fr de laster av hissmaskindelar som kan antas frekomma vid montage och underhll, dock minst qk = 1,5 kN/m som fri last och

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

162

minst qk = 0,5 kN/m som bunden last. Fr dessa laster ska kombinationsfaktorerna 0 = 1 = 0,7 och 2 = 0 anvndas.

G.11.5 Trappor och stegar m.m.

G.11.5.1 Utformning
Fljande konstruktionsdelar ska frses med invndiga trappor eller stegar. - Pelare med ldsektion och med invndig hjd 3,5 m. - Konstruktionsdelar med ldsektion med invndig hjd 1,5 m och vars undersida lutar 10 % fr mlat stl respektive 30 % fr vriga material. En trappas bredd ska vara minst 0,8 m. En trappa ska frses med skyddsrcken enligt G.11.6. Mellan en drr och en nedtgende trappa ska det med hnsyn till risken fr fall finnas ett trapplan som r 0,8 m bredare n drren. Stegar med strre hjd n 6,0 m ska frses med ryggskydd frn 2,5 m hjd ver marken, golvet och liknande. Avstndet mellan en stege och dess ryggskydd ska vara ca 0,65 m. Stegar hgre n 10 m ska ha vilplan. Drefter ska vilplanen placeras med hgst 6 m avstnd. Trappsteg, vilplan och trapplan ska utformas med fast anbringad gallerdurk. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

G.11.5.2 Verifiering genom berkning och provning

Trappor, stegar, vilplan och trapplan ska berknas fr laster enligt B.3.4.8. Vilplan utanfr ett maskinrum ska dimensioneras fr de laster som kan uppst vid hantering av maskindelar och liknande.

G.11.6 Skyddsrcke
G.11.6.1 Utformning
Ett skyddsrcke ska vara minst 1,1 m hgt och utformat s att det hindrar fall genom eller under rcket.

G.11.6.2 Verifiering genom berkning och provning

Ett skyddsrcke ska berknas fr laster enligt del B.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

163

G.11.7 Inspektionsbrygga
G.11.7.1 Utformning
Trappor, stegar, vilplan och trapplan ingende i en inspektionsbrygga ska utformas enligt G.11.5.1. Ett rcke fr en inspektionsbrygga ska utformas enligt G.11.6.1. En inspektionsbrygga ska utformas med fast anbringad gallerdurk. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

G.11.7.2 Verifiering genom berkning och provning

En inspektionsbrygga ska berknas fr laster enligt del B.

G.11.8 Skyddstak vid bro ver jrnvg

En bro ver en elektrifierad jrnvg ska frses med skyddstak enligt Banverkets ritning nr 517 400. Skyddstaken ska utfras enligt Banverkets ritning nr 517 401 blad 001 eller blad 002. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

G.11.9 Konsol fr kontaktledningsstolpe

En konsol fr en kontaktledningsstolpe ska utformas enligt Banverkets ritning nr 517 161 blad 001, 002 eller 003. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

G.11.10 Skyddsrler
Skyddsrler ska anordnas enligt BVF 586.65. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

164

H
H.1
H.1.1

ppningsbara broar
Allmnt
Giltighetsomrde och medgllande dokument
Fr ppningsbara broar ska kraven enligt del A G glla med ndringar och tillgg enligt del H.

H.1.2
H.1.2.1 H.1.2.2
H.1.2.2.1

Dokumentation
Allmnt
Beskrivningar enligt H.1.2.2 och instruktioner enligt H.1.2.3 ska upprttas.

Beskrivningar
Maskinutrustning Ritningar och vriga handlingar som avser maskinutrustningen ska innehlla - ritningsfrteckning - hydraulschema som ska innehlla minst driftdata avseende - arbetstryck, - provtryck, - flden vid normaldrift, - flden fr reservaggregat, - motorspnning, - motoreffekt, - varvtal, - manverspnning, - reservmotoreffekt, - utnyttjad slaglngd, - anslutningsdimensioner, - tankvolym, arbetsvolym, - oljekvalitet, - filterinsats samt - andra fr driften ndvndiga uppgifter.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

165

Hydraulscheman ska upprttas enligt SS-ISO 1219-1. Schemat ska visa komponenterna i sitt vilolge. Fr varje motorcylinderfunktion ska instllningsvrden fr hastighet, tryck, varvtal etc. anges.
H.1.2.2.2 Elutrustning Ritningar och vriga handlingar som avser elutrustningen ska minst innehlla - ritningsfrteckning - kretsschema, - apparatplacering vid manverplats, - apparatplacering i stllverk och skp, - apparatplacering i vrigt, - apparatlista fr manverplats, - apparatlista fr stllverk och skp, - apparatlista i vrigt, - frbindningsschema fr manverplats, - frbindningsschema fr stllverk och skp, - frbindningsschema i vrigt, - kabeldragning, - kabellista, - kabelplan, - funktionsschema, - i frekommande fall datorprogram fr styrsystem med programbeskrivning och lista ver in- och utgngar i systemet samt - eventuell annan vsentlig information. vervakningssystem Beskrivningen av vervakningssystemet ska minst innehlla - uppgifter om hgtalaranlggningen - uppgifter om kameror, monitorer och erforderliga verfringssystem mellan dessa - en versiktlig planritning visande placeringen av vervakningsutrustningen. Sammanfattande maskinbeskrivning En sammanfattande maskinbeskrivning ska upprttas fr fllbommarna enligt H.6.1.2 samt fr maskinutrustningen och elutrustningen. Den ska minst innehlla - sammanstllningsritningar med ritningsfrteckning - erforderliga produktspecifikationer

H.1.2.2.3

H.1.2.2.4

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

166

beskrivning av funktionssttet instruktioner fr maskinens skerhetssystem beskrivning av tillvgagngsstt vid ett eventuellt utbyte av maskinkomponenter, lager eller liknande instruktioner fr provtryckning av hydraulutrustning en frteckning ver reservdelar och erforderliga verktyg.

H.1.2.3
H.1.2.3.1

Instruktioner
Manverinstruktion Manverinstruktionen ska minst innehlla uppgifter om - manverfljd - tidsintervall fr respektive manver - verkopplingsmjligheter vid fel i anlggningen - start och drift av reservaggregat - reservdrift - frutsttningar fr ppning, bl. a. vindlast, se B.3.4.6.2 Fljande manverfljd ska glla: - manverspnning sls till - vgsignaler och ljudsignal startas - bommar flls ned (med tidsfrdrjning minst 10 sek efter det att vgsignalerna har startat) - ljudsignalen stoppas d fllbommarna r nere - hydraulpumpar startas (stegvis vid flera) - eventuell brolsning frigrs - bron ppnas - klarsignal fr sjtrafik ges - sjsignalen terstlls - bron stngs - eventuell brolsning lses - system och cylinder tryckavlastas - bommar flls upp (vgsignalerna slcks d fllbommar r uppe) - manverspnning sls frn. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Sktselinstruktion Sktselinstruktionen ska minst innehlla instruktioner fr - smrjsekvenser - smrjmedelstyp

H.1.2.3.2

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

167

H.1.2.3.3

sktselintervaller tgrder vid lngre uppehll i sjfarten val av hydraulolja med angivelse av - oljetyp - vilka specifika krav som gller fr denna anvndning - kompatibilitet med andra hydrauloljor - hur den ska tas om hand efter utbyte oljefilter provtryckning provningsfrekvens elutrustning provning av reservdrift skerhetsdatablad fr oljor och smrjmedel.

Instruktion fr underhllsinspektion En instruktion fr underhllsinspektion ska minst innehlla uppgifter om vad som ska inspekteras, hur det ska gras och med vilka intervaller det ska gras. Instruktion fr felskning En instruktion fr felskning ska upprttas. Instruktionen ska minst innehlla ett felskningsschema som ska beskriva hur en metodisk felskning utfrs s att ett fel snabbt kan identifieras. Instruktion fr underhll av hydraulsystem En arbetsbeskrivning ska visa hur demontering och termontering av alla delar i hydraulsystemet ska gras vid utbyte, reparation och underhll.

H.1.2.3.4

H.1.2.3.5

H.2
H.2.1
H.2.1.1

Utformning
Allmnt
Brons utformning
Bron och tillhrande utrymmen ska utformas s att maskiner och maskindelar ltt kan demonteras och underhllas. Maskindelar, ssom hydraulaggregat, reservaggregat, vridlager, pivotlager och vridcylindrar ska kunna transporteras in och ut ur maskinrum och klaffkammare eller motsvarande utrymmen. Manverplatsen ska vara frlagd till ett manverrum som ska vara placerat i bron eller i ett fristende manverhus. Ett manverhus ska utformas, dimensioneras och utfras som en byggnad.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

168

P en jrnvgsbro ska fogen mellan en fast brodel och en ppningsbar brodel vara orienterad vinkelrtt mot spret. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

H.2.1.2

Hydraulanlggning
En hydraulanlggning ska utformas s att bron kan manvreras ven om en enstaka pump, eller en enstaka cylinder avlgsnats fr t.ex. underhll. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

H.2.1.3

Maskinrum och manverrum

Maskinrum och manverrum ska vara vrmeisolerade med vrmegenomgngskoefficient Um hgst 0,8 enligt BBR, avsnitt 9:211. Vrmesystemet ska dimensioneras fr en inomhustemperatur av +10 C (maskinrum) respektive +18 C (manverrum) vid en yttertemperatur av -20 C. Fr broar som ppnas endast under sommarhalvret fr en uppvrmning till en inomhustemperatur av lgst +5 C vljas. I maskinrummet ska termostatstyrd ventilation installeras. Om byggherren anger detta ska ett manverrum frses med en kylanlggning som r dimensionerad s att inomhustemperaturen r hgst +25 C vid alla yttertemperaturer. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

H.2.1.4

Uppvrmning av maskinutrustning
Maskinutrustning fr manvrering av lsanordningar ska vara uppvrmd. Fr broar som endast ska ppnas under sommarhalvret fr detta krav slopas. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

H.2.1.5

Skydd av maskininstallationer
Maskininstallationer i klaffkammare eller motsvarande utrymmen ska frses med skydd mot nedfallande grus, vatten, smuts och sn.

H.2.1.6

Skydd av lyftcylindrar
Lyftcylindrarnas A-lock ska vara skyddade frn nederbrd och stnk frn trafiken.

H.2.1.7

Avvattning
Klaffkammare och motsvarande utrymmen ska vid ppningar dr vatten kan lcka in frses med rnnor och andra ledningar fr avledning av vatten. Klaffkammare och motsvarande utrymmen ska utformas s att avvattning av deras botten skerstlls. Golvet ska ha en lutning av minst 1 % mot en pumpgrop. En lnspump med avstngningsanordning ska vara installerad i

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

169

pumpgropen. Pumpgropen ska vara frsedd med termostatstyrd uppvrmning. Avvattningsutrustningen ska frses med nivvakter fr automatisk reglering. Tillhrande rrinstallationer ska vara isolerade och frsedda med utrustning fr uppvrmning.

H.2.1.8

Uppsamling av oljelckage
I klaffkammare och motsvarande utrymmen ska utrustning fr olje- och slamavskiljning finnas. Lnspumpen ska vara utrustad med en oljevakt som frhindrar att hydraulolja som lckt ut pumpas ut. Hydraulutrustning som inte r placerad i klaffkammare och motsvarande utrymmen ska frses med anordningar fr uppsamling av olja frn eventuella oljelckage.

H.2.1.9

Anliggning mot lager

verbyggnaden ska utformas s att anliggningen mot anslagslagren eller stdlagren skerstlls.

H.2.1.10 Rcke
Rcket ska utformas s att kraven p dess funktion som skyddsanordning uppfylls ven vid fogarna.

H.2.1.11 Jrnvgsbroar
H.2.1.11.1 Skarvanordningar i jrnvgsspr Skarven i spret vid fogen fr det ppningsbara spannet ska utfras som ppen skarv. Se H.2.1.11.3. Minst 5 meter p fasta sidan av en ppen skarv ska befstningspunkterna utgras av oeftergivligt underlag, exempelvis undergjutna stlsliprar eller betongplatta. Minst fem sliprar p vardera sidan av en ppen skarv i spret ska vara av stl. Avstndet mellan de tv nrmaste befstningspunkterna p mse sidor om skarven fr vara maximalt 400 mm. vriga avstnd ska vara de som bestms av andra frhllanden. Frst drefter fr underlagsplattorna infstas i ett mjukare material, t.ex. i sliprar i makadam. Deformationer i jrnvgsbroar Dimensionering med avseende p deformationer ska utfras fr frekventa lastkombinationer. Deformationer som r orsakade av trafik, svl vertikala som horisontella vinkelrta mot sprriktningen, ska vid sprets bladskarv vara mindre n 0,5 mm. Brons rrelser i sprets riktning av broms- och accelerationskrafter fr inte verstiga 20 mm frn lget d bron inte belastas av dessa krafter.

H.2.1.11.2

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

170

Brons vinkelndring vid upplag av tglast och vindlast fr inte verstiga vrden enligt tabell H.2-1.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

171

Tabell H.2-1
Vertikalled Horisontalled Vridningsvinkel 0,04 rad 0,01 rad 0,0006 rad

P en bro fr enkelspr ska deformationerna vinkelrtt mot spret p grund av temperatur i niv med RK vara hgst 0,5 mm. P en bro fr dubbelspr fr motsvarande deformation vara hgst 2,0 mm.
H.2.1.11.3 ppen skarv En ppen skarv i spret vid fogar fr det ppningsbara spannet ska utformas som bladskarv. Dilatationsanordningar ska anordnas fr alla spr p brons bda sidor. Se BVF 522.23.

H.2.2
H.2.2.1

Klaffbro
Allmnt
En klaffbro ska utformas s att vridlager, lyftcylindrar och andra komponenter som ingr i lyftsystemet inte belastas av trafiklast. Med andra komponenter avses t.ex. hydraulcylindrar fr manvreringen av ls- och styrreglar. En jrnvgsbro med vridningscentrum liggande under RK och nrmare klaffkammaren n vertikalt under bladskarven ska utformas s att vinkeln mellan en linje frn skarvens centrum till vridningscentrum och ett vertikalplan r 10. P klaffbro med verliggande motvikt ska klaffen frses med fasta vridlager. En klaff med fasta tappar ska lagras i sfriska ledlager eller sfriska rullager. I sfriska ledlager fr inte bda glidytorna vara av stl. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

H.2.2.2

Dubbelklaff
Klaffarna ska d bron r i stngt lge fungera som inspnda konsoler. Klaffarna ska i detta lge lsas i bakkanten med lmpliga lsanordningar och klaffspetsarna ska sammankopplas med lmplig lsanordning. Bron ska fr manvreringen frses med lmpliga styranordningar och stoppanordningar. En jrnvgsbro fr inte utformas som dubbelklaff.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

172

H.2.2.3

Sicksackstl
En klaffbro fr vg- eller gng- och cykeltrafik som har en brobaneplatta av stl och en belggning med gjutasfalt ska frses med sicksackstl utformade enligt nedan. Brobaneplattan frses med sicksackstl i form av psvetsade kantstllda plattstnger med dimensionen 5 x 15 mm och med avstndet 150 mm p en vgbana respektive 200 mm p en gng- och cykelbana, skiljeremsa m.m. Se figur H.2-1.
PL 5 x 15 BRONS LNGDRIKTNING x)

150

a4 a4

30 30 120 A A 400

x) 150 mm P KRBANA PLAN 200 mm P GNGBANA

a4 a4

30 30

(266) (266)

BROBANEPLT

SEKTION A-A

Figur H.2-1 Sicksackstl p en ortotrop platta till en klaffbro

H.2.2.4

Rullbana
Avstndet i sidled mellan en rullbana och ytterkanten p ett rullbanefundament ska vara minst 90 mm.

H.2.3

Svngbro
Ett svngspann ska centreras med centreringsanordningar.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

173

En svngbro ska utformas s att lyftsystemet inte belastas av trafiklast samt s att hela spannet lyfts ur sin centreringsanordning innan vridningsrrelsen pbrjas. Fr en jrnvgsbro ska lyfthjden anpassas till kontaktledning och rlsskarvar. Det vertikala avstndet mellan rlernas verkanter p landfstet och de p svngspannets ndar ska vara minst 250 mm innan svngningsrrelsen pbrjas. Svngspannets deformationer vid lyftningen ska beaktas.

H.2.4 H.2.5

Lyftbro
En lyftbro ska utformas s att lyftsystemet inte belastas av trafiklast.

Rullbro
En rullbro ska utformas s att komponenterna fr frflyttningen inte belastas av trafiklast. En jrnvgsbro fr inte utformas som rullbro.

H.2.6
H.2.6.1 H.2.6.2

Reservdrift
Kraftfrsrjning
Kraftfrsrjningen till drivenheter ska frses med reservdrift.

Styrsystem och bomlyktor

Batterier ska installeras s att strmfrsrjningen till styrsystem och fllbommarnas lyktor bibehlls vid strmavbrott under en specificerad tid. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

H.2.6.3

Drift med hydraulcylindrar

En ppningsbar bro som drivs med tv eller flera hydraulcylindrar ska dimensioneras s att bron kan manvreras till stngt lge ven om en av cylindrarna r overksam. Vid denna manver fr det dynamiska arbetstrycket i hydraulsystemet uppg till hgst 20,0 MPa. Jmfr H.3.1.8.2. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

H.2.6.4

Drift med en hydraulcylinder

En ppningsbar bro som drivs med en hydraulcylinder ska utformas s att brorrelsen frhindras vid utebliven cylinderkraft, och s att bron kan manvreras manuellt till stngt lge.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

174

H.2.6.5

Lsanordningar vid ppet lge

En bro i ppet lge ska lsas med lsanordningar s att brons rrelse frhindras och s att drivenheterna kan kopplas frn.

H.3
H.3.1
H.3.1.1

Maskinkonstruktion
Verifiering genom berkning och provning
Allmnt
En maskinkonstruktion ska dimensioneras fr laster enligt del B. Dimensionerande last ska utgras av summan av karakteristiska vrden fr permanenta laster och ogynnsamma variabla laster. Hga och lga lastvrden, Gsup respektive Ginf, ska beaktas. Hnsyn ska tas till krafter frn acceleration och retardation av brorrelse. En maskinkonstruktion till en svngbro ska ven dimensioneras fr s kallad olikformig last. Den olikformade lasten ska antas verka p den krbara ytan av brons ppningsbara delar och har storleken 0,5 kN/m. Frhllandet mellan lasteffekt och brfrmga ska uppfylla nedanstende krav:

Rd =

Rk

Ed = Gk, j + Qk, j

Rd Ed
Dr Rd r dimensionerande brfrmga, Rk r karakteristisk brfrmga, Ed r dimensionerande lasteffekt, Gk r karakteristisk vrde fr en permanent last, Qk r karakteristisk vrde fr en variabel last och k r en skerhetsfaktor enligt nedan. Fr en maskinkonstruktion som dimensioneras enligt SS-EN 13445-3 eller Lyftdonsnormer ska skerhetsfaktorer enligt dessa tillmpas. I vriga fall ska skerhetsfaktorn 1,8 tillmpas. De delar av en maskinkonstruktion som belastas av trafiklast ska ven dimensioneras fr laster enligt B.3 som kombineras enligt SS-EN 1990. Vid dimensionering av en lyftanordning och av ett kraftbehov samt vid dimensionering av motvikternas storlek och utformning ska det beaktas att den verkliga egentyngden oftast verstiger den som fs vid berkning med teoretiska mtt.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

175

Utver krav enligt H.3.1.2 t.o.m. H.3.1.9 ska Maskiner och vissa andra tekniska anordningar, (Arbetsmiljverket) tillmpas. Linspel, linblock, lintrummor, drivanordningar och lininfstningar vid lyftbroar samt kranar och traverser ska dimensioneras enligt Lyftdonsnormer (SIS Frlag). Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

H.3.1.2
H.3.1.2.1

Axel och tapp

Sammansatta spnningar Axlar och tappar ska berknas fr den sammansatta spnningen eq,Ed enligt SS-EN 1993-1-7, 5.2.3.3 (2). Den sammansatta spnningen fr vara hgst 0,35ReH. Spnningskoncentrationer Spnningskoncentrationer p grund av sektionsndringar ska beaktas.

H.3.1.2.2

H.3.1.3
H.3.1.3.1

Kuggvxel
Lngsam vxel En lngsam vxel ska dimensioneras fr statisk last. Den sammansatta spnningen ska hgst uppg till den som anges i H.3.1.2.1. Fr en bro i ppet lge fr detta vrde kas med 20 %. Snabbgende vxel Vid dimensioneringen av en snabbgende vxel ska hnsyn tas till kuggarnas periferihastighet. Vid hastigheter ver 2,0 m/s ska snedkuggar anvndas och vid hastigheter ver 4,0 m/s ska kapslade precisionskuggvxlar anvndas. Kuggvxlar ska dimensioneras med hnsyn till kontaktspnningen och avntningen. Hjularmar Vid dimensioneringen av hjularmarna fr periferikraften antas frdelad p 1/4 av hjulets totala antal armar. Kugghjul Ett kugghjul ska utformas med frsta evolventkuggar med ingreppsvinkel 20. Vid behov ska profilfrskjutna kuggar anvndas.

H.3.1.3.2

H.3.1.3.3

H.3.1.3.4

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

176

H.3.1.4
H.3.1.4.1

Rullbana
Betongunderlag En rullbana som r upplagd p ett underlag av betong ska dimensioneras som om den var upplagd p ett elastiskt underlag. Vid dimensioneringen ska betongens elasticitetsmodul Ecd sttas till hgst 0,55 Ecm. Yttryck Yttrycket mellan en rullbana och ett rullsegment ska vid sfriska och cylindriska ytor berknas enligt Hertz. Om rullbanans bredd r minst tre gnger rullsegmentets bredd fr det maximala yttrycket hgst uppg till stlets vre strckgrns ReH. Om rullbanans bredd r lika med rullsegmentets bredd fr det maximala yttrycket uppg till hgst 0,8 ReH. Fr mellanliggande bredder fr rtlinjig interpolering gras. Rullbanebredd Den verksamma rullbanebredden D ska minst uppg till 0,035R, dr R r segmentets radie.

H.3.1.4.2

H.3.1.4.3

H.3.1.5

Kuggstng och kuggbge

Vid berkningen av kuggar i en kuggstng eller en kuggbge fr inte friktion mellan segment och rullbana tillgodorknas.

H.3.1.6

Drag- och kolvstng

Gnginfstningen p en drag- eller kolvstng ska dimensioneras enligt E.3.2.3. En tryckt kolvstng och anslutande delar ska dimensioneras med beaktande av kraftexcentriciteten p grund av glapp och frslitningar i lagringar och packningar.

H.3.1.7
H.3.1.7.1

Lageranordning
Allmnt Rullningslager ska anvndas fr snabbgende axlar, br- och stdhjul, domkrafter och precisionskuggvxlar. I vriga fall fr ven glidlager enligt SS-ISO 2795 med bussningsmaterial enligt tabell H.3-1 anvndas. Rullningslager Rullningslager ska dimensioneras fr en nominell livslngd enligt ISO 281 av L10h 12 000 timmar.

H.3.1.7.2

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

177

Den dynamiska ekvivalentbelastningen, Pv, enligt ISO 281 ska vara mindre n Co/4. Den statiska belastningen, Po, enligt ISO 76 ska vara mindre n Co/2.
H.3.1.7.2.1 Sfriska axialrullager i pivotlagringar fr svngbroar Om sfriska axialrullager anvnds i pivotlagringar fr svngbroar ska den statiska belastningen, Po, enligt ISO 76 vara mindre n Co/4. Glidlager Dimensioneringsvrden fr det maximala yttrycket och den minsta ythrdheten fr motgende material i glidlager anges i tabell H.3-1. Det motgende materialet ska vara ett hrdat, slipat och eventuellt hrdfrkromat stl med maximal ytfinhet Ra 0,8. Angivna vrden fr ythrdhet avser hrdhet bestmd genom Brinellprovning. Tabell H.3-1 Maximala yttryck och minsta ythrdhet fr motgende material till lageranordningar enligt SS-EN 1982 Materialbeteckning Max yttryck (MPa) Min ythrdhet fr motgende material (HB)

H.3.1.7.3

CuSn5Zn5Pb5 CuSn12 CuSn10Pb10 CuAl10Fe5Ni5

10 20 10 35

170 270 170 400

H.3.1.7.3.1

Smrjning Fettsmrjning ska anvndas vid en glidhastighet < 1,0 m/s, varvid friktionskoefficienten ska sttas till minst 0,15. Oljesmrjning ska anvndas vid en glidhastighet 1,0 m/s, varvid friktionskoefficienten ska sttas till minst 0,10.

H.3.1.8

Lphjul och rler

Lphjul och rler ska fr hastigheter < 1,0 m/s och fr intermittent drift ska dimensioneras enligt H.3.1.3.2.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

178

H.3.1.9
H.3.1.9.1

Hydraulutrustning
Hydraulcylinder En hydraulcylinder ska dimensioneras som ett tryckkrl enligt SS-EN 13455-3. Vid bestmning av godstjockleken ska korrosionstillgget sttas till 1,0 mm. Standardcylindrar ska om mjligt vljas. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Arbetstryck och oljehastighet Det dynamiska arbetstrycket i ett hydraulsystem fr vara hgst 16,0 MPa. Se dock H.2.6.3. Oljehastigheten i tryckledningar fr vara hgst 5,0 m/s. Oljehastigheten i en returledning fr vara hgst 2,5 m/s. Till returledning rknas ledningar efter T-porten p riktningsventilen. Oljehastigheten i en sugledning fr hgst uppg till 1,0 m/s. Kolvstngs- och cylinderfste Ett kolvstngsfste och ett cylinderfste ska frses med sfriska rullager eller ledlager. I ett ledlager fr inte bda glidytorna vara av stl. Fsten till kolvstnger ska vara gngade. Rrkoppling En rrkoppling ska utformas som en flns- eller kragkoppling eller som svetsad skarv. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

H.3.1.9.2

H.3.1.9.3

H.3.1.9.4

H.3.1.10 Rrelsekapacitet och toleranser

Ls- och styrreglar, lager och andra anordningar som ska passa i varandra ska ges tillrcklig rrelsemarginal. Rrelsen ska berknas enligt G.6.2.2 med tillgg fr eventuella glapp.

H.3.2
H.3.2.1

Utformning av maskinkonstruktion
Allmnt
vergngar mellan olika diametrar p axlar och tappar ska frses med klradier. Kilspr fr inte dras fram till hlkl. Kilar ska ha god anliggning utefter hela sin lngd. S kallade dragna kilar fr inte anvndas. Kilar ska skras.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

179

Hydraulutrustningen ska utformas s att det r mjligt att spola rent ledningarna fram till varje motorport.

H.3.2.2 H.3.2.3

Fstskruvar Toleranser, passningar och ytjmnhetsvrden

Toleranser och passningar ska tillmpas enligt SS-ISO 129-1:2004 och ytjmnhetsvrden ska tillmpas enligt SS-EN ISO 1302.

H.3.2.4

vrigt
Maskinkonstruktioner ska utrustas med termostatstyrd uppvrmning om det krvs fr deras funktion.

H.4
H.4.1

Bromaskineri
Allmnt
Fr ppningsbara broar ska en elhydraulisk eller elmekanisk drivning anvndas. Brorrelsen ska kunna startas och stoppas genom mjukhastighetsreglering. Denna ska kunna kopplas in ven vid start och stopp i mellanlgen. Vid en elhydraulisk drivning ska mjukhastighetsregleringen ske med proportionalventiler, frekvensstyrning av pumpmotorer eller mjukvxlande riktnings- och omloppsventiler. Frekvensstyrning av pumpmotorer fr inte anvndas p klaffbroar med lasthllningsventiler. Vid en elmekanisk drivning ska mjukhastighetsregleringen ske med frekvensomriktare fr 4-kvadrant drift. Vid en elmekanisk drivning ska hastighetskontroll finnas inom lghastighetsomrdet. Fr drivningen gller att en hllbroms ska finnas som aktiveras d nollhastighet eller ndlge uppns. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

H.4.2
H.4.2.1

Komponenter
Pump
En pump i ett hydraulsystem ska vara av typ innerkugghjuls-, ving-, skruveller kolvpump. En pump i ett hydraulsystem ska frses med en elstyrd omloppsventil.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

180

H.4.2.2

Motor
En motor till ett bromaskineri ska vara av typen kortsluten asynkronmotor fr 400 V, 50 Hz, skyddsform IP 54. Motorn ska frses med skerhetsbrytare. SS-EN 60204-1, avseende maskinskerhet, ska uppfyllas.

H.4.2.3
H.4.2.3.1

Lgeskopplare
Allmnt En lgeskopplare ska vara justerbar och placeras s att den r ltt tkomlig fr justering. En lgeskopplares funktion fr inte pverkas av temperaturrrelser eller av lagerglapp. Anslagsmanvrerad grnslgeskopplare med dubbelarm En anslagsmanvrerad grnslgeskopplare med dubbelarm ska frses med momentfunktion och mekanisk tvngsbrytning. Spindelmanvrerad lgeskopplare Nr en spindelmanvrerad lgeskopplare anvnds ska grnsbrytarens mekanism anslutas direkt till en av maskineriets roterande axlar med hjlp av kedja eller kugghjul. Utvxlingen ska vljas s att bron kan styras med tillrcklig noggrannhet. Berringsfri lgeskopplare Vid ett drivsystem med hydraulcylindrar fr berringsfria lgeskopplare erstta anslagsmanvrerade lgeskopplare. Berringsfria lgeskopplare ska vara frsedda med lysdioder som visar att lgeskopplaren fungerar samt tidsfrdrjning vid ndlgen s att viss verrrelse erhlls.

H.4.2.3.2

H.4.2.3.3

H.4.2.3.4

H.4.2.4

Ventil
En magnetventil ska vara utformad fr 24 V likstrm och vara frsedd med en lysdiod som indikerar att ventilen r i funktion. Fr styrning av funktionsrrelsen, rampfunktioner vid start och stopp samt vid lg hastighet ska proportionalventiler, varvtalsstyrning av pumpar eller mjukvxlande riktnings- och omloppsventiler anvndas. En ventil ska styras elektroniskt med instllningsmjlighet fr ramptider och hastigheter. Den ska vara frsedd med en lysdiod som indikerar att ventilen r pverkad och en skyddsdiod som dmpar motriktad EMK vid brytning.

H.4.2.5
H.4.2.5.1

Hydraulutrustning
Styrning med ventiler Hydraulutrustningen ska styras med hjlp av magnetventiler.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

181

Komponenter till ett styrsystem ska vljas s att service och reservdelar tillfrskras minst 15 r framt. Tryckledningar som frbinder hydraulmotorerna ska frses med verstrmnings- och backventiler. Tryckledningar som frbinder cylindrarna ska frses med vercenterventiler och lasthllningsventiler.
H.4.2.5.2 Oljebehllare och pump En oljebehllare ska vara s stor att den rymmer hela systemets oljevolym samt 3 gnger pumpkapaciteten mtt i liter per minut. Den ska frses med nivindikatorer med larm fr lgsta och hgsta tilltna niv samt fr en niv som frhindrar torrpumpning. En pump ska vara toppmonterad och suginloppet ska placeras under oljans miniminiv i behllaren. En oljebehllare ska frses med luftfilter, oljepfyllningsfilter, avtappningskranar, oljestndsglas samt markeringar fr maximi-, normaloch miniminiv. Returolja ska terfras till behllaren via ett oljefilter. Oljefiltrets finhetsgrad ska vara anpassad till anlggningen. Utrustning som indikerar att filtret r smutsigt ska finnas. En oljebehllare i ett ouppvrmt utrymme ska frses med en termostatstyrd uppvrmning. Doppvrmare fr inte anvndas. En oljebehllare ska ha en vattenficka i oljebehllarens lgsta punkt s att vatten kan tappas ur. Mrkskylt Alla hydraulkomponenter ska frses med mrkskyltar av ett varaktigt material. Mrktejp fr inte anvndas. Tryckmtningsuttag Samtliga motorportar och cylindrar ska frses med tryckmtningsuttag av typen snabbkoppling.

H.4.2.5.3

H.4.2.5.4

H.4.3
H.4.3.1

Manvrering och indikering

Allmnt
Fr styrning och indikering av bromaskinerier ska lgeskopplare och skerhetsbrytare anvndas. Alla givare som styr manvreringen ska vara vervakade med automatisk felindikering kopplad till styrsystemet. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

182

H.4.3.2

Klaffbro
Klaffens rrelser ska styras och indikeras med grnslgeskopplare fr lgena bro "uppe", "nere", "nstan uppe" och "nstan nere". Lgeskopplare med skerhetsbrytare ska finnas fr lgena "bro uppe" och "bro nere". Vid en elhydraulisk drivning ska dessutom anslagsmanvrerade strypventiler i ndlgena finnas som skerhet. Lsreglarna till en dubbelklaff ska styras och indikeras med grnslgeskopplare fr "regel ute" och "regel inne".

H.4.3.3

Svngbro
Svngrrelser ska styras och indikeras med lgeskopplare fr lgena "ute", "inne", "nstan ute" och "nstan inne". Skerhetsbrytare ska finnas fr lgena "ute" och "inne". Fr detta ndaml anvnds lmpligen anslagsmanvrerade lgeskopplare. En centreringsanordning ska styras med grnslgeskopplare fr lgena "bro centrerad" och "bro fri". P en lyftsvngbro som lyfts hydrauliskt ska cylinderns lge indikeras med "uppe", "nstan uppe", "nstan nere" och "nere".

H.4.3.4

Lyftbro
Lyftspannets rrelser ska styras och indikeras med anslagsmanvrerade lgeskopplare fr lgena "uppe" och "nere". Skerhetsbrytare ska finnas fr lgena "uppe" och "nere".

H.4.3.5

Rullbro
Klafflyftarnas rrelser ska styras och indikeras med grnslgeskopplare fr lgena "uppe" och "nere". Skerhetsbrytare ska finnas fr lgena "uppe" och "nere". Broklaffens rrelser ska styras och indikeras med grnslgeskopplare fr lgena "ute" och "nstan ute" samt "inne" och "nstan inne". Skerhetsbrytare ska finnas fr lgena "ute" och "inne".

H.4.3.6

Domkraft
Styrning och indikering av domkrafter ska ske med grnslgeskopplare fr lge "domkraft uppe" och "domkraft nere".

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

183

H.5
H.5.1
H.5.1.1

Bromanverutrustning
Manverutrustning
Allmnt
Om en bro ska fjrrmanvreras ska det alltid finnas mjlighet till lokal manvrering. ppning och stngning ska endast kunna ske i en viss bestmd fljd med frreglingar mellan de olika momenten. Alla moment ska kunna stoppas och terstartas i valfri riktning. Manverplatsens manverdon och indikeringar ska grupperas och placeras s att man enkelt kan flja brons sekvens vid ppning och stngning. Manverutrustningen ska ha en funktion som skerstller att den inte kan anvndas av obehriga.

H.5.1.2
H.5.1.2.1

Manverplats
Allmnt All manverutrustning som krvs fr bromanvreringen ska vara samlad vid manverplatsen. I manverutrustningen inkluderas indikering av elektrisk och hydraulisk utrustning, manver- och vervakningsutrustning samt ndstoppsutrustning enligt SS-EN ISO 13850. Bordskivan som manverutrustningen r placerad p ska vara justerbar i hjdled. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Funktioner Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Indikeringar Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Instrumentering Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

H.5.1.2.2 H.5.1.2.3 H.5.1.2.4

H.5.2
H.5.2.1

Signalverfring
Allmnt
Systemen fr verfring av ljud och bild ska anpassas till den aktuella anlggningen.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

184

H.5.2.2

verfringssystem
Signalverfring ska ske med kabel, hyrd frbindelse eller radiolnk med parabolantenner. Om en fiberkabel anvnds fr verfring ska kabeln frses med minst ett fiberpar i reserv. Vid signalverfring ver vatten ska hnsyn tas till risken fr interferens. Vid signalverfring via hyrd eller uppringd frbindelse ska ledningen uppfylla Post- och telestyrelsens krav. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

H.5.2.3

vervakningsutrustning
Lnsstyrelsens krav p skyltning ska uppfyllas. Fr vervakningen ska TV-kameror installeras varvid SS-EN 50 132-7 ska fljas. Kamerorna ska placeras s att hela broomrdet tcks in. Belysningens ljusstyrka och vglngd ska vara anpassad till kamerornas ljusknslighet. En hgtalaranlggning fr kommunikationen mellan brovakten och trafikanterna ska finnas. Hgtalaranlggningen ska vara frsedd med mikrofoner s att trafikanterna kan tala med brovakten. P manverplatsen ska det finnas en versiktlig planritning som visar hur kameror, hgtalare och mikrofoner r placerade. Minst tv monitorer ska finnas i manverhuset. Bilder frn alla kameror ska kunna visas p alla monitorerna. Monitorerna ska sttas upp nra manverpanelen. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

H.6
H.6.1
H.6.1.1 H.6.1.2
H.6.1.2.1

Trafiksignaler
Signaler fr vgtrafik
Allmnt
TSVFS 1989:62 och TSVFS 1989:64 ska tillmpas p signalanlggningen.

Fllbom
Motor Motorn till en fllbom ska drivas med 3-fas, 400 V och 50 Hz. Motorer, grnslgeskopplare och bomlyktor ska anslutas till separata kopplingsplintar.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

185

Drivenheten ska ha en sjlvhmmande funktion s att den kan stanna i valfritt mellanlge. Enheten ska vara frsedd med frikoppling fr handdrift. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.
H.6.1.2.2 Grnslgeskopplare Grnslgeskopplare ska finnas fr automatiskt stopp av en fllbom i dels vre och dels nedre lget. Dessutom ska grnslgeskopplare finnas i bomlget 70 mot horisontalplanet s att batteriet till bomlyktorna kopplas p vid strmavbrott med bommar fllda till vinkeln < 70.

H.6.2
H.6.2.1

Signaler fr jrnvgstrafik
Allmnt
Signalskerhetssystemet och manvreringssystemet ska s lngt det r mjligt utfras som separata system. Interaktionen mellan systemen ska vara s enkel som mjligt s att det ena systemet kan stngas av utan att det andra pverkas. Signalskerhetssystemet ska utformas s att manverstrm inte kan n bromaskineriet utan medgivande frn tgklareraren.

H.6.2.2

Lgesgivare fr rlsskarvar
Signalskerhetssystemet ska kontrollera att rlsndarna ligger i farbart lge. Signalskerhetssystemet ska utformas s att terlmnande av medgivande inte kan ske utan att brorrelsen fullstndigt har avslutats. Detta gller srskilt nr brorrelsen fortstter efter det att full kontroll har erhllits i skerhetskretsar.

H.6.2.3

Lgesgivare fr lsregel
Om bron r utformad med lsreglar fr stngt lge ska signalskerhetssystemet kontrollera att lsreglarna r verksamma.

H.6.3

Signaler fr sjtrafik
En bro ska vara frsedd med signaler fr sjtrafiken. Signalerna ska utformas i samrd med Sjfartsverket. Objektspecifikt byggherreval. Se A.1.3.

H.6.4

Varningssignaler
En bro ska frses med erforderliga varningssignaler som kopplas in vid bromanver i omfattning med hnsyn till brotyp och lokala frhllanden. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

186

H.7
H.7.1

Elektrisk installation
Allmnt
Fr elektriska installationer ska krav enligt "Starkstrmsfreskrifterna" (Elskerhetsverket) uppfyllas. Utrymmen fr elektriska installationer fr lgspnning, < 1 kV, ska utformas enligt SS 436 21 01. Starkstrmsanlggningar med nominell spnning verstigande 1 kV vxelstrm ska utformas enligt SS 421 01 01.

H.7.2
H.7.2.1

Dimensionering och utformning

Kraftfrsrjning
Elutrustningar ska samlas i ett gemensamt stllverk med separata fack fr inkommande kraft och mtare, skringsgrupper, kontaktorer och automatikdel. Stllverket ska placeras i ett uppvrmt utrymme. Fr att underltta felskning ska alla kopplingspunkter vara indragna till plintar i stllverk och relskp. Direktkopplingar mellan yttre apparater fr inte finnas. Reservskringsskp ska finnas. Alla kopplingsplintar ska vara krypstrmsskra.

H.7.2.2

Matning
Elleverantrens matarkabel ska dras in i ett fack fr inkommande kabel dr den ska avskras och frses med brytare samt utrustning fr mtare enligt strmleverantrens bestmmelser. Om elleverantren s krver ska mtaren placeras i ett separat skp utomhus och strmtransformatorerna placeras i facket fr inkommande kabel. Det inkommande ntet ska vara avsett fr 400/230 V och 50 Hz. Efter facket fr inkommande kabel ska en frdelning till olika motor- och manverkretsar ske i separata skringsfack. I frsta hand ska automatskringar anvndas. Fr hgre strmstyrkor n vad automatskringar klarar ska diazed- eller greppskringar anvndas. Manverplatsen ska frses med larm frn reler som indikerar fasbrott.

H.7.2.3

Mast och stolpe

Master och stolpar i fjrrvervakningsanlggningar samt stolpar i trafiksignalanlggning ska dimensioneras och utformas enligt VGU, (Vgverket). Master och hinderljus ska uppfylla kraven enligt "Bestmmelser fr Civil Luftfart" (Luftfartsverket). Master ska vara klttringsbara. Betongfundament ska frses med grundskruvar fr faststtning av stolpen samt hl eller slitsar fr kablar.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

187

H.7.2.4

Kabelfrlggning
Frlggning av kablar i mark och i vatten ska gras enligt SS 424 14 37. Kablar som kan utsttas fr isntning och/eller psegling ska skyddas med mekaniska skydd av rostfritt stl enligt SS 14 23 43 eller bttre. Skyddet ska g frn dr kabeln lmnar botten och upp till minst 1,5 meter ver HHW.

H.7.2.5

Belysning
Vid en ppningsbar vgbro ska vgbanan frses med belysning. Belysningen ska dimensioneras och utformas enligt VGU, (Vgverket). Ett maskinutrymme ska dels ha allmn belysning, dels armaturer placerade vid maskininstallationer. Dessutom ska det finnas reservbelysning kopplad till reservkraft. Belysning frsedd med regleringsanordning ska finnas vid manverplatsen. Belysningen ska placeras s att risken fr blndning och reflexer i monitorerna minimeras. Belysning i anslutning till farled ska utformas i samrd med Sjfartsverket. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

H.7.2.7

Strningsskydd
Erforderliga strningsskydd ska finnas p alla elinstallationer.

H.8

skskydd
skskydd ska finnas fr alla elinstallationer. Teleanlggningar ska frses med skskydd enligt SS-EN 61663-1 och -2. vervakningsutrustning och verfringssystem fr ljud och bild ska frses med skskydd enligt SS-EN 61663-1 och -2.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

188

J
J.1

Rrbroar
Allmnt
Kraven i del A - G ska glla med de ndringar och tillgg som anges i denna del. Kraven i del J gller fr rrbroar utformade som: - Frtillverkade betongrr - Multipelkonstruktion av betong - Multipelkonstruktion av stl - Valv av stl - Spiralfalsade rr av stlplt - Rr av polyetenplast

J.2
J.2.1
J.2.1.1
J.2.1.1.1 J.2.1.1.2 J.2.1.1.3 J.2.1.1.4 J.2.1.1.5 J.2.1.1.6 J.2.1.1.7 J.2.1.1.8

Utformning
Allmnt
Teknisk livslngd
Rrbro av betong Vattenfrande rrbro av stl med teknisk livslngd av 40 r Vattenfrande rrbro av stl med teknisk livslngd av 80 r Rrbro av stl i vgmilj respektive GC-milj med teknisk livslngd av 40 r Rrbro av stl i vgmilj respektive GC-milj med teknisk livslngd av 80 r vriga rrbroar av stl med teknisk livslngd av 40 r vriga rrbroar av stl med teknisk livslngd av 80 r Rrbro av polyetenplast med teknisk livslngd av 40 r

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

189

J.2.1.2

Tjlskydd
Vid grundlggning p jord i tjlfarlighetsklass 2 - 4 ska ett tjlskydd utformas som en tjock rrbdd eller som en isolerad rrbdd enligt bilaga JA. Tjlskyddet ska anordnas under rrets hela lngd och dras ut vid rrndarna enligt krav i avsnitt C.2.4.

J.2.1.3

Erosionsskydd
Erosionsskyddet p vattendragets botten och slnter vid rrbrons ndar ska vara dimensionerade fr vattenhastigheter enligt TK Geo, 6.4.2. Erosionsskyddet ska utstrckas till en lngd minst motsvarande rrets diameter utanfr rrppningen och upp till 0,3 m ver HHW.

J.2.1.4

Rrbrons lge
Efter en eventuell omgrvning ska rrbrons lge vljas s att rrbron inte korsar vattendragets gamla fra. Avstndet mellan parallella rr ska minst uppg till mtt enligt figur J.2-4. Fr rrbroar av stl och av polyetenplast fr dock Design of soil steel composite bridges (KTH), avsnitt 1.2.5, tillmpas.
D/2

Figur J.2-4 Avstnd mellan parallella rr

J.2.1.5

Tthet
En rrbro ska utformas s tt att kringfyllnadsmaterial med kornstorlek 0,2 mm inte kan lcka in. En rrbro som gr ver en vg, en gng-och cykelvg eller en jrnvg ska utformas s att vatten inte kan lcka in.

J.2.2

Broar fr djurpassager
En rrbro i ett vattendrag ska utformas s att fiskar kan passera vid alla vattenstnd. En rrbros botten ska vid denna anvndning frses med ett lmpligt friktionsmaterial.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

190

Om skruvar och muttrar sticker in i rret ovanfr den invndiga fyllningens niv ska dessa behandlas s att djur inte skadas. En rrbro ska ocks uppfylla de krav p utformning av vgtrummor fr att undvika ekologiska barrirer som stlls i TK Vg, 5.3.2.

J.2.3
J.2.3.1

Grundlggning
Allmnt
Grundlggningen ska utformas enligt J.2.3.2 och J.2.3.3. Grundlggningen av en multipelkonstruktion av betong och ett valv av stl ska utformas enligt del C.

J.2.3.2

Rrbdd
Rrbdden fr en rrbro med en teoretisk spnnvidd 3,0 m ska profileras. Profilen ska ha samma form som rrbrons nedre del. Se figur J.2-5. Bredden B p profileringen ska fr en lgbyggd rrbro vara 0,5 Rb. Fr cirkulra eller nstan cirkulra rrbroar ska B Rb.

Figur J.2-5 Profilering av rrbdd

J.2.4

Fyllningshjd
Fr en vgbro eller gng- och cykelbro ska fyllningshjden vara minst 0,5 m. Fr rrbroar av betong enligt J.2.5.2 som r belgna under vgar som tsaltas ska fyllningshjden dock vara minst 1,0 m. Fr jrnvgsbroar ska fyllningshjden vara minst 1,1 m. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

J.2.5
J.2.5.1

Rrbro av betong
Allmnt
En rrbro av betong ska utformas enligt kraven fr underbyggnad i del D med undantag enligt J.2.5.2.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

191

J.2.5.2

Armerade betongrr
En rrbro av armerade betongrr fr utformas enligt kraven i SS 22 70 00 om den - inte r placerad i marin milj och - inte har en teoretisk spnnvidd > 3,0 m. Betongrr avsedda att lggas som element i en rrbro behver inte uppfylla kraven p trycktthet enligt SS 22 70 00, 4.3.7.

J.2.5.3

Sammanbindning
De tre yttre rrdelarna i en rrbro av betongrr ska vara sammanbundna med tv stnger av stl, placerade enligt figur J.2-6. Dessa stnger ska frankras i varje rrdel med skruvfrband enligt leverantrens beskrivning. Rren ska vid dimensioneringen av detta frband antas vara vattenfyllda och den yttre rrdelen ska antas sakna upplag. Jordlasten p den yttre rrdelen fr frsummas. Stng och monteringsdetaljer ska vara rostskyddsbehandlade enligt AMA, GBD.116 Rrbro av stlelement samt rubrikerna Fstdon och Metalliskt korrosionsskydd.

Stng

60 60

Figur J.2-6

Sammanbindning av betongrr

J.2.6

Rrbro av stl
Fr en rrbro av stl gller inte kravet p godstjocklek enligt E.2.3.1. En multipelkonstruktion eller ett valv av stl ska fr att f erforderlig stabilitet uppfylla fljande geometriska krav: - Rrndens skrning fr, sett frn ovan, inte avvika mer n 20 frn en rtvinklig skrning. - Hjsslngden fr inte understiga halva bottenlngden. - Rrndens snedskrning fr, sett frn rrets sida, inte utfras med flackare lutning n 1:3.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

192

Rrnden ska nedtill avslutas med en vertikal avskrning som r minst 0,5 m hg rknat frn rrbrons underkant och hgst en tredjedel av rrbrons hjd. Lngden ska anpassas s att hjssan sticker ut minst 0,25 m utanfr slnten. I en rrbro av stl avsedd fr invndig gng- och cykeltrafik ska alla skruvhuvuden, som r placerade ver den invndiga fyllningens yta, sitta p rrets insida. En rrbro av stl som r avsedd fr invndig vgtrafik, gng- och cykeltrafik eller viltpassage ska frses med ett kantskydd vars tvrsnitt r runt eller trubbigt. Ett valv av stl ska utformas med bottenplattor av betong som ska utformas och dimensioneras enligt del D. Valvet ska anslutas till bottenplattan p ett sdant stt att normalkrafter och tvrkrafter kan verfras. Om anslutningen utformas som en ursparing i bottenplattan ska ursparingen efter montering av valvbgen fyllas med polymermodifierad asfaltmastix. Om anslutningen mellan stl och betong i en valvbro av stl r frlagd mellan niverna MW + 0,5 m och MW 0,5 m ska anslutningen skyddas av jordfyllning och erosionsskydd. I hjssans vgtopp nrmast respektive mynning ska en avvgningsdubb monteras. Som avvgningsdubbar ska rostfria syrafasta vagnsbultar eller kupolmuttrar anvndas. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

J.2.7

Rrbro av polyetenplast
En rrbro av polyetenplast ska ha en teoretisk spnnvidd av hgst 3,0 m. En rrbro av polyetenplast ska fr att f erforderlig stabilitet uppfylla fljande geometriska krav: - Rrndens skrning fr, sett frn ovan, inte avvika mer n 20 frn en rtvinklig skrning. - Hjsslngden fr inte understiga halva bottenlngden. - Rrndens snedskrning fr, sett frn rrets sida, inte utfras med flackare lutning n 1:2. - Rrnden ska nedtill avslutas med en vertikal avskrning till cirka en tredjedel av rrbrons hjd. Lngden ska anpassas s att hjssan sticker ut minst 0,25 m utanfr slnten. En rrbro av polyetenplast som r avsedd fr invndig gng- och cykeltrafik eller viltpassage ska frses med ett kantskydd vars tvrsnitt r runt eller trubbigt.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

193

J.2.8

Rcke
Fr en rrbro ska kraven fr rcken enligt G.9 och G.10 glla med fljande ndringar och tillgg. En rrbro fr invndig vgtrafik ska frses med invndiga rcken som har lgst kapacitetsklass N2 enligt SS-EN 1317-2. Om en rckesstndare till rcken p rrbroar behver kapas fr att f plats ver hjssan ska dessa stndare frses med en fotplatta. Utformningen av fotplattan ska vara godtagen av byggherren.

J.3
J.3.1

Verifiering genom berkning och provning

Allmnt
En rrbro i stl eller polyetenplast ska dimensioneras med berkningsmodeller enligt Design of soil steel composite bridges (KTH). Med ndring vad som anges i Design of soil steel composite bridges fr skruvfrband samt frband till rrbroar av polyetenplast ven dimensioneras genom provning. Armerade betongrr fr en rrbro med en teoretisk spnnvidd av hgst 3,0 m fr verifieras enligt SS 22 70 00 med de tillgg som anges i J.3.3. Rren ska utver kraven i SS 22 70 00 ven uppfylla kraven enligt del B och D. Hnvisningar till BBK i SS 22 70 00 ska ndras till TK Bro, del D. Dessutom ska betongrren vara av lgst hllfasthetsklass 135 enligt SS 22 70 00. Hllfasthetsklassen ska verifieras genom berkning. Bottenplattor till en rrbro utformad som valv ska verifieras enligt avsnitt D.3. En rrbro av polyetenplast med profilerad vgg, s kallad strukturvgg, ska verifieras med avseende p lokal buckling av vggen.

J.3.2

Brottgrnstillstnd
Fr en vgbro med teoretisk spnnvidd hgst 6,0 m och med fyllningshjd strre n 1,0 m behver utvrdering av utmattning inte utfras. En rrbro fr jrnvgstrafik ska dimensioneras med hnsyn till utmattning.

J.3.3

Bruksgrnstillstnd
Maximalt tilltna vertikala och horisontella deformationer under utfrandet ska berknas fr rrbroar av stl med en teoretisk spnnvidd 5 m. Deformationen ska begrnsas s att inte fyd verskrids fr laster p grund av kringfyllning och packning.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

194

I en rrbro av polyetenplast fr deformationen i en kvasipermanent lastkombination efter lng tid vara hgst 2 % av den teoretiska spnnvidden.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

195

Bilaga JA Tjlskydd fr rrbroar

JA.1
JA.1.1

Tjlskydd utformat som en tjock rrbdd

Rrbro med spnnvidd 5,0 m
Fr en rrbro med en teoretisk spnnvidd 5,0 m ska en tjock rrbdd vara utformad med den tjocklek som ges av mttet d enligt tabell JA-1. Se ven figur JA-1. Klimatzoner definieras i Vgverkets freskrifter (VVFS 2004:31) och tjlfarlighetsklass definieras i TK Vg.

LLW eller markyta

D/2

Figur JA-1 Tjlskydd utformat som en tjock rrbdd

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

196

Tabell JA-1 Mtt d (m) fr bestmning av en tjock rrbdds tjocklek eller en isolerings utbredning vid grundlggning p en tjlfarlig jord fr en rrbro med D 5,0 m

Klimatzon Tjlfarlighetsklass 2 - 3 i underlag Tjlfarlighetsklass 4 i underlag

0,9

1,3

1,5

1,6

1,7

1,1

1,5

1,8

1,9

2,0

JA.1.2

Rrbro med spnnvidd > 5,0 m

Fr en rrbro med teoretisk spnnvidd > 5,0 m ska en tjock rrbdd vara utformad med den tjocklek som ges av mttet d enligt tabell JA-2, mtt enligt figur JA-1. En rrbdd ska vara utformad s att avstndet frn en tjlfarlig jord till luften i rret r minst lika stort som mttet d. Rrbdden ska dock ha full tjocklek inom rrets bredd.
Tabell JA-2 Mtt d (m) fr bestmning av en tjock rrbdds tjocklek eller en isolerings utbredning vid grundlggning p en tjlfarlig jord fr en rrbro med D > 5,0 m

Klimatzon Tjlfarlighetsklass 2 - 3 i underlag Tjlfarlighetsklass 4 i underlag

1 1,0

2 1,4

3 1,6

4 1,8

5 1,9

1,2

1,6

1,9

2,1

2,3

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

197

JA.2
JA.2.1

Tjlskydd utformat som en isolerad rrbdd

Rrbro med spnnvidd 5,0 m
Fr en rrbro med teoretisk spnnvidd 5,0 m ska en isolerad rrbdd vara utformad med vrmemotstnd enligt tabell JA-3 och utbredning enligt figur JA-2.

D LLW eller markyta D/2

d 0,15 m Isolering Bdd under isolering 0,1 m Grns fr tjlfarlig jord efter schakt

Figur JA-2 Tjlskydd genom en isolerad rrbdd

Tabell JA-3 Erforderligt vrmemotstnd (m2 K/W) hos en isolering vid grundlggning p en tjlfarlig jord fr en rrbro med D 5,0 m

Klimatzon Tjlfarlighetsklass 2 - 3 i underlag Tjlfarlighetsklass 4 i underlag

1 -

2 0,45

3 0,90

4 1,35

5 1,80

0,45

0,90

1,35

1,80

2,25

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

198

JA.2.2

Rrbro med spnnvidd > 5,0 m

Fr en rrbro med teoretisk spnnvidd > 5,0 m ska en isolerad rrbdd vara utformad med vrmemotstnd och utbredning enligt krav i avsnitt C.2.4. Isoleringens utstrckning i tvrled bestms av mttet d enligt avsnitt JA.1.

JA.3

Reduktion av rrbdd
Fr en rrbro med teoretisk spnnvidd 5,0 m fr tjockleken p en tjock rrbdd reduceras med upp till hlften av det som anges i JA.1 om fyllningshjden verstiger 2,0 m. Se figur JA-3. Fr en rrbro med teoretisk spnnvidd 5,0 m fr vrmemotstndet i en isolerad rrbdd reduceras med upp till hlften av det som anges i JA.2 om fyllningshjden verstiger 2,0 m. Se figur JA-3.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

199

LLW 2,0 m

0,5 d d 5,0 m

1,0 m

Reduktion av ett tjlskydd vid en tjock rrbdd

LLW 2,0 m

Rrbdd Isolering Bdd 1,0 m under isolering

Reducerad 5 m jmnt avtrappad isolering isolering

Full isolering

Reduktion av ett tjlskydd vid en isolerad rrbdd

Figur JA-3 Reduktion av ett tjlskydd vid en fyllningshjd strre n 2,0 m

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

200

K
K.1

Tillflliga byggnadsverk
Allmnt
Fr ett tillflligt byggnadsverk ska krav i del A G, J och L glla med de ndringar och tillgg som anges i del K. Kraven gller fr byggnadsverk som ska anvndas endast en gng och under hgst tre r. Ett tillflligt byggnadsverk som anvnds mer n en gng ska inspekteras och tillstndsbedmas fre varje anvndningstillflle. Tillstndet ska d vara sdant att byggnadsverket kan anvndas i ytterligare minst tre r med rdande frutsttningar p aktuell plats. Om ett tillflligt byggnadsverk anvnds flera gnger vid samma objekt, t.ex. sprbrygga mellan tvrbalkar i en fackverksbro som ska frstrkas, fr den anses anvnd en gng om byggnadstiden inte verstiger ett r. I en jrnvgsanlggning omfattar krav i del K - provisoriska broar, - sprbryggor och tillhrande konstruktioner vid lansering under samtidig schaktning (genompressning), - tillflliga rrbroar, - tillflliga stdkonstruktioner och - tillflliga trkonstruktioner fr jrnvgstrafik.

K.2

Bestndighet
Om byggherren anger detta ska ett tillflligt byggnadsverk utformas och dimensioneras fr en teknisk livslngd som r strre n tre r eller fr att anvndas mer n en gng. Byggherren anger d krav avseende bestndighet, sttningar och utmattning. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

K.3

ndringar och tillgg till krav i del B G, J och L

Kraven i del B G, J och L gller med fljande ndringar och tillgg fr ett tillflligt byggnadsverk. B.1.1.1 Kraven erstts av: Dimensionerande vattenfring och vattenniv ska bestmmas enligt MB 310 Hydraulisk dimensionering (Vgverket). Dimensionerande vattenfring och vattenniv ska bestmmas fr 50 rs terkomsttid. Om

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

201

anvndningstiden r kortare n ett r fr terkomsttiden bestmmas som fr en tillfllig dimensioneringssituation enligt SS-EN 1991-1-6. Vid bestmning av HHW uppstrms ska dmning orsakad av konstruktionen beaktas. B.1.2 Kraven erstts av: Ett tillflligt byggnadsverk ska utformas och dimensioneras fr en teknisk livslngd av tre r. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Kraven erstts av: verbyggnaden fr en tillfllig bro behver inte frses med avvgningsdubbar. Om byggherren anger detta ska kravet tillmpas. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Kraven erstts av: En jrnvgsbro behver inte frses med kantbalkar. Kraven erstts av: En vgbro samt en gng- och cykelbro ska frses med rcken enligt del G. En jrnvgsbro behver inte frses med rcken. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Kraven tillmpas inte. Kraven tillmpas inte. Kraven erstts av: Broar ska utformas s att alla dess delar kan inspekteras. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Tillgg till kraven: SS-EN 1990-A1, A.2.4.4.2.3(2) och A.2.4.4.2.3(3) utgr. Kraven erstts av: Berknad nedbjning av trafiklast ska fr vg- samt gngoch cykelbroar inte verstiga 1/200 av den teoretiska spnnvidden. Fr jrnvgsbroar fr vilken strsta tilltna hastighet 90 km/h gller kravet 1/500 av den teoretiska spnnvidden annars 1/800 av den teoretiska spnnvidden. Kraven ska glla svl i lngdled som i tvrled. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

B.1.5.2

B.1.5.3 B.1.6.3 B.1.7

B.1.11.1 B.1.11.2 B.1.11.3

B.2.1.2 B.2.4.1.2

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

202

B.3.4.1.3

Kraven erstts av: En tillfllig bro ska dimensioneras fr den vertikala trafiklasten av typfordon enligt VVFS 2004:43, bilaga 3 med A/B minst lika med 130/200 kN. En tillfllig bro ska dimensioneras fr de horisontella trafiklasterna enligt SS-EN 1991-2, 4.4 med Q1(2Q1k) respektive Qv ersatta av den sammanlagda tyngden av det lngsta typfordonet som ryms inom brolngden och q1q1kw1L utbytt mot den totala utbredda lasten i det frsta krfltet fr samma fordon. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Kraven erstts av: En tillfllig jrnvgsbro ska dimensioneras laster enligt SS-EN 1991-2, 6.1(7). Kraven gller med fljande tillgg: Om anvndningstiden r kortare n ett r fr terkomsttiden bestmmas som fr en tillfllig dimensioneringssituation enligt SS-EN 1991-1-6. Kraven gller med fljande tillgg: Om anvndningstiden r kortare n ett r fr terkomsttiden bestmmas som fr en tillfllig dimensioneringssituation enligt SS-EN 1991-1-6. Kraven erstts av: Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Kraven erstts av: En ple ska placeras och riktas s att en annan grundlggning eller en annan ple i samma plgrupp inte skadas eller fr strd funktion. Kraven erstts av: En bottenplatta grundlagd p trplar ska frlggas med plavskrningsplanet under LLW eller lgsta grundvattenyta. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Kraven tillmpas inte fr en bro som inte ska anvndas under vinterhalvret. Kraven tillmpas inte. Kraven tillmpas inte. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

B.3.4.1.5

B.3.4.5

B.3.4.6

C.2.1.1 C.2.2.1

C.2.3.2

C.2.4 C.3.2.1.3 C.3.4

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

203

D.1.1.1.1 D.1.1.2 D.1.1.3 D.1.1.4 D.1.1.5 D.1.1.6 D.1.1.7.1 D.1.1.7.3

Kraven erstts av: Stagbalkar fr inte frlggas under jrnvgsspr. Kraven tillmpas inte. Kraven tillmpas inte. Kraven tillmpas inte. Kraven tillmpas inte. Kraven tillmpas inte. Kraven tillmpas inte. Kraven erstts av: Kantbalken ska ges en sdan bredd och hjd att en brobaneplatta med konsol styvas upp samt s att erforderlig infstning fr rcket erhlls. Fr en bro ver en vg eller en jrnvg ska kantbalken utformas som en frhjd kantbalk. Kraven tillmpas inte. Kraven tillmpas inte. Kraven erstts av: En tillfllig bro fr utformas utan samverkan. Horisontalkrafter som verkar i och p betongplattan ska kunna verfras till underliggande stlbalkar. En brobaneplatta av betong som utformas och dimensioneras med samverkan ska uppfylla kraven i del D. Kraven erstts av: Balkskarvar fr utformas som skruvfrband. Regler enligt Bilaga C i EN 1993-2: 2006 behver inte tillmpas. Kraven erstts av: Ett tvrfrband ver ndstd behver inte utfras om avstndet mellan ndtvrbalk och std r mindre n 0,5 gnger avstndet mellan huvudbalkarna. Kraven tillmpas inte. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

D.1.2 D.1.3.2 E.1.1

E.2.1

E.2.1.1

E.2.1.3

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

204

E.2.2

Kraven erstts av: En stlverbyggnad ska utformas och dimensioneras enligt korrosivitetsklass C1. Fr en tillfllig jrnvgsbro, se JrnvgsAMA 08, GBD.1 Konstruktion av stlelement kategori A vid nybyggnad och rubrik ROSTSKYDDSSYSTEM. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Kraven tillmpas inte. Kraven tillmpas inte. Kraven tillmpas inte. Kraven tillmpas. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Kraven tillmpas inte. Kraven tillmpas inte. Kraven gller med fljande tillgg: Fr en jrnvgsbro fr std utformade med sliperspallning utfras utan frband om tillrcklig brfrmga fr horisontalkrafter kan verifieras. Kraven tillmpas inte. Kraven erstts av: Trskydd skall utformas s att den tillflliga brons tekniska livslngd r minst tre r. Vatten fr inte ledas in i konstruktionen. Fickor dr vatten och smuts samlas fr inte frekomma. Konstruktionsdelar som utstts fr vatten och fukt ska ges mjlighet att torka ut. Kapillr fuktvandring ska frhindras. Infstningar genom upptriktade ytor ska undvikas. Genomfringar t.ex. brunnar ska om mjligt undvikas. Kraven erstts av: Ttskikt enligt del G ska anvndas fr att stadkomma vidhftning mellan brobaneplattan och belggningen. Kraven tillmpas inte. Kraven erstts av: Belggningen ska utformas som asfaltbetong med en minsta tjocklek av 50 mm. Belggningen ska uppfylla kraven enligt TK Vg, kapitel 7.1. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

E.2.3.1 E.2.3.2 E.2.3.3 E.3.2.2 F.1.1 F.1.2 F.1.3.3

F.1.4 F.1.5

G.2.1.1

G.2.1.3 G.3.2.1

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

205

G.3.3.1

Kraven erstts av: Asfaltbelggningen p en brobaneplatta av stl ska utformas som PGJA som limmas till ett ttskikt av epoxi. Belggningen ska limmas med bitumenprimer. Den totala tjockleken ska vara 50 mm. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Kraven erstts av: Belggningen ska utformas som asfaltbetong med en minsta tjocklek av 50 mm. Belggningen ska uppfylla kraven enligt TK Vg, kapitel 7.1. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Kraven erstts av: Avstndet mellan ytavloppen ska bestmmas s att brobaneplattan avvattnas p ett tillfredstllande stt. Ett ytavlopp ver en vg eller en jrnvg ska anslutas till stuprr. Objektspecifikt byggherreval. Se A.1.3. Kraven erstts av: Belggningen ska drneras med grundavlopp. Ett grundavlopp ska utformas som ett hl i brobaneplattan och ttskiktet. Hlet ska ha minst 20 mm diameter. Grundavloppen fr inte mynna ver en trafikyta eller i en ldkonstruktion. Det horisontella avstndet mellan ett grundavlopp och en strmfrande ledning ska vara minst 1,5 m. Kraven tillmpas inte. Kraven tillmpas inte. Kraven tillmpas inte. Kraven tillmpas inte. Kraven tillmpas inte. Kraven erstts av: Utgngspunkten fr val av vergngskonstruktion r den berknade lngd- och vinkelrrelse vergngskonstruktionen ska uppta. Dessa rrelser ska bestmmas enligt SS-EN 1993-2, bilaga B. Kraven erstts av: En vergngskonstruktion ska dimensioneras fr de laster bron dimensioneras fr.

G.3.4.1

G.5.1.1

G.5.1.2

G.5.1.3 G.5.1.4 G.6.1.2 G.6.1.3 G.6.2.3 G.7.2.1

G.7.2.2

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

206

G.7.2.3 G.7.2.4

Kraven tillmpas inte. Kraven erstts av: En vergngskonstruktion fr en tillfllig bro som ska anvndas under vinterhalvret ska motst lga temperaturer. Kraven tillmpas inte. Kraven erstts av: Med hnsyn till kravet p jmnhet vid passage av en vergngskonstruktion fr inte fogppningar i respektive gummilamell ha en rrelsemjlighet strre n 90 mm. Upphjda GC-banor ska frses med en glidbar tckplt eller plthuv, vars godstjocklek ska vara minst 10 mm. Kraven erstts av: Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Kraven erstts av: Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Kraven erstts av: Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Kraven erstts av: Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Kraven erstts av: Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Kraven tillmpas inte fr en bro som inte ska anvndas under vinterhalvret. Kraven tillmpas inte. Kraven tillmpas inte. Kraven erstts av: En tillfllig stdkonstruktion fr dimensioneras fr aktivt jordtryck. Kraven tillmpas inte. Kraven tillmpas inte. Kraven erstts av: Fr ytbehandlad spont fr friktion eller adhesion mellan spont och jord inte tillgodorknas. Fr ytbehandlad spont fr friktionen i spontlsen inte tillgodorknas.

G.7.2.5 G.7.2.6

G.11.1 G.11.2 G.11.3 G.11.4 G.11.5 J.2.1.2 J.2.1.3 J.2.1.4 L.2.1

L.2.2.1.1 L.2.2.1.2 L.2.3.3

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

207

L
L.1

vriga byggnadsverk
Allmnt
Fr de byggnadsverk som anges i L.2 L.8 gller de krav som i del A - J anges fr broar eller fr byggnadsverk med de ndringar och tillgg som anges i del L. Krav som i TK Bro stlls p en vgbro ska tillmpas p byggnadsverk enligt del L ingende i en vganlggning. Krav som i TK Bro stlls p en gng- och cykelbro ska tillmpas p byggnadsverk enligt del L ingende i en gng- och cykelvg. Krav som i TK Bro stlls p en jrnvgsbro ska tillmpas p byggnadsverk enligt del L ingende i en jrnvgsanlggning.

L.2
L.2.1

Stdkonstruktion
Allmnt
En stdkonstruktion ska betraktas som underbyggnad. Skerhetsklass 3 ska tillmpas fr en stdkonstruktion som inte r en stdmur. Skerhetsklass 2 fr dock tillmpas fr - en stdkonstruktion med mindre hjd n 4,0 m i en vganlggning och - en stdkonstruktion som r belgen i en jrnvgsanlggning och som inte pverkar eller pverkas av jrnvgstrafik. Betrffande skerhetsklass fr en stdmur, se B.2.2. Fljande konstruktioner ska dimensioneras fr vilojordtryck: - en anslutande stdkonstruktion - en stdkonstruktion grundlagd p berg - en stdkonstruktion som pverkar eller pverkas av jrnvgstrafik Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

L.2.2
L.2.2.1
L.2.2.1.1

Stdmur
Utformning
Allmnt En stdmur som r parallell med vgen eller spret ska ges en sdan lngd att den vid sin fria nde gr omlott med bankens krn p en strcka av minst 0,5 m. En stdmurs ndar ska frses med avvgningsdubbar av mssing enligt AMA, DEP.1831.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

208

En stdmur i vgens eller sprets lngdriktning ska frses med kantbalk om anslutande vingmur eller bro r frsedd med kantbalkar. Stdmurar utan kantbalkar ska utformas s att vattnet inte rinner ver murens krn. Stdmurens krn ska frlggas minst 0,1 m ver slntens yta.
L.2.2.1.2 Stdmur av betong Fr en bottenplatta till en stdmur ska kraven fr en bottenplatta till ett brostd glla. Betrffande ytbehandling, frsegling av gjutfogar samt minimiarmering ska kraven fr en frontmur glla ven fr en stdmur. Stdmur av stl En stdmur av stl utformad som en permanent spont ska uppfylla krav enligt L.2.3.

L.2.2.1.3

L.2.3
L.2.3.1

Spont
Allmnt
Dimensionering av sponter ska gras enligt SS-EN 12 063 med fljande ndringar och tillgg. Hnvisningar i SS-EN 12 063 ska ndras enligt nedan. - prEN 1537 ska ersttas med SS-EN 1537. - ENV 1991-1 ska ersttas med SS-EN 1991-1. - ENV 1992-1-1 ska ersttas med SS-EN 1992-1-1. - ENV 1993-1-1 ska ersttas med SS-EN 1993-1-1. - ENV 1993-5 ska ersttas med SS-EN 1993-5. - ENV 1997-1 ska ersttas med SS-EN 1997-1. - EN 10 219-1 och 2 ska ersttas med SS-EN 10 219-1 och -2.

L.2.3.2

Kvarsittande spont
En spont fr tillflligt bruk ska lmnas kvar om uppdragning av den kan orsaka oacceptabla sttningar hos brostdet. En sdan spont rknas inte som permanent.

L.2.3.3

Permanent spont
En permanent spont ska dimensioneras fr vilojordtryck. En permanent spont av stl ska uppfylla krav p rostmn och korrosionsskydd enligt bilaga EA. Fr ytbehandlad spont fr friktion eller adhesion mellan spont och jord inte tillgodorknas. Fr ytbehandlad spont fr friktionen i spontlsen inte tillgodorknas.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

209

En permanent spont av stl som pverkar eller pverkas av jrnvgstrafik fr utfras endast efter medgivande av Banverket, Leverans, Anlggning i varje enskilt fall. Permanenta sponter fr inte vara av tr. En dimensionering i bruksgrnstillstnd som visar att tilltna rrelser eller andra bruksgrnskrav inte verskrids ska utfras. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

L.2.4

Slitsmur
En slitsmur ska utformas och dimensioneras enligt SS-EN 1538 och enligt fljande. En slitsmur utsatt fr bjande moment ska utformas armerad. Fr berkning av jordtryck och rrelser samt beaktande av geotekniska frhllanden, se TK Geo. Fr en slitsmur som anvnds i en tunnelkonstruktion ska kraven fr tunnlar glla i de fall dessa r strngare. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

L.2.5

Sekantplevgg
En sekantplevgg ska utformas och dimensioneras enligt SS-EN 1536 och enligt fljande. I en permanent sekantplevgg ska samtliga plar vara armerade. Fr berkning av jordtryck och rrelser samt beaktande av geotekniska frhllanden, se TK Geo. Fr en sekantplevgg som anvnds i en tunnelkonstruktion ska kraven fr tunnlar glla i de fall dessa r strngare. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

L.3
L.3.1

Trg
Allmnt
Trg ska utformas och dimensioneras fr uppkommande vattenniver och vattentryck. Fyllningen i och mot ett trg ska uppfylla kraven enligt C.2.6.

L.3.2

Utformning
Bottenplattans veryta ska ha sdana lutningar att fyllningen drneras. Lutningarna ska leda vattnet till avlopp eller till fria kanter. I ett trg fr en vg ska kraven fr trafikerade bottenplattor glla fr den del av bottenplattan som ligger innanfr murarna.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

210

I ett trg fr en jrnvg ska bottenplattans veryta innanfr murarna ha en lutning p minst 1,0 % bde i lngdled och i tvrled. Om verfyllningens hjd r mindre n 1,0 m ska bottenplattans veryta uppfylla samma krav p jmnhet som gller fr en broverbyggnads veryta. Fr bottenplattans delar utanfr murarna gller kraven fr bottenplattor fr brostd. Fr murarna ska kraven fr stdmurar glla. Om byggherren anger detta ska delar av ett trg ytbehandlas enligt D.1.2.4. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

L.3.3

Verifiering genom berkning och provning

Ett trg ska dimensioneras fr vilojordtryck. Ett trg ska med avseende p brott genom upplyftning dimensioneras enligt TK Geo, 2.3.2.2. Dimensioneringen ska utfras fr det lgsta av vattennivn HHW med 50 rs terkomsttid och den vattenniv som leder till att trget versvmmas. Ett trg grundlagt p plar ska dimensioneras enligt samma krav som gller fr ett pldck. Ett trg med invndig fyllning ska i brottgrnstillstnd dimensioneras fr ett lastfall dr fyllningen r bortschaktad p trgets hela bredd p en lngd av 10 m i trgets riktning. Denna dimensionering ska gras enligt TK Geo, 2.3.2.2. Vattennivn fr vid denna dimensionering sttas till MW. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

L.4
L.4.1

Pldck
Utformning
Ett pldcks veryta ska ha en lutning p minst 1,0 % i lngdled och i tvrled. verytan ska frses med ett drnerande lager. Ett pldck fr en vg ska frses med ttskikt enligt de krav som gller fr en trafikerad bottenplatta. Om verfyllningens hjd r mindre n 1,0 m ska pldckets veryta uppfylla samma krav p jmnhet som gller fr en broverbyggnads veryta. Fr pldck i vrigt ska kraven fr en bottenplatta glla. Fyllningen p ett pldck och mot pldckets sidor ska uppfylla kraven enligt C.2.6. Om byggherren anger detta ska ett pldck ytbehandlas enligt D.1.2.5. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

211

L.4.2

Verifiering genom berkning och provning

Ett pldck fr en vg ska kontrolleras fr utmattning om verfyllnaden r mindre n 1,0 m. Ett pldck fr en jrnvg ska kontrolleras fr utmattning om verfyllnaden r mindre n 1,5 m. Vid berkning av dynamiskt tillskott ska bestmmande lngd sttas till medelvrdet av centrumavstndet mellan plar. Broms- och accelerationskraft p ett pldck fr jrnvg rknas som fr en bro men fr reduceras genom multiplikation med (6,2 - h)/5,4 dr h r avstndet i meter mellan RK och pldckets veryta. Reduktion fr gras endast om krafterna kan fras ver till och tas upp av den anslutande banken.

L.5
L.5.1 L.5.2

Bankplning
Utformning
Vad betrffar exponeringsklasser, verytans lutning och ttskikt fr en plplatta ska kraven fr en bottenplatta glla.

Verifiering genom berkning och provning

Plar och plplattor ska dimensioneras fr hela lasten av ovanfrliggande fyllning och trafiklast. Lastfrutsttningarna framgr av TK Geo. Vid berkning av dynamiskt tillskott ska bestmmande lngd sttas till medelvrdet av centrumavstndet mellan plarna. Toleranser fr plarnas lgen ska beaktas vid dimensioneringen.

L.6 L.7

Btbrygga
Ett frjelge ska dimensioneras fr laster och teknisk livslngd enligt del B. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

Frjelge
Ett frjelge ska dimensioneras fr laster och teknisk livslngd enligt del B. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

212

L.8
L.8.1
L.8.1.1

Skrm, vgg och skrmtak vid jrnvg

Verifiering genom berkning och provning
Vindlast och lufttryck
Skrm, vgg eller skrmtak intill jrnvg ska dimensioneras fr kombinerad last av aerodynamiska laster frn passerande tg enligt SS-EN 1991-2, avsnitt 6.6 och vindlast enligt SS-EN 1991-1-4. Bde lufttryck och vindlast ska betraktas som dynamiska laster. Vindlasten fr inte antas vara lgre n vad som gller fr terrngtyp II. Som medverkande lngd vid berkning av den dynamiska vindlasten fr antas avstndet mellan tre stolpar.

L.8.1.2

Dimensionering
Om en skrm, vgg eller skrmtak r fast inspnd i en oeftergivlig grundkonstruktion fr den dynamiska inverkan beaktas genom att SS-EN 1991-2, avsnitt 6.6.1(5) tillmpas p den aerodynamiska lasten. Vindlastens karakteristiska vrde stts till det som gller fr vindstt mot en styv konstruktion. Detta gller i svl brott- som bruksgrnstillstnd samt utmattning. Om ett annat inspnningsfrhllande rder ska en fullstndig dynamisk analys som tar hnsyn till brverkets dynamiska egenskaper utfras. Maximal utbjning i en frekvent lastkombination av en skrm begrnsas till h/150 hos stolpar och l/300 fr konstruktionen mellan stolparna dr h r skrmens hjd inklusive grundkonstruktion och l r avstndet mellan stolparna. Inga kvarstende deformationer fr frekomma. Vid dimensionering fr utmattning behver inte vindlasten kombineras med lufttryck av tg. Antalet spnningscykler fr svl vindlast som den aerodynamiska lasten stts till 500 000 och kollektivparametern till 2/3. Vid bestmning av spnningsvidd tas hnsyn till svl tryck som sug.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

213

M
M.1 M.2
M.2.1

Frbttring
Allmnt
Kraven i del A J och L ska glla med de ndringar och tillgg som anges i del M.

Frutsttningar
Allmnt
Byggnadsverkets tillstnd ska vara utrett innan ngra tgrder pbrjas. Omfattningen av och orsakerna till eventuella skador ska vara utredda. Vid utformningen och dimensioneringen av frbttringstgrder ska brons statiska verkningsstt beaktas.

M.2.2
M.2.2.1

Dimensioneringsregler
Allmnt
Dimensioneringen av en frstrkning fr begrnsas till de snitt och de snittkrafter dr brfrmgan vid en brighetsutredning har visat sig vara fr liten. Detta gller under frutsttning att frstrkningen inte vsentligen pverkar konstruktionens egentyngd eller frdelningen av snittkrafter. Om en bro breddas eller frstrks ska den befintliga konstruktionen kompletteras s att krav enligt avsnitten B.1.3, B.1.4, B.4.2 och B.4.3 uppfylls efter frbttringen.

M.2.2.2

Vgbroar
Med ndring av vad som anges i B.3.4.1.3 fr en frbttring, som inte r en ombyggnad eller en breddning med minst 3,0 m sammanhngande bredd, dimensioneras fr trafiklaster enligt fljande: Typfordon enligt VVFS 2004:43 med A/B minst lika med 130/200 kN. Horisontalkrafter enligt SS-EN 1991-2, 4.4 med Q1(2Q1k) respektive Qv ersatta av den sammanlagda tyngden av det lngsta typfordonet som ryms inom brolngden och q1q1kw1L utbytt mot den totala utbredda lasten i det frsta krfltet fr samma fordon. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

M.2.2.3

Jrnvgsbroar
Med ndring av vad som anges i B.3.4.1.5 fr en frbttring, som inte r en ombyggnad eller en breddning fr ytterligare spr, dimensioneras fr

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27 trafiklaster enligt Banverkets publikation BVS 583.11, Brighetsberkning av jrnvgsbroar. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

214

M.3
M.3.1 M.3.2
M.3.2.1 M.3.2.2 M.3.2.3 M.3.2.4 M.3.2.5 M.3.2.6

Betongkonstruktioner
Allmnt Utformning
Momentkapacitet Tvrkraftskapacitet Normalkraftskapacitet Pgjutning Utanpliggande spnnarmering Bronde
Vid byte av ttskikt p en bro med kantskoning p bronden ska dessa avlgsnas och bronden utformas med en avfasning av minst 75 mm.

M.3.3
M.3.3.1
M.3.3.1.1

Verifiering genom berkning och provning

Frutsttningar
Befintlig betong Vid en frbttring ska den befintliga betong som lmnas kvar uppfylla fljande krav. Betongen fr inte vara urlakad, vittrad eller spjlkad i sdan omfattning att konstruktionens funktion r nedsatt. Bedmningen ska vara gjord av en sakkunnig person som bde ska ha provbilat och bomknackat. Kloridhalten, uttryckt som den totala kloridjonhalten i procent av cementets vikt, ska vara mindre n 0,30 % i niv med armeringen i betong med ospnd armering. Kloridhalten, uttryckt som den totala kloridjonhalten i procent av cementets vikt, ska vara mindre n 0,10 % inom ett avstnd av 0,2 m frn spnnarmering.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

215

Betongens tryckhllfasthet ska uppfylla de vrden som fordras enligt SS-EN 13791. Dessutom ska sprckhllfastheten vara minst 7 % av uppmtt tryckhllfasthet, dock minst 6 % av den nominella tryckhllfastheten. Efter vattning p en bearbetad yta fr det inte finnas sprickor i mikroskala i cementpastan, eller mellan ballastkornen och cementpastan, som uppsttt vid bilningen eller frsningen. Bredden hos dessa sprickor kan vara liten, 50 100 m. Dessa sprickor ska inte frvxlas med de mikrosprickor som alltid uppkommer vid hydratisering i cementpasta och i kontaktytan mellan cementpasta och ballastkorn. Betong i niv med armeringen ska inte vara karbonatiserad. Karbonatiseringen ska bedmas enligt SS 13 72 42. En bedmning av karbonatiseringsdjup ska baseras p minst tre prov. Provningen ska vara utfrd dr den strsta karbonatiseringen kan frvntas. Metoden frutstter att provet inte utfrs d betongen r kraftigt uttorkad eller mycket vt. Med hnsyn till armeringens frankring och skarvning ska det tckande betongskiktet vara minst lika med armeringsstngens diameter. Betongen ska uppfylla kravet fr acceptabel frostbestndighet vid prov enligt SS 13 72 44, metod A. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.
M.3.3.1.2 Befintlig armering Armeringen ska vara fri frn pgende korrosion. En areafrlust som pverkar brfrmgan ska tgrdas. Komplettering av skadad armering Skadad armering ska kompletteras med ny armering som uppfyller kraven i del D. Ny armering ska antingen skarvas med befintlig armering eller gjutas fast i hl borrade i den befintliga betongen.

M.3.3.1.3

M.3.3.2
M.3.3.2.1

Brottgrnstillstnd
Kraftverfring mellan ny och gammal betong Kraftverfringen mellan ny och gammal betong ska skerstllas. Vid behov ska mekaniska frband lggas in i fogen i form av korsande armering som dimensioneras enligt SS-EN 1992-1-1, 6.2.5. Vid dimensionering enligt SS-EN 1992-1-1, 6.2.5 av gjutfogar med mekaniskt bearbetad yta ska slt yta frutsttas och n ska sttas till noll. Med mekanisk bearbetning avses hr bilning, frsning eller blstring. Vid verfring av tvrkraft enbart genom vidhftning ska motgjutningsytan vara vattenbilad med selektiv vattenbilning. Vid dimensionering av gjutfogar med vattenbilad yta fr skrovlig yta frutsttas och gjutfogens brfrmga vRdi fr sttas till 0,4 MPa. Detta frutstter att kraven p utfrandet av vattenbilningen uppfyller kraven i AMA, BED.141 Rivning av bro och rubriken Krav p vattenbilningsutrustning.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

216

Korsande armering som utnyttjas fr kraftverfring mellan ny och gammal betong ska placeras med ett strsta centrumavstnd lika med konstruktionshjden, dock hgst 500 mm.
M.3.3.2.2 Skarvning av armering Vid skarvning av olika armeringstyper ska skarvlngden bestmmas av den armering som ger den lngsta skarvlngden. Armeringen behver inte frses med ndkrokar. Ingjutningslngden fr armering som gjuts fast i borrade hl ska minst vara lika med frankringslngden. Kolfiber

M.3.3.2.3

M.3.3.3
M.3.3.3.1

Bruksgrnstillstnd
Spnningar I den befintliga armeringen fr strckgrnsen inte verskridas fr laster enligt en karakteristisk lastkombination i bruksgrnstillstndet. Minimiarmering i pgjutningar En pgjutning eller igjutning ska armeras om ytan r minst 5 m och tjockleken samtidigt r strre n 75 mm. Armeringen ska best av kamstnger. Armeringsmngden ska vara minst 6 s 150. Alternativt fr pgjutningar och igjutningar minimiarmeras med stlfiberarmering. Mngden stlfiber ska uppfylla kraven enligt AMA, DCF.312 Direktgjutet slitlager av betong p bro. Stlfiberarmerad betong fr inte omsluta armeringsstnger. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3. Minimiarmering i gjutfog vid breddning I ett plattbrverk ska en gjutfog mellan en breddning och den befintliga betongen vid vardera ytan genomkorsas av minst 4,0 cm2/m armering. Armeringstnger med diameter 16 mm ska anvndas. Stngerna ska frankras genom att de gjuts fast i borrade hl.

M.3.3.3.2

M.3.3.3.3

M.4
M.4.1

Stlkonstruktioner
Allmnt
Fr jrnvgsbroar fr andra metoder och frfaranden n de i TR Bro M.4.2.1 M.4.2.3 beskrivna inte anvndas utan medgivande av Banverket, Leverans, Anlggning i varje enskilt fall.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

217

M.4.2
M.4.2.1 M.4.2.2 M.4.2.3

Utformning
Tvrsnittskapacitet Instabilitet Utmattning

M.4.3
M.4.3.1
M.4.3.1.1

Verifiering genom berkning och provning

Frutsttningar
Tillstnd Stlet ska inte vara pverkat av skador i sdan omfattning att det nedstter konstruktionens funktion. Exempel p skador r frlust av tvrsnittsarea eller anvisningsverkan p grund av korrosion, mekaniska skador eller sprickor. Stlmaterialet ska ha knd och tillfredsstllande brottseghet, homogenitet och hllfasthet. Kriterier fr dessa egenskaper avgrs frn fall till fall. Tillverkning av provstavsmnen och provstavar samt provning ska utfras av ett organ som ackrediterats av SWEDAC eller av ett annat ackrediteringsorgan som kan visa att de uppfyller och tillmpar kraven i SS-EN ISO/IEC 17011:2005. Provstavsmnen ska tas ut ur brverket p av bestllaren angivna stllen. Provstavsmnen frn flnsar ska tas ut p ett sdant stt att inga skarpa hrn bildas i konstruktionen. De hrn som bildas vid provtagningen ska avrundas till en radie av minst 50 mm. Kraftverfring Svetsning Svetsning i en befintlig stlkonstruktion fr endast utfras om stlets svetsbarhet och seghetsegenskaper r tillfredsstllande. Fre svetsning i en belastad konstruktionsdel ska det verifieras att brfrmgan r tillrcklig trots att hllfastheten stts ned under svetsningen. Svngningar och vibrationer Skadliga svngningar och vibrationer ska elimineras.

M.4.3.1.2 M.4.3.1.3

M.4.3.1.4

M.4.3.2

Bruksgrnstillstnd
I ett tvrsnitt som frstrks med plggspltar etc. ska det verifieras att spnningarna i den befintliga stlkonstruktionen inte verskrider strckgrnsen fr laster enligt en karakteristisk lastkombination i bruksgrnstillstndet.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

218

M.5
M.5.1
M.5.1.1 M.5.1.2 M.5.1.3

Stenkonstruktioner
Stenvalvbroar
Sidomur Ledad platta Bakgjutning
Valv och sidomur p ett bakgjutet stenvalv i en vgbro eller en gng- och cykelbro ska frses med ttskikt och frseglas.

M.5.2
M.5.2.1

Brostd av sten
Allmnt
Anvndning av ett befintligt brostd av sten frutstter att en kontrollberkning som verifierar stdets stabilitet och brfrmga utfrs. Stdets tillstnd ska utredas. Ett std som ska teranvndas fr inte ha vsentliga skador av fljande slag - sttningsrrelser i stdet, - underspolning eller erosion, - genomspolning eller lckage, - fogrrelser, - frskjutning av stenar, - sprickor i stenar, - nedbrutet fogbruk, - frilagda plar, - frilagd rustbdd samt - andra vsentliga skador.

M.5.2.2 M.5.2.3
M.5.2.3.1

Utformning Verifiering genom berkning och provning

Frutsttningar En kontrollberkning ska utfras av - det befintliga stdet betrffande trycklinjens lge och vertikallastens storlek samt - stdets grundlggning. Eventuella sidomurar fr inte antas samverka med en frontmur i ett landfste.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

219

Hllfasthetsvrden fr murverk fr hmtas frn vedertagna handbcker. Vrdena ska korrigeras med avseende p en eventuell skillnad p skerhetsfaktorer.
M.5.2.3.2 Brottgrnstillstnd Trycklinjen ska vid alla niver i stdet ligga inom tvrsnittets mellersta tre femtedelar. Bruksgrnstillstnd Trycklinjen ska vid alla niver i stdet ligga inom tvrsnittets mellersta tv fjrdedelar. D tillrckliga uppgifter om mtt och hllfasthetsvrden fr murverket eller grundlggningen inte finns ska vertikallasten p lagerpallen, eller p nivn under en ny lagerpall, i en kvasipermanent lastkombination vara hgst 20 % strre n den var fre bytet av verbyggnad. Se ven TR Bro, M.5.2.3.1.

M.5.2.3.3

M.6
M.6.1
M.6.1.1 M.6.1.2

Brodetaljer
vergngskonstruktion
Allmnt Rrelsekapacitet
Krymp- och kryprrelser fr frsummas vid dimensioneringen. Dessutom fr tillskottet fr rrelser i grunden slopas om det inte finns tecken p stdrrelser.

M.6.1.3

Utformning

M.6.2
M.6.2.1

Rcke
Allmnt
P en vgbro ska navfljaren p ett befintligt rcke skarvas till navfljaren p anslutande vgrcken. ven toppfljare och mellanfljare ska skarvas till respektive fljare eller till navfljaren.

M.6.2.2

Utformning
Vid byte av rcke p en vgbro ska kantbalken uppfylla utformningskraven enligt B.1.6. Behovet av armering vid rckestndare fr det nya rcket ska vara uppfyllt.

TK Bro BVS 1583.10 VV 2009:27

220

M.6.3
M.6.3.1 M.6.3.2

Lager
Allmnt Rrelsekapacitet
Krymp- och kryprrelser fr frsummas vid dimensioneringen. Dessutom fr tillskottet fr rrelser i grunden slopas om det inte finns tecken p stdrrelser.

M.6.3.3

Utformning

Banverket 781 85 Borlnge www.banverket.se. banverket@banverket.se. Telefon: 0243-44 50 00.

Vgverket 781 87 Borlnge www.vv.se. vagverket@vv.se. Telefon: 0771-119 119. Texttelefon: 0243-750 90. Fax: 0243-758 25.