Afrosvenska Agendan valen 2014

I enlighet med v




Afrosvenska Agendan valen 2014
I enlighet med verlggningar vid stormte 27 april
info.vagmastarna@afrosvenskarna.se
www.afrosvenskarna.se






























Afrosvenska Agendan valen 2014
erlggningar vid stormte 27 april 2014
info.vagmastarna@afrosvenskarna.se
www.afrosvenskarna.se
Afrosvenska agendan valen 2014

Sida 2

Institutionellt erknnande av afrofobi
som ett samhllsproblem

Tv nyligen utkomna rapporter, regeringens
kunskapsversikt ver afrofo!i o"# Afrosvenskarnas
riksfr!unds alternativrapport till $%&s
rasdiskrimineringskommitt' visar att afrosvenskar
#r till de #rdast dra!!ade minoriteterna av rasism
o"# diskriminering i Sverige. (et visar sig p
"entrala sam#)llsarenor som ar!etsmarknaden o"#
inom ut!ildning, p !ostadsmarknaden, i det
offentliga rummet o"# i tn*utandet av
sam#)llst*)nster.

Staten ska p institutionell niv erknna afrofobi som
ett samhllsproblem. Ett sdant erknnande r en
ndvndig bakgrund till att en politik utformas som kan
stvja afrofobins negativa effekter p afrosvenskars
mnskliga rttigheter. Andra myndigheter ska lggas
att flja Brs och ngdomsstyrelsens e!empel och lyfta
afrofobi som ett specifikt arbetsomrde.
"iskrimineringsombudsmannens rliga statistik ver
diskriminering ska differentieras s att kategorin
#"iskrimineringsfall med afrofobiska motiv# infrs.

En europeisk strategi mot afrofobi

Samtidigt som kampen mot rasism )r generell o"#
allm)nm)nsklig fr man inte glmma att rasism
dra!!ar olika grupper olika. + den andan antog ,-&s
medlemsl)nder 2011 ett europeiskt ramverk fr
nationell integration av romer vilket var ett viktigt
frsta steg mot en samman#llen strategi p
europaniv fr att komma tillr)tta med
diskrimineringen mot romer.

.)nniskor av afrikanskt ursprung #ar det
gemensamt med romer att de o"ks )r spe"iellt
utsatta fr strukturell diskriminering o"#
omfattningen av afrofo!isk diskriminering i ,uropa
visar att !efintliga r)ttsliga instrument o"# politiska
tg)rder inte adekvat mter pro!lematiken. ,n ,-/
strategi med spe"ifika riktade tg)rder )r d)rfr ett
ndv)ndigt instrument fr att komma tillr)tta med
pro!lemet.

Europeiska kommissionen ska efter samrd med det
afroeuropeiska civilsamhllet lgga fram ett frslag till
medlemslnderna om en strategi p Europaniv fr att
ta itu med den specifika rasism och diskriminering som
drabbar europ$er av afrikanskt ursprung.
Jmlikhetsdata

$r att effektiva sam#)llstg)rder mot
rasdiskriminering ska kunna infras kr)vs att man
k)nner till pro!lemets art o"# omfattning. + Sverige
gr inte det eftersom vi saknar indikatorer i
sam#)llstatistiken frn till e0empel S12 fr m)tning
av etnisk diskriminering, o"ks kallat *)mlik#etsdata.
Sverige fr terkommande kritik fr detta frn !land
andra $%&s rasdiskrimineringskommitt' 31,4(5 o"#
,uropeiska kommissionen mot rasism o"#
intolerans 3,14+5. 6)mlik#etsdata kan samlas in p
frivillig !asis o"# anonymiserat. (et gr inte emot
svensk lag grs redan i forskningssyfte.

Sverige ska flja %E&"'s och E%&('s rekommendation
och ta fram samhllsstatistik differentierad p etniska
grupper s att mer kan bli knt om orsaker) omfattning
och effekter av rasdiskriminering i Sverige. *alet av
metodologisk ansats ska tas efter ytterligare granskning
och i dialog med berrda minoritetsgrupper ssom det
rekommenderas i "+'s rapport #Statistikens roll i
arbetet mot diskriminering , en frga om strategi och
trovrdighet#.

Aktiva tgrder i arbetslivet o!h i
utbildning

2land afrosvenskar generellt )r ar!etsls#eten 27 8
o"# studier visar att #gskoleut!ildade afrosvenskar
lper en verrisk att #amna i ar!etsls#et eller att
inne#a ett yrke som de )r verkvalifi"erade fr.
,ndast 92 8 av de #gskoleut!ildade m)nnen fdda
i Afrika ar!etar inom ett yrke som kr)ver
#gskoleut!ildning o"# endast 40 8 av kvinnorna.
:mv)nt terfanns 20,1 8 av m)nnen o"# 17,4 8 av
kvinnorna fdda i Afrika inom kategorin arbete utan
krav p srskild yrkesutbildning att *)mfra med
endast 4,9 8 respektive 7,4 8 !land inrikes fdda
m)n o"# kvinnor. Afrosvenskar #ar den l)gsta
ut!ildningsavkastningen av alla grupper i landet.

Staten ska tillta aktiva tgrder som positiv
srbehandling med avseende p ras eller etnicitet i
samma utstrckning inom arbetslivet och utbildning som
det idag r tilltet med avseende p kn. Speciellt viktigt
r det att den offentliga sektorn gr i brschen s att
afrosvenskar och andra minoriteter r adekvat
representerade i myndighetsutvningen. Staten ska
ocks medvetandegra allmnheten om vikten av aktiva
tgrder fr att bemta situationen fr grupper som
drabbas av diskriminering.
Afrosvenska agendan valen 2014

Sida 9

"asprofilering

.ed rasprofilering avses den diskriminerande pra0is
d)r framfrallt polisen o"# andra myndig#eter
!aserat p individens uppfattade rastill#rig#et o"#
inte en konkret o"# rimlig misstanke #rdare
granskar individer. Afrosvenskar ssom en my"ket
synlig minoritet )r spe"iellt #rt dra!!ade av detta.
Spontana poliskontroller utan ngon su!stantiell
grund till#r afrosvenskars erfaren#eter av
vardagsrasism o"# s)rskilt verkar detta g)lla unga
svarta m)n utifrn stereotypen om svarta m)n som
potentiella !rottslingar o"# vldsverkare.

-r att bemta rasprofileringen av afrosvenskar ska alla
poliser genomg obligatorisk antirasistisk trning som en
del av polisutbildningen vilket fljs upp terkommande
utbildningar fr poliser i aktiv tjnst. En oberoende
utredning ska ocks tillsttas fr att nrmare underska
frekomsten av rasprofilering i Sverige och se ver
huruvida lagarna mot rasprofilering r adekvata.
Arbetet med att tillse att etniska minoriteter r
proportionellt representerade inom poliskren ska
fortstta och intensifieras.

#atbrott

.ed en verrepresentation p 240 8 )r
afrosvenskar den minoritet i landet som )r mest
utsatt fr #at!rott. Sedan 200; #ar antalet
afrofo!iska #at!rott kat med 24 8, o"# !ara
mellan 2011<2012 var kningen 1= 8. (etta medan
#at!rotten mot andra grupper minskar. >at!rott
som inte in!egriper fysiskt vld tenderar att
negligeras av polis o"# klagare o"# !rottet #ets
mot folkgrupp )r det my"ket ovanligt att ngon
dms till i relation till afrosvenskar.

Staten ska avstta ronmrkta resurser till polis. och
klagarmyndigheterna fr att hantera de kande
afrofobiska hatbrotten och polisens hatbrottsjourer ska
ges resurser fr att ka sin kunskap och kompetens om
afrofobi. "etsamma gller fr klagare och andra inom
rttsvsendet.

En srskild statlig utredning ska ocks tillsttas fr att
g till botten med den serie av hatbrott i -orserum i
/ssj kommun som kulminerade i att den afrosvenska
minoriteten inte vgade slppa ivg sina barn till skolan.
"et handlar om att ta reda p om och hur de lokala
myndigheterna misslyckades med att leva upp till sina
taganden gentemot de afrosvenska invnarna i
kommunen) srskilt med avseende p rtten till
personlig skerhet) utbildning) religionsfrihet och
effektiva rttsmedel.

$urbanuppfl%ningen o!h rtiondet fr
mnniskor av afrikanskt ursprung

? $%&s internationella konferens mot rasism som
#lls i (ur!an i Sydafrika 2011 var Sverige med o"#
antog (ur!andeklarationen o"# #andlingsplanen
mot rasism. ()r finns skrivningar som #andlar om
!ek)mpandet av rasism mot m)nniskor av afrikanskt
ursprung o"# som idag internationellt anv)nds som
en standard fr organisationer o"# stater i ar!etet
mot afrofo!i.

4asismen mot m)nniskor av afrikanskt ursprung
aktualiseras ytterligare av att $% #ar deklarerat
ren 2017<2024 som det @+nternationella rtiondet
fr m)nniskor av afrikansk ursprung@. (et )r en
forts)ttning p det @+nternationella ret fr
m)nniskor av afrikanskt ursprung@ som infll 2011
fr att uppm)rksamma att m)nniskor av afrikanskt
ursprung )r den grupp som oftast )r mest
marginaliserad o"# mest utsatt fr diskriminering.

Sverige ska aktivt delta i den kontinuerliga uppfljningen
av "urbandeklarationesn handlingsplan som bland
annat frvaltas av #Arbetsgruppen av e!perter p
mnniskor av afrikanskt ursprung# och ge std till icke.
statliga organisationer att kunna delta i detta arbete och
informera allmnheten om "urbandeklarationen vilket
inbegriper versttning av dessa dokument frn
engelska till svenska. Sverige ska ocks aktivt ge sitt
std till #"et internationella rtiondet fr mnniskor av
afrikansk ursprung#.

Afrofobi o!h intersektionalitet

Studier visar #ur e0empelvis kn, klass,
funktionsneds)ttning o"# religion pverkar
afrosvenskars vardag. ()r svarta m)n dra!!as av
misstankar o"# trakasserier frn ordningsmakten
fr de konstrueras som !rottsliga o"# #otfulla kan
ist)llet svarta kvinnor se0ualiseras o"# uts)ttas fr
ov)lkomna n)rmanden frn m)n. Afrosvenskar med
funktionsneds)ttningar som #ar svag orientering i
sam#)llets std o"# insatser )r my"ket sr!ara o"#
muslimer )r spe"iellt utsatta fr atta"ker. +
synner#et g)ller det n)r de #ar synliga muslimska
attri!ut o"# !er)ttelserna )r mnga om afrosvenska
Afrosvenska agendan valen 2014

Sida 4

kvinnor som atta"kerats av m)nniskor som vill dra
av dem #uvudduken.

Staten ska i implementerandet av tgrder mot afrofobi
tar i hnseende hur afrofobi samverkar med andra
grunder fr diskriminering. Staten ska ocks
genomgende ta i hnseende afrosvenska kvinnor som
offer fr multipel diskriminering.

&'ndighet fr sk'ddande av mnskliga
rttigheter

Strukturell diskriminering )r ett alldeles fr
genomgripande sam#)llspro!lem fr att kunna
!ek)mpas en!art med *uridiska medel.

Sverige ska i enlighet med -/'s 0arisprinciper som
antogs av generalfrsamlingen 1223 upprtta en
oberoende nationell institution fr mnskliga rttigheter
som r oberoende frn regeringen) och rapporterar
direkt till riksdagen i nra samarbete med
frivilligorganisationer och andra aktrer fr mnskliga
rttigheter. 4&.myndigheten ska vervaka hur den
svenska regeringen och svenska myndigheter frmjar
alla invnares rtt till lika rttigheter) mjligheter och
utfall och hur de motverkar diskriminering i sin lpande
verksamhet.

(kolan o!h skolb!ker

2arn )r spe"iellt sr!ara fr rasism som #ar en
my"ket negativ pverkan p deras s*)lvk)nsla o"#
utve"kling. Studier visar att skolan )r en mil* d)r
afrosvenska !arn dra!!as av rasifierat sprk!ruk,
kr)nkningar av den fysiska o"# personliga
integriteten samt olika former av utpekande o"#
s)rskil*ande !emtanden frn andra elever o"#
vu0en skolpersonal. (e dra!!as o"ks av rasism i
form av den stereotypa !ild av svarta m)nniskor
som frmedlas genom l)romaterialet o"#
undervisningen.

>istorie)mnets vil*a att lyfta !rott mot
m)nsklig#eten )r lovv)rd men tendensen att endast
uppr)tt#lla sig vid sdana !rott som Sverige inte
#ade direkt in!landning i !idrar till id'n om den
svenska e0"eptionalismen, id'n att Sverige )r ett
annorlunda land d)r rasism aldrig kommit till
uttry"k, o"# frsvrar ar!etet mot rasism i vr tid.

5mplig myndighet ska ges i uppdrag att i samrd med
det afrosvenska civilsamhllet underska grundskole.
och gymnasieelevers kunskaper om och attityder till
Sveriges brott mot de mnskliga rttigheterna riktade
mot mnniskor av afrikanskt ursprung i ett historiskt
och nutida perspektiv. ( uppdraget ska ocks ing att
identifiera bilder och annat innehll som r nedsttande
mot svarta mnniskor s att de kan tas bort och erstta
med lromedel fritt frn rasistiska stereotyper om svarta
som frmedlar id$n om alla mnniskors lika vrde och
inneboende vrdighet.

Skolbcker ska ge utrymme fr Sveriges roll i den
transatlantiska slavhandeln och frevisa kopplingen
mellan detta brott mot mnskligheten och vr tids
rasism) diskriminering och marginalisering av
afrosvenskar. Skolan ska ocks agera med fasthet fr
att eliminera alla former av rasism och diskriminering
mot afrosvenska barn och ungdomar.

)ultur o!h utbildning

(en euro"entriska tendensen inom ut!ildning o"#
kultur gder afrofo!iska attityder. .)nniskor av
afrikanskt ursprungs !idrag till det samlade
kunnandet underv)rderas o"# medan kulturella
uttry"k som frmedlas av vita !etraktas som
allm)ngiltigt m)nskliga, fr svarta ofta gestalta
kulturella identiteter i marginalen. .y"ket kan
d)rfr gras inom f)lten ut!ildning o"# kultur mot
afrofo!i, genom att ge erk)nnande t m)nniskor av
afrikanskt ursprungs e0istens o"# deras kulturella,
ekonomiska, politiska o"# vetenskapliga !idrag till
v)rlden.

0 universitet och hgskolor ska resurser avsttas fr
tvrvetenskapliga Afrikastudier som omfattar men inte
begrnsas till Europas koloniala historia och den
transatlantiska slavhandeln och dess efterverkningar i
form av strukturell rasism och strukturell diskriminering.

Staten ska ocks ge std till afrosvenska organisationer
och vriga civilsamhllets folkbildningsinsatser fr att
ka medvetenheten om afrofobi.

6ulturinstitutioner ska ges ronmrkta resurser fr att
ka synligheten fr mnniskor av afrikanskt ursprung
inom kulturen och afrosvenska kulturarbetares egna
initiativ ska ges speciellt std.

Afrosvenska agendan valen 2014

Sida 7

Institutionellt erknnande av (veriges
roll i den transatlantiska slavhandeln

Sveriges roll i den transatlantiska slav#andeln )r
ngot som knappast !errs i skol!"ker i
#istorie)mnet. ? universitet o"# #gskolor
!e#andlas detta knappt #eller o"# det finns my"ket
liten forskning i )mnet. + det offentliga rummet finns
e* #eller monument som markerar den delen av
svensk #istoria vilket tillsammans utgr en form av
frnekelse av Sveriges roll i detta monumentala
!rott mot m)nsklig#eten o"# frsvrar ar!etet att
skdliggra afrofo!i i Sverige idag o"# dess
koppling till Sveriges #istoria.

"en 2 oktober) dagen d den siste afrikanen i svensk
go frigavs 1789 p den dvarande svenska kolonin
Saint.Barth$lemy) ska gras till en nationell minnesdag
fr att hedra offren fr den svenska transatlantiska
slavhandeln.

( huvudstaden Stockholm ska det upprttas ett vrdigt
monument fr att hedra offren fr den transatlantiska
slavhandeln och pminna om Sveriges deltagande i
detta. 4onumentet kan lmpligen utformas med de
frsta fyra kidnappade afrikanska barnen som blev offer
fr svensk slavhandel och ska placeras p en prominent
plats i det centrala Stockholm.

"tten till effektiva rttsmedel

(iskrimineringens omfattning som sam#)llspro!lem
terspeglas inte antalet r)ttspro"esser i domstol. Ar
2011 avslutades BC= )renden rrande etnisk
diskriminering av (:. Av dessa ledde 1B till domar i
domstol o"# 2 till frlikningar. Trots att 2011
inne!ar en fr!)ttring *)mfrt med tidigare r mste
det ses som ett legitimitetspro!lem fr
(iskrimineringslagen o"# r)ttsv)sendet att endast
1B av BC= anm)lningar om etnisk diskriminering gr
till domstol.

-ppr)tt#llandet av (iskrimineringslagen som )r en
"ivilr)tt kr)ver att den dra!!ade parten kan driva
sitt )rende i domstol. .en i diskrimineringsfall )r
motparten typiskt ett fretag eller en myndig#et
som #ar mer kunskaper o"# resurser att pro"essa.
(et inne!)r o"ks en ekonomisk risk fr den
enskilde att driva sitt )rende till domstol eftersom
#uvudregeln )r att frloraren i "ivilr)ttsliga ml )r
skyldig att !etala !da parters r)ttegngskostnader.
4)tts#*)lpssystemet o"# r)ttsskyddsfrs)kringarna
)r otillr)"kliga n)r det g)ller att gra det m*ligt fr
vanliga personer att driva tvister i
diskriminerings)renden.

Staten ska drfr flja "+'s rekommendationer och'
inrtta en processfond frn vilken enskilda
personer eller sammanslutningar kan
anska om pengar fr att finansiera
driften av diskrimineringstvister i domstol
ge kade resurser till
antidiskrimineringsverksamheterna och ge
kat std till frivilligorganisationer fr att
kunna fretrda enskilda i
diskrimineringsrenden
strka rttshjlpssystemet
skapa frutsttningar fr att frbttra
utvidgning av rttsskyddet genom
hemfrskringar till att omfatta tvister av
diskrimineringsrenden
se ver reglerna om rttegngskostnader

Staten ska ocks hja diskrimineringsavgifterna till
niver dr de kan f den avsedda effekten att
avskrcka frn diskriminering.

*)riget mot terrorismens* effekter p
afrosvenskars mnskliga rttigheter

(et s kallade @Driget mot terrorismen@ #ar en
snedvriden effekt p den afrosvenska
kommuniteten, som till !etydande del )r muslimsk,
eftersom den !r)nnm)rker svenska muslimer
generellt som potentiella terrorister. (en nya
my"ket ifrgasatta terrorismlagstiftningen #ar lett till
en rad r)ttsvergrepp mot afrosvenska muslimer,
men !ortom *uridiken #ar #andlingsplaner mot s
kallad @radikalisering@ lett till att det lagts
personalen i svenska kommuner o"# landsting att
spana efter misst)nkta !eteenden !land muslimer
fr att p s s)tt fr#indra t)nkta terrordd.
Dommun o"# landstingsanst)llda #ar inte kunskaper
fr att gra dessa avv)gningar utan vad som skapats
)r en situation d)r l)rare, s*ukskterskor,
so"ialar!etare o"# kommunala !ostads!olag
vervakar svenska muslimer generellt utan ngra
konkreta misstankar. (et kallas rasprofilering o"#
sker nu p sam#)llsniv mot svenska muslimer d)r
en !etydande andel )r afrosvenskar.

Tv afrosvenskar som av allt att dma #ar ftt sina
r)ttig#eter kr)nkta i @Driget mot terrorismen@ )r
Afrosvenska agendan valen 2014


.o#amed Eusuf o"# Ali Easin A#med. >sten 2019
renderades de frn (*i!outi till -SA d)r de str
talade fr terrorism!rott o"# riskerar upp till
livstids f)ngelse. +ngen av g)rningarna de talas fr )r
olagliga i Sverige )nd #ar #uvuddelen av
!evisningen mot svenskarna till#anda#llits
amerikanska klagarna av S)po o"# svenska
klagarkammaren fr s)ker#etsml.

Alla terrorismbrottslagar som antagits sedan :;;1
ses ver fr att kontrollera deras verensstmmelse
med Sveriges internationella 4&.taganden) speciellt
nr det gller systemisk rasdiskriminering. <ills de
diskriminerande effekterna av kommunernas och
landstingens frebyggande arbete mot muslimsk
radikalisering utretts grundligt ska denna verksamhet
stoppas.

&egeringen ska offentliggra alla dokument rrande
renderingen av afrosvenskarna 4ohamed =usuf och Ali
=asin Ahmed frn SA till "jibouti och noga utreda
uppgifterna om att svenskarna utsatts fr tortyr under
fngslandet i "jibouti och) i s fall) till vilken grad SA
skerhetstjnsten knde till detta.

&odernisering av statsbidraget fr
etniska organisationer

(et svenska !idragssystemet till etniska
organisationer )r en l)mning frn en tid d)r de
etniska organisationernas uppgift fr)mst var kultur
identitets/ o"# sprk!evarande. + vr tid d)r det str
klart att de etniska minoriteterna )r i Sverige fr att
stanna #ar organisationernas roll !livit alltmer
inriktad mot att st)rka de etniska minoriteternas
st)llning i sam#)llet, !evara intressen o"# skydda
m)nskliga r)ttig#eter likt andra
minoritetsorganisationer. 2idraget till etniska
organisationer gavs tydligare integrationspolitiska
dimensioner 2001 men fortfarande ligger det i
storleksordning lngt efter det fr andra
minoritetsorganisationer. ,n *)mfrelse kan gras
med stats!idraget till #!tF/organisationer som ges
29 gnger mer pengar per !etalande medlem )n
organisationer !ildade p etnisk grund.

Staten ska tillstta en utredning som ser ver
bidragssystemet fr etniska organisationer med syfte att
gra det mer uppdaterat och i verensstmmelse med
de ansvar som etniska organisationer som
Afrosvenskarnas riksfrbund tar fr att strk
afrosvenskars stllning i samhllet och skydda mnskliga
rttigheter. Bidragsniverna fr etniska organisationer

#amed Eusuf o"# Ali Easin A#med. >sten 2019
renderades de frn (*i!outi till -SA d)r de str
o"# riskerar upp till
livstids f)ngelse. +ngen av g)rningarna de talas fr )r
olagliga i Sverige )nd #ar #uvuddelen av
!evisningen mot svenskarna till#anda#llits
amerikanska klagarna av S)po o"# svenska
klagarkammaren fr s)ker#etsml.
terrorismbrottslagar som antagits sedan :;;1 ska
ses ver fr att kontrollera deras verensstmmelse
taganden) speciellt
nr det gller systemisk rasdiskriminering. <ills de
diskriminerande effekterna av kommunernas och
dstingens frebyggande arbete mot muslimsk
radikalisering utretts grundligt ska denna verksamhet
&egeringen ska offentliggra alla dokument rrande
renderingen av afrosvenskarna 4ohamed =usuf och Ali
och noga utreda
uppgifterna om att svenskarna utsatts fr tortyr under
fngslandet i "jibouti och) i s fall) till vilken grad SA.
&odernisering av statsbidraget fr
till etniska
organisationer )r en l)mning frn en tid d)r de
etniska organisationernas uppgift fr)mst var kultur/
o"# sprk!evarande. + vr tid d)r det str
klart att de etniska minoriteterna )r i Sverige fr att
ll !livit alltmer
inriktad mot att st)rka de etniska minoriteternas
st)llning i sam#)llet, !evara intressen o"# skydda
minoritetsorganisationer. 2idraget till etniska
organisationer gavs tydligare integrationspolitiska
nsioner 2001 men fortfarande ligger det i
storleksordning lngt efter det fr andra
minoritetsorganisationer. ,n *)mfrelse kan gras
organisationer som ges
29 gnger mer pengar per !etalande medlem )n
etnisk grund.
Staten ska tillstta en utredning som ser ver
bidragssystemet fr etniska organisationer med syfte att
gra det mer uppdaterat och i verensstmmelse med
de ansvar som etniska organisationer som
Afrosvenskarnas riksfrbund tar fr att strka
afrosvenskars stllning i samhllet och skydda mnskliga
rttigheter. Bidragsniverna fr etniska organisationer
ska rknas upp till en niv dr de r i paritet med de
fr andra minoritetsgruppers organisationer.







Sida B
ska rknas upp till en niv dr de r i paritet med de
fr andra minoritetsgruppers organisationer.