TR Bro

Juli 2009
Samhllsbyggare i Samverkan

Titel: TR Bro Publikation Banverket: BVH 1583.10 Publikation Vgverket: 2009:28 Ansvarig Banverket: Tomas Ramstedt Ansvarig Vgverket: Mats Karlsson Kontaktperson Banverket: Hans Ptursson Kontaktperson Vgverket: Ebbe Rosell Utgivningsdatum: 2009-07 ISSN: 1401-9612 Distributr: Vgverket

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

Frord
TR Bro r en teknisk beskrivning som anger Vgverkets och Banverkets rd vid nybyggande och frbttring av broar och vissa andra i TK Bro specificerade byggnadsverk. TR Bro r skriven i anslutning till TK Bro. TK Bro och TR Bro anvnds tillsammans med TK Geo. TR Bro kan betraktas som en handbok som ansluter till TK Bro. I TR Bro ges frklaringar till och frslag p tillmpningar av krav i TK Bro. I TR Bro freslagna utformningar och dimensioneringsmetoder r godtagna stt att uppfylla krav stllda under samma rubrik i TK Bro. TR Bro ska inte beropas i sin helhet i kontrakt. Inom Vgverkets verksamhet ska TK Bro anvndas frn och med den 1 juli 2009. Inom Banverkets verksamhet kommer TK Bro att sttas i kraft genom ett separat brev frn chefen fr sektion Bana p enheten Leverans Anlggning. Avvikelse frn utformningar och dimensioneringsmetoder angivna i TR Bro krver inte ett avstegsbeslut. Den vid avvikelsen valda lsningen ska dock verifieras enligt god ingenjrsmssig sed.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

Innehllsfrteckning
A Allmnna frutsttningar .................................................................................................... 5 A.1 Inledning ............................................................................................................................. 5 A.2 Miljpverkan ..................................................................................................................... 7 A.4 Konstruktionsredovisning ................................................................................................... 8 Bilaga AB Vgverkets administrativa rutiner ............................................................................. 10 Bilaga AC Banverkets administrativa rutiner ............................................................................. 12 Bilaga AD Litteraturfrteckning ................................................................................................. 15 Bilaga AGDefinitioner ............................................................................................................... 22 Bilaga AHSlutrapport fr jrnvgsbro ....................................................................................... 31 Bilaga AJ Upprttande av en teknisk beskrivning ..................................................................... 33 B Allmnna tekniska rd och laster ...................................................................................... 43

B.1 Allmnna utformningsrd ................................................................................................. 43 B.2 Allmnna rd vid verifiering av brfrmga, stadga och bestndighet............................. 47 B.3 Laster ................................................................................................................................ 49 B.4 Exceptionella hndelser .................................................................................................... 52 C Grundlggning ................................................................................................................... 53

C.1 Allmnt ............................................................................................................................. 53 C.2 Utformning........................................................................................................................ 53 C.3 Verifiering genom berkning och provning ...................................................................... 55 C.4 Erosionsskydd fr brostd i vatten ................................................................................... 56 Bilaga CA Sidomotstnd mot en ple ......................................................................................... 57 Bilaga CB Sttningsberkning i friktionsjord och verkonsoliderad lera ................................... 59 Bilaga CC Systemberkningsmoduler ........................................................................................ 65

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

Betongkonstruktioner ........................................................................................................ 66

D.1 Utformning........................................................................................................................ 66 D.2 Verifiering genom berkning och provning ...................................................................... 73 Bilaga DA Betongled .................................................................................................................. 79 E E.2 F F.1 G Stl-, och aluminiumkonstruktioner .................................................................................. 82 Utformning - stlkonstruktioner ....................................................................................... 82 Trkonstruktioner .............................................................................................................. 84 Utformning........................................................................................................................ 84 Brodetaljer......................................................................................................................... 85

G.1 Allmnt ............................................................................................................................. 85 G.2 Ttskikt fr vg- samt gng- och cykelbroar .................................................................... 85 G.3 Belggning fr vg- samt gng- och cykelbroar ............................................................... 85 G.5 Avvattningssystem ............................................................................................................ 91 G.6 Lager ................................................................................................................................. 92 G.7 vergngskonstruktioner fr vg- samt gng- och cykelbroar ......................................... 93 G.8 vergngskonstruktioner fr jrnvgsbroar ..................................................................... 94 G.9 Skyddsanordningar fr vg- samt gng- och cykelbroar .................................................. 95 G.10 Skyddsanordningar fr broar med jrnvgstrafik ............................................................. 96 G.11 vriga brodetaljer ............................................................................................................. 97 H ppningsbara broar ........................................................................................................... 99

H.1 Allmnt ............................................................................................................................. 99 H.2 Utformning........................................................................................................................ 99 H.3 Maskinkonstruktion ........................................................................................................ 100 H.4 Bromaskineri ................................................................................................................... 101

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

H.5 Bromanverutrustning .................................................................................................... 102 H.6 Trafiksignaler.................................................................................................................. 103 J J.2 J.3 K Rrbroar........................................................................................................................... 105 Utformning...................................................................................................................... 105 Verifiering genom berkning och provning .................................................................... 108 Tillflliga byggnadsverk ................................................................................................. 109

K.1 Allmnt ........................................................................................................................... 109 K.2 Bestndighet.................................................................................................................... 109 K.3 ndringar och tillgg till krav i del B G, J och L ........................................................ 109 L L.2 L.4 L.5 L.8 M vriga byggnadsverk....................................................................................................... 110 Stdkonstruktion ............................................................................................................. 110 Pldck............................................................................................................................ 111 Bankplning .................................................................................................................... 111 Skrm, vgg och skrmtak vid jrnvg ........................................................................... 112
Frbttring ...................................................................................................................... 113

M.2 Frutsttningar ................................................................................................................ 113 M.3 Betongkonstruktioner...................................................................................................... 113 M.4 Stlkonstruktioner ........................................................................................................... 116 M.5 Stenkonstruktioner .......................................................................................................... 118 M.6 Brodetaljer ...................................................................................................................... 120 Bilaga MA Armerad pgjutning som frstrkning av en betongplatta ..................................... 122

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

A
A.1
A.1.2
A.1.2.1

Allmnna frutsttningar
Inledning
Hnvisningar till andra dokument
Allmnt
Hnvisningar till andra dokument avser de utgvor som anges i bilaga AD. Om uppgifter i dessa dokument strider mot rd i TR Bro ska TR Bro glla.

A.1.2.3
A.1.2.3.1

Standarder etc.
Allmnt SS-EN 1990 SS-EN 1999 r exempel p standarder som beropas i en freskrift. SS-EN 1996 och SS-EN 1998 tillmpas vanligen inte fr broar i Sverige. Allmn material- och arbetsbeskrivning (AMA) Med hnvisning till AMA i detta dokument avses Allmn material- och arbetsbeskrivning fr anlggningsarbeten, Allmn material- och arbetsbeskrivning fr eltekniska arbeten och Allmn material- och arbetsbeskrivning fr VVS-tekniska arbeten med ndringar och tillgg enligt VVAMA fr respektive mnesomrde. Dr krav i AMA beropas genom hnvisning till kod eller rubrik i AMA gller ven krav under verordnade koder med tillhrande rubriker. Fr broar beropas i frekommande fall koder och rubriker i AMA fr bro respektive kategori A.

A.1.2.3.3

A.1.2.4

TR Bro
I TR Bro har underrubriker utan tillhrande innehll utelmnats.

A.1.4

Teknisk lsning med srskild kravspecifikation

Vid tillmpningen av TK Bro, A.1.4 kan nedanstende utformningar och metoder anses vara beskrivna i TK Bro: - Grundlggning av broar och byggnadsverk enligt TK Bro, del L med plattor eller med plar enligt TK Bro, C.1.2. - Betongkonstruktioner

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

utfrda av armerad betong eller av frspnd betong med vidhftande spnnarmering, utfrda av platsgjuten betong eller av frtillverkade betongelement, dock inte segmentbroar, samt med tvrsnitt i form av massiva platt- eller skivtvrsnitt eller med normala balk-, ld- eller pelartvrsnitt. Stlkonstruktioner med fr broar och sponter normal utformning och normala utbyggnadsstt. Trkonstruktioner med fr broar och sponter normal utformning och normala utbyggnadsstt. Brodetaljer enligt TK Bro, del G och TR Bro, del G. Maskindrivna ppningsbara broar av typerna klaffbro, svngbro, lyftbro eller rullbro med normala utformningar. Rrbroar enligt TK Bro, J.1. Tillflliga byggnadsverk enligt TK Bro, del K. Byggnadsverk enligt TK Bro, del L. Frbttringsmetoder beskrivna i TK Bro, del M och TR Bro, del M. Materialkrav, utfrandemetoder och kontrollmetoder enligt AMA och dr angivna som gllande fr bro och i frekommande fall fr kategori A.

A.1.5

Tillmpning av TK Bro och TR Bro i olika entreprenadformer

Std fr framtagande av objektspecifika beskrivningar vid olika entreprenadformer finns i bilaga AJ.

A.1.7

Definitioner
Fr definitioner se bilaga AG. Utver de i bilaga AG angivna definitionerna anvnds benmningar p brotyper, konstruktionsdelar etc. enligt stddokumentet Kodfrteckning och beskrivning av brotyper som terfinns i brofrvaltningssystemet BaTMan.

A.1.8

Registrering och godtagande av konstruktionsredovisning

Med tillfllig konstruktion avses t.ex. en spont, sprbrygga, stllning, lanseringsanordning eller tillfllig bro.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

A.2
A.2.1

Miljpverkan
Allmnt
Det allmnna kravet i TK Bro kan t.ex. uppfyllas genom att: Utformningar optimeras s att material som inte r frnyelsebara eller som krver mycket energi vid framstllningen inte anvnds i ondigt stor omfattning. Anvndningen av miljfarliga produkter och material minimeras. Miljpverkan under utfrandet, t.ex. buller och vibrationer, beaktas vid val av metoder. Fr betongkonstruktioner kan ovanstende t.ex. innebra att den hga hllfasthet som fljer av kraven p lga vattencementtal utnyttjas till att utforma slankare konstruktioner.

A.2.2

Kemikalier
I Kemikalieinspektionens Begrnsningsdatabas frtecknas mnen vars anvndning r begrnsad enligt reglerna i Kemikalieinspektionens regelbok. Kemikalieinspektionens webbaserade verktyg PRIO r ett std nr det gller att avgra vilka mnen som har sdana egenskaper att de br gnas srskild uppmrksamhet i arbetet med att minska riskerna med kemikalier. Miljpverkan kan minskas genom att man vljer produkter, material och utrustning som - inte innehller miljfarliga komponenter, - har lng livslngd, - kan tervinnas eller teranvndas och - r resurssnla. Mrkningspliktig kemisk produkt r en produkt som har en farosymbol och/eller riskfras under avsnitt 15 i skerhetsdatabladet. Fr mer information angende anvndning av kemiska produkter vid byggande av jrnvgsbroar se www.banverket.se under Banportalen/Skerhet/Kemikaliehantering eller www.vv.se, sk p Kemikaliehantering.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

A.4
A.4.2
A.4.2.2

Konstruktionsredovisning
Arbetsritningar
Detaljredovisning
Banverkets typritningar fr jordning, se BVH 583.40, kan anvndas som std vid upprttandet av jordningsritningar.

A.4.3
A.4.3.6

Beskrivningar
Kontrollplan fr tillggskontroll
Kontrollplanen fr tillggskontroll upprttas vanligen av konstruktren i samrd med entreprenren.

A.4.3.8

Drift- och underhllsplan

En drift- och underhllsplan baseras p konstruktionens srart samt terkommande kontroller av konstruktionens tillstnd, trafikfrhllanden och inspektionsresultat frn ett urval av inspektionspunkter som kan ge en representativ bild av tillstndet. I tillgg kontrolleras eventuella hjlpsystems funktion och lokala milj- och vderfrhllanden registreras. Driftstgrder omfattar bland annat uppgifter som mste utfras regelbundet, t.ex. rengring, rensning av avlopp, kontinuerlig bemanning, service p hjlpsystem, utfrande av tillstndskontroller och tgrder frorsakade av resultatet av tillstndskontroller. Driftstgrder arbetas in i underhllsplanen fr bron. D utbyte av delar kan frutses bli aktuellt ingr detta ocks i driftstgrderna. I drift och underhll ingr bland annat utvrdering av noteringar frn tillstndskontroller, kontroll av noteringar mot konstruktionsunderlaget, att vidta tgrder om registreringarna r oacceptabla eller inte stmmer verens med konstruktionsunderlaget, att revidera eller komplettera konstruktionsunderlaget om det inte stmmer verens med i verkligheten, drift av databas fr bron, revidering eller komplettering av drift- och underhllsplan samt utbyte av delar. En drift- och underhllsplan innehller minst aktiviteter fr tillstndskontroller,

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

tidpunkter fr tillstndskontroller samt rekommenderade kontrollintervall, en beskrivning av metoder som ska anvndas vid tillstndskontroller samt en beskrivning av utbyte av konstruktionsdelar.

A.4.5
A.4.5.2

Konstruktionsberkning
Uppstllning av berkning
I konstruktionsberkningen till en spnnbetongkonstruktion redovisas de skeden under uppspnningen av spnnarmeringen som behvs fr att verifiera de uppgifter avseende etappvis utbyggnad, uppspnningsordning, formsnkning etc. som ska anges i spnnlistan.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

10

Bilaga AB Vgverkets administrativa rutiner

AB.1 Allmnt
I en utfrandeentreprenad r konstruktionsfretaget vanligen Vgverkets kontraktspart vid upprttandet konstruktionsredovisningen och entreprenren vanligen Vgverkets kontraktspart vid bekrftelse av verensstmmelse med krav p produkter. I totalentreprenader, utfrandeentreprenader med av entreprenren upprttade arbetsritningar och beskrivningar och vid alternativa utfranden i utfrandeentreprenader r entreprenren vanligen Vgverkets kontraktspart i alla skeden.

AB.3
AB.3.1

Bekrftelse av verensstmmelse med krav p produkter

Certifiering
Organ som godtagits av Vgverket framgr av den frteckning som r publicerad p Vgverkets hemsida.

AB.3.2

Provning och besiktning

Organ som godtagits av Vgverket framgr av den frteckning som r publicerad p Vgverkets hemsida.

AB.4
AB.4.3
AB.4.3.1

Registrering och godtagande av konstruktionsredovisning

Kontroll
Allmnt Ritningskopior som snds till Vgverket vikes till format A4. Ritningsoriginal snds in ovikta. Handlingar Fr en mindre bro snds alla handlingar lmpligen in p samma gng. Fr en strre bro kan en uppdelning i etapper vara lmplig. Ritningar kan inte registreras innan tillhrande berkningar r kontrollerade.

AB.4.3.2

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

11

AB.4.3.8

Korrigering av fel och brister Utver vad som anges i TK Bro, AB.4.3.8 korrigeras fel och brister i konstruktionsredovisningen och i byggnadsverket enligt i kontraktet gllande regler fr tgrdande av fel och brister.

AB.5
AB.5.1

Redovisning
Utformning av originalhandlingar
Arbetsritningar och beskrivningar upprttas normalt p svenska. Redogrelse fr frutsttningar och metoder fr dimensionering samt konstruktionsberkningar upprttas normalt p svenska men norska, danska eller engelska kan ocks anvndas. Beskrivningar, redogrelse fr frutsttningar och metoder fr dimensionering och konstruktionsberkningarna upprttas i format A4. Bilagor kan upprttas i format A3 som viks till format A4.

AB.5.2

Utformning av arbetsritningar
Markering av snittytor i betongkonstruktioner utfrs enligt SS-EN ISO 128-50, 7. Ritningar utfrs i ngot av formaten A1, A1F, A2 eller A3. Ritningar upprttas i skalor enligt SS-EN ISO 5455. Fr armeringsritningar anvnds skala 1:50 eller strre. Ritningar frses med ett tydligt angivet 100 mm lngt referensmtt.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

12

Bilaga AC Banverkets administrativa rutiner

AC.1 Allmnt
I en utfrandeentreprenad r konstruktionsfretaget vanligen Banverkets kontraktspart vid upprttandet konstruktionsredovisningen och entreprenren vanligen Banverkets kontraktspart vid bekrftelse av verensstmmelse med krav p produkter. I totalentreprenader, utfrandeentreprenader med av entreprenren upprttade arbetsritningar och beskrivningar och vid alternativa utfranden i utfrandeentreprenader r entreprenren vanligen Banverkets kontraktspart i alla skeden.

AC.3
AC.3.1

Bekrftelse av verensstmmelse med krav p produkter

Certifiering
Organ som godtagits av Vgverket framgr av den frteckning som r publicerad p Vgverkets hemsida.

AC.3.2

Provning och besiktning

Organ som godtagits av Vgverket framgr av den frteckning som r publicerad p Vgverkets hemsida.

AC.4
AC.4.4
AC.4.4.1

Godtagande av konstruktionsredovisning
Kontroll
Allmnt Ritningskopior som snds till Banverket viks till format A4. Ritningsoriginal snds in ovikta. Handlingar Fr en mindre bro snds alla handlingar lmpligen in p samma gng. Fr en strre bro kan en uppdelning i etapper vara lmplig.

AC.4.4.2

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

13

AC.4.4.6

Korrigering av fel och brister Utver vad som anges i TK Bro, AC.4.4.6 korrigeras fel och brister i konstruktionsredovisningen och i byggnadsverket enligt i kontraktet gllande regler fr tgrdande av fel och brister.

AC.4.5

Dynamisk analys
En dynamisk analys ska ven utfras vid framtagande av arbetshandlingar fr broar som kan komma att trafikeras av tg i hastigheter ver 200 km/h.

AC.5
AC.5.1

Redovisning
Allmnt
Arbetsritningar och beskrivningar upprttas normalt p svenska. Redogrelse fr frutsttningar och metoder fr dimensionering samt konstruktionsberkningarna upprttas normalt p svenska men norska, danska eller engelska kan ocks anvndas. Beskrivningar, redogrelse fr frutsttningar och metoder fr dimensionering och konstruktionsberkningarna upprttas i format A4. Bilagor kan upprttas i format A3 som viks till format A4. Ritningar upprttas i skalor enligt SS-EN ISO 5455. Fr armeringsritningar anvnds skala 1:50 eller strre. Ritningar frses med ett tydligt angivet 100 mm lngt referensmtt.

AC.5.2

Namngivning, rubriker mm Fljande r ett exempel p hur namn ska skrivas i ritningshuvudet: re lv, Jrnvgsbro Mellansel-Vnns km 000+000 Gvle, sterbgen, Jrnvgsbro Uppsala-Gvle km 000+000

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

14

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

15

Bilaga AD Litteraturfrteckning
AD.1 Publikationer AD.1.1 Vgverket
Istryck mot bropelare MB 310 Hydraulisk dimensionering MB 801 Bestmning av brottseghet hos konstruktionsstl MB 802 Brighetsutredning av byggnadsverk MB 905, Bestmning av vattens korrosiva egenskaper TK Bro* TK Geo* TK Vg Utfrande av erosionsskydd i vatten VGU Vgar och gators utformning Vgverkets freskrifter om tillmpningen av europeiska berkningsstandarder 1987:43 2008:61 2009:5 2009:61 1993:32 2009:27 BVS 1583:10 2009:46 2008:78 1987:91 2004:80 2004:43

*) Dessa publikationer ges ut tillsammans med Banverket

AD.1.2 Banverket
BVF 585.14, Tilltna sttningar i banunderbyggnad och undergrund 1996

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

16

BVH 583.20, Broprojektering BVH 583.40, Bro- och plattformsritningar BVS 510, Jordning och skrmning i Banverkets anlggningar BVS 543.37710, Skyddsanordningar p broar och bergskrningar BVH 583.13, ppningsbara broar BVS 583.12, Brottseghet hos jrnvgsbroar BVS 1583:10, TK Bro* BVH 1585.001 TK Geo*

2007 2008 2006 2007 2007 2003 2009 2009

*) Dessa publikationer ges ut tillsammans med Vgverket

AD.1.3 Boverket
Boverkets freskrifter och allmnna rd om tillmpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), BFS 2008:8 - EKS med ndringar Boverkets handbok om stlkonstruktioner, BSK 07 2008:8

2007

AD.1.4 vriga
Bygg & Teknik, S berg Efterspnd skjuvarmering fr frstrkning av betongkonstruktioner, Publikation 1984:8 Geosynthetics International Linear buckling in profiled polyethylene pipes, Dhar A.S. och Moore I.D., Geosynthetics International, 2001, Vol 8, No 4. JM Geokonsult AB 2001 1984

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

17

Hllfasthetsdimensionering av plastrr fr sjlvfallsledningar i mark KTH Institutionen fr byggvetenskap Design of soil steel composite bridges, Report 112 Lule Tekniska Universitet FRP Strengthening of Existing Concrete Structures Design Guideline, ISBN 91-89580-03-6 Posttensioning Insitute Recommendations for Stay Cable Design, testing and Installation Plkommissionen Dimensioneringsanvisningar fr slagna slanka stlplar, rapport 98 Dimensioneringsprinciper fr plar. Lastkapacitet. Rapport 96:1 Injekterade plar, rapport 102 SBUF Slitsmurar som permanent konstruktionsdel, dimensionering Stlbyggnadsinstitutet Anvisningar fr TIG-behandling av svetsar fr hjning av utmattningshllfastheten, Publikation 46 Stlbyggnadskontroll AB Val av svetsklasser med hnsyn till stlkonstruktioners funktionskrav Svensk Byggtjnst Allmn material- och arbetsbeskrivning fr anlggningsarbeten fr anlggningsarbeten Allmn material- och arbetsbeskrivningfr eltekniska arbeten

2005

2007

2002

2007

2000 1998 2004

2006

1974

1983

Anges i FU Anges i FU

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

18

Allmn material- och arbetsbeskrivning fr VVStekniska arbeten Plattgrundlggning Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB SP-Metod 0433, Utgva 6, RCT-metoden (Rapid Chloride Test) Sustainable Bridges Inspection and condition Assessment of Railway Bridges Guideline Load and resistance Assessment of Existing European Railway Bridges Guideline Repair and Strengthening of Railway Bridges Guideline. Se http://www.sustainablebridges.net under fliken Project reports.

Anges i FU 1993

2005-10-20

2007 2007 2007

AD.2 Standarder
AD.2.1 Allmnt
Hnvisning till standarder sker genom att standardens beteckning anges med eller utan precisering av utgva. Om ingen nrmare precisering grs gller den utgva av standarden som r giltig vid tidpunkten fr anbudets angivande. Fr standarder dr precisering av utgva inte anges har den utgva som gllde i november 2008 legat till grund fr utarbetandet av TK Bro.

AD.2.2 Svensk standard

SS-ISO 128-50 SS-EN 1090-2 Utgva 1 SS-EN 1317-2 Ritregler Allmnna ritregler Del 50: Allmnna regler fr snittmarkering Utfrande av stl- och aluminiumkonstruktioner Del 2: Stlkonstruktioner Vgutrustning Skyddsanordningar Del 2: Skyddsrcken Klassificering, prestandakrav vid kollisionsprovning och provningsmetoder

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

19

SS-EN 1990 + A1 Utgva 1 SS-EN 1991-2 Utgva 1 SS-EN 1992-1-1 Utgva 1 SS-EN ISO 5455 SS-EN 10002-1 SS-EN 10025-1 Utgva 1 SS-EN 10045-1 SS-EN 12201-1 Utgva 1 SS-EN 12794+ A1/AC Utgva 1 SS-EN 1317-1

Eurokod - Grundlggande dimensioneringsregler fr brverk Eurokod 1: Laster p brverk - Del 2: Trafiklast p broar Eurokod 2: Dimensionering av betongkonstruktioner - Del 1-1: Allmnna regler och regler fr byggnader Ritningsregler Skalor Metalliska material Dragprovning Del 1: Provningsmetod vid rumstemperatur Varmvalsade konstruktionsstl Del 1: Allmnna tekniska leveransbestmmelser Metalliska material Slagprovning Del 1: Provningsmetod Plastrrsystem - Rrsystem fr vattendistribution - PE (polyetylen) - Del 1: Allmnt Frtillverkade betongprodukter Betongplar Vgutrustning Skyddsanordningar Del 1: Terminologi och allmnna kriterier fr provning Stl och jrn Provtagning och provberedning fr kemisk sammansttning (ISO 14284:1996) Smltsvetsning av kolstl, kolmanganstl och mikrolegerade stl med ReL <= 390 N/mm2 Bedmning av svetsbetingelser vid manuell metallbgsvetsning med belagda elektroder Hissar Varupersonhissar klass IV Takskydd Rcken Funktionskrav

SS-EN ISO 14284 Utgva 1 SS 06 40 25 Utgva 1

SS 76 35 21 Utgva 1 SS 83 13 33 Utgva 2

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

20

SS 83 13 40 Utgva 3 SIS 91 11 01 Utgva 1

Takskydd Stegar fr fast vertikal montering Funktionskrav Trappor Trappelement Grundlggande mtt

AD.3 Ritningar
AD.3.1 Vgverket
Frteckning ver gllande ritningar. 584:6S-i Grundavlopp av plast

AD.3.2 Banverket
Frteckning ver gllande ritningar finns i BVH 583.40, Bro och plattformsritningar. 517 020 517 051 Fritt utrymme vid normalspr och skydd mot hgspnningsledning vid brobygge Rcke av stl fr jrnvgsbro gngbana ej upplten fr allmnheten, infstningsalternativ B, C eller D Rcke 92 av stl fr jrnvgsbro gngbana ej upplten fr allmnheten Rcke av stl fr jrnvgsbro, infstningsalternativ Rcke av stl fr jrnvgsbro, gngbana ej upplten fr allmnheten, infstningsalternativ A Rcke 92 av stl, brorckesfrlngning p vingmur, gngbana ej upplten fr allmnheten Rcke 92 av stl, brorckesfrlngning p banvall, gngbana ej upplten fr allmnheten vergngskonstruktion rrelselngd 80 mm betongtrg

517 052 517 053 517 054

517 055

517 056

517 181

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

21

517 182 517 183 517 184 517 185

vergngskonstruktion rrelselngd 300 mm vergngskonstruktion rrelselngd 600 mm vergngskonstruktion rrelselngd 1200 mm vergngskonstruktion rrelselngd 600 mm Varierad ballast veryta Skyddstak p bro ver elektrifierad jrnvg, versikt Skyddstak verkontaktledning. Blad 001 plant tak Blad 002 - detaljer

517 400 517 401

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

22

Bilaga AG Definitioner
Fljande definitioner tillmpas. Anslutande stdkonstruktion En stdkonstruktion med lngd hgst 10 m, eller en hgst 10 m lng del av en stdkonstruktion, som i ena nden ansluter mot en bro eller en annan konstruktion som inte r eftergivlig. Arbetsritning r ett gemensamt begrepp fr sammanstllningsritning, detaljritning samt standard- och gruppritning. Grundfrstrkning under en vg- eller jrnvgsbank bestende av plar med eller utan plplattor under banken. Med beskrivning avses ett dokument som anger krav avseende material, utfrande och kontroll av en konstruktion eller konstruktionsdel. Beskrivningen kan antingen vara placerad p en arbetsritning eller vara en separat handling. Spnnlistor, montageplaner och svetsplaner betraktas som beskrivningar Se "Utfrande av erosionsskydd i vatten" (Vgverket). Frtillverkat rr av armerad betong med cirkulr eller nstan cirkulr tvrsektion som anvnds som rrbro. En platta som genom kontakttryck mot underliggande mark eller med ingjutna plar verfr egentyngd och last frn anslutande konstruktionsdelar till undergrunden. Ett ver underlaget upphjt byggnadsverk avsett att leda trafik ver ett under bron belget hinder. En bromanver pgr.

Arbetsritning

Bankplning

Beskrivning

Betongmadrass Betongrr

Bottenplatta

Bro

Bro i rrelse

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

23

Bro i stngt lge Bro i ppet lge

Att en ppningsbar bro r stngd fr sjtrafik och ppen fr trafik p bron. Att en ppningsbar bro r stngd fr trafik ver bron och ppen fr sjtrafik under en lngre tid n en normal bromanver Ett cykliskt frlopp fr en ppningsbar bro bestende av att bron under normal drift ppnas fr sjtrafik och stngs fr sjtrafik igen. Ett i vatten stende byggnadsverk dr den ena nden har frbindelse med land och den andra r tillggsplats eller frtjningsplats fr btar. En arbetsritning som visar en konstruktion eller en del av en konstruktion med fr utfrandet ndvndiga detaljer redovisade. Exempel p detaljritningar r mttritningar fr betong- och stlkonstruktioner, armeringsritningar och maskinritningar En uttgende anvisning vars syfte r att frhindra att vatten som rinner lngs en vertikal yta vid denna ytas underkant rinner in lngs konstruktionens underyta. Ett brolager som tar upp horisontalkrafter i en eller tv riktningar men som medger rotationer. Ett stdmursliknande ndstd fr en bro. Utmrkande fr ett fristende landfste r att frontmuren ovanfr lagerpallen r frlngd upp till brobaneplattans niv med ett grusskift. Grusskiftet ansluts till brobaneplattan med en vergngskonstruktion. En ommlning dr all befintlig frg p en stlkonstruktion tas bort varefter stlkonstruktionen frses med ett nytt rostskyddssystem.

Bromanver

Btbrygga

Detaljritning

Droppnsa

Fast lager Fristende landfste

Fullstndig ommlning

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

24

Fyllningshjd

Avstnd mellan verytan p en rrbros hjssa och verytan p belggningen p en vg eller underkant sliper p en jrnvg. Fr en jrnvgsbro rknas fyllningshjden till nivn fr underkant sliper d det r dr trafiklasten frs ver till fyllningen. All tyngd av ballast tas dock med i berkningen, se Design of soil steel composite bridges (KTH), bilaga 6. Ett byggnadsverk som skapar en krbar frbindelse mellan en frja och land. Ett ingrepp i en konstruktion som syftar till att frbttra dess funktion. Exempel p frbttringar r breddning av en bro, frstrkning av en bro eller tgrder som ger bttre bestndighet n tidigare. GC-milj avser ett omrde pverkat av saltinblandad sand och froreningar frn gngtrafik. GC-milj vid en underliggande gng- och cykelvg begrnsas enligt fljande. GC-milj begrnsas uppt av ett plan belget 1,5 m ver gng- och cykelvgens yta. GC-milj strcker sig nedt 1,0 m under markyta. I sidled strcker sig GC-miljn 2,0 m utanfr gng- och cykelvgens bda kanter. GC-miljn fr brodelar ovanfr brobaneplattan p en gng- och cykelbro begrnsas uppt av ett plan belget 1,5 m ver belggningens yta. I sidled strcker sig GC-miljn 2,0 m utanfr gng- och cykelvgens bda kanter. verytan av en brobaneplatta eller trafikerad bottenplatta som r frsedd med ttskikt anses inte vara GC-milj. Grnssnittet mellan underbyggnad och undergrund samt de delar av undergrunden vars spnningsfrhllanden pverkas av bron. En gruppritning r en av Vgverket eller Banverket godtagen arbetsritning som visar en utformning och som r avsedd att bli standardritning efter tillmpning i ett antal objekt.

Frjelge Frbttring

GC-milj

Grundlggning

Gruppritning

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

25

Grusskift

Den mur del av ett landfste som r belgen mellan lagerpallens veryta och brobaneplattans niv. Grusskiftet utgr std fr motfyllningen.

Huvudkonstruktion De konstruktionsdelar som belastas direkt med trafiklast t.ex. brande balkar med tillhrande tvrfrband, brobaneplattor, pelare, hngkablar med tillhrande hngare och bgar med tillhrande hngstag, vindfrband samt fr jrnvgsbroar ven bromsfrband. Inspektionsbrygga En frbindelsegng eller arbetsyta vars funktion r att ge driftpersonal tilltrde till delar av en bro som r svra att n p annat stt. Utver inspektionsbryggor mellan huvudbalkar av stl betraktas ven balkongliknande permanenta stllningar vid t.ex. brolager samt gngbryggor fr driftpersonal som inspektionsbryggor. En kantbalk vars veryta r frlagd hgre n den anslutande belggningens veryta. En kantbalk vars veryta r frlagd i samma niv som brobaneplattans veryta. En kantbalk vars veryta r frlagd 10 20 mm under den anslutande belggningens veryta. En utstickande list av betong runt lagerpallar och under vergngskonstruktioner. Kantlistens funktion r att hindra att vatten rinner ner p de vertikala ytorna under kantlisten. En ppningsbar bro dr verbyggnaden vrids i vertikalled. En kontrollplan som anger vilken tillggskontroll som ska utfras, vilken omfattning kontrollen ska ha samt hur kontrollen ska dokumenteras. Del av fyllning nrmast en rrbro. En betongklack mellan en lagerpall och ett lager.

Kantbalk - frhjd kantbalk - frsnkt kantbalk - kantbalk i niv med belggningen Kantlist

Klaffbro Kontrollplan fr tillggskontroll

Kringfyllning Lagerklack

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

26

Lagerpall

P ett mellanstd med lager utgrs lagerpallen av stdets veryta. P ett landfste utgrs lagerpallen av den nstan horisontella ytan framfr gruskiftets underkant. Ett ndstd fr en bro. Se ven fritsende landfste. En ppningsbar bro dr verbyggnaden lyfts vertikalt. Styrning av en bromanver Styrning av en bromanver frn en manverplats vid bron. Styrning av en bromanver frn en manverplats som inte r belgen vid bron. Med marin milj avses ett omrde pverkat av brckt vatten eller saltvatten. Den marina miljn begrnsas vertikalt av niverna HHW + 5,0 m och LLW - 1,0 m. I ett vattendrag som mynnar ut i brckt vatten eller i saltvatten begrnsas den marina miljn horisontellt till ett omrde som strcker sig frn kustlinjen och 1000 m uppstrms. verytan av en brobaneplatta som r frsedd med ttskikt anses inte vara i marin milj. En rrbro som utfrs av armerad betong eller stl och bestr av segment som stts ihop till en tvrsektion. Utbyte av en strre del av en konstruktion, t.ex. verbyggnaden.

Landfste Lyftbro Manvrering - lokal manvrering - fjrrmanvrering Marin milj

Multipelkonstruktion Ombyggnad

Omrde skyddat av Det omrde under en brobaneplatta som brobaneplatta begrnsas av ett plan med 30 lutning in under bron frn brobaneplattans eller kantbalkens yttre och undre kant. Lutningen mts frn vertikalplanet. Omrde skyddat av Det omrde under taket som begrnsas av ett tak plan med 30 lutning in under taket frn takets yttre och undre kant. Lutningen mts frn vertikalplanet. Pldck En horisontell eller i det nrmaste horisontell betongkonstruktion p plar och med verytan belgen under mark.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

27

Ples geotekniska brfrmga

Jordens eller bergets frmga att ta upp lasteffekter frn en ple utan att det uppstr brott eller skadliga rrelser i jorden eller berget. Lasten kan verfras lngs plens mantel eller vid plspetsen. En ples frmga att verfra lasteffekter utan att brott eller skadliga deformationer fs i plelementet. I en ples konstruktiva brfrmga ingr ocks brfrmgan hos skarvar och plsko. Jordens sidostd mot knckning r en viktig del i bestmningen av en ples konstruktiva brfrmga. Ett plelement mste ven klara hantering och slagning. En betongplatta som i en bankplning utgr upplag fr banken. Fyllning ver kringfyllningen upp till frdig markyta eller till vgverbyggnadens eller banverbyggnadens underkant vid en rrbro. Nivn fr rlsens underkant En ppningsbar bro dr verbyggnaden frflyttas horisontellt i vgens riktning. Nivn fr rlsens verkant Frtillverkat rr av polyetenplast med cirkulr eller nstan cirkulr tvrsektion som anvnds som rrbro. En cirkulr eller nstan cirkulr bro som genom samverkan mellan ett rr och omgivande jord fr ndvndig brfrmga.

Ples konstruktiva brfrmga

Plplatta Resterande fyllning RUK Rullbro RK Rr av polyetenplast Rrbro

Rrbro av En rrbro dr rret r ett korrugerat pltband spiralfalsad stlplt som falsas ihop till en spiral som bildar ett rr. Rrelselngd Ett lagers eller en vergngskonstruktions rrelselngd definieras som de anslutande brodelarnas rrelse i frhllande till varandra. Ett brolager som medger rotationer och horisontella translationer i den ena eller i bda riktningarna. En arbetsritning, som visar ett byggnadsverk i dess helhet.

Rrligt lager

Sammanstllningsritning

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

28

Sekantplevgg Skyddsanordning

En mur som utgrs av delvis verlappande grvplar. Skyddsanordning definieras i SS-EN 1317-1. Om inte annat anges avses i TK Bro brorcken och fallskydd. En mur av betong som utfrs i slitsar i jorden. En sluten stlkonstruktion, se nedan, som r tillverkad med preciserade och verifierade tthetskrav. En stlkonstruktion som har slutna utrymmen och dr alla invndiga ytor r av stl. En stdjande vgg som vanligen ufrs genom att profiler sls ned i jorden i syfte att stabilisera en schakt eller liknande som utfrs senare. En spont fr tillflligt bruk som efter anvndningen lmnas kvar. En spont fr permanent bruk. En standardritning r en av Vgverket eller Banverket godtagen arbetsritning som visar en standardiserad utformning. En vid en berkning av krafter och moment i ett brverk frutsatt frskjutning av en stdpunkt. En vertikal konstruktion vars syfte r att stdja en jordmassa s att ett hjdsprng kan skapas. En stdkonstruktion av betong utformad som en mur inspnd i en bottenplatta. En ppningsbar bro dr verbyggnaden vrids i horisontalled. En vertikal och irreversibel frskjutning av ett std beroende p deformationer i underliggande jord, berg eller plar. En tidsperiod under vilken ett byggnadsverk eller en del av ett byggnadsverk med normalt underhll kan utnyttjas fr avsedd funktion. En bro som utformas och dimensioneras fr en teknisk livslngd hgst lika med tre r.

Slitsmur Slutna fack

Sluten stlkonstruktion Spont

- kvarsittande spont - permanent spont Standardritning

Stdfrskjutning

Stdkonstruktion Stdmur Svngbro Sttning

Teknisk livslngd

Tillfllig bro

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

29

Trafikerad bottenplatta Trg

En bottenplatta eller delar av en bottenplatta som r belgen innanfr vgbanekanten fr en vg som passerar under bron. En fr trafik anordnad passage som r delvis nedsnkt i jord och utformad med tv stdmurar gjutna p en gemensam bottenplatta. Vanligen r trget ven delvis belget under grundvattenytan. En typritning r en av Vgverket eller Banverket godtagen ritning som visar en vanligt frekommande utformning. En typritning r avsedd att vara en vgledning vid upprttandet av arbetsritningar En rrbro utformad som ett valv av stlplt som r grundlagt med bottenplattor. Hgsta hgvattenniv / -vattenfring Medelhgvattenniv / -vattenfring Medelvattenniv / -vattenfring Medellgvattenniv / -vattenfring Lgsta lgvattenniv / -vattenfring En vridaxel r en axel som br upp en klaff p en klaffbro vid ppning och kring vilken klaffen roterar vid ppningen. Med vgmilj avses ett omrde pverkat av tsalter frn en vgbana under, p eller lngs med ett byggnadsverk. Fr en vgbro eller en gng- och cykelbro begrnsas vgmiljn enligt Vgverkets freskrifter (VV 2004:43) om tillmpningen av europeiska berkningsstandarder, 22 kap., 4. Fr en jrnvgsbro begrnsas vgmiljn enligt Boverkets freskrifter (BFS 2008:8) om tillmpningen av europeiska berkningsstandarder, kap 2.2, 5 med det tillgget att vgmiljn i hjdled ocks begrnsas av verbyggnadens yttersta vre punkt.

Typritning

Valv av stl Vatteniver HHW / HHQ MHW /MHQ MW / MQ MLW / MLQ LLW / LLQ Vridaxel

Vgmilj

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

30

Underbyggnad

De delar av en bro som r belgna nedanfr verbyggnadens undersida. P plattrambroar utgrs grnsen mellan ver- och underbyggnad av ett horisontellt snitt vid votens anslutning i frontmuren. Grusskift och vingmurar fastgjutna i frontmurar hnfrs ocks till underbyggnad. Se VGU. En tvrbalk i en broverbyggnads nde. De delar av en bro som inte r underbyggnad eller grundlggning. En ndskrm och till den hrande vingmurar rknas som verbyggnad. En bge med alla dess delar inkl. t.ex. bgpelare rknas som verbyggnad. Jordfyllning belgen mellan verytan p en bro eller ett pldck och underytan p belggningen eller, p en jrnvgsbro, ballasten. Ballastens underyta antas vara belgen 0,60 m under RUK.

DT ndtvrbalk verbyggnad

verfyllnad

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

31

Bilaga AH Slutrapport fr jrnvgsbro

Objektets benmning (bronamn) Bronummer (Ritningsnr) Anlggningsomrde Banstrcka och km

Entreprenr

Postadress

Telefon

Platschef

Entreprenaden pbrjad Datum

Bron i trafik Datum Slutrapport upprttad Datum

Bron slutbesiktigad Datum

Besiktningsman

Handlggare Banverket

Sign

Bilaga nr Frteckning ver aktuella handlingar Checklista Plningsprotokoll Plplan inmtning Betonggjutningsjournal Betonggjutningsjournal fr undervattningsgjutning Provningsintyg spnnstl Ifyllda spnnlistor Protokoll frn spnnkabelinjektering Delrapport stl Kontrollplaner Provningsintyg lager Provningsintyg galvanisering Provningsintyg ttskikt/asfaltmix, isoleringsmattor Provningsintyg belggning Delrapport maskineri (rrlig bro) Berkningar till avfuktningsanlggning Mtprotokoll Avvikelserapporter Arbetsbeskrivningar:............................................... ................................................ Verifikat och certifikat Relationsritningar: Sammanstllningsritning vriga faststllda ritningar Ritningar till avfuktningsanlggning vriga ritningar Ritningsnr: .............................................................................. .............................................................................. ............................................................................... .......................................................................... ..........................................................................

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

32

Checklista fr slutrapport fr jrnvgsbro

P grundlggningsritningen infrs: verkliga pllgen och lutningar Delrapport betong: betonggjutningsjournal frostprovernas vrde och betyg infrda underskriven Delrapport stl: kontrollrapporter svetsplan rntgenfilmer, rntgenfilmplaner och kontrollintyg till dessa ytbehandling Delrapport maskineri: kontrollrapporter manver- och sktselinstruktioner handlingar som redovisar vervakningssystemet sammanfattande maskinbeskrivning protokoll ver isolationsmtning Mtprotokoll: lagerinstllningar fogppningar lod- och avvgningsdubbar datum, lufttemperatur, mtmetod, anvnd fixpunkt Avvikelserapporter: underskrivna av bestllare godtagna av konstruktr Samtliga handlingar ska vara original, undertecknade och i frekommande fall ifyllda. Om inte original finns, ska handlingen mrkas med att den gller som originalhandling - namn och datum. Relationsritningar: underlaget pskrivet av arbetsledaren att arbetet r utfrt uppgift om valt material om flera material kan anvndas uppgift om vald standardritning eventuella smrre avsteg frn stmplad ritning P sammanstllningsritningen infrs: lagerinstllningar typ av och beteckning p lager fogppningar typ av och beteckning p vergngskonstruktioner vid grundlggning p berg, hjder fr bottenplattas underkant uppmtta vrden vid inmtning av lod- och avvgningsdubbar typ av och beteckning p spnnsystem sammansttning av injekteringsbruk; cementtyp, tillsatsmedel, dosering, ekvivalent vattencementtal beteckning p frgsystems ingende delar samt kulr p yttersta frgskiktet anvnd typ av tillsatsmedel i betong

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

33

Bilaga AJ Upprttande av en teknisk beskrivning

AJ.1 Allmnt
Fr varje entreprenad, eller varje objekt, upprttas en objektspecifik teknisk beskrivning. Beskrivning kan glla fr flera broar i en och samma entreprenad och omfattar ofta ven betydligt mer n broarna. Beskrivningens struktur och innehll beror p entreprenadformen, se ven TK Bro, A.1.5. Nedanstende avsnitt kan anvndas som std vid upprttandet av de brotekniska delarna i en objektspecifik teknisk beskrivning.

AJ.2
AJ.2.1

Utfrandeentreprenad
Allmnt
Den objektspecifika beskrivningen upprttas i anslutning till AMA. Utformningen och dimensioneringen av bron baseras p TK Bro varvid rd kan hmtas frn TR Bro. Objektspecifika byggherreval till TK Bro, A.1.3 och bilaga AE beaktas under framtagandet av arbetsritningar och beskrivning och behver drmed inte anges i samband med beskrivningen av byggherrens frslag. Fr att ett anbud fr ett alternativt utfrande ska kunna upprttas behver en hnvisning till TK Bro och objektspecifika byggherreval till TK Bro, A.1.3 och bilaga AE anges i frfrgningsunderlaget ven i en utfrandeentreprenad om frslag p alternativa utfranden tillts.

AJ.2.2

Frslag till innehll

Utver krav p material, utfrande och kontroll enligt AMA finns en mngd krav och information som i en objektspecifik beskrivning eller p annat stt i ett frfrgningsunderlag behver redovisas fr anbudsgivare och utfrare. Fljande lista r tnkt att anvndas som en checklista fr sdan information. Listans innehll gller i tillmpliga delar. Allmnt - Hnvisning till TK Bro i sin helhet. - De fr objektet gjorda byggherrevalen enligt TK Bro, A.1.3 och bilaga AE. - Hnvisning till gllande version av publikationer i AMA-serien (Svensk Byggtjnst) och VVAMA. - Hnvisning till frslagsritningar, miljdomar etc.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28 -

34

Frutsttningar och begrnsningar fr alternativa frslag. Om alternativa utfranden inte accepteras. Att samtliga i konstruktionen ingende produktionsresultat ska uppfylla krav p material, utfrande och kontroll enligt AMA och att om srskilda krav fr bro respektive kategori A finns ska dessa tillmpas. Om AMA ger alternativ och byggherren krver att ett visst alternativ ska anvndas ska detta anges. - Speciella lastfrutsttningar. - Krav p provbelastning. Information och krav avseende grundfrhllanden och hydrologi - Information om geotekniska frhllanden och utfrda underskningar. - Fr dimensioneringen och utfrandet ndvndiga geotekniska uppgifter. - Information om hydrologiska frhllanden. Exempel p hydrologisk information r uppgifter om: - Vattenniver, isniver, grundvattenniver. - Normal tid fr vrflod, hstflod, hgvatten, islggning och islossning. - Om vattendraget r reglerat eller inte. - Grundlggningsniver. - Motfyllningsmaterial. - Krav p att byggherren ska underrttas senast fem dagar fre utlggning av packad fyllning eller gjutning av bottenplatta, grovbetong eller ttplatta s att en besiktning av schaktbotten eller en packad fyllning kan utfras. - I vilken omfattning det krvs att bankplar sls fre plar fr ett brostd. - Redovisning av resultatet av en eventuell provplning. - Att pllngden ska bestmmas av entreprenren genom provplning eller sondering och att entreprenren r ansvarig fr att rtt pllngd anvnds. - Krav p erosionsskydd, permanent och under utfrandet. - Frutsttningar fr schaktning: Exempel p information avseende detta r uppgifter om grundvattensnkning och schakt i torrhet, schakt under vatten, schakt under vatten inom spont. Tillrinning vid lnshllning och lnshllningsniv. - Frutsttningar fr plning: Exempel p information avseende detta r uppgifter om frutsatt plstoppsniv, frutsatt medelpllngd, provplning, pltyp, plstoppsniv, dubbning, lerproppar, prylning, plar utan bergskor, inspektionsrr etc. - Frutsttning och krav fr sponter. Geometriska krav och krav avseende trafikutrymmen

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28 -

35

Geometriska data fr vglinjer, spr etc. Krav p vgsektion, fria utrymmen etc. Vilka begrnsningar som gller fr placeringen av std och koner. Vilka begrnsningar som gller fr en frndring av profillinjen. Krav fr utformning, dimensionering, material, utfrande och kontroll fr ledverk fr sjtrafik. Krav avseende trafik under byggtiden - Krav p framkomlighet fr vgtrafik under utfrandet. Exempel p information avseende detta r uppgifter om krav p fria utrymmen, etappindelning, DT, tillten trafiklast och hastighet. - Krav p framkomlighet fr gng- och cykeltrafik under utfrandet. Exempel p information avseende detta r uppgifter om krav p fria utrymmen och etappindelning. - Krav p framkomlighet fr kollektivtrafik under utfrandet. - Krav p framkomlighet fr jrnvgstrafik under utfrandet. Exempel p information avseende detta r uppgifter om krav p fria utrymmen, etappindelning, antal tgrrelser per dygn, tgfria tider, hastighet eller hastighetsnedsttning samt om spret r elektrifierat. - Krav p inplankning och stngsel etc. vid jrnvg. Frutom skyddsinplankning enligt Banverkets ritning nr 517 020 ska p bda sidor om spret anordnas ett ntstngsel som uppstts enligt uppgifter frn bestllaren. - Krav p att ritning och berkningar till stllningsbyggnad, sponter etc. ska vara godknda av Banverket innan arbete pbrjas p platsen, - Krav p framkomlighet fr sjtrafik under utfrandet. Exempel p information avseende detta r uppgifter om krav p fria utrymmen. Speciella krav p brverket - Om mellanstd ska frses med loddubbar. - Krav p minsta tvrmtt fr mellanstd. - Krav p avrundning av mellanstd p grund av is- eller strmfrhllanden. - Frutsatta niver fr isntning. - Omfattning av radiografering av stumsvetsade skarvar i en huvudkonstruktion. - Krav p utformning av korrosionsskyddet p kablar i hngbroar och snedkabelbroar utver vad som anges i AMA, HBB.12111 och HBB.12112. Estetiska krav - Hnvisning till ett gestaltningsprogram. - Kulrkrav p genomfrgad betong. - Kulrkrav p stl. Eventuella garantikrav p ytbehandling av stl.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

36

Om frdigmlning av stl fr utfras i verkstad. - Vilka ytor som ska frses med klotterskydd. Brodetaljer - Krav p rcken utver kraven i TK Bro t.ex. kulr eller omfattning av spjlgrind, stnkskydd och skyddsnt. - Krav p skyddstak ver jrnvg utver TK Bro, t.ex. omfattning, infstning och kulr. - Krav p belysning, belysningskonsol, armaturer, kopplingsskp, kabelrr, dragtrd. - Krav p inlggning av kabelrr eller uppsttning av kabelstegar fr genomgende ledningar. - Krav p inspektionsanordningar, manhlsluckor etc. utver kraven i TK Bro t.ex. utformning, kulr eller mer detaljerad beskrivning av omfattning.

AJ.3

Utfrandeentreprenad med av entreprenren upprttade arbetsritningar och beskrivningar

Allmnt
Utformningen och dimensioneringen av bron baseras p TK Bro samt de objektspecifika byggherrevalen till TK Bro. Rd kan hmtas frn TR Bro. Den beskrivning av material, utfrande och kontroll som entreprenren upprttar enligt TK Bro, A.1.5.4 ska uppfylla kraven enligt AMA.

AJ.3.1

AJ.3.2

Frslag till innehll

Utver kraven i TK Bro, de objektspecifika byggherrevalen till TK Bro, rden i TR Bro och kraven p material, utfrande och kontroll enligt AMA finns en mngd krav och information som i en objektspecifik beskrivning eller p annat stt i frfrgningsunderlaget behver redovisas fr anbudsgivare och utfrare. Fljande lista r tnkt att anvndas som en checklista fr sdan information. Listans innehll gller i tillmpliga delar. Allmnt - Hnvisning till TK Bro i sin helhet. - De fr objektet gjorda byggherrevalen enligt TK Bro, A.1.3 och bilaga AE. - Hnvisning till gllande version av publikationer i AMA-serien (Svensk Byggtjnst) och VVAMA. - Hnvisning till frslagsritningar, miljdomar etc. - Att mtt som fljer av dimensioneringskrav gller fre mtt uppmtta p frslagshandlingar.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28 -

37

Frutsttningar och begrnsningar fr alternativa frslag. Om alternativa utfranden inte accepteras. Att samtliga i konstruktionen ingende produktionsresultat ska uppfylla krav p material, utfrande och kontroll enligt AMA och att om srskilda krav fr bro respektive kategori A finns ska dessa tillmpas. Om AMA ger alternativ och byggherren krver att ett visst alternativ ska anvndas ska detta anges. - Uppgifter om fixpunkt och koordinatsystem enligt TK Bro, bilaga AA.2.2 - Speciella lastfrutsttningar utver vad som anges i TK Bro. - Krav p provbelastning. Information och krav avseende grundfrhllanden och hydrologi - Information om geotekniska frhllanden och utfrda underskningar. - Fr dimensioneringen och utfrandet ndvndiga geotekniska uppgifter. - Information om hydrologiska frhllanden. Exempel p hydrologisk information r uppgifter om: - Vattenniver, isniver, grundvattenniver. - Normal tid fr vrflod, hstflod, hgvatten, islggning och islossning. - Om vattendraget r reglerat eller inte. - Grundlggningsniver. - Motfyllningsmaterial. - Krav p att byggherren ska underrttas senast fem dagar fre utlggning av packad fyllning eller gjutning av bottenplatta, grovbetong eller ttplatta s att en besiktning av schaktbotten eller en packad fyllning kan utfras. - I vilken omfattning det krvs att bankplar sls fre plar fr ett brostd. - Redovisning av resultatet av en provplning. - Att pllngden ska bestmmas av entreprenren genom provplning eller sondering och att entreprenren r ansvarig fr att rtt pllngd anvnds. - Krav p erosionsskydd, permanent och under utfrandet. - Frutsttningar fr schaktning: Exempel p information avseende detta r uppgifter om grundvattensnkning och schakt i torrhet, schakt under vatten, schakt under vatten inom spont. Tillrinning vid lnshllning och lnshllningsniv. - Frutsttningar fr plning: Exempel p information avseende detta r uppgifter om frutsatt plstoppsniv, frutsatt medelpllngd, provplning, pltyp, plstoppsniv, dubbning, lerproppar, prylning, plar utan bergskor, inspektionsrr etc.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

38

- Frutsttning och krav fr sponter. Geometriska krav och krav avseende trafikutrymmen - Geometriska data fr vglinjer, spr etc. - Krav p vgsektion, fria utrymmen etc. - Vilka begrnsningar som gller fr placeringen av std och koner. - Vilka begrnsningar som gller fr en frndring av profillinjen. - Krav fr utformning, dimensionering, material, utfrande och kontroll fr ledverk fr sjtrafik. Krav avseende trafik under byggtiden - Krav p framkomlighet fr vgtrafik under utfrandet. Exempel p information avseende detta r uppgifter om krav p fria utrymmen, etappindelning, DT, tillten trafiklast och hastighet. - Krav p framkomlighet fr gng- och cykeltrafik under utfrandet. Exempel p information avseende detta r uppgifter om krav p fria utrymmen och etappindelning. - Krav p framkomlighet fr kollektivtrafik under utfrandet. - Krav p framkomlighet fr jrnvgstrafik under utfrandet. Exempel p information avseende detta r uppgifter om krav p fria utrymmen, etappindelning, antal tgrrelser per dygn, tgfria tider, hastighet eller hastighetsnedsttning samt om spret r elektrifierat.. - Krav p inplankning och stngsel etc. vid jrnvg. Frutom skyddsinplankning enligt Banverkets ritning nr 517 020 ska p bda sidor om spret anordnas ett ntstngsel som uppstts enligt uppgifter frn bestllaren. - Krav p att ritning och berkningar till stllningsbyggnad, sponter etc. ska vara godknda av Banverket innan arbete pbrjas p platsen, - Krav p framkomlighet fr sjtrafik under utfrandet. Exempel p information avseende detta r uppgifter om krav p fria utrymmen. Speciella krav p brverket - Om mellanstd ska frses med loddubbar. - Krav p minsta tvrmtt fr mellanstd. - Krav p avrundning av mellanstd p grund av is- eller strmfrhllanden. - Frutsatta niver fr isntning. - Omfattning av radiografering av stumsvetsade skarvar i en huvudkonstruktion. - Krav p utformning av korrosionsskyddet p kablar i hngbroar och snedkabelbroar utver vad som anges i AMA, HBB.12111 och HBB.12112. Estetiska krav - Hnvisning till gestaltningsprogram.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28 -

39

Kulrkrav p genomfrgad betong. Kulrkrav p stl. Eventuella garantikrav p ytbehandling av stl. Om frdigmlning av stl fr utfras i verkstad. - Vilka ytor som ska frses med klotterskydd. Brodetaljer - Krav p rcken utver kraven i TK Bro t.ex. kulr eller omfattning av spjlgrind, stnkskydd och skyddsnt. - Krav p skyddstak ver jrnvg utver TK Bro, t.ex. omfattning, infstning och kulr. - Krav p belysning, belysningskonsol, armaturer, kopplingsskp, kabelrr, dragtrd. - Krav p inlggning av kabelrr eller uppsttning av kabelstegar fr genomgende ledningar. - Krav p inspektionsanordningar, manhlsluckor etc. utver kraven i TK Bro t.ex. utformning, kulr eller mer detaljerad beskrivning av omfattning.

AJ.4
AJ.4.1

Totalentreprenad
Allmnt
Utformningen och dimensioneringen av bron baseras p tekniska funktionskrav eller p en krvd teknisk lsning. Fr byggnadsverk som omfattas av TK Bro kan dessa krav redovisas som en hnvisning till TK Bro. Till de grundlggande kraven i TK Bro, del A B hnvisas alltid. Fr de delar av TK Bro som beropas anges ocks de objektspecifika byggherrevalen till TK Bro. Den beskrivning av material, utfrande och kontroll som entreprenren upprttar ska enligt TK Bro, A.1.5.5 vid verlmnandet av relationshandlingar vara upprttad i anslutning till AMA.

AJ.4.2

Frslag till innehll

Kraven i en totalentreprenad stlls som funktionskrav eller som krav p teknisk lsning. Utver sdana krav p det permanenta byggnadsverket finns en mngd krav och information som i en objektspecifik beskrivning eller p annat stt i frfrgningsunderlaget behver redovisas fr anbudsgivare och utfrare. Fljande lista r tnkt att anvndas som en checklista fr sdan information. Listans innehll gller i tillmpliga delar. Allmnt - Administrativa krav och allmnna tekniska funktionskrav redovisas som en hnvisning till TK Bro, del A och B. - Tekniska funktionskrav utver TK Bro, del A B redovisas lmpligen som hnvisningar till tillmpliga delar av TK Bro, del C - M.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28 -

40

De fr objektet gjorda byggherrevalen enligt TK Bro, A.1.3 och bilaga AE fr de delar av TK Bro som beropas. - Hnvisning till gllande version av publikationer i AMA-serien (Svensk Byggtjnst) och VVAMA om dessa beropas. - Hnvisning till frslagsritningar, miljdomar etc. - Att mtt som fljer av dimensioneringskrav gller fre mtt uppmtta p frslagshandlingar. - Uppgifter om fixpunkt och koordinatsystem enligt TK Bro, bilaga AA.2.2 - Speciella lastfrutsttningar utver vad som anges i TK Bro, del B. - Krav p provbelastning. Information och krav avseende grundfrhllanden och hydrologi - Information om geotekniska frhllanden och utfrda underskningar. - Fr dimensioneringen och utfrandet ndvndiga geotekniska uppgifter. - Information om hydrologiska frhllanden. Exempel p hydrologisk information r uppgifter om: - Vattenniver, isniver, grundvattenniver. - Normal tid fr vrflod, hstflod, hgvatten, islggning och islossning. - Om vattendraget r reglerat eller inte. - Krav p att byggherren ska underrttas senast fem dagar fre utlggning av packad fyllning eller gjutning av bottenplatta, grovbetong eller ttplatta s att en besiktning av schaktbotten eller en packad fyllning kan utfras. - Redovisning av resultatet av en provplning. - Krav p erosionsskydd, permanent och under utfrandet. - Frutsttningar fr schaktning: Exempel p information avseende detta r uppgifter om grundvattensnkning, tillrinning vid lnshllning och lnshllningsniv. Geometriska krav och krav avseende trafikutrymmen - Geometriska data fr vglinjer, spr etc. - Krav p vgsektion, fria utrymmen etc. - Vilka begrnsningar som gller fr placeringen av std och koner. - Vilka begrnsningar som gller fr en frndring av profillinjen. - Krav fr utformning, dimensionering, material, utfrande och kontroll fr ledverk fr sjtrafik. Krav avseende trafik under byggtiden - Krav p framkomlighet fr vgtrafik under utfrandet. Exempel p information avseende detta r uppgifter om krav p fria utrymmen, etappindelning, DT, tillten trafiklast och hastighet.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28 -

41

Krav p framkomlighet fr gng- och cykeltrafik under utfrandet. Exempel p information avseende detta r uppgifter om krav p fria utrymmen och etappindelning. - Krav p framkomlighet fr kollektivtrafik under utfrandet. - Krav p framkomlighet fr jrnvgstrafik under utfrandet. Exempel p information avseende detta r uppgifter om krav p fria utrymmen, antal tgrrelser per dygn, tgfria tider, hastighet eller hastighetsnedsttning samt om spret r elektrifierat. - Krav p inplankning och stngsel etc. vid jrnvg. Frutom skyddsinplankning enligt Banverkets ritning nr 517 020 ska p bda sidor om spret anordnas ett ntstngsel som uppstts enligt uppgifter frn bestllaren. - Krav p att ritning och berkningar till stllningsbyggnad, sponter etc. ska vara godknda av Banverket innan arbete pbrjas p platsen, - Krav p framkomlighet fr sjtrafik under utfrandet. Exempel p information avseende detta r uppgifter om krav p fria utrymmen. Speciella krav p brverket - Om mellanstd ska frses med loddubbar. - Krav p minsta tvrmtt fr mellanstd. - Krav p avrundning av mellanstd p grund av is- eller strmfrhllanden. - Frutsatta niver fr isntning. - Omfattning av radiografering av stumsvetsade skarvar i en huvudkonstruktion. - Krav p utformning av korrosionsskyddet p kablar i hngbroar och snedkabelbroar utver vad som anges i AMA, HBB.12111 och HBB.12112. Estetiska krav - Hnvisning till gestaltningsprogram. - Kulrkrav p genomfrgad betong. - Kulrkrav p stl. Eventuella garantikrav p ytbehandling av stl. Om frdigmlning av stl fr utfras i verkstad. - Vilka ytor som ska frses med klotterskydd. Brodetaljer - Krav p rcken utver kraven i TK Bro t.ex. kulr eller omfattning av spjlgrind, stnkskydd och skyddsnt. - Krav p skyddstak ver jrnvg utver TK Bro, t.ex. omfattning, infstning och kulr. - Krav p belysning, belysningskonsol, armaturer, kopplingsskp, kabelrr, dragtrd. - Krav p inlggning av kabelrr eller uppsttning av kabelstegar fr genomgende ledningar.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28 -

42

Krav p inspektionsanordningar, manhlsluckor etc. utver kraven i TK Bro t.ex. utformning, kulr eller mer detaljerad beskrivning av omfattning.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

43

B
B.1
B.1.1
B.1.1.1

Allmnna tekniska rd och laster

Allmnna utformningsrd
Broar ver vatten
Dimensionerande vattenfring och vattenniv
Dimensionerande vattenfring och vattenniv bestms enligt MB 310 Hydraulisk dimensionering (Vgverket). Fr strre avrinningsomrden n de som behandlas i Hydraulisk dimensionering utreds vattenfring och vatteniver p ett likvrdigt stt. Frvntade klimatfrndringar under brons tekniska livslngd kan beaktas med de faktorer som anges i Hydraulisk dimensionering.

B.1.1.2

Utformning
Utformningen av en bro i ett vattendrag kan vara angiven i en miljdom. Fr att strmningen i vattendraget ska pverkas s lite som mjligt tas hnsyn bl.a. till lutningar, rheter, dmning, vattenhastigheter och vattendragets bredd. Isgng pverkar valet av brotyp, dimensioner, spnnvidder och korrosionsskydd. I ett vattendrag med isgng utformas en bro lmpligen s att den inte inverkar p vattendragets bredd. En utformning med flera mindre ppningar i bredd kan av den anledningen vara olmplig.

B.1.2

Teknisk livslngd
Den tekniska livslngden fr trbroar har begrnsats i TK Bro eftersom trskyddets miljpverkan har prioriterats framfr nskemlet om lngre tekniska livslngder.

B.1.3
B.1.3.1

Fortskridande ras
Allmnt
Om kraven i TK Bro r uppfyllda kan fljande anses vara beaktat: - Risken fr att personer som vistas p bron skadas vid en eventuell pkrning av bron. - Risken fr att personer som vistas i ett annat intilliggande byggnadsverk skadas vid ett fortskridande ras som brjar med en pkrning av bron.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

44

Kravet p att bro ska utformas och dimensioneras s att risken fr fortskridande ras r liten kan uppfyllas genom att bron utformas och dimensioneras fr en olyckslast eller genom att bron utformas s att en lokal skada frblir begrnsad.

B.1.3.2
B.1.3.2.1

verbyggnad
Allmnt Att ett std betraktas som overksamt frutstter att stdet kan skadas allvarligt av en horisontalkraft utan att denna hndelse allvarligt pverkar verbyggnadens brfrmga eller lge. Detta innebr att denna metod kan vara mindre lmplig fr en bro med kraftiga mellanstd och en verbyggnad som r knslig fr horisontalkrafter.

B.1.3.3

Upplagsanordningar
Kravet i TK Bro, B.1.3.3 avser upplagsanordningens robusthet vid en ofrutsedd hndelse. Fr en vg- eller en gng- och cykelbro fr till exempel inte brfrmgan fr horisontalkrafter g frlorad vid brott i enstaka sm konstruktionsdetaljer eller om en ltt verbyggnad vid en ofrutsedd hndelse lyfts ngot vid upplaget. Fr en jrnvgsbro uppfylls kravet genom att upplagsanordningar dimensioneras fr pkrningskrafter enligt TK Bro, B.4.2.

B.1.3.4

Brostd som dimensioneras fr en pkrningskraft

Fr definition av skivstd se SS-EN 1992-1-1, 5.3.1(7).

B.1.4
B.1.4.2

Fri hjd
Fri hjd ver vattenyta
Lokala frhllanden som is eller vgor kan motivera att lagren placeras p hgre niv ver HHW.

B.1.4.3

Fri hjd ver vg och jrnvg

Minsta fria hjd ver normalsprig elektrifierad jrnvg varierar mellan 5,9 m och 6,5 m ver rlsverkant. Fria hjden gller vanligen inom avstndet 1,5 m frn sprmitt. Broar ver vgar kan frses med en kantskoning som skyddar betongkonstruktionens undre kant mot skador vid lttare pkrningar.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

45

B.1.5
B.1.5.1
B.1.5.1.1

Brobaneplattor
Avvattning
Vg- samt gng- och cykelbroar Brobaneplattans veryta utformas vanligen med samma tvrlutning som slitlagrets veryta och utan lokala frhjningar. Vid ett utfrande med typbelggning nr 8 enligt G.3.2.1.9 kan en bro med en maximal lngd av 10,0 m i tvrled ha en horisontell brobaneplatta om denna ges en lutning av minst 1,0 % i lngdled. Om lutningen r minst 1,5 % kan den maximala lngden kas till 15,0 m. Plattan frutstts vid detta utfrande luta t vardera hllet i vgens riktning frn en hgpunkt i bromitt. Vid en rrelsefog utformas brobaneplattan med fall frn fogen.

B.1.5.1.2

Jrnvgsbroar verytan p en plattrambro utformas lmpligen med en lutning i lngdled p minst 1,0 % mot den ena eller bda brondarna. verytan p en brobaneplatta till en balk- eller plattbro utfrs lmpligen med en lutning i tvrled p minst 2,0 % mot bronde eller ytavlopp. Vid en rrelsefog med dilatationsanordning utformas brobaneplattan med fall frn fogen.

B.1.5.1.3

Droppnsor Om brobaneplattan r frsedd med kantbalkar placeras droppnsorna p dessa.

B.1.5.2

Avvgningsdubbar
Om brobaneplattan r frsedd med kantbalkar placeras avvgningsdubbarna p dessa.

B.1.6
B.1.6.2

Kantbalkar
Vg- samt gng- och cykelbro
Kantbalken utformas vanligen enligt ngot av alternativen frhjd kantbalk, frsnkt kantbalk eller kantbalk i niv med belggningen. P en frhjd kantbalk lutas versidan minst 1:20 in mot vgbanan. P vriga kantbalkar lutas versidan minst 1:20 mot kantbalkens utsida.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

46

B.1.7
B.1.7.2

Skyddsanordningar
Broutformning med hnsyn till arbetsbredd
Arbetsbredden definieras i SS-EN 1317-2, figur 1. Konstruktionsdelar som t.ex. bgar, pyloner och pelare rknas som oeftergivliga i detta sammanhang. Produkter som t.ex. stolpar fr skyltar eller belysning som endast r eftergivliga fr en pkrning i vgens riktning, t.ex. slip-base, betraktas som oeftergivliga i detta sammanhang. Vid ett brorcke med en strre arbetsbredd n 1,0 meter lngs en bros kant kas kantbalkens bredd utanfr rcket s att en horisontell yta finns innanfr det deformerade rcket.

B.1.9

Hng- och snedkabelbroar

Arbetsbredden fr rcket definieras enligt SS-EN 1317-2. Ett pkrningsskydd fr snedkablar och huvudkablar till hngbroar kan utgras av ett ventilerat och drnerat stlrr med minst 6 mm godstjocklek, ytbehandling enligt korrosivitetsklass C5-M och minst 50 mm fritt utrymme mellan rr och kabel. Jrnvgsbroar utformas lmpligen inte som hngbroar.

B.1.11 Utformning med avseende p drift och underhll

B.1.11.1 Allmnt
Minsta utrymmesbehov fr utfrandet av en skyddsinkldnad och vid en reparation framgr av Banverkets ritning 517 020. Kravet i TK Bro, B.1.12.1, andra stycket kan vanligen anses uppfyllt om det fria mttet mellan stdet och sprmitt r minst 5,5 m. Grundlggningen kan d vanligen utfras utan sponter eller hastighetsnedsttning och pelaren hamnar inte i dikesbotten.

B.1.11.3

Inspekterbarhet
En bros utformas s att broinspektioner utfrda enligt de instruktioner fr broinspektioner som finns i stddokumenten i brofrvaltningssystemet BaTMan underlttas.

B.1.12 Jordning av broar

Definition av kontaktlednings- och strmavtagaromrdet finns i BVS 510 Jordning och skrmning i Banverkets anlggningar (Banverket).

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

47

B.2

Allmnna rd vid verifiering av brfrmga, stadga och bestndighet

Allmnt
Frutsttningar
De i TR Bro angivna rden fr verifiering av brfrmga, stadga och bestndighet frutstter att krav p material, utfrande och kontroll enligt AMA uppfylls fr samtliga i konstruktionen ingende produktionsresultat. I frekommande fall ska i koder och rubriker som i AMA anges glla fr kategori A eller fr bro beropas.

B.2.1
B.2.1.1

B.2.1.3

Brighetsutredning av byggnadsverk utsatta fr vgtrafiklast

Fr broar med mittrcke kan olika vrden p A/B fr de bda krriktningarna behva bestmmas. Fr broar med brobanekonsol kan en jmfrelse av lasteffekter ge ett missvisande resultat eftersom hjullasternas avstnd till vgkanten r olika i de olika trafiklastmodellerna. I sdana fall utfrs en kapacitetsberkning fr brobanekonsolen. Vid brighetsutredning av frspnda betongkonstruktioner i bruksgrnstillstndet utfrs lasteffektjmfrelsen fr en frekvent lastkombination.

B.2.1.4

Brighetsutredning av byggnadsverk utsatta fr last av gng- och cykeltrafik

Vid brighetsutredning av frspnda betongkonstruktioner i bruksgrnstillstndet utfrs lasteffektjmfrelsen fr en frekvent lastkombination.

B.2.1.5

Hllfasthetsvrden fr kablar till hng- och snedkabelbroar

Kablar till hng- och snedkabelbroar provas lmpligen enligt publikationen Recommendations for Stay Cable Design, testing and Installation (Posttensioning Insitute).

B.2.1.6

Dimensionering genom provning

Utvrderingsmodellerna i SS-EN1990, kapitel 5 och bilaga D uppfyller de krav som stlls i TK Bro.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

48

B.2.1.7

Bro med ndskrmar

En bro med ndskrmar dimensioneras fr ett kat jordtryck p grund av ndskrmens rrelse mot banken. Beroende p rrelsernas sammanlagda storlek utfrs dimensioneringen enligt ngot av fljande alternativ. Om summan av de ingende rrelsernas karakteristiska vrden inte verstiger 1/200 av ndskrmens hjd delas det kade jordtrycket upp i delar som hnfrs till den last som orsakar respektive rrelse. Om summan av de ingende rrelsernas karakteristiska vrden verstiger 1/200 av ndskrmens hjd dimensioneras bron fr ett passivt jordtryck betraktat som en variabel last.

B.2.1.8

Berkningsmodell fr systemanalys
En global tredimensionell berkningsmodell kan anses beskriva byggnadsverkets verkningsstt i sin helhet. Tvdimensionella berkningsmodeller uppfyller inte detta kriterium annat n fr en konstruktion som med avseende p geometri, laster och dimensioneringsvillkor har ett entydigt tvdimensionellt verkningsstt. En berkningsmodell fr tredimensionella linjebrverk kan inte anses ge en god beskrivning av ett brverk dr vsentliga delar utgrs av plattor och skivor.

B.2.3
B.2.3.1

Brottgrnstillstnd
Dimensionering med avseende p lager
Moment p grund av vinkelndring uppstr t.ex. i pottlager och armerade gummilager.

B.2.3.2

Dimensionering fr byte av lager

Varaktigheten hos en tillfllig dimensioneringssituation fr byte av lager kan vanligen sttas till hgst 3 mnader.

B.2.4
B.2.4.1
B.2.4.1.2

Bruksgrnstillstnd
Deformationer
Vertikalrrelser av variabel last Begrnsningen av rrelse vid en fri ndkant p en brobaneplatta avser bland annat - rrelser i en bronde som ansluter direkt mot vgbanken samt - en brobaneplattas rrelse vid en vergngskonstruktion.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28 B.2.4.1.4

49

Utbjningsradie av trafiklast Vridning kan uppkomma vid verbyggnad med sned upplagslinje, vid en bro i kurva, vid ett excentriskt placerat spr, vid en dubbelsprsbro med centriskt placerade pelare eller en dubbelsprsbro med verliggande fackverksbalkar och mellan dessa spnda tvrbalkar och liknande. Vridningskravet kan ven uttryckas som att vridningsgradienten ska vara mindre n 0,0006 rad/m. Sttningar Kravet i TK Bro p dimensionerande sttningsskillnad mellan angrnsande brostd avser i frsta hand komforten vid passage av bron. Fr broar med kontinuerlig verbyggnad ger en sttningsskillnad av den storleksordningen normalt orimliga resultat vid dimensioneringen av verbyggnaden. En riktigt utformad och dimensionerad grundlggning frvntas heller inte f s stora sttningar.

B.2.4.1.5

B.2.4.5

Dimensionering med avseende p lager

Moment p grund av vinkelndring i ett lager uppstr t.ex. i pottlager och armerade gummilager.

B.3
B.3.3
B.3.3.3

Laster
Permanenta laster
Jordtryck
Tungheter, friktionsvinklar etc. fr motfyllningsmaterial framgr av TK Geo.

B.3.3.5

Stdfrskjutning
Fr betongkonstruktioner beaktas SS-EN 1992-1-1, avsnitt 2.3.1.3. Fr stloch samverkanskonstruktioner beaktas SS-EN 1993-1-1, avsnitt 2.3.1.

B.3.3.5.1 Allmnt

B.3.3.5.2 Vertikala stdfrskjutningar

Den dimensionerande stdfrskjutningen Sd fr std n kan berknas som skillnaden mellan sttningen i std n och sttningarna i de angrnsande stden n-1 och n+1 enligt fljande: Sd = RdS(n) S(n-1) Sd = RdS(n) S(n+1) Sd = 0 Det strsta av vrdena ovan anvnds. Modelloskerhetsfaktorn Rd anges i TK Bro.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28 B.3.3.5.3

50

Horisontella stdfrskjutningar Vid normala grundlggningsfrhllanden kan den dimensionerande horisontella stdfrskjutningen i ett std antas vara 10 mm. Fr ett ndstd i en plattrambro behver en horisontell stdfrskjutning mot banken vanligen inte beaktas.

B.3.4
B.3.4.1
B.3.4.1.3

Variabla laster
Trafiklast
Tillgg till SS-EN 1991-2 fr vgbroar I TK Bro, B.3.4.1.3 baseras uttrycket fr berkning av Nobs p fljande antaganden: Andel tunga fordon 10 %. Ett krflt med tunga fordon i vardera riktningen. En faktor 1,5 som beaktar oskerheten i trafikens utveckling under den tekniska livslngden. En faktor 1,5 som beaktar oskerheten i utvecklingen av andelen tunga fordon under den tekniska livslngden. Tillgg till SS-EN 1991-2 fr jrnvgsbroar Broms- och accelerationskraft mot en frontmur eller en annan liknande konstruktion antas hrrra frn en lngd av h i sprets riktning frn ett vertikalplan genom konstruktionsdelens bakre kant eller yta, dr h r avstndet mellan RUK och konstruktionens underyta. bestms med hnsyn till motfyllningens materialegenskaper. Utan srskild berkning kan sttas till 1,5. Denna kraft behver inte antas belasta konstruktionsdel som pverkas av bromskraft frn verbyggnad. Broms- och accelerationskraften kan antas pverka frontmuren enligt figur B.3-1. ven om brobanan inte behver belastas med bromslast belastas frontmuren med bromskraft enligt fregende stycke.
h q h RUK 2:1 B 2,25 2:1

B.3.4.1.5

Figur B.3-1 Broms- och accelerationskraft mot frontmur. Vid berkning av bromskraft med eventuell reduktion betraktas varje konstruktionsdel, t.ex. landfste och verbyggnad, var fr sig.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

51

B.3.4.2
B.3.4.2.2

kat jordtryck orsakat av en konstruktionsdels horisontella rrelse mot jord

kat jordtryck mot ramben, pelare etc. orsakat av dess rrelse mot jorden Om vertikala konstruktionsdelar som vilar p en grundlggning (ramben, pelare etc.) utstts fr en kad belastning av jordtryck p grund av konstruktionens rrelse mot jorden tas hnsyn till detta enligt fljande. Den kning av jordtrycket utver vilojordtrycket som orsakas av frskjutningen antas vara triangelformad med vrdet noll vid konstruktionsdelens verkant och underkant. Vid konstruktionsdelens halva hjd antas vrdet vara p = c z (kN/m) Frn konstruktionsdelens halva hjd och nedt antas det kade jordtrycket avta rtlinjigt till 0 vid grundlggningsnivn. I ovanstende uttryck r: c 600 nr jordtrycket verkar ogynnsamt som vid en temperaturkning i broverbyggnaden c 300 nr jordtrycket verkar gynnsamt som vid upptagning av bromskraft jordmaterialets tunghet (medelvrde) frn markytan ned till djupet z z djup under markytan (m)

h konstruktionsdelens verkants horisontella frskjutning mot jorden h rambenets hjd Vilojordtrycket tillsammans med p kan hgst uppg till passivt jordtryck.
B.3.4.2.3 kat jordtryck mot ndskrmar orsakat av dess rrelse mot jorden En ndskrm utstts fr ett kat jordtryck vid en rrelse mot jorden. Vid en total horisontell rrelse mot jorden motsvarande 1/200 av ndskrmens hjd anses ett passivt jordtryck vara fullt utvecklat. Vid mindre rrelser n 1/200 av ndskrmens hjd berknas det kade jordtrycket genom interpolering mellan vilojordtrycket och det passiva jordtrycket. Skillnaden mellan det kade jordtrycket och vilojordtrycket kan delas upp i delar som hnfrs till de laster som orsakar de horisontella rrelserna.

B.3.4.5

Temperaturlast
Kraften pverkar exempelvis broar med spr i kurva och broar med dilatationsanordning i spret i brons ena nde.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

52

B.3.4.7
B.3.4.7.1

Istryck, strmtryck och vgkrafter

Allmnt Inverkan av dessa laster kan vara stor i byggskedet, t.ex. d ett std str utan verbyggnad. Istryck Istryckets storlek kan utredas med hnsyn till lokala frhllanden och till konstruktionens utformning. Vgledning vid val av istryck ges d i "Istryck mot bropelare" (Vgverket).

B.3.4.7.2

B.3.4.10

Fuktrrelser i tr
Den totala fuktrrelsen kan frutsttas vara 5 mm/m vinkelrt fiberriktningen och frsumbar lngs fiberriktningen.

B.3.4.11

Krafter frn kontaktledningsstolpe

Krafterna i TK Bro, B.3.4.11 motsvarar lastpverkan frn linjestolpe 120.

B.4
B.4.1 B.4.2
B.4.2.1

Exceptionella hndelser
Allmnt Pkrning med vg- eller jrnvgsfordon
Allmnt
Kraven i TK Bro avser skerheten fr trafikanter p bron. Rcken lngs vgen under bron frbttrar skerheten fr trafikanter, framfrallt i mindre fordon, p vgen under bron. Rcken p vgen under bron kan normalt inte frvntas hindra att tunga fordon kr p bron. Exempel p broar som r utformade s att fria hjden inte innehlls inom skerhetszonen r snedbeningar och broar med underliggande bge.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

53

C
C.1
C.1.3

Grundlggning
Allmnt
Pltyper
Rd om borrade injekterade plar finns i Injekterade plar, rapport 102 (Plkommissionen).

C.2
C.2.1
C.2.1.1

Utformning
Miljklassificering
Betongple
Exempel p aggressiva jordar r f.d. soptippar, mark med industriella restprodukter, sulfidhaltig jord, torv, bark, jord med hg halt av organiskt material, salthaltig jord och mark dr elektriska likstrmmar frekommer.

C.2.2
C.2.2.1

Plgrundlggning
Allmnt
Fr frtillverkade betongplar, slanka stlplar och trplar kan minsta plavstnd vanligen vljas enligt tabell C.2-1 om plarna r parallella eller nstan parallella. Plarnas riktningar, lutningar och inbrdes avstnd vljs s att risken fr att tv plar kommer fr nra varandra minimeras och s att det finns mjlighet att sl extra plar, t.ex. p grund av bortslagning av plar. I plavskrningsplanet placeras plar vanligen med minst 0,80 m avstnd mellan plarnas centrumlinjer.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

54

Tabell C.2-1 Rekommenderade minsta plavstnd Centrumavstnd i plavskrningsplan i frhllande till plens diameter (D) fr cirkulr ple eller sidomtt (B)* fr kvadratisk ple Frutsatt pllngd m 15-25 >25 Spetsburen ple eller friktionsple cirkulr 4D 5D kvadratisk 4,5 B 5,6 B Kohesionsple

cirkulr 5D 6D

kvadratisk 5,6 B 6,8 B

* Fr plar med annan form n cirkulr eller kvadratisk vljs det centrumavstnd som anges i tabellen fr cirkulr ple med lika stor tvrsnittsarea som den aktuella plen.

C.2.2.2

Ingjutningslngd
Ingjutningslngder fr plar enligt tabell C.2-2 kan anses tillrckliga fr kraftverfringen till en torrhetsgjuten bottenplatta. Tabell C.2-2 Plars ingjutningslngd Pltyp Frtillverkad betongple - dito med frilagd armering - dito d bottenplattan gjuts mot ttplatta Trple Slank stlple Stlkrneple Stlrrsple Ingjutningslngd 200 mm 100 mm 100 mm 200 mm 50 mm 50 mm 100 mm

Betrffande ingjutning av stlplar, se ven bilaga EA. Fr en undervattensgjuten bottenplatta kan en ingjutningslngd 400 mm anses vara tillrcklig fr frtillverkade betongplar.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

55

C.2.3
C.2.3.1

Grundlggningsniv
Tjllyftning
Se ven TK Geo. En bottenplatta med ngon del fritt i vatten frlggs med sin veryta under LLW.

C.2.7 C.2.8

Drnering
Normalt utformade brostd som r motfyllda med vattengenomslpplig jord kan anses vara drnerade.

Grundlggning p bindemedelsfrstrkt jord

Slutna rambroar och slutna rrbroar har vanligen ett grundtryck som inte r vsentligt strre n det vertikala trycket under den anslutande banken och kan drfr grundlggas p bindemedelsfrstrkt jord.

C.3
C.3.2
C.3.2.1
C.3.2.1.2

Verifiering genom berkning och provning

Frutsttningar
Berkningsmodell
Inspnning i grunden Karakteristiska vinkelndringsmoduler enligt bilaga CC kan anvndas fr bedmning av plattgrundlggningars rotationsstyvhet.

C.3.2.2

Plar
Dimensionering av plar med avseende p utmattning utfrs vanligen med en berkning enligt delskadehypotesen baserad p vrden frn en utmattningsprovning av den aktuella utformningen.

C.3.2.4

Lnshllning efter undervattensgjutning

En ttplatta eller en undervattensgjuten bottenplatta dimensioneras s att egentyngden kad med en eventuell pfrd belastning och de frankringskrafter som med skerhet kan prknas frn spont, frankringsstag eller plar minst motsvarar det vattentryck som verkar mot plattans undersida.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28 Fr att frhindra att plattan rr sig uppt vid lnshllningen frspnns frankringsstagen vanligen. Se ven TK Geo, 2.3.2.2.

56

C.3.3
C.3.3.1
C.3.3.1.1

Brottgrnstillstnd
Plgrundlggning
Allmnt Som vgledning vid bestmning av en ples konstruktiva brfrmga fr tryckkraft kan Dimensioneringsprinciper fr plar Lastkapacitet (Plkommissionen) anvndas, varvid kryptal bestms enligt TK Bro, C.3.2.1.3. En ples sidostd kan berknas enligt bilaga CA. Karakteristiska vrden fr jordparametrar bestms enligt TK Geo. Motivet till att spnnarmering inte fr tillgodorknas r risken fr att armeringen kan rosta bort om plen spruckit. Som vgledning vid bestmning av konstruktiv brfrmga fr en slank stlple kan kapitel 4 och 5 i Dimensioneringsanvisningar fr slagna slanka stlplar (Plkommissionen) anvndas. Plskor och plskarvar Med ndring av Dimensioneringsprinciper fr plar Lastkapacitet (Plkommissionen) kan plskor dimensioneras enligt fljande. Vid dimensioneringen beaktas moment av normalkraftens excentricitet vid bergdubbens spets och tvrkrafter. Normalkraftens excentricitet kan fr slagna plar antas vara minst 25 % av dubbens diameter. Om plen stoppsls fr en dimensionerande brfrmga strre n vad som motsvarar tryckspnningen 300 MPa p dubbens hela tvrsnittsarea kan lastens excentricitet i anliggningen mellan berg och dubb sttas till 10 % av dubbens diameter.

C.3.3.1.2

C.3.4
C.3.4.1

Bruksgrnstillstnd
Sttningsskillnad
Sttningar i friktionsjord eller verkonsoliderad lera kan berknas enligt bilaga CB. I friktionsjordar kan krypdeformationer beaktas genom att aktuella moduler halveras fr lastkningen ver 2/3 av den dimensionerande brfrmgan i brottgrnstillstnd.

C.4

Erosionsskydd fr brostd i vatten

Betrffande krav p erosionsskydd fr brostd som skyddas av en slntkon, se ven TK Geo.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

57

Bilaga CA Sidomotstnd mot en ple

CA.1 Allmnt
Sidomotstndet mot en ples mantelyta berknas med hjlp av bddmodulen kk [kraft/lngd]. Nedan angivna kk-vrden r medelvrden fr rrelser upp till grnstrycket qk [kraft/lngd]. Vid rrelser strre n grnstrycket r sidomotstndet konstant. Tillmpbara vrden fr kk och qk fr ngra vanligt frekommande jordlagerfrhllanden och belastningsfall redovisas nedan.

CA.2
CA.2.1

Normalkonsoliderad lera
Lngtidsfrhllanden
[MN/m] qk = 6 cu [MPa] cu lerans odrnerade skjuvhllfasthet (reducerat vrde) d ples tvrmtt

kk =

cu d

CA.2.2

Korttidsfrhllanden
kk = 200 cu d

qk = 9 cu

[MN/m] [MPa]

CA.3
CA.3.1

Friktionsjord
Korttids- och lngtidsfrhllanden
[MN/m] nh tillvxtfaktor enligt tabell CA-1 z jorddjup d ples tvrmtt Fr verlagrande jord med lgre tunghet n friktionsjord minskas jorddjupet i proportion till kvoten mellan de effektiva tungheterna. Vrdet kkd begrnsas till vrden enligt tabell CA-2. kk = nh z d

qk = 3 K pk ' v

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

Kpk jordens passiva jordtryckskoefficient berknad enligt klassisk jordtrycksteori med karakteristisk inre friktionsvinkel ' v jordens effektiva vertikalspnning
Tabell CA-1 Vrden p nh [MN/m]

58

Relativ fasthet mycket lg ver grundvattenytan under grundvattenytan 2,5 1,5 lg medelhg 7,0 4,5 hg mycket hg 18,0 11,0

4,5 3,0

12,0 7,5

Tabell CA-2 Maximalt vrde fr kkd ver grundvattenytan1

Jordart

kkd [MN/m]

Morn 30 Grus 25 Sand 12 Silt 6 Packad sprngstensfyllning 50 Packad morn 30 Packad friktionsjord 30 Packad finjord 10 1 Vrdena i tabell CA-2 avser medelhg relativ fasthet hos naturligt lagrad jord. Vid annan relativ fasthet kan proportionering gras med hjlp av tabell CA-1. Under grundvattenytan multipliceras vrdena med 0,6.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

59

Bilaga CB Sttningsberkning i friktionsjord och verkonsoliderad lera

CB.1 Nettobelastning
Sttningen berknas fr nettospnningskningen qnetto

qnetto =
-

FSvd 'v 0 Bef Lef

FSvd vertikalkomponenten av last enligt bruksgrnstillstnd fr lngtidslast p grundlggningen Bef Lef effektiva arean v0 den ursprungliga vertikala effektivspnningen p grundlggningsnivn.

CB.2

Inverkan av anslutande vgbank och intilliggande bottenplatta

Spnningstillskott frn anslutande vgbank och intilliggande bottenplattor beaktas enligt nedanstende modell. ven frndring av grundvattenniv och schaktning kan behandlas p detta stt. Fljande berkningsmodell bygger p Boussinesqs spnningsekvationer och utgr en analytisk tillmpning av Steinbrenners influensdiagram.

tillskott = 2q (l1 l2 )
l1 = 1 2 m n1 (2 + m 2 + n12 ) m n1 +arctan 2 2 2 2 2 2 1 + m + n1 (1 + m ) (1 + n1 ) 1 + m + n1

2 m n2 (2 + m 2 + n2 ) m n2 1 l2 = +arctan 2 2 2 2 2 2 (1 + m 2 ) (1 + n2 ) 1 + m + n 1 + m + n 2 2

I arctan-uttrycken ovan r vinkeln i radianer.

m= n1 = a 2d b+c d

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

n2 = c d

60

dr a, b, c och d bestms enligt figur CB-1.

plan a

sektion q

tillskott

Figur CB-1 Beskrivning av mtt som anvnds vid berkning av tillskottsspnning av intilliggande last.

Beteckningar:

tillskott

tillskottsspnning frn intilliggande last.

a sidlngd p intilliggande last. Fr brostd r a = Lef och fr vgbank r a = vgbana + dubbla bankhjden. b sidlngd p intilliggande last. Fr brostd r b = Bef och fr vgbank stts b = 2a. c det horisontella avstndet mellan intilliggande last och den punkt dr tillskottsspnningen ska berknas. d det vertikala avstndet mellan underkanten av intilliggande last och den niv dr tillskottsspnningen ska berknas.

CB.3

Kalibrering
Kalibreringsfaktorn, , bestr dels av en omrkning frn t = 10 r, den tidpunkt som anses glla fr tabellvrdena ver sttningsmodulen E, och dels av en korrigering med utgngspunkt frn uppmtta sttningar.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

61

CB.4

Sttningsutveckling som funktion av tiden

Berknade sttningsvrden multipliceras med en tidsfaktor enligt nedan. Tidsfaktor = 1 + 0,2 log (10 t) dr t r tiden i r. D hela den sttningsgivande lasten brjat verka stts t = 0,1 r. Dimensionerande sttningsskillnad kan vanligen anses intrffa vid slutet av konstruktionens avsedda tekniska livslngd.

CB.5

Modelloskerhet
Vid berkning med metod 1 kan Rd frutstts vara 1,2. Om dimensionerande jordart r silt frutstts Rd lika med 1,3. Vid berkning av dimensionerande sttning frn medelvrdet av de tre metoderna kan Rd frutstts vara 1,0, men om dominerande jordart r silt stts Rd till 1,1. Berknas dimensionerande sttningsskillnad ur medelvrdet enligt ovan kan ven den karakteristiska sttningen berknas som medelvrde av de tre metoderna.

CB.6

Metod 1
Bestm plattans grundlggningsdjup (z = 0 p detta djup) Berkna 'v0 p grundlggningsnivn Bestm belastningsytans bredd (Bef) och lngd (Lef) Berkna qnetto enligt CB.1 Rita upp jordprofilen ner till djupet z = 4 Bef Dela in jordprofilen mellan z = 0 och z = 4 Bef i minst 8 skikt. Skikttjockleken betecknas hi - Berkna spnningskningen v i mittpunkten i varje skikt Bef Lef v = q netto (Bef + z ) (Lef + z ) + tillskott -

dr tillskott berknas enligt CB.2

Ange sttningsmodulen Ei fr varje skikt och berkna sttningen h s i = v i Ei Berkna den totala sttningen vid tiden t = 0,1 r
s = si
i =1 n

dr = 0,70 Multiplicera med tidsfaktor enligt CB.4.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

62

CB.7

Metod 2
Bestm plattans grundlggningsniv (z = 0 p detta djup) Berkna effektivspnningen v0 p grundlggningsnivn Bestm belastningsytans bredd (Bef) och lngd (Lef) Berkna qnetto enligt CB.1 Rita upp jordprofilen ner till djupet z = 4 Bef Dela in jordprofilen mellan z = 0 och z = 4 Bef i minst 8 skikt. Skikttjockleken betecknas hi Ange sttningsmodulen Ei fr varje skikt Berkna vertikala effektivspnningen fre avschaktning 'vm0 (kPa) fr mittpunkten i varje skikt Berkna tillskottsspnningen v (kPa) fr mittpunkten i varje skikt

1 z 1 1 z v = q netto 1 + (3 2 ) g Bef g Bef

-

+ tillskott

1 z 1 berknas enligt CB.2. Om termen dr tillskott g B blir negativ ef s stts termen lika med noll. ett jordartstal: = 0 fr grovkorning jord = 0,5 fr silt = 1,0 fr lera
2,15

Bef g = 1,0 + 21,5 + 2,5 L ef

-

Fr varje skikt berknas drefter den relativa kompressionen i enligt fljande formel.
P i = a Ei ' + ' vm 0 v vm 0 Pa Pa

Pa referensspnning = 100 kPa spnningsexponent (dimensionsls): = l fr verkonsoliderad lera = 0,5 fr grus, sand och grov silt Berkna den totala sttningen vid tiden t=0,1 r s = (i hi) dr = 0,65 Multiplicera med tidsfaktor enligt CB.4.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

63

CB.8

Metod 3
Bestm plattans grundlggningsniv (D) (z = 0 p detta djup) Berkna v0 p grundlggningsnivn Bestm belastningsytans bredd (Bef) och lngd (Lef) Berkna qnetto enligt CB.1 Berkna belastningsytans ekvivalenta radie r0

r0 =
-

Lef Bef

Rita upp jordprofilen ner till djupet z = 4 Bef Dela in jordprofilen mellan z = 0 och z = 4 Bef i minst 8 skikt. Skikttjockleken betecknas hi Ange djupet (zi) till vre grnslinjen fr varje skikt (zi = 0 fr versta skiktet) Ange sttningsmodulen Ei fr varje skikt Berkna zi /r0 fr varje skikts ver- och underyta Berkna S (integrerade tjningsinfluenskurvan)

zn S = 3,87 r + 1,82 o
Berkna drefter

1,70

zi S r s 0 = q netto r0 0

z i +1 S r 0 Ei
zi 20 r0

Giltighetsomrdet fr funktionen S begrnsas till 0 Berkna den totala sttningen s fr tiden t = 0,1 r
tillskott s = h d s + c r e e o i Ei

dr = 1,10

tillskott berknas enligt CB.2.

c=

(r1 + r0 )2

4 r1 r0

r1 = 0,5m
0,42

Lef re = 0,45 + 0,98 + 2,0 B ef

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28 Giltighetsomrdet fr funktionen re begrnsas till 1

D d e = 0,82 + 0,96 r + 2,0 o
2,40

64

Lef Bef

20

Multiplicera med tidsfaktor enligt CB.4.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

65

Bilaga CC Systemberkningsmoduler
CC.1 Plattgrundlggning
Den karakteristiska vinkelndringsmodulen fr en plattgrundlggning berknas enligt nedan. En frutsttning r att jordvolymen under grundlggningsnivn r homogen vad avser E-modul till ett djup som minst motsvarar bottenplattans dubbla bredd. Karakteristisk vinkelndringsmodul, kk, berknas enligt uttrycken

k k

Ek B 2 L = 5
E k L2 B 5

[kNm/rad] i plattans veka riktning och [kNm/rad] i plattans styva riktning.

k k =

Ek B L

elasticitetsmodul [kPa] enligt TK Geo plattans hela bredd [m] plattans hela lngd [m]

CC.2

Plgrundlggning
Karakteristisk styvhet berknas med utgngspunkt frn plgruppens utformning, plarnas tvrsnitt och lngd samt plarnas elasticitetsmodul.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

66

D
D.1
D.1.1
D.1.1.1
D.1.1.1.1

Betongkonstruktioner
Utformning
Konstruktionsdelar
Bottenplattor, stagbalkar, ttplattor och arbetsbddar
Allmnt Med hnsyn till risken fr genomstansning kan snvare toleranser fr plars hjdlge n normalt behvas. Ttplattor En ttplatta under en plattgrundlagd bottenplatta utformas och dimensioneras enligt ngot av nedanstende alternativ. 1. Ttplattan betraktas som en tillfllig konstruktion. Byggherren stller drmed inga material- eller bestndighetskrav p ttplattan. Mot slutet av brons tekniska livslngd kan ttplattan frvntas ha vittrat snder. Ttplattan betraktas d som grus med medelhg relativ fasthet. Grundlggning och bottenplatta dimensioneras med bottenplattans underkants niv som grundlggningsniv. I brjan av brons tekniska livslngd kan ttplattan frvntas ha en oarmerad betongkonstruktions normala egenskaper vilket br beaktas dr det r ogynnsamt. Bottenplattan dimensioneras fr grundtrycket i kontaktytan mellan bottenplatta och ttplatta. Ttplattan ges en geometrisk utformning enligt alternativ a eller b nedan. a. Ttplattan utformas s att den uppfyller de geometriska kraven fr en packad fyllning enligt figur i AMA, figur CEB/6. b. Ttplattan ges en utkragning utanfr bottenplattan som r mindre n en tredjedel av ttplattans tjocklek. Ttplattan gjuts inom en kvarsittande stlspont. Denna utformning frutstter att den omgivande jorden under bottenplattans underkants niv har en fasthet som minst motsvarar grus med en medelhg relativ fasthet. 2. Ttplattan betraktas som en permanent konstruktion. Enligt TK Bro stlls d samma krav p material, utfrande och frostfrihet som fr en undervattensgjuten bottenplatta. Ttplattan gjuts inom en kvarsittande spont. Ttplattan utformas utan utkragning utanfr bottenplattan. Ttplattan frses med en minimiarmering av minst 0,05 % av betongtvrsnittets area. Armeringen frankras vid ttplattans kant. Grundlggningen dimensioneras i snittet under ttplattan.

D.1.1.1.3

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

D.1.1.1.4

67

Arbetsbddar av grovbetong En arbetsbdd betraktas som en tillfllig konstruktion. Byggherren stller drmed inga material- eller bestndighetskrav p arbetsbdden. Mot slutet av brons tekniska livslngd kan arbetsbdden frvntas ha vittrat snder. Arbetsbdden betraktas d som grus med medelhg relativ fasthet. Grundlggning och bottenplatta dimensioneras med bottenplattans underkants niv som grundlggningsniv. I brjan av brons tekniska livslngd kan arbetsbdden frvntas ha en oarmerad betongkonstruktions normala egenskaper vilket br beaktas dr det r ogynnsamt.

D.1.1.2

Landfsten och brostd

Ett brostd som p grund av risken fr psegling ska ha ett massivt tvrsnitt kan utformas som en ihlig pelare som i efterhand fylls med betong.

D.1.1.4

Vingmur
Lngslutningen hos vingmurens veryta pbrjas fr vgbroar och gngoch cykelbroar vid en brytpunkt belgen vid stdremsans yttre kant. Fr jrnvgsbroar pbrjas lutningen vid terrassens ytterkant.

D.1.1.5

ndskrm
Vanligen dimensioneras ndskrmar inte fr frhjda jordtryck mot ndskrmen vid rrelser frn banken. Sdana jordtryck kan frhindras genom inlggning av ett flexibelt material mellan ndskrmen och motfyllningen p den sida av ndskrmen som vetter mot broppningen.

D.1.1.6

Brobaneplatta
Brobaneplattor ges minst fljande tjocklekar: - Vgbroar - 170 mm - Jrnvgsbroar - 200 mm. - Gng- och cykelbroar - 140 mm. Vanligen anvnds dessa minimtt endast lokalt vid kantbalken. Brobaneplattans ndkant kan styvas upp genom att plattans tjocklek kas lokalt eller genom att den lggs upp p en ndtvrbalk som kragas ut mot kantbalken.

D.1.1.7
D.1.1.7.1

Balkar
Tvrbalkar Mellan upplag anordnas tvrbalkar i den omfattning som erfordras med hnsyn till brfrmgan. Fr att underltta inlggning av armering kan en tvrbalks underyta frlggas p en annan niv n huvudbalkens underyta. I en trgbalkbro kan tvrbalkar anordnas som inarmerade balkar inom brobaneplattans tjocklek.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

D.1.1.7.3

68

Kantbalkar Kantbalkar p vg- samt gng- och cykelbroar utformas vanligen med en bredd av minst 400 mm och en hjd av minst 400 mm. Om rcket gjuts fast i borrade hl beaktas detta s att tillrckligt utrymme fr hlet finns mellan armeringsstngerna. Om rcket monteras med skruvar beaktas skruvgruppens utformning p motsvarande stt. Kantbalkar p jrnvgsbroar utformas vanligen med en bredd av minst 400 mm d ingjutna rckesstndare anvnds. Om rcket fsts p kantbalkens utsida utformas kantbalken med en minsta bredd av 250 mm. Kantbalkens veryta lutas int minst 1:20. En skiljebalk i en jrnvgsbro som enbart utgr ballaststd utformas med en minsta bredd av 250 mm. Armering Om betongen kommer att kompakteras med stavvibrator placeras huvudarmeringen i grupper s att hgst tv stnger i bredd lggs vid balkens sidor och hgst fyra stnger i bredd i vrigt. Mellan dessa grupper anordnas vertikala gjutluckor med minst 100 mm bredd. I en balk med hgst tv lager armering behver inte gjutluckor anordnas. Se figur D.1-1. Mellan ursparingsrr fr spnnarmering anordnas gjutluckor p i princip samma stt. Antalet rr i en grupp begrnsas med hnsyn till avstndet mellan gjutluckor och rrens diameter.

D.1.1.7.4

Figur D.1-1 Placering av armering i en balk

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

69

D.1.2
D.1.2.2

Bestndighet
Exponeringsklass
Lmpliga val av exponeringsklass anges i tabell D.1-1 och D.1-2.
Tabell D.1-1 Val av exponeringsklass - allmnt Konstruktionsdel Exponeringsklass avseende - klorider eller karbonatisering - frysning och upptining

Underbyggnad2) 3) och bottenplatta: betongytor under mark och betongytor mot jordfyllning betong i stvatten (under LLW -1 m) betong i havsvatten (under LLW -1 m) vrig betong Bottenplatta utsatt fr vgtrafik Vingmur till vg- samt gngoch cykelbro verbyggnad vg- samt gng- och cykelbro4) verbyggnad jrnvgsbro4) verbyggnad jrnvgsbro ovan marin milj4) (HHW + 5,0 m) Kantbalk vid vgbroar Kantbalk vid gng- och cykelbroar
1) 2)

XC2 XC2 XS2 XC4 XD1 XD1 XD1 XC4 XS1

XF31) XF31) XF4 XF31) XF2 XF4 XF4 XF2 XF2

XD3 XD1

XF4 XF4

vctekv enligt SS 13 70 03 begrnsas till maximalt 0,50 ndskrmar ingr 3) vingmur till jrnvgsbro ingr 4) lnkplattor ingr

Tabell D.1-2 Val av exponeringsklass i srskilda miljer

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

Konstruktionsdel Exponeringsklass avseende - klorider - frysning och upptining

70

GC-milj Vgmilj Marin milj Brobaneplatta under direktgjuten slitbetong

1)

XD1 XD3
1)

XF4 XF4 XF4 XF4

XS31) XD3

Frontmurars, ndskrmars samt vingmurars baksida mot jordfyllning betraktas som belgna i XD1 respektive XS2. -milj definieras i A.1.7. Lnkplattor betraktas som verbyggnad. Betongplars exponeringsklass redovisas i C.2.1.1.

Vg milj , mar in milj och GC

D.1.2.3

Tckande betongskikt
P ritning anges basmtt som r det minsta tckande betongskiktet kat med en tolerans, se SS 13 70 10. I en undervattensgjuten konstruktion grs det tckande betongskiktet vanligen maximalt 250 mm tjockt. Om rostfri armering anvnds i marin milj p vstkusten kan det minsta tckande betongskiktet enligt SS 13 70 10, tabell 2 tillmpas med vrden fr ostkusten. Om lnkplattor frses med ttskikt enligt G.2 kan det minsta tckande betongskiktet under den isolerade ytan minskas med 5 mm i frhllande till kraven i SS 13 70 10. I ldsektioner av betong i exponeringsklass XD3 och XS3 kan det minsta tckande betongskiktet p insidan minskas med 5 mm i frhllande till kraven i SS 13 70 10.. Om gjutningen av en bottenplatta utfrs mot vattenavvisande papp eller plastfolie kan det minsta tckande betongskiktet sttas till 50 mm om inte exponeringsklasserna enligt tabell D.1-1 och D.1-2 ger ett strre tckande betongskikt.

D.1.2.4

Ytbehandling
Ytbehandling utfrs inte p frontmurars eller vingmurars yta mot fyllning. Av estetiska skl kan ytbehandlingen behva utfras p konstruktionsdelens hela synliga yta.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

71

D.1.3
D.1.3.1
D.1.3.1.2

vrigt
Minimiarmering
Bottenplattor gjutna i torrhet samt stagbalkar Stagbalkar armeras med en lngsgende armering av minst 4 16 mm och med byglar minst 10 s 300 mm. Kantbalkar En kantbalk frses med en lngsgende armering av minst 7 16 mm. I en kantbalk p en brobanekonsol behvs vanligen mer armering. Minimiarmeringen i kantbalken p en vgbro eller en gng- och cykelbro frdelas enligt fljande. - Tv stnger i det vre yttre hrnet. - Tv stnger i det vre inre hrnet. - En stng mitt p utsidan. - Tv stnger i underkanten. En kantbalk p en vg- samt gng och cykelbro bygelarmeras med minst 10 s 300 mm. Vid ingjutna rckesstndare kompletteras armeringen med frankringsbyglar med minst 16 mm diameter. En kantbalk p en jrnvgsbro bygelarmeras med minst 12 s 200 mm. Vid ingjutna rckesstndare kompletteras armeringen med frankringsbyglar med minst 10 mm diameter. Vid gjutfogar - allmnt Vid gjutfogar i konstruktionsdelar med bredden strre n fem gnger tjockleken lggs en extra armering av minst 5 16 s 200 mm in parallellt med fogen p tvrsnittets bda lngsidor intill den tidigare gjutna konstruktionsdelen. Vid gjutfog i en brobaneplatta med plattjocklek mer n 0,40 m lggs dessutom en vertikal armering av minst 16 s 200 mm i den senare gjutetappens yta mot fogen. Dr en brobaneplatta gjuts samman med ett ramben eller ett skivstd och gjutetappens bredd r strre n 16 m lggs armering in s att fljande villkor r uppfyllt: B 45k - C/10 + 40 Dr: B bredd p gjutetapp (m) C cementinnehll (kg/m). Om inte annat anges godtas att 400 kg/m antas medelarmeringsinnehll (%) vinkelrt gjutfogen inom avstndet B/4 frn ramben eller skivstd k 1,1 vid anvndning av cement CEM I. Om silikastoff tillstts anvnds k = 1,0

D.1.3.1.6

D.1.3.1.7

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

72

Dr en frontmur, ett skivstd etc. gjuts samman med en bottenplatta och gjutetappens lngd r strre n 11 m lggs armering in s att fljande villkor uppfylls: L 30k - C/15 + 25 Dr: L gjutetappens lngd (meter) C cementinnehll (kg/m). Om inte annat anges kan 400 kg/m3 antas horisontellt armeringsinnehll (%) k 1,1 vid anvndning av cement CEM I. Om silikastoff tillstts anvnds k = 1,0 anvndas

D.1.3.2
D.1.3.2.2

Anslutningar fr elektrokemisk potentialmtning

Kantbalkar Elektrisk kontakt mellan armering och rcke kan leda till att rcket alltfr tidigt fr korrosionsskador. En kantbalk p en vg- samt gng- och cykelbro frses drfr med anslutningar fr elektrokemisk potentialmtning s att en kontrollmtning av att armeringen inte har elektrisk kontakt med rcket kan utfras. P en bro ver en elektrifierad jrnvg ska kontrollmtningen istllet visa att armeringen har elektrisk kontakt med rcket.

D.1.3.3

Spnnarmeringsfrankringar
Om ursparingar i balkliv eller brobaneplatta anordnas frses de med rundade eller fasade hrn och extra ospnd armering i frspnningsriktningen.

D.1.3.4
D.1.3.4.2

Ttning av gjutfogar
Brobaneplattor En gjutfog eller en fog mellan betongelement p en bro som kommer att frses med ttskikt frseglas med remsor av ttskiktsmatta enligt AMA, JBJ Frseglingar i anlggning. Frseglingen placeras under ttskiktet. En gjutfog i en brobaneplatta p en jrnvgsbro utan ttskikt frseglas med epoxi p plattans versida. Frseglingen utformas s att den tcker minst 200 mm p mse sidor om fogen. Konstruktioner med en yta mot jord En gjutfog och en rrelsefog frseglas enligt AMA, JBJ Frseglingar i anlggning. Frseglingen placeras p den motfyllda ytan. Vid val av alternativ enligt AMA, JBJ Frseglingar i anlggning vljs ngot av fljande alternativ: - En horisontell gjutfog i en frontmur eller liknande frseglas med epoxi. - En vertikal gjutfog i en frontmur eller liknande frseglas med epoxi eller med remsor av ttskiktsmatta.

D.1.3.4.3

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28 -

73

En fog mellan betongelement frseglas med remsor av ttskiktsmatta. En rrelsefog fr ngot strre rrelser, t.ex. en fog mellan en vingmur p en ndskrmsbro och en stdmur, frses lmpligen med en tckplt mot fyllningen och fylls med fogmassa.

D.1.3.4.4

Konstruktioner utsatta fr ett ensidigt vattentryck Ttningsanordningarna kan best av fogband eller likvrdiga anordningar. Alternativt kan de dubbla ttningsanordningarna i en gjutfog best av ett fogband eller en likvrdig anordning kombinerad med ett utvndigt ttskikt. Motgjutning av spnnkabelfrankringar Frseglingen kan best av epoxi eller remsor av ttskiktsmatta, se AMA, JBJ Frseglingar i anlggning.

D.1.3.4.5

D.1.3.5

Utformning med hnsyn till anvisningsverkan

Kravet i TK Bro kan t.ex. uppfyllas genom att intgende hrn utjmnas genom votning eller avrundning. Uppslitsningar av t.ex. kantbalkar och kantstd p brobaneplattor undviks.

D.1.3.6

Utformning av betongytor
En droppnsa utformas genom inlggning av en 20 mm trekantslist i formen.

D.1.3.7

Betongleder
Kompletterande rd avseende p betongleder ges i bilaga DA.

D.2
D.2.2
D.2.2.1
D.2.2.1.1

Verifiering genom berkning och provning

Berkningsfrutsttningar
Berkningsmodell
Allmnt Inverkan av ett sprngvis ndrat tvrsnittsmtt kan antas bli utjmnad p en strcka lika med tre gnger mttndringen. Det strsta tvrsnittsmtt som kan utnyttjas vid en vot eller i en knutpunkt bestms analogt, dvs. s att hjdndringen blir maximalt 1:3. Vid tillmpning av SS-EN 1992-1-1, 5.4(3) p en statiskt obestmd spnnbetongkonstruktion kan det anses vara tillrckligt att de delar av konstruktionen som inte r frspnda nr detta r ogynnsamt betraktas som spruckna.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

D.2.2.1.3

74

Jrnvgsbro En brobaneplatta i en jrnvgsbro med trgtvrsnitt dimensioneras i tvrriktningen bde som fast inspnd i huvudbalkarna och som fritt upplagd. Brobaneplattans spnnvidd kan i det senare fallet sttas till det fria avstndet mellan huvudbalkarna. Vid dimensionering av en plattbro kan medverkande bredd fr tglast normalt antas vara 4,5 m. Bottenplattor och plplattor Grundtrycket kan fr jrnvgsbroar bestmmas utan dynamikkoefficient p trafiklasten. Vid berkning av grundtrycksfrdelning tas hnsyn till bottenplattans deformationer om styvhetstalet l enligt Plattgrundlggning (Svensk Byggtjnst), avsnitt 2.23, r strre n 3,0. Vid berkning av plkrafter tas hnsyn till bottenplattans deformationer om styvhetstalet l enligt Plattgrundlggning, avsnitt 2.23, r strre n 3,0. Vrdet p bddmodulen anpassas till plgrundlggningen. Snedvinklig armering Erforderlig mngd armering nr ett snedvinkligt armeringsnt anvnds kan berknas enligt fljande. Tvrsnittet dimensioneras i huvudmomentriktningen. Detta innebr att betongens brfrmga fr tryck inte verskrids p grund av berkningsmetoden fr det snedvinkliga armeringsntet. Armeringsmngderna transformeras enligt nedanstende formler fr transformering av moment. Vid denna transformering stts tecknet framfr absolutbeloppet till samma tecken som summan av termerna utanfr absolutbeloppet har.
Mx = 1 M 1 sin 2 ( ) + M 2 cos 2 ( ) sin 2

D.2.2.1.5

D.2.2.1.6

M1 sin sin( ) M 2 cos cos( ) ]

My =

1 M 1 sin 2 + M 2 cos 2 sin 2

M1 sin sin( ) M2 cos cos( ) ]

Beteckningar framgr av figur D2-1.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

Armeringsriktning y

75

M2

Armeringsriktning x M1

Figur D2-1 Huvudmoment och vinklar

D.2.2.1.7

Frdelning av snittkrafter i plattor Vid utvrdering av krafter och moment berknade med finita elementmetoden kan toppvrdena frdelas - i brottgrnstillstnd p det minsta av tre gnger plattjockleken eller en tiondel av konstruktionsdelens spnnvidd och - i bruksgrnstillstnd p det minsta av tv gnger plattjockleken eller en tiondel av konstruktionsdelens spnnvidd. Utjmningar enligt ovan br utfras s att medelvrdet av den dimensionerande snittkraften minst tcks av tvrsnittets brfrmga. Som alternativ till en berkning med finita element kan tvrkraften frn en koncentrerad last nra ett linjeupplag frdelas ver en plattbredd bef, berknad som det strsta vrdet enligt nedan:
7d + b + t bef = 10d + 1,3x

dr b d t x

r lastbredden r plattans effektiva hjd r tjocklek av belggning etc. r avstnd frn lastcentrum till dimensioneringssnitt, vilket anses ligga p avstndet d/2 utanfr lastutbredningens begrnsning nrmast upplaget. Se figur D.2-1. Vid tv koncentrerade laster i bredd placerade s nra varandra att deras effektiva bredder bef verlappar varandra, se figur D.2-2, kan tvrkraften per lngdenhet v i dimensioneringssnittet berknas p fljande stt. Lget fr resultanten R(F1, F2) till F1 och F2 bestms. Effektiv bredd fr R(F1, F2) stts till (bef + 2lres) dr bef r effektiv bredd fr den strre av lasterna och lres r avstnd mellan R(F1, F2) och den strre av lasterna. Det s berknade

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

76

vrdet p v br inte sttas lgre n det vrde p v som den strsta enskilda lasten ger.

Figur D.2-1 Effektiv bredd bef fr koncentrerad last p platta nra upplag

Till vrdet p v av R(F1, F2) adderas tvrkraft per breddenhet i dimensioneringssnittet av annan last p plattan, t.ex. egentyngd och andra koncentrerade laster (t.ex. F3 och F4 i figur D.2-2). Rrlig last behver inte antas placerad nrmare upplagets kant n d, jmfr figur D.2-1 och D.2-2. Gynnsam inverkan av lastangrepp nra upplag r inkluderad i den ovan givna metoden och br inte beaktas srskilt. Fr tre nrliggande och lika stora koncentrerade laster kan frdelningen utfras enligt MB802 brighetsutredning av byggnadsverk (Vgverket), 4.2.1.3.1.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

77

Figur D.2-2 Effektiv bredd fr tv olika stora laster nra upplag dr F1 F2

D.2.3
D.2.3.1

Brottgrnstillstnd
Allmnt
D snittkrafter bestms med finita elementmetoden beaktas den strsta resulterande tvrkraften vid dimensioneringen av en platta utan tvrkraftsarmering. Vid denna berkning anvnds som - bjarmeringsinnehll summan av armeringsriktningarnas komposanter i resultantriktningen och - effektiv hjd ett viktat medelvrde baserat p armeringsinnehll berknade enligt ovan.

D.2.3.4

Bgbro
Vid berkning av en bge fr tryck och bjning beaktas svl lasten i bgens plan som horisontallast vinkelrtt mot bgens plan. Vid berkning

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

78

av bgens slankhetsparameter fr knckning i bgplanet anvnds de snitt som har strst utbjning vid knckning.

D.2.3.5

Brobaneplatta
En brobaneplatta i en jrnvgsbro med trgtvrsnitt dimensioneras i tvrriktningen bde som fast inspnd i huvudbalkarna och som fritt upplagd. Brobaneplattans spnnvidd kan i det senare fallet sttas till det fria avstndet mellan huvudbalkarna.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

79

Bilaga DA Betongled DA.1 Allmnt

En betongled utformas beroende p last och milj enligt ett av alternativen enligt DA.1.1, DA.1.2 eller D.A.1.3.

DA.1.1 Betongled med bred skl och klack

En betongled med bred skl och klack enligt figur DA-1 r avsedd fr sm laster.

60

Figur DA-1 Betongled med bred skl och klack

DA.1.2 Betongled med ledhals

En betongled med ledhals enligt figur DA-2 r avsedd fr stora laster.

Figur DA-2 Betongled med ledhals

DA.1.3 Betongled med frsnkt ledhals

Betongleder med frsnkt ledhals enligt figur DA-3 r avsedda fr stora laster.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

80

60

Figur DA-3 Betongled med frsnkt ledhals

DA.2 Placering
En betongled enligt DA.1.1 kan placeras under vattenytan eller markytan. En betongled enligt DA.1.2 placeras minst 0,2 m ver markytan och minst 0,30 m ver HHW. Det r inte lmpligt att ledhalsen utstts fr vgskvalp eller isntning. En betongled enligt DA.1.3 kan i en vg- eller gng- och cykelbro placeras under vattenytan eller markytan om konstruktionens tekniska livslngd r hgst 80 eller 120 r och ledhalsens erforderliga armeringsdiameter kas med minst 7 respektive 10 mm utver den diameter som erfordras enligt dimensioneringen. En betongled enligt DA.1.3 i en jrnvgsbro placeras ver mark- och vattenyta.

DA.3 Utformning
En betongled enligt DA.1.1 utformas med en minst 45 mm djup skl och med kantytorna lutande ca 60 mot kontaktplanet. Sklens djup r lmpligen cirka 1/5 av sklens bredd. Fr att en betongled enligt DA.1.1 ska fungera som avsett utformas den enligt ngot av fljande alternativ: - Ett lager ttskiktspapp av kvalitet YAL 2500 eller likvrdig lggs mellan skl och klack. - Flera lager ttskiktspapp YAP 2500 eller likvrdig lggs mellan skl och klack. Ttskiktspappen klistras eller svetsas till underlaget och i frekommande fall till fregende lager. Ttskiktspappens sammanlagda tjockleken vljs till minst 1/100 av sklens bredd. - Ttskiktsmatta enligt TBT Ttskikt (Vgverket) med tjockleken minst 1/100 av sklens bredd lggs mellan skl och klack. En betongled enligt DA.1.2 eller DA.1.3 utformas med en minst 150 mm bred ledhals. Ledarmeringens stnger placeras i en rad centriskt i ledhalsen. Spalten i en betongled ges en sdan hjd att en vinkelndring p minst 15 kan ske. P ledhalsens kortsidor anordnas en 50 mm djup spalt.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

81

En betongled enligt DA.1.3 utformas med 90 - 100 mm djup skl och med kantytorna lutande ca 60 mot kontaktplanet. En betongled med ledhals armeras med stnger med minst 20 mm diameter. En betongled som r placerad under markytan eller under vatten ttas med alkalibestndig siliconfogmassa som uppfyller materialkraven enligt AMA DCF.6, Fog med fogmassa och rubrik MATERIAL- OCH VARUKRAV. Dock kan en annan fogmassa n typ N2 enligt SS-EN 14188-1 anvndas. I en betongled enligt DA.1.2 eller DA.1.3 utformas spalten med cellneopren som inte r vara vattenupptagande, dvs. porerna ska vara slutna.

DA.4 Brottgrnstillstnd
Brfrmgan fr spjlkning i betongkonstruktioner som ansluter till leden berknas med frutsttningen att anliggningsbredden r noll. De anslutande konstruktionsdelarnas deformationer begrnsas s att klacken inte lyfts ur sklen. Kontakttrycket i sklens botten begrnsas enligt SS-EN 1992-1-1, 6.7(2). Leden utformas s att kontakttrycket mot vriga ytor inte verstiger fcd. Ett exempel p en frdelning av det maximala kontakttrycket ges i figur DA-4.

fcd

fcd

Se SS-EN 19921-1, 6.3(2) Figur DA-4 Maximala kontakttryck i en betongled En betongled betraktas vid dimensionering fr tvrkraft som en fog med skrovlig yta. Armeringen i en betongled enligt DA.1.2 eller DA.1.3 dimensioneras utan hnsyn till betongens medverkan i ledhalsen och frutstts uppta vertikalkraften, horisontalkraften och krafter av moment i ledhalsens lngdriktning. Armeringsmngden vljs s att spnningen hgst uppgr till fyk. Fr jrnvgsbroar kontrolleras en betongled ven fr utmattning.

DA.5

Bruksgrnstillstnd
Fr en betongled enligt DA.1.1 begrnsas normalkraften i en frekvent lastkombination till 0,20 MN/m. Vinkelrrelsen i en betongled, berknad enligt kraven fr rrelser i brolager, begrnsas till 10 rknat frn lget vid gjutningen.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

82

E
E.2
E.2.1
E.2.1.1
E.2.1.1.2

Stl-, och aluminiumkonstruktioner

Utformning - stlkonstruktioner
Allmnt
Tvrfrband
Tvrfrband p jrnvgsbroar med direkt sliperupplggning Fackverksfrband utformas med bde diagonaler och transversaler i samma plan. De vertikala frbanden br ha ett inbrdes avstnd av hgst 5,0 m, om inte annat avstnd r erforderligt eller pvisas vara tillrckligt.

E.2.1.3

Svetsfrband
Efterbehandling av svetsar enligt SS-EN 1993-2, 9.7 anvnds endast lokalt och i begrnsad omfattning.

E.2.1.4

Avstnd mellan sliprar vid direkt sliperupplggning

Vid en jrnvgsbro med direkt slipersupplggning r normalt slipersavstndet 450 mm.

E.2.2
E.2.2.1
E.2.2.1.2

Bestndighet
Stlverbyggnad
Ytbehandling med rostskyddssystem I en och samma milj har ett rostskyddssystem enligt C5-M lngre livslngd n ett rostskyddssystem enligt C4. Valet av rostskyddssystem kan baseras p en LCC-analys. Slutna stlkonstruktioner med avfuktningsanlggning Valet att utfra en bro med avfuktningsanlggning kan motiveras av lgre totalkostnad fr bron dr kostnader fr avfuktningsanlggningens tillsyn och elfrbrukning beaktas. Kravet p att alla invndiga ytor ska vara av stl uppfylls fr en sluten stlkonstruktion med brobaneplatta av betong genom att brobanan gjuts mot en kvarsittande stlform.

E.2.2.1.3

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

E.2.2.1.4

83

Slutna stlkonstruktioner med slutna fack Kravet p att alla invndiga ytor ska vara av stl uppfylls fr en sluten stlkonstruktion med slutna fack och med brobaneplatta av betong genom att brobanan gjuts mot en kvarsittande stlform. Den kvarsittande formen ttsvetsas. Tthetsprovning utfrs fre gjutningen av brobaneplattan. Rostfritt stl Fr rostfria stl frbttrar en hg ytfinhet motstndet mot atmosfrisk korrosion. Vid hga estetiska krav, speciellt i kustnra och marina miljer, r det drfr frdelaktigt att vlja en yta med hg ytfinhet t.ex. ytutfrande 1K eller 2K enligt SS-EN 10 088-2.

E.2.2.1.5

E.2.3
E.2.3.2

Dimensioner
Balk
Om ndringen av plttjockleken r liten kan vergngen ordnas genom att svetsens yta lutas 1:4.

E.2.4 E.2.5

Inspektionsbrygga
Fr att hindra obehriga att betrda bryggan, kan den t.ex. frses med lsbara grindar omgivna av nt som ansluter till brons huvudbalkar.

Teknisk livslngd
En stlkonstruktion som ytbehandlas enligt AMA, GBD.1 Konstruktion av stlelement kategori A vid nybyggnad och rubrik ROSTSKYDDSSYSTEM uppfyller kravet fr en teknisk livslngd av minst 80 r. kning av den tekniska livslngden till minst 120 r uppns genom en fullstndig ommlning. En stlkonstruktion av rostfritt stl enligt E.2.2.1.5 uppfyller kravet fr en teknisk livslngd av minst 120 r. En stlkonstruktion som inte r placerad i vgmilj uppfyller kravet fr en teknisk livslngd av 40 r om den varmfrzinkas enligt SS-EN ISO 1461, tabell 2. Bestndigheten fr stlprofiler neddrivna i jord beaktas enligt TK Bro, bilaga EA.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

84

F
F.1
F.1.2

Trkonstruktioner
Utformning
Klimatklass
Vid tillmpning av klimatklasser enligt SS-EN 1995 hnfrs konstruktionsdelar av tr i en bro till klimatklass 3. Under frutsttning att de r ventilerade kan fljande konstruktionsdelar dock hnfras till klimatklass 2: - Konstruktionsdelar skyddade av brobaneplatta eller av tak. - Brobaneplattor med ttskikt. - Konstruktionsdelar skyddade av intckning enligt TK Bro, F.1.5.2.

F.1.5
F.1.5.1

Trskydd
Allmnt
Vattentta mellanlgg kan utfras av plt. Distanser kan utfras av tr.

F.1.5.2
F.1.5.2.1

Intckning
Intckning fr en teknisk livslngd av 40 r Med ppna fogar avses fogar och frband dr vatten och fukt kan skapa bestndighetsproblem. Detaljutformning av intckning En intckning kan utfras av tr eller plt.

F.1.5.2.3

F.1.5.3
F.1.5.3.3

Impregnering
Konstruktionsdelar i anvndningsklass 2 Beroende p trslag kan impregnering fordras i anvndningsklass 2.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

85

G
G.1

Brodetaljer
Allmnt
Kravet p bestndighet kan anses vara uppfyllt om krav p bestndighet angivna i AMA r uppfyllda eller om konstruktionsdelen r utformad enligt Vgverkets gllande standardritningar eller Banverkets ritningar.

G.2
G.2.1
G.2.1.1

Ttskikt fr vg- samt gng- och cykelbroar

Utformning
Anordnande av ttskikt
Vgledning fr val av ttskikt kan fs frn G.3.2.1.9. Akrylat p brobaneplattor av stl br i frsta hand anvndas p ppningsbara broar och gng- och cykelbroar. Vid val av ttskikt beaktas risken fr glidning om bron har stor lutning i lngdriktningen. Sex procents lutning r i detta sammanhang en stor lutning.

G.3
G.3.2
G.3.2.1
G.3.2.1.1

Belggning fr vg- samt gng- och cykelbroar

Belggning p brobaneplatta av betong
Utformning
Asfaltbelggning

Belggningen utformas enligt ngot av alternativen redovisade i G.3.2.1.9. Ett drnerande slitlager anvnds vanligen d detta ocks anvnds p anslutande vg.
G.3.2.1.1.1 Slit- och bindlager

Ett halkhmmande slitlager kan utfras som asfalt med inblandning av rivgummi. Gjutasfalt som slitlager, eller som tillflligt trafikerat bindlager, kan lggas med BCS invltad i ytan. Kraven p mngd och slitstyrka finns i TK Vg kapitel 7.1.8.2.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

86

G.3.2.1.1.2

Kombinerat skydds- och bindlager Med ett kombinerat skydds- och bindlager av gjutasfalt erhlls ett ttt underlag fr slitlagret. Detta mjliggr nedfrsning av slitlagret flera gnger utan att bindlager och ttskikt behver bytas. Ett kombinerat skydds- och bindlager av gjutasfalt ger en stabilare uppbyggnad av ttskikt och belggning i jmfrelse med ett utfrande med ett skyddslager av ABT / B 160/220. Gjutasfalten jmnar ocks ut ojmnheter vid mattskarvar vilket ger en bttre vattenavrinning. Ett kombinerat skydds- och bindlager av 50 mm PGJA vljs i fljande fall. - P broar med stor trafikintensitet. - P broar dr ttskikten bestr av ttskiktsmatta och det frekommer mycket tung trafik. Asfaltbelggning som p anslutande vg D belggningstyp 8 enligt tabell G.3-1 vljs med bindlagret ersatt av obundet brlager eller AG utformas den med en sammanlagd tjocklek av minst 170 mm. Till brobaneplattor av frtillverkade betongelement utan genomgende armering i elementfogar vljs belggnings typ 8 enligt tabell G.3-1 med den sammanlagda tjockleken av minst 170 mm. Betongbelggning Tjockleken p en betongbelggning vljs med hnsyn tagen till bde slitage och eventuell framtida frsning fr justering av spr. En betongbelggning som r sprickarmerad med armeringsstnger eller stlfibrer utformas med en tjocklek av minst 120 mm p krbana, vgren och gng- och cykelbana i samma plan. Kantbalkens armering eller vergngskonstruktionens frankring kan, vid utfrande med betongbelggning p ttskikt, behva frstrkas med hnsyn till temperaturrrelser hos belggningen och brobaneplattan. Frstrkt armering mellan brobaneplatta och kantbalk kan ocks fordras p en brobaneplatta med skevning. Vid uppbyggnad av frhjd gng- och cykelbana med asfalt kan ABb 11 / B 160/220 anvndas. Betongbelggning som p anslutande vg En betongbelggning som p anslutande vg p ttskikt utformas med tv lager ttskiktsmatta, skyddslager av 15 mm ABT 4 / B 160/220 och bindlager av 50 mm ABb 11 / B 70/100. Belggning p gng- och cykelbroar och frhjda gng- och cykelbanor En asfaltbelggning p en frhjd gng- och cykelbana samt p gng- och cykelbroar utformas med 65 mm ABT 11 / B 160/220 eller med 65 mm PGJA med BCS invltad i ytan. Om ett skyddslager krvs minskas slitlagrets tjocklek med skyddslagrets tjocklek.

G.3.2.1.2

G.3.2.1.3

G.3.2.1.4

G.3.2.1.5

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

87

Vid utformning av ttskiktet som ttskiktsmatta utformas belggningen med antingen 75 mm PGJA med BCS som kan invltas i ytan eller med 60 mm ABT 11 / B 160/220 som slitlager och ett skyddslager av 15 mm ABT 4 / B 160/220. Vid uppbyggnad av frhjd gng- och cykelbana med asfalt kan ABb 11 / B 160/220 anvndas.
G.3.2.1.6 Belggnings beroende av kantbalk Ett sidostd fr en belggning utgrs vanligen av en frhjd kantbalk eller en kantbalk i niv med belggningen. Vid ett ttskikt av ttskiktsmatta utformas brobaneplattan med sidostd fr belggningen om brobaneplattans lutning vinkelrtt mot kantbalken r 3,0 %. Vid ett ttskikt av asfaltmastix utformas brobaneplattan med sidostd fr belggningen om brobaneplattans lutning vinkelrtt mot kantbalken r 1,5 %. Vid ett ttskikt av ttskiktspapp fordrar belggningen alltid sidostd. Se G.3.6.1.2. Utformning av belggning intill vergngskonstruktion Typbelggningar

G.3.2.1.7 G.3.2.1.9

Belggningen utformas enligt ngot av alternativen i tabell G.3-1. D typ av ttskikt samt skyddslager ingr i beteckningen r dessa upptagna i tabellen.
Tabell G.3-1 Belggningar fr brobaneplattor av betong
Typbelggning Nr Uppbyggnad 1 2 3 4 5 6 7 8* 9 10 11 F G 1aIVD 1aIA 1IIA 1IIB 1IIIA 1IIIB 1IIIC 2aIB 2IIIA 2IIIB 2IIIC 3bIA 2aIVD 3E/4E
70 255

Tjocklek (mm) 110 110 110 100 100 100 4bIA 150
170

2aIA

(110) (110) (95) (95) (95) (150) (170) (130)

*) Bindlager V och/eller IV, se G.3.1.1.1.1. Nr anger uppbyggnad av belggning med val av ttskiktsalternativ. Uppbyggnad anger bde ttskikts- och belggningsuppbyggnad.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

88

Frsta siffrorna anger ttskiktsalternativ, se tabell G.3-2. Efterfljande bokstav (gemen) anger skyddslageralternativ, se tabell G.3-2. Romersk siffra drefter anger typ av bindlager, se tabell G.3-4. Avslutande bokstav (versal) anger slitlagertyp, se tabell G.3-5. Tjockleksangivelse avser ttskikt med asfaltmastix. Vrden inom parentes avser ttskiktsmatta. Med ttskiktspapp gller fr nr 7 och nr 9 samma tjocklek som med ttskiktsmatta Tjockleksangivelser fr bitumenbundna skyddslager och fr slitlager avser minimitjocklekar. Fr ttskiktsmatta avser tjockleken ttskiktsmattans tjocklek utan hnsyn till skarvar. Angivna lagertjocklekar i nedanstende tabeller r exklusive justeringar p grund av ojmnheter i underlaget. Ojmnheter i underlaget mindre n 20 mm utjmnas i bindlagret, skyddsbetongen eller betongbelggningen.
Tabell G.3-2 Ttskikt

Beteckn. 1 2 3 4

Typer Asfaltmastix med polymer Ttskiktsmatta Ttskiktspapp 2 lager ttskiktsmatta

Tjocklek (mm) 10 5 10 10

Tabell G.3-3 Skyddslager

Beteckn. a b

Typer ABT 4 / B 160/220 * Skyddsbetong

Tjocklek (mm) 10(15) 70

*10 mm ABT 4 / B 160/220 gller fr utfrande med asfaltmastix. 15 mm ABT 4 / B 160/220 gller fr utfrande med ttskiktsmatta.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

89

Tabell G.3-4 Bindlager

Beteckn. I II III* IV V

Typer ABb 11 / B 70/100 ABb 11 / B 70/100 PGJA ABb 11 / B 70/100 Obundet brlager/AG

Tjocklek (mm) 50 60 50

* Kombinerat skydds- och bindlager

Tabell G.3-5 Slitlager

Beteckn. A B C D E F G

Typer ABS 16 / B 70/100 ABD 16 / B 70/100 PGJA Asfaltbelggning som p anslutande vg Betongbelggning Direktgjuten slitbetong Betongbelggning enligt TK Vg kapitel 7.2

Tjocklek (mm) 40 40 40

120 70 180

G.3.3
G.3.3.1
G.3.3.1.1

Belggning p brobaneplatta av stl

Utformning
Allmnt Gjutasfalt som slitlager, eller som tillflligt trafikerat bindlager kan lggas med BCS invltad i ytan. Kraven p mngd och slitstyrka i TK Vg 7.1.8.2 br uppfyllas.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

90

G.3.4
G.3.4.1

Belggning p brobaneplatta av tr
Utformning
Belggningen utformas som ngon av typbelggningarna i tabell G.3-1, typbelggning nr 1-6. P vgbroar anvnds i frsta hand typbelggning nr 1, uppbyggnad 2aIA eller nr 6, uppbyggnad 2IIIC. Belggningen p gng- och cykelbroar utformas enligt G.3.2.1.5.

G.3.6
G.3.6.1
G.3.6.1.1

Belggning p trafikerade bottenplattor

Utformning
Asfaltbelggning Belggningen utformas enligt ngot av alternativen redovisade i G.3.6.1.7. Ett drnerande slitlager anvnds endast d detta anvnds p den anslutande vgen. Slit- och bindlager Ett halkhmmande slitlager kan utfras som asfalt med inblandning av rivgummi. Gjutasfalt som slitlager, eller som tillflligt trafikerat bindlager, kan lggas med BCS invltad i ytan. Kraven p mngd och slitstyrka enligt TK Vg kapitel 7.1 br uppfyllas. Kombinerat skydds- och bindlager Med ett kombinerat skydds- och bindlager av gjutasfalt erhlls ett ttt underlag fr slitlagret. Detta mjliggr nedfrsning av slitlagret flera gnger utan att bindlager och ttskikt behver bytas. Ett kombinerat skydds- och bindlager av gjutasfalt ger en stabilare uppbyggnad av ttskikt och belggning i jmfrelse med ett utfrande med ett skyddslager av ABT / B 160/220. Gjutasfalten jmnar ocks ut ojmnheter vid mattskarvar vilket ger en bttre vattenavrinning. Ett kombinerat skydds- och bindlager av 50 mm PGJA vljs i fljande fall. - P broar med stor trafikintensitet. - P broar dr ttskikten bestr av ttskiktsmatta och det frekommer mycket tung trafik. Betongbelggning Tjockleken p betongslitlager vljs med hnsyn tagen till bde slitage och eventuell framtida frsning fr justering av spr. Kantstds armering eller vergngskonstruktionens frankring kan behva frstrkas med hnsyn till temperaturrrelser och ensidiga lutningar, hos

G.3.6.1.1.1

G.3.6.1.1.2

G.3.6.1.2

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28 belggningen och bottenplattan eller trget, vid utfrande med betongbelggning p ttskikt.
G.3.6.1.3

91

Betongbelggning som p anslutande vg Betongbelggning som p anslutande vg ovanp ttskikt utformas med tv lager ttskiktsmatta, skyddslager av 15 mm ABT 4 / B 160/220 och bindlager av 50 mm ABb 11 / B 70/100. Belggning p frhjd gng- och cykelbana Asfaltbelggningen p gng- och cykelbanor kan utfras i ett lager och med mindre tjocklek n p krbanor. Vid uppbyggnad av frhjd gng- och cykelbana med asfalt kan ABb 11 / B 160/220 anvndas. Typbelggningar Typbelggningen enligt tabell G.3-1 kan anvndas. Asfaltbelggning utfrs dock med en minsta tjocklek 170 mm och ttskiktsmatta som ttskikt p epoxifrsegling.

G.3.6.1.4

G.3.6.1.6

G.5
G.5.1
G.5.1.1
G.5.1.1.1

Avvattningssystem
Utformning
Ytavlopp
Anordnande av ytavlopp Om ett ytavloppsrr r placerat utanfr ytterbalken ges fr en vg- samt en gng- och cykelbro rrdelen under brobaneplattan en lngd minst lika med balkhjden reducerad med avstndet mellan rret och ytterbalken. Placering av ytavlopp P en jrnvgsbro med lutning i lngsled < 1 % placeras ytavlopp p ett inbrdes avstnd av hgst 10 m. Vid lutning 1 % kan avstndet kas till 20 m. Betrffande drnering av en vergngskonstruktion p en vgbro eller en gng- och cykelbro, se TK Bro, G.7.3.2.

G.5.1.1.2

G.5.1.2
G.5.1.2.1

Grundavlopp
Anordnande av grundavlopp P korta broar med typbelggning nr 8 kan grundavlopp slopas, se ven B.1.5.1.1. Om belggningen i sin helhet utfrs av gjutasfalt enligt tabell G.3-1, typbelggning nr 6, kan grundavlopp och drneringskanaler slopas.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

92

G.5.1.2.2

Placering av grundavlopp Fr en bro med brobaneplatta av betong och underliggande konstruktion av stl placeras grundavloppen s att dropp p underliggande konstruktionsdelar undviks. Rren till grundavloppen intill en vergngskonstruktion frlngs till 50 mm under brobaneplattans underyta och frses med anslutande rr. Rren ges en sdan lngd att de mynnar nedanfr nrliggande tvrfrband samt utanfr underliggande lagerpall.

G.6
G.6.1
G.6.1.1

Lager
Utformning
Allmnt
Lagertyp och dimensioner vljs med hnsyn till de frutsttningar och krav som gller fr den aktuella brotypen och brolget. Frutsttningar och krav som kan behva beaktas vid val av lagertyp och dimensioner r bl.a. - belastningar, - funktionsstt, - verbyggnadens deformation (lngd- och vinkelndringar i svl lngssom tvrled), - mjligheten till inspektion, justering och byte, - lagrets konstruktionshjd och - brons geografiska belgenhet. Vid bestmning av ett lagers rrelseriktning beaktas rrelsecentrums lge, rrelser i svl lngsled som tvrled samt inverkan av stdvinklar och olikheter i stdens styvhet.

G.6.2
G.6.2.4

Verifiering genom berkning och provning

Bruksgrnstillstnd
Kravet p denna begrnsning av rrelsen enligt TK Bro stlls med hnsyn till vergngskonstruktioner, rcken och eventuella ledningar. En sidostyrning av lagret kan behvas fr att denna begrnsning ska uppfyllas.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

93

G.7
G.7.1 G.7.2
G.7.2.1

vergngskonstruktioner fr vgsamt gng- och cykelbroar

Allmnt
ven frvntad trafikintensitet har betydelse fr val av vergngskonstruktion.

Funktionskrav
Rrelsekapacitet
Vertikala deformationer i fogen kan frekomma vid broar i lutning och vid plankrkta eller mycket breda broar, dr brobaneplattan vid vergngskonstruktionen lutar i brons tvrled. Om frskjutning tvrs bron inte frhindras, t.ex. genom ngon form av sidostyrning, kan en hjdskillnad uppst mellan vergngskonstruktionens delar p bda sidor om fogppningen. Betydande deformationer vertikalt kan ocks fs i veka verbyggnader, t.ex. konsoler p en brobaneplatta. vergngskonstruktioner med en eller flera gummiprofiler kan vanligen ta upp frekommande vertikalrrelser.

G.7.2.2

Brfrmga
I vntan p utgivning av ETAg 32 kan en vergngskonstruktion med avseende p utmattning dimensioneras fr lastcykeltalet N = 2106.

G.7.2.3

Tthet
En vergngskonstruktion med ttande gummielement uppfyller kravet p tthet.

G.7.2.4

Bestndighet
Beroende p t.ex. trafikintensitet kan det vara ndvndigt att byta ut en vergngskonstruktion under brons livslngd.

G.7.3
G.7.3.3

Utformning
Infstning
En vergngskonstruktion som ansluter till en betongkonstruktion kan fstas in med kramlor som svetsas till fr detta avsedd monteringsarmering bestende av byglar och i frhllande till vergngskonstruktionen lngsgende stnger. Fr att fixera vergngskonstruktionen under gjutningen kan kramlorna i lmplig omfattning svetsas till

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

94

monteringsarmeringen efter justering av fogppningen. I kramlorna lggs en lngsgende armering av minst 3 16. En vergngskonstruktion som ansluter till en stlkonstruktion kan svetsas eller skruvas fast. Avstndet mellan svetsar respektive skruvar stts lmpligen till hgst 250 mm. En vergngskonstruktion som ansluter till en trkonstruktion eller en aluminiumkonstruktion kan skruvas fast med genomgende skruvar. Avstndet mellan svetsar respektive skruvar stts lmpligen till hgst 250 mm. Utformningen av infstningen samordnas med de anslutande konstruktionsdelarnas detaljutformning.

G.8
G.8.2
G.8.2.1

vergngskonstruktioner fr jrnvgsbroar
Funktionskrav
Rrelsekapacitet
En vergngskonstruktion enligt Banverkets ritning nr 517 181 uppfyller krav som stlls p vergngskonstruktion fr jrnvgsbro med korttidsrrelse mindre n 80 mm och rrelse i grunden mindre n 20 mm. Fr spnnarmerade konstruktioner mste effekt av krypning beaktas. En vergngskonstruktion enligt Banverkets ritning nr 517 182, 517 183, 517 184 och 517 185 uppfyller krav som stlls p vergngskonstruktion fr jrnvgsbro med korttidsrrelse strre n 80 mm. Fr broar med korttidsrrelser strre n 80 mm erfordras normalt dilatationsskarv i spret. Denna kan ges olika utformning beroende p rrelsens storlek. Vid en betongbro med ballast och strre rrelseslngd n 150 m och fr en samverkansbro eller en stlbro med ballast vid strre rrelseslngd n 100 m frses spret normalt med dilatationsanordningar.

G.8.2.2

Brfrmga
Om inte annat pvisas vara riktigare dimensioneras en vergngskonstruktion fr utmattning med kollektivparametern = 1/3 och lastcykeltalet N = 108.

G.8.2.3

Tthet
Kravet p tthet kan anses uppfyllt om vergngskonstruktioner med ttande gummielement anvnds.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

95

G.8.2.4

Bestndighet
Utbyte av en vergngskonstruktion under brons livslngd kan bli ndvndigt.

G.9
G.9.1
G.9.1.3
G.9.1.3.1

Skyddsanordningar fr vg- samt gng- och cykelbroar

Utformning
Vgbro
Allmnt Frhllandet att krbanans kant och brons kant inte r frlagda i samma linje frekommer t.ex. p rrbroar och p plattramar med s kallade dansbanor, se figur G.9-1. Fallskydd monteras dr risken fr fallskador eller drunkningsolyckor r stor.

Brons kant

Kant parallell med krbanan

Figur G.9-1 Illustration av krbanans respektive brons kanter G.9.1.3.2 Anordnande av rckesdetaljer Trafikeringsomrde definieras i VGU. Brorcke med spjlgrindar kan ven anvndas p vgbroar med stor hjd ver omgivande terrng eller vattendrag eller dr srskilda behov bedms freligga, t.ex. i nrheten av en skola.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

96

G.9.1.3.3

Anslutande vgrcke Anvndande av anslutande vgrcke p bron frutstter att det vertikala fallet och vattendjupet enligt VGU beaktas vid val av rckestyp.

G.9.1.7
G.9.1.7.5

Rckesdetaljer
Stndare

Stndarna placeras lmpligen symmetriskt kring brons mittpunkt.

G.9.1.9
G.9.1.9.4

Skerhet vid anvndning

vergng mellan rcken Ett successivt styvare rcke kan uppns genom att successivt minska stndaravstndet. De av Vgverket godtagna provningsorganen fr datorsimulering av rckesvergngar redovisas i AMA, YE Verifiering av verensstmmelse med krav p produkter.

G.10 Skyddsanordningar fr broar med jrnvgstrafik

G.10.1 Utformning
G.10.1.2 Infstning
Infstning av rcke kan utformas enligt Banverkets ritning nr 517 053.

G.10.1.4 Rckesdetaljer
G.10.1.4.4 Stndare Stndarna placeras lmpligen symmetriskt kring brons mittpunkt.

G.10.1.5 Skerhet vid anvndning

G.10.1.5.1 Brorcke till jrnvgsbro Rcken enligt Banverkets ritningar nr 517 051, 517 052, 517 053, 517 054, 517 055 och 517 056 r godtagna av Banverket, Leverans, Anlggning.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

97

G.10.2 Verifiering genom berkning och provning

G.10.2.2 Skarv
En rrelsefog i ett rcke enligt Banverkets ritningar nr 517 051 och 517 052 som inte placeras ver en rrelsefog i bron r godtagen utan berkning av brons rrelse.

G.11 vriga brodetaljer

G.11.1 Belysning m.m.
G.11.1.1 Utformning
G.11.1.1.4 Belysning av parallella vgbroar En bro med tv parallella verbyggnader, t.ex. en bro fr en motorvg, kan av skerhetsskl behva belysning om mellanrummet mellan verbyggnaderna i mittremsan r s stort att en person som klttrar ver frn den ena krbanan till den andra kan falla ned genom det.

G.11.1.1 Utformning
G.11.1.1.3 Belysning i ldkonstruktioner Dr anslutning till ett kraftnt inte r mjlig kan strmfrsrjningen utgras av strm frn ett fast eller mobilt elaggregat.

G.11.2 Kabelrr m.m.

Dragbrunnar utfrs vanligen vid rrlngder strre n 40 m samt dr tvra krkar freligger. Vid bronden frlggs kabelrren s att riskerna fr skador p kablar och kabelrr p grund av sttningar begrnsas. Kabeln monteras med slack vid vergngen mellan bro och bank.

G.11.3 Manhl och drrar

G.11.3.1 Manhl
Ett manhls minsta tilltna mtt framgr av TK Bro, B.1.11.3.2. Ett manhl i verbyggnaden placeras vanligen i ldbotten och s att det blir lttillgngligt. Ett manhl placeras inte ver starkt trafikerade krflt eller ver ett spromrde.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

98

G.11.4 Hiss
G.11.4.1 Utformning
Hissar kan utfras enligt SS 76 35 21.

G.11.5 Trappor och stegar m.m.

G.11.5.1 Utformning
Trappor kan utfras enligt SIS 91 11 01. Stegar och ryggskydd kan utfras enligt SS 83 13 40.

G.11.6 Skyddsrcke
G.11.6.1 Utformning
Skyddsrcken kan utfras enligt SS 83 13 33.

G.11.8 Skyddstak vid bro ver jrnvg

Se ven BVS 543.37710 Skyddsanordningar p broar och bergskrningar.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

99

H
H.1
H.1.1

ppningsbara broar
Allmnt
Giltighetsomrde och medgllande dokument
Fr ytterligare rd se handboken BVH 583.13, ppningsbara broar.

H.1.2
H.1.2.3
H.1.2.3.3

Dokumentation
Instruktioner
Instruktion fr underhllsinspektion Med underhllsinspektion avses en huvud- eller srskild inspektion men kan ocks vara den inspektion som grs i samband med vecko- mnadseller rsarbeten som beskrivs i sktselinstruktionen.

H.2
H.2.1
H.2.1.5 H.2.1.6

Utformning
Allmnt
Skydd av maskininstallationer
Maskininstallationer frses lmpligen med kpor.

Skydd av lyftcylindrar
Lyftcylindrar skyddas fr att undvika att vatten sugs in genom skrapringsttningen nr de tryckavlastade lyftcylindrarna fljer med i brons rrelser i stngt lge.

H.2.1.11 Jrnvgsbroar
H.2.1.11.1 Skarvanordningar i jrnvgsspr Syftet med utformningen av vergngen frn den styva infstningen av spret i bron till det frhllandevis eftergivliga spret p banken r att minska slitaget och drmed underhllskostnaderna. Stlsliprar ger ngot strre mjlighet till justeringar n direkt ingjutning av befstningar i betongplatta.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

100

H.2.2
H.2.2.1

Klaffbro
Allmnt
Om vridlager belastas med trafiklast mste trafiken stngas av vid eventuella renoveringar eller byten av dessa.

H.2.6
H.2.6.1

Reservdrift
Kraftfrsrjning
Reservdriften kan utgras av reservkraft frn en dieseldriven elgenerator, reservkraft frn annat nt eller en dieseldriven hydraulpump. Den kan ocks utgras av reservkraft frn ett mobilt elaggregat eller mobilt hydraulaggregat.

H.2.6.2

Styrsystem och bomlyktor

Drifttiden br vljas med hnsyn till hur lng tid det tar att f personal till den ppningsbara bron. Batterikapaciteten br dock vljas fr en drifttid av minst en timme.

H.3
H.3.1
H.3.1.1

Maskinkonstruktion
Verifiering genom berkning och provning
Allmnt
Rd fr val av maskingrupp enligt Lyftdonsnormerna finns i BVH 583.13, 7.7.3. Betrffande egentyngd se ven BVH 583.13, 7.6.1.

H.3.1.3
H.3.1.3.1

Kuggvxel
Lngsam vxel En vxel vars periferihastighet r mindre n 2,0 m/s anses vara lngsam. Fr en lngsam vxel behver hnsyn till kuggarnas periferihastighet inte tas. Snabbgende vxel Vanligen anvnds precisionskuggvxlar av standardutfrande.

H.3.1.3.2

H.3.1.10 Rrelsekapacitet och toleranser

Rikvrde fr spel i ls- och styrreglar samt lager r 0,1 % av tvrsnittsmttet, hnsyn tas dock till funktionen.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

101

H.3.2
H.3.2.1 H.3.2.2

Utformning av maskinkonstruktion
Allmnt
Lmpliga radiestorlekar framgr av handbcker.

Fstskruvar
Om maskindelar mste passas in p broplatsen borras hl fr fstskruvar i samband med montering. Konstruktren anger toleranser och krav.

H.3.2.3

Toleranser, passningar och ytjmnhetsvrden

Konstruktren anger lmpliga toleranser och passningar samt ytjmnhetsvrden med hnsyn till konstruktionens funktion.

H.4
H.4.2
H.4.2.1

Bromaskineri
Komponenter
Pump
En elstyrd omloppsventil installeras fr att rundpumpning ska kunna ske utan att bron ppnas. Pumpar finns i VVS AMA under PKB.

H.4.2.3
H.4.2.3.2

Lgeskopplare
Anslagsmanvrerad grnslgeskopplare med dubbelarm Dubbelarmen frhindrar rrelser orsakade av skakningar och vibrationer. Berringsfri lgeskopplare Utformningen frhindrar eventuella rrelser i hydraulsystemet orsakade av skakningar eller sttningar.

H.4.2.3.4

H.4.2.4 H.4.2.5
H.4.2.5.2

Ventil
Ventiler finns i VVS AMA under PS.

Hydraulutrustning
Oljebehllare och pump Oljebehllare finns i VVS AMA under PLD. Tryckmtningsuttag Tryckmtningsuttagen kan ven anvndas fr oljeprovtagning.

H.4.2.5.4

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

102

H.4.3
H.4.3.1

Manvrering och indikering

Allmnt
Induktiva givare kan anvndas som lgeskopplare och skerhetsbrytare.

H.5
H.5.1
H.5.1.2
H.5.1.2.2

Bromanverutrustning
Manverutrustning
Manverplats
Funktioner Manverutrustningen kan innehlla fljande funktioner: - val av manverplats (gller lokal manverplats) - "bro ppna" - "bro stng" - provning av vg- och sjsignaler - "ppna", "stopp" och "stng" fr manvrering av vgsignaler, fllbommar, lsningsfunktioner, domkrafter samt broppning respektive brostngning - val av manuell eller automatisk manvrering av vgsignaler, fllbommar, lsningsfunktioner, domkrafter samt broppning respektive brostngning och bromaskineri - manvrering av sjsignaler - start av reservkraft. Indikeringar Manverutrustningen kan innehlla fljande indikeringar: - nt- och reservkraft (400/230 V) - manverspnning "till" - lampprov - oljeniv, filter, fasbrott och PLC-drift - vgsignaler - fllbommar "nere" - fllbommar "uppe" - omloppsventil - bro "ppen" - bro "stngd" - sjsignaler - frregling "till"

H.5.1.2.3

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28 H.5.1.2.4

103

frregling "frn" domkrafter "uppe"/Pendelbock "till" domkrafter "nere"/Pendelbock "frn" bro "centrerad" bro "fri".

Instrumentering Fljande instrumentering kan vara aktuell: - rkneverk som visar antalet broppningar - voltmeter som visar ntspnning - amperemeter som visar bromotorernas belastning - instrument som visar hydraultryck.

H.5.2
H.5.2.1

Signalverfring
Allmnt
verfring av signaler fr ljud och bild kan ske i samordnade eller separata system.

H.5.2.2

verfringssystem
Fr verfring av bildsignaler p lnga strckor utan frstrkning anvnds lmpligen fiberkabel. Vid naturhinder anvnds lmpligen repeaterantenn. Fr vgbroar kan i terrng som r svrframkomlig fr kabeldragning en radiolnk anvndas fr verfring av bildsignaler och fr verfring av manver- och ljudsignaler.

H.5.2.3

vervakningsutrustning
Anvndning av kameror fr vervakning krver lnsstyrelsens godknnande.

H.6
H.6.1
H.6.1.1

Trafiksignaler
Signaler fr vgtrafik
Allmnt
Vid ppningsbara broar kan det vara lmpligt att utnyttja mjligheten att hja vgsignalerna eller dubblera dessa. Detta gller speciellt fjrrmanvrerade broar.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

104

H.6.4

Varningssignaler
Varningssignaler som kopplas in vid bromanver installeras i tillrcklig omfattning.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

105

J
J.2
J.2.1
J.2.1.1
J.2.1.1.1

Rrbroar
Utformning
Allmnt
Teknisk livslngd
Rrbro av betong En rrbro av betong enligt TK Bro, J.2.5.2, kan anses ha en teknisk livslngd av 40 r. Den tekniska livslngden fr andra rrbroar av betong framgr av TK Bro, D.1.2.1. Vattenfrande rrbro av stl med teknisk livslngd av 40 r En vattenfrande rrbro av stl kan anses uppfylla kraven fr en teknisk livslngd av 40 r om - den r varmfrzinkad enligt AMA, GBD.116 Rrbro av stlelement och rubrik Metalliskt korrosionsskydd. - den dimensioneras fr en total rostmn av minst 2,0 mm upp till minst 0,5 m ver medelvattenytans niv, - strmningshastigheten vid medelvattenfring r < 0,5 m/s och - egenskaperna hos vattnet uppfyller nedanstende krav - pH > 6,5 - vattenhrdheten > 20 mg Ca/I (totalhrdhet) - alkaliniteten > 1 mekv/1 - ledningsfrmgan < 100 mS/m. Ovanstende vrden kan bestmmas enligt VV MB 905, Bestmning av vattens kemiska sammansttning" (Vgverket). Om egenskaperna hos vattnet inte uppfyller krav enligt ovan anvnds ett kombinerat korrosionsskydd enligt AMA, GBD.116 Rrbro av stlelement och rubrik Kombinerat korrosionsskydd varvid rostmnen kan minskas till 1,0 mm. Om strmningshastigheten i rrbron vid medelvattenfring r 0,5 m/s anvnds ett ntningsbestndigt kombinerat korrosionsskydd enligt AMA, GBD.116 Rrbro av stlelement och rubrik Ntningsbestndigt kombinerat korrosionsskydd under nivn HHW. Rostmnen kan hrvid minskas till 1,0 mm. Ovanfr HHW kan korrosionskydd enligt ovan vljas. Fr de delar av rrbron som frses med ett kombinerat korrosionsskydd p bde in- och utsidan behver rostmn inte beaktas.

J.2.1.1.2

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

106

J.2.1.1.3

Vattenfrande rrbro av stl med teknisk livslngd av 80 r En vattenfrande rrbro av stl kan anses uppfylla kraven fr en teknisk livslngd av 80 r om den - frses med ett kombinerat korrosionsskydd enligt AMA, GBD.116 Rrbro av stlelement och rubrik Kombinerat korrosionsskydd. - dimensioneras fr en rostmn av minst 2,0 mm upp till minst 0,5 m ver medelvattenytans niv och minst 1,0 mm i vrigt och Om strmningshastigheten vid medelvattenfring r 0,5 m/s anvnds ett ntningsbestndigt kombinerat korrosionsskydd enligt AMA, GBD.116 Rrbro av stlelement och rubrik Ntningsbestndigt kombinerat korrosionsskydd under nivn HHW. Ovanfr HHW kan korrosionskydd enligt ovan vljas. Fr de delar av rrbron som frses med ett kombinerat korrosionsskydd p bde in- och utsidan behver rostmn inte beaktas. Rrbro av stl i vgmilj respektive GC-milj med teknisk livslngd av 40 r En rrbro av stl i vgmilj respektive GC-milj kan anses uppfylla kraven fr en teknisk livslngd av 40 r om - den r varmfrzinkad enligt AMA, GBD.116 Rrbro av stlelement och rubrik Metalliskt korrosionsskyddoch - delar som befinner sig i vgmilj respektive GC-milj frses med ett kombinerat korrosionsskydd enligt AMA, GBD.116 Rrbro av stlelement och rubrik Kombinerat korrosionsskydd. Rrbro av stl i vgmilj respektive GC-milj med teknisk livslngd av 80 r En rrbro av stl i vgmilj respektive GC-milj kan anses uppfylla kraven fr en teknisk livslngd av 80 r om - den r varmfrzinkad enligt AMA, GBD.116 Rrbro av stlelement och rubrik Metalliskt korrosionsskydd, - den dimensioneras fr en total rostmn av minst 1,0 mm och - delar som befinner sig i vgmilj respektive GC-milj frses med ett kombinerat korrosionsskydd enligt AMA, GBD.116 Rrbro av stlelement och rubrik Kombinerat korrosionsskydd. Fr de delar av rrbron som frses med ett kombinerat korrosionsskydd p bde in- och utsidan behver rostmn inte beaktas. vriga rrbroar av stl med teknisk livslngd av 40 r En rrbro av stl som inte r vattenfrande eller frlagd i vgmilj eller GC-milj kan anses uppfylla kraven fr en teknisk livslngd av 40 r om den r varmfrzinkad enligt AMA, GBD.116 Rrbro av stlelement och rubrik Metalliskt korrosionsskydd.

J.2.1.1.4

J.2.1.1.5

J.2.1.1.6

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

107

J.2.1.1.7

vriga rrbroar av stl med teknisk livslngd av 80 r En rrbro av stl som inte r vattenfrande eller frlagd i vgmilj eller GC-milj kan anses uppfylla kraven fr en teknisk livslngd av 80 r om - den r varmfrzinkad enligt AMA, GBD.116 Rrbro av stlelement och rubrik Metalliskt korrosionsskydd. - den dimensioneras fr en total rostmn av minst 1,0 mm. Rrbro av polyetenplast med teknisk livslngd av 40 r En rrbro av polyetenplast kan anses uppfylla kraven fr en teknisk livslngd av 40 r om plasten - skyddas mot UV-strlning enligt SS-EN 12201-1 punkt 4.2 och - uppfyller kraven i tabell 1 i SS-EN 12201-1 avseende tillsatsmaterialens delmngd och spridning samt polyetenets lsningsmedelshalt.

J.2.1.1.8

J.2.1.2

Tjlskydd
Multipelkonstruktioner av betong och valv av stl grundlggs med bottenplattor. Krav p tjlskydd av dessa framgr av TK Bro, C.2.3 och C.2.4.

J.2.1.3

Erosionsskydd
Erosionsskydd kan stadkommas med sten- eller grusbekldnad. Ger erosionsskyddet inte tillrcklig skerhet mot underspolning, t.ex. vid siltiga jordar, kan grundlggningen vid rrnden skyddas med spont.

J.2.1.5

Tthet
Skydd mot inlckage av kringfyllnadsmaterial med kornstorlek 0,2 mm kan utformas genom att fogarna frses med en elastisk ttning eller med en utvndig geotextil runt rrets fogar. Skydd mot inlckage av vatten kan utformas med ett geomembran. Geomembranet br p bda sidor skyddas med geotextil samt ges en lutning s att vatten drneras bort. Geomembranet br ges en utstrckning av 1,5 - 2 m frn rrbrons sida.

J.2.4

Fyllningshjd
Kravet p fyllningshjd fr jrnvgsbroar medger framtida byte av ballast utan att ventyra rrbrons stabilitet. Fyllningen bestr av 0,6 m ballast och 0,5 m kringfyllning.

J.2.6

Rrbro av stl
Vid val av plttjocklek beaktas lmpligen rrbrons stabilitet under monterings- och fyllningsarbeten.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

108

J.2.8

Rcke
Vid anordnande av fallskydd placeras eventuella skyddsnt eller stnkskydd vid rrbrokanten.

J.3
J.3.1

Verifiering genom berkning och provning

Allmnt
Vid dimensionering av en rrbro enligt Design of soil steel composite bridges (Kungliga Tekniska Hgskolan) vljs dimensionerande tangentmodul fr kringfyllningen enligt bilaga 2. Om packning och kontroll av motfyllning utfrs enligt AMA, CEB.5201 kan en dimensionerande tangentmodul hgst lika med 10 MPa antas. Anvndning av en hgre dimensionerande tangentmodul fr kringfyllningen n 10 MPa frutstter att dimensionering och kontroll utfrs enligt Design of soil steel composite bridges (KTH), bilaga 2, Metod B. Vid kontroll av lokal buckling i strukturvgg fr rrbroar av polyetenplast kan berkningsmetod enligt Linear buckling in profiled polyethylene pipes (Geosynthetics International) anvndas.

J.3.3

Bruksgrnstillstnd
Fr sttningsskillnad mellan jrnvgsbro och bank, se BVF 585.14, Tilltna sttningar i banunderbyggnad och undergrund. Berkning av deformationer fr rrbroar av polyetenplast kan ske med de metoder som redovisas i Hllfasthetsdimensionering av plastrr fr sjlvfallsledningar i mark (JM Geokonsult AB). Jordmoduler enligt metoder angivna i Design of soil steel composite bridges (KTH) kan anvndas i berkningarna.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

109

K
K.1

Tillflliga byggnadsverk
Allmnt
Efter tillstndsbedmning skerstlls att alla tekniska krav r uppfyllda och att den terstende livslngden r tillrcklig. Detta kan innebra att en utmattningsberkning behver utfras dr byggnadsverkets lasthistorik beaktas. Dessutom kontrolleras att de laster som byggnadsverket kommer att utsttas fr inte r strre n de laster det r dimensionerat fr. Vid beslut om vilken trafiklast ett tillflligt byggnadsverk dimensioneras fr beaktas behovet av att framfra tunga transporter. Uppgifter om aktuell trafiklast lmnas av byggherren.

K.2

Bestndighet
Om ett tillflligt byggnadsverk ska utformas och dimensioneras fr en teknisk livslngd som r strre n tre r eller fr att anvndas mer n en gng beaktas - sprickbredder i betong, - minsta tckande betongskikt med avseende p bestndighet, - korrosion och korrosionskydd av stl samt - intckning och impregnering av trkonstruktioner, - sttningar samt - utmattning, tillflliga jrnvgsbroar fr hgtrafikerade banor utformas och dimensioneras dock fr utmattningslast.

K.3

ndringar och tillgg till krav i del B G, J och L

ndringarna och tillggen i TK Bro, K.3 baseras p att ett tillflligt byggnadsverk som ska anvndas endast en gng och under hgst tre r normalt inte utformas och dimensioneras med avseende p - sprickbredder i betong, - minsta tckande betongskikt med avseende p bestndighet, - korrosion och korrosionskydd av stl samt - intckning och impregnering av trkonstruktioner, - sttningar samt - utmattning, tillflliga jrnvgsbroar fr hgtrafikerade banor utformas och dimensioneras dock fr utmattningslast.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

110

L
L.2
L.2.1 L.2.2
L.2.2.1
L.2.2.1.3

vriga byggnadsverk
Stdkonstruktion
Allmnt
En stdkonstruktion som inte r grundlagd p berg och som inte r en anslutande stdkonstruktion dimensioneras vanligen fr aktivt jordtryck.

Stdmur
Utformning
Stdmur av stl En stdmur utformad som permanent spont frses vanligen med en krnbalk av betong.

L.2.3
L.2.3.2

Spont
Kvarsittande spont
En spont som r nedslagen i jorden under en bottenplatta eller placerad i en packad fyllning under en bottenplatta dras p grund av risken fr sttningar vanligen inte upp. En sdan kvarsittande spont kapas vanligen s att den inte sticker upp ovanfr den anslutande betongens veryta.

L.2.3.3

Permanent spont
I ytor som ska vara vattentta eller r synliga fylls ppningar i sponten vid spontls och liknande igen med ett material som r vattenttt, elastiskt, har god vidhftning och r vermlningsbart. En permanent spont av stl vid en bottenplatta kan, om s erfordras p grund av verkningsstt eller bestndighet, frankras i bottenplattan.

L.2.4

Slitsmur
Betongen i en slitsmur kan inte frvntas ha tillrcklig bestndighet mot frostpverkan, kloridangrepp eller brandpverkan. Slitsmurar som utstts fr sdan pverkan utformas drfr med en tvskalskonstruktion enligt Slitsmurar som permanent konstruktionsdel, dimensionering (SBUF). Kraven p tthet och bestndighet mot frostpverkan, kloridangrepp eller brandpverkan stlls d p det inre skalet.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

111

L.2.5

Sekantplevgg
Betongen i en sekantple som gjuts i torrhet kan frvntas uppfylla de krav p bestndighet mot frostpverkan, kloridangrepp eller brandpverkan som gller fr betongkonstruktioner i den aktuella miljn. Alternativt kan sekantplevggen utformas med en tvskalskonstruktion i princip enligt Slitsmurar som permanent konstruktionsdel, dimensionering (SBUF). Krav p vattentthet eller estetiska krav kan ocks medfra att en tvskalskonstruktion behvs. Betongen i en sekantple som gjuts under vatten kan inte frvntas ha tillrcklig bestndighet mot frostpverkan, kloridangrepp eller brandpverkan. Sekantplevggar som utstts fr sdan pverkan utformas drfr med en tvskalskonstruktion i princip enligt Slitsmurar som permanent konstruktionsdel, dimensionering (Vgverket). Kraven p tthet och bestndighet mot frostpverkan, kloridangrepp eller brandpverkan stlls d p det inre skalet.

L.4
L.4.1

Pldck
Utformning
Fr ett pldck kan ingjutningslngden fr betongplar enligt C.2.2.2 minskas till 100 mm.

L.5
L.5.1 L.5.2

Bankplning
Utformning
Fr bankplar kan ingjutningslngden fr betongplar enligt C.2.2.2 minskas till 50 mm.

Verifiering genom berkning och provning

Vid berkning av snittkrafter i plplattan antas den last som ligger rakt ovanfr plattan vara jmnt utbredd och den last som ligger mellan plplattorna vara koncentrerad som linjelaster lngs plattans kanter.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

112

L.8
L.8.1
L.8.1.2

Skrm, vgg och skrmtak vid jrnvg

Verifiering genom berkning och provning
Dimensionering
Om inga kvarstende deformationer eller frskjutningar p.g.a. vindlast och lufttryck uppkommer i inspnningsnivn kan grundkonstruktionen betraktas som oeftergivlig. Det r av srskild vikt att skrmar och skrmtaks infstningar och i synnerhet deras frankring i grundkonstruktionen dimensioneras fr utmattning.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

113

M.
M.2
M.2.1

Frbttring
Frutsttningar
Allmnt
Ytterligare rd fr utvrdering av ett byggnadsverks tillstnd och metoder fr frstrkning finns i guidelines frn Sustainable Bridges.

M.3
M.3.1

Betongkonstruktioner
Allmnt
Vid frbttring av en betongkonstruktion anvnds samma teknik som vid reparation, t.ex. pgjutning, eller speciella metoder, t.ex. plimmad kolfibervv eller kolfiberlaminat. Balkbroar och balkrambroar frbttras t.ex. genom att tvrsnittskapaciteten kas med en armerad pgjutning eller med yttre spnnarmering. Plattbroar och plattrambroar frbttras t.ex. genom att tvrsnittskapaciteten kas med en armerad pgjutning av brobaneplattan eller med yttre armering. Armerade pgjutningar p brobaneplattans undersida kan utfras med sprutbetong.

M.3.2
M.3.2.1

Utformning
Momentkapacitet
Momentkapaciteten kan kas med kompletterande armering i en pgjutning. Momentkapaciteten kan ocks kas genom utanpliggande spnnarmering eller med plimmade kolfiberprodukter.

M.3.2.2

Tvrkraftskapacitet
Tvrkraftskapaciteten kan kas med vertikala eller sneda byglar i en pgjutning. Byglarna kan ven vara placerade i hl som borrats genom konstruktionen. Om skjuvsprickor uppsttt efterspnns lmpligen byglarna. Betrffande berkningsprinciper fr tvrkraftsfrstrkning, se Efterspnd skjuvarmering fr frstrkning av betongkonstruktioner (Bygg & Teknik, berg S). Fr brobaneplattor kan en armerad pgjutning ge en kning av tvrkraftskapaciteten.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28 Tvrkraftskapaciteten kan ocks kas genom utanpliggande spnnarmering eller eller med plimmade kolfiberprodukter.

114

M.3.2.3

Normalkraftskapacitet
Kapaciteten fr tryckande normalkraft kan kas med en armerad pgjutning. Kapaciteten fr dragande normalkraft kan kas med utanpliggande spnnarmering eller med plimmade kolfiberprodukter.

M.3.2.4

Pgjutning
En armerad pgjutning kan utfras fr att ka momentkapaciteten och i vissa fall ocks tvrkraftskapaciteten. En pgjutning kan utfras i tryckzon, i dragzon, p balkliv eller som en kombination av dessa. Ny armering placeras vanligen i en pgjutning. Pgjutningen kan utfras som en konventionell gjutning eller med sprutbetong. Om momentkapaciteten i en balk eller en pelare kas med en pgjutning omsluts den nya armeringen lmpligen med byglar som frankras i eller omsluter den gamla konstruktionen. Rd betrffande en armerad pgjutning som frstrkning av en betongplatta terfinns i bilaga MA.

M.3.2.5

Utanpliggande spnnarmering
Utanpliggande spnnarmering kan anvndas fr kning av moment- eller tvrkraftskapacitet. Utanpliggande spnnarmering p balkar kan appliceras i form av stnger eller linor. Vid utformning och dimensionering av utanpliggande spnnarmering behver stor uppmrksamhet gnas t korrosionsskyddet och det statiska verkningssttet.

M.3.2.6

Bronde
Fr att klara kraven p minsta tckande betongskikt kan en lokal armerad pgjutning utfras p den lodrta ytan.

M.3.3
M.3.3.1
M.3.3.1.1

Verifiering genom berkning och provning

Frutsttningar
Befintlig betong Provning av kloridjonhalten kan t.ex. utfras enligt SP metod 0433. En mer omfattande kartlggning av risken fr armeringskorrosion kan utfras med elektrokemisk potentialmtning, se AMA EBC.1112 Ospnd

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

115

armering och dubbning vid frbttring och reparation av bro och rubrik Elektrokemisk potentialmtning. Det r lmpligt att bestmma det tckande betongskiktet samtidigt med mtningen av karbonatiseringsdjupet.
M.3.3.1.2 Befintlig armering Pgende armeringskorrosions omfattning kan bedmas med hjlp av elektrokemisk potentialmtning enligt AMA EBC.1112 Ospnd armering och dubbning vid frbttring och reparation av bro och rubrik Elektrokemisk potentialmtning. Vid korrosion av ingjuten armering kan korrosionsprodukterna orsaka spjlkning av det tckande betongskiktet eftersom de har en strre volym n det ursprungliga stlet. Tidiga tecken p spjlkning kan lokaliseras genom bomknackning. I betong under vatten kan avsevrd korrosion i armeringen pg utan att svllande korrosionsprodukter uppkommer. Korrosionen kan i detta fall inte detekteras genom bomknackning utan armeringen mste bilas fram fr en okulr besiktning.

M.3.3.2
M.3.3.2.1

Brottgrnstillstnd
Kraftverfring mellan ny och gammal betong Rd betrffande en armerad pgjutning som frstrkning av en betongplatta terfinns i bilaga MA. Kolfiber Frbttringar med kolfiberprodukter kan dimensioneras med hjlp av berkningsmetoder angivna i FRP Strengthening of Existing Concrete Structures Design guidelines (Lule Tekniska Universitet).

M.3.3.2.3

M.3.3.3
M.3.3.3.1

Bruksgrnstillstnd
Spnningar Rd betrffande en armerad pgjutning som frstrkning av en betongplatta terfinns i bilaga MA. Minimiarmering i pgjutningar En konstruktion med armeringstnger ingjutna i betong med stlfibrer kan anses ha en terstende teknisk livslngd p hgst 30 r. Om stlfibrer tillts komma i kontakt med armeringstnger gjuts stngerna lmpligen in helt i den fiberarmerade betongen. Detta motiveras av att risken fr galvaniska element r strre om stngerna passerar mellan betong utan stlfibrer och betong med stlfibrer. Rd betrffande en armerad pgjutning som frstrkning av en betongplatta terfinns i bilaga MA.

M.3.3.3.2

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

116

M.4
M.4.1

Stlkonstruktioner
Allmnt
Vid en frbttring av en stlkonstruktion kan samma teknik som vid reparation, t.ex. utbyte av konstruktionsdelar, eller speciella metoder, t.ex. plggspltar tillmpas. Frbttringen kan ocks utfras genom att konstruktionsdelar byts ut. Momentkapaciteten hos valsade eller nitade stlprofiler kan frbttras genom att tvrsnittdelarnas areor kas med hjlp av plggspltar. Om tvrsnittskapaciteterna r fr sm p grund av stabilitetsproblem som till exempel knckning, vippning eller buckling kan kapaciteterna kas genom frbttrad stagning eller avstyvning av konstruktionsdelarna.

M.4.2
M.4.2.1

Utformning
Tvrsnittskapacitet
Tvrsnittskapaciteten hos balkar kan kas genom att tvrsnittet kompletteras med plggspltar p flnsar och liv eller genom att konstruktionsdelar byts ut.

M.4.2.2

Instabilitet
Frbttring med avseende p lokal buckling i en tvrsnittsdel kan stadkommas med avstyvningar. Frbttring med avseende p knckning eller vippning kan stadkommas med stag som minskar den fria lngden hos den aktuella konstruktionsdelen.

M.4.2.3

Utmattning
En frbttring av kapaciteten med avseende p utmattning kan stadkommas p samma stt som en kning av tvrsnittskapaciteten, se M.4.2.1. Vid svetsfrband och andra brottanvisningar kan utmattningshllfastheten kas genom lokal bearbetning till mindre anvisningsverkan. Den kade utmattningshllfastheten fr en slipad eller TIG-behandlad svets kan utnyttjas vid en frnyad brighetsutredning och kan bestmmas med utgngspunkt frn svetsklass WA enligt BSK, bilaga 1. Bearbetning till hgre svetsklass kan utfras genom slipning eller TIGbehandling av frmst svetsarnas fattningskanter. Betrffande slipning, se "Val av svetsklasser med hnsyn till stlkonstruktioners funktionskrav" (Stlbyggnadskontroll AB). Betrffande TIG-behandling, se "Anvisningar fr TIG-behandling av svetsar fr hjning av utmattningshllfastheten" (Stlbyggnadsinstitutet).

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

117

M.4.3
M.4.3.1
M.4.3.1.1

Verifiering genom berkning och provning

Frutsttningar
Tillstnd Kompletterande provning som kan bli aktuell r till exempel - kemisk analys enligt SS-EN ISO 14 284, - dragprovning enligt SS-EN 10 002-1, - slagprovning enligt SS-EN 10 045-1, - slagganalys, - strukturunderskning med bestmning av bl.a. kornstorlek och - brottseghetsprovning enligt Bestmning av brottsegheten hos konstruktionsstl (Vgverket) fr vgbroar och - brottseghetsprovning enligt BVS 583.12 Brottseghet hos jrnvgsbroar fr jrnvgsbroar (Banverket). Frekomst av sprickor kan kontrolleras genom ofrstrande provning enligt SS-EN 1090-2. Slagsegheten i konstruktionsstl tillverkade efter 1961 r normalt provad vid tillverkningen. Ytterligare information om slagseghet, provning etc. finns i de regler fr stlbyggnad som gllde vid tiden fr konstruktionens uppfrande. Stlets seghetsklass framgr ofta av materialbeteckningen. Uppgifter om slagsegheten kan i vissa fall visa att brottsegheten r tillrcklig. Kraftverfring Kraftverfring mellan befintlig konstruktion och nya eller ersatta delar ordnas med skruv- eller svetsfrband. Tillgg i form av balkprofiler, pltar etc. skruvas eller svetsas till befintlig konstruktion. Svetsning Svetsbarheten hos stl i ldre broar, dr stlets sammansttning inte r knd, kan bestmmas genom en kemisk analys av stlet, i frsta hand med avseende p C, Mn, S, P och N. Ett mtt p svetsbarheten r kolekvivalenten CEV som kan berknas enligt SS-EN 10 025, 7.2.3. Kemisk analys kan utfras p sm materialmngder, t.ex. borrspn. Svetsbarheten fr stl med knd kolekvivalent kan bedmas med hjlp av SS 06 40 25. Svngningar och vibrationer Svngningar och vibrationer kan minskas genom anordning av dmpare, stag eller en kning av konstruktionens styvhet.

M.4.3.1.2

M.4.3.1.3

M.4.3.1.4

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

118

M.5
M.5.1
M.5.1.1

Stenkonstruktioner
Stenvalvbroar
Sidomur
En frbttring av en vgbro eller en gng- och cykelbro kan stadkommas genom att en kantlist enligt figur M.5-1 bestende av platta och kantbalk av armerad betong anordnas p sidomuren. tgrden medger att den fria brobredden kas med upp till 0,4 m

DRAGSTAG GRUSFYLLNING STENVALV

SIDOMUR

Figur M.5-1 Princip fr frbttring av sidomur med kantlist

M.5.1.2

Ledad platta
En frbttring av en vgbro eller en gng- och cykelbro kan stadkommas med en ledad platta enligt figur M.5-2. Frbttringens syfte r att p ett gynnsamt stt verfra lasten till fyllningen. Med denna tgrd kan den fria brobredden kas med upp till 1,0 m. Frbttringen utfrs med en pgjuten platta av armerad betong som r ledad kring bromitt. Plattans versida utformas s att betongleden r placerad i lutningens hgpunkt.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

119

CL

BETONGLED SIDOMUR GRUSFYLLNING STENVALV

Figur M.5-2 Princip fr frbttring med ledad platta

M.5.1.3

Bakgjutning
Stenvalvet frbttras genom att en armerad betongplatta utfrs ovanp valvet och sidomurarna bakgjuts med betong. Bakgjutningens armering frbinds med betongplattans.

M.5.2
M.5.2.1

Brostd av sten
Allmnt
Vid byte av verbyggnad p befintliga broar kan befintliga stenstd ofta teranvndas. Stden byggs d vanligen om endast i en mindre omfattning som pverkar grusskift, lagerpallar, vingmurars vre delar samt kantbalkar. Fr att en kontrollberkning av stden ska kunna utfras mste material i undergrunden och grundlggningsmetoden vara knda. En grundunderskning kan drfr behva utfras. Om grundpknningarna kommer att ka utfrs lmpligen en geoteknisk utredning av samma omfattning som vid nybyggnad. Vid de geotekniska sonderingarna verifieras lmpligen ocks bottenplattans utbredning. Fr bedmning av tillstndet kan en dykarinspektion behvas. Stdets mtt mts lmpligen upp p plats.

M.5.2.2

Utformning
Horisontalkrafterna mot ett ndstd av sten kan - reduceras genom att den nya verbyggnaden frses med en ndskrm, - genom att motfyllningen byts mot ett lttare material eller - genom att grusskiftet placeras p ett anslutande trg. En flyttning av upplagslinjen kan ha en gynnsam inverkan p stdets brfrmga med avseende p horisontalkrafter eftersom trycklinjen d flyttas.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

120

Vertikallasterna frn verbyggnaden mot ett std av sten kan ges en gynnsammare spridning genom att verbyggnaden ges en utformning som frdelar lasten jmnt p stdets bredd, t.ex. en plattbro p gummiremselager, eller genom att verbyggnaden lggs p en ny lagerpall i betong som dimensioneras fr att sprida lasten jmnt ver stdets bredd.

M.5.2.3
M.5.2.3.1

Verifiering genom berkning och provning

Frutsttningar D tillrckliga uppgifter om mtt och hllfasthetsvrden fr murverket och grundlggningen finns utfrs kontrollberkningen som en jmfrelse mellan lasteffekt och brfrmga. Efter byte av verbyggnad ges en vgbro d vanligen den tilltna trafiklast som kontrollberkningen visar, eller den tilltna trafiklast som gller fr verbyggnaden om denna r lgre. D tillrckliga uppgifter om mtt och hllfasthetsvrden fr murverket och grundlggningen inte finns utfrs kontrollberkningen som en verifiering av att belastningen p stdet inte r vsentligt strre efter bytet av verbyggnaden. Efter byte av verbyggnad ges en vgbro d vanligen den tilltna trafiklasten A/B = 12/18 ton. Se TK Bro, M.5.2.3.3.

M.6
M.6.1
M.6.1.1

Brodetaljer
vergngskonstruktion
Allmnt
Med frbttring av en vergngskonstruktion avses ett byte till en ny vergngskonstruktion. Fr en spnnarmerad bro utreds placeringen av spnnarmeringens frankringar noga s att bilning och borrning fr den nya vergngskonstruktionen kan utfras p ett skert stt.

M.6.1.3

Utformning
Vid val av ny vergngskonstruktion beaktas det bl.a. att: - Ett byte av en vergngskonstruktion kan innebra ingrepp i brande konstruktionsdelar. - Det disponibla utrymmet fr vergngskonstruktionen r tillrckligt. - Det disponibla utrymmet fr inspektion och underhll av vergngskonstruktionen r tillrckligt. - De anslutande konstruktionsdelarna kan ta upp horisontalkrafter frn vergngskonstruktionen. - Utfrandet kan medfra att brigheten eller den fr trafik fria brobredden mste begrnsas. - Brobaneplattan kan behva understttas vid utfrandet.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28 -

121

Avlgsnandet av den befintliga vergngskonstruktionen kan medfra en reduktion av anslutande konstruktionsdelars brighet. Till exempel kan stldetaljer i ldre vergngskonstruktioner ven ing som brande delar i brobaneplattan och sdana detaljer kan inte avlgsnas utan att ersttas.

M.6.2
M.6.2.1

Rcke
Allmnt
En frbttring av ett rcke innebr ngot av fljande: - Ett byte till ett rcke som uppfyller kraven i del G. - En komplettering av det befintliga rcket med t.ex. skyddsnt, stnkskydd eller spjlgrindar dr sdana krvs enligt del G. Fr en bro som r frspnd i tvrled utreds placeringen av spnnarmeringens frankringar noga s att bilning och borrning fr de nya rckesstndarna kan utfras p ett skert stt.

M.6.3
M.6.3.1 M.6.3.3

Lager
Allmnt
Med en frbttring av lager avses vanligen ett byte till nya lager.

Utformning
Vid val av nya lager beaktas bland annat att - ett byte av lager r ett ingrepp i den brande konstruktionen, - det disponibla utrymmet fr lagren r tillrckligt, - det disponibla utrymmet fr inspektion och underhll av lagren r tillrckligt, - de anslutande konstruktionsdelarna kan ta upp aktuella horisontalkrafter frn lagret samt - konstruktionens kapacitet med avseende p spjlkning och prgling kan pverkas av en ndrad lagerutformning.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

122

Bilaga MA Armerad pgjutning som frstrkning av en betongplatta

MA.1
MA.1.1

Allmnt
Plattrambroar
En pgjutning p en plattrambros versida frlngs ned p rambenets utsida. Pgjutningen p rambenet utfrs minst 200 mm tjock. Lngden p pgjutningen p rambenet bestms genom en kontrollberkning av rambenets brfrmga. Pgjutningen p rambenet avslutas dock minst 600 mm under den befintliga betongens versida eller minst 150 mm under votens undersida. Om dubbning fr skjuvning i gjutfogen behvs i snittet ver rambenets centrumlinje frses pgjutningen p rambenet med motsvarande dubbning.

MA.1.2

Brobaneplattor med rrelsefogar

Vid en rrelsefog i brobaneplattan frses pgjutningen med mekaniska frband mellan pgjutning och befintlig betong. Frbanden dimensioneras fr det minsta av krympkraften och flytkraften i pgjutningens armering.

MA.1.3

Krympning och krypning

Pgjutningens krympning och krypning anses motsvara 5 C. I systemberkningen stts motsvarande tryckkraft med tillhrande excentricitet in som en last.

MA.1.4

Minimiarmering
En pgjutning fr en frstrkning frses med minst fljande armeringsinnehll: = 360/fy (%)

MA.2
MA.2.1

Brottgrnstillstnd
Dimensionering fr bjande moment
Den befintliga och den nya armeringen medrknas under antagandet att bda armeringarna r plasticerade.

TR Bro BVH 1583.10 VV 2009:28

123

MA.2.2

Dimensionering fr tvrkraft
I snitt dr den pgjutna sidan r dragen medrknas den befintliga och den nya armeringen. Den effektiva hjden stts till ett medelvrde som viktas mot armeringsareorna. I snitt dr den pgjutna sidan r tryckt medrknas pgjutningen i den effektiva hjden.

MA.2.3

Dimensionering av gjutfog mellan pgjutning och befintlig betong

I snitt dr pgjutningen r dragen dimensioneras gjutfogen fr en frskjutningskraft som berknas under antagandet att frdelningen av kraft mellan den nya och den befintliga armeringen r proportionell mot armeringarnas kapaciteter. I snitt dr pgjutningen r tryckt dimensioneras gjutfogen fr en frskjutningskraft som berknas under antagandet att hela tryckzonen ligger i pgjutningen.

MA.3

Bruksgrnstillstnd
En kontroll av att den befintliga armeringen inte flyter utfrs fr laster i karakteristiska lastkombinationer - i ett utfrandeskede dr den befintliga konstruktionen br egentyngden av den befintliga konstruktionen och frstrkningen samt - i driftskedet. I driftskedet berknas spnningar under antagandet att den befintliga armeringen br den totala egenvikten vid utfrandet och att drefter tillkommande laster brs av befintlig och ny armering i samverkan.

Banverket 781 85 Borlnge www.banverket.se. banverket@banverket.se. Telefon: 0243-44 50 00.

Vgverket 781 87 Borlnge www.vv.se. vagverket@vv.se. Telefon: 0771-119 119. Texttelefon: 0243-750 90. Fax: 0243-758 25.