Nybrjarkurs i Texas Hold 'em (Del 1)

Denna kurs r riktad helt till nybrjare i hold'em. Mlet r att introdu!era nya s"elare i
detta s"nnande s"el o!h att #e tillr!kli#t med #rundin$ormation% s att s"elare skall
kunna knna si# hemma i &ilket !asino som helst.
Texas Hold'em r ett a& dom mest "o"ulra s"elen i ett !asino. '&en om det kr&s
my!ket ski!kli#het $r att s"ela " to"" hela tiden. 'r Hold'em ltt att lra o!h bedr#li#t
enkelt. Det r ett obestmbart o!h kom"lext s"el% o$tast s"elat med nio eller tio s"elare
&id ett bord% det r snabbare o!h mera a!tion($yllt n t.ex. sjukortsstt"oker. Texas
Hold'em r o!ks det s"el som breder ut si# snabbast i &rlden o!h r det s"el som
an&nds $r att a&#ra &em som blir &rldsmstare i )The *orld +eries o$ ,oker).
Denna kurs i Texas Hold'em r mnad $r nybrjare. Du kommer inte att &ara n#on
ex"ert &id kursens slut% men du kommer att kunna tillr!kli#t $r att delta &id dom $lesta
bord med l#a insatser% utan att knna att du inte r!ker till.
-m du aldri# s"elat Hold'em $rut ( '&en om Hold'em kan likna sjukorts stt"oker r det
ett helt annat s"el. Hold'em s"elare ska"ar den bsta handen #enom att kombinera ""na
#emensamma kort i mitten a& s"elbordet med t& #mda e#na kort% Det r my!ket
s&rare $r en motstndare att )dra ut) di# n det r i ett s"el som sjukorts stt"oker. Till
exem"el% du $r "ar i knektar o!h din motstndare "ar i nior " #i&en% nr&aron a& ett "ar
i $emmor bland dom #emensamma korten #r att ni b##e har t&"ar% men du har
$ort$arande den bsta handen. -m inte en a& $emmorna har hjl"t n#on motstndare att
$orma en ste#e% r den enda som kan ha nytta a& ett "ar i $emmor n#on som r tursam
no# att ha en $emma " handen.
+atsa mrkt ( .re n#ra kort blir utdelade% r dom t& s"elare som sitter nrmast till
&nster om )#i&en) t&un#na att )satsa mrkt)% detta an&nds istllet $r insatser $r att
stimulera a!tion i s"elet. / ett 011(021 Hold'em "arti% r mrkarna &anli#t&is 03 o!h 011.
4arje mrk satsnin# r ansedd som delta#ande. 5$tersom mrkarna r en sla#s "t&in#ad
$rsta satsnin#% kan bda mrkarna hja (men bara under $rsta satsnin#srundan) nr alla
insatser r #jorda runt bordet o!h det r deras tur att a#era. -likt stt"oker% dr "ositionen
r bestmd a& korten som syns " bordet% r det s"elaren med )delarkna""en) som a#erar
sist &arje satsnin#srunda ( med undanta#et $r den $rsta rundan.
6i& o!h insatsstrukturen ( T& kort delas ut mrkt till &arje s"elare% dre$ter $ljer en
satsnin#srunda. 7nder den $rsta rundan kan s"elare antin#en syna eller hja den mrka
satsnin#en% annars r det enda alternati&et att l##a sin kort. Dom $lesta !asinon tillter en
satsnin# o!h dre$ter tre eller $yra hjnin#ar "er satsnin#srunda% med ett undanta#. Nr
endast t& delta#are s"elar om "otten $inns det in#a restriktioner mot hur mn#a #n#er
man $r hja. Nr den $rsta satsnin#srundan r a&klarad delas tre #emensamma kort ut (
kallat $lo""en ( med $ramsidan u"" i mitten a& bordet. +edan $ljer ytterli#are en
satsnin#srunda. 7nder denna o!h $ljande om#n#ar kan &arje s"elare "assa eller satsa
nr det r deras tur att a#era. -m n#on dremot har satsat innan $inns inte mjli#heten
att "assa k&ar% enbart syna% hja% hja en hjnin# eller l##a sin kort.
5tt $jrde #emensamt kort ( l##s sedan u"". 8tterli#are en satsnin#srunda brjar. Nr
den r a&klarad l##s det $emte o!h sista kortet u"" o!h $ljs dre$ter a& den sista
satsnin#srundan. Dre$ter an&nds dom $em #emensamma korten o!h s"elarnas t& e#na
kort $r att $orma den bsta mjli#a $em(korts handen.
+ enkelt r allts s"elet. Men i all dess enkelhet &ilar det en ele#ans o!h so$istikerin#%
som #r Texas Hold'em till den mest "o"ulra $ormen a& "oker i &rlden.
9tt &eta nr man ska l##a sina kort eller ej ( '&en om hold'em r s"nnande% u""li&ande
o!h underhllande% br du ha kunska"en om ett "ar saker innan du brjar s"endera din
surt $r&r&ade "en#ar% &en om det r det l#sta insatss"elet i !asinot. Hr r ett "ar a&
dessa )saker) som ja# nskar att ja# hade ha$t kunska"en om% innan ja# #jorde
&er#n#en $rn sjukorts stt"oker till Texas Hold'em.
Hold'em liknar bara stud. Det s"elas annorlunda ( Med totalt sju kort. N#ra som delas
""et o!h andra som delas ut mrkt har Hold'em en likhet med sjukorts stt"oker. Men
denna lmska likhet r bara en )det smakade som ky!klin#) "arallell. 5n stor skillnad r
att :1 "ro!ent a& din hand r de$inierad i $lo""en. +om ett resultat a& detta% $inner du den
bsta delen a& din hand u""&nd " bordet% du $r se :1 "ro!ent a& din hand $r endast en
satsnin#srunda. Det kr&s antin#en en stark hand eller ett dra# till en "otentiellt &innande
hand $r att stanna k&ar tills det $jrde o!h $emte kortet &nds u""% en annan orsak kan
&ara att du misstnker att dina motstndare kommer att l##a si# om du hjer e$ter $jrde
eller $emte kortet. , #rund a& att det bara r t& kort till som delas ut e$ter $lo""en%
tillsammans med det $aktumet att dom $em #emensamma korten r )allas hand) #r att
det r s&rare att )dra ut) n#on i Hold'em n i sjukorts stt"oker.
Dom t& $rsta korten r a&#rande ( .rek&ent kommer du $ hra a& andra s"elare att
&ilka t& kort som helst kan &inna. '&en om det r sant r det inte hela sannin#en. Hela
sannin#en r; '&en om &ilka t& kort som helst kan &inna% kommer dom inte att &inna
tillr!kli#t $r ett be$o#at s"el med dom. <ikt alla andra $ormer a& "oker% beh&er du en
$orm a& standard $r starthnder. +"elare som saknar standarder% #r allt$r o$ta med
alldeles $r ln#t med $r dli#a startkort.
,osition% "osition% o!h "osition ( Det $inns ett talestt som s#er att dom tre &ikti#aste
$aktorerna &id husby##e r; )"osition% "osition% o!h "osition.) / Hold'em% r det
detsamma; "osition% "osition% o!h "osition. Det r s betydelse$ullt att &issa hnder som
du inte ens &er&#er att s"ela med i tidi# "osition% kan &ara hnder du hjer med i sen
"osition. / ett ty"iskt niomannas"el% inkluderar tidi# "osition b##e mrkarna o!h t&
s"elare till e$ter dom. Den $emte% sjtte o!h sjunde s"elaren r i mitt"osition% ttonde o!h
nionde r i sen "osition.
.lo""en skall "assa din hand ( -a&sett hur bra dina t& $rsta kort n r% kan en
o#ynnsam $lo"" #ra dom nst intill &rdelsa. 5tt ny!kelkon!e"t r att $lo""en mste
"assa din hand. -m inte $lo""en strker din hand eller erbjuder ett dra# till en &erkli#t
stark hand br du &er&#a att l##a dina kort. 9nta att du synade den $rsta
satsnin#srundan med =uter >nekt o!h ess -!h $lo""en #er ruter dam o!h $em samt
s"ader tre. Du har d in#en stark hand &id detta till$llet% &ad du har r emellertid en hand
som r extremt "otentiellt &innande -m ytterli#are en ruter kommer som $jrde eller
$emte kort% $r du $r#% inte &ilken $r# som helst% utan den bsta mjli#a e$tersom du har
esset% &ilket omjli##r $r alla andra att $ en bttre $r#. '&en om du inte $r $r#% kan
en knekt eller ett ess &ara tillr!kli#t $r att &inna "otten.
?ortom $lo""en ( +om re#el skall du inte $ortstta e$ter $lo""en% om du inte har ett hy$sat
"ar% ett hy##li#t sidokort eller det h#sta )o"arade) sidokortet% samt ett ste# eller $r#dra#
med minst t& motstndare k&ar i s"elet $r att "otten skall bli &rd att s"ela om.
+"elets struktur ( 9&sljande a##ressi&itet eller "assi&itet $rn andra s"elare r o!ks
&ikti#t att &#a in i s"elet% $r att a&#ra om du skall syna satsnin#ar eller hjnin#ar. 5n
knsla $r s"elets struktur o!h $r hur det kan@skall "&erka ditt s"el kan endast erhllas
#enom er$arenhet. /nnan du ska$$at di# denna er$arenhet% s"ela $rsikti#t% det kostar
mindre.
.r att ly!kas i Hold'em kr&s det att du har tlamod% r u""mrksam " &ilken "osition
du s"elar i% samt har &etska"en om att bra hnder o$tare &inner% n dom bsta hnderna i
sjukorts stt"oker.