Mandom och mdom

Avhandling frn Institutionen fr historiska studier

Mandom och mdom

Sexualitet, homosocialitet och aristokratisk

identitet p det senmedeltida Island

Henric Bagerius

With an English Summary

Till Daniel

Avhandling fr filosofie doktorsexamen i historia,

Gteborgs universitet 12 juni 2009
distribution Henric Bagerius, Institutionen fr historiska studier,
Gteborgs universitet, Box 200, 405 30 Gteborg
henric.bagerius@history.gu.se
Henric Bagerius 2009
omslag Pia Lundqvist
grafisk form HB Amund Grefwe
typsnitt Minion Pro 11/13
tryck Livrna AB, Gteborg 2009
isbn 978-91-88614-71-1

gteborg 2009

Abstract
Ph.D. dissertation at University of Gothenburg, Sweden, 2009
title Mandom och mdom: Sexualitet, homosocialitet och aristokratisk identitet p det sen
medeltida Island
english title Manhood and Maidenhood: Sexuality, Homosociality, and Aristocratic Iden
tity in Late Medieval Iceland
author Henric Bagerius
language Swedish, with an English summary
department Department of Historical Studies, University of Gothenburg, Box 200, SE405 30 Gteborg
isbn 978-91-88614-71-1

The purpose of this study is to show how political and sexual strategies interacted
when the Icelandic elite was reorganized in the late Middle Ages. During the years
1262 through 1264, the Icelanders agreed to pay tax to the Norwegian king and thus
Iceland evolved into a more organized and hierarchical society. Representing the Norwegian crown, the Icelandic chieftains developed a stronger aristocratic identity. Their
mutual understanding grew and so did their sense of being members of a chivalry.
Emphasizing certain sexual norms was a way for the elite to define its own group
and sexuality functioned as an important component when forming an aristocratic
self-image. Through analyses of Icelandic romances and other sources, this dissertation shows that sexuality was frequently used to make distinctions of various kinds.
Sexuality served as a marker to distinguish the chivalrous from the common, the human from the monstrous and the masculine from the feminine.
In the romances, a homosocial pattern emerges, reflecting changing conceptions
of male friendship in the aristocracy. In these narratives, it is the friendship between
equal knights that matters. Chivalrous men seek each others company and the strong
bonds between them often affect the way they act sexually. A chivalrous knight is able
to control his sexual desires and he also considers the consequences of his actions.
These characteristics distinguish him from other men in the romances. The heathen,
for example, acts without respecting the rules of chivalry. He lacks the ability to reason and his urges cannot be subdued. These traits apply to the berserk as well.
Sexuality was also important in distinguishing aristocratic women from other wo
men. In the late Middle Ages, Icelandic aristocrats interest in virginity increased
partially as a result of a stronger patrilineal way of thinking. However, the aristocratic
approach to virginity was tinged with ambivalence. In the romances, there is something both enticing and frightening about the sexuality of young women. The maiden
is adored because of her chastity and pure thoughts. On the other hand, her lack of
sexual experience makes it difficult for her to control her sexual desires and to resist
men. In this regard, the maiden is a source of deep worry.
keywords sexuality, gender, homosociality, virginity, aristocracy, aristocratic identity, romance, fornaldarsgur, riddarasgur, Iceland, Middle Ages

frord
Avhandlingen r nu frdigskriven, och det finns mnga som jag vill tacka
fr hjlp och std under arbetet med den. Thomas Lindkvist har varit min
huvudhandledare, och jag ser det som en frmn att ha ftt ta del av hans
stora kunskaper p de mest skiftande omrden. Hos Thomas finns dessutom
en vetenskaplig ppenhet som har gjort handledningssamtalen roliga och inspirerande. Som bitrdande handledare har Auur Magnsdttir fungerat.
Auurs specialkunskaper om mitt avhandlingsmne har varit vrdefulla,
hennes uppmuntrande ord likas. Mina handledares engagemang har betytt
mycket fr avhandlingsarbetet. Ett varmt och innerligt tack till er bda! Som
medlsare har ven Maria Sjberg gjort en viktig insats. Hennes konstruktiva
kommentarer och frslag till ndringar har p flera stt frbttrat avhandlingen. Tack, Maria!
Att skriva avhandling r ett ensamarbete, och det gr goda arbetskamrater s viktiga. P Institutionen fr historiska studier i Gteborg finns det gott
om dem. Samtalen med Sigrur Beck, min rumskamrat, har varit ovrderliga.
Oavsett om diskussionerna har rrt islndsk senmedeltid eller vardagens dramatik har de knts betydelsefulla fr mig. Lngluncherna med Ulrika Lagerlf
Nilsson och Pia Lundqvist har ocks varit vrdefulla och alltid gjort arbetsdagen roligare och kortare.
Mnga vnner och kolleger, p och utanfr institutionen, har generst
bidragit i arbetet med att gra manus till bok. Catharina Andersson, Helene
Castenbrandt, Erika Harlitz, Ulrika Lagerlf Nilsson, Martin Persson, Brita
Planck och Sigrur Beck har korrekturlst. Kristinn Jhannesson har granskat versttningarna frn fornislndska och freslagit ndringar och preciseringar. Dan Tunmats och Maria Ryman har hjlpt till med versttningen
av sammanfattningen, och Sara Ellis Nilsson har sprkgranskat den. Anders
Simonsen har satt avhandlingen, och Pia Lundqvist har gjort dess omslag.
Pia har dessutom lst hela avhandlingsmanuset och kommit med flera goda
kommentarer. Ett stort tack till er alla!
Under min doktorandtid har jag ibland vistats i andra vetenskapliga
miljer, och det har tillfrt arbetet med avhandlingen mycket. Under tv
mnader hsten 2004 beskte jag Senter for studier i vikingtid och nor
disk middelalder vid Universitetet i Oslo, och jag vill rikta ett srskilt tack
till Jn Viar Sigursson fr givande diskussioner om mitt avhandlingsmne.
Sensommaren 2006 var jag tv mnader i Kpenhamn. Stort tack till Peter

Springborg vid Den Arnamagnanske Samling som hjlpte till att ordna vistelsen dr. Ett mobilitetsstipendium frn Nordic Centre for Medieval Studies
gjorde det mjligt fr mig att beska Senter for middelalderstudier (Centre
for Medieval Studies) vid Universitetet i Bergen under tv mnader hsten
2007. Jag vill framfr allt tacka Else Mundal som tog sig tid att lsa och diskutera viktiga delar av mitt avhandlingsmanus. Tack ocks till Jrg Glauser, som
d gstforskade vid CMS, fr ett lngt och inspirerande samtal om islndska
riddarsagor.
Det r inte alla frunnat att mta en tvillingsjl inom akademien. Det
har jag gjort. F mnniskor frstr mig bttre n Christine Ekholst. Vra gemensamma forskningsresor till Oslo, Kpenhamn och Bergen har gett ny
inspiration i arbetet med avhandlingen, och vra lnga samtal om stort och
smtt har gjort tillvaron lttare och ljusare. En annan nra vn som har gnat
mnga timmar t att diskutera mitt avhandlingsprojekt r Maria Ryman. Hon
har ofrtrttligt lst mina kapitelutkast och alltid funnits till hands med vrdefulla synpunkter och vnliga ord. Maria har haft frmgan att se mjligheter i
det som knts omjligt, och pratstunderna med henne har ofta hjlpt mig att
komma vidare. Tack fr dina kloka rd!
Slutligen vill jag tacka min familj fr allt std och all uppmuntran under
hela arbetsprocessen. Det gller mina systrar, za Rydn och Ewa Arnalid, och
srskilt mina frldrar, Gullvi och Stieg Johansson. Er omtanke visar sig p s
mnga stt och betyder s mycket. Allra sist vill jag nmna Daniel Simonsson,
min man, som med mhet, uppmuntran och ett ondligt tlamod har funnits
dr fr mig varje dag under avhandlingsarbetet. Tack fr ditt krleksfulla std!
Den hr avhandlingen tillgnas dig.

Nissastrand, pskafton 2009

Henric Bagerius

Flera fonder, stiftelser och forskningsprogram har generst bidragit med

medel till arkiv- och konferensresor, forskningsvistelser, avhandlingsarbetets
slutfrande och tryckningen av avhandlingen:
Adlerbertska Stipendiestiftelsen
Gunvor och Josef Anrs stiftelse
Helge Ax:son Johnsons Stiftelse
Jubileumsfonden vid Gteborgs universitet
Kungl. och Hvitfeldtska Stiftelsen
Letterstedtska freningen
Nordic Centre for Medieval Studies
Per Lindecrantz fond
Stiftelsen Clara Lachmanns fond
Stiftelsen Paul och Marie Berghaus donationsfond
Stiftelsen Sven B. F. Janssons Minnesfond
Stiftelsen Svensk-islndska samarbetsfonden
Stiftelsen Wallenbergsstiftelsens fond
Stiftelsen Wilhelm och Martina Lundgrens Vetenskapsfond
Svensk-danska kulturfonden

innehll
kapitel 1. sexualitet och samhlle
utgngspunkter 13
En islndsk samhllsomvandling |14
Problemformulering |17
Manligt, kvinnligt och sexuellt |20
Det homosociala ramverket |23
Avhandlingens disposition |27

kapitel 2. island och europa

maktfrskjutningar och samhllsfrndringar 31
Frn hvdingar till mbetsmn |32
Den islndska aristokratins formering |34
Islndskt och europeiskt |37
Maktfrskjutningar och samhllsfrndringar |43

kapitel 3. knskartan ritas om

manlighet och kvinnlighet under omvandling 45
Manligt och omanligt under fristatstiden |46
Manligt och kvinnligt under fristatstiden |48
Knets grnser |52
Ny makt, annan manlighet |55
ktenskapet och oskulden |61
Mellan dygder och laster |65
Manlighet och kvinnlighet under omvandling |69

kapitel 4. sagans vrld

islndska riddarromaner som historisk klla 73
Frn form till funktion |74
Islndska riddarsagor: urval och karaktristik |77
Islndska fornaldarsagor: urval och karaktristik |81
Saga och samhlle |85
Islndska riddarromaner som historisk klla |89

kapitel 5. hviska riddare och andra mn

ett homosocialt mnster 91
Homosocialt begr |92
Hans vilja och hennes |96
Ett trtt svgerskap |101
I fiendens nrvaro |105
Monstret inombords |108
Moraliska dilemman |111
En annan Tristram |114
Ett homosocialt mnster |117

kapitel 6. oskuldens tid

jungfrun som aristokratisk tankefigur 121
Jungfrudomens paradoxer |122
Den egensinniga mkungen |127
Aristokratiska jungfrur och andra oskulder |130
En kysk riddare bland liderliga jungfrur |135
En vidrig hynda till jungfru |141
Den monstrusa mdomen |145
Mellan mnniska och monster |147
Jungfrun som aristokratisk tankefigur |151

kapitel 7. knsaktens hierarki

samlaget som knsskapande handling 155
Knsaktens rollbesttning |156
Att tvinga till kvinnlighet |159
Ifrgasatt mandom |163
Ett rakat huvud |167
och en brnnmrkt kropp |172
Svinaherden, dvrgen och jtten |175
Vld och romantik |179
Samlaget som knsskapande handling |185

kapitel 8. mandom och mdom

avslutande diskussion 187
Sexualiteten som gruppskapande |193
Sexualiteten som knsskapande |196

summary. manhood and maidenhood

sexuality, homosociality, and aristocratic identity
in late medieval iceland 201
appendix. islndska riddarromaner 207
noter 227

kllor och litteratur 281

Kllor |281
Litteratur |284

kapitel 1
sexualitet och samhlle
Utgngspunkter
Vad r mer privat n sexualitet? Och vad kan vara mer politiskt? I
Sexualitetens historia beskriver idhistorikern Michel Foucault hur
man i den vsterlndska kulturen har skapat ett politiskt mnster
av sexualiteten. Mnniskans begr och njutningar har gjorts till en
angelgenhet fr biologin, medicinen, psykiatrin, psykologin och
demografin. Ett slags erogena zoner har inrttats i samhllskroppen,
och dr har man sedan 1700-talet varit sysselsatt med att ska sanningen om sexualiteten: dess drivkrafter och mekanismer, verkan och
konsekvenser.1
Det politiska intresset fr sexualitet r ldre n s. Antropologen
Gayle Rubin konstaterar att sexualiteten r ett resultat av mnsklig aktivitet och att den drfr i alla tider har genomsyrats av maktstrvanden och intressekonflikter. I det avseendet har den alltid varit politisk.
Det har dock funnits frlopp i historien nr det sexuella mer ppet
har politiserats och gjorts till en stridsfrga. Det har ofta varit d som
sexualitetens villkor har omfrhandlats.2
S skedde i Europa under medeltiden nr den politiska makten
centraliserades och kyrkan strkte sitt grepp om ktenskapsbildningen. Srskilt inom aristokratin frndrades d sexualitetsmnstret. Nr
jordgande blev en allt viktigare maktresurs utvecklades nya arvsregler och ktenskapsnormer som gjorde det lttare att hlla egendomarna samlade. Slktkretsarna snvades in s att arvingarna blev frre,
och ktenskapet utformades efter kyrkans regler: som en monogam
och livslng relation. Gamla normer ersattes av nya.

mandom och mdom

I den hr avhandlingen studeras sexualitetens omvandling i det islndska samhllet under senmedeltiden. De islndska aristokraterna
levde frvisso i den europeiska periferin, men det innebar inte att de
stod utanfr den utveckling som brjade p kontinenten. ven p Island fick maktfrskjutningarna i samhllet konsekvenser fr sexualiteten, och det islndska exemplet visar tydligare n mnga andra hur
nya sexuella tankemnster kunde uppst nr politiska frhllanden
frndrades och makteliter ombildades.

En islndsk samhllsomvandling
Det sena 1200-talet var en tid med stora politiska frndringar i det
islndska samhllet. Lngvariga kontakter med Norge resulterade
ren 1262 till 1264 i att islnningarna accepterade att betala skatt till
den norske kungen. Island utvecklades drmed mot ett mer organiserat och hierarkiskt samhlle dr tjnstefrhllande till kungen spelade
en strre roll. Det skapades nya mbeten som skulle frvalta Island
och upprtthlla samhllsordningen dr. mbetsmnnen utsgs av
den norske kungen, och det var nu han som frdelade den politiska
makten mellan olika mn. Det innebar att islndska hvdingar inte
lngre kunde ervra makten frn varandra.3
Fristatstidens slutskede hade prglats av hrda och blodiga strider
mellan rivaliserande hvdingar.4 Dessa mn frskte p olika stt att
manvrera ut varandra, och fr att lyckas krvdes std frn de islndska bnderna. Makt mste allts byggas underifrn. Det frndrades
nr Island infrlivades i det norska riket. Nu utgick den politiska makten frn en kung, och det medfrde att mbetsmnnen inte var lika
beroende av bndernas std som fristatstidens hvdingar hade varit.
Fr en mbetsman var det viktigare att frdjupa vnskapen med andra
mbetsmn och att strka banden till den norska kungamakten; det
var mer angelget att f vara med i en aristokratisk gemenskap och att
f rknas som en av den norske kungens mn.5
Med en ny maktordning uppstod nya stt att tnka om sexualiteten. Historikern Auur Magnsdttir har ppekat att frillovsendet

14

sexualitet och samhlle

frlorade sin politiska betydelse p Island under senmedeltiden och
att aristokratiska ktenskap blev den viktigaste alliansformen. Under
fristatstiden hade frillofrhllanden varit ett brande inslag i hvdingarnas politiska ntverk. Nr makten institutionaliserades min
skade dock behovet av den hr sortens allianspolitik. Senmedeltidens
aristokrati sg inte den politiska nyttan av att knyta storbnder till sig
genom ktenskapsliknande relationer med deras systrar eller dttrar.
Ett ord som frilla fick med tiden en starkt negativ klang, och under
1300-talet frdmdes frillolevnaden av kyrkans biskopar i allt hrdare
ordalag.6
Under senmedeltiden fanns inte heller skl fr en aristokratisk
man att skaffa sig mnga barn. Tidigare hade en stor barnaskara varit
en politisk resurs; ju fler sner en hvding hade desto strre blev hans
grupp av fljeslagare. Eftersom det nu krvdes goda inkomster och
viss frmgenhet av den som skulle intrda i kungens tjnst, var det
istllet viktigt att begrnsa barnens antal s att egendomarna lttare
kunde hllas ihop.7 Det var fortfarande angelget att det fddes arvingar, men det fick inte bli fr mnga s att det uppstod konkurrens
och konflikter. Stora jordegendomar gjorde en man mktig, och nr
arvet delades skulle drfr huvudgrdarna hllas intakta.8 Under senmedeltiden fick den islndska arvslagstiftningen en starkare patrilinjr prgel. Det var snerna som skulle rva faderns huvudgrdar, och
fanns det bara en huvudgrd skulle den ldste sonen ensam verta
den. Dttrarnas arv skulle best av mindre grdar, s ocks de yngre
snernas arv om fadern endast gde en huvudgrd.9
Historikern Agnes S. Arnrsdttir har framhllit att senmedeltiden ocks kom att innebra frndringar av ktenskapsritualerna. Nu
blev jungfrudomen ett tecken p tillgivenhet och krlek.10 Under fristatstiden hade en kvinna goda mjligheter p ktenskapsmarknaden
ven om hon inte var jungfru. Det fanns inga starka frestllningar
om att den unga kvinnan skulle vara oskuld nr hon giftes bort.11 Men
lagen sg mycket allvarligt p sexuella relationer som vanrade mnnen i kvinnans omgivning. Nr en ogift kvinna lgrades och senare
fdde ett barn skulle hennes mlsman kompenseras. Han hade rtt att
tortera henne fr att f reda p vem som hade gjort henne gravid. Tor15

mandom och mdom

tyren skulle d utfras s att inga mrken syntes p kvinnans kropp
och s att skadorna inte blev bestende. Hon var ocks tvungen att
avslja var deras samlag hade gt rum.12
En sdan bestmmelse blir begriplig i ett samhlle dr kvinnorov
och andra vergrepp utnyttjades i manliga fejder.13 Det frefaller som
om lagen srskilt riktades mot sexuella vergrepp och tillflliga frbindelser. Om en man hade tvingat sig p en kvinna eller om hon
en gng hade ltit sig lgras av honom skulle straff utdmas. Det var
nmligen situationer som kunde skapa oreda i arvsordningen. Hvdingarnas frillofrhllanden betraktades annorlunda.14 Det rrde sig
ofta om lngvariga relationer, och i likhet med medeltidens ktenskap
var de en form av manliga verenskommelser. Fr hvdingen var frillan en politisk resurs; frillofrhllanden gjorde hans ntverk strre
och starkare. Frillan fraktades inte, och det drog hennes slktingar
nytta av. De var frsts beroende av hvdingen, men det gav dem anseende att en kvinna ur deras slkt levde med en mktig man och
fdde hans barn. Hr var faderskapet knt.15
Under senmedeltiden frndrades det sexuella normsystemet. Agnes S. Arnrsdttir konstaterar att monogami blev en starkare norm
i samhllet och jungfrudomen viktigare nr ktenskapsavtal slts.
Under kyrkans pverkan gjordes ktenskapet till ett mer personligt
kontrakt mellan man och kvinna, ven om det fortfarande fyllde en
politisk och ekonomisk funktion fr makteliten. Samtidigt blev den
oerfarna och oskuldsfulla kvinnan ett ideal.16
ven historikern Bjrn Bandlien har sett ett frndrat sexualitetsmnster p Island under senmedeltiden. Hans underskningar av
norrna krleksskildringar visar ett vxande intresse fr jungfrudomen vid sekelskiftet 1300. I flera senmedeltida sagor dras en skarp
skiljelinje mellan oskuldsfulla jungfrur och lastbara kvinnor, och hr
ges unga kvinnor ett strre ansvar fr sin sexuella heder n tidigare.
En viktig frklaring r enligt Bandlien nya ktenskapsnormer i det
islndska samhllet som understrk kvinnors dmjukhet och trofasthet. ven skildringarna av manliga begr frndrades. Bandlien talar
om en sublimering av mns sexualitet. Med det menar han att deras
tr inte lngre skapar allvarliga samhllskonflikter. I senmedeltidens
16

sexualitet och samhlle

sagor agerar inte mn p ett stt som vanrar andra mn; de vill inte
krnka kvinnans far eller brder. Mlet r ett ktenskap, och d fordras det att man upptrder hviskt och anstndigt.17
Bandlien betonar kyrkans och kungamaktens intresse av att nya
krleksideal och sexuella normer skapades i samhllet. Fr kyrkans
del var det viktigt att skilja mellan god krlek och syndig sexualitet.
Det var ett stt att frmja ktenskapet som samlevnadsmodell och att
definiera det som en personlig relation mellan man och hustru. Fr
kungamakten handlade det om att disciplinera sina understar och
ofarliggra krlekens sociala sprngkraft. Man ville undvika att det
uppstod blodiga konflikter mellan mn och att riket slets snder av
hmnddrp och fejder. ven aristokratin sg frdelar med ett annat
stt att lska. Islndska hvdingar som var trtta p blodiga konflikter
tilltalades av tanken p en varaktig krlek som ledde till ktenskap
mellan mn och kvinnor ur samma sociala skikt. En kta krlek, fr
att anvnda Bandliens ord, bidrog till att degradera unga mn som
utnyttjade kvinnor som ett politiskt maktmedel mot andra mn.18

Problemformulering
Historiker som Auur Magnsdttir, Agnes S. Arnrsdttir och Bjrn
Bandlien har p olika stt visat ett frndrat sexualitetsmnster hos
den islndska aristokratin under senmedeltiden. Frillovsendet frlorade sin politiska betydelse, monogami blev en starkare norm och
ktenskapet en viktigare alliansform. Unga kvinnor frvntades nu
vara jungfrur nr de gifte sig, och maktens mn lrde sig att lska p
ett mer sublimt stt. Dessa frndringar har frklarats av tv maktfrskjutningar i det islndska samhllet: en politisk nyordning dr makten utgick frn en kung, och en kyrklig organisation som mer effektivt
kontrollerade ktenskapsbildningen.19 Men det frndrade sexualitetsmnstret kan ocks ses ur ett annat perspektiv. Maktfrskjutningarna hade gjort det viktigare fr den islndska aristokratin att definiera sig som en avgrnsad grupp, och sexualiteten var anvndbar nr
man ville markera avstnd mot andra samhllsgrupper. Manlig terhllsamhet och kvinnlig oskuld kunde fungera som sociala markrer.
17

mandom och mdom

Aristokratins intresse fr ktenskap och sexualitet framgr av
mnga riddarromaner som skrevs p Island under senmedeltiden.
Dessa fyllde en viktig funktion nr en starkare aristokratisk identitet
skapades.20 Riddarromanerna terger inte den islndska aristokratins
levnadsfrhllanden, ven om flera islnningar bar titlarna riddari
och herra. De r snarare idealbilder av hur en fullkomlig vrld kan
vara, ett slags utopier.21 Hr beskrivs ett samhlle dr riddare hller
ihop. Deras krlek till varandra r stark, och den gr dem mktigare
n andra mn. I manliga gemenskaper som svgrar, blodsbrder
och bundsfrvanter vxer deras makt ver dem som str utanfr:
brsrkar och hedningar. Men ven kvinnor tillhr de utdefinierades
skara. Om det finns mktiga jungfrur som vgrar att gifta sig och p
s vis verlta sin makt till en man, tvekar inte riddarna att ta till vld.
Trotsiga kvinnor mste tvingas till underkastelse, socialt och sexuellt.
I min avhandling vill jag visa hur politiska och sexuella maktstrategier samspelade nr den islndska aristokratin reorganiserades och
formerades under senmedeltiden. Med samhllsfrndringarna p Island skapades vissa sexuella tankemnster som gav den aristokratiska
gruppen en starkare samhrighet och som tydligare framhvde polariteten mellan det manliga och det kvinnliga. Ett begrepp som sexuella tankemnster lyfter fram helheter och strukturer; det anger att olika
tankar om sexualiteten relaterades till varandra och p s vis strukturerade tnkandet. Men det kan ocks frsts som ett mnster fr hur
man borde tnka om det sexuella. Srskilt under 1300-talet skrevs riddarromaner som belyser sexualitetens konsekvenser fr ridderskapet.
I dem framstlls sexualiteten som ett politiskt maktinstrument, och
hr formuleras en sexualmoral fr hviska mn och kvinnor.
F historiker har tidigare utnyttjat islndska riddarromaner fr att
besvara frgor om samhllsfrhllanden p Island under senmedeltiden.22 Handlingen i dem utspelas p den europeiska kontinenten eller
nnu lngre bort, och det kan nog frklara att historikers intresse har
varit s svalt. Det finns dock flera litteraturforskare som har visat att
de hr riddarromanerna kan vara anvndbara fr historiska studier.
Torfi H. Tulinius r en av dem. Han menar att litteraturen har mycket
att bertta om det samhlle som den har sitt ursprung i. Den ger oss
18

sexualitet och samhlle

kunskap om hur mnniskor byggde upp sin vrldsskdning och sitt
vrdesystem, och den talar om vad som sysselsatte deras tankar. Det
gller ven riddarromanerna ven om de tycks behandla en rent fiktiv vrld.23
Det kan tillggas att riddarromanerna ocks r viktiga som historisk klla eftersom de komplicerar och kvalificerar snarare n frenklar vr frstelse av det frflutna. Den litterra fiktionen gr det lttare
att upptcka paradoxer, kontraster och diskrepanser som inte r synliga i exempelvis lagar, stadgor och brev. P s vis finns en mjlighet
att min underskning kan nyansera och problematisera slutsatser som
andra historiker har grundat p andra kllmaterial.
Tv vergripande problem har formulerats utifrn avhandlingens
syfte. Det ena fokuserar sexualiteten som gruppskapande. Hur anvndes sexualiteten fr att uttrycka social grupptillhrighet nr den islndska aristokratin formerades under senmedeltiden? P vilket stt
frvntades aristokrater agera sexuellt? Vad ansgs skilja deras begr
frn andra mnniskors? Hr finns anledning att underska aristokratiska motbilder i de islndska riddarromanerna. Att framhva det avvikande hos andra har ofta varit ett stt att markera grnserna fr den
egna gruppen. Hur utnyttjades skildringar av andra sociala grupper
och deras sexuella beteenden fr att visa p det specifikt aristokratiska?
Det andra problemet lyfter fram sexualiteten som knsskapande.
Hur anvndes sexualiteten fr att skilja manlighet frn kvinnlighet nr
en starkare aristokratisk identitet utvecklades? Vilka sexuella beteenden definierades som manliga och vilka definierades som kvinnliga? I
flera av riddarromanerna frekommer fysiska vergrepp och sexuellt
tvng nr riddaren frsker ervra en prinsessa och gra henne till sin
hustru. Dessa handlingar vcker frgor om lust och smrta, om vrdighet och frnedring. Vad kan skildringarna av tortyr och vldtkter
bertta om hur mns och kvinnors sexualitet konstruerades under
senmedeltiden?

19

mandom och mdom

Manligt, kvinnligt och sexuellt

Att studera sexuella tankemnster i historien r en utmaning. Michel
Foucault skriver om sitt skande efter en kunskap som tvingar honom bort frn sin kultur och sitt historiska sammanhang: Det finns
tillfllen i livet d frgan om man kan tnka p annat stt n man
tnker, och se p annat stt n man ser, r ndvndig att stlla om
man vill fortstta att betrakta och att fundera.24 Hans ord r tankevckande. Det finns alltid en fara att man tolkar det frflutna efter
moderna mnster och kategorier. Vr tids sexualitet r annorlunda
n andra tiders, och det mste historikern vara medveten om nr han
sker svar p sina frgor.25 Sexualiteten r en produkt av samhllet,
och det innebr att sexuella tankemnster r historiskt frankrade.
De formas av sin tids villkor och vrderingar.26 S var det ven p det
senmedeltida Island. Jag ser det s att mten mellan olika normsystem
gjorde att den islndska aristokratins frstelse av sexualiteten frndrades. Nya tnkestt skapades bde i samverkan och i konfrontation
med andra aktrer i det islndska samhllet: kyrka och kungamakt.
En frga som livligt har diskuterats under de senaste rtiondena
r om medeltidens mnniskor upplevde sexualiteten som en identitet
p det stt som mnga gr idag. Gjorde man exempelvis samma tskillnad mellan en heterosexuell och en homosexuell begrsriktning?
I den mycket uppmrksammade boken Christianity, Social Tolerance,
and Homosexuality frn 1980 skriver historikern John Boswell att gay
people ocks fanns p medeltiden. Med det menar han persons who
are conscious of erotic inclination toward their own gender as a distinguishing characteristic.27 Fr honom r homosexualiteten tidls i
den meningen att samknat begr alltid har gett en sexuell identitet,
oavsett om mnniskan har kallat sig homosexuell eller inte. Boswells
bok vckte stark genklang hos mnga lsare, inte minst bland allmnheten. Men den mtte ocks skarp kritik, srskilt frn forskare som
betraktade hans frhllningsstt till sexualitet som alltfr essentialistiskt.28 Sexuella identiteter r sentida konstruktioner, hvdade man
och hnvisade till Michel Foucaults diskussion om sodomitens omvandling till homosexuell man under 1800-talet:

20

sexualitet och samhlle

Sodomin den gamla civilrttens och den gamla kanoniska rttens sodomi var en typ av frbjuden handling; utvaren av den var bara dess juridiska subjekt. Den homosexuelle p 1800-talet har blivit en personlighet
med ett frflutet, en historia och en barndom, en karaktr, en livsform; en
morfologi ocks, med en indiskret anatomi och kanske en mystisk fysiologi. Hans sexualitet genomsyrar hela hans person. verallt hos honom
r den nrvarande.29

Idag r kritiken mot Boswell mildare. Det har ppekats att Foucaults
distinktion mellan sodomi och homosexualitet ska frsts som en diskursiv analys och inte en socialhistorisk beskrivning. Den vill visa p
ett nytt stt att tala om samknat begr under 1800-talet. Foucaults
syfte var aldrig att avfrda historiska underskningar av hur sexuella identiteter skapades i frmodern tid.30 Ett antal olika kllor frn
medeltiden visar att mn som hade samlag med andra mn uppfattades om inte av sig sjlva s tminstone av andra som tillhrande en
srskild grupp med srskilda begr.31 Men det innebr inte att dessa
mn br beskrivas som homosexuella. Inte alls. Vr tids homosexualitet r av annat slag, ppekar teologen och medeltidsforskaren Mark D.
Jordan: The identities are different, as are the notions about identity
itself.32
Under medeltiden fanns en annan tskillnad som var viktigare
att gra. Historikern Ruth Mazo Karras konstaterar att medeltidens
sexualitet skapades av handlingar snarare n begrsriktningar. P s
vis var distinktionen mellan knsaktens deltagare tydligare n den
mellan heterosexuellt och homosexuellt begr.33 I det medeltida sam
hllet gick den avgrande skiljelinjen mellan mn som penetrerade
och kvinnor (eller andra mn) som penetrerades. Deras roller uppfattades som vitt skilda, och det gjorde att samlaget upplevdes p
olika stt.34 Ett liknande tankemnster prglade den antika kulturen.
Sexualitetsteoretikern och antikforskaren David M. Halperin understryker att grekernas tusenriga texter beskriver knsakten som a
deeply polarizing experience.35 Hr finns en rollfrdelning som snarare markerar avstnd n nrhet:

21

mandom och mdom

Sex is not only polarizing, however; it is also hierarchical. For the insertive partner is construed as a sexual agent, whose phallic penetration
of another persons body expresses sexual activity, whereas the receptive partner is construed as a sexual patient, whose submission to phallic penetration expresses sexual passivity. Sexual activity, moreover,
is thematized as domination: the relation between the active and the
passive sexual partner is thought of as the same kind of relation as that
obtaining between social superior and social inferior.36

Knsakten var rollbesatt och skulle s vara. Lngt fram i tiden ansgs det sexuella umgnget mellan man och kvinna terge en naturlig
maktordning som inte fick rubbas, och under medeltiden uttrycktes
uppfattningen om aktiva mn och passiva kvinnor i allt frn medicinska redogrelser till teologiska utlggningar. I alla samhllslager fanns
en stark vertygelse om att sexuella avvikelser skapade social oreda.37
Sodomitiska handlingar var srskilt allvarliga. Mn som hade anala
samlag med andra mn brt mot Guds skapelseordning och naturens
principer. Sodomiten missbrukade sin manlighet och frkvinnligades nr han lt sin kropp utnyttjas. Men ven samlag mellan man och
kvinna uppfattades som farliga om de avvek frn normen. En hustru
som red sin man gjorde honom svag och srbar. Med henne verst
fanns risken att samhllets hierarkiska ordning sattes ur spel, att mannen bervades sin auktoritet och vanrades av sin egen hustru.38
Ruth Mazo Karras konstaterar att polariteten mellan man och
kvinna var srskilt stark i den aristokratiska kulturen under senmedeltiden. En riddare var manlig nr han utvade vld, antingen p
slagflten eller i tornerspelen, och ofta gjordes det kvinnliga till manlighetens motsats. Att vara man innebar att inte vara kvinna: att ervra
och inte bli ervrad, att handla och inte bli handlad mot. I andra samhllssegment var knspolariteten inte lika framtrdande. Bland lrda
mn i den enknade universitetsmiljn definierades manlighet som
frnuft och besinning. Att vara man innebar dr att inte vara ett djur.
I stdernas hantverkarskrn sgs istllet kunnighet och mognad som
utmrkande fr mannen. Hantverkaren var man till skillnad frn ett
barn som nnu inte hade tillrckliga insikter.39 I sina analyser pekar
Karras p komplexiteten i medeltidens knsstrukturer. Ngon form
22

sexualitet och samhlle

av manlighet var alltid norm, men motsatsen var inte ndvndigtvis
det kvinnliga. Inom vissa grupper fanns andra dikotomier som var
viktigare.
Hur det manliga relaterades till det kvinnliga kunde ocks variera mellan olika samhllsformer. Historikern Jo Ann McNamara har
visat hur manligheten omformulerades nr nya mbeten skapades i
statsfrvaltningarna p den europeiska kontinenten under 1100-talet.
Dessa mbeten besattes ofta av prster och munkar som levde i celibat, och deras avhllsamhet blev problematisk i ett samhlle dr en
man mste vara potent och viril. Det krvdes helt enkelt att manligheten expanderade. Men det fordrades ocks att det manliga tydligare
skildes frn det kvinnliga. Fljden blev att kvinnor demoniserades
och sexualiserades mer n tidigare.40
ven urbaniseringen och stadsvsendets utveckling bidrog till en
starkare knspolaritet. The surge in population and material prosperity in the early twelfth century opened up a wide variety of practical choices for medieval men, skriver McNamara. Fr kvinnorna sg
situationen annorlunda ut. Framvxten av olika samhllsinstitutioner innebar att kvinnors handlingsutrymme begrnsades och att fler
kvinnliga stereotyper skapades.41 Historikern Joan Kelly-Gadol ser en
liknande utveckling i italienska stadsstater under 1300-talet. I Florens
uppstod med tiden det borgerliga knsrollsystemet som placerade
mannen i den offentliga sfren och kvinnan i hemmet, och krvde
sociala dygder av honom och kyskhet och moderskap av henne. Det
ledde enligt Kelly-Gadol till nya inskrnkningar av den kvinnliga
sexualiteten.42

Det homosociala ramverket

I det medeltida samhllet var manliga gemenskaper viktiga. Oavsett
om mannen var riddare, lrd eller hantverkare s omgavs han av andra mn: ett riddarflje, ett kollegium eller ett skr. S r det ocks i
islndska riddarromaner. Det sluts mnga vnskapspakter mellan riddare, och blodsbrder finns i s gott som alla romaner. Deras betydel-

23

mandom och mdom

se ska fr den skull inte verskattas, menar litteraturforskaren Astrid
van Nahl. Riddaren str nd ensam i sina strvanden, och ett svuret
broderskap pverkar sllan dramats upplsning.43 Min uppfattning r
en helt annan. Det r som aktrer i manliga ntverk av olika slag som
romanernas hjltar kan frskra sig om att handlingens utgng blir
den nskade.
I de islndska riddarromanerna finns ett homosocialt ramverk
som avgr hur ktenskapsbildningen och sexualiteten gestaltas. Riddarnas nrhet till varandra skapar en homosocial ordning med regler
fr hur man fr upptrda. Det r med andra ord i manliga gemenskaper som sexualitetens villkor formuleras. Ordet homosocialitet r,
som sexualitetsteoretikern Eve Kosofsky Sedgwick ppekar, en sprklig nybildning av homosexualitet. Det r skapat fr att markera att de
samknade kontakterna inte r sexuella. Det r istllet s att manlig
intimitet ofta knnetecknas av en rdsla eller rentav avsky fr mn
som trr andra mn.44 Sexuella begr rubbar ordningen och upplevs
drfr som hotande. I riddarnas fostbrdralag, som i andra homosociala nrhetsrelationer mellan mn, r trn till kvinnor ndvndig
och obligatorisk. Den neutraliserar blodsbrdernas tillgivenhet till
varandra och reglerar dess uttrycksformer.45
Riddarromanernas kvinnor r ur det perspektivet nrmast att betrakta som fogar i ett manligt ntverksbygge. De r kittet som hller
ihop ridderskapet, men deras inflytande ver hndelsernas utveckling
r ofta mycket begrnsat. Likvl fordras deras nrvaro nr riddarna
vill skapa starka och varaktiga relationer till varandra. Riddarromanerna ansluter p s vis till det problemkomplex som Gayle Rubin
betecknar the traffic in women, en kvinnohandel som efter hennes
frmenande utgr grunden fr alla patriarkala relationer. Det r inte
svrt att finna historiska exempel p den hr typen av transaktioner,
menar Rubin. Kvinnor har getts i ktenskap, tagits som krigsbyten,
erlagts som tribut, bytts, kpts och slts.46 De har frbundit mn med
mn och varit ndvndiga som mellanled vid verfringar av egendomar eftersom the relationship of a male to every other male is defined
through a woman.47 Det r i ett stndigt utbyte av kvinnor som mn
har kunnat konsolidera sin makt.
24

sexualitet och samhlle

Gayle Rubins resonemang r en knskritisk tolkning av bland andra antropologen Claude Lvi-Strauss forskning om slktskapsstrukturer och d srskilt hans diskussioner om kvinnan som frbindelselnk vid egendomstransaktioner. Gvor fyller en viktig funktion i
alla samhllen, ppekar Lvi-Strauss, men en gva r mer vrdefull
n andra: kvinnan som verlmnas av en man till en annan.48 Nr en
kvinna ges bort i ktenskap upprttas band som r lngt starkare n
reciproka relationer som fljer av andra gvor. Parterna blir besvgrade och deras ttlingar blodsbeslktade.49
ktenskapet r med andra ord inte ett avtal mellan en man och en
kvinna dr bda erbjuder och mottar ngot som man ltt kan frledas
att tro. Det r en verenskommelse mellan tv eller flera mn. Hrigenom ges faktisk existens t ett knsfrtryck, menar Gayle Rubin.
Kvinnan har ingen mjlighet att sjlv gifta bort sig med en man eller
med en kvinna fr den delen eftersom hon inte har gandertten till
sin kropp och sin sexualitet.50 Hon r ngon annans egendom och kan
drfr inte delta i gvogivandet. Det r ett faktum som kvarstr ven
om kvinnan ger sitt samtycke till ktenskapet. Hon kan godknna eller rentav pskynda processen men inte ndra dess innehll.51
I den hviska litteraturen r utbytet av kvinnor framtrdande. Litteraturforskaren Roberta L. Krueger diskuterar ktenskap och sexua
litet i fyra franska riddarromaner frn 1200-talet och konstaterar
att varje berttelse p sitt eget stt dramatizes what historians have
described as aristocratic womans role as an exchange object in the
marriage system.52 I alla fyra mrks en oro fr vad den aristokratiska
kvinnan kan orsaka mnnen i sin omgivning om hon inte upptrder
sedesamt, och romanerna visar att manliga gemenskaper aldrig str
opverkade av kvinnlig sexualitet.53
I ett verk som Jean Renarts Le Roman de la Rose ou de Guillaume de
Dole frn tidigt 1200-tal r det aristokratiska ktenskapet ett uttryck
fr stark tillgivenhet mellan tv mn. Jungfrun r en gva som den
ene ger till den andre. Hon finns dr endast fr att strka vnskapen
som hennes bror har utvecklat till en annan man. I sig sjlv r hon
ett tomt tecken. Men nr en riddare som avundas mnnens vnskap
ifrgastter om jungfrun verkligen r kysk frndras situationen. D
25

mandom och mdom

fylls hon med innehll. Som en sexuell varelse ventyrar hon samfrstndet mellan sin bror och hans vn. Det r frst nr jungfrun har
friats frn alla anklagelser som hon kan terervras som tecken fr
manlig vnskap.54
Litteraturforskaren Susan Aronstein har noterat samma mnster i
annan fransk riddarlitteratur frn sekelskiftet 1200 dr kvinnor, som
hon skriver, are defined and redefined in response to the needs of the
homosocial culture.55 I en tid av stark samhllsfrndring d den politiska makten centraliserades och kyrkan strkte sitt grepp om ktenskapsbildningen visade den aristokratiska litteraturen ett stort intresse
fr den kvinnliga sexualiteten. En mngd litterra texter frn medeltiden kretsar kring hustrun: hennes makt ver arvskiften och hennes
inverkan p homosociala ntverk. Om hon var otrogen mot sin man
ventyrades blodets renhet, och om hon drog vanra ver honom riskerade han att uteslutas ur samhllets manliga gemenskaper. Drfr
mste hon noga vervakas.56
I Gawain Continuation, ett poem som lst anknyter till Chrtien de
Troyes berttelse om den heliga Graal, implementeras en homosocial
ordning som enligt Aronsteins uppfattning uttryckte centralmaktens
nskan om frbrdring inom aristokratin. Franska aristokrater skulle
enas under sin kung och undvika konflikter som slet snder riket.
Det r sklet till att jungfrun i Gawain Continuation inte tillts vara
en trof som kan ervras och p s vis ge upphov till rivalitet mellan
aristokrater. De homosociala relationerna ndrar karaktr i poemet,
frn att prglas av konkurrens och aggressivitet till att markera samfrstnd och lojalitet.57
ven litteraturforskaren Simon Gaunt r av uppfattningen att homosociala inslag i fransk riddardiktning mste frsts i en historisk
kontext. Han menar att kvinnans funktion i versromaner som Roman
dEnas och Floire et Blancheflor visar p en omfrhandling av sexualiteten bland franska aristokrater och att den mycket vl kan vara relaterad till kyrkans frsk att ka sin kontroll ver ktenskapsbildningen.
Nr kyrkan krvde att de blivande makarna skulle ge sitt samtycke till
ktenskapet, accentuerades den aristokratiska kvinnans bytesvrde.
Hennes vrde hade tidigare tagits fr givet, men aristokratin blev nu
26

sexualitet och samhlle

medveten om att bytesvrdet helt kunde g frlorat om hon vgrade
att bli bortgiven t en man.58
Samtyckesdoktrinen framkallade drfr en aristokratisk reaktion
och en riddardiktning som visar att kvinnan r viktig fr de manliga ntverken. Det sena 1100-talets hviska litteratur introducerade
en manlig homosocialitet dr en kvinna ses som ndvndig fr att
mnnens vnskap ska hllas levande. Hon r den som frenar dem.
Drmed inte sagt att hon rknas som en av vnnerna. Det gr hon
inte. Fransk riddardiktning r starkt knspolr, konstaterar Gaunt. I
Roman dEnas och Floire et Blancheflor definieras det manliga mot
det kvinnliga, och det fr till fljd att kvinnor kan hllas utanfr de
manliga gemenskaperna.59
P liknande stt visade islndska riddarromaner hur en homosocial ordning kunde se ut fr den ombildade makteliten p Island. Nr
hvdingarna utvecklade en starkare aristokratisk medvetenhet, skapades en hvisk litteratur som mtte deras behov av igenknning och
sjlvspegling. Det var nu angelget att formulera tankar om en aristokratisk gemenskap som band dem samman och avgrnsade dem frn
andra mn, och dessa tankar pverkade de litterra skildringarna av
ktenskap och sexualitet. En viktig utgngspunkt i avhandlingen r
drfr att ven islndska riddarromaner fngar homosociala strvanden. Hur romanernas homosociala mnster ser ut terstr dock att
underska.

Avhandlingens disposition
Efter det inledande kapitlet som anger studiens utgngspunkter fljer
sju kapitel. Avhandlingens andra kapitel, Island och Europa, beskriver
mer ingende de politiska frndringarna p Island under 1200-talet och aristokratins reorganisering och formering efter fristatstidens
slut. Utvecklingen betraktas ocks ur ett europeiskt perspektiv. I kapitlet argumenteras fr att avhandlingen kan ses som en studie av ett
europeiskt samhlle som blev alltmer homogent.
Sexuella tankemnster i historien blir begripliga frst nr man tar
dtidens frestllningar om kn i beaktande, och det tredje kapitlet i
27

mandom och mdom

avhandlingen, Knskartan ritas om, handlar om hur manlighet och
kvinnlighet omformulerades i det islndska samhllet. Mycket har
redan skrivits om knsrelationerna under fristatstiden, och ett viktigt inslag r drfr diskussionen av tidigare forskning. I kapitlet anvnds ocks kllor som brllopstal och skrifterml fr att visa att normerna fr aristokratins mn och kvinnor tydligare skildes t under
senmedeltiden.
Avhandlingens huvudsakliga kllmaterial r islndska riddarromaner, och i det fjrde kapitlet, Sagans vrld, frs ett resonemang om
hur de kan anvndas som historisk klla. Riddarromanerna har sllan
utnyttjats i historieforskningen, ven om det har ppekats att de var
ideologiskt viktiga fr den islndska aristokratin. Det finns drfr en
del kllkritiska ppekanden att gra. Kapitlet lyfter bland annat fram
den hviska litteraturens dialogiska funktion: att romanerna formades av ett samhlle i frndring men att de ven formade och frndrade samhllet.
Tre av avhandlingens kapitel belyser sexuella tankemnster med
exempel frn de islndska riddarromanerna. Det femte kapitlet, H
viska riddare och andra mn, tar sikte p manlig sexualitet och homosociala relationer. Hur beskrivs ridderskapets mn? P vilket stt
pverkas deras sexuella beteenden av manliga gemenskaper som vapenbrdraskap och fostbrdralag? Andra frgor som diskuteras r
vad som skiljer riddarnas begr frn andra mns och vilken funktion
hedningar, brsrkar och monster fyller i riddarromanerna.
Avhandlingens sjtte kapitel, Oskuldens tid, uppmrksammar jungfrun som aristokratisk tankefigur. Hr anvnds riddarromanerna fr
att besvara frgor om hur kvinnlig sexualitet konstruerades i den
aristokratiska miljn. Hur skildras kvinnors begr i romanerna? P
vilket stt frvntas en aristokratisk jungfru agera nr hon mter en
man som intresserar henne? Kapitlet belyser srskilt jungfrudomens
mnga paradoxer och aristokratins kluvenhet till oskulden.
Det sjunde kapitlet, Knsaktens hierarki, studerar samlaget mellan
man och kvinna som knsskapande handling. I flera av de islndska
riddarromanerna utfrs vldshandlingar nr riddaren uppvaktar en
jungfru; de plgar och frnedrar varandra. Vilken funktion fyller tor28

sexualitet och samhlle

tyren och vldtkterna i romanerna? De vldserotiska skildringarna
vcker frgor om hur sexualiteten fungerade som ett maktmedel och
p vilket stt samlaget etablerade en hierarkisk ordning mellan knen.
I bokens ttonde och sista kapitel, Mandom och mdom, frs en avslutande diskussion om sexuella tankemnster p Island under senmedeltiden. Hr placeras riddarromanernas motiv i en vidare kontext och
ges en historisk infattning. Kapitlet uppmrksammar framfr allt samspelet mellan politiska och sexuella maktstrategier nr den islndska
aristokratin reorganiserades och formerades efter fristatstidens slut.

29

kapitel 2
island och europa
Maktfrskjutningar och samhllsfrndringar
Sedan Island hade blivit en del av det norska riket frndrades de politiska strukturerna i samhllet. Gamla maktenheter avskaffades, och
det inrttades nya mbeten som skulle frvalta den norske kungens
skattland och bevaka hans intressen. Det var kungen som utsg sina
mbetsmn p Island, och det innebar att fristatstidens hvdingar
och framfr allt deras ttlingar mste anpassa sig till den nya maktordningen om de ville behlla sitt politiska inflytande. Srskilt under
1300-talet skedde en formering av den islndska aristokratin, och vid
seklets mitt hade mktiga mbetsmannaslkter uppsttt. Aristokratiska ktenskap hade blivit en viktigare alliansform, och den sociala
skiktningen i samhllet hade kat. Det var nu angelget fr aristokratin att framst som en avgrnsad grupp med egna normer och
vrderingar.
Det ska ppekas att en formering av aristokratin inte var unik fr Island. Liknande formeringsprocesser gde rum p mnga hll runtom
i Europa under medeltiden. Det finns drfr goda skl att anlgga ett
europeiskt perspektiv p det islndska samhllets utveckling. P kontinenten skedde frndringarna ngot tidigare. Dr reorganiserades
aristokratin redan under 1000-talet. I en tid nr politisk makt alltmer
grundades p jordgande, var aristokratin tvungen att noga bevaka
sitt godsinnehav. Det fick till fljd att arvs- och slktskapsstrukturerna
frndrades. Successivt utvecklades ett strngare patrilinjrt mnster
fr att slktens egendomar lttare skulle kunna hllas samlade.

mandom och mdom

Frn hvdingar till mbetsmn

Under fristatstiden styrdes Island av godar (goar eller goorsmenn).
En godes vlde kallades godord (goor), och godarnas politiska inflytande grundades framfr allt p makten ver mnniskor.60 Alla fria,
sjlvgande bnder skulle vara tingmn under en gode, men det stod
dem fritt att vlja vilken.61 Mellan hvdingar och bnder skapades p
s stt personliga band som sedan gav styrka i politiska situationer.
Nr en gode agerade p tinget hade han std av sina tingmn, srskilt
i konflikter med andra godar. Utan tingmn underminerades frtroendet fr honom, och drfr mste han vrda relationerna till dem
och ge dem skydd nr s behvdes.62 Ett stt att utvidga det manliga
ntverket var, som vi redan har sett, frillovsendet. Ett annat stt att
vinna nya vnner och behlla gamla var att dela med sig av sina rikedomar: att ge stora gstabud och sknka bort dyrbara gvor. Systemet
var redistributivt i den meningen att gvorna som goden delade ut
utgjordes av bndernas produktionsverskott. P s vis skapades en
cirkulation i systemet som hll goden och hans tingmn samman.63
Det fanns problem frenade med ett system dr goden och tingmnnen kunde bo lngt ifrn varandra. Avstnden gjorde det svrt fr
dem att uppfylla sina plikter, och redan under 1100-talet skedde en
kad territorialisering av den politiska makten. Godarnas maktbaser
fick geografiska grnser, och det blev viktigare att ga stora jordegendomar fr den som ville utva makt.64 Fler och fler godord samlades
p allt frre hnder, och tidigt p 1220-talet styrdes Island av fem slkter. Vid samma tid blev kontakterna mellan de islndska hvdingarna
och den norske kungen intensivare. Fr en hvding var det viktigt att
ha ett gott frhllande till norska makthavare, eftersom det gav honom
prestige och ocks visst beskydd vid konflikter med andra hvdingar.
Under fristatstidens sista rtionden ingick nstan alla islndska godar
i den norske kungens hird. De hade drmed lovat att tjna honom
och vara hans handgngna mn.65 Detta kunde kungen utnyttja, och
vid upprepade tillfllen krvde han av olika hvdingar att de skulle
gra n till hans skattland.66 Men deras engagemang var sllan srskilt
starkt, och det skulle drja till 1260-talet innan den norske kungen
hade kontroll ver samtliga godord.67
32

island och europa

En islndsk gode hade 1258 blivit utsedd att som jarl vara kungens
mbetsman p Island, och ngra r efter hans dd fick islnningarna
en ny lagbok i Jrnsa.68 De nya rttsreglerna ogillades av mnga, och
det tog tre r innan lagboken 1273 accepterades i sin helhet. D hade
islnningarna redan godtagit flera viktiga politiska frndringar.69 En
var att godorden frsvann. Island skulle istllet frvaltas av mbetsmn sysslomn (sslumenn) och lagmn (lgmenn) som utsgs
av den norske kungen. Senare tillkom ven en hirdstyrare (hirstjri)
som makthavare.70 En annan frndring var att hmndrtten begrnsades. Att hmnas med drp blev ett brott mot kungen, svida inte
srskilda omstndigheter frelg. Drmed var frsta steget taget mot
ett kungligt vldsmonopol, och nr Jrnsa ersattes av Jnsbk som
lagbok 1281 blev i princip alla hmnddrp frbjudna.71
mbetsmnnen p Island bildade en tjnstearistokrati. De fretrdde den norske kungen p n och fick sin auktoritet frn honom.
P s vis institutionaliserades ocks den politiska makten. Den blev
given av kungen, som sjlv hade ftt den av Gud. Makten kunde drfr inte ervras av andra hvdingar p samma stt som tidigare. I fristatstidens slutskede hade de politiska motsttningarna i samhllet
intensifierats. Hrda strider utkmpades mellan olika hvdingar som
alla hade ambitionen att bli mktigast p Island. Det fanns visserligen
hvdingar som var lojala mot varandra, men de konkurrerade nd
om makten. Och ven om de tillhrde en maktelit och samma sociala
skikt, var det sllan som de gav uttryck fr att vara medlemmar av
en avgrnsad samhllsgrupp eller brare av en aristokratisk id. Detta
frndrades rtiondena efter fristatstidens slut nr hvdingarnas konflikter klingade av.72
En lngvarig strid om kyrklig gandertt bidrog till att svetsa de
islndska hvdingarna samman. Under medeltiden uppfrdes och
frvaltades mnga kyrkor p Island av godar. Det gav godarna vissa
intkter, ssom kyrkornas tionde, men framfr allt ett politiskt inflytande.73 Drfr blev reaktionerna mycket starka nr en islndsk
biskop 1269 framfrde rkebiskopens krav att alla kyrkor med jordegendomar som en gng hade donerats till kyrkan nu skulle lyda under biskopen. Han skulle ven rda ver kyrkornas tionde. Drmed
33

mandom och mdom

riskerade hvdingarna att frlora makt och inkomster.74 Frst 1297
slts en verenskommelse om den kyrkliga gandertten som innebar att mnga hvdingar bervades jordegendomar och tvingades
ska sig nya maktbaser.75 Godeslkterna var frsvagade, och uppgrelsen gjorde det nnu viktigare fr hvdingarna att f mbeten i
frvaltningen och p s vis del av skatteintkterna frn den islndska
befolkningen.76

Den islndska aristokratins formering

Att ett begrepp som aristokrati anvnds fr att beskriva makteliten p
Island under senmedeltiden kanske frvnar en och annan lsare. En
del av de islndska mbetsmnnen var rika, men deras vlstnd var
inte s stort som de europeiska feodalherrarnas och drmed var deras
levnadsfrhllanden frmodligen rtt olika. nd finns det skl att
beteckna dem som aristokrater.77 mbetsmnnen p Island utvade
sin makt som godarnas arvtagare, och de frenades kring vissa frestllningar om vad det innebar att vara kungens mn. Det fanns ocks
en strvan hos dem att som grupp avgrnsa sig frn andra mnniskor
i samhllet. Det sena 1300-talets sagalitteratur avsljar att mn med
mbete rknade sig som aristokrater, som fretrdare fr den norska
och senare danska kungamakten. Litteraturforskaren Vsteinn lason
konstaterar att ven om jordbruket fortfarande var en viktig inkomstklla fr dessa mn, s betraktade de sig inte lngre som bnder.78 De
tilltalades starkt av hviska ideal, och de ansg sjlva att deras vrderingar var annorlunda n den vriga befolkningens.79
Den islndska aristokratins formering tog lng tid och pgick under hela 1300-talet. Med jmna mellanrum uppstod konflikter mellan
olika mbetsmn, och situationen frsvrades skert av att den norske
kungen aldrig beskte sitt skattland i nordvst.80 Historikern Sigrur
Beck ser tre faser i aristokratins formering p Island under senmedeltiden.81 En frsta fas intrdde redan p 1220-talet nr kungen brjade
knyta islndska hvdingar till sig och gjorde dem till sina hirdmn.
Sedan islnningarna hade blivit skattskyldiga till honom p 1260-talet

34

island och europa

frndrades den politiska ordningen i det islndska samhllet, men
det innebar inte att makteliten frlorade sitt inflytande. Nr godarna ersattes av mbetsmn fick frvisso rika storbnder chansen att
st i kungens tjnst, men det var ur hvdingarnas skara som han till
en brjan valde sina sysslomn och lagmn.82 Dr fanns en politisk
erfarenhet och en administrativ kunskap som var vrdefull och som
mste tillvaratas.
Den norske kungen hade ett intresse av att hvdingarna hll ihop,
och det frekom att han tvingade dem till vnskap. Det hnde Hrafn
Oddsson och orvarr rarinsson som var bittra fiender sedan lng
tid tillbaka. Hrafn hade drpt en av orvarrs brder, och drefter
hade de stridit mot varandra i ett blodigt slag vid 1250-talets mitt.83
Nr Magns Hkonarson, den norske kungen, utsg dem 1273 att vara
hans ombud p Island avkrvdes drfr bda en vnskapsfrklaring.84
Innan kungen gav dem hela Island att styra under hans vlde mste mnnen svra en trohetsed till varandra och lova att hlla sams.85
Eder fick aldrig brytas inte ens om de svors under tvng och det
utnyttjade kungen fr att fra de islndska hvdingarna samman.86
Vid sekelskiftet 1300 frndrades sammansttningen av mbetsmn, och drmed gick aristokratins formering in i en andra fas. Nr
godarna inte lngre var i livet breddades rekryteringsbasen, och redan under 1290-talet utsgs en norrman att vara syssloman p norra
Island.87 Snart terfanns norska riddare ven som lagmn, och det
har tolkats som ett frsk frn den norske kungens sida att strka sin
makt.88 Det skapade oro bland de islndska mbetsmnnen, och i ett
kontrakt frn 1302 krvde hela allmogen p Island att alla lagmn
och sysslomn p n skulle vara islnningar och dessutom av de tter som fordom har gett upp godorden.89 Kontraktets autenticitet har
ifrgasatts, men det r nd inte orimligt att islndska mbetsmn
som sjlvutnmnda talesmn fr allmogen formulerade ett sdant
krav vid sekelskiftet 1300.90
Ocks andra mn fick makt. Alltfler islndska storbnder tilldelades mbeten. De hade en annan frankring i lokalsamhllet, och deras
mbetsperioder var som regel betydligt lngre n de norska riddarnas.
Det gjordes frsk att hindra storbnderna frn att bli alltfr mktiga.
35

mandom och mdom

Kontraktet frn 1302 ska mjligen ses som ett sdant. Historikern
Helgi orlksson menar att de politiska motsttningarna ven har satt
spr i litteraturen; berttelser som Finnboga saga ramma, Kjalnesinga
saga och rar saga hreu avsljar hrda maktkamper som rasade
p Island vid 1300-talets brjan. Han betraktar dessa sagor om det islndska landtagandet ngra hundra r tidigare som ett slags allegorier.
De kan ses som sympatifrklaringar fr en fraktion av rika bondsner
som konkurrerade om makten med godarnas ttlingar.91
I en tredje fas som intrdde under 1340-talet konsoliderades den
islndska aristokratin. Vid den tiden hade mktiga mbetsmannaslkter uppsttt. Nstan alla mn som var verksamma i frvaltningen
p Island hade en hirdstyrare, en syssloman eller en lagman till far.
mbetsmnnen gifte sig i allt hgre grad med dttrar till andra mbetsmn, och av det fljde att avstndet till andra samhllsgrupper
vxte.92 De sociala skillnaderna i det islndska samhllet kade och
s ocks tjnstearistokratins inkomster. Under 1300-talet fick fisket
en allt strre ekonomisk betydelse, och mnga mbetsmn residerade
p grdar nra havet.93 Fiskerttigheterna gjorde det mjligt att skapa
stora frmgenheter, och vid sekelskiftet 1400 fanns flera mbetsmn
som satt p ansenliga rikedomar.94
ven under den tredje fasen frekom konflikter inom aristokratin,
och ofta tycks de ha handlat om samhllets resurser. Frn 1340-talet
hade den norske kungen tillsatt en hirdstyrare som under ngra r
skulle samla in skatten t honom, men de hr utnmningarna ersattes
snart av ett system dr vlbrgade mn kunde resa till Norge och kpa
sig rtten att driva in skatt frn islnningarna under en trersperiod.95
ren runt 1360 hade Island fyra hirdstyrare samtidigt, och mellan flera av dem uppstod allvarliga konflikter. Det gick till och med s lngt
att en hirdstyrare lt avrtta en annan.96 Kpen upphrde s smningom, men nya stridigheter mellan mbetsmn brt ut p 1380-talet d
nnu en hirdstyrare drptes.97 Vid den tiden representerade mbetsmnnen inte lngre den norska kronan. Frn 1383 kom Island som
norskt skattland att lyda under Danmark.
Trots stora motsttningar fanns starka frestllningar om en aristokratisk gemenskap hos senmedeltidens mbetsmn. Sigrur Beck
36

island och europa

menar att den norske kungens frnvaro skapade en viss oskerhet p
Island om hur makten skulle frdelas i framtiden och att det vckte
knslor av samhrighet och solidaritet. En mbetsman satt aldrig sker, och drfr skte han oftare samfrstnd n konflikt med andra
mbetsmn. Fr honom var det viktigt att ha mktiga vnner, och dessa
fann han inom aristokratin: Frestllningen om det aristokratiska
samfrstndet blev den tongivande normen i samhllet. Vnskapen
var i fortsttningen frbehllen jmlikar.98 Nu sattes allts de horisontella vnskapsrelationerna och nrheten till andra aristokrater frmst.

Islndskt och europeiskt

Den islndska aristokratins situation mot 1200-talets slut pminner
om den som uppkom p kontinenten ngra hundra r tidigare. Historikern Robert I. Moore talar om en europeisk revolution under 1000och 1100-talen som innebar att hela det medeltida samhllet omvandlades: jordbruket intensifierades och gav ett strre verskott, stder
vxte fram och skapade frutsttningar fr tekniska innovationer, den
vrldsliga eliten skildes frn den andliga och hittade mer effektiva stt
att utva sin makt. Det var i norra Frankrike som samhllsomvandlingen inleddes, konstaterar Moore. Hr krvdes tidigt ett stort jordinnehav om man ville bli politiskt inflytelserik, och av det sklet uppstod
svrlsta konflikter mellan aristokrater och klerker om rtten till jordegendomar och rnteinkomster. Under 1000-talet utkristalliserades s
tv viktiga principer fr jordgande, och med tiden accepterades de
svl i Frankrike som p andra hll i Europa. Den ena principen innebar att jord som en gng hade donerats till kyrkan blev kvar i kyrkans
go. Den andra principen betydde att jord som aristokratiska slkter
hade samlat p sig verfrdes genom fadersarv frn en generation till
en annan utan att styckas upp.99
Nr de stora egendomsstriderna var avgjorda sg maktens villkor
annorlunda ut, och det fick till fljd att aristokratin frndrades och
reorganiserades. Situationen fordrade att de aristokratiska slktkretsarna omdefinierades och att nya makttekniker utvecklades. Som p

37

mandom och mdom

Island skedde de hr frndringarna inom den aristokratiska gruppen.
Det var ingen revolution p s stt att den politiska makten ervrades
av mn ur andra sociala skikt.100 Det som omformade samhllet var
istllet strategierna som aristokratin anvnde fr att skra sin politiska
makt, skriver Robert I. Moore:
In order to secure the rewards which became available in consequence
the descendants of the Carolingian aristocracy found it necessary to reorganize themselves into a new social order, and to distribute power and
authority among its branches by means of new techniques, and according
to new definitions.101

Det var nu som principen om manlig primogenitur vann insteg hos

aristokratin och d srskilt bland franska feodalherrar. Att bevara
makten krvde maktkoncentration. Egendomarna mste hllas samlade, och fr att inte riskera att slktens politiska och ekonomiska inflytande marginaliserades i framtiden frskte enskilda fretrdare att
koncentrera jordinnehavet till ett ktenskap i varje generation. Hela
slktegendomen skulle sedan vertas av makarnas ldste son och av
hans ldste son efter honom. Hrigenom skapades tskillnad mellan
den ldste brodern och hans syskon, en tskillnad som gav upphov
till fundamental organizing categories of European society fr att
anvnda Moores ord.102 P sina hll var primogenituren s stark att
slkten frbjd yngre sner att ing ktenskap. Unga aristokrater som
inte hade ngot arv att vnta tvingades drfr ska sin utkomst som
riddare vid furstehoven eller som kpmn i stderna. Andra mn intrdde i slktens kloster eller upptogs i andliga brdraskap dr de frvntades verka fr sina slktingars sak.103 Frst vid sekelskiftet 1200
var aristokratins rikedomar s stora att ven yngre sner fick del av
egendomarna.104
Arvsreglerna utformades s att slktens jordegendomar tillfll en
manlig arvinge som var fdd inom ktenskapet. Det var ett stt att gra
manslinjen mer stringent, att frstrka den ldste sonens fretrdes
rtt och undvika att okta halvbrder stllde ansprk vid arvskiftet.
Men vad rknades som ett ktenskap? Svaret var inte alls sjlvklart,
och frgan stlldes p sin spets nr kyrkans mn under 1000-talet ville
38

island och europa

f kontroll ver aristokratins ktenskapsbildning och knsliv. Kyrkans
samlevnadsmodell vilade p sju grundlggande principer, konstaterar
historikern James A. Brundage. Fyra av dem skapade en definition av
ktenskapet. Man menade att ett ktenskap mste vara samtyckt av
svl man som kvinna. Det skulle ocks vara monogamt och oupplsligt, och det fick inte ings av mnniskor som var slkt med varandra.
Det ktenskapliga samlivet fngades i tre principer som frdmde
alla sexuella handlingar utanfr ktenskapet, som gjorde dem straffbara och som gav kyrkan rtt att dma i alla renden som rrde det
sexuella.105
Samtyckesdoktrinen var en krnpunkt i den kanoniska rtten,
kyrkans rttsordning. Det fanns frvisso olika uppfattningar inom
kyrkan under medeltiden om vad som egentligen konstituerade ett
ktenskap, men med tiden kom den franske teologen Petrus Lombardus lra att glla som lag i stora delar av Europa.106 Han menade att
man och hustru infr vittnen mste ha accepterat giftermlet fr att
det skulle vara giltigt. Om makarna sedan fullbordade sitt ktenskap
sexuellt eller inte spelade mindre roll. Det var lftena som frenade
dem.107 I praktiken gjordes dock samlaget ofta till ett centralt moment
i giftermlsprocessen, och i flera lnder lades stor vikt vid att ktenskapet verkligen fullbordades.108
Kyrkans frsk att frndra ktenskapet vckte motstnd hos aristokratin, och historikern Georges Duby har tolkat de segslitna tvisterna i nordvstra Frankrike under 1000-talet som en kollision mellan
tv ktenskapsmodeller, en kyrklig och en aristokratisk (eller vrldslig).109 Fr aristokratin var ktenskapen frmst politiska och ekonomiska avtal, och drfr framstod kyrkans krav som orimliga. Kyrkans
ktenskapslra gjorde det p stt och vis svrare fr aristokratin att
mta samhllets omvandlingar. Det fanns en risk att slktens makt
skulle g frlorad om ktenskapskontrakt inte fick brytas nr den politiska situationen frndrades.110 ven kravet p monogami oroade.
Om man vergav frillovsendet kunde viktiga resurser i slktens ntverk frsvinna, och drmed skulle det politiska handlingsutrymmet
begrnsas ytterligare.111 Makarnas samtycke var en annan stridsfrga.
Att lta mannen och kvinnan flla avgrandet vid en ktenskapsfr39

mandom och mdom

handling sgs som oacceptabelt. ktenskapet var ett viktigt alliansredskap och drfr en angelgenhet fr slkten.112 Ett frbud mot kten
skap mellan slktingar uppfattades ocks som ett hot. Det gjorde det
svrare fr aristokratin att skapa stora godskomplex och drigenom
strka sin maktbas.113
Trots alla invndningar anpassades nd aristokratins ktenskapsbildning efter kyrkans principer, och Georges Duby ppekar att flera
slkter snart frstod att utnyttja den kyrkliga ktenskapsmodellen. I
en tid nr aristokratin mste lita till sitt jordinnehav fr politisk makt
anvndes ktenskapets regelverk fr att trygga slktens framtid. Av
livslnga ktenskap fljde snvare familjebildningar, ett slags par
familjer som lttare kunde kontrolleras, och inom dem frdes makten
vidare frn fder till deras sner. Men primogenituren var inte mns
ensak; den frutsatte ocks aristokratiska kvinnor som var rbara och
levde kyskt. En hustru mste vljas med stor omsorg. Innan brllopet
gde rum skulle hennes jungfrudom intygas, och under vigselceremonin mste hon lova sin man trohet. nd befarade man att hon skulle
bedra honom, skriver Duby:
Trots att makan efter s mnga frsiktighetstgrder hemfrts till makens
hus frblev hon en suspekt varelse, en motstndare. Mnnen sg det ktenskapliga livet som en strid; oavltlig vaksamhet var av nden. Kanske
finns det djupt nere i mannens sjl en knsla av att kvinnan trots att
hon enligt tidens kosmologi hrde samman med natten, vattnet, mnen,
allt som r kallt och bltt brinner hftigare, frtrande. Hennes make
fruktade att inte ensam kunna slcka elden.114

Vissa medeltida teologer menade att bara misstanken om att hustrun

var otrogen mot sin man rckte fr att han skulle beviljas skilsmssa
frn henne, och den mjligheten utnyttjades ocks.115 ven andra pbud anvndes. Kyrkans incestregler var i vissa lgen en fullgod ersttning fr den avskaffade skilsmssortten. Det frekom att en hustru
som bara fdde dttrar fick se sitt ktenskap upplst sedan hennes
man helt pltsligt hade ftt knnedom om att makarna var slkt med
varandra och drfr levde i synd.116
Det har riktats kritik mot Georges Dubys ktenskapsmodeller.
Historikern David Herlihy menar exempelvis att de ger en alltfr
40

island och europa

schematisk bild av medeltidens ktenskapsmnster. Fanns det verkligen en modell som aristokratin agerade efter? Dubys terminologi r
problematisk. Den antyder att nordfranska aristokrater som kyrkans
mn formulerade en ktenskapslra och att de sedan fljde den. S
var det inte.117 Fr Herlihy framstr den kyrkliga modellen som preskriptiv; den syftade till att styra mnniskor mot ett visst ktenskaps
ideal. Den aristokratiska modellen betraktar han istllet som deskriptiv; den beskriver hur ktenskapsbildningen verkligen sg ut. Det rr
sig allts om modeller p olika plan, konstaterar Herlihy: Duby treats
the two types of model as the same, and this clouds his analysis. To
say that the two fused seems only to mean that behavior eventually
influenced the norms that governed it, as it often does.118 Det har
ocks ppekats att den aristokratiska ktenskapsmodellen inte heller
r s tydlig som Duby fr den att framst. Slktens arv skiftades inte
alltid efter principen om manlig primogenitur. Ibland fick yngre sner
del av frldrarnas gods, och det frekom ven att slktens egendomar
verfrdes till en dotters man eller en systers sner. Under 1100-talet
var manlig primogenitur ngot som aristokratin ofta fredrog men
inte alltid tillmpade.119
Rttshistorikern Helle Vogt anser att det r svrt, fr att inte sga
omjligt, att applicera Georges Dubys modeller p nordiska frhllanden. Hos den nordfranska aristokratin fanns en patrilinjr slktstrategi som inte passar in i en nordisk utveckling dr en strre likhet
mellan barnen efterstrvades nr arvet skulle skiftas. Hon r drfr
tveksam till om det giver nogen mening at sammenligne det franske
aristokrati i 10001100-tallet med udviklingen i Norden i hjmiddelalderen.120 Jag delar inte den uppfattningen. De nordiska aristokratiernas utveckling har flera likheter med den som gde rum inom
kontinentala makteliter.121 Agnes S. Arnrsdttir talar om en europeisering av ktenskapet och visar att islndska aristokrater agerade
ungefr som nordfranska feodalherrar nr kyrkan strkte sitt grepp
om ktenskapsbildningen. Av bevarade ktenskapskontrakt frn senmedeltiden framgr att ven den politiska eliten p Island strvade
efter att ka slktens makt vid egendomsverfringar. Kyrkans krav
p samtyckta ktenskap gav enskilda mn och kvinnor ett inflytande
41

mandom och mdom

som den islndska aristokratin p olika stt frskte att begrnsa.122
Hr infrdes aldrig manlig primogenitur, men det finns lagrum frn
senmedeltiden som erinrar om ett starkare patrilinjrt tnkande.123
P samma stt ska den islndska aristokratins intresse fr det hviska ses i ett europeiskt perspektiv. Ordet hvisk anvndes under
medeltiden fr att beskriva frhllningsstt och uttrycksformer som
var passande vid hovet och drmed ven i det vriga samhllet. Det
associerades srskilt med aristokrater. Hviskhet var ett ideal som
frenade brd, rikedom, prakt, sknhet och ryktbarhet med fromhet,
frfining, ridderlighet och dla knslor.124 En hvisk man visade mod
nr han stred mot sina fiender, elegans nr han umgicks vid hovet och
gudsfruktan nr han frsvarade den kristna tron.125 I mnga situationer handlade det ocks om att visa sjlvbehrskning. Det gllde srskilt nr han knde lust och tr. Litteraturforskaren James A. Schultz
konstaterar att medeltidens aristokratiska mn var tvungna att tygla
sina sexuella begr om de ville uppfattas som hviska av omgivningen. Att upptrda kontrollerat ven sexuellt gjordes till en social
markr; det skilde dem frn mn ur andra samhllsgrupper.126
Historikern Robert Bartlett talar om en kulturell homogenisering under medeltiden som innebar att Europa fick en mer enhetlig
samhllskultur politiskt, ekonomiskt och socialt. Frn Frankrike,
vstra Tyskland och norra Italien gick impulser till de mer perifera
delarna av kontinenten som p s vis europeiserades.127 Den vgen
spreds ocks den hviska kulturen till Norden ven till Island och
som i andra europeiska lnder var den starkt bidragande till att aristokratin utvecklade gemensamma normer och frhllningsstt.128
Srskilt riddardiktningen verkade sammanhllande. I en av de mer
omfattande studierna av hvisk kultur under medeltiden konstaterar
litteraturforskaren Joachim Bumke att riddardiktningen fngar aristokratiska ider, frvntningar och drmmar. Den kan framfr allt relateras till det han kallar the reality of social consciousness and cultural
norms.129

42

island och europa

Maktfrskjutningar och samhllsfrndringar

P Island fanns inte de materiella resurser som krvdes fr en utvecklad hovkultur. Inga praktfulla borgar uppfrdes som kunde vittna om
makt och rikedomar. Men islndska aristokrater hade nd ett behov
av att framhva sin srskilda stllning i samhllet, och de frfogade
ver ideologiska och kulturella resurser som gjorde det mjligt fr dem
att avgrnsa sig som grupp. Hit mste riddarromanerna rknas. Dessa
berttelser strkte samhrigheten inom den egna gruppen och markerade avstnd mot mnniskor som stod utanfr. I riddarromanerna
lyftes hviskheten fram, och den var anvndbar som social markr.
Det var allts snarare med ett kulturellt kapital n materiella resurser
som aristokratin p Island kunde visa sin egenart.130
Det innebr inte att den islndska aristokratins reorganisering och
formering p ett avgrande stt skilde sig frn hur andra europeiska
aristokratier ombildades under medeltiden. Samhllsfrndringarna
p Island pminner om de som tidigare hade gt rum p kontinenten.
Det frekom hrda konflikter mellan aristokrati och kyrka om jordegendomar, och som p andra hll i Europa fick konflikterna till fljd
att den islndska aristokratins ekonomiska situation frndrades. Det
blev viktigare att f mbeten i administrationen och p s vis del av
skatteintkterna. Kyrkans frsk att omdefiniera ktenskapet fick ocks konsekvenser p Island. Under senmedeltiden blev aristokratiska
ktenskap den viktigaste alliansformen, och med tiden utvecklade
aristokratin ett starkare patrilinjrt tnkande.
En avhandling om sexuella tankemnster p Island under senmedeltiden kan drfr ses som en studie av ett europeiskt samhlle
som blev alltmer homogent. Det var ett samhlle dr organiserade
statsmakter vxte fram, dr kyrkans normsystem kom att prgla samhllslivet och dr politiska eliter omformades och hittade nya stt att
legitimera sin makt. I dessa avseenden fljer samhllsfrndringarna
p Island europeiska utvecklingslinjer, och det gr att avhandlingens
resultat kan sttas in i ett strre historiskt sammanhang. En underskning av samspelet mellan politiska och sexuella maktstrategier ger oss
ett nytt perspektiv p hur den islndska aristokratin reorganiserades
43

mandom och mdom

och formerades under senmedeltiden. Men p ett mer allmnt plan
kan den ocks klarlgga sexualitetens betydelse nr medeltida makt
eliter frndrades.

44

kapitel 3
knskartan ritas om

Manlighet och kvinnlighet under omvandling

Fr senmedeltidens aristokrati p Island var hviska ideal anvndbara
nr man tydligare ville framst som en avgrnsad grupp i samhllet.
Hviskhet skilde riddaren frn andra mn, och aristokratin tilltalades
starkt av tanken p ett islndskt ridderskap som levde och upptrdde
annorlunda n den vriga befolkningen. Men att iscenstta en hvisk
manlighet krvde vissa omformuleringar av vad som var manligt och
vad som var kvinnligt. Knskartan mste ritas om. Det behvdes bde
vidgade grnser och skarpare skiljelinjer fr att en aristokratisk man
skulle kunna utforska egenskaper och frhllningsstt som tidigare
kunde tagits fr svagheter.
Det var flera samhllsfrndringar som medverkade till att normerna fr mn och kvinnor tydligare skildes t under senmedeltiden.
Nr den islndska aristokratin integrerades alltmer i det norska riket
och Island slutligen blev den norske kungens skattland, frndrades
maktstrukturerna i samhllet. Gamla titlar och maktenheter avskaffades, och islndska aristokrater fick nya mbeten att beklda och
nya manliga identiteter att utveckla. ven kyrkans samlevnadsmodell
pverkade knsnormerna. Nr kyrkliga fretrdare reste krav p att
mnniskor skulle leva i monogama och samtyckta ktenskap, lyftes
relationen mellan man och hustru fram p ett annat stt n tidigare.
ktenskapet gjordes till ett mer personligt kontrakt, och det ppnade
ocks fr nya frstelser av manlighet och kvinnlighet.

mandom och mdom

Manligt och omanligt under fristatstiden

I sin avhandling om manlighet i det norrna samhllet konstaterar
Bjrn Bandlien att tinget och hushllet var tv viktiga arenor dr fristatstidens mn kunde visa sig manliga. Fr en islndsk hvding var
tingssammankomsterna srskilt betydelsefulla; det var ofta p tinget
som han vann andra mns respekt.131 Nr konflikter uppstod var det
hans uppgift att ge rd och std t sina tingmn och andra som frlitade sig p honom. Var han dessutom lagkunnig fick hans ord stor
tyngd vid frlikningar av olika slag.132 Historikern Jn Viar Sigursson menar att fristatstidens maktkamper till strsta delen utkmpades
med frnuftet, mer sllan med vapen. Det var klokhet, hjlpsamhet,
givmildhet och rikedom som gjorde en man mktig och omtalad p
Island.133
Men av en hvding fordrades ven frmga att utva vld. Han
levde i ett samhlle dr makten ltt kunde g frlorad, och om ngon av hans fiender vanrade eller p annat stt frskte skada honom
mste han agera med vld och frsvara sin och hushllets heder.134
Fr hvdingen som fr andra mn var det avgrande att han uppfattades som manlig i en sdan situation. Ingen fick tvivla p hans
manliga karaktr. Det vore frdande fr hans anseende, eftersom en
omanlig man frlorade sin heder. Dessa tv, manligheten och hedern,
var oupplsligt frenade.135
Det var srskilt allvarligt fr en man att bli utpekad som sexuellt undergiven. Det framgr av den islndska lagsamlingen Grgs som tar
upp flera frolmpningar dr skymforden r sexuellt laddade. Det ska
ppekas att Grgs var just en samling av rttsregler, inte en kodifierad lagbok, och att det drfr r svrt att veta vilka bestmmelser som
verkligen tillmpades.136 Vad vi dremot kan sga r att Grgs fngar
ett rttsideal under fristatstiden. Den visar hur 1200-talets maktelit
ansg att samhllet borde vara och d ocks vad som frvntades av
en man.137 Rttsreglerna om skymford och frolmpningar avsljar
mycket om manlighetsnormer i det islndska samhllet. Av dem gr
framfr allt att utlsa vad som sgs som omanligt och avvikande.

46

knskartan ritas om
Manligheten var skr. Ett litet ord kunde rcka fr att den skulle
vara ifrgasatt. slendinga saga berttar att det uppstod oroligheter vid
en frlikning i rnes p sdra Island runt 1220 nr skogsgrnserna
skulle dras upp.138 Hnfulla visor hade diktats och mnga skymford
uttalats, berttar sagan, men vid mtet mellan den rike Kolskeggr Eirksson och Loftr Plsson drevs nidet till sin spets. Loftr Plsson ansg
att skogsgrnserna borde g dr biskopen, hans far, angav dem p sin
tid. Men det accepterade inte Kolskeggr Eirksson. Han hvdade att
grnsdragningen inte hade gtt rtt till av det sklet att biskopen inte
var opartisk nr den gjordes:
Kolskeggr svarade: Din far ansgs inte vara en rttvis man, till att brja
med, utan en som frmjade sin egen sak ven om det blev en god man
av honom nr han blev biskop.
Loftr rusade d upp och sade: Hr p den! Du, din rvknullade (rass
ragr) man, vill anklaga min far fr orttfrdighet. Nu ska vi aldrig frlikas!
Smundr sade: Inte s, inte s!
orvaldr tog d till orda: Nu behvs det ngot mer n ett inte s, om
det ska hjlpa.139

Att bli nidad p det hr sttet var mycket allvarligt. Nid var en rekrnkning, grna uttryckt p vers och ofta med en sexuell anspelning.140 I nidet hnades en man fr sin ofrmga att upptrda manligt, och avsikten var att markera att freden mellan mnnen var bruten. Den som nidade uttryckte allts sitt djupa frakt fr en annan
man och frskte f honom utsttt ur samhllsgemenskapen.141
Det finns skl att stanna upp ett slag vid nidet som utpekar Kol
skeggr Eirksson som rvknullad eller mer korrekt: villig att lta sig
rvknullas. Nyckelordet r ragr som krver en frklaring. Fornislndskans ragr eller argr och dess substantivform ergi var starkt nedsttande ord som hade att gra med sexuell underkastelse; en man som
var ragr var villig att lta sig penetreras av en annan man i ett analt
samlag.142 Det var framfr allt att en man var beredd att underkasta
sig en annan man som vckte anstt.143 Drmed fick ragr ocks en
vidare innebrd. I nidet kunde en man beskyllas fr att ha lnat sig
till anala samlag, utfrt kvinnliga hushllssysslor eller upptrtt p ett

47

mandom och mdom

djuriskt stt, men anklagelserna tycks sllan ha beskrivit verkliga frhllanden.144 En man som pstods ha ltit andra mn utnyttja honom
sexuellt fraktades allts fr sin omanlighet i andra situationer. Knsakten blev en tankefigur som fngade skevheterna i hans karaktr:
fegheten nr faror hotade och undfallenheten mot andra mn.
Ett ifrgasttande av manligheten fick inte ignoreras fr d fanns
en risk att det som sagts togs fr sanning. Ordets makt var stark,
och frtal drabbade mnniskan hrt.145 Drfr sg medeltidslagarna
mycket allvarligt p skymford av olika slag. Varje beskyllning mste
rannsakas, och Grgs har noggranna freskrifter fr hur nid och andra srande ordhandlingar ska bestraffas.146 Srskilt upprrande var
om ragr anvndes. Ordets sprngkraft r inte ta miste p. Om en man
utpekades som ragr fick han hmnas med drp om han ville. ven
stroinn och sorinn, bda med betydelsen knullad, vckte sdant anstt att den utpekade gonblickligen kunde agera fr att f sin manliga heder upprttad.147 Hmndrtten fr de hr orden var den mest
villkorslsa i islndsk lag. Den kunde endast utnyttjas i detta och tv
andra fall: om ett drp hade begtts och nr hor eller vldtkt upptcktes. Att beskriva en man som sexuellt underkastad betraktades
drmed som en grvre krnkning n att sra hans kropp.148

Manligt och kvinnligt under fristatstiden

Nid kunde ocks riktas mot kvinnor, men det ska d ha haft en annan
betydelse. Flera forskare har hvdat att en kvinna utpekad som rg anklagades fr att vara otuktig och liderlig och att det var egenskaper som
fraktades lika djupt hos kvinnor som undergivenhet hos mn.149 Att
manligt och kvinnligt nid har tolkats olika r inte s frvnande med
tanke p att manlighet och kvinnlighet ofta har beskrivits som polra
motsatser i forskning om knsrelationer under nordisk medeltid. Det
talas om markerade grnser och tydligt definierade skillnader.150
Av en man fordrades mod och beslutsamhet. Nr ngon i hans hushll blev angripen skulle han visa sin frsvarsvilja. Men mod vrderades ocks hos en kvinna. Litteraturforskaren Preben Meulengracht

48

knskartan ritas om
Srensen konstaterar att den militanta manlighetsnormen var s verskuggande att ven kvinnor omfattades av den. Om mannen saknade
initiativfrmga, om han inte ville frsvara hushllets heder, mste
drfr hustrun ropa p hmnd och krva handling. En sdan kvinna
beundrades fr sina manliga kvaliteter.151 nd drar Meulengracht
Srensen ngot frvnande slutsatsen att det manliga och det kvinnliga tydligt tskildes:
Vi har allerede i forbindelse med institutionen n set, at en mands re
er afhngig af hans mandighed, og at mandighed kan defineres som det
modsatte af kvindagtighed, allts det at en mand opfrer sig som en kvinde. Forudstningen for denne symbolik er et klart defineret skel mellem
det mandlige og det kvindelige. De to kn tillgges hvert sit st af normer, og deres sociale anseelse afhnger af, om de opfylder disse normer.
Ikke blot i biologisk og fysisk forstand skal en mand vre mand og en
kvinde kvinde; han og hun skal ogs efterleve de idealer, som kulturen
stter for deres kn.152

Sjlv r jag tveksam till Preben Meulengracht Srensens utgngspunkt:

en skarp tskillnad mellan det manliga och det kvinnliga. Hans egna
resonemang om en manlighet som ven kvinnor kunde ervra indikerar ett ppnare system. Det r inte skert att en man som beskylldes
fr att vara kvinna ansgs uppvisa specifikt kvinnliga karaktrsdrag.
Manlighetens motpol var av allt att dma inte kvinnlighet. Det var
istllet det omanliga hos en man som nidet lyfte fram, att han inte
upptrdde manligt i situationer som krvde det. Att kvinnliga handlingsmnster nd kunde f representera det som mest fraktades hos
en man har filologen Else Mundal frklarat med att det undergivna
och passiva bttre tolererades hos kvinnor.153
Fr att frst niddiktningen mste vi se bortom grnsen mellan
manlighet och kvinnlighet, skriver Bjrn Bandlien. Kvinnliga attribut och igenknningstecken ger oss en dimension av nidet. Men det
omanliga kunde ocks beskrivas som djuriskhet, trldom och armod.154 Att gra nid mot en man var ett frsk att degradera honom,
att tvinga honom ned i maktlshet, och en man utpekades som svag
oavsett om han liknades vid en kvinna, en mrr, en trl eller en tig-

49

mandom och mdom

gare. Frmodligen var ven niddikter om en kvinna riktade mot mn.
Beskyllningarna drabbade hennes far och brder om hon var ogift,
hennes man om hon var gift. Nidet drog skam ver mnnen i hennes
omgivning, eftersom de inte ansgs kunna skydda henne mot andra
mns nrmanden och vergrepp.155
Nidet skadade islnningens manlighet, och s gjorde ocks viss
krleksdiktning. I Grgs finns en bestmmelse som sger att den som
diktar mansngr om en kvinna ska straffas med fredlshet.156 Termen
mansngr r av ovisst ursprung, men den avser krlekspoesi inte
sllan med erotiska inslag.157 I sin mansngr utmlade skalden en intimitet mellan honom och en kvinna, och om hon ansgs tillhra en
annan man tolkades dikten som en grov frolmpning mot honom.158
I islndska sagor skapar krlekspoesi av det hr slaget nstan alltid
konflikter mellan mn.159
Att mansngr uppfattades som en allvarlig krnkning av mlsmannens ra framgr ocks av den placering som bestmmelsen har i
rttsuppteckningarna, anser historikern Jenny Jochens.160 Grgs har
fr eftervrlden bevarats i tv handskrifter, Konungsbk och Staar
hlsbk, som bda nedtecknades under perioden 12501280.161 I
Konungsbk, som r den ldre av de tv, omnmns mansngr som
diktning i anslutning till nid och andra frolmpningar som innehll
orden ragr och stroinn.162 I Staarhlsbk terfinns bestmmelsen
om mansngr istllet i drpsbalken som ger en man rtt att dda den
som frsker sig p samlag med ngon av de kvinnor som han ansvarar fr.163 Jochens drar av detta slutsatsen att mansngr ingick i ett
komplex av poetiska rekrnkningar som vckte harm och vrede och
drfr resulterade i drp och andra vldshandlingar.164 Det behver
inte betyda att avsikten med mansngr alltid var att sra och frnrma.
Kvinnans beskyddare var nd tvungen att agera fr att inte framst
som svag och undergiven. Det var, som Bjrn Bandlien noterar, en
frga om kontroll:
Giftnings- og ektemenn fryktet mansong fordi kvinners lojalitet kunne
vende seg bort fra husholdet. Slik diktning fikk en sosial betydning ved
at det symboliserte en kvinnes underordning for et annet hushold, det

50

knskartan ritas om
angrep det maskuline trekket om kontrollere kvinners lojalitet innen
sitt eget hushold, og i forlengelsen av dette utfordret diktningen i seg selv
mannens re. Han mtte g til motangrep.165

P s vis blev krleksdiktningen till en kvinna vanrande fr hennes

mlsman. En krleksfrklaring med erotiska undertoner drabbade
lika hrt som den skndligaste av handlingar.166 Dikten uppfattades
som ett uttryck fr en mans aggressioner. Med sina strofer visade diktaren att han hade makt ver en annan man.167
Ett samlag kunde tolkas p samma stt, som ett angrepp mot en
annan man. Grgs gav en man rtt att p ort och stlle drpa den som
lgrade ngon av de kvinnor som stod under hans beskydd: hustrun,
modern, dottern, systern, fostersystern och fostermodern.168 Det var
av allt att dma inte kvinnan som vanhedrades nr en man lgrade
henne. Nej, vanran drabbade istllet den man som skulle beskydda
henne. Det var mot honom som handlingen riktades, skriver Auur
Magnsdttir:
I det medeltida samhllet krnkte man inte kvinnans ra genom sexuella
nrmanden, det var hennes manliga frmyndares ra som stod p spel.
Av samma orsak frnrmade man inte i frsta hand kvinnan genom pstenden om hennes lsaktighet, eller genom mansng, utan ocks hr
hennes manliga frmyndare.169

Det innebar inte att kvinnor saknade ra. Men den var inte knuten till
deras person p samma stt som mnnens. En kvinna delade sin ra
med andra sin man, sin far och sina brder och det var nr deras
anseende ifrgasattes som kvinnan krnktes.170 Mannens skam drabbade ocks henne, och i dessa situationer mste ven hon verka fr att
deras heder upprttades.171 Men sjlv kunde hon inte befria sig frn
vanra. Det var mannens sak att utkrva hmnd och bter. Drfr
fick ocks han st med skammen nr ngon hade lgrat hans kvinna
eller diktat krleksstrofer om henne. Dessa vergrepp blottade mannens ofrmga att beskydda hushllets kvinnor, och de fick honom att
framst som vek och hllningsls.

51

mandom och mdom

Knets grnser
I fristatstidens samhlle uppfattades det manliga frst och frmst som
en motsats till det omanliga. Det gr det kvinnliga svrare att fnga.
Om det ens fanns en bestmd kvinnlighet. Litteraturforskaren Carol
J. Clover tror inte det. Frst i nordbornas mte med kontinentens sociala uttrycksformer det som hon kallar the medievalization av
den nordiska kulturen tenderade knen att glida isr. I takt med
att manlighet kom att innefatta nya frhllningsstt och knslolgen
blev det kvinnliga tydligare definierat.172 Dessfrinnan fanns ingen
kvinnlighet som skilde ut sig. Mn och kvinnor hade samma knsnormer att flja, one standard by which persons were judged adequate
or inadequate, and it was something like masculine.173 De manliga
egenskaperna var efterstrvansvrda fr svl mn som kvinnor, konstaterar Clover, och eftersom kn uppfattades p ett annat stt n i
sentida samhllen kunde det uppst en tvlan om manlighet:
More to the point, because the strong woman was not inhibited by a theo
retical ceiling above which she could not rise and the weak man not protected by a theoretical floor below which he could not fall, the potential
for sexual overlap in the social hierarchy was always present. The frantic
machismo of Norse males, at least as they are portrayed in the literature,
would seem on the face of it to suggest a society in which being born
male precisely did not confer automatic superiority, a society in which
distinction had to be acquired, and constantly reacquired, by wresting it
away from others.174

Fr dtidens mnniskor fanns inga skarpa grnser som skilde manligt kn frn kvinnligt, menar Clover. Det var en allmn uppfattning
att manskroppen hade samma biologiska grund som kvinnokroppen.
Det fanns bara ett kn, och dri rymdes alla mnniskor. Sjlvfallet noterades anatomiska olikheter, men de skildes inte alltid t i sprket. P
Island var vissa ord fr mannens anus och kvinnans vagina snarlika.
Srskilt i bildsprket blev parallellerna tydliga.175
Det r historikern Thomas Laqueurs tankar om knens uppkomst
som har ftt Carol J. Clover att se det islndska samhllet som enknat.

52

knskartan ritas om
Laqeueur menar att vr tids uppfattning om tv olika kn fick genomslag frst under upplysningen p 1700-talet och att vstvrlden dessfrinnan sg ett enda kn.176 Enknsmodellen, som Laqueur kallar
den, utvecklades under antiken och stipulerade att kvinnan egentligen
var en man, en spegelvnd man. Hon saknade hans kroppsliga hetta
och behll drfr sina knsorgan intvnda. Slidan uppfattades allts
som en inre penis, livmodern som en pung och ggstockarna som
testiklar.177 Det var ur enknsmodellen som uppfattningen om kvinnan som ofullstndig spirade. Hon var en ringare version av mannen
lngs en vertikal axel av ondligt mnga graderingar, ngot smre
och ngot lgre.178 Men kvinnan var inte ngot annat n mannen, och
det r vad Clover har tagit fasta p. I ett enknat samhlle var det inte
avgrande fr en mnniska om hon var man eller kvinna. Att fdas
som man var en frdel, men en kvinna kunde hvda sig p andra stt:
A woman may start with debits and a man with credits, but any number
of other considerations wealth, marital status, birth order, historical
accident, popularity, a forceful personality, sheer ambition, and so on
could tip the balance in the other direction.179

En mnniskas kn var inte viktigare n att det kunde bortses frn,

fortstter Clover och hnvisar till en bestmmelse om drpsbter i
Grgs. Nr en man blir drpt ska hans dotter ta emot bterna som
om hon vore en son om ingen man finns som kan utkrva dem.180
Det frutstter dock att hon r ogift. Om hon istllet r dotter till
drpsmannen och ingen man finns som kan sona brottet, r det hon
som ska betala bterna som om hon vore en son tills hon blir bortgift fr d kastar hon bterna i frndernas kn.181 Bestmmelsen om
drpsbter i Grgs fljde en patrilinjr arvsordning det var sonen
som rvde sin fars bter. Men nr en son saknades fick en dotter ta
hans plats, och hon mste d agera som om hon vore en son. I den
situationen var hennes kn ovidkommande.182
Exemplen p grnsverskridande kvinnor r s mnga, anser Clover, att frgan mste stllas om inte andra omstndigheter som rikedom, civilstnd, status eller rentav personlighet var lika avgrande fr
en kvinnas position som hennes kn. Det r i varje fall omjligt att
53

mandom och mdom

hvda kn som en samhllsstrukturerande princip i de nordiska samhllena under tidig medeltid. Skiljelinjen drogs inte mellan mn och
kvinnor, menar Clover. Den gick mellan dem som hade makt och dem
som saknade den: mellan starka och svaga, rofulla och vanrade, vinnare och frlorare. Ofta rknades mn till de starka och kvinnor till
de svaga. Men s var det inte alltid. I de maktlsas skara fanns mnga
mn ldringar, ofria och vanrade och vissa kvinnor var mktigare
n dessa ngonsin kunde bli.183
Carol J. Clovers resonemang r spnnande, men de str inte fria
frn invndningar. Sjlvfallet hade kn stor betydelse.184 I Grgs grs
en klar tskillnad mellan man och kvinna. Han har rtt att bra vapen, klippa hret kort och kl sig i brokor. Det har inte hon.185 Han
har ocks ett ansvar fr grden som hon saknar. Hr var det drrtrskeln som skilde man och kvinna t. P den ena sidan fanns hans
arena, p den andra sidan hennes.186 Det var kvinnan som sktte arbetssysslorna inomhus. Som husmor frdelade hon arbetet innanfr
drrtrskeln, och symbolen fr hennes auktoritet dr var nycklarna
till visthusboden som hngde i hennes blte. Mannen arbetade utomhus. Han sdde, skrdade och fiskade. Det var mannen som kpte och
slde, och han frde grdens talan p tinget. Som husbonde hade han
ansvar fr sitt hushlls medlemmar, och det frvntades att han frsvarade dem mot alla sorters angrepp.187
Det fanns grnser som ringade in manliga och kvinnliga ansvarsomrden, men Grgs tar ocks upp tillfllen d en kvinna kunde erstta en man. Nr drpsbter skulle utkrvas var ett sdant tillflle.
Om husbonden var bortrest var ett annat. Nr mannen befann sig p
handelsresa eller tingsmte kunde hans hustru verta ansvaret fr grden, och d skulle hennes ord vara giltigt. Vid frhinder hade mannen
ocks rtt att skicka sin hustru till tinget fr att sluta ekonomiska avtal.188 Det frekom med andra ord rrelser p knskartan. Det hnde
att en kvinna fick agera man, men det var endast i situationer d inga
mn fanns att tillg.189
Hr blir Carol J. Clovers resonemang nd intressanta. Hon verdriver rrligheten och frskjutningarna p knskartan, men hon
fngar en viktig princip i det islndska samhllet som andra forskare
54

knskartan ritas om
har frbisett: mn och kvinnor sgs som mer lika n olika. Det innebar inte att knet saknade strre betydelse p den punkten har Clover fel men det var ngot annat n vad det r idag. Det var mer
elastiskt och frhandlingsbart. I fristatstidens samhlle uppfattades
mn och kvinnor som starkare och svagare p samma skala. De var
alla mnniskor men i olika grad. Det skapade en hierarki i samhllet en knsordning om man s vill dr den starkare stod hgre n
den svagare. Han var mer mnniska n hon: kraftfullare, modigare,
frnuftigare och vrdigare. Normen var manlig, men allt det som han
var kunde ocks hon vara.
ven litteraturforskaren Zoe Borovsky konstaterar att kvinnlighet
inte tydligt skildes ut frn manlighet i det islndska samhllet under
fristatstiden: Masculinity and femininity were not so much differences of kind than differences of degree on a strong-weak continuum
of power.190 Det innebar inte att medeltidsmnniskan saknade uppfattningar om vad som var kvinnligt. Uppenbart r att vissa handlingsmnster sgs som kvinnliga och p s stt kom att konstituera en
kvinnlig identitet. Men kvinnligheten var inte lika fixerad och definierad som manligheten. En kvinna kunde agera som mn gjorde, och det
gav en viss elasticitet i knsordningen.191 Som Borovsky ppekar var
inte alla mn kraftfulla och modiga. Kvinnor kunde verglnsa mn
i de hr egenskaperna och drigenom skapa ett slags verlappningar
som utgjorde en fara fr den manliga identiteten. Borovsky menar att
de hr verlappningarna skapade spnningar mellan knen, spnningar som blev srskilt starka nr islnningarna under 1200-talet konfronterades med en aristokratisk manlighet av kontinentalt snitt.192

Ny makt, annan manlighet

Fristatstidens slutskede prglades av hrda strider mellan islndska
hvdingar. Dessa mn sg sig frmst som konkurrenter, mer sllan
som en srskild samhllsgrupp med srskilda vrderingar, och den
politiska strukturen gjorde det ofta viktigare fr dem att vinna vnner
bland mktiga bnder n bland andra hvdingar. Detta frndrades

55

mandom och mdom

nr makten institutionaliserades och Island blev den norske kungens
skattland. De islndska mbetsmnnen utvecklade d en starkare aristokratisk identitet och en starkare knsla fr den egna gruppen.193
Utvecklingen p Island har stora likheter med den som hade gt
rum i Norge ngot tidigare. Under 1200-talet gjordes frsk att samla
landets stormn till en riksaristokrati runt kungen, och vid seklets
mitt markerades den aristokratiska gruppens egenart i ett verk som
Konungs skuggsj, en norsk furstespegel med stark didaktisk prgel.
Spegeln r utformad som dialoger mellan far och son; sonen stller
frgorna och fadern ger svaren. I faderns utlggningar fr frfattaren
mjlighet att frmedla all sin kunskap och rika livserfarenhet fr att
sedan i sonens repliker ge luft t de tvivel och frgor som kan infinna
sig hos hraren. I tre avsnitt behandlas kpmannens, hirdmannens
och kungens uppgifter i samhllet, och terkommande r idn om ett
starkt och gudagivet kungadme.194
Konungs skuggsj ska frmst vara en spegel fr kungen s att han
och hans hird kan upptrda som fredmen fr andra, men var och
en som r nyfiken p goda seder eller hviskt eller fagert och rtt uttrycksstt uppmuntras att ta del av den.195 Boken r, som frfattaren
sger, sammanstlld fr alla men ger trots allt uttryck fr en uppfattning om den aristokratiska gruppens exklusivitet.196 Ingen underste
r mer aktningsvrd n hirdmannen, och den som fr bra hans namn
br vara fullndad p alla stt: i hrkomst och rikedom, i anseende
och hviskt skick.197 Han ska vara vad andra inte klarar av att vara.
Ett replikskifte om hirdmannens mantel r belysande. Nr hirdmannens klder kommer p tal understryker fadern att man alltid ska
ta av sig manteln i kungens nrvaro. Sonen tycker att det r skrattretande och ppekar att om ngon gjorde s bland vanligt folk d
skulle allt folket sga att mannen var en dre som rnde runt s utan
mantel som en annan fne.198 Fadern svarar att mnga mnniskor
r okunniga om vad som passar sig i kungens hus fr det r mycket
som smfolk tycker r drskap men som hlls fr att vara hviskt hos
kungen och andra stormn.199 Han ger drefter tre frklaringar till
varfr en hirdman aldrig ska vara ifrd mantel i kungens nrvaro. En
har att gra med kungens skerhet. I en mantel kan man dlja vapen
56

knskartan ritas om
som r avsedda att skada eller dda. Den som inte fljer goda och
frnma mns exempel att trda infr kungen utan verplagg riskerar
ocks att bli betraktad som en bondtlp.200 Det r slutligen en frga
om underdnighet. Den man som tar av sig sin mantel visar sig villig
att tjna kungen.
I samtalet om hirdmannens mantel mrks en strvan att srskilja
aristokratens normsystem frn den vanliga mnniskans och att dessutom gra skillnaden vrdeladdad. Det som av en okunnig bondebefolkning uppfattas som ett ljevckande beteende blir ett hirdmannens signum och som en symbolhandling viktig i konstruktionen av
en aristokratisk identitet. Ngot som har betraktats som en skam grs
till en ra.201 S skapas en knsla av utvaldhet. I Konungs skuggsj fr
aristokraten sin definition av att han str i ett srskilt frhllande till
kungen. Hr tecknas bilden av en kung som efter eget huvud frdelar
makt och inflytande mellan mnnen i sin nrhet. Han r den som gr
utnmningar och frlnar titlar. Det r relationen till honom som ger
rang och status.202
Konungs skuggsj skrevs vid det norska hovet, men den spreds ocks i riket och fick islndska lsare och hrare.203 Det finns flera islndska handskrifter av furstespegeln, den ldsta frn 1300-talets mitt, och
delar av texten r endast bevarad i islndsk avskrift. Tanken har framfrts att prologen, dr hraren uppmuntras att frdjupa sina hvi
ska frdigheter, skrevs av en islnning som ville introducera Konungs
skuggsj fr en islndsk publik.204 En annan skrift som lstes p Island
under 1300-talet r Hirskr, en frordning frn 1270-talet som reglerade den norska hirdens sammansttning och uppfrandekod. Den
finns bevarad i sin helhet i fyra islndska handskrifter som alla har
daterats till 1300-talets senare hlft. Det tyder p ett kat intresse fr
hirden och dess normsystem hos islndska aristokrater. Historikern
Steinar Imsen skriver:
I Norge synes den praktiske intressen for Hirdskren ha fortapt seg
omkring 1350, samtidig som islendingenes intresse for hirdloven synes
ha vrt voksende. Mens de fleste norske tekstene kan knyttes til miljet
rundt riksstyret i Oslo og Bergen, synes de islandske tekstene ha hatt
tilknytning landets stormenn.205

57

mandom och mdom

Frmodligen kan ett kat intresse fr Hirskr frklaras av ett politiskt och socialt behov i det islndska samhllet. Mnga av ns frmsta
mn hade ingtt i kungens hird, och Imsen tror att behovet av ett normativt verk som beskrev hirdmannens liv kvarstod p Island fram till
1500.206 Tonen i Hirskr liknar andra lagsamlingars, men tilltalet blir
mer personligt nr alla laster som hirdmannen ska undvika rknas
upp. Ta dig i akt fr allt som r ovrdigt, str det i texten, och sedan
ges en rad exempel p beteenden som r oacceptabla: rn och tjuveri,
frtal och lgner, morgonrus och nattsudd, svordomar och allt slags
fult sprk.207 En hirdman mste behrska sig och tnka efter innan
han reagerar s att det inte hmnas fr mycket och drabbar ngon
oskyldig.208 Han ska vara dmjuk mot alla; blid, rttfrdig och givmild; djrv nr s behvs men inte fr hetsig.209
ven i Konungs skuggsj finns mnga rd fr den som vill leva ett
hviskt liv. Dri beskrivs en manlighet som aldrig r skrytsam och
vermodig. Hirdmannen ska istllet bemda sig om att visa dmjukhet, vnlighet och upptrda behrskat.210 Hovlivet stller ven andra
krav p kungens mn. Frutom att ha ett gott bordsskick ska den som
vistas vid hovet vara renlig, vlkldd och flja rdande mode fr hr
och skgg.211 Det finns ocks vissa frdigheter som en hirdman br
utveckla. Hit rknas ridning, fktning och andra vapenkonster.212
Men han mste anvnda sina vapen med frstnd. P slagfltet ska
han frsts vara djrv och trffsker, men i andra situationer br han
s lngt det gr undvika att drpa sina fiender.213
Anvisningarna om hur hirdmannen ska frhlla sig till kvinnor
r f och knapphndiga. Det r frvisso viktigt att han anpassar sitt
tal efter kvinnorna som han samtalar med och tar hnsyn till om de
r unga eller ldre, storfolk eller av ngot lgre stnd, s att han kan
anvnda ett sdant sprk som r tillbrligt fr deras stnd och som
bde anstr dem att hra och mannen att tala.214 Men i vrigt visar
inte frfattaren till Konungs skuggsj ngot strre intresse av att frska implementera ett hviskt stt mot kvinnor hos sina manliga lsare
och hrare. Han r mer angelgen om att ge hirdmannen en sexual
etik att flja.215 Frfattaren upprepar vid flera tillfllen att den som
tillhr hirden mste undvika all kontakt med prostituerade. En man
58

knskartan ritas om
som besker horhus r inte hvisk.216 Det framgr ven av Hirskr.
I den r besk hos prostituerade frbjudet. Detsamma gller hor och
frillolevnad.217
I Konungs skuggsj fr annars hirdmannen lra sig knslivets regelverk i ett par exempel och d srskilt i den bibliska berttelsen om Josef och hvdingens hustru. Det berttas att Josefs brder slde honom
som trl till Egypten, men att han lyckades vinna sin herres krlek och
snart sattes att frvalta svl egendomar som penningar. Josef var en
vacker man: vis, mttfull och lskad av alla som knde honom. Men
hans herres hustru lskade honom mer n vad som var passande fr
hon ville vara otrogen mot sin man av ondskefull lusta som kom av
hennes krlek till Josef, och hon skmdes inte att med djrv lusta visa
honom vad hon nskade.218 Hustruns oblyga stt ger frfattaren till
Konungs skuggsj mjlighet att framhva Josefs karaktrsfasta upptrdande, hur israeliten avvisar hvdingens hustru fr att han sjlv r
trl och hon hgttad men allra mest fr att han inte kan tnka sig att
bedra sin herre och lna hans godhet med svek.
Josef fr st som moraliskt fredme fr lsare och hrare. En
hirdman ska som Josef visa sin hvding vrdnad och vrdera trohetsbanden till honom hgre n den tr som han mjligen knner fr en
kvinna. Berttelsen om Josef och hvdingens hustru visar ocks att
kvinnans obehrskade begr uppfattades som ett hot mot det manliga
samfrstndet. Hustrun lt sig inte tillrttavisas av Josef utan vnde
sig mot honom. Nr hon sg att han var en god man och ville vara
trogen, d tyckte hon att det var en skam fr henne att han skulle
knna till hennes odygd, och d ville hon grna berva honom livet
om hon kunde, av fiendskap och inte rttvisa.219 Hon anklagade honom fr att ha bett henne om ngot skamligt och fick honom p s vis
kastad i en fngelsehla.
Konungs skuggsj och Hirskr beskriver en hvisk manlighet som
skert inte var sjlvklar fr fristatstidens hvdingar. Mnga av dem
hade under 1200-talet vistats vid det norska hovet och dr lrt sig vad
hviskhet innebar, men den politiska situationen p Island vid seklets
mitt hade gjort det svrt fr dem att frverkliga hirdmannens ideal.220
Det gick inte alltid att frlikas med andra hvdingar eller ens skona
59

mandom och mdom

deras liv. I fristatstidens slutskede hade konflikterna blivit alltmer
vldsamma och frillofrhllandena en allt viktigare maktresurs. Nr
rr kakali Sighvatsson, en islndsk hvding, kom hem frn Norge
vid 1240-talets brjan fr att hmnas sin fars dd och utkrva sitt fadersarv, behvde han lojala mn vid sin sida. Bland dem som efter ptryckningar gav honom sitt std fanns storbonden orsteinn Jnsson,
och fr att vnskapen mellan dem skulle bli starkare valde rr att
ta Kolfinna, orsteinns dotter, till frilla. Hon var inte heller den enda
kvinna som levde i ett frillofrhllande med rr. Det berttas att
han hade flera andra frillor som fdde honom barn.221
Vid sekelskiftet 1300 hade frutsttningarna ndrats ngot. De
islndska hvdingarna bars inte lngre upp av sina bnder. Som
mbetsmn fick de nu sin auktoritet av den norske kungen. Frillo
vsendet hade frlorat sin politiska betydelse och det aristokratiska
ktenskapet blivit viktigare nr allianser skulle skapas.222 Synen p vld
tycks ocks ha varit p vg att frndras. Under det sena 1200-talet
utvecklades den islndska lagstiftningen i riktning mot ett kungligt
vldsmonopol.223 Med lagboken Jrnsa frn 1271 begrnsades
hmndrtten, och drp blev ett brott mot svl kungen som den ddes
slktingar.224 Nr Jrnsa senare ersattes av Jnsbk blev s gott som
alla hmnddrp frbjudna.225 En man hade inte lngre rtt att sl ihjl
den som lgrade hans kvinnor, och frolmpningar fick inte hmnas
med drp.226
Men fr att islndska hvdingar fullt ut skulle kunna ervra de
egenskaper som Konungs skuggsj och Hirskr fordrade av dem mste ocks knskartan ritas om. Det var under frutsttning att kvinnligheten ringades in som manligheten kunde expandera. Det krvdes
allts att det kvinnliga fick srskilda uttrycksformer och gjordes till
ngot annat n det manliga. Frst nr kvinnligheten framstod som
manlighetens motpol nr blicken hade flyttats frn det omanliga
till det kvinnliga kunde islndska hvdingar rra sig mer fritt p
knskartan. Med en starkare knspolaritet kunde de utveckla en mer
hvisk manlighet som lyfte fram det kraftfulla hos mannen i vissa
situationer och det terhllsamma i andra. Det gllde inte minst p
sexualitetens omrde.
60

knskartan ritas om

ktenskapet och oskulden

Knsnormerna pverkades ocks av kyrkans samlevnadsmodell som
formulerades under medeltiden. Hr betraktades ktenskapet snarare
som en relation mellan individer n ett avtal mellan slkter, och det fick
ocks konsekvenser fr hur manlighet och kvinnlighet konstruerades
i samhllet. Kyrkans pbud om monogami pressade europeiska aristo
krater att frndra beteenden som tidigare hade definierat dem som
mn, och kravet p att ktenskapet skulle vara samtyckt gav kvinnor
en annan roll vid ktenskapsfrhandlingar och brllopsceremonier.
Den hr utvecklingen gr ocks att se p Island. Redan under sent
1100-tal frde olika biskopar en tidvis hrd kamp mot islndska hvdingar som syndade och levde med kvinnor som inte lagligen var deras. I ett brev frn rkebiskopen i Nidaros konstateras att vissa hvdingar lever som kreatur, och det ppekas att s lnge dessa mn inte
respekterar de heliga ktenskapsbanden kan man inte heller frvnta
sig att den vriga befolkningen ska gra det.227 Ett annat rkebiskopsbrev tar upp samtycket. Hr pongteras att Guds lag krver ett samtycke frn kvinnan fr att ktenskapet ska vara giltigt. Drmed inte
sagt att hon sjlv har rtt att vlja sin man. Det r kvinnans slktingar
som ska arrangera ktenskapet, skriver rkebiskopen, eftersom de oftast vet vad som r bst fr henne.228
ven senare islndska biskopar betonade vikten av att kvinnan frivilligt ingick sitt ktenskap, och mot 1200-talets slut lyftes samtycket
in i den kyrkliga rtten p Island. I ett pbud frn 1269 hade rni orlksson, biskopen i Sklholt, nmnt att kvinnans samtycke var ndvndigt, och nr hans kristenrtt antogs 1275 hade formuleringarna
preciserats.229 Under brllopsceremonin skulle kvinnan nu ge sitt jaord s att de som var nrvarande kunde hra det. Att tvinga henne till
ktenskap var frbjudet, och hennes tystnad fick allts inte tolkas som
ett medgivande.230 I Jnsbk, den vrldsliga lagen som antogs 1281,
fanns dremot inget skrivet om kvinnans samtycke.231 Hr framhlls
istllet frldrarnas rtt att arrangera sin dotters ktenskap. De kunde
faktiskt gra henne arvls om hon gifte sig utan att rdfrga dem.232
Det gjorde samtycket dubbelt, ppekar Bjrn Bandlien. En ny prak61

mandom och mdom

tik skapades i det senmedeltida samhllet dr starka ktenskap skulle
skra aristokratins politiska makt. Det var frldrarna som valde sin
svrson, och det var deras dotter som med sitt samtycke gjorde alliansen livslng och oupplslig. Det frekom skert att unga kvinnor
sjlva fick vlja vem de skulle gifta sig med, men valet gjordes d frn
en mycket begrnsad krets.233
Nu blev det ocks viktigare att kvinnan var oskuld nr hon gifte
sig. Tidigare fanns inga starka frestllningar p Island om brudens
jungfrudom, men det frndrades under senmedeltiden. Den kyska
jungfrun hon som saknade bde erfarenheter och kunskaper gjordes till ett ideal.234 Jungfruns oskuldsfullhet betonas srskilt i en senmedeltida handskrift med islndska brllopstal. Ett av de hr talen
riktade sig till bruden och hlls d brudgummen verlmnade sina
gvor till henne. Talet till bruden framstr som mindre stereotypt n
de vriga. Hr talas det om ting som knappar, spnnen och ett frgyllt
kors, och eftersom brudgummens gvor rimligen inte var desamma
vid alla brllop tror filologen Jn Helgason att talet r skrivet fr att
lsas vid ett bestmt tillflle. Att brudparet betecknas som junker
(junkri) och jungfru (jungfr) lter oss ocks frst att brllopet
har firats i frnma kretsar. Nr s skedde gr inte att sga, men vissa
ordformer antyder att handskriften tillkom under tidigt 1500-tal.235
Det r allts en klla som egentligen faller utanfr den hr underskningens tidsram. Men det finns nd goda skl att titta lite nrmare
p den. Talet till bruden visar att vissa knsnormer hade frndrats
under senmedeltiden.
En del av talet skulle endast bruden hra och dri nmns en lek
under tcket som man och hustru kan gna sig t. Svl hvdingar
som hovmn r frtjusta i den, sger talaren. Egentligen vill han inte
nrmare beskriva vad leken gr ut p. Men ett r skert: Du kommer att mrka om den blir lekt med dig, jungfru.236 Talaren har nd
ngra rd som han vill ge henne. Nr brllopsfesten r ver och natten har kommit ska hon vnta p sin man och gra plats t honom i
sngen bredvid sig. Dr ska hon vlkomna honom med hviska kyssar och omfamningar. Om bruden sedan upptcker ngot som hon
inte tidigare har sett, ngot som brudgummen grna vill visa fram,
62

knskartan ritas om
har hon skl att vara belten. D vill han ge henne en alldeles srskild
gva, den som hon kommer att ha strst gldje av. Det r en gva som
fr henne att knna lust och vlbehag, sger talaren. I en viskning, s
att ingen annan ska hra, frklarar han fr bruden: Nu har du gjort
ett gott byte, ftt mycket gott utan att betala fr det, och ven om han
frdrvar det som du lgger under hans vlde s har han sjlv rtt att
ta det.237 Av alla gvor som bruden fr r ingen mer vrd n den som
brudgummen ger nr han leker med henne under tcket.
Agnes S. Arnrsdttir understryker kyrkans pverkan p ktenskapsritualerna, hur jungfrudomen implementerades p Island av nitiska prster som ville knyta ktenskapet hrdare till kyrkan och ka
sin kontroll ver befolkningens knsliv. Hr var samtyckesdoktrinen
anvndbar; nr de ktenskapliga banden blev personliga p ett annat
stt n tidigare nr det krvdes att man och kvinna av fri vilja gav
sitt samtycke till giftermlet gjordes jungfrudomen till ett tecken fr
makarnas tillgivenhet och krlek. Ett ldre mnster av slktarrange
rade ktenskap fylldes av en kristen symbolik dr jungfruns oskuld
blev en gva till junkern.238
Men aristokratin p Island hade ocks ett ekonomiskt intresse av
att bruden var jungfru nr hon gifte sig. I en tid nr stora jordegendomar hade frlorats till kyrkan fanns skerligen en oro hos mnga aristokrater att det som var kvar av slktens godsinnehav skulle hamna i
ortta hnder. Det ger ett annat perspektiv p brllopsnattens lekar n
det som Agnes S. Arnrsdttir anlgger. Av alla gvor som bruden fick
ta emot var ingen vrdefullare n den som brudgummen gav henne
nr de lekte under tcket. Men sanningen r att den krvde en gengva; hon mste offra sin jungfrudom, ge den t sin man och sedan f
den frdrvad av honom. Sdana var lekens villkor, och dem kunde
hon inte ndra p. Om junkern ville vara sker p att egendomarna
frdes vidare till hans son, och ingen annans, valde han en hustru som
var jungfru. I annat fall fanns risken att hon redan vntade ett barn
som inte var hans. Det mste med andra ord finnas en oskuld att frdrva, annars kunde hans faderskap ifrgasttas.
Fr senmedeltidens aristokrater var faderskapsfrgan avgrande,
och under det sena 1200-talet fick den islndska arvslagstiftningen
63

mandom och mdom

en starkare patrilinjr prgel.239 Jnsbk gav frvisso dottern rtt att
rva sina frldrar, men hennes arvslott var mindre n sonens.240 Nr
arvet skiftades fick han tv tredjedelar och hon en tredjedel. I lagen
fanns ocks regler fr vem som skulle f vad. Om fadern gde jord
egendomar var det snerna som rvde hans huvudgrdar (hfubl)
och dttrarna hans mindre grdar (tjarir) eller lsre om jorden
inte rckte till. ldste sonen hade en srstllning i lagen. Han skulle
bli ensam gare till en huvudgrd. Om det inte fanns fler huvudgrdar att frdela skulle vriga sner f andra jordar till samma vrde.241
ldste sonen gavs allts fretrde framfr yngre sner. Av en rttarbot
frn 1280 framgr att ldste sonen ensam skulle rva en huvudgrd,
ven om hans mor var frilla och det fanns andra barn som var fdda i
ett ktenskap. Men det frutsatte att fadern hade fst frillan trolovat
sig med henne efter sin hustrus dd.242
Som i andra delar av Europa tycks det p Island ha funnits en strvan att koncentrera jordinnehavet tminstone huvudgrdens jordar
till en manlig arvinge. Det innebar ocks att dttrarnas sexualitet
mste kontrolleras, s att inte delar av slktens egendomar hamnade
i ortta hnder. Det fanns situationer d lagen medgav att en dotter
gjordes arvls. Om hon ingick ktenskap utan sin giftomans samtycke
hade hon frverkat sin arvsrtt, svida inte giftomannen nekade henne ett gott gifte.243 P s vis kunde man frhindra att vissa mn nstlade sig in i slkten och fick makt ver dess egendomar. Av somliga
aristokrater uppfattades skert samtyckesdoktrinen som ett hot mot
det slktarrangerade ktenskapet, och aristokratins motdrag blev att
p olika stt frska begrnsa den enskilda mnniskans handlingsutrymme. Bevarade ktenskapskontrakt frn senmedeltiden visar att
islndska aristokrater gjorde sitt bsta fr att ka slktens inflytande
vid egendomsverfringar.244
Hr finns ocks anledning att lyfta fram ett lagrum som talar om
hur arvet ska frdelas efter ett lgersml. I Jnsbk str att en kvinna
som lgras av en man p sin fars eller brors marker inte har rtt att
rva sina frldrar, svida inte fadern eller brodern om fadern r
dd har frbarmande med henne.245 Det hr r, som lag- och litteraturforskaren Jana K. Schulman pvisar, en ny bestmmelse i islndsk
64

knskartan ritas om
lagstiftning som hmtades frn den norska Magnus Lagabtes lands
lov.246 En lgrad dotter miste sin arvsrtt. I en tid nr slkten frskte
strka sitt grepp ver egendomarna fick allts hon ta konsekvenserna
av lgersmlet. Visst kunde hennes far eller bror frbarma sig ver
henne, men ven om hon terfick sin arvsrtt s var den begrnsad.
Hon rvde bara hlften mot en syster som inte var lgrad.247 Det var ytterligare ett stt fr fadern att skydda sina egendomar, och i ngon mening strkte det ocks hans makt ver sina dttrar. Det var upp till honom att avgra om en lgrad dotter skulle visas medlidande eller inte.

Mellan dygder och laster

Nr kyrkan strkte sitt inflytande ver ktenskapsbildningen och aristokratin utvecklade ett starkare patrilinjrt tnkande blev det kvinnliga alltmer frknippat med det kroppsliga och det sexuella. Fr aristokratins mn innebar samhllsomvandlingen p Island att nya arenor
uppstod dr de kunde profilera sig. Inom frvaltningen av skattlandet skapades nya mbeten som ocks gav nya manliga identiteter att
utforska. Fr aristokratins kvinnor och kvinnor i allmnhet sg
situationen annorlunda ut. Bjrn Bandlien skriver:
Their social identity was more connected to their sexuality and bodies
than in the early Middle Ages. They should no longer raise their voices
and utter their emotions and views of men, but be humble servants of
men be they God, their fathers, their brothers, or their husbands.248

Den islndska utvecklingen fljer hr ett europeiskt mnster under

medeltiden som Jo Ann McNamara tidigare har uppmrksammat: hur
kvinnligheten sexualiserades nr manligheten omformulerades.249 Att
vara kvinna innebar nu att leva omgiven av strnga moralregler: att vara
kysk och att upptrda oskuldsfullt. Men att vara kvinna innebar ocks
i mnga mns gon ska kanske tillggas att vertrda de hr reglerna: att styras av sina begr och att frleda mn till synd. Vissa kvinnor beundrades fr sin rbarhet. Andra utdefinierades som liderliga.
Kyrkliga uppfattningar bidrog starkt till att kvinnor hlls fast mellan dygder och laster. Mnga gnger tjnade det ocks aristokratins
65

mandom och mdom

syften att kvinnor fixerades p det hr sttet. Det fanns ett behov av
en strngare sexualmoral som tvingade den aristokratiska kvinnan att
leva kyskt. Det var en frutsttning fr en striktare patrilinjr arvsrtt. Men det fanns ocks ett intresse av att hon blev den som fick ta
konsekvenserna om ktenskapslften brts eller jungfrudomen gick
frlorad. Nr den lttfrdiga kvinnan konstruerades fick aristokratiska mn en viss ansvarsfrihet. Frestllningar om kvinnans liderlighet styrde bort blicken frn makens svrigheter att vara trogen och
faderns ofrmga att beskydda sin dotter.
Det finns ett islndskt skrifterml frn senmedeltiden som fngar
sexualiseringen av kvinnan. Det r en syndabeknnelse i jagform dr
en frmgen kvinna ppenhjrtigt berttar om sina sexuella erfarenheter. Jag lskade sllan min man p det stt som Guds lag pbjuder,
sger kvinnorsten och redogr fr hur makarna har haft samlag vid
flera frbjudna tillfllen: nr hon menstruerade, under hennes graviditeter och innan hon blev kyrktagen. Beskrivningarna r ingende
och blir minutisa nr kvinnan vergr till att rkna upp otilltna
samlagsstllningar som hon och hennes man har legat i. Hon talar i
s ofrblommerade ordalag att den textkritiska vetenskapligheten fick
stryka p foten nr skriftermlet skulle publiceras i Diplomatarium Is
landicum vid sekelskiftet 1900.250 Utgivaren ansg helt enkelt att delar
av innehllet var s sttande att de mste frbli otryckta.251
I skriftermlet framtrder bilden av en frmgen kvinna som har
haft svrt att leva ett kristligt liv. Hon har varit grlsjuk och farit ut i
svordomar om ngot har gtt henne emot. Hon har tvingat sina arbetare att arbeta p helgdagar och sjlv gnat sig t smnad under
vilodagen. Men vad vrre r: hon har syndat i sitt ktenskap. Ofta har
kvinnan haft sexuellt umgnge med sin man p stt som hon fann
mest behagliga och d inte brytt sig om att det och inget annat r
rtt samlag mellan man och kvinna att mannen ligger p kvinnans
mage.252 ven nr hon har fresatt sig att flja lagens bud har makarnas krleksfulla berringar slutat i njutningsfulla samlag, och det har
ofta hnt att hon legat med sin man utan ngra som helst avsikter att
bli gravid.

66

knskartan ritas om
Det framgr att kvinnan i skriftermlet sllan har kunnat behr
ska sig, och ven om hon aldrig har bedragit sin man har det funnits
tillfllen nr hon velat gra det. Hon har kysst andra mn, gett dem
lystna blickar och berrt deras kroppar. Det har stannat vid smekning
ar, men upphetsningen har nd varit s stark att den har gett henne
utlsning. Det r inte alltid som hon har varit lika tillmtesgende
mot sin man, berttar kvinnan. Hon beskriver sig sjlv som falsk och
hmndgirig, och nr hennes man betett sig illa har hon straffat honom
sexuellt: nekat honom samlag och tillfredsstllt sig sjlv. Men inte alltid. En av hennes synder r att hon har legat med sin man nr hon inte
kunnat lska honom s som hon r skyldig att gra. Vid ett tillflle har
mannen berttat att han varit otrogen med en av hennes slktingar,
och det har kvinnan aldrig kunnat frlta honom. nd har hon haft
samlag med honom men med liten uppriktighet och i frpliktigad
underkastelse.253 Hon har frstllt sig fr sin man, ljugit om sin krlek, och det ser hon sjlv som en mycket allvarlig synd.
Skriftermlet r bevarat i en pappershandskrift frn 1700-talets
slut med rubriken Confessio turpissima, En oanstndig beknnelse,
och den utger sig fr att vara en avskrift av en gammal pergamentsrulle. Avskrivaren r frmodligen prsten sgeir Bjarnason.254 Att
texten hrrr frn islndsk senmedeltid r klarlagt. Dremot rder
oskerhet om vem det egentligen r som biktar sig.255 I handskriften
saknas uppgift om kvinnans identitet, men utgivaren av skriftermlet
sger sig vara viss p att orden r lf Loftsdttirs, en mktig nka
som levde p vstra Island under 1400-talet. Hon hade varit gift med
hirdstyraren Bjrn orleifsson som frmodligen var den rikaste islnningen p sin tid.256 Skriftermlet har tidfsts till 1479, lfs ddsr,
eftersom utgivaren anser det troligast att beknnelsen gjordes under
hennes sista levnadstid.257
Ordens trovrdighet har pongterats av flera forskare. Historikern
Edvard Bull anser att kvinnans skrifterml br en starkt personlig prgel, att bekjendelsen er skrevet ned, eftersom tingene er faldt henne
ind, eller eftersom skriftefaren har spurt, och han ser drfr ingen
anledning att betvivla textens kthet.258 ven historikern Magns
Stefnsson r vertygad om autenticiteten och frklarar i en intervju
67

mandom och mdom

med islndska Morgunblai att beknnelsen frammanar ngot evigt
kvinnligt. Kvinnor d var precis som de r idag och alltid har varit, menar han och beskriver detta och andra skrifterml som s allmnmnskliga och tidsverskridande att alla kvinnor i alla tider kan
knna igen sig.259 Dremot tror han inte att orden r lf Loftsdttirs.
Beknnelsen r kta, men frmodligen frn tidigt 1400-tal och inte
sent.260
Att Confessio turpissima skulle uttrycka ngot evigt kvinnligt r
dock en tolkning som har kritiserats. Bde filologen Stefn Karlsson
och litteraturforskaren Helga Kress har invndningar mot Magns
Stefnssons slutsats, och de ifrgastter ven att dokumentet har tillkommit vid en bikt. Under medeltiden sattes personliga syndabeknnelser aldrig p prnt av det sklet att biktfadern hade tystnadsplikt
och mste g i god fr att varje ord som yttrades under samtalet stannade mellan honom och biktbarnet. Skriftermlet r dessutom s formaliserat, konstaterar Stefn Karlsson, att det omjligen kan ha haft
en muntlig frlaga. Det r snarare s att orden har blivit lagda i en
kvinnas mun av en nitisk prst som har velat skapa ett slags biktmanual fr kvinnor.261
Handbcker med beknnelseformulr och frslag till botvningar
var allmnt spridda under medeltiden. Samtidigt florerade parodier
p sakrala texter, dribland uppdiktade beknnelseskrifter, och Helga
Kress vill se Confessio turpissima som en pornografisk karikatyr med
intertextuella lnkar till ett verk som Boccaccios Decamerone frn
1300-talets mitt. Skriftermlet r med all skerhet skrivet av en man,
mjligen en prst eller en munk. Helga Kress r av uppfattningen att
frfattarens knsidentitet gr att utlsa i hans metaforer fr onani och
utlsning, vilka r ofrenliga med en kvinnas sexuella erfarenheter.262
Det har sagts att oavsett om Confessio turpissima r en kvinnas
uppriktiga syndabeknnelse eller en mans beskrivning av kvinnlig
sexualitet s ger den oss insikt i senmedeltidens moralkodex.263 Det
r frvisso sant, men perspektivfrskjutningen frn kvinna till man r
inte ovsentlig om man vill anlgga ett knskritiskt perspektiv p hur
sexualitet konstruerades.264 Sjlv betraktar jag Confessio turpissima
som en uppdiktad beknnelse, och jag kan inte se att innehllet fngar
68

knskartan ritas om
ngot tidlst kvinnligt. Det r istllet s att det islndska skriftermlet
skapar en frmgen kvinna som straffar sin man, ljuger om sin krlek,
tillfredsstller sig sjlv och njuter av andra mns berringar.
Mycket tyder p att beknnelsen har satts samman av en klerk. Det
finns en ambition att frklara fr lsaren hur Gud vill att knsakten
ska utfras. Mannen ska ligga p kvinnans mage, och deras avsikt ska
vara att hon blir gravid. Hr har hon ett srskilt ansvar. Nr kvinnan
menstruerar eller vet om att hon r gravid ska hon i motsats till
kvinnan i skriftermlet avstyra samlaget. Men Gud krver mer n
s av henne. En kvinna mste alltid kunna frlta. Det r en synd att
inte lska sin man ven om han har begtt hor, och det r en synd
att inte glmma hans felsteg nr han har bett om frltelse. Mannens
ktenskapsbrott hamnar p s vis i skymundan. Det r istllet hustrun
som vanhelgar ktenskapet nr hon i frpliktigad underkastelse har
samlag med sin man utan att kunna lska honom s som hon r skyldig att gra. Den rika kvinnan i Confessio turpissima hamnar drmed
i en omjlig situation: hon syndar nr hon nekar sin man sexuellt umgnge, och hon syndar nr de har samlag.

Manlighet och kvinnlighet under omvandling

Det hr kapitlet har visat att normerna fr den islndska aristokratins mn och kvinnor frndrades under senmedeltiden. Grnserna
p knskartan blev skarpare, och polariteten mellan manlighet och
kvinnlighet betonades alltmer. Det skedde i en tid nr de politiska
strukturerna p Island omformades, nr kyrkans makt kade och nr
aristokratins intresse fr hvisk kultur vxte. Skrifter som Konungs
skuggsj och Hirskr krvde hviskhet av den som ville st i den norske kungens tjnst och tillhra hans hird. En hirdman var gudfruktig,
ogillade frtal och svordomar, drack sig aldrig berusad och hade inga
frillor. Han visade mod och stridsvilja p slagfltet, men han anvnde
sina vapen med frstnd och undvek s lngt det gick att drpa sina
fiender. Hmnd fick inte drabba oskyldiga, och drfr var hirdmannen tvungen att besinna sig och handla med eftertanke. Det gllde

69

mandom och mdom

srskilt om det uppstod spnningar mellan honom och andra hirdmn. I Konungs skuggsj pongteras att mnnen runt kungen mste
hlla samman och vara lojala mot varandra. Det gjorde det lttare fr
aristokratin att definiera sig mot andra grupper i samhllet.
Konungs skuggsj och Hirskr beskriver en hvisk manlighetsnorm som 1200-talets islndska hvdingar hade haft svrt att flja
fullt ut. I fristatstidens slutskede var frillovsendet viktigare n ngonsin och rivaliteten mellan hvdingar strre n p lnge. Det fanns
frsts tillfllen d en hvding valde frlikning och fred framfr konflikt och konfrontation. En mer frsonlig hllning gav ofta strre politiska framgngar, och flera av de mktigaste mnnen p Island sg
frlikningar som ett stt att utka sin makt. Men vissa motsttningar
var svra att lsa, och det fanns ord och handlingar som inte gick att
frlta. En anklagelse om omanlighet mste bemtas, srskilt om
mannen utpekades som sexuellt ofrmgen eller utnyttjad av andra
mn. Knsakten var en tankefigur som fngade hans maktlshet, och
ofta ansgs en blodig hmndaktion vara det enda som kunde bevisa
motsatsen.
Det har ppekats att en aggressiv manlighet var s verskuggande
under fristatstiden att den ven levdes ut av kvinnor. I situationer nr
mannen inte ville frsvara sin manliga heder och drmed hushllets
anseende mste hustrun frm honom att agera. Kn uppfattades av
allt att dma som ngot elastiskt. Mn sgs som starkare och kvinnor
som svagare p en glidande skala dr det saknades fasta grnser. En
man fick aldrig upptrda omanligt, men fr en kvinna var normen
inte lika fix. Hon kunde odla samma egenskaper som mannen och p
s stt tvinga honom att agera nnu manligare.
Att iscenstta en mer hvisk manlighet som starkare framhvde
aristokratens sjlvbehrskning och frsonlighet krvde drfr en viss
omformulering av vad som var manligt och vad som var kvinnligt.
Det var en frutsttning att knskartan ritades om. En islndsk aristokrat fick inte framst som omanlig nr han frskte upptrda hviskt,
och ingen fick tro att hans hustru var manligare n han. Det fanns
med andra ord ett behov av att knsnormerna tydligare skildes t, att
olikheterna mellan man och kvinna lyftes fram och att knen rkna70

knskartan ritas om
des som varandras motsatser. Det gjorde aristokratiska mn skrare
nr de utforskade egenskaper och frhllningsstt som tidigare kunde
tagits fr svagheter.
Om manligheten expanderade, s fixerades kvinnligheten. Nr
kyrkans inflytande ver ktenskapsbildningen vxte och den islndska arvslagstiftningen fick en tydligare patrilinjr prgel sexualiserades kvinnor p ett annat stt n tidigare. Sexualiteten gjordes ofta
till en replipunkt d man frskte fnga kvinnlighetens vsen. Den
aristokratiska jungfrun beskrevs som renhjrtad och ofrdrvad. Som
den unga kvinnan i det islndska brllopstalet ansgs hon sakna kunskaper om sexualitetens mysterium. Hon var ett dygdemnster. Men
samtidigt menade man att hennes kropp brann av tr och att hon
som den rika kvinnan i det islndska skriftermlet hade svrt att tygla
sina begr. Hon var slav under vllusten. Frestllningarna var motstridiga men mycket effektiva som maktmedel. De fixerade aristokratins kvinnor i ett sexuellt spnningsflt mellan det oskuldsfulla och
det liderliga.

71

kapitel 4
sagans vrld

Islndska riddarromaner som historisk klla

Mot 1200-talets slut vxte aristokratins intresse fr hviska seder och
traditioner. Frn den hr tiden skrevs islndska riddarsagor som bidrog till att skapa en starkare aristokratisk identitet hos makteliten.
Riddarsagorna beskriver ofta europeiska hovmiljer. Hr lever tappra
riddare och vackra jungfrur som agerar p ett hviskt stt och drigenom vcker omgivningens respekt och beundran. Under 1300-talet
skrevs ocks sagor om den nordiska forntidens prinsar och prinsessor. Dessa fornaldarsagor pminner starkt om riddarsagorna, ven
om tiden r en annan och handlingen r frlagd till nordiska lnder.
I mina gon r de alla att betrakta som islndska riddarromaner; de
hr sagorna rjer ett stort intresse fr hvisk kultur och d srskilt ridderskapets umgngesformer.
De islndska riddarsagorna och fornaldarsagorna skildrar en vrld
som r sregen och avlgsen. Det gr dem till en historisk klla som
r annorlunda men fr den skull inte mindre viktig. I sagorna kan historikern studera vrdesystem och tankemnster. Starkt fiktiv litteratur
av det hr slaget r srskilt intressant fr den som vill trnga in i ett
medeltida stt att tnka, skriver litteraturforskaren Torfi H. Tulinius.
Just den fiktiva karaktren kan paradoxalt nog ge en bttre frstelse
av medeltiden. Sagorna kan ge oss tillgng till saker som annars skulle
frblivit outsagda. Det finns motsttningar mellan vad som fr sgas
i ett samhlle och vad mnniskor upplever, och det r i den fiktiva litteraturen som det outsgliga sker sitt uttryck.265

mandom och mdom

Frn form till funktion

Det har ofta sagts att riddarsagorna r ngot av det smsta som skrevs
p Island under medeltiden.266 I ldre, litteraturhistoriska verk fr de
sllan mer utrymme n ett par sidor, och nstan alltid avfrdas sagorna som ointressanta. Sigurur Nordal gnar dem femton rader och
konstaterar dr att flertalet r yderst uoriginale og fattige produkter. Visst frekommer ett och annat underhllande phitt, men p
det hela taget har islndska riddarsagor de samme svagheder som de
yngste fornaldarsagaer og en del andre i tilgift, et mere skruet og skdeslst sprog, mere sentimentalitet og svulstighed i skildringerne.267
Inte heller Jn Helgason r srskilt imponerad. Riddarsagorna vittnar
om ett litterrt intresse men ocks om en bristande frmga att hitta
p ngot nytt, menar han. Som konst r sagorna obetydliga, och de
avsljar en fordrvet smag, der finder behag i tjleslse overdrivelser
og usandsynligheder.268
Att riddarsagorna frefll s ointressanta fr 1900-talets islndska
filologer har sin frklaring. Matthew Driscoll, sjlv filolog, ppekar att
vetenskapsmn som Sigurur Nordal och Jn Helgason var verksamma i en tid nr islnningarna kmpade fr sjlvstndighet frn Danmark och att riddarsagorna i deras gon visade hur utlndska influenser efter fristatstidens slut hade frdrvat det islndska sttet att skriva
prosa. Sagorna sgs som ett tecken p frfall, och man menade att
intresset fr det exotiska och fantastiska under senmedeltiden kunde
frklaras av en hopplshet eller rentav livsleda som uppstod hos befolkningen nr Island kom under norskt styre.269 Den goda litteraturen frfattades under fristatstiden nr folket levde i frihet, hvdade de
islndska filologerna. Srskilt islnningasagorna som skildrar Islands
ldsta historia ansgs vara litterra msterverk som ingen riddarsaga
kunde mta sig med. Den iakttagelsen gr ven Margaret Schlauch
som vid 1930-talets mitt publicerade en litteraturhistorisk underskning av de islndska riddarsagorna. Att den litterra smaken ndrades
s radikalt under senmedeltiden r frbryllande, anser hon, srskilt
som riddarsagorna r s mycket smre n islnningasagorna.270

74

sagans vrld
En litteraturforskare som har nrmat sig de islndska riddarsagorna frn ett annat perspektiv r Jrg Glauser. Han r starkt kritisk mot
frfallstesen.271 Glauser betraktar istllet riddarsagorna som aristokratiska framtidsvisioner. De utlndska hovmiljerna avsljar en fascination fr det feodala, och den r hgst begriplig hos mbetsmn,
fiskemagnater och kyrkliga dignitrer p Island under senmedeltiden.
Nr de politiska strukturerna frndrades vxte en litteratur fram som
visade vad den islndska makteliten helst ville vara: en hvisk aristokrati med andra normer och vrderingar n den vriga befolkningen.
Glauser ser med andra ord riddarsagorna som ideologiska utsagor.272
Det r ett synstt som ocks r fruktbart fr den hr avhandlingen och
som jag drfr ansluter mig till. Min underskning lyfter framfr allt
fram sagornas identitetsskapande funktion fr den politiska makteliten p Island. Litteraturens skildringar av ett frmmande ridderskap
gjorde det mjligt fr islndska aristokrater att utforska nya tankar om
sig sjlva och om andra mnniskor.
ven om riddarsagorna och mnga fornaldarsagor innebar en frskjutning t det exotiska och fantastiska fanns fortfarande ett intresse
hos senmedeltidens islnningar fr det islndska. Under hela 1300-talet skrevs nya islnningasagor om mnniskor som levde p Island vid
millennieskiftet. De hr sagorna r ocks starkt pverkade av det nya
sttet att skriva. verdrifterna r fler och vernaturliga inslag starkare n i ldre islnningasagor, och fljden har blivit att bilden av det
fristatliga samhllet r mer diffus och svrfngad.273 Senmedeltidens
lsare och hrare hade allts ett spektrum av sagor att vlja mellan
riddarsagor, fornaldarsagor och islnningasagor fr att nmna ngra
genrer och att dma av manuskript frn tidigt 1300-tal uppskattade
islnningar allt frn mer realistiska vardagsskildringar till de mest
fantastiska ventyrsromaner.274 Bredden kan kanske frklaras av den
blandade sagapubliken. Carol J. Clover konstaterar att mnniskor ur
olika samhllsgrupper levde sida vid sida i ett agrart samhlle som det
islndska och att sagans frfattare troligen var medveten om att hans
verk skulle lsas av ett ftal men hras av desto fler.275 Sagorna fick p
s vis stor spridning. Men de hade sin frutsttning i islndska aristokraters tycke och smak. Filologen Einar lafur Sveinsson skriver:
75

mandom och mdom

The new style that comes into existence in Icelandic sagas about the
middle of the 14th century must also somehow be rooted in the society of
the time. No doubt the powerful clergy has something to do with the matter. But one might ask whether the new style is not above all intended to
please the taste of the nobility that is coming into being at this time the
nobility of governors and prefects, of the great landholders and the owners of fishing stations, who grow rich through the rise of new markets and
are already foreshadowing the aristocratic oligarchy of the 15th century
and who, while amassing wealth, support the arts of the Church, collect
precious objects and fine books, and dream in their own fashion of beauty
and refinement.276

Flera forskare har ppekat att senmedeltidens riddarsagor och fornaldarsagor skrevs av prster och munkar men att sagorna tillkom p
uppdrag av vrldsliga aristokrater.277 Jn Viar Sigursson r av uppfattningen att 1200-talets sagor och manuskript till stor del sattes samman av prster vid strre kyrkor som hvdingarna frvaltade. Det frndrades vid sekelskiftet 1300 nr mnga av de stora kyrkorna hamnade under biskopens kontroll. Drefter kade klostrens betydelse fr
text- och skriftproduktionen. ven fortsttningsvis var det dock p
aristokratins initiativ som mnga sagor skrevs.278
Det r tydligt att litteraturen anvndes av den islndska aristokratin
fr politiska syften. S hade redan fristatstidens hvdingar gjort, konstaterar historikern Axel Kristinsson. Det frefaller som om mnga
islnningasagor skrevs p uppdrag av hvdingar fr att skapa en samhrighetsknsla hos deras tingmn och ge dem en gemensam historia
att vara stolt ver. Sagorna gjorde banden starkare mellan hvdingarna och mnniskorna som levde i deras hradsriken.279 Riddarsagorna
fyllde en nrmast motsatt funktion. Med dem markerade den aristokratiska gruppen sin egenart. De beskriver riddarens hviska stt att
leva och upprtthll p s vis en distinktion mellan ridderskapet och
den vriga befolkningen. Det gllde ven mnga fornaldarsagor. Jn
Viar Sigursson menar att fornaldarsagorna skapade ett gemensamt
frflutet fr nordiska aristokrater. Nya politiska villkor fick de islndska hvdingarna att tydligare lyfta fram ett arv som de delade med
makteliterna i de andra nordiska lnderna.280

76

sagans vrld
Islndska riddarsagor och fornaldarsagor skrevs fr samhllets
maktelit, och de har bevarats fr eftervrlden i vackra och pkostade
manuskript.281 Men sagornas popularitet var inte begrnsad till den
aristokratiska gruppen. De blev med tiden ett slags folklitteratur som
lstes och skrevs om under flera rhundraden.282 Mnga riddarsagor
och flera fornaldarsagor omarbetades ocks tidigt till s kallade rmur,
ett slags berttande dikter som snart blev omttligt populra.283 Islnningarnas ldsta rmur diktades frmodligen redan under 1300-talets
frsta hlft, och under de fljande seklen var dikter av det hr slaget
dominerande i den litterra produktionen p Island.284

Islndska riddarsagor: urval och karaktristik

Till de medeltida riddarsagorna rknas runt femtio prosaberttelser
som skildrar hndelser lngt bortom den islndska horisonten.285
Forskningen har urskilt tv grupper av riddarsagor. Den ena utgrs
av versttningar. Det handlar frmst om franska versromaner och
hjltedikter som versattes till norrnt vid det norska hovet under
1200-talet. Ngra av dem r mjligen versatta p Island och inte i
Norge.286 De versatta sagorna diskuteras dock inte nrmare i avhandlingen med undantag fr Tristrams saga ok sndar som hade
en srskild pverkan p islndsk litteratur under senmedeltiden. Hr
studeras istllet ett trettiotal riddarsagor som skrevs p Island under
framfr allt 1300-talet. Dessa saknar utlndska frlagor, ven om
mnga motiv r lnade frn kontinental riddardiktning.287
I Bibliography of Old Norse-Icelandic Romances rknar litteraturforskarna Marianne E. Kalinke och Phillip M. Mitchell upp trettiotre
riddarsagor som skrevs p Island under medeltiden och som finns bevarade i medeltida manuskript.288 Tre av dem har uteslutits ur underskningens korpus. Av Grega saga terstr endast ett pergamentsblad.
Resten har gtt frlorad. Inte heller Hrings saga ok Tryggva finns i sin
helhet.289 ven Drauma-Jns saga har plockats bort. Den bygger frmodligen p en utlndsk folksaga som den islndske frfattaren har
omarbetat till ett exempel, en sedelrande berttelse.290 Det innebr
att trettio islndska riddarsagor har studerats. Dessa r:
77

mandom och mdom

Adonias saga
la flekks saga
Blmstrvallasaga
Brings saga
Dmusta saga
Dnus saga dramblta
Ectors saga
Flres saga konungs ok sona hans
Gibbons saga
Jarlmanns saga ok Hermanns
Jns saga leikara
Kirialax saga
Konrs saga keisarasonar
Mgus saga jarls
Mrmanns saga

Nitida saga
Rmundar saga keisarasonar
Samsons saga fagra
Saulus saga ok Nikanors
Sigrgars saga frkna
Sigrgars saga ok Valbrands
Sigurar saga fts
Sigurar saga turnara
Sigurar saga gla
Tristrams saga ok soddar
Valdimars saga
Viktors saga ok Blvus
Vilhjlms saga sjs
Vilmundar saga viutan
jalar-Jns saga

De ldsta islndska riddarsagorna skrevs under sent 1200-tal eller tidigt 1300-tal, och flera av dem pminner starkt om de versatta riddarsagorna i stilen.291 Det gller bland annat Brings saga och Mr
manns saga som bda skildrar striden mellan kristna och hedningar
p den europeiska kontinenten och lngre sderut. Vid 1300-talets
mitt hade stilen frndrats ngot. I riddarsagor som Kirialax saga och
Rmundar saga keisarasonar r allitterationerna fler och beskrivningarna utbroderade med retoriska figurer.292 Hr finns ven hnvisningar till grekisk mytologi och latinsk historieskrivning.293 Allusionerna
vittnar om boklig bildning hos frfattarna, och deras lrda stil imiterades snart av andra som skildrade riddarlivet. Det mer svulstiga
sttet att skriva har satt spr i yngre riddarsagor som Ectors saga och
Vilhjlms saga sjs.294
Nstan alla riddarsagor i frteckningen ovan r frn 1300-talet,
men det r svrt att gra mer exakta dateringar av dem eftersom man
vet s lite om deras tillkomstsituation. Handskrifterna r ofta mycket
yngre, och som de korta sagapresentationerna i avhandlingens appendix visar rder det ibland stor oenighet om nr en srskild saga skrevs.
Ngra riddarsagor kan ordnas i en relativ kronologi, men den klargr
endast att en viss saga r ldre n en annan. Flera riddarsagor hamnar
dock vid sidan av en sdan tidslinje, eftersom de r svrare att relatera
till andra sagor. Det hr gr det vanskligt att utlsa historiska frnd78

sagans vrld
ringar mellan islndska riddarsagor. Det r inte heller min ambition.
Jag vill istllet se dem som en helhet. I de ldre sagorna utformades litterra mnster och motiv som sedan teranvndes och vidareutvecklades under hela 1300-talet, och oavsett om sagorna skrevs vid seklets
brjan eller slut bidrog de till att skapa en starkare aristokratisk identitet hos den islndska makteliten. Aristokratins formering var en process som pgick under lng tid, och de islndska riddarsagorna vittnar
om en lngsiktig strvan att tydligare definiera en aristokratisk grupp.
Islndska riddarsagor skildrar ofta en ung furstes ventyr, och s
gott som alltid beskrivs han som rikets starkaste och dlaste man. I
hans gestalt frenas en modig krigare och en hvisk riddare, och det
gr honom verlgsen i tornerspel och andra tvlingar vid hovet. Han
r redan firad i sitt hemland, men det rcker inte. En kung eller en
prins vill frmera sin makt och sina rikedomar, och det fr honom ut
i vrlden. Det r under sina ventyr p frmmande platser som sagans
hjlte mter mn frn andra lnder och d fr bevisa sin manlighet.
Det kan vara grymma vikingar, brsrkar och hedningar som utmanar honom och som han drfr mste dda. Riddarsagornas stridsscener r blodiga, och lsaren fr veta var varje svrdshugg och lansstt trffar. Men hjlten rkar ven p hviska riddare nr han frdas
ver jordens kontinenter. Det r mn som delar hans vrderingar, som
r sansade och plitliga. Med dem knner han en samhrighet, och
han tvekar inte att gra dem till sina blodsbrder. Dessa riddare blir
hans fljeslagare nr resan gr vidare mot nya ml.
I mnga islndska riddarsagor r det hjltens skande efter en hustru som driver handlingen framt. Marianne E. Kalinke pekar p ett
tjugotal riddarsagor dr friarfrden r berttelsens huvudmotiv.295 En
vacker hustru r ett mste fr en riddare, och det r vanligt att han
sker henne bland sina vnners systrar. Ett ktenskap frdjupar den
manliga vnskapen och banar vg fr politiska allianser. Det frekommer ocks att riddaren frsker ervra en mkung (meykngr) fr att
vinna bermmelse. En mkung r en ogift drottning som hrskar ver
ett eget rike. Hon lever som jungfru och kan p s vis utva politisk
makt; s lnge hon r oskuld finns inga hinder fr henne att regera,
och ivrig att framhva sin manlighet krver hon ofta att omgivningen
79

mandom och mdom

ser henne som kung snarare n drottning. Mkungen r alltid mycket
rik och mktig. Om riddaren kan tvinga henne till ktenskap blir han
drfr inte bara omtalad och beundrad. D fr han ocks ett stort rike
att hrska ver.
Flera forskare har uppmrksammat riddarsagornas betydelse nr
nordiska makteliter utvecklade en starkare aristokratisk identitet under medeltiden.296 Under den norske kungen Hkon Hkonarsons
lnga regeringstid p 1200-talet pbrjades ett versttningsarbete av
hvisk litteratur som kunde anvndas i ett slags kulturellt upprustningsprojekt fr att visa hur man upptrdde p ett hviskt stt.297 Filologen Bjarne Fidjestl ppekar att de versatta riddarsagorna blev
en spegel fr aristokratin som kungen lt hlla upp, ett ideal att leva
upp till fr den som ville spela aristokratens roll i det nya samhllet.298
En liknande funktion fyllde islndska riddarsagor p senmedeltidens
Island. Jrg Glauser konstaterar att sagorna r idealbilder av vad han
kallar ett feodalt samhlle dr ordning och harmoni rder. Hr gr
vrlden att verblicka och utvecklingen att frutse. Nr konflikter
uppstr hittas lsningar, och ven om riddaren kan rka illa ut ibland
vntar alltid ett lyckligt slut. Sagorna r ett slags utopier skrivna fr
riddare. Srskilt fr dem som grna ville vara riddare.299
Riddarsagor var identitetsskapande, men de roade ocks sin pub
300
lik. Det ena hindrade inte det andra. Faktum r att sagornas frfattare ofta frenar det hviska med det vulgra. Hgt och lgt blandas
p ett stt som kanske frvnar. I Dnus saga dramblta mlar frfattaren upp en scen dr en afrikansk kung trillar ned i ett avloppsdike nr
han ska rdda sin dotter undan sagans huvudperson. Dr simmar han
sedan runt bland avfring, medan prins Dnus och hans mn vldtar prinsessan och hennes kammarjungfrur.301 Andra riddarsagor r
kryddade med ironiska frfattarkommentarer. Gibbons saga r en av
dem. Nr prins Gibbon utkldd till munk har vldtagit en indisk mkung ser sig sagans frfattare franledd att ppeka: Den natten hlls
inte klosterreglerna vl.302 I riddarsagorna frn Island finns ocks en
frisprkighet som utmanar allmnna uppfattningar om vad hvisk litteratur egentligen r. Hr kan Vilmundar saga viutan tas som exempel. I en av sina handskrifter avslutas sagan med en uppmaning att
80

sagans vrld
svl lsare som hrare ska kyssa en trlkvinna i rven och ta till sig
allt det som hamnade utanfr nr en trl knullade henne.303

Islndska fornaldarsagor: urval och karaktristik

De islndska fornaldarsagorna har av folkloristen Stephen A. Mitchell
beskrivits som prose narratives based on traditional heroic themes,
whose numerous fabulous episodes and motifs create an atmosphere
of unreality.304 Sagorna handlar om en stridsvillig hjlte, och fokus
riktas mot hans dygder och laster, hans vrede och krlek.305 ven de
fabulsa inslagen r slende. Hjltarna har inte bara att tampas med
mnskliga motstndare. ven jttar, troll, drakar och andra monster
frekommer. I fornaldarsagorna r det vernaturliga stndigt nrvarande, och fljaktligen har genren ibland setts som en medeltida motsvarighet till vr tids fantasylitteratur.306 Hr fick publiken mjlighet
att fly vardagens bekymmer.307
Det r dock en slutsats som kan kritiseras. Srskilt Torfi H. Tulinius
avvisar uppfattningen om fornaldarsagorna som ett uttryck fr eskapism.308 Att sagorna var frlagda till en avlgsen forntid gjorde dem
inte verklighetsfrnvnda. I den mytiska vrlden placerades idealfigurer som fngade funderingar och farhgor hos medeltidens islnningar.309 ven Else Mundal anser att fornaldarsagorna kan spegle samfunnssyn og samfunnsideologi, menneskesyn ogs kvinnesyn, syn
p moralske sprsml og oppfatningar av kva som var rett og rangt,
positive og negative verdiar i samfunnet. Det har att gra med deras
fiktiva karaktr. Att sagorna inte utger sig fr att skildra sin samtid gr
dem bara mer intressanta. P s vis kan de vara ett mycket vrdefullt
korrektiv och supplement till andra historiska kllor.310
Fornaldarsagorna r omkring tjugofem till antalet, och de r uppkallade efter en dansk utgva. Nr antikvarien Carl Christian Rafn
under 1820-talet samlade ihop islndska sagor som skildrar hndelser i de skandinaviska lnderna innan Island koloniserades, valde han
att kalla dem nordiska forntidssagor (Fornaldarsgur Norurlanda)
och det r en beteckning som har levt vidare.311 Det r ocks Rafns

81

mandom och mdom

urval av sagor som konstituerar genren, och senare utgvor fljer i
stort hans urvalskriterier.312 Det innebr inte att fornaldarsagorna r
srskilt homogena eller ltta att skilja frn andra sagor.313 Det finns
islndska riddarsagor som snarare beskriver ett nordiskt forntidssamhlle n en europeisk hovmilj, och det finns fornaldarsagor som visar
ett strre intresse fr det hviska n det frgngna.
Som i fallet med riddarsagorna r ocks dateringen av fornaldarsagorna problematisk. Mnga sagor bygger p muntligt berttande, och
det r svrt att skert sga nr de frsta gngen skrevs ned. Det finns
en ldre grupp fornaldarsagor frn 1200-talet som tar sin utgngspunkt i mytisk eddadiktning och som har rtter i germansk tradition.
Hr r tonen ofta allvarsam, och sagorna har som regel tragiska slut;
hjltar dr och riken gr under.314 Hit kan den knda Vlsunga saga
rknas. Den berttar Sigurr Ffnisbanis historia: hur han ddar en
drake och tar dess guld, men hur guldets frbannelse leder till olycka
och dd. Det r en saga som rr sig i grnslandet mellan det heroiska
och det hviska.315 Den vill dels minna om ett storslaget frflutet, dels
blicka fram mot ett annat samhlle.316 En annan ldre fornaldarsaga
som frenar heroiskt med hviskt r Hervarar saga ok Heireks. Den
har ftt sitt namn efter mor och son som bda strider p slagfltet
med ett magiskt svrd som mste dda en mnniska nr det vl har
blivit draget. Den stridslystna Hervr har ofta vckt ett srskilt intresse. Som jungfrukrigare utmanar hon samhllet, klr sig i mansklder
och anvnder mansnamn. Men, konstateras i sagan, till sist trttnar
hon p livet som man och finner sig d tillrtta vid hovet med sitt
handarbete.317
Under tidigt 1300-tal frfattades en annan typ av fornaldarsagor.
De beskriver i huvudsak mns ventyrsresor och utforskar mtet mellan kultur och natur. I berttelser som Ketils saga hngs och Grms
saga loinkinna konfronteras forntidens hjltar med troll och trollkvinnor. De r bondsner som kmpar mot naturens krafter, och frst
nr trollen har besegrats terfr vrlden sin jmvikt. Vsteinn lason
anser att de hr sagorna avspeglar ett agrart samhlle dr befolkningen stndigt slogs fr sin verlevnad:

82

sagans vrld
In the early 14th century the free farmers of Iceland still had a strong
position, and although the ideology of the older sagas, which emanates
from this class, was loosing [sic!] ground to the influence of a feudal
ideology, it is likely to have had a strong position in peoples minds. The
fundamental conflict portrayed in our two sagas [Ketils saga hngs and
Grms saga loinkinna], the battle against nature, was a constant one in
Iceland, and an Icelandic 14th century audience would have had no difficulty to decode the emotional messages of the sagas, either consciously
or subconsciously.318

Vid 1300-talets slut var fornaldarsagor av det slaget frlegade, konstaterar Vsteinn lason. Det islndska samhllet hade genomgtt
stora sociala och politiska frndringar, och det sena 1300-talets storman sg sig inte lngre som bonde ven om jordbruket fortfarande
var hans ekonomiska bas. Som mbetsman i den norska och senare
danska administrationen hade han utvecklat en aristokratisk medvetenhet, och den fjrmade honom frn den vriga befolkningen. De
senare fornaldarsagorna skrevs fr en islndsk aristokrati med andra
vrderingar:
The fictitious sagas composed in Iceland in a later period reflect changes
towards feudal society and ideology, being products of a literary culture
with an awakening authorial self-consciousness that finds expression in
parody and an ironic treatment of traditional forms and values.319

Fem sena fornaldarsagor med inslag av ett slags hvisk retorik ingr i
underskningens korpus. Dessa sagor har mycket gemensamt med de
islndska riddarsagorna, och de visar att litterra motiv och stilarter
gr ver genregrnserna. En av de fem fornaldarsagorna r Bsa saga
ok Herraus. Den har vissa likheter med de ldre sagorna om Ketill
och Grmr. ven Bsi ger sig ut p resor till oknda trakter; han mter jttar och trollkvinnor. Men ramverket r nd ett annat. Sagan
m vara parodisk, rentav pornografisk p sina stllen. Den skriver likvl in sig i en hvisk tradition som hyllar dla riddare.320 Fyra andra
grnsverskridande fornaldarsagor r Gngu-Hrlfs saga, Hlfdanar
saga Eysteinssonar, Hjlms saga ok lvis och Hrlfs saga kraka ok
kappa hans. De nrmar sig tveklst sin tids riddarsagor, och det finns
drfr goda skl att ven lta dem vara en del av kllmaterialet.321
83

mandom och mdom

Det har p senare r ifrgasatts om fornaldarsagorna ver huvud
taget br skiljas frn islndska riddarsagor. Litteraturvetaren Lars
Lnnroth ser dem som hybridartade texter med inslag frn mytisk
diktning, folksagor och riddarromaner, och hans frga r om det alls
r meningsfullt att hnfra en berttelse som Gngu-Hrlfs saga till en
bestmd genre. En fornaldarsaga rymmer oftast flera berttartekniker
och stillgen, och mjligen var det vxlingarna mellan olika genrenormer som gjorde den s attraktiv fr publiken.322 Andra forskare
argumenterar fr en ny genrebeteckning. Torfi H. Tulinius vljer att
tala om islndska romanser nr han ska beskriva senmedeltidens
riddarsagor och fornaldarsagor.323 De fljer samma form: hr finns en
prins som ervrar en prinsessa och ett rike sedan han lyckats besegra
sina ondskefulla motstndare. Drmed inte sagt att sagorna r identiska. Formen r tnjbar och kan anpassas. Vissa sagor r frlagda till
en nordisk forntid, andra till ett sydlndskt feodalsamhlle. Slutet r
dock nstan alltid lyckligt och hjltens skande efter en kungakrona
och en hustru framgngsrikt.324
Det finns ven forskare som ser avgrande skillnader mellan islndska riddarsagor och fornaldarsagor. Litteraturvetaren Daniel Svborg tillhr dem som menar att genrerna kan och br skiljas t.325
Hans omfngsrika studie av krlek och erotik i norrn litteratur visar
att riddarsagorna har en hvisk ton som mnga fornaldarsagor saknar. Hr finns motiv och metaforer som starkt erinrar om hvisk diktning frn kontinenten. Riddarsagornas prinsar och prinsessor lskar
vldsamt och passionerat; krleken plgar dem och fr deras hjrtan
att brinna som eld. Knslan r helt vervldigande, och orden kan
drfr bli mnga nr den ska beskrivas.326
I fornaldarsagorna skildras ofta krleken p ett annat stt. Forntidens mn och kvinnor ordar inte s mycket om vad de knner. Deras krleksfrklaringar r mer dmpade och framkallar sllan srskilt
starka reaktioner hos den som uppvaktas. I sagorna finns en terhllsamhet som fr tankarna till knslokrvheten i ldre sagaprosa.327
Avvikelserna frn riddarsagornas krleksskildringar r enligt Svborg
s stora att fornaldarsagorna mste ses som egen litterr genre. Det
finns frvisso en nrhet mellan grupperna, och ngra sagor r nr84

sagans vrld
mast att betrakta som hybrider. Men grnsfallen r f, alltfr f fr
att riddarsagor och fornaldarsagor ska kunna frenas under samma
genrebeteckning.328
Det finns vissa ponger i Daniel Svborgs resonemang. Skillnaderna mellan riddarsagornas och fornaldarsagornas stt att beskriva
krleken r, som han ppekar, tydliga. Riddarsagornas heta mhetsbetygelser och brinnande hjrtan saknas nstan helt i mnga fornaldarsagor. Hopningar av knslouttryck likas. Men en saga r frsts
mer n ordfrrd och metaforik, och p ett djupare textuellt plan r
olikheterna inte alltid s stora. Det finns ett ramverk som hller ihop
historien, och hr r det svrare att skilja genrerna frn varandra.
ven sena fornaldarsagor berttar om unga mn som efter vghalsiga
ventyr fr en vacker prinsessa till hustru och ett vidstrckt rike att
regera ver. Ocks hr kan det finnas mkungar som mste besegras
och tvingas till underkastelse. Blodsbrdraskap och andra homosociala gemenskapsformer r lika viktiga fr forntidens prinsar som fr
riddartidens, och jungfrun vcker samma blandade knslor hos dem.
Det finns drfr skl att studera de trettio riddarsagorna tillsammans
med fem samtida fornaldarsagor som visar samma intresse fr ett hviskt samhlle och srskilda aristokratiska vrderingar. Jag betraktar
dem alla som islndska riddarromaner.329

Saga och samhlle

Senmedeltidens riddarsagor och fornaldarsagor har tidigare sllan
studerats av historiker, trots att filologer och litteratursociologer ofta
har visat p deras vrde som historisk klla. Stephen A. Mitchell karaktriserar fornaldarsagorna som underhllningslitteratur, men han
menar nd att berttelserna speglar sin tillkomsttid. Det r tveksamt
om de kan sgas ha en tydlig sensmoral, skriver han, but the concerns
they reflect, the themes they treat, and the world view they project can
provide insights into the cultural and psychological dilemmas of their
audiences.330 Torfi H. Tulinius resonerar p ett liknande stt. Han
hvdar att det finns ett bestmt om n komplicerat samband mel-

85

mandom och mdom

lan litteraturens struktur och samhllets ideologier och att litteraturen
drfr r s vrdefull nr forskaren ska ta reda p hur mnniskor i det
frflutna byggde upp sina vrldsskdningar och skapade sina vrdesystem. Den berttar vad som sysselsatte deras tankar.331
Det gller ven fornaldarsagorna. I The Matter of the North, en bok
om den litterra fiktionens framvxt p Island, konstaterar Torfi H.
Tulinius att de ldsta fornaldarsagorna avspeglar ett samhlle i frndring. Redan hr finns en fascination fr det hviska och ett intresse
fr en ny sorts aristokrati.332 Sagorna r frvisso ingen propagandalitteratur som fresprkar ett visst politiskt system. Men de uttrycker en
ideologi, ppekar Torfi H. Tulinius. Med ideologi avser han d samlade frestllningar, vrderingar och vrdehierarkier som bestmmer
hur mnniskan frhller sig till vrlden i stort och det egna samhllet i
synnerhet. Fornaldarsagorna reflekterar en srskild vrldsuppfattning
och utforskar dess mjligheter och begrnsningar.333
Torfi H. Tulinius menar att fornaldarsagorna var de islndska hvdingarnas eget stt att skapa aristokratiska rtter. De r, som han ser
det, en litteratur skriven av och fr samhllets ledande mn.334 I sagorna skildras ett avlgset frflutet dr modiga mn troget tjnade sin
kung och stred fr hans sak. Srskilt Hrlfs saga Gautrekssonar frn
sent 1200-tal berttar om en rttvis kung som har stor omsorg om sina
hirdmn och som anstrnger sig att vara ett fredme fr dem. Hrlfr
Gautreksson regerar sitt rike som en hvisk man. Han skonar sina
fienders liv, inser deras kvaliteter och lter dem bli hans fljeslagare.
Hr tecknas ett portrtt av det ideala regentskapet, och Hrlfr Gautrekssons handlingar avspeglar helt skert vrderingar som islndska
hvdingar mtte vid det norska hovet och s smningom infrlivade
i det egna tnkandet.335
I The Matter of the North analyseras sex fornaldarsagor frn 1200talet, och flera av dem behandlar viktiga samhllsfrndringar: framvxten av en rftlig aristokrati, ndrade arvsregler och nya sociala roller fr dem som inte var aristokrater.336 Men Torfi H. Tulinius tror att
ven yngre sagor kan anvndas i historiska studier av det islndska
samhllet:

86

sagans vrld
Senare fornaldarsagor, liksom inhemska riddarsagor, kan frmodligen
ocks med frdel studeras p samma stt, det vill sga med samma metoder, ven om ngra av hypoteserna om samhllsfrhllandena mste
ndras. 1300- och 1400-talens Island r verkligen redan helt annorlunda
n 1200-talets. Det r stabilare, dess aristokrati r fastare frankrad och
kyrkan r starkare och mer byrkratiserad. Trots den relativa bristen p
samtida kllor nr det gller denna period r jag sker p att de problem
som r specifika fr den har kommit till uttryck i sagorna, ven om de
tycks behandla en rent fiktiv vrld.337

Torfi H. Tulinius har visat att 1200-talets fornaldarsagor avspeglar

aristokratiska tankar om samhllets frndring, och han r vertygad
om att det ven gller islndska riddarsagor och fornaldarsagor frn
1300- och 1400-talen. Mitt stt att betrakta sagorna liknar hans, men
jag ser skl att ytterligare problematisera relationen mellan litteratur
och samhlle, mellan texten och kontexten. Det har ofta sagts om islndska sagor, framfr allt om mnga islnningasagor, att de avspeglar
samhllets normer och vrderingar.338 Riktigt s enkelt r det inte.
Text och kontext vxelverkar alltid. Det innebr att samhllet bde re
flekteras och refrakteras i sin tids litteratur, konstaterar litteraturforskaren Laurie A. Finke. Som alla ideologiska texter str medeltidens
riddarromaner i ett komplext frhllande till de sociala villkor som
har gett upphov till dem: They reflect, but also in turn shape, those
social conditions in a process that is, finally, dialogic.339
ven senmedeltidens litteratur frn Island mste ses ur ett dialogiskt perspektiv. Den formades av ett samhlle i frndring, men
den formade och frndrade ocks samhllet. Nr de islndska hvdingarna som den norske kungens mn utvecklade en starkare aristokratisk medvetenhet skapades en hvisk litteratur. I den speglades
den nya samhllsordningen dr makten utgick frn en kung och frdelades mellan hans riddare. Men i islndska riddarsagor och sena
fornaldarsagor formulerades ocks tankar som band de nya aristokraterna samman; sagorna visade fr aristokratins mn och kvinnor
vad hviskhet innebar och vad som skilde en aristokrat frn andra
mnniskor.

87

mandom och mdom

Ett dialogiskt perspektiv gr det mjligt att ur litteraturen avlsa
normer i historiska samhllen. Men vad intressantare r: det kan ven
lokalisera motstnd mot ett rdande normsystem. Det gller inte
minst riddarromanernas skildringar av sexualitet, ppekar Laurie A.
Finke:
In the dialogic view of representation I have articulated, literature perpetuates even as it investigates the problem of sexuality, of the relations
between the sexes. It does not simply reflect human sexuality; instead it
participates in social processes that produce multiple and contradictory
forms of sexuality, which include not only prescriptions and proscriptions but resisistance [sic!] to such restrictions as well.340

Den dialogiska lsningens mjligheter r ngot som litteraturforskaren Carl Phelpstead berr i en artikel om sexualitetens ideologi i
Hrlfs saga kraka ok kappa hans, en senmedeltida fornaldarsaga som
ocks ingr i den hr underskningens korpus. Han menar att sagan
befster samhllets patriarkala strukturer och visar hur sexuella begr, srskilt kvinnors, kan slita snder sociala strukturer och manliga
nrhetsrelationer. I Hrlfs saga kraka ok kappa hans finns en mkung
som vgrar att gifta sig, som torterar mn som friar till henne och
som trotsar samhllsordningen nr hon gr kldd i mansklder och
krver att bli behandlad som en man. Det r beteenden som provocerar mnnen i hennes omgivning, och mkungen blir senare vldtagen
och frnedrad. Men Hrlfs saga kraka ok kappa hans speglar inte bara
en samhllsordning dr makten utvas av mn. Sagan gr det ocks
mjligt att ifrgastta hur makten frdelas, konstaterar Phelpstead:
Although the warrior women are eventually defeated their temporary triumphs undermine the apparently inevitable naturalness of the
gendered forms of behavior that they transgress.341 Mkungen var en
litterr skapelse som befste patriarkala strukturer nr riddaren besegrade henne, men samtidigt utmanade hon strukturerna nr hon
vgrade att bli ngons hustru. Hennes motstnd ppnade fr tankar
om en annan samhllsordning dr makten inte var manligt kodad.342

88

sagans vrld

Islndska riddarromaner som historisk klla

De islndska riddarromanerna utspelas ofta i fjrran lnder eller frgngna tider, men de r nd viktiga som historisk klla till islndska
samhllsfrhllanden under senmedeltiden. Litteraturforskare som
Jrg Glauser och Torfi H. Tulinius har visat att dessa riddarsagor och
fornaldarsagor speglar ett samhlle och en aristokrati som hll p att
frndras. I sagorna finns en stark fascination fr det hviska livet:
fr ett samhllssystem dr monarken belnar dem som troget tjnar
honom, fr ett ridderskap som hller ihop nr faror hotar, och fr en
hviskhet som gr riddaren till en dlare mnniska. Nr den politiska
ordningen omvandlades vxte en litteratur fram som avsljar vad den
islndska makteliten helst ville vara: en hvisk aristokrati som tnkte
och handlade annorlunda n den vriga befolkningen.
De islndska riddarromanerna speglade samhllsfrndringar, men
samma romaner frndrade ocks samhllet. Den hr litteraturen var
dialogisk, och det har sllan lyfts fram i den tidigare forskningen. Det
dialogiska perspektivet r dock viktigt. Det pongterar att litteraturen
var identitetsskapande och frstrkte den aristokratiska medveten
heten hos den islndska makteliten. Riddarromanerna talade om hur
hviska riddare och jungfrur agerade och drmed vad som frvntades av samhllets aristokratiska mn och kvinnor.
De tre fljande kapitlen visar att de islndska riddarromanerna gav
sexuella tolkningsramar t sin aristokratiska publik och p olika stt
gjorde sexualiteten till en grnsmarkr. Frst studeras riddarens begr. Vad utmrker hans stt att tr och hur pverkas hans sexuella
beteenden av ridderskapets manliga gemenskaper? Drefter utforskas jungfruns begr. Hur beskrivs jungfrudomen och vilken funktion
fyller den kvinnliga kyskheten fr ridderskapets mn? Till sist vcks
frgan om samlagets roll i riddarromanerna. Vad kan frklara att det
sexuella mtet mellan riddaren och jungfrun ibland slutar med grovt
vld och djup frnedring?

89

kapitel 5
hviska riddare och andra mn
Ett homosocialt mnster

I islndska riddarromaner visas ett srskilt intresse fr fostbrdralag,

svgerskap och andra manliga gemenskaper. Det frekommer att sagorna har ftt sina namn efter tv mn som har svurit varandra trohet
och tillsammans vinner segrar p slagfltet.343 Det handlar om hviska riddare som aldrig sviker ett lfte som har getts, riddare som
hller samman och lskar varandra innerligt. De hr mnnen frstr
att vrdera ett gott kamratskap, och de tvekar inte att nrma sig andra
riddare som har visat duglighet i strid och som drfr kan vara till
nytta fr dem i framtiden. En hvisk riddare inser att krlek nr lngre
n hat, och det r sklet till att han s ofta sker andra mns sllskap.
Det r ndvndigt fr att hans politiska strvanden ska krnas med
framgng. Utan en vapenbroder vid sin sida har riddaren svrt att st
emot dem som vill berva honom makten.
I riddarromanerna finns en homosocial ordning som lyfter fram
tillgivenheten mellan riddare. Hr r vnskapen som regel horisontell; den uppstr mellan mn som r lika starka, lika vackra och lika
hgttade. Riddarromanerna beskriver ett samhlle dr hviska riddare lever i samfrstnd med varandra och dr ridderskapet strker
sin makt i manliga gemenskaper av olika slag. Men romanernas frfattare vill ocks gra sin publik uppmrksam p att det finns mn som
agerar annorlunda. De saknar riddarens dla motiv och hans frmga
till sjlvbehrskning, och deras besinningslsa begr till ridderskapets
kvinnor utgr ett hot mot den homosociala ordningen i samhllet.

mandom och mdom

Homosocialt begr
Det medeltida samhllet bars upp av manliga relationer, och nrheten
till andra mn var ett grundelement i aristokratins uppfattning om
hur hviskheten skulle frverkligas. Med kamratskapet i riddarfljena och frtroligheten vid furstehoven nddes nya hjder i kulturell
frfining, estetiskt uttryck och moralisk fredmlighet.344 Hur den
passionerade vnskapen mellan medeltidens aristokrater ska beskrivas har p senare r blivit freml fr diskussion. Litteraturforskaren
Roberto J. Gonzlez-Casanovas freslr tre begrepp som kan skilja
olika medeltida vnskapsformer frn varandra. Att fredra relationer
med mnniskor av samma kn beskriver han som homosocialitet; den
formar gemenskaper dit det andra knet inte har tilltrde. Om relationen drtill r djup och innerlig kan den uttrycka homophilia, frkrlek
fr en samknad vnskap som kan betygas i krleksfulla handlingar
av olika slag s lnge de inte r sexuella; hit kan blodsbrdraskapet
rknas. Skulle vnskapen slutligen vara passionerad, romantisk eller
rentav sexuell kan den betecknas som homoerotik; mannens krlek
till ynglingen skildras i arabisk och hebreisk poesi frn medeltiden,
och homoerotiska inslag finns ven i medeltida krlekslyrik skriven
av prster inom den kristna kyrkan.345
Det finns en strvan hos Gonzlez-Casanovas att visa p mngfalden i vnskapens uttrycksformer. Ambitionen r lovvrd, men hans
begreppsdistinktioner gr fr den skull inte fria frn invndningar.
Lter sig verkligen aristokratins vnskapsrelationer under medeltiden
srskiljas s ltt? Litteraturforskaren Richard E. Zeikowitz r tveksam.
Nrhet och intimitet kan finnas i alla homosociala gemenskaper, och i
riddarnas tillgivenhet fr varandra rymdes ven det homoerotiska.346
Att grnsdragningar r svra att gra visar ocks de islndska riddarromanerna. Som vi ska se kan hvisk vnskap uttryckas i gldande
krleksfrklaringar och lidelsefulla kyssar. Riddarna frenar manlig
lojalitet med svrmisk hngivenhet.
Ett begrepp som bttre fngar komplexiteten i aristokratins vnskapsrelationer under medeltiden r homosocialt begr. Det har som
syfte att sudda ut grnsen mot det homosexuella och terfra det ho-

92

hviska riddare och andra mn

mosociala till begrets, till den potentiella erotikens, kretslopp. Orden r Eve Kosofsky Sedgwicks, och begreppet r hmtat frn hennes
analys av begrscirkulationen mellan mn i engelsksprkig litteratur
frn olika tider.347 Hennes ml r att synliggra kontinuiteten i manliga knslor, hur homosocial nrhet kan verg i erotiskt begr utan
att relationen frndras i grunden. Hon fredrar att tala om begr,
och inte om krlek, eftersom det snarare handlar om en struktur n en
viss knsla. Som Sedgwick ser det refererar inte begret till ett srskilt
knslotillstnd utan till
den knslomssiga eller sociala kraft det lim som, ven nr den yttrar sig som fientlighet eller hat eller ngot som r mindre knslomssigt
laddat, formar en viktig relation. I hur hg grad denna kraft r sexuell i
egentlig mening (vad det historiskt betyder fr ngot att vara sexuellt)
kommer hela tiden vara en aktuell frga.348

Motsgelserna i ett begrepp som homosocialt begr ger en analytisk

skrpa nr medeltidens manliga relationer ska studeras. Det gr det
lttare fr historikern att upptcka undertexter av antydningar, mjligheter och frslag. Det r ocks ett begrepp som fngar ett helt kontinuum av manliga relationer. Hr ryms frsts djup krlek och stor
mhet som i ett blodsbrdraskap. Men begr kan ocks uttryckas i
gldande hat och ofrsonlig fiendskap. Svl krlek som hat fr mn
samman och formar deras relationer. Grnserna r inte alltid s tydliga.
I de islndska riddarromanerna uppstr ofta stark tillgivenhet mellan tv riddare sedan de har stridit mot varandra. En vrdig motstndare inger respekt och vcker en lngtan efter gemenskap och nrhet.
I Sigurar saga gla utkmpar prins Sigurr en ursinnig tvekamp
mot jarlsonen Herburt, en tvekamp som fr avbrytas nr det str klart
att ingen av dem har krafter kvar att besegra den andre. Bda har svra
skador, och Sigurr som frut ville dda sin motstndare fruktar nu
fr hans liv. Han har insett att Herburt r skickligare n ngon annan
riddare som han har mtt, och det gr honom hnfrd. Han rentav
lskar honom fr hans duglighet.349 Herburts liv fr inte g frlorat,
och Sigurr ber drfr en vn att vaka vid jarlsonens sida och vrda
honom p bsta stt.
93

mandom och mdom

Prinsens omsorg gr Herburt helt vervldigad, och det fder ocks ett hopp hos honom att fiendskapen mellan dem ska upphra och
krlek tndas.350 Hela hsten vrdas de fr sina skador, och frst p
senvintern mts riddarna igen vid den sicilianske kungens hov. Det
blir ett glatt terseende. Genast rusar Herburt fram till Sigurr, kysser
honom och lovordar hans dla sinnelag och ridderliga stt. Det vertygar Sigurr om att en frsoning r mjlig, och nr han p Herburts
begran bilgger deras tvist freslr han ett livslngt fostbrdraskap.
Dessutom vill han ge honom sin syster i ktenskap och ett rike att
regera ver.
Det finns en risk att medeltidsforskaren misstolkar litteraturens
beskrivningar av manlig vnskap. Det ppekar litteraturforskaren
Marianne J. Ailes. Ljuva omfamningar och passionerade kyssar r inte
ndvndigtvis homoerotiska. I medeltidens riddardiktning uttrycks
manlig tillgivenhet i mma ord och krleksfulla berringar, fr det var
s stark vnskap gjordes synlig fr omgivningen.351 Om Sigurrs och
Herburts knslor fr varandra ska uppfattas som erotiska kan diskuteras. Sagan lnar sig inte till enkla tolkningar och sjlvklara slutsatser.
Men deras begr kan utan tvekan beskrivas som homosocialt. De dras
till manligheten hos den andre och lskar varandra som riddare.352
ven mn som r rivaler om en kvinna kan utveckla en nra relation till varandra, och Sigurar saga fts visar en situation dr homosocialt begr till en man r starkare n sexuellt begr till en kvinna.
Hr r lngtan efter en vapenbroder strst. Sagan berttar hur prinsessan Sign uppsks av smundr, hunnernas kung, som kommer fr
att be om hennes hand i ktenskap. Han fr ett hviskt mottagande,
men Sign vill inte ge honom ngra lften, eftersom hennes far ligger i
hrnad och det kommer an p honom att besluta om hennes framtid.
smundr delar inte den uppfattningen. P eget bevg trolovar han sig
med Sign. Drefter reser han sin vg men lovar att komma tillbaka
till hsten fr att fira sitt brllop med henne.
Spnningen i sagan stiger nr Signs far tervnder och berttar att
han har trolovat henne med en annan riddare, den frmgne Sigurr
ftr som regerar ver vallernas rike. Kung Kntr kan inte tnka sig en
bttre svrson n en man som r obesegrad i strid och omtalad fr sin
94

hviska riddare och andra mn

spnstighet. Sign hyser inga tvivel om hans duglighet, men hon r
trolovad med smundr och hennes avsikt r att gifta sig med honom.
Det gr fadern rasande, och han frklarar uppbragt att ven om hon
lskar hunnernas kung av hela sitt hjrta s ska hon aldrig bli hans.
Sign svarar d att han fr bestmma vad han vill, men det r det
som avgr vem som blir hennes man.353
I islndska riddarromaner r respekten fr fadersmakten stor, och
f dttrar vgar som Sign hvda en egen sikt. Det r inte en kvinnas
sak att avgra vem som ska f henne, srskilt inte nr politisk makt
str p spel. D frbehller sig romanernas riddare rtten att sluta alla
ktenskapsavtal. Signs far utgr inget undantag. Han r fast besluten
att genomdriva sina planer fr dottern om det s sker mot hennes
vilja och nr hsten kommer rustar han till brllop. Sigurr och hans
uppvaktning r p plats, men handlingen byter riktning nr smundr
mitt under festligheterna rvar bort Sign. Hunnerkungens agerande
gr brudgummen frbittrad, men om det r mjligt vill smundr
undvika att en blodig konflikt uppstr. Drfr skickar han genast bud
till Sigurr och erbjuder honom sitt kungarike som kompensation.
Bland vallerna r frtrytelsen stor, och en frlikning r helt utesluten.
Sigurr krver upprttelse, och han rds inte att strida mot hunnernas
kung som han fraktfullt kallar feg.
Sigurr ska f ngra sina ord. P slagfltet r smundr verlgsen,
och nr de mts i en tvekamp blir Sigurr allvarligt srad. Men hans
motstndare inser att deras konflikt mste f ett slut. De r tvungna att
frlikas, och som en frsonande gest avstr han frn sina ansprk p
Sign. De har aldrig levt ihop som man och hustru, frklarar smundr
fr sin fiende, fr Sign r nnu ofrdrvad av mig.354 Om hon samtycker till ett ktenskap med Sigurr ska han inte lgga ngra hinder
i vgen. Hans ord gr Sigurr verlycklig. Ingen hunn har ngonsin
bemtt honom p ett s hedersamt stt, sger han. Sign r inte lika
entusiastisk. Hon lovar att flja deras beslut, men hon understryker
samtidigt att hennes avsikt alltid har varit att bli smundrs hustru
och ingen annans. Drefter skiljs riddarna t med stor vnskap och
krlek.355

95

mandom och mdom

Det har ppekats att Sigurar saga fts snarare berttar om manlig vnskap n om krlek mellan en man och en kvinna.356 Jungfrun
r reducerad till att vara en statussymbol som smundr ervrar fr
att hans heder ska vxa och sedan ger vidare nr det manliga samfrstndet s krver.357 Vad Sign knner r ovidkommande nr
smundr frsker reda ut konflikten med Sigurr. Hon har att rtta
sig efter mnnens vilja och gra det som gagnar dem bst. Knslorna
mellan man och kvinna str helt i skymundan. Det r istllet den homosociala mheten som lovordas i sagans slutord: Ingen kan pminna sig tv fosterbrder som lskat varandra hgre och bisttt varandra
mer hedersamt n dessa, och s slutar sagan om kung Sigurr ftr och
smundr, hunnernas kung.358 Sagan berttar om riddarnas skande
efter en hustru, men det r tydligt att deras tillgivenhet fr varandra
ses som mer intressant. I Sigurar saga fts r homosocialt begr viktigare n ktenskaplig lycka.359

Hans vilja och hennes

Riddarnas verenskommelse i Sigurar saga fts vcker frgan om
jungfruns roll i det manliga begrsspelet. Vilket handlingsutrymme
ges hon nr unga riddare ska frenas och frsonas genom henne? r
hennes sikt alls intressant? En riddarroman som beskriver svrigheterna fr en jungfru att gra sin rst hrd r Kirialax saga. Den inleds
med ett portrtt av Laicus, grekernas hertig, som med sin visdom, sin
vnlighet och sitt lnga, gyllenblonda hr str som en mnsterbild fr
senmedeltidens aristokrat. En s eminent riddare krver en hgttad
hustru, och hertig Laicus ser henne i den skna Mathidia. Som dotter
till den syriske kungen hlls hon fr att vara ett mycket gott parti, och
det saknas inte giftermlsanbud ven om hennes far har frklarat att
han inte vill gifta bort henne. Laicus visar sig vara mer pstridig n andra friare, och han tvekar inte att anvnda vld som ptryckningsmedel. Om han inte fr Mathidia till hustru har han fr avsikt att ervra
henne och hennes hemland med vapenmakt.
Men hot biter inte p den syriske kungen. Han skickar genast
Egias, sin son, och tolv tusen riddare att frsvara landets kuster och
96

hviska riddare och andra mn

grnsomrden. Grekerna rider dem till mtes, och det blir en blodig
sammandrabbning som syrierna frlorar. Egias tas tillfnga, men Laicus vill inte grna dda honom. Han ser hellre att de frsonas. Dr p
slagfltet ingr de en vnskapspakt och lovar att aldrig mer strida mot
varandra. Nr Egias senare tervnder till det syriska hovet kan han
bertta om sin nyvunne vns delmod, hur Laicus besegrade honom
inte som en grym viking utan som en hvisk hvding och skonade
hans liv.360 Den grekiske hertigen, fortstter han,
handlade inte som en liten man mnga skulle ha skrutit med sin seger
genom att snarast hugga huvudet av mig utan han visade mig sdan
vlvilja att han frigav mig och mitt flje. Och han gav oss inte bara livet
tillbaka utan frsg oss dessutom med de finaste gvor och gjorde ett fint
gstabud fr oss.361

Av det sklet vill Egias lta honom f Mathidia till hustru, om hon kan
tnka sig att samtycka. Frslaget vinner gehr hos kungen och hans
rdgivare, och det gr Mathidia frtvivlad. Hon vndas ver att ing
ktenskap med en oknd man och tvingas flja honom till ett land dr
hon inte knner ngon och inte frstr sprket. Men hon vgar inte
opponera sig. Det r, sger hon grtande, omjligt fr mig, en kvinna,
att ensam vnda mig mot detta och p s vis frlora min fars och min
brors gunst.362 Hon ser ingen annan rd n att gra dem till viljes.
Tre mnader senare firas hennes brllop med pompa och stt, och
under festligheterna krns Laicus till kung ver allt syriskt land som
han har ervrat i strid. Sdana r villkoren i fredsavtalet som Egias
har frhandlat fram. Som framgr av Kirialax saga ger svgerskapet
msesidiga frdelar. Prins Egias vinner en lskad vapenbroder, och
hertig Laicus utvidgar sitt rike och fr till sist en hustru som r honom
vrdig. Ett svgerskap ger ocks goda frutsttningar fr en varaktig
fred mellan greker och syrier. Ofta har ktenskapet en fredsbevarande
funktion. Det syftar till att hlla ihop ridderskapets mn och frhindra konflikter och maktspel.
Nr den ldersstigne Hlver, en frankisk kung i Mrmanns saga,
blir nkling ser hans rdgivare ett ypperligt tillflle att nrma sig engelsmnnen p andra sidan kanalen. Den skna Katrn, den engelske
97

mandom och mdom

kungens dotter, r gammal nog att giftas bort, och i henne ser frankerna en drottning som kan ge dem en tronarvinge. Hlver r frst
tveksam. Om flickan liknar sin mor det minsta vill han inte ha ngot
med henne att gra. En drottning ska frvisso vara vacker att se p.
Men ven frnuft och trofasthet krvs av henne, frklarar kungen fr
sina rdgivare. Han ifrgastter starkt om Katrn har de egenskaperna.
Den som nd vertygar honom att inleda ktenskapsfrhandlingar
med engelsmnnen r Mrmann, hans skyddsling, som anser att endast ett ftal kvinnor uppfyller kungens krav:
Som jag ser det kommer du inte att f en kvinna som r ung, vacker och
kan bli gravid, och som ocks har visat prov p visdom och trohet. Fr
det str att lsa i gamla bcker att f saker r svrare att styra n kvinnors
sinnelag, eftersom det ibland blir fr hrt, ibland fr mjukt. Om det blir
fr hrt, r det lttare fr dig att nta snder marmor n att mildra det. P
samma stt om det r fr mjukt och inte stadigt; d kan ingenting gras
p rtt tidpunkt ven om de visaste av mn ordnar det. Jag tror att de
kvinnor r mycket f som inte har sdana brister och som styrs av sans.363

Det r svrt, menar Mrmann, att styra en kvinna. Ibland r hon

orubblig, ibland lttledd, och att hitta en jungfru som ocks r vis och
trogen ser han som en nstintill omjlig uppgift. Men det kanske nd
kan vara vrt ett frsk, sger han till sist. Det frekommer en del
misogyna pstenden av det hr slaget i riddarromanerna, och i Mr
manns saga vcker uttalandet bifall.364 Hlver tycker att det r klokt
talat och skickar genast en delegation till den engelske kungen med en
begran om att f hans dotter till hustru. En politisk allians ligger ven
i engelsmnnens intresse, och deras kung frordar drfr ett ktenskap nr han lgger fram rendet fr den unga prinsessan. Katrn ger
d sitt samtycke, men hon ppekar att hennes blivande man r gammal. Mer vill hon inte sga fr hon vgar under inga omstndigheter
att g emot sin fars vilja.365
I de islndska riddarromanerna finns ett geografiskt mnster som
avgr jungfruns mjligheter att pverka sin framtid, menar Jenny Jochens. Om prinsessan lever i ett nordeuropeiskt land r hennes handlingsutrymme mycket begrnsat. Hr beslutar fadern eller en annan

98

hviska riddare och andra mn

manlig slkting om hennes ktenskap. Det frekommer att jungfrun
tillfrgas, men det r inte alltid som hennes svar beaktas. I riddarromaner som utspelas p sydligare breddgrader ser dock situationen
annorlunda ut. En sydlndsk prinsessa fr alltid ge sitt samtycke till
ktenskap, och ofta uppmuntras hon att sjlv vlja en man bland sina
friare.366 Delningen av vrldens riken i en nordlig och en sydlig zon
vill Jochens frklara med att samtyckesdoktrinen frdes frn sder till
norr. Riddarromanernas kartering avsljar uppfattningen att kyrkans
mn introducerade en sydlig ktenskapsideologi som var frmmande
fr mnniskorna i norr.367
Det har ppekats att Jenny Jochens bild av en nordlig zon och en
sydlig r alltfr schematisk. I riddarromanerna finns trots allt flera
nordeuropeiska prinsessor som fr ge sitt samtycke, och skillnaden
kan bttre frklaras av att jungfrur i den sydliga zonen str friare frn
sina giftomn.368 Men frgan r mer komplicerad n s. Huruvida en
ung kvinna blir tillfrgad r en sak, hennes mjligheter att pverka
valet av ktenskapspartner en annan. Prinsessan Mathidia i Kirialax
saga lever i det syriska riket, och hennes ktenskapskontrakt sluts efter
sydlig modell. Men hon tillfrgas inte; hon blir, som vi sett, anmodad
att ge sitt samtycke. Mathidia vill inte bli hertig Laicus hustru, men
vad kan en dotter gra nr hennes far vill ge bort henne som fredsgva? Om vi ska tro Jenny Jochens r det viktiga att Mathidia tillfrgas
och fr invnda mot ktenskapet ven om hon inte kan stoppa det.369
Som jag ser det r en viktigare slutsats att hennes vilja faktiskt kan
ignoreras. Mathidias samtycke r framtvingat. Alla vet att hon inte vill
gifta sig. nd firas hennes brllop.
Det ger oss en uppfattning om hur samtyckesdoktrinen fungerar
i islndska riddarromaner. Att en ung kvinna samtycker behver inte
innebra att ktenskapet r sjlvvalt. Det r det ibland men inte alltid.
Av det homosociala begrsspelet fljer att mn kan anvnda kvinnor
fr att nrma sig varandra och att kvinnorna mste ge sitt samtycke
nr mnnen i deras omgivning har frhandlat fram ett ktenskapsavtal som strker den manliga gemenskapen. I den situationen kan fder
tvinga sina dttrar till ktenskap.370 Dremot kan ingen jungfru vlja
en man som hennes far ogillar. Inte ens prinsessan Rkilt i Jarlmanns
99

mandom och mdom

saga ok Hermanns, ven om hon har blivit lovad att f gifta sig med
vem hon vill. Hennes far har ett villkor: det mste vara en man som
han tycker sig kunna ha till mg utan att vanras.371 Fadern har alltid
sista ordet, och det r riddarromanernas jungfrur infrstdda med.
Mitt lfte r inte starkare n min fars vilja tillter, svarar prinsessan
Valentina i Samsons saga fagra nr en riddare pminner henne om
lftet att en gng bli hans.372 Hon vet att de aldrig kan f varandra om
fadern motstter sig ett ktenskap.
Nr jungfrun fr tala r ktenskapsfrhandlingarna ofta inne i ett
knsligt lge. I en sdan situation mste varje ord vgas noga, och
ibland tvingas hon till en balansakt som r nstintill omjlig. Den
olyckliga Mathidia i Kirialax saga vet vad hon frvntas svara, men
Florencia i samma saga str rdvill nr hon blir tillfrgad. Kung Lotarius, hennes far, r inte helt avvisande till att gifta bort henne med
prins Kirialax den unge greken har som ett sndebud ppekar lagt
under sig halva det frygiska riket med mandomskraft men han
hade hellre sett att Florencia fick en man som var en av vrldens stora
kejsare.373 Nu lter han sin dotter avgra saken fr hon r, som han
sger, mycket vis.
Florencia vill frst inte svara, men Lotarius insisterar. Det blir svrt,
sger hon till sist, att med en jungfrus frstnd tnka ut ett svar som
inte kan frdmas fr om vi tvrt vgrar och det leder till fientlighet
blir vi ansedda som ofrstndiga, och om vi fattar ett annat beslut blir
vi ansedda som karltokiga.374 Slutligen vljer hon att ge sitt samtycke
till ktenskapet, fr Kirialax r s angelgen att han hotar med krig
och hon vill inte stta sin fars rike p spel.375 Det fr Lotarius att lxa
upp henne infr den grekiska beskickningen och omedelbart avbryta
ktenskapsfrhandlingarna. Han rds inte att strida mot Kirialax hr,
och det borde Florencia om ngon veta. Drmed r allt frtroende
raserat, och Lotarius bsta riddare mste frsvara hans rike i tolv tvekamper. Nr ven hans systerson har besegrats ns en frlikning: Florencia trolovas med Kirialax, och Lotarius fr behlla sitt kungadme.
Kirialax saga illustrerar en ny praktik som utvecklades i det senmedeltida samhllet nr starka ktenskap skulle skra aristokratins
politiska och ekonomiska makt: det dubbla samtycket. Det var fr100

hviska riddare och andra mn

ldrarnas sak framfr allt faderns att vlja den man som skulle f
gifta sig med deras dotter, och det var dotterns samtycke som gjorde
ktenskapet livslngt.376 Det krvdes med andra ord att hon godknde
frldrarnas frslag. Men sagan visar ocks hur svrt det var fr henne
att avvisa ett ktenskapsavtal som hade frhandlats fram. Mathidia
vgar inte gra ngra invndningar, och Florencia vill ingenting sga
eftersom hon inte kan avgra vad hennes far tycker att hon ska svara.
Bda kvinnorna inser att de mste flja sina fders vilja.

Ett trtt svgerskap

I riddarromanerna kan ett ktenskap frena de bittraste av fiender.
Saulus saga ok Nikanors r berttelsen om tv riddare som strider mot
varandra men till sist frstr vrdet av en god vapenbroder. Den visar
kanske tydligare n ngon annan riddarroman hur den homosociala
ordningen i ett hviskt samhlle br vara. Riddarna mts vid den romerske kejsarens hov dr bda gr ett starkt intryck p omgivningen.
Nikanor, en ung hertig av frankisk hrkomst, r svr att vertrffa i
elegans och ridderlighet. Hans enastende karaktr och fullndade
sknhet kan endast liknas vid Saulus, en galicisk prins. Saulus r omtalad fr sin vapenskicklighet och sitt vnliga sinnelag mot dem som
r lojala mot honom. Men f mn r fullkomliga, lter oss sagans frfattare frst. Saulus hgmod r s stort att han inte kan finna sig i att
bli jmfrd med andra riddersmn i synnerhet inte med en hertig
och det r sklet till att han rkar i dispyt med Nikanor om vem som
r den bttre riddaren.
Kejsaren lter dem avgra saken i ett parti schack, och nr Saulus
frivrar sig kan Nikanor enkelt stta honom i matt. Det gr Saulus
frbittrad. I vredesmod tar han psen med schackpjserna och kastar
den s hrt i Nikanors ansikte att blodet forsar. Hertigens mn rusar
upp och drar sina vapen, men Nikanor ber dem att stilla sig. Med
behrskat lugn vnder han sig mot Saulus och frebrr honom det
ohviska i hans upptrdande. Sjlv r han inte uppfostrad att slss
med nvar eller kppar som en dre eller en buse, sger Nikanor, men
han vill ha upprttelse i en tornering.377
101

mandom och mdom

Dagen drp rider de mot varandra med lans och svrd, och kampen slutar frst nr svl Saulus som Nikanor utmattade faller till marken och mste bras bort p sina skldar. Deras skador r omfattande,
men en helande dryck lker sren och ger dem kraft att terhmta sig.
De vill inget hellre n att fortstta sin tvekamp, men den romerske kejsaren har bestmt sig fr att f ett slut p stridigheterna. Han gr sitt
bsta fr att vertyga dem om frdelarna med ett vnskapsfrbund,
och efter entrgen vertalning kan han till sist dra upp villkoren fr en
frlikning p ett stort tingsmte. Saulus och Nikanor ska hdanefter
rknas som lika goda riddare och vara frenade i ett livslngt fostbrdraskap som gr dem skyldiga att bist varandra i konflikter med
andra. Som ett tecken p deras bestndiga kamratskap vill kejsaren att
Nikanor gifter bort sin syster Potentiana med Saulus s att er vnskap
kan bli nnu starkare av ert svgerskap, som han uttrycker det.378
Tingsmtet avslutas med en offentlig frsoningsakt. Under hviska
former tar Saulus och Nikanor varandras hnder, och sedan kysser
de varandra med fullkomliga fredskyssar som de kraste vnner och
avlgsnar allt det onda som sttt i vgen fr deras vnskap.379
I Saulus saga ok Nikanors skapas en idealbild fr hur en hvisk
man br bete sig.380 Det r ett ideal som Saulus har svrt att leva upp
till. Gng efter annan brusar han upp och frgr sig mot mnniskor
i sin omgivning. I hertig Nikanor, dremot, tecknas en sann riddares
portrtt, en man som visar dmjukhet och noga kontrollerar sitt temperament. Men bda mste de lra sig att ett livslngt kamratskap med
en annan man ett svgerskap r ndvndigt fr den som vill n ra
och rikedom.381 Efter frsoningen beger sig Nikanor till sitt hertigdme fr att f sin syster att samtycka till ktenskapet. Potentiana r
frvnad ver att Nikanor vill ge henne t en man som har betett sig
s respektlst, men hon frstr att Saulus r en mktig bundsfrvant
och att brodern ocks vill hennes bsta. Drfr bjer hon sig fr hans
vilja i det som i allt annat, som det str i sagan.382 Men det finns andra aktrer som inte kan acceptera ett svgerskap mellan Saulus och
Nikanor, och nr de griper in i handlingen tar sagan en ny vndning.
Den mktige hertig Matheus, en hednisk furste av sterlndskt ursprung, har ett stt som fr Saulus brister i hviskt upptrdande att
102

hviska riddare och andra mn

framst som frsumbara. Med hertig Abel, sin bror, har Matheus ervrat stora landomrden, och hans krigare r mngtaliga. Nu nskar
han ett svgerskap med Nikanor, och om han inte fr gifta sig med
Potentiana avser han att dda hertigen, tillskansa sig makten i hans
rike och ta hans syster till hustru med vld. Hertig Nikanor skickar
genast ett sndebud som frklarar att Potentiana redan r trolovad
med en annan man och att hertigen vill st fast vid sitt lfte till honom. Skulle det vara s att Matheus och Abel har fr avsikt att ervra
Nikanors hertigdme vdjar han till deras mandom (manndmr) om
tid att samla sin hr till frsvar. Men Matheus ger inget uppskov. Res
hem, sger han till hertig Nikanors sndebud,
och bertta fr din herre att fr den motstrvighet och vanra som han
visade oss nr han nekade oss svgerskap och missunnade sig sjlv och
sin syster heder, s ska han inte f ngot uppskov eller anstnd av oss.
Istllet ska vi redan i morgon nr solen stiger komma med hela vr hr till
hjderna vid hans stad och krva att han strider mot oss.383

I den hrda striden som fljer r fiendestyrkorna verlgsna, och nu

r vldet ett annat n det vi sg i Saulus duell med Nikanor. Det r inte
lngre frga om att prva sin styrka mot en annan riddare, att f sin
vapenskicklighet uppmrksammad och bedmd av en publik. Striden
mellan kristna och hedningar har inget hviskt ver sig; den resulterar
i mngder av ddsoffer. Hertig Nikanor tvingas snart ska skydd innanfr stadsmurarna, och nr Saulus kommer fr att undstta honom
r slaget redan frlorat. Nikanor har torterats och kastats i en fngelsehla dr han ska svltas ihjl. Hans syster har Matheus frt med sig
till Jrsalaland dr han planerar att fira sitt brllop med henne snarast
mjligt.
Saulus och Nikanor skyndar efter dem. Frkldda till arabiska tjnare deltar de vid hertigens brllopsfest, och med en smndryck kan
de frhindra att han fullbordar sitt ktenskap den natten. Nr Matheus har somnat vill Saulus sl ihjl honom, men Nikanor vgrar. Det
kan aldrig vara Saulus mening, sger han, att de ska drpa en sovande man. Hellre dr han n gr sig skyldig till ett sdant nidingsverk.
nnu en gng tvingas Saulus inse att han mste behrska sig om han
vill framst som en hvisk man.
103

mandom och mdom

Nr hertig Matheus vaknar om morgonen vnder han sig genast
mot Potentiana fr att frstra hennes jungfrudom, men hur han n
frsker lyckas han inte f liv i kvinnan som ligger vid hans sida.384 Till
sist frstr han att ngon har placerat en vaxdocka i hans sng. Sagans
berttarrst kan inte lta bli att konstatera att det mste ha varit bde
kallt och torrt att dela sng med henne, och, tillgger han, det kallar jag en riktig kvinnokarl som kan gra en sdan med barn.385 Nr
Matheus upptcker att hans hustru r borta har vapenbrderna redan
tervnt med Potentiana till Nikanors hertigdme. Dr rustas nu till
brllop, och nr Saulus och Potentiana omsider kommer i brudsng
lser Nikanor drren om dem. Han behller sjlv nycklarna och stter
femhundra riddare att bevaka brudgemaket. Mhnda vntar han sig
en hmndaktion frn de sterlndska hertigarna, och han tnker inte
riskera att brudparet blir avbrutna under sin brllopsnatt. Det r av
strsta vikt att ktenskapet mellan Saulus och Potentiana fullbordas
sexuellt. Frst d r hon en annan mans kvinna. Gvan r verlmnad
och mottagen, fr att tala med Claude Lvi-Strauss, och vnskapen
mellan Saulus och Nikanor r stadfst.386
Men hertig Matheus kan inte acceptera att Potentiana tillhr ngon annan. Med sin bror planerar han att dda Saulus och Nikanor,
ervra deras riken och ta Potentiana med vld ven om hon nu r ngot smidigare och halare mellan benen n d de skildes frn henne.387
I tre r samlar brderna sina styrkor. Nr de till sist attackerar har
Saulus och Nikanor insett att ett anfall r att vnta och drfr kallat
ihop krigare frn hela Europa. Med hrskrin drabbar armerna samman. Nr Nikanor fr hra hur hertig Abel har ddat markgreven av
Fenidi, hans kraste vn, blir han ursinnig. I blint raseri hugger han
ihjl hertigen och hans hst. Strax drp mts Saulus och Matheus p
slagfltet. De attackerar varandra med spjut och svrd, och d Saulus
klyver sin motstndares huvud och kropp flyr hedningarnas krigare.
Men Saulus och Nikanors mn stter efter dem och lter ingen undkomma. Alla i fiendehren ddas.
Ngon har sagt att Saulus saga ok Nikanors hr till de mindre intressanta av de islndska riddarsagorna, och det har ppekats att den
r verlastad av beskrivningar frn slagfltet.388 Men som historisk
104

hviska riddare och andra mn

klla r den spnnande. I den blodiga sagan framtrder ett homosocialt mnster som var avpassat fr senmedeltidens islndska aristokrati. Hr tecknas bilden av ett enat ridderskap som befster sin makt i
manliga gemenskaper av olika slag och som skickligt avvrjer konflikter som uppstr mellan dess medlemmar. Av Saulus saga ok Nikanors
framgr att en livslng vnskap r ndvndig fr den som vill skrda
framgng som riddare. Det r, vl att mrka, nr Saulus och Nikanor
inser vad ett svgerskap kan innebra som deras hat vnds i krlek.
Sagan kunde mycket vl ha slutat dr i en hvisk frsoningsakt.
Men sagans frfattare vill ocks gra sina hrare uppmrksamma p
att det finns mn som handlar efter andra normer n den dle riddarens. I Saulus saga ok Nikanors fr tv hedningar frn sterlandet
frkroppsliga hotet mot den homosociala ordningen i samhllet. Det
r mn som agerar sjlvsvldigt nr ridderskapet frdelar sina kvinnor, som inte lter en trolovning eller ens ett ktenskap st i vgen fr
sin makthunger och sina sexuella begr. Det ska ppekas att hertig
Matheus tr r lika stark, om inte starkare, sedan Potentiana har blivit Saulus hustru. Han r fast besluten att gra henne till sin, ven om
en annan man har tagit hennes oskuld och gjort henne halare mellan
benen. Som hedning saknar han en riddares frnuft och besinning.389
Hertig Matheus r styrd av lustknslor och hmndbegr som utgr en
fara fr Saulus och Nikanors liv och fr ridderskapets homosociala
ordning. Det r sklet till att han och hans bundsfrvanter mste ddas.

I fiendens nrvaro
Det r med motbilder som riddarromanernas hjltar definieras. En
hedning som hertig Matheus ger relief t kristna riddare som vrnar
den homosociala gemenskapen och visar respekt fr ridderskapets
ktenskapstraditioner. Att han bor i sterlandet r inte oviktigt i sammanhanget. Hans utanfrskap r ocks rumsligt. Han regerar ver
ett land lngt borta dr uppfrandekoden bevisligen r en annan n
vid ett europeiskt hov.390 Det innebr inte att alla mn som vistas i
hovmiljn upptrder hviskt. Fr somliga blir begren alltfr starka.
De kan inte behrska sin svartsjuka, och drfr trotsar de den homo
105

mandom och mdom

sociala ordningen. Deras trolshet r inte alltid ltt att upptcka, och
omgivningen uppfattar dem ofta som trofasta och plitliga. Hr kan
dock utseendet ge viss vgledning. Mrkhyade mn med svart hr r
sllan att lita p. I riddarens frestllningsvrld terspeglas sjlen i
kroppen, och ett svartmuskigt ansikte uttrycker ondska och avund
som hertig Valbrandrs i Sigrgars saga ok Valbrands.391
Hertig Valbrandr r hrfrare i kung Ptolomeus arm i Villusvnaland, vildsvinens land, och sagan beskriver honom som svarthrig
med mrk hy, stark som en jtte och full av svek och trolldom. Han
r en man med ambitioner, och han vet att ett ktenskap med Florida, kungens dotter, kan ge honom bde makt och rikedomar. Men
Ptolomeus vill inte ha honom till svrson. Han ger istllet sin dotter
till Sigrgarr, en vacker riddare som har all den hviska frfining som
Valbrandr saknar. Sedan rkebiskopen har frrttat deras vigsel leds
Sigrgarr och Florida i brudsng, och nr fljet har lmnat dem vnder sig prinsen till sin kresta med mnga kyssar och fagra omfamningar, och sedan roar han sig med hjrtligt behag.392 Senare somnar
makarna trtta i varandras armar. De sover nr Valbrandr smyger sig
in i deras kammare, frsiktigt drar tcket av Sigrgarr och hugger ihjl
honom. I skydd av mrkret tar sig hertigen sedan ut ur slottet och
lmnar landet.
Valbrandrs svek gr hans kung frbittrad, och det grmer Ptolomeus att Sigrgarr fr ligga ohmnad. Det upprr honom srskilt att
hertigen har angripit en sovande man. S handlar inte en riddare. Men
Valbrandr gr sig inga skrupler. Mordet p Floridas man r endast
ett i raden av nidingsdd som han utfr. Efter en tid tervnder han
till Villusvnaland fr att utkrva hmnd p Ptolomeus som vgrade
att ge honom sin dotter, och nr kungen har rjts ur vgen lter Valbrandr utropa sig till landets hrskare. Som sin drottning vill han ha
Florida. Han ger henne tid att vervga hans frslag, men han ngrar
sig snart och hotar d att vldta henne om hon inte genast lovar att
bli hans hustru. Bedrvad ger Florida sitt samtycke och fr veta att
Valbrandr ska gra henne den strsta skam och tvinga henne att vara
hans frilla om hon bryter sitt lfte.393 Endast timmar innan han ska
vldta Florida lyckas hon fly och stta sig i skerhet hos sin svrfar.
106

hviska riddare och andra mn

Det finns ngot i Valbrandrs natur som gr honom ofrmgen
att upptrda hviskt och behrskat. Sannolikt kan det frklaras av att
han r brsrk.394 I medeltida texter beskrivs brsrkar som vildsinta
stridsmn. Nr de stlls mot en fiende p slagfltet fylls de av ett s
djuriskt raseri att de kan slita en hel hr i stycken.395 Snorri Sturluson
berttar hur inns brsrkar, som stred utan brynjor, var galna som
hundar eller vargar och bet i sina skldar och var starka som bjrnar
eller tjurar. De ddade mnniskor och varken eld eller jrn verkade
p dem. Det kallas brsrkagng.396 Brsrken r lika ohmmad i
sitt stt att begra. Han saknar, som den hedniske fursten, en knsla
fr anstndighet.397 I Blmstrvallasaga omtalas Lucanus, en storvxt
krigare frn Diabolus, som tvingar med sig en prinsessa nr hennes
far vgrar att acceptera honom som mg. Ingen man vgar trotsa honom, eftersom utsikterna att besegra en sdan frbannad brsrk
r mycket sm.398 Det krvs en hel hr fr att dda honom och hans
svarta fljeslagare.
Brsrkens roll i riddarromanerna varierar, men oftast upptrder
han som en ovlkommen friare.399 Man finner honom bde i fornaldarsagor och i riddarsagor. Han r en man som lever i ett socialt utanfrskap, som frsker men misslyckas med att bli en del av det hviska
samhllet.400 I mnga fall kan det frklaras av att brsrken saknar
insikter i hur ridderskapets ktenskapsbildning gr till. Han krver en
hustru, och han vill ha henne ven om hon tillhr ngon annan. Blir
han d avvisad, r han i stnd att dda hennes manliga slktingar och
hlla henne som frilla. I sin brist p besinning och rttsknsla fyller
brsrken en didaktisk funktion. Hans normlshet gr reglerna fr
ridderskapets kvinnohandel s mycket tydligare. Litteraturforskaren
Jeffrey Jerome Cohen skriver om monstrets funktion:
The monster of prohibition exists to demarcate the bonds that hold together that system of relations we call culture, to call horrid attention to
the borders that cannot must not be crossed. Primarily these borders
are in place to control the traffic in women, or more generally to establish
strictly homosocial bonds, the ties between men that keep a patriarchal
society functional.401

107

mandom och mdom

Hertig Valbrandr r en av dessa brsrkar som hotar den homosociala
ordningen inom ridderskapet, och hans nrhet till makten gr honom
farligare n de flesta. Han har en gng svurit trohet till sin kung, och
hans rnkspel gr honom till en drttinssviki, en hgfrrdare som
stter sig upp mot samhllsordningen. Han r en bedragare (falsari)
och niding (ningr), understryker frfattaren till Sigrgars saga ok
Valbrands.402 Som andra frrdare agerar Valbrandr i det tysta och
handlar helt utan skuldknslor. Det r Ptolomeus, menar han, som
har gjort sig skyldig till svek d han gav sin dotter till en annan. Han
r den som frtjnar att d.
Spren av Sigrgarr mste ocks utplnas. Nr Florida fder tv
tvillingsner fr Valbrandr bort dem och hugger ihjl den ene pojken.
Den andre kastar han i vattnet, men till sin frargelse ser han hur en
svart krka rddar barnet frn att drunkna. Pojken fr senare namnet
Sigrgarr efter sin far. Han r den som besegrar Valbrandr nr han i
vuxen lder tervnder till Villusvnaland fr att utkrva sitt arv. Efter
hrda och blodiga strider tas Valbrandr tillfnga och stts i jrnkedjor. Av tolv visa mn dms han att f gonen utplockade fr att han
mrdade Sigrgarr och kastade lystna blickar p hans hustru, att f
kroppen isrsliten fr att han drpte sin kung, att f en orm lagd i sin
mun fr barnamordet och att hngas fr att han grep makten i ett rike
som inte tillhrde honom.403

Monstret inombords
Hertig Valbrandr gr en plgsam dd till mtes, men fr den unge Dmusti blir det ett annat ven om hans brott r likartat. Dmusta saga
berttar hur Gratiana, den grekiske kejsarens dotter, trolovas med en
kung vid namn Jn. Vid hovet vistas Dmusti, en from riddare som
lskar Gratiana s hgt att han inte unnar ngon annan man n sig
sjlv att njuta henne.404 Krleken gr honom besatt, och nr kung Jn
anlnder till kejsardmet fr att fira sitt brllop med Gratiana fattar
Dmusti ett drastiskt beslut. Han lgger sig i bakhll fr kungen och
ddar honom. Drefter skickar han bud till kejsaren och erknner sitt

108

hviska riddare och andra mn

brott. Fr att undvika oroligheter i landet lter kejsaren honom g fri,
ven om det innebr att Jn fr ligga ohmnad.
En tid efter mordet blir Gratiana svrt sjuk, och inom loppet av
ngra dagar r hon dd. Sorgen r stor, och bedrvad inser kejsaren
att hans rike r p vg att g ur slkten. Djupt ngerfull lmnar Dmusti hovet, och nr han gr till sngs den natten ber han grtande
om Guds frltelse fr sina onda grningar. D ser han pltsligt ett
ljus i rummet och en strlande kvinnogestalt skrida mot honom. Det
r Maria, Guds moder, som har hrt hans bner och vill bist honom.
Hon rder Dmusti att genast stiga upp ur sin sng, rusta sig med
vapen och bege sig till sin lskades grav om han vill rdda henne undan dden. En hrd strid vntar honom, sger den heliga jungfrun.
Aldrig har du prvats s, men jag ska vara med dig r lftet som
hon ger innan det starka ljuset frsvinner och Dmusti ter r ensam
i rummet.405
I Dmusta saga finns en religis ton som annars r ovanlig i islndska riddarromaner. Frfattaren var med strsta sannolikhet prst,
och det finns omstndigheter som talar fr att han stod nra dominikanerorden, en klosterrrelse som ivrade fr exemplets anvndning
i predikan.406 I sm sedelrande berttelser gav prsten sina hrare
andlig vgledning.407 Dmusta saga har som dessa ett starkt didaktiskt inslag. Den vill visa p bnens makt.408 Som en god kristen ber
Dmusti var dag till Guds moder, och med hennes hjlp besegrar han
till sist ondskan.
Det godas kamp mot det onda visualiseras i riddarens mte med
en rival som dittills har verkat i det frdolda. Nr Dmusti nrmar sig
Gratianas grav ser han en jttelik man som grver med sina hnder
i jorden. Hans namn r Alheimr, vrldsalltet, och han har kommit
dit fr att njuta av prinsessans dda kropp. Nr Dmusti frstr vad
Alheimr har i tankarna rusar han mot honom och hugger med sitt
spjut i blint raseri. Men hans motstndare vrjer sig vl, och Dmusti
brjar tro att Alheimr snarare r ett monster n en mnniska. Har han
verkligen en mnniskas kunskap om vem som har skapat himmel och
jord? Det vet jag, svarar Alheimr, att Gud ensam har skapat vrlden

109

mandom och mdom

och mnniskan och allt annat; jag inser att han r bttre n allt annat
som finns i vrlden, men jag har inte fallenhet fr att tjna honom.409
Tvrtom. Alheimrs handlingar r onda, och han erknner att de har
vllat mnga mnniskor olycka.
Det var svartsjuka, berttar monstret, som drev honom att planlgga mordet p Jn. Sjlv var han inte modig nog att genomfra det.
Drfr lade han en trolldom p Dmusti, en trolldom som vckte ett
brinnande begr hos den unge riddaren och frdunklade hans omdme. Alheimr r ocks ansvarig fr Gratianas sjukdom. Med en lk
bervade han henne matlusten och gjorde hennes kropp livls. Om
inte Dmusti hindrat honom hade han grvt upp den sovande prinsessan ur jorden och frt bort henne i hemlighet fr, som han sger,
jag har bestmt att hon ska bli min och ingen annans.410 Monstrets
medgivanden blir dramats peripeti. Det verkar som om Dmusti har
agerat under frtrollning, och det r drfr tveksamt om han ska hllas ansvarig fr sina handlingar. Det var trots allt Alheimrs svartsjuka
och missunnsamhet som eggade honom att dda kung Jn.
Vad r det d fr monster som har ftt sdan makt ver honom?
Fr Margaret Schlauch str det klart att Alheimr r en inkarnation av
mrkret i Dmustis sjlsliv. Han representerar ondskan inom riddaren. Det finns ngot symboliskt ver striden som utkmpas vid Gratianas grav. Motstndarna har var sin hst, hund och hk med sig,
och nr de skiljs t har riddarens djur ddat monstrets.411 Schlauchs
lsning r inte orimlig. Det r skert s att monstruositeten finns dr
fr riddaren att definiera sig mot.412 Men det innebr inte att han ervrar en hvisk manlighet i ett enkelt avstndstagande frn allt som
r djuriskt och fr honom att knna motvilja. Det r, som framgr av
Dmusta saga, i ett slags samspel med det monstrusa som riddaren
kommer till insikt om vad det innebr att vara en hvisk man.
Mtet med det omnskliga frdlar ocks hans sexualitet. Ett
monster som Alheimr beskriver nekrofila begr som inte hr hemma
i mnniskornas vrld. Han frkroppsligar det frbjudna och frnsttande in order to materialize the chivalric subject fr att lna Jeffrey
Jerome Cohens ord.413 Monstret visar vad en hvisk man inte fr vara,
och nr riddaren besegrar och frjagar det monstrusa visar han i
110

hviska riddare och andra mn

sin tur att han har lrt sig att behrska de drifter och impulser som
genomstrmmar hans kropp.414
Drmed r ocks en frsoning inom ridderskapet mjlig. I D
musta saga innebr det att titelhjlten upptas i gemenskapen vid det
grekiska hovet och slutligen blir kejsarens arvtagare. Nr Alheimr har
lmnat gravplatsen lyfter Dmusti upp Gratiana ur jorden och fr
henne i skerhet. Senare verlmnar han henne i kejsarens vrd och
ber honom d om Gratianas hand i ktenskap. Den grekiske kejsaren
tvekar frst. Mycket blir p ett annat stt n man har frvntat, sger han.415 Aldrig hade han tnkt sig en mg med varken land eller
understar, men om det r hans dotters vilja ska Dmusti f henne
till hustru. Gratiana medger att ett ktenskap med Jns mrdare kan
te sig mrkligt. nd vill hon ge sitt samtycke. Det r, som hon sger, passande att han fr henne eftersom han var den som med Guds
hjlp lste henne ur trolldomen. En tid drefter firas deras brllop,
och nr kejsaren dr utses Dmusti till hans eftertrdare p den grekiska tronen.

Moraliska dilemman
De islndska riddarromanerna visar hur en sann riddare upptrder,
och ofta anvnds sexuell sjlvkontroll fr att lyfta fram det hviska hos
honom. Det handlar om att respektera andra mn och lta deras kvinnor vara. I de islndska riddarromanerna r drfr otrohet ovanligt.
Det tycks skilja dem frn 1200-talets versttningar av utlndska versromaner som har mnga beskrivningar av ktenskapsbrott. Litteraturforskaren Stefka Gueorguieva anser av det sklet att flera versatta
riddarsagor kan ha haft en avciviliserande effekt p sin lsekrets och
motverkat det egentliga syftet med dem: att bidra till en kulturell upprustning av den norska hovaristokratin.416
Mest omtalad r Tristrams saga ok sndar, sannolikt en versttning av anglonormanden Thomas av Bretagnes roman frn ca 1180
om den unge Tristans brottsliga krlek till sin morbrors hustru. Det
var p den norske kungen Hkon Hkonarsons inrdan som den kn-

111

mandom och mdom

da Tristanlegenden fick en norrn tolkning 1226. versttaren uppges
ha varit en broder Rbert som efter bsta frmga skrivit ned sagan p
norrnt.417 Sjlv var han prstvigd och troligen engelsktalande.418 Litteraturforskaren Henry Goddard Leach uttryckte fr mnga r sedan
uppfattningen att kung Hkon tog initiativ till en versttning som ett
aprop till sitt brllop med Margrt Skladttir i maj 1225. Vad kunde
bttre n en kontinental riddarroman sprida glans ver det kungliga
giftermlet?419 Om nu Leachs frmodan skulle vara riktigt s framstr
en berttelse om desbestmd otrohet som ett rtt mrkligt val av lovtal till ktenskapet. Tristrams saga ok sndar r frvisso en skildring
av orubblig krlek, men den r tragisk och inte srskilt uppmuntrande
lsning fr nygifta.
Grundlinjerna i broder Rberts berttelse r dessa: Den unge
Tristram snds till rland fr att som ombud fr sin morbror, kung
Markis av England, fria till den iriska prinsessan snd. Under terresan till sjss dricker de bda ungdomarna en krleksdryck som r
avsedd fr kung Markis och hans brud, och de drabbas genast av en
s stark krlek och s hftiga begr till varandra att de har samlag
p skeppet. Deras krleksmten fortstter ven sedan snd har blivit
Markis drottning, och ryktet om att Tristram har ett frhllande med
sin morbrors hustru sprider sig snart vid det engelska hovet. Det vcker ocks kung Markis misstnksamhet, men hur han n stter Tristram
och snd p prov blir han aldrig helt sker p att de bedrar honom.
Nr kungen slutligen ertappar dem i en komprometterande situation flyr Tristram till kontinenten dr han omsider gifter sig med
hertigdottern sodd. Krleken till snd hindrar honom dock frn att
fullborda sitt ktenskap, och d han sras ddligt av ett frgiftat svrd
lter han skicka efter snd, den enda som kan lka hans sr. Men
innan hon hinner fram r Tristram dd, och vid synen av hans livlsa kropp blir snds sorg s stor att ven hon dr. Fr att de inte ska
f frenas i dden lter Tristrams nka begrava dem p var sin sida
om kyrkan. Men snart skjuter tv trd upp p Tristrams och snds
gravar, och de vxer sig s hga att de mts ver kyrkans tak dr deras grenar slingrar sig samman. Och p s stt kan man se hur stor
krleken var mellan dem, avslutar broder Rbert sin versttning.420
112

hviska riddare och andra mn

Det har sagts att den populra sagan om Tristram och snd introducerade en romantisk krlek dr knslan r s stark att alla frpliktelser lmnas t sidan; krlekens makt trollbinder mnniskan och
tvingar henne att flja sitt hjrta.421 Fr Tristram och snd innebr
det ett liv i sorg och bekymmer och lngvarig ngslan, i kttslig lusta
och stndig lngtan.422 Broder Rbert r inte heller odelat frtjust i
sttet de hnger sig t varandra. Hans saga r starkt pverkad av kristen etik, och krleken framstlls som otyglad och alltfr lidelsefull.423
Vid flera tillfllen beskrivs den som syndig.424 Sensmoralen blir p s
vis att mnniskan ska vara trogen bde sin krlek och sin gud.425
Broder Rberts berttelse vcker ocks viktiga frgor om den homosociala ordningen bland mn. Tristrams obehrskade begr kostar
honom kung Markis frtroende och driver honom frn det rike som
i en framtid skulle blivit hans. I sin brinnande krlek till snd sviker
han sin morbror som han en gng har lovat att tjna hedersamt.426
Tristrams moraliska dilemma r med andra ord mngbottnat.
Tristrams saga ok sndar var avsedd fr en publik bestende av
norska hovaristokrater, men lsekretsen kom ocks att innefatta tillresta islnningar. Faktum r att sagan endast finns bevarad i islndska
handskrifter.427 Vi kan p goda grunder anta att de versatta riddarromanerna spred sig till Island: till vlbrgade grdar som utgjorde basen fr ns kulturella och ekonomiska utveckling och till klostren som
var dess centra fr litterr produktion.428 Litteraturhistoriska studier
visar ocks att Tristrams saga ok sndar kom att utva ett srskilt inflytande ver den islndska sagalitteraturen under 1300-talet. Mnga
skrivande islnningar var pverkade av broder Rberts versttning
och stil.429
ven Tristrams moraliska dilemma fick terverkan p Island, och
det frefaller som om hans svek blev en brnnbar frga. Det finns flera
islndska riddarromaner som lyfter fram den. Jarlmanns saga ok Her
manns r en av dem. Den berttar om Jarlmann som fr mjlighet att
gifta sig med prinsessan Rkilt sedan han har lovat att rdda henne
frn en hednisk friare. Men eftersom han vet att Hermann, hans kung
och nrmaste vn, har utsett prinsessan till sin hustru avstr han. Nr
Rkilts far frgar Jarlmann varfr han inte vill ha henne blir drfr
113

mandom och mdom

svaret: Jag vill inte vara en hgfrrdare.430 Det blir han inte heller.
ven om Hermann r orolig fr att Jarlmann ska frfra henne s sker
det aldrig. Jarlmann r trogen mot sin herre och fr det belnas han
s smningom med ett kungligt ktenskap och hlften av Hermanns
egendomar.431 Det kan konstateras att de islndska riddarromanerna
ofta lter sina karaktrer handla annorlunda nr de stlls i Tristrams
situation. De vrderar trohetslftet till en man hgre n begret till en
kvinna om valet r deras vill sga.432

En annan Tristram
Islnningarnas egen Tristrams saga ok soddar frn 1300-talet r av
srskilt intresse. Den r mjligen en bearbetning av broder Rberts
versttning och visar ocks ett annat frhllningsstt till de erotiska
frvecklingarna vid det engelska hovet.433 Tristrams saga ok soddar
terger huvuddragen i Thomas av Bretagnes roman men uppvisar
ocks mnga olikheter mot den norrna versttningen frn tidigt
1200-tal. Lnge betraktades den islndska versionen som en frvrngning av den versatta sagan, en rtt torftig och trkig historia skriven av ngon som haft uppenbara svrigheter att minnas innehllet
i broder Rberts berttelse.434 Senare forskning har istllet velat se
Tristrams saga ok soddar som en satir p den ldre sagan eller rentav
a humorous commentary on Arthurian romance, a parody of the
genre.435
Tristrams olovliga frbindelse med sodd fagra, den vackra sodd
som hans lskade heter i den islndska sagan, har av Marianne E.
Kalinke beskrivits som farsartad.436 Deras nattliga ventyr lockar till
skratt, som nr Tristram vid ett tillflle hoppar frn fnstersmygen
till sodds sng men missbedmer avstndet, slr sig p kanten och
brjar blda. Den hemlige lskaren r klumpig och inte srskilt intelligent. Det sista gller ven kung Mrodd sagans motsvarighet till
kung Markis som framstr som bde enfaldig och godtrogen. Gng
efter annan avfrdar han ryktet att Tristram besker hans hustru nattetid. Inte ens nr man hittar Tristrams fotspr vid sodds sng vill

114

hviska riddare och andra mn

han misstro sin systerson: Jag tror inte att han har ngra onda avsikter ven om han gr till hennes sng. Han vill nog istllet roa henne
(skemta henni), sger kung Mrodd, nr jag r borta.437 Hr anvnder sig kungen av verbet skemta fr att beskriva Tristrams intentioner,
ett verb som ven kan beteckna sexuella handlingar. Mrodds ord fr
drmed en ironisk effekt, menar Kalinke. Med karikatyrer, verdrifter
och dubbeltydigheter lyckas frfattaren till Tristrams saga ok soddar
frvandla berttelsen frn en tragisk riddarroman till en vanvrdig
parodi.438
Litteraturforskaren Geraldine Barnes gr en annan tolkning av den
islndska sagan. Hon vnder sig mot uppfattningen att Tristrams saga
ok soddar skulle vara en respektls parodi p Tristanlegenden och
den kontinentala riddarromanen; det pstendet hller inte streck.
Den islndska sagan frtjnar att studeras p sina egna villkor och
mste frsts i sin litteraturhistoriska kontext. Den r produkten av en
annan litterr smakriktning dr uttryckssttet avviker frn broder Rberts hviska tonlge. Med sin ltt ironiska berttarrst, svagheten fr
verdrifter och avsaknaden av hvisk finess fogar sig Tristrams saga ok
soddar i de litterra konventioner som konstituerar en senmedeltida
riddarsaga frn Island.439
Den fundamentala skillnaden mellan den ldre sagan och den yngre r dock ideologisk, menar Barnes.440 I Tristrams saga ok soddar r
den frbjudna krleksrelationen placerad i ett lngre hndelsefrlopp
dr slutpunkten ligger lngt efter Tristrams dd. De tragiska inslagen
verskuggas av en strvan att skra slktens fortlevnad, och Barnes
hvdar drfr med bestmdhet att sagan inte r a story of romantic
love but of martial and dynastic triumph.441 Triangeldramats upplsning styrker den slutsatsen. Efter en tid vid kung Mrodds hov drar
Tristram ut i krig, ervrar den spanska kungakronan och gifter sig
med en adelsdam vid namn sodd svarta, den mrka sodd. Och ven
om Tristram sent slutar att tnka p den vackra sodd, och den mrka
sodd inte tycker sig f hans krlek fds en son i deras ktenskap,
Kalegras.442 I den versatta sagan, dremot, blir Tristrams ktenskap
ofullbordat. Av krlek till snd vill han inte ha samlag med sin hustru.443 Tristrams saga ok soddar slutar med Kalegras framgngsrika
115

mandom och mdom

friarfrd till Saxland och lovord ver de frtrffliga sner som hans
hustru ger honom. Som i s mnga islndska riddarromaner tycks en
framtida manslinje vara viktigare n hjrtats krlek.
Viljan att bevara det manliga samfrstndet r ocks starkare.
Tristrams relation till sin morbror r annorlunda i den yngre sagan n i den ldre. Kung Mrodds tillit till sin systerson vergr allt
frstnd men har, som jag ser det, mer att gra med tillgivenhet n
godtrogenhet. Sagan frskrar oss att kungen alltid hade stor krlek
till Tristram, sin slkting, och det r sannolikt sklet till att Mrodd
tvekar att utslunga ngra som helst anklagelser mot honom.444 sodd
tvingas till slut svra sig fri frn skuld infr biskopen i en ordal, men
Tristram klandras aldrig. I dden frntas han istllet allt ansvar fr
sina handlingar nr Gud frenar honom med den vackra sodd i naturens kretslopp. P kyrkogrden fltas grenarna samman i trden som
vxt upp p deras gravplatser. Men trden str dr inte som bevis fr
Tristrams och sodds innerliga krlek till varandra som i den versatta
Tristrams saga ok sndar. De str dr
som tecken p att Tristram inte frfrde den vackra sodd av hat mot
kung Mrodd, sin slkting, utan snarare fr att Gud sjlv i sin visdom
hade mnat dem fr varandra. Och sklet till att Tristram inte tog emot
den vackra sodd av kung Mrodd var att han unnade honom det bsta
giftermlet, och nd kunde han p intet stt besegra det.445

Ingen skugga ska falla ver Tristram som i allt frsker att tjna sin
morbror p bsta stt. Vid tre tillfllen avstr han att gifta sig med den
vackra sodd fr att kung Mrodd ska f henne till hustru. Tristram
och sodd r ju trots allt mer jmnriga, ppekar kungen en gng, och
jag unnar dig vl bde kvinnan och riket.446 Men s lnge Mrodd
kan utva sitt mbete r Tristram inte beredd att verta kungakronan
och ing ktenskap med den vackra sodd. Svitt det r honom mjligt vill han vara sin herre trogen, ven d trolldryckens kraft tvingar
honom att bedriva hor med sin morbrors hustru.
Nr s frfattaren till Tristrams saga ok soddar ger deras krlek ett
gudomligt ursprung kan han upplsa sagans moraliska dilemma p
ett tillfredsstllande stt fr en aristokratisk publik som lrt sig att de
116

hviska riddare och andra mn

manliga relationerna mste vrdas. Tristram och sodd kan inte grna
lastas fr ett otuktsbrott som de har begtt i krlekens namn om Gud
r dess upphov, om det r han som har mnat dem fr varandra. Att
Tristram inte svarar fr sina handlingar friknner honom ocks frn
all skuld till svek och trolshet mot kung Mrodd, antyder frfattaren och undanrjer p s vis alla hinder fr frsoning och frltelse.
Med djup sorg mottar kungen beskedet att hans hustru och hans systerson r dda. Genast lter han skicka efter Tristrams son Kalegras,
och vid ett stort tingsmte sknker Mrodd sitt engelska kungarike
till honom.
S sluts cirkeln i en riddarroman som mer beskriver mns tillgivenhet till varandra n krlek mellan man och kvinna. Fr i den islndska sagan r det inte Tristrams och sodds starka krlek som ger
trden kraft att vxa sig hga p deras gravplatser. Det r ver en mans
trohet mot en annan som naturen reser sitt monument. Tristrams saga
ok soddar lyfter drmed fram gemenskapen mellan hviska mn p
ett annat stt n Tristrams saga ok sndar. Den islndska sagan r
omarbetad fr att passa senmedeltida aristokrater som hll vnskapen
med andra aristokratiska mn hgt och som drfr hade svrt att frst Tristrams agerande. Fr dem var inte det viktiga att hans krlek till
sodd var gudagiven. Det viktiga var att han inte hade frfrt henne
av hat till Mrodd.

Ett homosocialt mnster

Under senmedeltiden vxte en hvisk litteratur fram som strkte den
aristokratiska sjlvbilden hos den islndska makteliten. Riddarromanerna utforskar just vad som r aristokratiskt hos en mnniska. Hur
upptrder en sann aristokrat? Vilka r hans normer och vad skiljer
honom frn andra mn? Av riddarromanerna framgr att en hvisk
riddare aldrig frnedrar en annan man ur ridderskapet, ven om de
har svrt att tla varandra. Han har ett starkt behov av manliga relationer, ett homosocialt begr, och han r medveten om att vrede snabbt
kan vndas i krlek. Drfr bemter han sin motstndare med respekt. Riddaren agerar inte som en grym viking utan som en hvisk
117

mandom och mdom

hvding.447 Han behandlar andra riddare vl, eftersom deras vnskap
kan avgra hans framtid. Det r helt enkelt ndvndigt att ridderskapet hller ihop fr att inte makten ska g frlorad till andra mn: hedningar och brsrkar som lever efter sina egna normer och bryter mot
den hviska koden.
I de islndska riddarromanerna framtrder ett homosocialt mnster som speglar frndrade frestllningar om vnskap och lojalitet
hos aristokratin. Under fristatstiden hade framfr allt vertikala vnskapsrelationer varit viktiga fr den som ville utva makt. En islndsk
hvding var beroende av sina tingmn. Utan deras std hade han
svrt att hvda sig. Hvdingen behvde ett manligt ntverk runt sig,
och drfr hade han ocks frillor som kom frn mktiga bondeslkter. Frillofrhllanden gjorde banden till storbnderna starkare. Nr
makten institutionaliserades minskade den politiska betydelsen av
vertikala vnskapsrelationer. En islndsk mbetsman byggde inte sin
makt underifrn. Fr honom var det viktigare att odla vnskapen med
andra mbetsmn. Det var de horisontella vnskapsrelationerna som
betydde ngot: att vara del av en aristokratisk gemenskap och att rknas som en av kungens mn.
ven romanernas riddare sker varandras sllskap, och den starka
gemenskapen pverkar ofta hur de agerar sexuellt. Inom ridderskapet
r det ovanligt att en hvisk man tar en frilla. Han vill istllet leva i ett
ktenskap som dels gr honom omtalad, dels ger honom mer makt.
I riddarens frestllningsvrld kan ktenskapet bde ka hans anseende och vidga hans ntverk. Fljaktligen blir sagans vackraste och rikaste prinsessa den som r mest trvrd fr honom. Men det finns en
homosocial ordning som ska fljas, och om hon redan har blivit bortlovad till en annan riddare s mste det lftet respekteras. Sdana r
ridderskapets regler, och i den situationen r riddaren tvungen att visa
karaktr. Han mste behrska sig och inte lta begren ta verhand.
Hr r det uppenbart att flera islndska riddarromaner str i dialog med den versatta Tristrams saga ok sndar. Den hr sagan behandlade en knslig frga riddarens svek och trolshet och det r
ltt att frestlla sig att Tristrams handlande vckte viss indignation
hos en aristokrati som efterstrvade gemenskap och solidaritet. En
118

hviska riddare och andra mn

stark passion som inte gick att hejda kunde snabbt rasera det manliga
samfrstndet och dessutom leda till oreda i arvsordningen. Det kan
frklara att romanernas riddare handlar annorlunda nr de pltsligt
stlls infr Tristrams dilemma. De vljer mns vnskap framfr kvinnors krlek.
En hvisk man styrs inte av sina begr. Han vervger konsekvenserna av sina handlingar och sviker aldrig sina lften. Det skiljer honom frn andra mn i riddarromanerna. Hedningen, dremot, agerar
overlagt och utan att ta hnsyn. Hos honom finns ingen mandom att
vdja till. Han saknar frnuft, och hans begr r hmningslsa. Likas
brsrken. Inte heller hans drifter gr att kontrollera. Han lovar jungfrun att inte vldta henne, men det djuriska i hans person gr det svrt
fr honom att hlla sitt lfte. Varken hedningen eller brsrken r att
lita p. De utgr ett hot mot ordningen i samhllet. Drfr mste de
besegras och ddas.
Monstruositetens betydelse i islndska riddarromaner ska inte underskattas. Den finns dr fr att staka ut grnserna fr ridderskapets
manliga gemenskaper, fr att uppmrksamma linjer som inte fr vertrdas. En hvisk man tvingar inte en jungfru att vara hans frilla. Han
ddar inte en annan man fr att f ha samlag med hans hustru. Men
ett enkelt avstndstagande r inte tillrckligt fr att riddaren ska inse
att han r annorlunda. Det r i samspel med det monstrusa som han
frstr vad hvisk manlighet innebr. Monstret visar vad en hvisk
man inte fr vara, och frst nr riddaren besegrar det monstrusa kan
han demonstrera sin frmga att kontrollera drifter och begr. D belnas han ocks med en hustru.
I medeltidens riddardiktning betyder en kvinna det som mn vill
att hon ska betyda, skriver Susan Aronstein. Det r de som bestmmer hennes funktion i deras homosociala relationer.448 Den varierar
frsts. Hon kan vara en trof som orsakar strid eller en gva som
skapar frbrdring. I de islndska riddarromanerna r tanken att hon
ska frstrka gemenskapen mellan hviska mn. Det r hon som kan
fra romanernas riddare samman och gra deras relation stark nog
att motst pfrestningar. Det krvs drfr att hon lyder mnnen i sin
omgivning och accepterar alla beslut som fattas om hennes framtid.
119

mandom och mdom

Tidigare forskning har visat att det under senmedeltiden utvecklades en ny samtyckespraktik p Island som gjorde ktenskapen starkare. Det dubbla samtycket innebar att frldrarna frst valde den
man som skulle f gifta sig med deras dotter och att hon sedan godknde honom s att ktenskapsavtalet inte gick att bryta. Det r en
ordning som ocks lyfts fram i riddarromanerna. Jungfruns ktenskap
arrangeras av en far eller en bror, och nr ett avtal har frhandlats
fram vill det mycket till fr att hon ska f det upphvt. Hon r inte part
i avtalet fr att anvnda Gayle Rubins ord.449 Det r ett faktum som
kvarstr ven om hon samtycker till ktenskapet. En kvinna kan ge sitt
godknnande, hon kan rentav tala sig varm fr ett gifterml, men det
kommer inte an p henne att fatta ngra avgrande beslut. ktenskapet r en manlig angelgenhet, en homosocial handling som frenar
riddare i livslng krlek och frdelar makten mellan dem.

120

kapitel 6
oskuldens tid

Jungfrun som aristokratisk tankefigur

Riddarromanerna frn 1300- och 1400-talens Island vittnar om ett
vxande intresse fr jungfrudomen i aristokratiska kretsar. Islndska
kllor frn tidigare rhundraden antyder att det inte spelade s stor
roll om en kvinna var jungfru eller inte nr hon giftes bort. Det fanns
inga starka frestllningar om den kvinnliga oskulden. Men under
senmedeltiden skedde en frndring. Nr kyrkans inflytande ver
ktenskapsbildningen kade och aristokratins behov av att begrnsa
antalet arvingar blev strre, hamnade den unga kvinnan och hennes
sexualitet i fokus. Nu krvdes att hon levde som jungfru tills hon hade
blivit bortgift. Om senmedeltidens samhllsomvandlingar innebar att
aristokratiska mn kunde rra sig mer fritt ver knskartan och utveckla nya manliga identiteter, blev fljden en annan fr aristokratiska
kvinnor. Deras liv kringgrdades alltmer av hrda krav p rbarhet
och kyskhet.
I riddarromanerna stlls mandom mot mdom. Det r jungfrun
som ger mening t riddarens strapatsrika frder ver jordens kontinenter; ofta r hon belningen fr hans segrar mot hedningar och
brsrkar. Hon behvs ocks nr riddaren vill skapa en livslng relation till en annan man. Gemenskapen mellan riddare blir aldrig s
stark som nr det finns en jungfru som den ene kan ge till den andre.
Samtidigt r hon en klla till stndig oro. Aldrig r kvinnan s liderlig
som i oskuldens tid, aldrig vcker hon starkare begr och aldrig r hon
smre rustad att frsvara sig mot alla mn som vill ha henne.

mandom och mdom

Jungfrudomens paradoxer
I Det andra knet lyfter filosofen Simone de Beauvoir fram jungfrun
som en av de mnga stereotyper som i historien har begrnsat kvinnors liv. Hon konstaterar att jungfrudomen i vissa situationer har
vckt stark tr, i andra upplevts som skrmmande. de Beauvoir menar att myterna om jungfrudomen terspeglar en manlig tvekan mellan rdsla och begr: Mannen msom fruktar och nskar den, eller
till och med krver den, och den framstr som det kvinnliga mysteriet
i dess mest fullndade form. Den r sledes samtidigt dess mest oroande och fascinerande aspekt.450
Historiskt sett har vstvrldens frestllningar om jungfrudomen
knnetecknats av en rad paradoxer. Dessa har frndrats ver tid. Vissa har mjukats upp, andra har skrpts till nr samhllen omvandlats
ekonomiskt och politiskt.451 En av de mer lnglivade paradoxerna r
den att jungfrudomen uttrycker svl det fullndade som det ofullstndiga. Eftersom jungfrun inte r invigd i sexualitetens mysterier
har hon kvar en oskuldsfullhet som andra kvinnor frlorat. Hon r
trvrd fr att hon r intakt. Samtidigt saknar jungfrun egentliga erfarenheter av att vara kvinna. Hon har inte upplevt ett samlag och vet
drfr inte vad det innebr att vara hustru och att bli mor. Jungfrudomen har alltid varit ett sexuellt spnningstillstnd, och det var sexualiteten mer n ngot annat som definierade den medeltida jungfrun:
Its simultaneous presence, in the maidens maturing body and her idea
lisation as perfect femininity, and absence, in her virginity, were what
marked her out most clearly from women at other stages of life. The ambiguity and tension inherent within this conception indicate the wider
ambiguity of maidens sexuality.452

Hr kan jungfruns hr lyftas fram som ett exempel p att sexualiteten sgs som bde nrvarande och frnvarande hos henne. Det lnga,
utslagna hret signalerade att kvinnan nnu inte var gift, att hon inte
tillhrde ngon man och fortfarande var tkomlig fr den som ville
ha henne. Men det visade ocks att hon levde avhllsamt och att hon
p s vis var otillgnglig fr mannen. Jungfruns utslagna hr gjorde

122

oskuldens tid
henne sexuell och nd inte. Det var jungfrudomens srskilda tecken,
ett uttryck fr en tid i kvinnans liv d det erotiska samspelade med det
kyska.453
Jungfrudomen var srskilt viktig fr aristokratin och de homosociala relationerna mellan dess manliga medlemmar. Jungfrun fungerade som ett mellanled vid egendomstransaktioner, och hon var sjlva
frutsttningen fr starkare patrilinjra strukturer.454 Mannen kunde
bara vara sker p sitt faderskap om hans hustru var oskuld nr de lades i brudsng.455 Det kan frklara varfr den hviska litteraturen ger
s mnga anvisningar om hur jungfrudomen ska bevaras. I islndska
riddarromaner grs det skrast med tjocka murar och stora vaktstyrkor. En del riddare uppfr srskilda fstningar eller torn dr de placerar sina jungfrur. Ngon lter rentav hugga huvudet av alla mn som
olovandes talar med hans halvsyster.456
Nu rcker inte alltid murar fr att utestnga mn som vill pverka arvsordningen. I Adonias saga mter lsaren Marsilius, en syrisk
kung, och hans unga hustru Semerana (jfr latinets semen, sdesvtska). Deras ktenskap r barnlst, men drottningen har astrologiska
kunskaper som sger henne att en graviditet r mjlig om makarna
har samlag nr planeterna str i ett gynnsamt lge.457 D tidpunkten nrmar sig tar hon sin man avsides och ber honom att uppfra
en borg t henne dr deras krleksmte ska ga rum. Den ska muras
utan drr, vara belgen vid havet och vaktas av inte mindre n tusen
stridsdugliga riddare s att ingen obehrig kan ta sig in. Semerana vill
p s vis vara sker p att Marsilius blir den som befruktar henne.458
Vid hovet finns en rdgivare som av en hndelse fr hra kungaparets samtal. Hertig Constancius r grym och ondsint, och nr tiden
fr avlelse r inne stter han en djvulsk plan i verket. P vg till drottningen vermannas Marsilius av hertigens livvakt och frs till en annan borg dr han blir inlst ver natten. Samtidigt smyger hertigen till
Semeranas sng. I mrkret blir han tagen fr att vara Marsilius, och
hon lter honom drfr krypa ned i sngen. Senare fder drottningen
en son, men kungen vill inte knnas vid honom. Det blir till sist hertigen som ger pojken ett namn frn sin egen slkt: Constantinus.

123

mandom och mdom

ren gr och Marsilius blir alltmer plgad av att en annan mans
barn gller fr hans. Nr den trerige Constantinus en gng kryper
upp i hans kn blir kungen rasande och knuffar ned pojken p golvet.
Ofrskmda horunge, utbrister han, ge dig ivg och var aldrig mer
s djrv att du ber mig om ngon vnlighet.459 Drottningen blir bestrt, och hertigen ger kungen en skarp tillrttavisning. Det gr hans
herre ursinnig:
Lyssna, din skamlsa svikare och nedriga niding! Tror du, din avskyvrda
hgfrrdare, att du kan dlja fr mig det svek som du har iscensatt mot
mig och drottningen. ven om jag har uthrdat skammen tills nu, s vore
det mer passande att du blev bruten p hjulet eller brnd i elden eller
hngd i galgen. Din djrvhet gr att jag inte lngre tnker tla den hr
skammen utan att agera!460

Marsilius rusar upp frn tronen och drar sitt svrd, men hertigen reagerar snabbt. Han vrider svrdet ur kungens hnder och ger honom
sedan ett s kraftigt hugg att Marsilius faller livls till golvet. Infr
hovets gon frblder kungen. Ingen vgar hjlpa honom av rdsla
att sjlv bli ddad. En tid senare utropas hertigen till syrisk monark.
Drottningen r frtvivlad, men hon glmmer sina sorger nr Constancius lurar i henne en trolldryck. Drefter kan han utan svrigheter
vertala Semerana att bli hans hustru.
Adonias saga mlar upp ett scenario som skert vckte ett visst
obehag hos somliga hrare. Hertig Constancius r en ond man som
strvar efter att bli mktigare, och nr han fr chansen anvnder han
sexualiteten som ett maktmedel. Det r samlaget med drottningen
som gr att han fr grepp om makten i det syriska riket. Sagans ideologiska grundval r, som litteraturforskaren Sverrir Tmasson ppekar, principen om en feodal kung som regerar sitt rike rttvist och
delar makten med riddare som visar honom trohet.461 Hertigen krnker den principen upprepade gnger, srskilt nr han har samlag med
kungens hustru och p s vis ndrar successionsordningen. Blodslinjen r bruten, och fadersarvet ska med tiden tillfalla ngon annans son.
Men hndelserna tar en ovntad vndning. En vacker jungfru upptrder i sagan, och tronfljden kan skerstllas. Under sin korta fng-

124

oskuldens tid
enskap fr Marsilius dela rum med Remedia, hertigens dotter, som gr
ett djupt intryck p honom. I skenet av brinnande ljus ser han henne
sova i en gulddraperad sng mitt i rummet. Hon r s strlande och
blomstrande, rdkindad och rosenfrgad, skr och behaglig att han
aldrig har sett ngon s vacker kvinna, varken frr eller senare.462 Nr
Remedia vaknar har Marsilius redan lagt sig hos henne. Hon bnfaller
honom att inte vanra henne, och grtande vdjar hon till hans mandom (manndmr): hans anstndighet och medmnsklighet.463 Hon r
beredd att ge honom allt vad hon ger om han bara visar delmod och
lter henne vara. Det r en stor skam, sger hon,
att jag skulle frlora min mdomsmakt hr. Och nu ber jag dig vid helgonens heder och vid din egen mandom, vem du n r, att du skonar min
jungfrudom. Om du r en del man s vill jag f en annan sng, och d
ska jag hedra dig med vackra gvor och allt det som jag har mjlighet att
ge dig.464

Men jungfruns bner hjlper inte. Marsilius griper tag i henne, och
nr Remedia inser att hon inte har krafter nog att gra motstnd ger
hon sig istllet hn i krleksfulla smekningar och lustfyllda lekar som
behagar kroppen.465 Senare fder ven hon en son, Adonias, men hon
hller honom gmd, eftersom han r Marsilius brstarvinge och hon
fruktar fr hans skerhet. Nr hertig Constancius fr knnedom om
sitt barnbarn har Remedia och hennes son tagit sin tillflykt till det
spanska hovet. Dr ingr hon ktenskap med landets kung som utser
Adonias till sin tronarvinge. Adonias saga berttar sedan hur hertig
Constancius frsker genomfra flera hmndaktioner mot sin dotter
och hur Adonias till sist lyckas ervra det syriska kungariket.
Rtten till fadersarvet r en krnfrga i sagan, ven om Adonias
tronansprk inte str fritt frn invndningar. Hans frldrar var ju aldrig gifta med varandra. nd r det han som br rva tronen efter sin
far. I Adonias saga r en obruten manslinje viktigare n ngot annat,
och drfr har mnga riddare verseende med att han r fdd utom
ktenskapet.466 Men hertig Constancius ser Adonias som en okting.
Hertigen menar att Remedia r en hora (hrkona) som har ltit sig
lgras av Marsilius, och han upprrs ocks ver att hon har gift sig
125

mandom och mdom

utan hans tilltelse. Drtill fostrar hon en horunge till fiendskap mot
honom.467 Fr Constancius har dottern som inte kunde frsvara sin
mdom blivit en fiende. I hans gon r hon vanrad och frbrukad.
Dessutom lever hon med en man som r beredd att krossa honom.
Det frefaller som om paradoxen i att det oskuldsfulla belades med
skuld skrptes nr jungfrun blev en aristokratisk tankefigur. I kyrkans
vrld hade en kvinnas beslut att leva i avhllsamhet vckt beundran
och respekt. Jungfrudomen gav en srskild nrhet till det himmelska, och den skapade ett visst handlingsutrymme fr kvinnan.468 Fr
aristokratins mn fyllde jungfrun en helt annan funktion. Hon var
ett ekonomiskt kapital som mste placeras klokt, ett slags handelsvara
som kunde skra makt och inflytande. Drfr r ocks tonlget ett
annat nr jungfrudomen diskuteras i medeltidens riddarromaner.
Det konstaterar litteraturforskarna Kathleen Coyne Kelly och Marina Leslie. I den aristokratiska miljn vxte en litteratur fram som
starkt ifrgasatte om en ung kvinna verkligen hade frmga att motst
sexualitetens frestelser:
In the vernacular romance, the encomiastic treatment of virginity that we
find in medieval religious and didactic treatises gives way to a preoccupation with the maintenance and proof of female virginity. Here, the fear
that a consecrated virgin may compromise her chastity, and therefore lose
her place among the heavenly elect, is transmuted into the fear that the
virgin that is, the unmarried daughter or sister may lose her value.469

Den unga Remedia i Adonias saga illustrerar hur jungfrun levde i ett
spnningsflt mellan skuld och oskuld. Bland medeltidens aristokrater sgs jungfrudomen som ett tillstnd av perfektion. Kvinnan var
som vackrast nr hon fortfarande var orrd och ofrstrd. Men det
fanns ocks faror som fljde av det vackra i jungfrudomen. En fullndad sknhet vckte starka begr hos mnga mn, och eftersom jungfrun saknade erfarenheter av sexuellt umgnge var hon sllan rustad
att frsvara sin mdom.470 Det rena kunde ltt besudlas, och d frlorade jungfrun sitt vrde.
Georges Duby ppekar att det fanns en oro hos medeltida aristokrater ver att jungfrun skulle ge efter fr sina begr och p s vis bli
126

oskuldens tid
en skam fr sin omgivning. Slktens ra berodde till stor del p hur
dess kvinnor uppfrde sig, och fadern gjorde drfr klokt i att gifta
bort sina dttrar och drigenom gardera sig mot vanran som dessa
skulle kunna dra ver familjen om ngon lockade dem till samlag.471
Det r ocks vrede och skam som hertig Constancius i Adonias saga
knner nr det uppdagas att hans dotter inte lngre r jungfru. Den
som lastas r Remedia hon som inte bjd tillrckligt motstnd utan
gav efter och hennes agerande eftert gr honom lika upprrd. Hertigen kan aldrig frlta att hon sjlv trolovade sig med den spanske
kungen och sedan blev hans hustru. Det r ett oacceptabelt brott mot
den patriarkala ordningen i samhllet, och fr det frsker han att
hmnas p henne.

Den egensinniga mkungen

I riddarromanerna vervakas jungfrun noga av mnnen i sin omgivning, men det r inte alltid som hon lter dem bestmma ver henne.
Jungfrun har en mdomsmakt, ppekar Remedia nr Marsilius tvingar sig p, och den innebr att hon i vissa situationer kan agera mer
sjlvstndigt n en hustru som alltid r underordnad sin man. Det hr
r jungfrudomens huvudsakliga paradox, skriver litteraturforskaren
John Rogers. Nr en jungfru ska fras frn en man till en annan kan
det uppst problem eftersom hennes mdom ger henne makt att stta
sig p tvren. Det r jungfrudomen som gr det mjligt fr henne att
bli bortgift, men det r ocks jungfrudomen som gr det mjligt fr
henne att vgra giftas bort.472 Det vcker en oro fr att jungfrun ska
utmana den patriarkala ordningen. I islndska riddarromaner r den
oron ptaglig. Samtidigt finns ngot lockande i att hon gr motstnd.
Det r som om jungfruns ovilja plockar fram stridslustan hos riddaren
och ger honom chansen att fr henne och andra bevisa sin mandom.
Dessa motstridiga knslor hos frfattaren och hans publik det
skrmmande i att en jungfru vgrar att st under en mans beskydd
och det lockande i att vara den som tvingar henne till underkastelse
fngas i mkungens gestalt. En mkung r en vacker jungfru som sjlv
regerar sitt rike och helst vill ha det s. Det hnder att hon upptrder
127

mandom och mdom

som man och hrfrare, men ven om hon br kvinnoklder och styr
riket frn sin borg krver hon att bli kallad kung. Drmed vill mkungen klargra att hon r den som utvar makten i riket som (andra)
mn har gjort fre henne.473
Mkungen r en senmedeltida utveckling av ett ldre litterrt motiv: skldmn som strider p slagfltet.474 Skldmr finns ocks i islndska riddarromaner, men de r f. Bsa saga ok Herraus berttar
om Brynhildr, en nordisk prinsessa som grna strider mot mn. Vid
ett tillflle mter hon en viking vid namn Brynvari, och han blir hennes verman. Efter en kort strid r Brynhildr s svrt srad att hon
inte lngre kan anvnda sina vapen. Brynvari frbarmar sig d ver
skldmn och hennes rikedomar. Efter en tids vrd tillfrisknar Brynhildr, men hon frblir krokig och vriden som det str i sagan.475 Nr
Brynvari senare gr henne till sin hustru sitter hon i brudbnken
med hjlm och brynja, men trots det blir krleken mellan dem god.476
Den starka Brynhildr r en reminiscens av ldre tiders skldmr,
och under 1300-talet ersattes jungfrukrigaren av en mkung som sllan eller aldrig strider p slagfltet. Skdeplatsen fr vldsamheterna
r istllet mkungens sovrum dr hon mste frsvara sin jungfrudom.
Vad vi ser r en sexualisering av motivet. En mkung regerar s lnge
hon kan bevara sin mdom, och fr att riddaren ska f makt ver henne krvs att han tvingar henne till sexuell underkastelse eller tminstone ifrgastter hennes kyskhet.477 Hr kan Viktors saga ok Blvus
tjna som exempel. Sagan berttar om Viktor, frankernas kung, som
beslutar sig fr att gra Fulgda, en indisk mkung, till sin hustru. Om
Fulgda sgs att hon r vackrare n ngon annan jungfru i vrlden,
och tanken p henne gr Viktor s pverkad att han varken kan ta
eller dricka. Mnga riddare har tidigare uppvaktat henne, men alla
har avvisats. Drottning Fulgda vill inte gifta sig, och fr den som ens
freslr ett ktenskap vntar frdmjukelser och tortyr. Det fr Viktor
bittert erfara. Hans giftermlsanbud gr henne ursinnig. Varfr skulle
hon som regerar vrldens mktigaste rike ing ktenskap med den
fattige frankerkungen? Det r ju allmnt knt, ppekar Fulgda infr
det indiska hovet, att det finns mer guld i hennes rike n det bakas
kornbrd i hans.
128

oskuldens tid
Men det visar sig att Fulgda r beredd att kpsl. Viktor ger ett
magiskt guldskrin som skulle gra henne nnu rikare, och om han
kan tnka sig att ge henne det lovar hon att gra honom till viljes.
Viktor r inte sen att anta erbjudandet, och redan samma kvll blir
han eskorterad till drottningens sng. Men nr guldskrinet har verlmnats luras Viktor att dricka vin som har spetsats med smnmedel,
och det drjer inte lnge frrn han sover tungt. Nu fljer en utdragen
tortyr som mrker Viktor fr livet. Han fr sitt hr avskuret och rakat
innan hans huvud smetas med tjra. Drefter lter drottningen piska
honom med ris och spn tills huden r helt sndertrasad.478 Nr tortyren r ver brs riddaren ut i skogen, och dr hittas han senare av
sina fljeslagare.
Viktor tervnder snart till drottningens hov, men ven det besket
slutar i frnedring och smrta. Till sist mste Blvus, hans vapenbroder, ingripa fr att Fulgda ska kunna tvingas till ktenskap. Utkldd
till munk begr han intrde i ett brdrakloster utanfr drottningens
huvudstad, och det intrffar d att Fulgda blir allvarligt sjuk. Hon vill
frst inte tala om vilka besvr hon lider av, men sedan anfrtror hon
klostrets abbot att det rr sig om ngot slags hudkomma. Sjukdomen
blir allt aggressivare, och snart r den s plgsam att Fulgda ntt och
jmnt str ut med smrtan. Man fruktar fr hennes liv, och abboten
konsulterar d den utlndske munken som har ord om sig att vara kunnig i lkekonsten. Men Blvus har ingen lust att hjlpa drottningen. Det
r opassande fr en man i kloster att skta kvinnor, srskilt nr komman finns mellan benen, sger han frankt och avsljar fr abboten
vad som orsakar Fulgda sdan smrta: drottningen har uppenbarligen ngon form av underlivsbesvr, kanske rentav en knssjukdom.479
Motvilligt lter sig munken vertalas att bota hennes besvr, och
under behandlingarna inser Fulgda att den som dljer sig i munkkpan r hennes egen halvbror! Hon bnfaller honom att lmna henne
ifred, men Blvus har redan bestmt att hon ska fras till Viktor och
bli hans hustru. En bttre man n frankernas kung kan du inte f, sger han om sin vapenbroder, ven om det vore mer passande fr dig
att bli gift med en fattig trl p grund av grymheterna som du har visat
och utfrt mot Viktor.480 Hans ord tystar Fulgdas protester. Det finns
129

mandom och mdom

ngot i sjlva situationen som tvingar henne att lyda sin halvbror. Om
det blir knt att drottningen lider av underlivsbesvr kan mnniskor
brja tvivla p att hon fortfarande r jungfru, och d finns risken att
hon frlorar bde sitt rike och sitt anseende.
I Viktors saga ok Blvus innebr ktenskapet att hustrun mister
rtten till sin egendom. Vid deras gifterml vertar Viktor makten i
Fulgdas rike, och i samrd med Blvus ger han senare bort hennes
landomrden till en av deras fljeslagare som har visat prov p stor lojalitet. Hr blir hustruns egendom en ekonomisk resurs som fr strka
gemenskapen mellan sagans riddare. I ljuset av makt och egendomar
har ocks mkungen som motiv getts en frklaring. Marianne E. Kalinke ser henne som a fictional realization albeit presumably unwitting on the part of the Icelandic authors of romance of an actual
problem in medieval society: the dilemma of wealthy and powerful
heiresses.481 Mkungen fngade allts en problematik i det medeltida
samhllet som rrde maktdistribution och egendomsverfringar.
Som litterr skapelse vckte hon frgan om hur jord och egendomar
skulle frvaltas nr en kvinna stod som universalarvinge.
Att frgan om dotterns arv saknade resonansbotten hos islndska
frfattare r dock ett mrkligt pstende. De var antagligen inte alls s
omedvetna om saken som Kalinke tycks tro. De skrev trots allt fr en
aristokrati som i allt strre utstrckning grundade sin makt p jordgande, och dotterns arv var frmodligen en brnnbar frga ocks p
Island. I en berttelse som Viktors saga ok Blvus finns en fascination
fr den unga kvinnan som till varje pris vill bevara sin mdom och
frsvara sitt fadersarv. Men det gr ocks att ana en rdsla fr att verklighetens jungfru precis som sagans mkung ska utmana samhllsordningen och undandra sig sin sjlvklara uppgift: att frmedla makt
och egendomar frn en man till en annan.

Aristokratiska jungfrur och andra oskulder

I riddarromanerna grs kyskheten till ett tecken p aristokratisk brd.
Det r jungfrun av god hrkomst som vrnar sin integritet och inte
vill lta sin oskuld g frlorad. Det skiljer henne frn kvinnor ur andra
130

oskuldens tid
samhllsgrupper som ofta har en annan uppfrandekod.482 I Vilmun
dar saga viutan mter lsaren den listiga prinsessan Sley och trlkvinnan skubuska som lever vid hovet i Hlmgarar. Hit kommer
lfr bara ond (illt eitt), en rik bondson som grna vill ha Sley till
hustru. Han har inga svrigheter att vertyga hennes far om det frdelaktiga i ett ktenskap. Kung Vsivaldr har aldrig riktigt uppskattat
sin dotter. Han gnar istllet hennes tvillingsyster all uppmrksamhet,
eftersom hon r vackrare och lttare att lska. Men Sley r inte intresserad av att bli lfrs hustru. Det br henne emot att fira brllop med
en man som verkar vara girig och omedgrlig. Drfr frsker hon
vertala en trl vid hovet att mrda honom.
Trlen vill helst inte ta sig uppdraget, eftersom det skulle f till
fljd att han drog sig kungens vrede och att mnniskor skulle se honom som en hgfrrdare.483 Frst mste Sley lova att han fr ligga
med henne efter mordet. Det fr han grna, svarar prinsessan och ger
honom sedan en guldring som ett trohetstecken. Nr trlen har gett
sig av kommer Sley verens med skubuska att byta utseende och
klder med henne. Sjlv ska hon ta trlkvinnans plats vid grytorna i
kket. Det blir skubuskas sak att upptrda som prinsessan, och om
Kolr som trlen heter uppsker henne mste hon gra som han
vill och aldrig avslja sin rtta identitet. Trlkvinnan r mycket njd
med verenskommelsen och lter sig glatt betjnas av kammarjungfrurna ven om det knns ovant. Nr trlen senare utkrver sin belning av Sley r det skubuska som han fr trffa, och hon har inga
invndningar utan ger sig i hans vld.484
De lyckas hlla sina krleksmten hemliga en tid, men Kolrs aptit
p kvinnor skapar problem. Snart har han gjort sex av Sleys kammarjungfrur gravida, och han ser ingen annan utvg n att lmna
hovet och ta prinsessan med sig. Den som hmnas trlens svek blir
Vilmundr som r son till en stor krigare och ttling till en omtalad
kung.485 Han har svurit fostbrdraskap med kung Vsivaldrs son och
frsker nu anpassa sig till hovlivet. Vilmundr slr ihjl trlen men
blir d angripen av en ursinnig skubuska i Sleys gestalt. Han har
svrt att frsvara sig, men till sist fr han tag i hennes hr, virar det
kring handen tills han har huvudet i ett fast grepp och kan hugga av
131

mandom och mdom

det. Drefter br han det blodiga huvudet till hovet och kastar det p
bordet framfr Vsivaldr i kungshallen med orden: Nu r din svrson Kolr kryppa dd den strste frbrytare som har funnits och
ta nu emot huvudet p hans frilla. De hr frbrytarna ska inte lngre
delgga ditt rike.486 Att Vilmundr upptrder s skymfligt gr kung
Vsivaldr rasande. Det r frvisso sant att hans dotter har ltit sig lgras av en trl och drefter levt som hans frilla. Men det ursktar inte
Vilmundrs beteende. Han frtjnar att drpas, menar Vsivaldr, fr
ven om jag ville se min dotter dd fr sina ogrningar s kan jag inte
tla skammen att hennes blod rinner ver mina bord.487 Att Sley
levt ihop med en trl har skadat hans anseende, och Vilmundrs scen i
kungshallen frbttrar knappast saken.
Men kung Vsivaldrs vrede lgger sig nr det senare framkommer
att det blodiga huvudet r skubuskas och inte Sleys. Han fr sjlv
konstatera om hans dotter lever och om hon har legat ute hos Kolr
kryppa.488 Vilmundr blir nu istllet rikligen belnad fr att han har
befriat Vsivaldrs rike frn den illvillige trlen och hans frilla. Det
renderar honom en hertigtitel och en tredjedel av kungadmet. Dessutom fr han Sley till hustru.
Hjlten i Vilmundar saga viutan r en ung man som inte har vuxit
upp vid hovet men som frdlas under berttelsens gng och slutligen
inlemmas i det hviska samhllet. Sagan visar how the hero discards
all rustic characteristics and fully integrates into the courtly-aristocratic society, thus arguably demonstrating the superiority of that society fr att anvnda Jrg Glausers ord.489 I all sin yvighet skapar allts Vilmundar saga viutan en distinktion mellan det hviska och det
gemena, en distinktion som ocks gller den unga kvinnans sexua
litet. skubuska vill grna leva som prinsessa, men sagans frfattare
antyder att hennes moraliska vrderingar r fr lga. Nr Kolr lmnar
hovet fr ett laglst liv i skogen fljer hon med honom som hans frilla.
Att han inte har varit trogen utan haft samlag med flera kammarjungfrur bekommer henne inte. Hennes normsystem r uppenbarligen ett
annat n en aristokratisk jungfrus.
Nu styr frsts inte skubuska hndelsefrloppet. Av Vilmundar
saga viutan framgr att mordet, skepnadsbytet och samlaget noga
132

oskuldens tid
har iscensatts av Sley s att hon sjlv kan undvika ett ktenskap och
frbli jungfru. Andra prinsessor handlar p samma stt och utnyttjar
sina trlkvinnor fr att slippa gifta sig med en man som de inte vill ha.
I Hlfdanar saga Eysteinssonar heter den rdiga prinsessan Ingigerr.
I hennes tjnstestab vid hovet i Aldeigjuborg finns en trlkvinna som
br samma namn, den vackraste av mr och mycket lik prinsessan
Ingigerr bde till kroppsbyggnad och utseende.490 Men kvinnorna
har helt olika stt. Prinsessan upptrder anstndigt och efter alla konvenansens regler. Trlkvinnan, dremot, beter sig som den strsta
slampa.491 Hon r nyfiken p det mesta, och det drar prinsessan nytta
av nr den norske kungen invaderar Aldeigjuborg fr att f fatt i en
lmplig hustru till sin son. Hon frmr d trlkvinnan att byta klder
med henne, och nr den norske kungen kommer dit fr att inspektera
prinsessan r det trlkvinnan som han fr se. ven om hon, trlkvinnan, r vacker s blir det inget ktenskap mellan henne och kungens
son. Prins Hlfdan r inte redo fr att gifta sig, och hon blir istllet
given t en bondson som r en stor brkmakare och inte srskilt
klok.492 Trlkvinnan fr p s vis en man som hon frtjnar. Hennes
lttsinne gr henne olmplig som hustru till en riddare. Dessutom r
hon ju ofri.493
Att ursprung stter sin prgel p mnniskan tycks riddarromanernas frfattare vara verens om. Drfr lter de ocks mnniskor ur
lgre samhllsgrupper agera p ett annat stt n ridderskapets medlemmar. Varken trlkvinnor eller bonddttrar r srskilt ivriga frsvarare av sin mdom. Tvrtom. Hos dem finns en lustfylld nyfikenhet.
Det hr r kvinnor som inte tvekar att utforska sexualitetens mysterier
nr tillflle ges. I Bsa saga ok Herraus portrtteras tre bonddttrar
som frser sagans hjlte med nyttig information och som tillbringar
var sin natt med honom. Vid varje samlag utspinner sig en kort dialog, och de hr samtalen frvandlas snabbt till ett slags allegorier som
frklarar vad Bsi vill gra med flickan.494 Den frsta natten ligger
han hos en bonddotter som har serverat honom gott mjd. De har
flirtat lite, och nr ljuset r slckt och alla har somnat str han upp och
gr bort till hennes sng. Flickan undrar vad han gr dr, och Bsi
svarar d lite kryptiskt att han vill hrda sin krigare:
133

mandom och mdom

Vad r det fr krigare? sger hon.
Han r ung och har aldrig ftt prva sina krafter tidigare, men en krigare ska hrdas ung.
Han ger henne en guldring och lgger sig i sngen hos henne. Hon
frgar nu var krigaren r. Han ber henne ta mellan hans ben, men hon
rycker tillbaka handen och ber fan ta hans krigare och frgar honom varfr han br med sig ett sdant djvulstyg, lika hrt som tr. Han sger att
krigaren skulle mjukna i det mrka hlet.
D ber hon honom att gra som han vill. Han stter nu krigaren mellan
hennes ben. Det r inte gott om plats dr, men han lyckas med sin uppgift.
De ligger nu dr en stund s lnge det behagar dem.
D frgar bonddottern honom om krigaren har klarat prvningen. Och
han frgar om hon vill hrda honom igen. Hon svarar att hon grna gr
det om han tycker att det behvs. Det r inte knt hur mnga gnger de
leker s den natten.495

En tid senare mter Bsi en annan bondflicka. Om den frsta flickan

r oerfaren s har den hr en ganska god uppfattning om vad som
vntar henne nr Bsi vill vattna sin hingst i hennes klla. Han r
nog inte van vid ett kllsprng som hennes, sger hon och ppekar att
hingstens nacke r rtt rak.496 Men nr de har legat med varandra
ibland med flickan ovanp, ibland under Bsi mste hon erknna
att hon aldrig tidigare har ridit en mer vldresserad hingst. ven en
tredje bondflicka blir imponerad av Bsis frdigheter nr han vidgar
hennes trnga hl, som han uttrycker det:
Jag vill plugga fr ditt tapphl, sger han.
Inte vet jag var det r, svarar hon.
Ligg nu s ppen som du kan, sger han.
Hon gr som han ber, och han placerar sig nu mellan hennes ben och
stter sedan djupt in i hennes underliv s att det blir en rrelse upp mot
revbenen. Hon sklver till och sger:
Du tryckte in pluggen rakt i ppningen, karl!
Jag ska dra ut den igen, sger han. Vad gillade du det?
Lika hrligt som om jag hade druckit frskt mjd, sger hon. Lt du
tvttborsten fara runt i ppningen.
Han sparar inte p krafterna, och hon blir s varm att hon nstan knner
sig sjuk. D ber hon honom att sluta, och de vilar sig.497

134

oskuldens tid
Det har ofta ppekats att sagans frfattare mste haft den franska fabliaun som inspirationsklla nr han satte samman de tre episoderna
dr Bsi har samlag med en bondflicka.498 Dialogerna sprudlar av
lustigheter och fyndiga metaforer. Hr finns ocks det parodiska, det
grovkorniga och det erotiska som brukar frknippas med fabliaun
som litterr genre. Men Bsa saga ok Herraus r ngot mer n en
medeltida burlesk. Sagan fr ven en hvisk dimension, eftersom dess
frfattare is able to display chivalric ideals at the same time that he
entertains the audience fr att citera Vsteinn lason.499 Ocks i Bsa
saga ok Herraus finns ett vxelspel mellan taktfulla riddare och andra
mn, mellan rbara jungfrur och andra oskulder som ger relief t det
hviska.
Den unge Bsi tillhr inte ridderskapet hans far r viking men
han har en mktig bundsfrvant i Herraur, en stgtsk prins som
fljer honom p ventyren runtom i de nordiska lnderna. Prinsen
r vacker och belevad, krigarsonen alldaglig och hetlevrad. Men ven
om Bsi saknar riddarens elegans och sjlvbehrskning har han goda
frutsttningar att bli en hvisk man. Hans mor r prinsessa, och
sjlv anser han att ingen kan strka ett land med lag och rtt som han
kan. Det gr honom frtjnt av ett kungarike och en prinsessa som
r vacker att se p och dessutom mycket skicklig p det mesta.500
Prinsessan Edda r annorlunda n bondflickorna. Hon har brd. Och
fastn Bsi grna vill ha samlag med henne vid deras frsta mte, s
visar han nd respekt fr ridderskapets ktenskapstraditioner. Han
gifter sig med henne, och ktenskapet gr honom mktig. Som prinsessans man vertar han makten i det rike som tidigare regerades av
hennes far.

En kysk riddare bland liderliga jungfrur

En hvisk man i litteraturen frverkligar sina ambitioner i ett ktenskap, och han r drfr sllan intresserad av korta krleksventyr.
Marianne E. Kalinke konstaterar att romanernas riddare r a rather
chaste lot som lter sina sexuella begr f utlopp i ktenskapet och

135

mandom och mdom

ingen annanstans.501 Det gller frsts inte alla. Det finns de som i ett
slags ungdomligt ofrstnd kastar sig in i den ena relationen efter den
andra. Nitida saga berttar om Liforinus, en indisk prins som p sina
hrtg runtom i vrlden ervrar unga prinsessor men aldrig behller
dem lngre n en mnad. Hans beteende frndras dock nr han fr
hra talas om mkungen Nitida. Frn den stunden r han fast besluten att gra henne till sin hustru och vinna hennes krlek.502
En annan furste som grna roar sig med jungfrur finner vi i Sigrgars
saga frkna. Prins Sigrgarr r s tilldragande att ingen kvinna kan
motst honom, och det innebr att det alltid finns ngon som r villig
att dela hans sng. Men oavsett hur vacker och hgttad kvinnan r
s svalnar snart Sigrgarrs knslor fr henne. Efter tre ntter har han
trttnat och sker sig till ngon annan. Det vcker ilska inom ridderskapet, och mnga ser det som en stor skam att deras dttrar och
andra kvinnliga slktingar skymfas s. Men ocks Sigrgarr upptrder
annorlunda nr han till sist mter en mkung som verglnser alla
andra jungfrur. Om hon r beredd att lova honom trohet ska ocks
han vara trogen mot henne, frklarar prinsen.503
Andra mn gr kyskheten till ett tecken p sin riddarvrdighet.
De delar en nrmast religis vertygelse om att renlevnad ska ge dem
framgng som riddare, och av det sklet avstr de frn allt knsumgnge fre ktenskapet. En av dessa r Bringr, en tysk greve, som utstts fr mnga frestelser men alltid visar prov p stor gudskrlek, tukt
och sedlighet. I Brings saga samspelar det hviska med det kristna.
Hr frekommer bner, korstecken och uppenbarelser. Flera av de
kristna hgtidsdagarna firas, och frfattaren lter ofta sina gestalter
uttala en frtrstan p Guds nd och allmakt.504 Det gller i synnerhet
Bringr. Det r hos de himmelska makterna som han sker lindring
i sina bekymmer, srskilt nr ridderskapets kvinnor frestar honom.
Bringr r en riddare som har bervats sitt fadersarv, och sagan
berttar om hans frsk att tervinna sitt tyska grevskap. En tid vistas
han vid det frankiska hovet dr han prisas fr sin fullndade sknhet
och vapenskicklighet. Han gr ett srskilt intryck p Vilfrr, kungens
dotter. Hon grips av en s stark krlek att hon vndas bde dag och
natt. Skiftningarna i hennes ansiktsfrg avsljar henne; ibland blir hon
136

oskuldens tid
rd som blod, ibland vit som bast. Det r ju ocks vl knt, ppekar
sagans frfattare, att gonen inte kan dlja om en kvinna lskar en
man.505 Mnga anar att prinsessan r attraherad av den vackre riddaren, men Vilfrr mste hlla sina knslor hemliga. Hon har lovat
att gifta sig med Emanuel, den grekiske kejsaren, och att tr en annan
man vore ett svek.
Nr tiden r inne fr Emanuel att tervnda till sitt kejsardme
frklarar nd Vilfrr fr sina frldrar att hon inte kan flja med honom. Gud har kallat henne till ett liv innanfr klostrets murar, pstr
hon. I en drm har hon blivit uppmanad att avlgga kyskhetslfte och
avst frn allt ktenskapligt samliv. Att gifta sig r drfr otnkbart
fr henne. Men Vilfrr har inte fr avsikt att leva kyskt resten av sitt
liv. Det framkommer nr hon tar farvl av det frankiska hovet. D ger
hon Bringr en avskedskyss och viskar drefter att hon lskar honom.
Mer blir inte sagt, och i sagan konstateras att riddaren str tyst nr
Vilfrr beger sig till klostret.
Det blir istllet Bringr som fljer den grekiske kejsaren till hans
hov i Miklagarr, och tillsammans besegrar de en hednisk hr som
har invaderat staden under kejsarens bortovaro. Det r Bringr som
hugger ihjl hrfraren, djvulen i mnsklig gestalt, och som belning
vill Emanuel ge honom sin syster Vindemia och halva kejsardmet.
Bringr gifter sig grna med den vackra prinsessan, men ktenskapet
fr vnta. Frst vill han terervra sitt grevskap. Innan han reser lovar
Vindemia att vara trogen mot honom, men hon har hittat ett krleksbrev frn Vilfrr och vill veta vad Bringr knner fr den frankiska
prinsessan. Han svarar henne: ven om hon r vacker s r hon inte
att lita p. Och jag kan aldrig lska henne eftersom hon r en lttfrdig
kvinna.506 Vilfrr har visat ett lttsinne som Bringr inte kan acceptera hos en jungfru, och han ppekar att det bsta vore om Vindemia
kunde vertala sin bror att sluta lska en kvinna som r s flyktig i
sinnet.
Bringr fortstter sin resa mot hemlandet, och hans sknhet besvrar honom alltmer. Vid ett tillflle hugger han ihjl en romersk greve som krver pengar av honom. Grevens nka ropar p hmnd, men
nr hon fr se Bringrs ansikte vnds hennes hat i krlek. Hon blir s
137

mandom och mdom

upptnd av honom att hon glmmer sorgen efter sin man. Men riddaren r inte intresserad av henne. Alla upphetsade kvinnor gr att han
ofta rkar i svrigheter, och drfr funderar han istllet p vad som
kan gra hans utseende mindre tilltalande. De besinningslsa begren r frmmande fr honom, ppekar sagans frfattare, fr av hans
sknhet fljde ingen liderlighet, inte heller hgmod eller skryt.507
I greve Bringrs gestalt speglas en manlighet som fr tankarna till
Artursagan och riddarna av det runda bordet. Ett inslag i medeltidens
berttelser om sgnernas kung Artur och hans vapenbrder r den
kyska ridderligheten. Det r i sexuell avhllsamhet som riddarna bst
tjnar sin gud och hans skapelse.508 Deras skande efter den heliga
Graal r en moralisk prvning, och en lyckosam utgng frutstter
renlevnad. Den som tar sig en hustru eller en lskarinna gr sig skyldig till en ddssynd.509 Hr mter oss ett slags jungfruriddare som i
sin strvan att frverkliga en from ridderlighet, a true knighthood
fr att lna ett begrepp frn litteraturforskaren Beverly Kennedy, mste avst frn allt sexuellt umgnge.510 Bringrs skande r frvisso av
annat slag. Han frfljer den man som har bervat honom fadersarvet,
och hans gudstro r inte berttelsens drivkraft. Men som riddarna av
det runda bordet prvas ocks Bringr i sitt uppdrag. Uppmrksamheten frn ridderskapets kvinnor distraherar och frsinkar honom.
Han fr allt svrare att freda sig.
Nr Bringr str villrdig fr han ett budskap frn himlen. I en
drm uppenbarar sig en ngel som frklarar att Bringrs sknhet r
en gva frn Gud och att han drfr inte ska dlja sitt ansikte. Men
han br vara medveten om att det vackra i hans person kommer att
plga honom ven fortsttningsvis. Nr han mter Lucinia, den romerske kejsarens dotter, ska ocks hon fresta honom och prva hans
frmga att st emot. Inte heller Lucinia r att lita p, frutspr ngeln.
Kejsarens dotter r nnu en frestelse som han mste vervinna om
han vill frenas med Vindemia.
Som andra kvinnor blir Lucinia blndad av Bringrs sknhet nr
de mts. Hans vackra anletsdrag fr henne ur balans, och hon tvekar
inte att uppvakta honom d ingen annan ser. Hon r nnu oskuld,
frklarar Lucinia ppenhjrtigt fr honom, och ensam arvinge till det
138

oskuldens tid
romerska kejsardmet. Om Bringr vgrar att bli hennes man ska
hon se till att han mister bde sitt liv och sin ra. Men helst vill hon att
de har samlag genast s att hennes vemod kan frbytas i gldje. Det r
inte att tnka p, svarar Bringr. Han skulle aldrig svika den romerske
kejsaren genom att lgra hans dotter. Hon r av hgre brd n han,
och att ens fresl ett ktenskap mellan dem r att vanra kejsaren.
Hans ord upprr Lucinia, och vreden gr henne till en farlig fiende. En morgon nr kejsaren r i kyrkan lyckas hon lura Bringr till sitt
sovrum. Dr river hon snder hans klder, skriker hgt och pstr sedan att han har frskt att vldfra sig p henne. Bringr blir kvarhllen, och nr kejsaren tervnder frn morgonmssan lter han binda
den vackre riddaren och kasta honom i floden som flyter genom staden. Och alla trodde, skriver sagans frfattare, att det var slutet p
hans livsdagar, och var och en som kom dit srjde mycket. Man sade
det som var sant: att det var prinsessans liderlighet som hade vllat
sdan skada och inte hans grningar.511
Det r nra att Bringr drunknar i vattenmassorna, men Gud
snder en ngel som rddar honom undan dden. Det r inte Guds
vilja att Bringr ska mista sitt liv fr ett brott som han inte har gjort
sig skyldig till. Han ska istllet f upprttelse. Genast drar Bringr
och hans vapenbrder ut i strid, och de militra framgngarna lter
inte vnta p sig. P kort tid lgger Bringr under sig stora delar av
den europeiska kontinenten, och i sann gudsfruktan kmpar han
mot hedniska hrar som vill begrnsa hans inflytande. Alla som ser
Bringr prisar hans frtrfflighet, men om Lucinia sger man: Ve
ver kejsarens dotter som handlade av liderlighet!512 Till sist inser
ocks den romerske kejsaren att hans dotter har ljugit fr honom, och
frdmjukad mste han verlmna sitt rike till Bringr som hotar att
annars delgga det.
Nr s Bringr har tagit sitt grevskap och mnga andra lnder i besittning knner han sig redo fr ett ktenskap. Han verger sin kyska
hllning och firar brllop med Vindemia, den grekiske kejsarens syster. Fr honom r kyskheten endast ett vergngstillstnd, en moralisk position som en riddare kan inta fr att visa omgivningen att han
har frmga att kontrollera sina knslor och begr. Nr utsikterna fr
139

mandom och mdom

ett framgngsrikt ktenskap r goda finns det, som litteraturforskaren
Peggy McCracken ppekar, flera skl till att en riddare vljer bort ett
liv i sexuell avhllsamhet:
First, as a noble man who does not reproduce, the chaste knight disrupts networks of influence, wealth, and power defined by lineage and
succession. Second, the chaste knight refuses the sexual relationships
with women that counterbalance and often define relationships between
knights in the world of chivalric contests and alliances.513

Det frefaller som om Bringr resonerar s. Som riddare r han beroende av ett homosocialt ntverk, och i hans fall r vnskapen med
den grekiske kejsaren srskilt betydelsefull. ktenskapet med kejsarens syster gr honom till en viktig aktr i europeisk politik, och s
smningom blir han sjlv vald till romersk kejsare. Samtidigt r det
Bringrs avhllsamhet som upprtthller en homosocial ordning
inom ridderskapet. Det r hans sjlvbehrskning som hller de liderliga jungfrurna kyska. Om han kan intyga att Vilfrr och Lucinia har
kvar sin jungfrudom r de fortfarande anvndbara som fogar i det homosociala ntverksbygget. Infr sitt brllop ser drfr Bringr till att
sammanfra frankernas kung och romarnas kejsare fr att vertyga
dem om att hans upptrdande mot deras dttrar aldrig har varit annat
n hviskt. Det kom upp nr de talade, skriver sagans frfattare,
att Bringr p bsta stt hade undvikit liderligheten hos bda prinsessorna: Vilfrr som hade frkastat sin trolovade, Miklagarrs kejsare, och
Lucinia som gjorde att hennes fars rike gick frlorat. De aktade sig inte
fr den rasande krleken, men Bringr undvek liderligheten p bsta stt
och vanhedrade dem inte heller. Han levde rent och lt inte vllust hrska.
S blev alla eniga i att Bringr var oskyldigt anklagad och utan skuld mot
dem och ven mot deras beskyddare.514

Nr Bringr frklarar att han inte har vanhedrat jungfrurna, att han
har gjort sig till herre ver vllusten och avbjt deras inviter, r hind
ren undanrjda fr en frsoning. P hans frslag ingr den grekiske
kejsaren ktenskap med Vilfrr som frn brjan var tnkt. Den olyckliga Lucinia hon som orsakat att den romerske kejsaren frlorade sitt
rike blir given t den engelske kungen som r Bringrs gudfar.
140

oskuldens tid

En vidrig hynda till jungfru

En liderlig jungfru ventyrar den homosociala ordningen och riskerar att dra vanra ver sig sjlv och andra i sin omgivning. Det framgr ocks av Rmundar saga keisarasonar. Den har som Brings saga
inslag av korstgsdiktning. Den unge Rmundr, arvtagaren till den
saxlndska kejsartronen, r en hngiven kristen som stter sin frtrstan till Gud och litar p att Guds moder ber fr honom.515 Som
en riddare br fretar ven Rmundr en lng resa. Den r dock av annat slag n Bringrs. I en drm har en vacker jungfru uppenbarat sig
fr Rmundr, och hans skande efter henne leder honom till de mest
avlgsna platser. P sin resa kommer kejsarsonen till den afrikanska
kontinenten, dr han mter sina krafter mot den muslimske prinsen
Akills. Rmundr kan utan svrigheter besegra sin motstndare, men
han undviker att frnedra honom och det vcker stor respekt hos
muslimerna. De frstr att han r en hvisk man, och Akills ber honom och hans mn att stanna hos dem en tid. De utlndska gsterna
blir vl mottagna, och det utvecklas en stark vnskap mellan riddarna.
Men vid det afrikanska hovet lurar ocks faror. Nr Rmundr har
vistats dr en tid blir han presenterad fr Rsamunda, prins Akills
syster. Hennes reaktion d hon fr syn p riddaren pminner om Vil
frrs i Brings saga. Rsamunda blir som frhxad av honom. Medan hon betraktar Rmundr frlorar hennes ansikte sin sknhet. Hon
blir kritvit av alla starka knslor som han vcker, och hennes hjrta
brjar brinna med stark hetta. Livet r inte lngre vrt att leva om hon
inte fr bli hans hustru och s snart som mjligt ligga hos honom.516
Det r som om hon hastigt har insjuknat, och Akills noterar genast
att hans syster inte lngre r s vacker som hon brukar vara. Nr han
ppekar det fr henne blir svaret att en sjukdom drabbade henne i
samma stund som Rmundr och hans vapenbrder dk upp vid hovet. De fr otur med sig, sger Rsamunda uppbragt, och det frvnar
henne mycket att Akills lter oknda mn beska henne.
I sjlva verket r hon nra att frtras av tr. Hon har drabbats
av en krlekssjuka som gr henne mycket upprrd och fylld av ngest.517 Rsamunda r i ett sjukdomstillstnd som livligt diskuterades
141

mandom och mdom

under medeltiden. Litteraturforskaren Mary Frances Wack menar att
amor hereos, krlekssjuka, ska frsts som en form av socialt beteende, a social and psychological response to historical contradictions
in aristocratic culture.518 Den frklarade (och ursktade) ett uppror
av starka knslor hos aristokrater som annars frvntades upptrda
sansat och balanserat.519 F medeltida lkare tvivlade p att amor he
reos var en verklig sjukdom som skapade stor vnda hos den drabbade
och ibland gav bestende men.520 Aristokratiska mn utgjorde den
strsta riskgruppen. De levde i en milj och lskade p ett stt som
gjorde dem srbara. Krlekssjukan fick riddaren att te sig omanlig;
han framstod som svag, hjlpls och mtlig.521 Det gller ven Rmundr. Hans skande efter den vackra jungfrun har fregtts av en
sjukdomstid som han nog helst vill glmma, och vi fr skl att terkomma till den i avhandlingens nsta kapitel.
ven aristokratins kvinnor kunde frblindas av krlek och helt frlora kontrollen ver sitt knsloliv. Det svaga i deras karaktr tog d
verhanden.522 Mjligen anar Akills, den afrikanske prinsen, att hans
syster kan hamna dr som slav under sina begr fr han finner det
skrast att ge henne ngra frmaningar innan de skiljs t. Rmundr
frtjnar att behandlas vnligt och hviskt, ocks av Rsamunda. Viktigast r dock, sger Akills till sin syster, att du bevarar din ra och
ditt anseende vl.523 Men s starka begr som finns i hennes kropp
kan Rsamunda inte tygla. Det gr en tid d hon oskyldigt samtalar
med Rmundr, men sedan blir knslorna henne vermktiga och hon
vdjar till honom att f bli hans hustru eller tminstone f dela hans
sng. Rmundr blir frvnad. Det kan inte vara mjligt, sger han,
att en hvisk jungfru som Rsamunda trr en man som saknar bde
rikedomar och ryktbarhet. Det r opassande att ens fra den tanken
p tal. Men prinsessan str p sig. Hon r vertygad om att de kan
ha nytta av varandra och att en krleksakt skulle bli till gldje och
nje fr dem bda.524 Dessutom hoppas Rsamunda att ett samlag
ska lindra alla kval som plgar henne s. Och hon godtar inga undanflykter. Om Rmundr vgrar att gra henne till viljes ska hon genast se
till att han och hans vapenbrder avrttas.

142

oskuldens tid
Rsamunda lockar med makt och rikedomar, men Rmundr lter
sig inte snrjas. Han upplever varken lusta eller liderlighet. I det avseendet vertrffar han de flesta unga mn, skriver sagans frfattare
senare. Men han fruktar fr sitt liv, och hans vnner rder honom att
lmna hovet med detsamma. Nr Rsamunda fr veta att Rmundr
har gett sig av gr hon till kung Ens, sin far, och berttar att den
utlndske riddaren har bervat henne mdomen. Han har frdrvat
mina ktenskapsutsikter, sger hon, svikit dig och min bror och med
listighet krnkt mig.525 Hon r vertygad om att han r full av trolldom och att han har anvnt den fr att f henne p fall. I vredesmod
skickar kungen ut tusen riddare som ska leta upp Rmundr och fra
honom tillbaka, dd eller levande.
Nr Akills senare fr hra om Rsamundas anklagelser blir han
rasande. Rmundr r oskyldig, frklarar han fr sin far. Det r istllet
Rsamunda den vidriga hyndan som han kallar henne som har
hittat p ngot som hon sjlv i sitt otuktsbegr skulle ha velat gra.526
Fr det borde hon pinas, anser Akills. Det r i varje fall inte rtt att
Rmundr jagas i dden, ppekar han och reser sedan vapen mot sin
egen far fr att frsvara den utlndske riddaren. Striden som fljer blir
mycket blodig, och mnga stupar innan Rmundr och hans vapenbrder str som segrare. Nr kung Ens till sist inser att han har misstagit sig om riddaren r en frlikning omjlig. Rmundr vgrar att
ta emot hans dotter som frsoningsgva. Helst hade han velat hugga
huvudet av Ens, men fr Akills skull lter han honom leva. Kungen
r frsts missnjd med hndelsernas utveckling, och Rsamunda r
det i nnu hgre grad. Och s ska det vara, frkunnar sagans frfattare innan han fortstter:
S fr hennes liv en sdan nde
att hon lever i sorg och elnde,
och aldrig fr hon den trst hon behver
men det grter jag inte det minsta ver.527

Rsamunda har sig sjlv att skylla, anser sagans frfattare. Hon upptrder p ett stt som inte anstr en jungfru, och hennes anklagelser mot Rmundr r ofrltliga. Hon r frvisso fortfarande oskuld,
143

mandom och mdom

men det finns andra jungfrur i sagan som r lmpligare hustrur t
Rmundr och hans vapenbrder.
En av dessa r Elna, indiernas prinsessa. Hon r skapad som en
motbild till den lttsinniga jungfrun vid det afrikanska hovet.528 Om
Rsamunda r styrd av sina begr och lskar som besatt, s upptrder
Elna anstndigt och kontrollerat. Hon r frvisso inte opverkad av
den skne riddaren frn det saxlndska kejsardmet. Nr hon lser ett
brev som han har skrivit till henne skiftar hennes ansikte frg, men det
frlorar inte sin sknhet och blir blekt. Det lyser istllet rtt som d
solen frgar himlen rd, och nr den starka rodnaden mattas och rtt
blandas med vitt kan hennes ansikte liknas vid solsken.529 D frlskelsen gr Rsamunda blek och liderlig, fr den Elna att lysa upp och
bli vackrare n ngonsin. Och av hennes sknhet fljer inget lttsinne
och ingen oanstndighet, intygar sagans frfattare. Nej, istllet tyglar
hon sin jungfrudom utan att hnge sig t ngon som helst otukt.530
Hon brinner inte av tr som Rsamunda och upptrder inte heller
djrvt och vgat.
Rsamunda belyser en av jungfrudomens mnga paradoxer: lider
ligheten i det kyska. Hon r oerfaren men frsigkommen, och det
skapar problem fr sagans mn. Det r srskilt hennes obehrskade
stt att begra som hotar att sl den manliga vnskapen i spillror. Den
starka trn driver henne att ljuga, hata och skada. Istllet borde hon
som Elna tygla sin jungfrudom och undvika situationer som retar
hennes lust. Men av sagan framgr att ven den kyskaste av jungfrur
har en strid att utkmpa. Elna m vara ett dygdemnster, men hon r
svag som andra kvinnor och det r hon medveten om. Efter en tid vid
det indiska hovet mste Rmundr tervnda till sitt hemland, och p
rkebiskopens tillskyndan lovar Elna att vnta p honom i tre r. Hon
frstr att det r Guds vilja och den vill hon grna flja, sger hon,
med den styrka som jag kan tvinga min svaga natur till.531 I sig sjlv
r hon ofullkomlig, men hon hoppas att helgonen ska hjlpa henne att
vara trogen.

144

oskuldens tid

Den monstrusa mdomen

Fr Vilfrr, Lucinia och Rsamunda r jungfrudomen ett tillstnd av
liderlighet, och deras ofrmga att tygla sina begr vcker omgivningens starka indignation. Fraktet r inte att ta miste p; dessa jungfrur
liknas vid slampor och hyndor som ljuger och anklagar oskyldiga mn
fr vldtkt. Men i senmedeltidens riddarromaner mlar misogynin
p en bredare duk. I fornaldarsagor frn 1300- och 1400-talen r det
trollkvinnor som utmanar mnnen och hotar deras gemenskap.532 De
r ofta jungfrur men saknar prinsessornas attraktionskraft och kan
drfr lemlstas eller ddas. Nr kvinnligheten inte lt sig fngas i
dygd och sknhet fanns ocks mjligheten att monstrifiera den och
fixera den i mnsklighetens utmarker, allt fr att ge mn och deras
manlighet strre rrelsefrihet.533 Det var en uppgift som den senmedeltida litteraturen tog allvarligt p, skriver Zoe Borovsky:
This seems to me to be the work performed by the fantastic genre, the
genre that flourished at the end of the thirteenth, through the fourteenth
and fifteenth centuries in Iceland: the fixing and demonizing of femaleness and the rezoning of maleness.534

I det vildvuxna landskap dr trollkvinnorna rr sig r oskulden bde

provocerande och perverterad. De unga kvinnorna br ofta korta
skinnkjortlar. Det hnder att de r s korta att man kan se knsorganen. Deras lustar r pockande och utgr en livsfara fr riddarromanernas manliga hjltar. Bland dessa monster finner vi den utmanande
ma som med sina nio motbjudande systrar upptrder i Hjlms
saga ok lvis. Hjlmr fr syn p ma dr hon ligger vid ett kllsprng och tvttar sitt hr. I knet har hon ett guldvvt klde, och hon
reder ut hret med en kam av guld innan hon skljer det i vattnet.
Ngot s avskyvrt som den vldiga trollkvinnan har Hjlmr aldrig
sett, och det talar han om fr henne. Snart uppstr en skarp ordvxling som efter mas frmenande r allt annat n anstndig:
Det vore mer passande fr en manlig man att uppfra sig p ett annat stt
mot en ung och kysk flicka n att tala illa. Det tycks mig som om du r en

145

mandom och mdom

lovande man, och jag r nyfiken p att prva en ung man och frlora min
mdom och tnja huden p min mage. Fr nu r skert att det gr djuret
som jag har mellan mina ben brjar gspa och vill bli smekt.535

Hjlmr reagerar mycket starkt p hennes ord. Han griper efter sitt
svrd och hugger av henne ena handen nr hon rr vid vattenytan.
ma skriker av smrta, och hennes systrar hr henne. Nr Hjlmr
blickar ut ver havet ser han nio trollkvinnor nrma sig. De r strre
och ohyggligare n ngon varelse som han tidigare har mtt. En av
systrarna r mer skrmmande n de andra. Margerr har bara ett ga
mitt i pannan. Hennes nbb och klor r av jrn, och puckeln p hennes rygg r hgre n huvudet. Tv stora tnder sticker ut ur verkken, och underlppen hnger lngt ner p brstet. Hjlmr noterar
att hon skert kan ge honom en kraftfull kyss om hon nu frmr att
rra sina lppar, och han finner det fr gott att ropa p en av sina
vapenbrder:
Vakna, lvir, om du vill se kvinnor.
Du r mycket geners att ge kvinnor kyssar.
Hr erbjuder dig Hundingrs mr en hrd lek.
Kom hit om du har modet.536

r Hjlmr lockad av de storvuxna trollkvinnorna? Det r mjligt,

men ett s skamlst begr som systrarna visar r oacceptabelt fr sagans mn. Det mste betvingas och tillintetgras. En av trollkvinnorna fr kroppen genomstungen och huvudet avhugget, en annan blir
kluven mitt itu. mas systrar ddas en efter en. Sjlv kastar hon sig till
marken fr att visa sin undergivenhet och fr d leva.537
I den yngre sagalitteraturen upptrder fler trollkvinnor n i den
ldre, och de blir alltmer nrgngna och oanstndiga. Litteraturforskaren Helga Kress menar att de utgr ett srskilt hot mot mn och
mandom. I trollkvinnans gestalt frenas kvinna och natur, och dessa
bda mste sagornas manliga hjltar lra sig att bemstra. Som litterra skapelser br trollkvinnorna med andra ord vittnesbrd om mns
rdsla fr en makt som r strre och starkare n den som de sjlva
besitter.538 Dessa monster r ocks avvikande frn vad den medeltida
mnniskan uppfattade som mnskligt, ppekar litteraturforskaren
146

oskuldens tid
Sandra Ballif Straubhaar. De r groteska och sttande. Deras kroppar
r vanskapta och smutsiga. Trollkvinnorna r det andra som en man
i fornaldarsagorna definierar sig mot. De finns dr to be acted upon
rather than to act, to serve as foils for the male hero.539
ven trollkvinnorna i Hjlms saga ok lvis finns dr fr sagans
mn att tortera, stympa och dda. Undantaget r den hstlika Vargeisa med svans, hovar och man som Hjlmr mter under ett
av sina krigstg. Hon kommer emot honom och br p ett svrd som
r vackrare n ngot annat vapen han har sett. Hjlmr frgar genast
om han fr kpa svrdet av henne, men Vargeisa vill inte slja det. Han
kan f det av henne om han ger henne en kyss. Hjlmr tvekar. Vargeisa r otrevlig att se p, och han r rdd att hans lppar fastnar vid
hennes tryne om han kysser henne. Men s tar han mod till sig och fr
sina lppar mot hennes. P s vis lser han Vargeisa ur en frbannelse,
och nr de mts igen vid det arabiska hovet upptrder hon annorlunda. Hjlmrs vapenbroder tror sig aldrig ha sett ngon s vacker
och lsklig kvinna. Nu r ocks hennes attraktionskraft en annan. Nr
Hjlmr fr veta att hon r en arabisk prinsessa vill han gra henne
till sin hustru. Hennes kyssar r inte lngre ptrngande som d hon
var ett naturvsen och rrde sig i mnsklighetens utmarker.

Mellan mnniska och monster

I det vilda, mytiska landskapet r begret ett annat n hemmavid
rare, farligare och mer utmanande och trollkvinnorna mste drfr
utestngas frn den mnskliga gemenskapen.540 Men det r inte alltid
ltt fr riddarromanernas mn att avgra om en kvinna har trollblod i
drorna. Nr kung Ingi, Hjlmrs far, ser den vackra La stiga iland
vid strandkanten blir han som frtrollad av hennes sknhet. Och det
kan La utnyttja. Det finns en man som vill tvinga henne till ktenskap, berttar hon fr kungen. Drfr tar hon sin tillflykt till ngon
som kan ge henne sitt beskydd. Om Ingi lovar att frsvara henne s
r hon villig att bli hans. Men, tillgger hon, jag vill vara din hustru,
inte din frilla.541

147

mandom och mdom

Kungen r inte sen att ordna brllopet. Hans understar anser att
deras nya drottning r bde egensinnig och vermodig, men La har
mrkare sidor n s. Hon r syster till ett troll, kunnig i trolldom och
drtill s liderlig att hon har ltit dda sin frsta man, Vargeisas far,
d det visade sig att han var impotent. Nr inte heller den lderstigne
kung Ingi kan fullborda ktenskapet och tillfredsstlla hennes begr
nrmar hon sig hans son som r omtalad fr sin styrka och sitt vackra
utseende. Hjlmr hlsar sin styvmor hjrtligt och placerar henne i
sitt kn nr de mts frsta gngen i hans borg. Han lovordar hennes
sknhet, och det gr Las tr starkare. Den kvinna som blir hans
hustru fr ett gott gifte, sger hon till Hjlmr och utbrister sedan:
Varfr skulle livshjulet snurra s illa fr mig? Det hade varit dubbelt
bttre om vi hade getts varandra, unga och rena och vackra till naturen.
Hr, min ste och kre! Det ska jag sga dig som r sant att din far inte
har frdrvat mig, fr han r en utsliten man, impotent och ofrmgen
till snglekar. Men fr mig r kttet svagt och jag har stor kraft i mina
kvinnliga lemmar. Det r en stor frlust fr vrlden att en s lysten kropp
ska omfamna en s gammal man som din far r och inte ska f blomma
till vrldens fortlevnad. Vi kunde istllet lta vra unga kroppar mtas av
kttsliga lustar som r naturliga, s att vacker frukt kan vxa frn dem.
Och vi kan snabbt ta hand om den gamle mannen s att han inte blir till
besvr fr oss.542

Men sdant tal accepterar inte Hjlmr. Med avsky skjuter han henne frn sig och slr henne s hrt ver nsan att blodet stnker runt
dem. Det hr ska inte bli deras sista mte, lovar La och sjunker drefter ner i jorden. Nr Hjlmr och hans styvmor mts igen har hon
tertagit sin rtta gestalt: trollkvinnans.543 Hennes sknhet har helt
frsvunnit. Hon r ful och obehaglig. Nu kastar hon ocks trolldom
ver honom. Hans frbannelse ska vara att han inte finner ro frrn
han har funnit en viss prinsessa. Men Hjlmr svarar henne:
Du ska inte kunna lgga fler frbannelser p mig fr din mun ska st ppen, och fr mig r det inte mycket vrt att trna efter en prinsessa. Nere
vid skeppslgret finns hga klippor. Dr ska du klttra upp med en fot p
varje klippa, och fyra av min fars trlar ska tnda en eld under dig, och

148

oskuldens tid
du ska inte leva av ngot annat n det som korparna ger dig till dess jag
tervnder.544

I sin frbannelse ver La lyckas Hjlmr f makt ver henne och

betvinga hennes lust. Den kvinnliga liderligheten r inte lngre ett
hot mot ktenskapet dr hon str med uppsprrad kke och frstenad
kropp. Hennes begr kan inte heller skada den stundtals brckliga relationen mellan far och son. Hon har fixerats och oskadliggjorts. Nr
Hjlmr omsider tervnder till stranden efter en ventyrlig resa till
fjrran lnder str La fortfarande p klipporna med benen brett isr
och en brinnande eld under sig. Och nr Hjlmr tittar upp p sin
styvmor faller hon ner i elden och blir brnd till dds. Hans far hlsar
honom med gldje, och sagan berttar att Hjlmr stannar hos kung
Ingi en tid fr att sedan tervnda med honom till Arabia dr han ska
fira sitt brllop.
Den fantasifulla Hjlms saga ok lvis r frlagd till en mytisk
forntid, men sagans frfattare r inte srskilt intresserad av det frflutna. Han vill framfr allt roa sina lsare. nd lyfter hans saga fram
den hviska kulturens knsordning. Den berttar om ett ridderskap
som hller ihop och mycket skickligt avvpnar sina kvinnor; de goda
blir bortgifta och de elaka avrttade.545 Den lttfrdiga styvmodern
fyller en srskild funktion i handlingen. Hennes frfrelsescen introducerar och motiverar sagans intrig. Det r frn henne och hennes
frbannelser som den unge riddaren mste befria sin fursteslkt.546
En liderlig jungfru finns ocks i Hrlfs saga kraka ok kappa hans
dr kung Hringr ktar en ung flicka av tvivelaktigt ursprung. Den underskna Hvt har vuxit upp i finnmarkerna som dotter till finnarnas
hrskare, men hennes hrkomst bekymrar inte kungen. Han r nrmast besatt av henne. Hringr r dock till ren kommen och det mrktes snart p drottningen som det str i sagan.547 Hvt sker allt oftare
sin styvson Bjrns sllskap, och vid ett tillflle ber hon honom att ligga
hos henne. Deras samvaro skulle vara s mycket bttre, menar hon,
n den hon upplever med en gammal man som kung Hringr. Bjrn
blir rasande. Han slr henne hrt i ansiktet och knuffar sedan undan
henne. S brukar hon inte bli behandlad, sger Hvt, och fr detta ska

149

mandom och mdom

Bjrn f betala. Det framkommer nu att drottningen har trolldomskunskaper, och p s vis kan hon ta en gruvlig hmnd p sin styvson.
Hon frvandlar honom till grottbjrn, lter drefter dda honom och
tvingar sedan kvinnan som han lskar att ta av hans ktt.
Hrlfs saga kraka ok kappa hans beskriver ett hviskt samhlle
dr en klok och rttvis kung regerar sitt rike.548 Det r ett samhlle
som har organiserats i manliga relationer av olika slag: vnskap och
fiendskap, lojalitet och rivalitet.549 Srskilt framtrdande r den homosociala gemenskapen i kungens krigarflje sagan handlar ju om
kung Hrlfr och hans kmpar och hr r det manliga samfrstndet
starkare n ngot annat. Dessa mn formar en krigarelit, ett Mnner
bund fr att anvnda en tysk beteckning, och de fr inte lta begren ta verhand eller frblindas av krlek.550 I Hrlfs saga kraka ok
kappa hans strs samhllsordningen stndigt av mnniskor som inte
kan tygla sina drifter, ppekar Carl Phelpstead. En liderlig kvinna som
Hvt utgr en srskild fara fr samhllets fortlevnad:
The sexual threat to ordered society is, moreover, perceived as gendered.
The sagas world is one of male homosocial communities in which the
two most prominent kinds of bonding are those of the lordretainer relationship of the Mnnerbund and the erotic triangles in which a woman
relates two men to one another. In this mans world the female is seen
as threatening.551

Hvts samtal med sin styvson r, som litteraturforskaren rmann Jakobsson ppekar, endast en av flera episoder i Hrlfs saga kraka ok
kappa hans som behandlar kvinnors liderlighet. Det frefaller som om
sagans frfattare vill inprnta i varje hrare att unga hustrur mste
vara sina ldrade makar trogna.552 Hr ges med andra ord rst t en
oro fr en kvinnlig sexualitet som inte lter sig tmjas, en oro fr att
hustrun vnder sig till en annan man om hennes make inte kan tillfredsstlla henne. Och den kvinna som krnker ktenskapets helgd
och ventyrar blodets renhet mste straffas. S ven drottning Hvt.
Nr hennes svek uppdagas blir hon svrt torterad och ihjlslagen.
Drefter slpas hennes lik lngs stadens gator.553

150

oskuldens tid

Riddarromaner som Hjlms saga ok lvis och Hrlfs saga kraka

ok kappa hans r fantasifulla, och det gr dem srskilt intressanta fr
den som vill studera senmedeltida tankemnster. I dessa sagor blir
kontrasterna starkare och motbilderna tydligare. Det starkt fiktiva
kan, som Torfi H. Tulinius skriver, ge oss tilltrde till tankar som annars aldrig skulle ha formulerats i ord.554 S kan ocks trollkvinnor
som ma, La och Hvt bertta ngot om sexuella frestllningar
under senmedeltiden. De upptrder i en tid d kyskheten fick konstituera det goda kvinnliga, och det gjorde dem srskilt provocerande.
I deras gestalt terspeglas oron fr en kvinnlighet av annat slag en
kvinnlighet som r frck, liderlig och inte lter sig kontrolleras.

Jungfrun som aristokratisk tankefigur

Medeltidens aristokrater sg ofta jungfrudomen som en ekonomisk
strategi, och det var nr politisk makt i strre utstrckning kom att
grundas p jordgande som jungfrudomen lyftes fram i aristokratiska
kretsar. Det var bland annat nya arvsregler som krvde att kvinnors
sexualitet kontrollerades hrdare. Principen om manlig primogenitur
frutsatte att bruden var jungfru vid brllopet och att hustrun var trogen mot sin man. En historiker som Georges Duby har visat hur franska aristokrater under 1000- och 1100-talen stngde in sina dttrar
p familjegods och i huskloster s att ingen skulle kunna berva dem
oskulden.555
P Island var det frst under senmedeltiden som aristokratins intresse fr jungfrudomen vcktes p allvar, och ven hr fanns ekonomiska motiv till intresset. Jungfrudomen fick ett annat vrde nr
jorden blev viktigare som maktresurs och arvsreglerna gavs en starkare patrilinjr prgel. En aristokrat som ville vara sker p sitt faderskap till ldste sonen valde en hustru som var jungfru. Det mste
allts finnas en jungfrudom att frdrva p brllopsnatten. I ett islndskt brllopstal frn senmedeltidens slut ppekas just detta: nr
mannen har frsett sin hustru med gvor har han rtt att frdrva
hennes jungfrudom.

151

mandom och mdom

Men aristokratins frhllande till oskulden var kluvet. Den bde
lockade och skrmde. Det visar de islndska riddarromanerna. Det
kan frst konstateras att den kyska jungfrudomen s gott som alltid
frknippas med den aristokratiska kvinnan. Det r sagans prinsessa
som frsvarar sin mdom och vrdar sitt rykte. Det skiljer henne frn
unga kvinnor ur andra samhllsgrupper. Varken bonddttrar, trlkvinnor eller trollpackor r srskilt mna om att bevara sin jungfrudom. Av riddarromanerna framgr att mnniskan prglas av sitt ursprung. Hr blir det ocks tydligt att en kvinna av brd har s mycket
mer att frlora. Hennes oskuld betingar helt enkelt ett hgre vrde.
Den aristokratiska jungfrun r ett kapital som mste placeras klokt
fr att ge s stor avkastning som mjligt. Riddarromanerna avspeglar
ett starkt patriarkalt samhlle dr ktenskapet r ett avtal mellan mn
och dr en jungfru r den finaste gvan som en man kan ge till en annan. Om sagans prinsessa mot frmodan motstter sig ett ktenskap
kan det vara fr att hon sjlv vill dra nytta av sin jungfrudom. Som
mkung ser hon en mjlighet att utva makt som annars r frbehllen mn och disponera sitt arv efter eget huvud. Som mkung utnyttjar hon sin mdomsmakt.
Ngra religisa motiv har dremot inte jungfrun nr hon frsvarar
sin mdom. Hon r inte intresserad av att leva ett helgat liv, och klostertillvaron r ingenting som lockar. Inte ens prinsessan Vilfrr som
vertalar sina frldrar att lta henne g i kloster vill egentligen dit.
Hon r en lttfrdig kvinna, oplitlig och flyktig.556 Vilfrr brinner
n fr den ene, n fr den andre, och hon har inte fr avsikt att leva
kyskt fr alltid. Frn sin cell skriver hon heta krleksbrev till en vacker
riddare, och hon vgrar bestmt att bra nunnedrkt.
Prinsessan Vilfrr fngar det paradoxala i jungfrudomen. Hon
r den mest hviska av jungfrur men liderlig som f. Hennes sknhet r vida omtalad. Hon r orrd och ofrstrd, men i hennes kropp
finns starka begr som r svra att tygla. Hon trr s hftigt att hennes ansikte skiftar frn mrkaste rtt till ljusaste vitt. Begren driver
henne att ljuga fr sin far och frsm riddaren som hon har lovat att
vara trogen. Hon r en fara fr sin omgivning och ett memento fr
sagans hrare. I en tid d kyrkans fretrdare stndigt terkom till
152

oskuldens tid
att en kvinnas samtycke var ndvndigt men ocks tillrckligt fr att
ett ktenskap skulle vara giltigt, vxte oron hos islndska aristokrater
fr sjlvsvldighet och illojalitet. Tnk om jungfrun blev upptnd av
en man och gav sig t honom utan att vervga konsekvenserna av sitt
handlade.
Den liderliga jungfrun oroade. Den kyska likas. Med oskulden
som ett vapen kunde en aristokratisk kvinna som fornaldarsagornas stridslystna skldm eller riddarsagornas stolta mkung hvda
ett visst oberoende, har det sagts.557 Den gav henne en aktionsradie,
och som en sjlvstndig aktr blev hon ett hot mot den patriarkala
ordningen i samhllet. Drfr mste jungfrun hllas kort och hennes mdom frr eller senare frstras. Riddarromanernas utgng r
alltid densamma: den hviska jungfrun blir ngons hustru. ven den
viljestarka mkungen besegras till slut och accepterar d ktenskapets
underordning. Drmed stod det ocks klart fr riddarromanernas
hrare att den aristokratiska jungfrun var bestmd att leva som hustru och att tiden som oskuld var utmtt.

153

kapitel 7
knsaktens hierarki
Samlaget som knsskapande handling
Fr riddarromanens jungfru vntar ktenskapet, men det kan vara
mycket svrt att f henne dit. Hon r inte alltid intresserad av att bli
ngons hustru, och det hnder att riddaren tar till vld fr att bryta
ned hennes motstnd. I de islndska riddarromanerna finns en mrkbar fascination fr det vldserotiska. Det r ofta ur svr smrta och
djup frnedring som den starkaste krleken vxer fram. Srskilt vid
mkungens hov frekommer tortyr, krnkningar och vergrepp.
Hon tvekar inte att misshandla sin friare snder och samman, och
det vcker frsts ett hmndbegr hos honom. En riddare accepterar
aldrig att bli frnedrad av en kvinna, srskilt inte av en mkung som
frsker framst som manligare n vad han r. Vanrad och frdmjukad vill han bevisa sin manlighet och hennes kvinnlighet, och det
r drfr som han tar henne med vld.
Att studera medeltida sexualitet r en utmaning. Det tvingar oss att
fr ett gonblick verge vr tids frestllningar om knsakten som ett
samspel mellan mnniskor, som en fullndning av intimitet och msesidighet. I senmedeltidens kllor frn Island avtecknar sig samlaget
tydligast som en handling utfrd av en mnniska mot ngon annan.
Det finns fog fr att tala om knsakten som en hierarki; samlaget ansgs skapa en hierarkisk ordning mellan man och kvinna, och drfr
var det ocks s viktigt att mannen var den som hade initiativet. I
riddarromanerna r mkungens sngkammare ofta skdeplatsen fr
ett knskrig. Hr stts mandom mot mdom, och hr utfrs till sist
handlingen som gr riddaren till man och jungfrun till kvinna.

mandom och mdom

Knsaktens rollbesttning
Medeltidens mnniskor uppfattade sexualitet annorlunda n vi gr i
dagens samhlle. Knsakten var en handling som ngon utfrde mot
ngon annan ofta en man mot en kvinna och det framgr ocks
av hur man talade om sexuell samvaro. Ruth Mazo Karras lyfter fram
flera latinska, franska och engelska verb som under medeltiden refererade till samlag och som alltid konstruerades med ett manligt subjekt.
De uttrycker alla frestllningen att det var han, och inte hon, som
kunde agera sexuellt.558 P samma stt frhller det sig med fornislndskans sera, a verb indicating the male role in intercourse.559 Det
fngar mannens frmga att penetrera, att utfra sexuella handlingar
mot andra mnniskor.560 Detsamma gller verbet strea, en ljudomkastning av sera. Som participformer anvndes stroinn och sorinn
ofta om mn som hade penetrerats av andra mn i anala samlag.561
Knsakten var rollbesatt; det fanns en man som penetrerade och
en kvinna (eller en annan man) som penetrerades. Dessa roller uppfattades som vitt skilda, skriver Ruth Mazo Karras. De hade inte ndvndigtvis att gra med vem som initierade samlaget eller njt mest av
det. Ofta ansgs kvinnan vara mer vllustig n mannen. Hon frvntades ocks ge sig hn p ett annat stt. Men hennes roll i knsakten
var receptiv. Hon var fremlet fr en handling, och det gav henne
andra erfarenheter. Upplevelsen av njutning sgs inte som gemensam,
ven om svl man som kvinna tillfredsstlldes i samlaget. msesidighet och samspel var av underordnad betydelse nr medeltidens
mnniskor uttryckte sina upplevelser av sexualitet.562
Hr finns anledning att uppmrksamma Gibbons saga, en islndsk
riddarroman om frankernas arvtagare som uppvaktar indiernas mkung. Den ger en god illustration av hur sexualiteten var orienterad
mot mns lust och handlingar. Frn den stund som prins Gibbon fr
se den vackra Florentia i en uppenbarelse r han inriktad p att ervra
henne. Om hon inte kan tvingas till ktenskap, s vill han tminstone
deflorera hennes mdom.563 Men drottning Florentia avvisar bryskt
hans frieri och hetsar sina krigare mot honom. Gibbon r drfr uppfylld av starka hmndbegr nr han till sist tar sig in i hennes sng-

156

knsaktens hierarki
kammare. Han vill inget hellre n att frnedra drottningen. Vanstlld
i ansiktet och utkldd till munk nrmar han sig hennes sng, och nr
hon vaknar kastar hans dvrg ett tcke ver henne:
D frsvinner all kraft frn drottningen s att hon varken kan rra sig eller gra ngot tecken. Dremot ser hon den hr djvulen och r vid fullt
medvetande. Dvrgen sger:
Nu, prinsen, r det tillflle att uppfylla ditt lfte.
Prinsen klr fort av sig, stiger upp i sngen och lgger drottning Florentias bleka kropp p sin arm. Dr frlorar hon nu sin rena mdom med liten frnjelse. Inte med gldje eller tillfredsstllelse utan snarare med bitterhet och hat. Mer med galla och skam n med ngon gldje i vrlden.564

Den natten hlls inte klosterreglerna, skriver sagans frfattare, och

under tiden som Gibbon hmnas p fruns mdom blir hennes kammarjungfrur vldtagna av hans fljeslagare.565 Om morgonen vcks
munken av dvrgen som ivrigt uppmanar honom att dricka lite vin s
att han piggnar till. Herr prior, herr prior, sger han, drick gott vin
s att du fr nytt blod, fr du r inte van vid nattliga lekar av det hr
slaget.566
Strkt av vinet stiger munken upp och ber dvrgen att lsa Florentia ur vanmakten. Drefter frgar han om hon r njd med deras
samlag. Han r inte lika vacker som prins Gibbon, sger munken om
sig sjlv. Men nog duger han? Grten hindrar Florentia att svara. Hon
r vertygad om att det r Gibbon och ingen annan som dljer sig i
munkens skepnad, och nr hon till sist kan tala uttrycker hon en nskan. Om han har fr avsikt att stanna vid hovet och hlla henne som
frilla vill hon att han tertar sin rtta gestalt. D kastar Gibbon munkklderna och upptrder som sig sjlv.
Sngkammarscenen i Gibbons saga uppvisar drag som r typiska
fr hur knsakten beskrivs i islndska riddarromaner. Pfallande ofta
saknas ett samspel mellan man och kvinna. Fr Florentia r upplevelsen mycket plgsam. Tcket gr henne frlamad och maktls, men
hon r medveten om vad som hnder och tvingas uppleva varje sekund av Gibbons vergrepp. Det vcker knslor av hat och skam, och
sagans frfattare kan frskra oss om att hon varken knner gldje

157

mandom och mdom

eller tillfredsstllelse. Inte d. Men nr Gibbon kastar sin frkldnad
frndras deras relation. Nu blir de s hjrtans kra att de knappt
kan skiljas frn varandra.567 Det som sg ut att vara och fortfarande
r ett vergrepp gr frfattaren till ett romantiskt ventyr. P s vis
blir mannens vld och kvinnans underkastelse coded as emotionally
satisfying and aesthetically pleasing, som litteraturforskaren Kathryn
Gravdal uttrycker det i sin analys av vldtktsskildringar i franska riddarromaner frn medeltiden.568 Ur hat och frnedring fds krlek och
njutning.
Till skillnad frn nstan alla riddarromaner dr mkungar frekommer slutar inte Gibbons saga i ett ktenskap mellan den hviske
riddaren och den egensinniga mkungen. Nr Gibbon har levt med
Florentia i ett r blir han vertalad att resa till det grekiska riket. Dr
vntar prinsessan Greka som r hans frsta krlek och som han tidigare har legat hos fr att berva mdomen med manlig natur och
lust som det str i sagan.569 Den gngen misslyckades han, men nu
vill Greka med ens ha honom tillbaka. Och vad mrkligare r: det
framkommer att hon r den som har ftt Gibbon intresserad av drottningen och hjlpt honom att besegra henne. Varfr den grekiska prinsessan har agerat p det sttet framgr inte, men hennes tanke tycks
alltid ha varit att till sist terfrenas med Gibbon.570 Deras brllop
firas omgende, och paret blir senare frldrar till en son.
ven Florentia fder en son, Eskopart. P s vis kan Gibbons tid
vid det indiska hovet ses som en investering fr framtiden. Han har
nu tv sner som kan fra slktlinjen vidare. Eskopart r den ldste
sonen, och det r han som senare fr rva det frankiska riket. Men fr
Florentia vntar ett liv i sorg och frtvivlan. Nr Gibbon har lmnat
henne tar hon sin tillflykt till ett kloster. Dr lovar hon att leva kyskt
och aldrig mer tala med en man.
I Gibbons saga grs knsakten till ett mandomsprov. Nr riddaren hmnas p fruns mdom bevisar han sin mandom och tvingar
henne till kvinnlighet. Samlaget var knsskapande d det faststllde
en hierarkisk ordning mellan man och kvinna. Han som penetrerade
visade sin manliga frmga att agera beslutsamt och handlingskraftigt. Hon som lt sig penetreras accepterade sin kvinnliga lott att
158

knsaktens hierarki
hrsamma och respektera hans beslut. Knsaktens hierarki bidrog p
s vis till att skapa social ordning i samhllet. Sexualitetens betydelse
fr den politiska maktutvningen under medeltiden ska inte underskattas. Historikern John Carmi Parsons konstaterar att kungens ktenskap och ktenskapliga samliv stod modell fr hur det medeltida
samhllet skulle organiseras. Kungaparets liv tillsammans var symbolen fr en fredlig samexistens och krleksfull underordning.571
P samma stt skapar samlaget i islndska riddarromaner en politisk struktur dr mn utvar makt ver kvinnor. Det gller srskilt
romaner dr riddaren mste ervra en jungfru som r mkung, en
kvinna som gr ansprk p att vara man. Hr betecknar sexualiteten
makt, har det sagts. Den som har initiativet i sexualitetens spel har
makten ver den andre.572 Det gller bde man och kvinna, och det
kan frklara varfr riddaren r s angelgen att bevisa sin mandom
och tvinga jungfrun till sexuell underkastelse.

Att tvinga till kvinnlighet

Vackra prinsessor som utmanar en rdande struktur av manlig makt
och drfr mste underkuvas mter oss lite varstans i medeltidens litteratur. Men de frefaller ha varit srskilt intressanta fr en islndsk
publik. Marianne E. Kalinke konstaterar att ven om motivet r
vrldsomspnnande s nr det sin fullndning p Island och ingen
annanstans.573 Hr r jungfrun mer ofrsonlig i sitt frakt fr allt vad
ktenskap heter, hon tar sig mansnamn och lter utropa sig till envldig kung. Som tidigare ppekats r hon frmodligen en vidareutveckling av den ldre skldmn. I de nordiska lnderna fanns under
medeltiden en litterr tradition av skldmr som vljer strid framfr
krlek och trr svrdshugg hgre n smekningar. Som mnga mkungar prisas de fr sin kyskhet, ven om det ocks finns en rdsla
fr att renlevnaden ska vcka tr och sinnlighet. Men, skriver historikern Birgit Sawyer,
det strande med dessa skldmr r att det inte r vllusten utan kysk
heten, som hotar den manliga tapperheten, dvs den kvinnliga kyskhets-

159

mandom och mdom

strvan som gjort fagra ungmr till vilda krigare. Och vad vrre r: genom detta kyska leverne har kvinnorna brutit sin beroendestllning och
undandragit sig sin naturliga roll som de anhrigas lydiga redskap, som
maka och mor.574

Jungfrudomens paradoxer blir som tydligast i riddarromaner dr en

ung kvinna regerar ett rike i kraft av sin jungfrudom. Det gr henne
frsts trvrd men ocks till en farlig fiende. Som skldmrna r
mkungarna frvridna av sin mdomsmakt; den fr dem att agera
som mn och frneka sin kvinnlighet. Det gller srskilt Ingigerr,
den styvsinta mkungen i Sigrgars saga frkna. Som femtonring
blir hon utsedd att styra ver det tariciska riket och gr s med hrd
hand. Hon upptrder s verlgset och kraftfullt att ingen vgar handla mot hennes vilja. Drfr hrs inte heller ngra protester nr Ingigerr krver att bli kallad Ingi, ett mansnamn som frstrker hennes
manliga identitet.
Mnga omtalade mn uppsker mkungens hov fr att fria till
henne, men Ingigerr r inte intresserad av ktenskap. Inte alls. En
frbannelse har gjort henne s hatisk mot alla friare att hon snarast
lter avrtta dem och binda fast deras huvuden vid spetsade strar.
Till hennes rike kommer ven Sigrgarr, en prins som har starkt kvinnotycke och aldrig saknar en lskarinna. Nr prinsen fr hra talas
om mkungen och ser prov p hennes vackra smnad svalnar dock
intresset fr andra kvinnor. Han uppsker Ingigerr, ber om hennes
hand i ktenskap och lovar henne trohet. Men mkungen r tveksam.
Sigrgarr har ju avgett lften till hviska kvinnor tidigare, ppekar
hon, och dem har han inte brytt sig om att hlla. Varfr skulle han
handla annorlunda mot henne? Till sist lter hon sig nd vertalas,
och hon r sedan den som skyndar p brllopet. Redan samma natt
ska hans standar bras till hennes sngkammare, sger Ingigerr, fr
p s vis str det klart fr alla att du har makt bde ver mig och ver
allt som tillhr mig.575
Standaret i sngkammaren markerar att Sigrgarr har ftt makten
ver Ingigerr, att hon har gett sig i hans vld och nu tillhr honom.
Den hr typen av verltelser frekommer d och d i riddarroma-

160

knsaktens hierarki
nerna. I Hlfdanar saga Eysteinssonar finns en annan Ingigerr som
verlmnar sig t en riddare. I ett frsk att blidka prins Hlfdan stter hon sig i hans kn och ger sig och all sin egendom i hans vld.576
S fr hon frltelse fr att hon har medverkat till hans fars dd, och
senare blir hon Hlfdans hustru. I Sigrgars saga frkna finns dock en
sexuell dimension av verltelsen som andra riddarromaner saknar.
Hr tycks det vara samlaget som skapar en ganderelation. Det r nr
mkungen ger sig t en man som hon frlorar sin mjlighet att utva
makt. D blir hon mannens godel, objectified fr att anvnda Gayle
Rubins uttryck.577 Deflorationen gr henne till kvinna och drmed
mister hon sin egenmakt.
Nu r det inte Ingigerrs avsikt att hamna dr, i ett ktenskap som
frntar henne politiskt inflytande och militr makt. Hon har en annan
agenda, och deras frsta natt tillsammans blir inte alls som Sigrgarr
har tnkt sig. Mkungen upptrder frvisso krleksfullt, men allt vindrickande gr honom s trtt att han inte orkar ha samlag med henne.
Nr han vaknar nsta morgon r Ingigerr redan uppstigen. Sigrgarr
r illa till mods fr att han somnade ifrn henne, men mkungen har
verseende med hans skam, som hon sger, den hr gngen.578 Man
kan inte frvnta sig samma sak av en man som r berusad, konstaterar hon, och med tiden ska det nog visa sig om du har ftt ngon
frmga.579 Men ett r skert: hon tnker inte tla att han behandlar
henne s illa igen.
Dessvrre gr ven nsta tillflle Sigrgarr ur hnderna. Nr han
ska bevisa sin mandom fram p natten r det mkungen som somnar
ifrn honom. Och sjlv kan han inte heller hlla sig vaken. Den hr
gngen r inte Ingigerr lika frstende. Hon frnedrar honom infr
hela hovet och ifrgastter starkt om Sigrgarr ngonsin har kunnat
ha samlag med en kvinna. Det r nog istllet s att han inte har en
mans natur.580 Hans rykte som kvinnotjusare ger hon inte mycket
fr. Sklet till att s mnga kvinnor knner sig bedragna mste vara
hans ofrmga att tillfredsstlla dem. Sigrgarrs impotens har ocks
frstrt hennes ktenskapsutsikter, ppekar mkungen frbittrad. Det
finns ingen annan man som vill ha henne till hustru nu nr han har
legat i hennes sng, ven om hon fortfarande r jungfru.
161

mandom och mdom

Hgrd i ansiktet lyssnar Sigrgarr p hennes frolmpningar.
Han r djupt frorttad och mycket upprrd, men vreden frsvinner
genast nr Ingigerr vervger mjligheten att trots allt lta honom f
frska en sista gng. Nr han besker hennes sngkammare den natten blir han frst mottagen med ppna armar. Men d han stiger upp
i sngen bryts vggen bakom dem itu, och tolv trlar rusar in i rummet med kppar och jrnstnger i hnderna. De attackerar Sigrgarr
med sina tillhyggen, och nr han till sist kan ta sig ut ur rummet r
hans kropp illa tilltygad. Han vill frsts hmnas p mkungen, men
det drjer innan han fr vertaget. Nr det vl sker r mlet att dda
henne. Vid ett tillflle rusar Ingigerr mot honom med ett vapen i
handen, och Sigrgarr frsvarar sig med ett gg som han kastar s hrt
mot hennes ansikte att hon faller medvetsls till golvet. Sedan drar
han sitt svrd fr att hugga huvudet av henne, men en vapenbroder
hindrar honom och Sigrgarr tar d ut sin ilska p hennes tjnare.
Nr mkungen har terftt medvetandet och inser att hennes liv
str p spel, kryper hon fram till Sigrgarr och frsker kyssa hans
ftter. Men riddaren lyfter ena foten fr att trampa henne i ansiktet,
och d ngon hejdar honom lmnar han rummet i vredesmod. Hans
hat gr Ingigerr orolig fr sin framtid. Det troliga r nog att han delgger hennes rike och tar henne som krigsfnge, berttar en av hans
vapenbrder. Kanske blir hon sld och fr leva i trldom. Annars blir
hon skert bortgiven till en trl. Rdslan gr henne ngerfull, och hon
vdjar till mannen att frska f en frlikning till stnd. Sjlv lovar
hon att helt underordna sig Sigrgarrs vilja:
Med guldringen som han gav mig frsta gngen ska du lmna honom beskedet att jag ger mig och hela mitt rike i hans vld. Jag ska bli hans frilla,
om han vill det, eller hustru. Men jag vill hellre vara hans frilla n att gifta
mig med ngon av de prinsar som jag knner till.581

Nr en mkung har frnedrats och tvingats till underkastelse mste

hon ocks acceptera sitt kn. Om hon inte kan frsvara sig och sitt
rike fr hon inte bra kungsnamn, och d kan hon inte lngre upptrda som en man. Det sg vi redan i Gibbons saga, dr det r samlaget
som gr Florentia till kvinna. Utan sin jungfrudom r hon varken m
162

knsaktens hierarki
eller kung. Hon har frlorat mdomsmakten och drmed mjligheten
att trda utanfr sitt kns grnser.
Fr mkungen i Sigrgars saga frkna ser situationen ngot annorlunda ut. Hon r fortfarande jungfru nr hon avsger sig makten.
Men Ingigerr inser att oskuldens tid r ver. ven hon mste defloreras och tvingas till kvinnlighet. Som Florentia r hon beredd att bli
riddarens frilla om han krver det. Ja, hon r hellre Sigrgarrs frilla n
ngon annan prins hustru. Han r den som har besegrat henne, och
drfr r det honom som hon tillhr. Det visar hon ocks nr de mts
igen. S fort Ingigerr fr syn p Sigrgarr lyfter hon av sin guldkrona,
faller p kn infr honom och verlmnar sig i hans vld.582 Hennes kapitulation r ven sexuell. Under festligheterna som fljer stter
hon sig i Sigrgarrs kn, kysser honom och ber om hans frltelse. De
lever sedan som man och hustru i ett mycket krleksfullt ktenskap.
Och ingenstans omtalas det, avslutar frfattaren sin mrkliga saga,
att Ingigerr nekade Sigrgarr ngot i sngen.583
Bde Gibbons saga och Sigrgars saga frkna lyfter fram knsakten som en hierarki. Nr riddaren deflorerar jungfrun terskapas den
naturliga maktordningen mellan man och kvinna. Samlaget blir knsskapande; det bevisar att riddaren r en man som kan ervra och hrska och att jungfrun r en kvinna som kan besegras och kuvas. Det r
ingen tillfllighet att riddaren griper till vld fr att tvinga mkungen
till underkastelse. I den hviska kulturen sgs vldet som ndvndigt
fr riddaren. Det var med vld som han fick makt ver andra mn,
och det var ocks vldet som gav honom makt ver kvinnor.584 Riddarens ra frsvarades ytterst med vld, och ingen riddare beundrades
mer n den som var skickligast med sina vapen och mest framgngsrik i sitt vldsutvande.585

Ifrgasatt mandom
Nu r det r inte bara fr mkungen som Sigrgarr den modige
(frkni) mste bevisa sin mandom. Hennes anklagelser om att han r
ofrmgen till samlag gr honom ocks ifrgasatt bland andra mn.
Vid ett tillflle sker riddaren upp en vldig viking som har femton
163

mandom och mdom

skepp i sin flotta och aldrig tidigare har blivit besegrad. Att strida mot
Kntr kanske rentav dda honom skulle gra Sigrgarr omtalad
ver hela vrlden, och ett gott rykte r inte att frakta. Men vikingen
krver att f veta vem som angriper honom, och nr riddaren uppger
sitt namn blir han hnad fr sin ofrmga att deflorera mkungen.
Det r frsteligt, menar Kntr,
om du vill skaffa dig rikedomar. Men du behver drpa ordentligt om
du ska fylla ut skran som mkungen gav dig i Taricia p grund av din
mandoms slakhet. Det r en stor skam att f sin vanra avsljad dr, en
vanra som man ska tiga om.
Det vore ingen stor sak, svarar Sigrgarr, att jag blev din man.
D mste du komma nrmare, sger Kntr.
Sigrgarr svarar att det inte ska drja lnge. Sedan brjar striden, och
den hotar mnga mnniskors liv.586

Att bli frnedrad infr andra r allvarligt fr en riddare. Det gr

skammen s mycket strre.587 Nu r han ocks tvungen att bevisa sin
mandom fr andra mn. Som vi ser grs sexualiteten till en frga om
stridsduglighet i Sigrgars saga frkna. Det krvs att Sigrgarr drper
mnga mn om han ska tervinna sin heder, sger vikingen och konstaterar att mkungen har skadat riddaren svrt med anklagelserna
om hans mandoms slakhet. Sigrgarr reagerar frsts starkt. Om s
krvs ska han vldta sin motstndare bli hans man fr att f tyst
p ryktena.588
I Hrlfs saga kraka ok kappa hans finns en annan episod som beskriver hur vreden hos en riddare vergr i ett slags fallisk aggression.
Hr r det svearnas kung Ails som fr sin mandom ifrgasatt och
sina skinkor avhuggna. Det intrffar nr han p sin hst jagar Hrlfr
kraki, danernas kung, ver de upplndska sltterna. Nr Ails r ttt
inp honom tar Hrlfr fram en guldring och kastar p marken. Sveakungen kan inte motst frestelsen att stanna och plocka upp den:
Han siktar med sitt spjutskaft dit dr ringen ligger och vill ndvndigtvis
f tag i den. Nu bjer han sig s djupt ned ver sin hst att han kan sticka
spjutet genom ringens hl. Det ser kung Hrlfr, vnder om sin hst och
sger:

164

knsaktens hierarki
Nu har jag ftt den mktigaste av svearna att bja sig som en gris!
Och nr kung Ails just ska dra till sig spjutet med ringen, d rider
kung Hrlfr fram till honom och hugger av honom bda skinkorna in till
benen med svrdet Skfnung, det bsta svrd som har burits av en man
i nordlnderna. Sedan talar kung Hrlfr till kung Ails och ber honom
bra den hr skammen en tid.589

Nr Ails bjer sig ned frn hsten fr att plocka upp guldringen lyfts
hans bakdel upp en aning, och hans fiende kan konstatera att svearnas kung visar upp stjrten som en gris gr. Bjd ned mot marken
framstr Ails som ragr, som en man villig att lta sig utnyttjas sexuellt av en annan man. Carl Phelpstead menar att Hrlfrs ord mste
frsts som att han har makt att tvinga Ails till sexuell underkastelse;
this fact is symbolized too in Ails posture when stooping to retrieve
the ring, which Hrlfr casts before him, rings having connotations
of sexual insult from a pun on the sense of anus.590 Men orden r
inte tillrckliga. Hr krvs ocks handling fr att pfra Ails varaktig
skam. Drfr rider Hrlfr fram och hugger av honom skinkorna. P
s vis grs skammen synlig p sveakungens kropp. Att hugga ngon
ver skinkorna var en symbolisk handling med ett sexuellt innehll,
konstaterar Preben Meulengracht Srensen.591 I ldre lagstiftning benmndes den klmhgg och ansgs vara lika krnkande som en kastration.592 Bda bervade offret hans manlighet.
Det har sagts att hndelserna i Sigrgars saga frkna och Hrlfs
saga kraka ok kappa hans ansluter till den medeltida niddiktningen.593
Riddarnas htska utfall r rester av et milj, hvor det seksuelle bde
praktisk och litterrt blev forstet som et centralt udtryk for, hvad det
ville sige at vre en mand.594 Det erinrar om ett samhlle dr manlighet kunde uttryckas som fallisk aggression och omanlighet beskrivas
som ett sexuellt utnyttjande. Ett ord som ragr fngade det mest fraktade hos en man: att han var undergiven mot andra mn och att han
lt dem utnyttja honom sexuellt. Men under senmedeltiden ppnades
ocks fr andra frstelser av manlighet och sexualitet. Den islndske aristokraten fick hviska normer att flja. Han mste upptrda
behrskat och inte lta knslorna ta verhanden. Det kan frklara att
ordet ragr ofta har en annan betydelse nr det anvnds i de islndska
165

mandom och mdom

riddarromanerna. Hr r den sexuella undergivenheten av annat slag.
Ngra scener ur Rmundar saga keisarasonar fr illustrera frndringen. En natt drmmer sagans prins om en frtrollande vacker
jungfru som blir hans hustru. I brudsngen vxlar de ringar, men nr
Rmundr ska vnda sig mot henne i en m omfamning vaknar han
bedrvad i sin egen sng. Han r s sjuk av krlek att han lter tillverka
en vaxdocka som frestller jungfrun. Att han upptrder s draktigt
gr hans far beklmd. Det r sannolikt en trollkvinna som har velat
frhxa honom, menar kejsaren, och dumheterna mste drfr f ett
slut. Men Rmundr lyssnar inte p honom. Han r djupt frlskad,
vaxdockan r en trst fr honom och
hela dagen sitter han i en skogsglnta, omfamnar och kysser henne mt.
Ibland lgger han henne ned hos sig, tittar p henne och lyfter upp henne
efter en liten stund. Det lttar hans sorg och bedrvelse som plgar honom p mnga stt.595

Det hr pgr i flera r och upprr mnga. Det r illa, skriver sagans
frfattare, att behva hra sdant om en s frtrfflig man som r bermd fr sin hviskhet i mnga lnder. Men s en dag rider en vldig
man fram till glntan dr Rmundr sitter. Han r mycket uppretad
och anklagar prinsen fr att bete sig p det mest skamliga stt. Helst
vill han dda honom. Hur vgar Rmundr frnedra honom och hans
trolovade s djupt? frgar frmlingen. Aldrig har han hrt talas om en
prins som lter avbilda en jungfru nr hon r trolovad med en annan
man. Hans uppfrande liknar inga andra prinsars; att bete sig s med
en vaxdocka slkt ergilti som mannen sger r bde tlpaktigt och
enfaldigt.596
Prins Rmundrs upptrdande vcker frmlingens avsky av flera
skl. Han r naturligtvis frbittrad ver att prinsen har ltit avbilda
hans jungfru och dagdrmmer om henne. Men det upprr ocks att
han sysslar med oanstndigheter dr i skogsglntan. Det anstr inte
en hvisk man att som Rmundr berusas av krlek och vnslas med
en vaxdocka. Han r styrd av sina begr och lskar fr hmningslst.
Hans ergi bestr i en ofrmga att kontrollera sina lustar, och det r
frst nr frmlingen ifrgastter hans mandom att bli herre ver sitt
166

knsaktens hierarki
knsloliv som Rmundr vcks ur sitt krleksrus. Han strider mot
frmlingen, ddar honom men blir sjlv svrt srad. Den enda som
kan lka hans sr r den vackra jungfrun, och drfr lmnar han sitt
hemland fr att leta reda p henne. Nr vi senare mter Rmundr
vid det indiska kejsarhovet upptrder han p ett stt som hves en
riddare. Han har funnit jungfrun men behrskar sina begr. Sagans
frfattare kan frskra oss att Rmundr nu vertrffar de flesta unga
mn med sitt uppfrande
fr i honom finns ingen liderlighet (ergi) eller hmningsls vllust. Istllet tyglar han sina naturliga gvor bde till sin yttre mnniska och till
sin inre som mster Aristtles undervisade sin lrjunge, den mktige
Alexandr, som lnge fljde hans rd. Men nr han avvek frn dem gick
det honom emot en tid.597

ven i Rmundar saga keisarasonar r en frslavad man fraktad, men

hans underkastelse har lyfts till ett metaforiskt plan. Riddaren framstlls inte som sexuellt utnyttjad av en annan man. Han r istllet slav
under sina begr. Det r hans vllust och besinningslsa lidelse som
gr honom ragr.598 Ett gott rd r drfr att gra sig till herre ver sin
kropp och tygla sitt driftsliv, menar sagans frfattare. D kan en man
likt Alexander den store utrtta underverk.

Ett rakat huvud

Det finns frsts mnga stt fr romanernas riddare att bevisa sin
mandom, men om en mkung ska vertygas grs det skrast i ett samlag med vld om s krvs. Islndska riddarromaner om sjlvskra
mkungar skapar ett mnster av vldserotik. Som i Gibbons saga och
Sigrgars saga frkna r det ur fysisk smrta och djupaste frnedring
som respekt och krlek vxer fram. Om det nu alls talas om krlek.
Hr skildras ofta en r och brutal sexualitet, och det har sagts att intimiteten mellan man och kvinna mest liknar ett sado-masochistiskt
rollspel.599 Smdelserna r mnga. Riddaren fr heta stackare och
odugling, och han tvekar inte att kalla mkungen hora.

167

mandom och mdom

Vi ser med andra ord inte mycket av det hviska frieriet som annars utmrker medeltidens riddardiktning. Tonen r en helt annan,
konstaterar Geraldine Barnes. ktenskapet r ett stt att frmera sin
makt, och jungfrun blir en i raden av motstndare att besegra. I striden om inflytande och egendomar finns det inte alltid utrymme fr
ett hviskt uppfrande dr riddaren hngivet frsvarar de svaga i samhllet och omvandlar sina begr till dla handlingar: What, in fact,
we get in many of the independent riddarasgur, and in a number of
fornaldarsgur, is a complete reversal of the conventions of wooing in
continental romance.600
Hr ska ppekas att islnningarnas riddare visst kan upptrda
hviskt. Det gr de ofta, srskilt mot andra mn. Det har sagts frut
men kan sgas igen: en god riddare respekterar den homosociala ordningen i samhllet. Han vill inte grna dra vanra ver andra riddare,
och drfr agerar han ocks p ett hviskt stt mot deras systrar. En
mkung, dremot, behandlas annorlunda. I hennes omgivning finns
sllan viktiga mn att ta hnsyn till: ingen fadersvilja som mste respekteras, inga brder att knyta vnskapsband med. Mkungen r en
oresonlig jungfru som frnekar sin kvinnlighet och gr ansprk p
manlig makt. Romanernas riddare tycks vara helt verens om att hon
mste tvingas in i ett kvinnligt beteendemnster med vld om s
behvs.
Nr Helgi, danernas kung, fr veta att en mkung regerar ver det
saxlndska riket beger han sig genast dit. Det skulle gra honom bermd om hon kunde bli hans hustru, menar Helgi, oavsett om hon vill
det eller inte. Han frstr att det krvs bde mod och stridsvilja, fr
drottning lf vill inte leva i ktenskap. Hennes passion ligger i krigskonsten, berttar Hrlfs saga kraka ok kappa hans. Hon r en hrfrare
i alla avseenden, hrd i sinnet och verlgsen, och hon klr sig helst
som krigare med hjlm, brynja, skld och svrd.601 Det gr henne svr
att handskas med, och Helgi reser drfr inte ensam. Med sig har han
en vldig hr som frhoppningsvis kan tvinga fram ett ktenskap. Redan vid vlkomstbanketten frklarar Helgi att lf genast ska bli hans
hustru. Drottningen frstr att det inte lnar sig att sga emot, men
hon ber honom att inte frnedra henne p ngot stt. Helgi svarar d
168

knsaktens hierarki
att han kommer att handskas med henne som han har lust till. I hans
gon frtjnar hon att de lever ihop s lnge som det behagar honom.
Drottningen ser frst ut att acceptera hans villkor, men det framkommer snart att hon inte alls tnker underkasta sig honom. Nr Helgi trtt och berusad somnar i hennes sng den natten r det han som
blir frnedrad. Vinet har gjort honom sl och omtcknad, och redan
innan drottningens tjnare har lmnat rummet sover han tungt. D
tar lf ett smntrne och sticker in det i Helgis kropp. Trnet frdjupar hans smn, och i samma stund som hennes tjnare har gtt stiger
drottningen upp ur sngen,
rakar av honom allt hr och smrjer huvudet med tjra. Sedan tar hon en
skinnsck och stoppar den med olika kldesplagg, varp hon griper tag
i kungen och trycker ner honom i skinnscken. Drefter tar hon fatt p
ngra mn och fr dem att bra ivg honom till hans skepp. Hon vcker
upp hans mn, sger att deras kung har gett sig av till sina skepp och att
han vill segla nu nr god vind har kommit.602

Kungens mn hittar honom senare, behandlad p ett skamligt stt

som det str i sagan, och full av hat tervnder Helgi med kal hjssa till sitt kungarike.603 Under de mest frnedrande former har lf
frntagit honom all ra och heder.
En historiker som har uppmrksammat hrets symboliska innebrd i det medeltida samhllet r Robert Bartlett, och han lyfter fram
distinktionen mellan hr som har ftt vxa och hr som har klippts
av. Den hr kontrasten anvndes fr att markera status, etnisk identitet, lder och kn. Som social markr associerades hrsvall med
aristokratin. En man som bar sitt hr lngt antogs vara av hg brd
eftersom mn ur lgre samhllsskikt frvntades klippa sig kort.604
Hrets sociala innebrd framkommer ocks i Tristrams saga ok sod
dar dr riddaren vid ett tillflle hlls fngen mot en lsensumma. Nr
Tristram vgrar att avslja sin hrkomst blir han sld till ngra slavhandlare, och de rakar av honom hret och gr honom flintskallig;
sedan smetar de in hans huvud med tjra.605 Det grs i ett frsk att
tvinga Tristram till lydnad, att degradera och frnedra honom. Ett rakat huvud fick riddaren att framst som trl. Det bervade honom all
169

mandom och mdom

vrdighet och hindrade honom tminstone fr en tid att upptrda
bland andra riddare.606
Att raka av en man hret var ocks ett stt att omanliggra honom,
att frdmjuka honom sexuellt. I den islndska kulturen ansgs ett
lngt, vackert hr uttrycka manlig potens, och i Helgis fall mste det
rakade huvudet ses som en fljd av hans ofrmga till sexuellt umgnge.607 Som titelfiguren i Sigrgars saga frkna r han angelgen
men alltfr trtt fr att ha samlag med drottningen, och det ger henne
ett skl att fr omgivningen framstlla honom som oduglig i sngen.
Hon utfr ett slags symbolisk kastration, skriver rmann Jakobsson:
Since long hair is symbolically important to kings, having all the hair
shaved off his head represents a figurative castration and consequently
a severe loss of pride.608 Dessfrinnan har hon stuckit in ett smntrne i hans kropp penetrerat honom om man s vill och ftt makt
ver situationen. lf hanterar allts sin friare p ett stt som svarar
mot hans intentioner, och hennes handlingar bevisar att hon faktiskt
har strre mandom n han.609
Nr Helgi lttar ankar och seglar hemt tror lf att hon har besegrat honom. Ryktet om hur hennes friare har blivit behandlad sprider
sig som en lpeld ver riket, och ven om alla tycker att det r hgst
opassande att hon har gjort narr av en sdan kung som han s r
drottningen vertygad om att hon har handlat rtt.610 Hennes hgmod r strre n ngonsin, och hon hller landet i ett skrckvlde.
Men det drjer inte lnge frrn Helgi tervnder till hennes hov, och
frkldd till tiggare lockar han ut henne i skogen dr en stor skatt ska
ligga gmd. Nu visar drottningen hur girig hon r, skriver sagans frfattare, fr hon tvekar inte att ge sig ut till skattgmman nr natten r
som mrkast. Vid skogsbrynet mts hon av Helgi som
griper tag i henne och sger att mtet r lyckosamt fr att hmnas hans
skam. Drottningen sger att hon har behandlat honom illa och jag vill
nu gottgra det, s ordna mitt brllop p ett vrdigt stt.
Nej, sger han, den mjligheten ska du inte f. Du ska g ombord
med mig p mitt skepp och vara dr s lnge jag har lust. Fr min heders
skull vill jag inte avst frn att hmnas, s illa som jag blev behandlad och
hnad.

170

knsaktens hierarki
Den hr gngen, sger hon, r det du som bestmmer.
Kungen ligger med drottningen mnga ntter, och sedan far hon hem.
Hon har d blivit utsatt fr hmnd p det stt som nu berttats, och hon
r mycket frbittrad ver sin situation. Efter den hndelsen ger sig kung
Helgi ivg fr att kriga; han r en bermd man.611

Kung Helgi vill hmnas p ett lika frnedrande stt som han sjlv har
blivit behandlad, och det r sklet till att han utnyttjar drottningen
sexuellt. Genom att vldfra sig p henne upprttar han sin ra och
bevisar sin mandom.612 Han r inte lngre intresserad av ett ktenskap. Mlet r nu att frdmjuka drottningen. Efter en tid upptcker
lf att hon r gravid, och senare fder hon i hemlighet en dotter.
Hon ingriper inte nr dottern i vuxen lder rvas bort av Helgi som
gr henne till sin hustru. Det r frst sedan de har blivit frldrar till
en son, Hrlfr kraki, som lf triumferande avsljar fr dem att de
faktiskt r far och dotter.
I frnedringen fds ett gldande hat hos drottningen som driver
henne att frstra Helgis ktenskap och offra sin dotters lycka. D str
det sedan lnge klart att en frsoning r omjlig. Han kan inte frlta
att hon har vanrat honom, och hon kan inte uthrda att han har tagit
henne med vld och utan avsikt att gra henne till sin hustru. Berttelsen saknar ett lyckligt slut, och Hrlfs saga kraka ok kappa hans avviker drmed frn andra sagor om mkungar. Frklaringen kan vara
att sagans frfattare har velat ansluta till en ldre berttartradition om
kung Helgis den. Han berttar en redan knd historia. Den danske
historieskrivaren Saxo Grammaticus beskriver i Gesta Danorum frn
sekelskiftet 1200 hur kungen vldtar en jungfru som senare fder en
dotter. Den vldtagna hmnas p ett gruvligt stt. Nr dottern r giftasvuxen skickas hon ned till stranden fr att frfra sin far och p s
vis ge sin mor upprttelse.613
Inte heller i Ynglinga saga, islnningen Snorri Sturlusons berttelse
frn tidigt 1200-tal, finner Helgi varaktig lycka. Hr r flickan ovetande om att hon lever i ktenskap med sin far, men nr sagans drottning
lof berttar om deras slktskap lmnar hon genast Helgi.614 Frfattaren till Hrlfs saga kraka ok kappa hans har allts anvnt en ny mo-

171

mandom och mdom

tivkrets, mkungen och hennes frakt fr ktenskapet, fr att terge
en ldre historia med tragiska frtecken.615 Det kan frklara varfr
friarfrden inte leder till politiska framgngar och livslng lycka som
i andra riddarromaner. Helgis konflikt med lf r inte heller den
brande intrigen i sagan. Den r endast upptakten till ett drama dr en
annan kung, legendens Hrlfr kraki, spelar huvudrollen.

och en brnnmrkt kropp

Det r inte riskfritt att uppvakta en mkung. Det leder till frdmjukelser och orsakar ocks smrta. I Sigurar saga gla fr Hlfdan och
hans bror Vilhjlmr, sner till en saxlndsk kung, utst svr tortyr av
frankernas mkung. Sedentiana r en blixtrande sknhet, och nr hon
bestiger tronen som envldskung flockas beundrarna kring henne.
Men Sedentiana vet att avspisa sina friare. Hennes hgmod och frakt
fr omgivningen r s stort att hon inte kan tnka sig ngon fdd i
den norra delen av vrlden som hon kan frena sig med i krlek utan
att dra den vrsta vanra ver sig.616 Hon vistas i en befst borg vid
havet dr rikets skickligaste riddare skyddar henne och hennes jungfrudom. Som andra mkungar fraktar hon ktenskapet och frdmjukar alla mn som uppvaktar henne. En av dem r Hlfdan. Hans
gvor och giftermlsanbud gr Sedentiana vit av ilska, och knappt har
brderna hunnit framfra sitt rende frrn hon lter binda och misshandla dem. Det finns trlar i det frankiska riket som r vrdigare att
bli hennes man, frklarar hon fr dem.
I drottning Sedentianas gon beter sig brderna som skamlsa frrdare, och de ska behandlas drefter. Frst rakar hon sjlv av dem
hret och smrjer deras kala huvuden med tjra. tta trlar fr sedan i
uppgift att prygla dem med piskor och hudstryka deras kroppar s att
skinnet blir till slamsor. Brderna r svrt medtagna nr Sedentiana
fullbordar tortyren. Med ett svrd ristar hon in konturerna av en uggla
p deras ryggar och till sist brnnmrker hon magarna med en gldhet kittel. Blodiga och sndertrasade fr Hlfdan och Vilhjlmr tervnda till sitt skepp. De lovar att komma tillbaka fr att hmnas, men

172

knsaktens hierarki
Sedentiana tar inte allvarligt p deras hot. Hon fruktar ingen hmnd
av ett par stackare och oduglingar.617 Men att brderna och deras
dyrbara gvor hissas ned p dck i ett tygstycke gr Hlfdan s rasande att han sliter t sig ett standar och kastar det mot drottningen. Det
trffar henne i brstet och hon blir liggande medvetsls p marken.
Det ser Vilhjlmr och konstaterar att standaret trffade dr det skulle.
S ska en jungfru som beter sig ohviskt hanteras, menar han.618
Mkungens vergrepp ofta utfrda i sngen vcker frgor om
sexualitet och vldsamhet. Varfr misshandlas riddarna s grovt? Vad
r det som hon uppnr i brnnmrkningen av deras kroppar? I vr tid
och vrt samhlle uppmrksammas inte sexualitetens berringspunkter med vld och smrta srskilt ofta, konstaterar historikern Sverre
Bagge. Vi ser dem endast i freteelser som vldtkt och vldspornografi. Men under medeltiden var vldet mer nrvarande i sexualiteten.
Bagge menar ocks att upplevelsen av lust och smrta mste ha varit
mer intensiv och omedelbar. Han argumenterar p fljande stt: I det
moderna samhllet dr vi frmst gnar oss t tankearbete lever vi ett
strre och vidare liv i sjlen n vi gr i kroppen. En kropp r ngot
som varje mnniska har, men det innebr inte att vi r vra kroppar.
Visst finns alltid vra kroppar dr, men de gr sig bara pminda d
och d: vid sjukdom, samliv, frlossning och s vidare. Under medeltiden var frstelsen av kroppen en annan:
I middelalderen er kroppen noe man er. At lyst og smerte har med kroppen gjre, er jo felles for alle mennesker, men opplevelsen av smerte m
ha vrt vanlig i en grad vi vanskelig kan forestille oss, og dermed m ogs
kontrasten mellom lyst och smerte ha vrt flt mer intenst.619

Lust och smrta erfors p ett stt som vi har svrt att tnka oss. De gav
den medeltida mnniskan upplevelser som pverkade hennes interaktion med andra. ven ra och skam, vrdighet och frnedring, speglades i kroppen och utlstes i ansiktsdragen. Sknhet var ett tecken
p delmod, och en vacker kropp med fina proportioner skvallrade
om hg brd och en framskjuten position i samhllet. Ful kroppsform, missbildningar och andra deformiteter tydde p att personen
var av tvivelaktig hrstamning och tillhrde samhllets bottenskikt.
173

mandom och mdom

Det vanstllda och det vanskapta frknippades med ett liv i mnsklig
ovrdighet. Nr en mnniska placerades i ett socialt sammanhang och
mttes mot andra mnniskor var hon hnvisad till sin kropp. Med den
som redskap agerade hon, vann segrar eller led nederlag. Belningen
var lust, straffet smrta och bda delades ut offentligt.620
Lt oss tervnda till Sigurar saga gla. Nr Hlfdan trder in i
Sedentianas palats fr att be om hennes hand i ktenskap gr han i en
tradition av mannens rtt att vlja sin kvinna. Men svaret han fr blir
inte det nskade. Han mts istllet av svrdshugg och piskrapp. Infr
hovets gon blir han hudflngd och brnnmrkt, och fr ett gonblick
stts hierarkin mellan man och kvinna ur spel. Vi ser ett exempel p
det Zoe Borovsky kallar en verlappning i knsordningen nr kvinnan tvingar mannen ned i maktlshet och trldom.621 Blodig och snderslagen mste Hlfdan retirera. I misshandeln har han bervats sin
mandom och sitt anseende, och utan dessa nr han ingen framgng
som friare. Hans rakade huvud och brnnmrkta kropp fr honom
att likna en trl, och det gr det omjligt fr honom att upptrda som
riddare.
Nr Sedentiana s utstuderat torterar sin friare kroppsdel fr
kroppsdel och bervar honom all mnsklig vrdighet, visar hon sin
sociala verlgsenhet: att hon r herre och han r trl. De r inte lngre jmbrdiga om de ngonsin har varit det och drfr r ett ktenskap omjligt. I de islndska riddarromanerna finns en stark medvetenhet om den sociala rangens betydelse, och den fanns ocks hos
deras aristokratiska publik. Fr senmedeltidens aristokrater var det
av stor vikt att ett ktenskap grundades p social och ekonomisk jmbrdighet mellan man och hustru. Om s inte var fallet, om mannens
status inte var jmfrbar med hans hustru, var frutsttningarna fr
en god samvaro sm. Ingen klandrade en kvinna som inte ville gifta
sig med en man som var henne underlgsen.622 I det perspektivet kan
mkungens vldsamheter f en frklaring. Den utdragna tortyren r
ett stt att degradera friaren socialt att frstra hans anseende som
riddare och s lnge hans huvud r kalt och hans kropp srig slipper
hon att se honom vid sitt hov.

174

knsaktens hierarki

Svinaherden, dvrgen och jtten

Det blir till sist en yngre bror som upprttar Hlfdans ra, men frst
sedan han tvingats stta sitt eget anseende p spel. Nr Sigurr den
tystltne (gli) hr om sina brders nesliga friarfrd och med egna
gon fr se deras brnnmrkta kroppar vill han hmnas. Drfr beger
han sig till drottningens rike och hrjar: brnner ned grdar, ddar
mn och stjl deras egendomar. Efter en del skrmytslingar drabbar
s Sigurrs och Sedentianas hrar samman. Riddaren och hans mn
kmpar tappert, men nr mrkret faller str drottningen som segrare.
Inkrktarna kastas i en grotta full med giftiga reptiler, och nr de slutligen kan ta sig drifrn har de inte ftt mat p tv veckor.
Men Sigurr ger inte upp. Han tervnder till Sedentianas hov
frkldd till kpman, och med hjlp av en magisk ring lyckas han f
drottningen i sitt vld. Nr han lyfter den diamantinfattade ringen
mot himlen framstr han som den stiligaste riddare som Sedentiana
ngonsin har sett, och uppfylld av tr lockas hon ut ur sitt palats. Utanfr grindarna vnder Sigurr sin hst mot henne och ger p s vis
ny lga t hennes hftiga begr. Hela dagen fortstter jakten han p
hst och hon till fots efter och nr mrkret faller och kylan smyger
sig p r de mitt ute i demarken. Riddaren frsvinner i natten, och
frtvivlad kryper drottningen ihop p den sntckta marken. Hon r
vertygad om att hennes sista stund r kommen.
S pltsligt ser hon en svinaherde och hans hjord nrma sig. Svinaherden stannar frvnad till nr han ser byltet p marken, petar p
det med sin kpp och undrar om det verkligen r en mnniska som
ligger dr och inte ett djur. Utom sig av rdsla svarar Sedentiana att
hon r en frmgen kvinna och att hon ska belna honom rikligen
om han rddar henne frn att frysa ihjl. Men svinaherden vill ocks
veta vad hon heter, och frst sedan Sedentiana motvilligt har avsljat
att hon r frankernas drottning lovar han att hjlpa henne om han
fr ha samlag med henne. Sedentiana blir frfrad. Tala inte s ohviskt, bnfaller hon honom, fr det skulle vara en ondlig skam fr
mig.623 D vore det bttre att hon dog. Men svinaherden str p sig,
och slutligen ser hon ingen annan utvg n att uppfylla hans villkor:
175

mandom och mdom

Och hrefter lgger han sig ned hos henne och gr hennes kropp varm
och lgger henne till rtta. Sedan tar han henne med kraft, och hon tycker
att det r mycket mrkligt hur hrlig hans kropp r att berra och med
vilken styrka han nu tar henne. Och nu blir hon vl medveten om vad
hon aldrig kan f tillbaka sin jungfrudom. Natten lider och kvinnan
blir varm bde av Amors lekar och av att vdret blir bttre. Drefter blir
drottningen trtt och somnar.624

Nsta morgon vaknar Sedentiana av solens strlar och frsker dra

sig till minnes nattens hndelser. Svinaherden r borta, och istllet
ser hon den vackre riddaren rida bort frn ett frukttrd i nrheten.
ter vcks de heta knslorna till liv i hennes kropp, och hon skyndar
efter men utan att f fatt i honom. I skymningen faller hon utmattad
ihop vid en sten, och nr hon ligger dr knns skammen s outhrdlig
att hon helst vill d. Hennes frtvivlan r om mjligt nnu strre n
tidigare. D upptcker hon en dvrg som str och tittar p henne. Han
r kldd i en svart skinnkjortel och ser lustig ut med sin tjocka kropp
och sitt stora huvud. Dvrgen tilltalar drottningen vid namn och erbjuder sig som svinaherden att rdda hennes liv om hon lter honom
f ligga med henne. Ngon annan belning vill dvrgen inte ha, och
Sedentiana tvingas drfr p nytt till samlag:
Han lgger sig nu vid sidan av stenen och bereder henne plats i sin
skinnkjortel. Den blev d s stor att hon tyckte sig vara i ett uppvrmt
rum. Sedan tar han i henne med s stor kraft att hon inte kunde gra
motstnd och frlustar sig med henne. Och det frvnade henne mest att
han kndes som en mnniska och manlig man i deras samvaro.625

Dagen efter fortstter den vackre riddaren att locka Sedentiana med
sin diamantinfattade ring, och sin tredje natt i demarken mste hon
tillbringa med en jtte. Drottningen har aldrig sett ngon s fasansfull
varelse. Hans nsa r s stor att sm mnniskor fr plats i nsborrarna,
och ner p hans brst hnger lnga snorstrngar. Huvudet r skalligt
och hyn alldeles svart:
Jtten frstr nu att hon blir mlls av skrck. Han tar tag i henne och
lgger henne i sin stora skinnrock, och d blev hon genast varm. Hon

176

knsaktens hierarki
tyckte inte att det var s hemskt att vara nra honom som hon hade vntat
av hans utseende; han verkade inte strre n en vanlig mnniska, och det
kndes som om han var kldd i en silkesskjorta. Och nu behandlar han
hennes vackra kropp som det passar honom.626

Nu r hmnden fullbordad, och under natten blir Sedentiana lst ur

trolldomen. Nr drottningen vaknar i gryningen ligger hon p marken under ett frukttrd i sin egen lustgrd, och snart inser hon att de
senaste dagarnas hndelser har skapats med illusioner och synvillor.
Hon har i sjlva verket aldrig lmnat sin lustgrd. Och det r inte utan
en viss gldje, skriver sagans frfattare, som Sedentiana ocks inser att
den man som legat med henne tre ntter i skepnad av en svinaherde,
en dvrg och en jtte r den tystltne Sigurr. Kort drefter upptcker
Sedentiana att hon r gravid, och senare fder hon i hemlighet en son
som fr namnet Flores.
Riddarens frsk att vervinna mkungen har av Jrg Glauser beskrivits som en deflorationskamp. Det r nr mannen tar kvinnans
oskuld med vld och p s vis flckar hennes anseende som hans makt
ver henne blir fullkomlig.627 Marianne E. Kalinke gr en annan tolkning. Det r inte riddarens avsikt att krnka mkungen, menar hon.
Hans motiv r istllet quite honorable. Han vill gra henne till sin
hustru, och drfr blir han inte vldsam frrn han sjlv har utsatts
fr skymfer och misshandel eller har blivit lovad ett gifterml.628 Som
jag ser det finns ponger i bdas resonemang. Det r ofta med sikte p
ett ktenskap som riddaren sker upp mkungen, och vid deras frsta
mte agerar han vanligen som en hvisk man. Men riddarens intentioner r inte alltid s dla som Kalinke vill gra gllande.629
Den tystltne Sigurr verkar inte vara intresserad av ett ktenskap.
Han kommer istllet till Sedentianas hov fr att ge henne betalt fr all
den vanra, skam och frdmjukelse som hon har tillfogat hans brder och andra.630 Hr r det allts frga om att tvinga jungfrun till underkastelse och inte ktenskap. Det r nr hon frnedras, socialt och
sexuellt, som riddaren manifesterar sin makt. Ju skndligare deflorationen r, desto segerstoltare blir han. I Sigurar saga gla utnyttjas
Sedentiana tre ntter i fljd. Svinaherden degraderar henne; han gr

177

mandom och mdom

henne ovrdig att bra kungakronan. Dvrgen och jtten monstrifierar henne; de tvingar henne att vertrda den tabubelagda grnsen
mellan mnniska och naturvsen.631
Det drjer flera r innan Sigurr och Sedentiana mts igen, men
deras konflikt har inte klingat av. Under ett gstabud vid drottningens hov frdmjukas Sigurr och hans brder offentligt nr tta trlar
rusar in i festsalen och i dramats form rekapitulerar Hlfdans frnedrande friarfrd. Brderna bleknar av ilska och harm, men de fr finna
sig i att skdespelet uppfrs ytterligare tv kvllar. Den fjrde festkvllen avlper p ett annat stt. Till Sedentianas stora frskrckelse stiger
en svinaherde in fr att bertta hur han har frlustat sig med henne i
demarken, och han skrder inte orden:
Vidriga hora som kallas drottning av Treverisborg! Nu har stunden kommit d jag inte lngre kan tiga om vanran som du tnker dra ver mig.
ven om Sigurr den tystltne som du inte kan ta gonen frn tycks
vara mer framstende n jag, s har jag strre ansprk p dig n han. Fr
nr jag lg naken vid din kropp dr p heden, d utforskade jag noggrant
din jungfrudom. Jag vet att jag var din frsta man, och ven om du har
legat med mnga sedan dess s kan ingen gra fullt ansprk p dig utom
jag.632

I knsakten skapas ganderelationer, frstr vi av svinaherdens ord.

Han har rtt till Sedentiana och hennes kropp eftersom han har tagit
hennes mdom. Att andra mn har haft samlag med drottningen efter
honom frndrar inte den saken. Faktum kvarstr: hon gav sig frst t
en svinaherde och tillhr drfr honom. Allts frsker svinaherden
gripa tag i Sedentiana och dra henne med sig drifrn. Det vcker
stor munterhet i salen, srskilt hos Sigurrs brder som hgrstat hnar och frolmpar henne. Scenen upprepas tv kvllar d gstabudet
besks av en dvrg och en jtte som bda beskriver sina samlag med
Sedentiana. De saxlndska riddarna mste gripa in i tumultet som
uppstr d jtten frsker fnga henne, och Sigurr ppekar spetsigt
att Sedentiana sannerligen inte kan kallas jungfru lngre om han har
legat mellan hennes ben.633

178

knsaktens hierarki
Nr jtten har kastats ut ur salen trder Flores fram och presenterar sig som Sigurrs och Sedentianas son. Det stller sig den utpekade
fadern mycket tveksam till, men drottningen avsljar d att hon sedan
lnge har knt till att Sigurr r den som dolde sig under svinaherdens,
dvrgens och jttens frkldnader. Nu har han hmnats alla ofrrtter
som hon har gjort sig skyldig till, och dessutom har han ftt henne att
framst som en lttfrdig kvinna.634 Hon ser ingen annan rd n att
abdikera och lta sin son krnas till frankernas kung. Men Sigurr har
andra planer fr henne. Han vill nu att hon ska bli hans hustru. Ett ktenskap mellan dem skulle terupprtta hennes frlorade heder. Visst
har han tidigare behandlat henne illa men, frskrar han, frn den
hr stunden ska hon bestmma allt mellan oss bda.635 Prins Sigurr
avger med andra ord en lydnadsfrklaring till sin hustru, men likafullt
r det han som vertar makten i hennes rike.
Sigurar saga gla r srskilt intressant eftersom den estetiserar
vldet i knsakten. Den gr vergreppen till en njutning. I drottningens mten med svinaherden, dvrgen och jtten suddas grnsen mellan frivillighet och tvng ut. Sedentiana protesterar och gr motstnd,
men nr svinaherden tar henne med vld frundras hon ver hur hrlig hans kropp r att berra och fascineras av hans styrka. ven jtten
r behaglig att vara nra d han hanterar hennes vackra kropp som
det passar honom, och Sedentiana konstaterar frvnat att dvrgen
faktiskt knns som en fullvxt man nr han frlustar sig med henne.
vergreppen omges av ett nstan romantiskt skimmer.

Vld och romantik

Det r inte ovanligt med olika former av sexuellt vld i medeltidens
riddarlitteratur. Kathryn Gravdal har studerat franska versromaner
frn 1100- och 1200-talen, och hennes slutsats r att det romantiska
ofta rymmer bde mns krleksfrklaringar och aggressioner. Inte
minst sprkbruket antyder att vldtkter ses som en del av den feodala
ordningen i riddarlitteraturens vrld, built into the military culture
in which force is applauded in most of its forms.636 Hos en fransk

179

mandom och mdom

diktare som Chrtien de Troyes fyller det sexuella vldet frvisso en
didaktisk funktion. Det frklarar hur fel det r att vldfra sig p kvinnor och att en god aristokrat aldrig tvingar en jungfru till samlag. Men
samtidigt inbjuds hraren till en erotisk upplevelse, menar Gravdal,
nr mn ur andra samhllsskikt upptrder rtt och brutalt. Diktaren
kittlar manliga fantasier om samlag under tvng.637 I Chrtien de
Troyes versromaner grs vldtktsscenerna till romantiska ventyr.
Jungfrur mste angripas fr att riddare ska kunna rdda dem. Vldtkterna frhrligar p s vis manligt mod, och konsekvensen blir att
publikens uppmrksamhet vnds bort frn offren, away from a reflection on the physical suffering of women.638
vergreppen i islndska riddarromaner r av annat slag. Frvaren r ofta en hvisk riddare, och vldsamheterna ses som befogade.
Hans vergrepp r helt enkelt inte att frst som en vldtkt. Frvisso
upptrder han vldsamt och aggressivt, han krnker jungfrun och
hans agerande vcker hennes rdsla och skam. Men riddarromanernas frfattare vgrar bestmt att definiera riddarens handlingar som
frbjudna.639 Tvrtom. De r ndvndiga. I Gibbons saga och Sigurar
saga gla beskrivs samlaget som en knsskapande handling. Den
syftar till att upprtta en hierarkisk ordning mellan man och kvinna,
en naturlig ordning, och om s krvs mste riddaren anvnda tvng
fr att mkungar som Florentia och Sedentiana ska acceptera sin roll
som maka och mor. Riddarromanerna befster ocks frestllningar
om att mns aggressivitet vcker lust och vlbehag hos jungfrun. Hon
finner en njutning i att underordna sig en man, att till sist ge sig i hans
vld och lta honom bestmma intimitetens villkor.640 Det r s som
hon vcks till kvinnlighet.
Den knsskapande processen kan vara lng och smrtsam, bde
fr honom och fr henne. I Dnus saga dramblta r den srskilt komplicerad. Hr r trn som starkast men ocks frnedringen som djupast. Filologen Erik Wahlgren beskriver sagan som den mest vulgra
av islnningarnas berttelser om mktiga mkungar, och den r onekligen speciell i sitt stt att hantera vld och sexualitet.641 Sagan har ftt
sitt namn efter Dnus, en egyptisk prins som r vida omtalad fr sitt
kvinnofrakt och sitt hat mot allt vad ktenskap heter. Hans hgmod
180

knsaktens hierarki
(dramblti) r s stort att sjlva tanken p gifterml gr honom rasande. Han kan inte frestlla sig att det finns ngon prinsessa som r
vrdig att bli hans hustru. Hans hgfrd saknar proportioner, och det
noterar Philotemia, en afrikansk prinsessa. Sanningen att sga r hon
lika nedltande som han, och det retar henne omttligt att Dnus r s
stolt ver sin skicklighet och bildning. Hans arrogans tnder
en brinnande tr och lockelse i hennes hjrta, inte sexuell tr eller ngon form av krlek utan snarare en lust att prva sina kunskaper mot
Dnus, att verlista och besegra honom och att dra skam ver honom p
samma stt som ver mnga andra som har uppskt henne.642

Philotemia vill bli den mest omtalade jungfrun i hela vrlden, och det
gr hennes far bekymrad att dottern vill utmana den egyptiske prinsen. Det kan aldrig flja ngot gott av det, menar Maximilianus som
befarar att prinsessans agerande ska vcka omgivningens frakt och
vanra hans regentskap. Men Philotemia str p sig. Hon vgrar att
ta och dricka om hon inte fr stta Dnus p prov och d bjer sig
Maximilianus fr hennes vilja.
Med ett frtrollat pple upptnder prinsessan ett s vldsamt begr
hos Dnus att han inte tycker sig kunna leva om han inte fr hennes
krlek. Nr han senare fr se Philotemia r det som om tndved eller
fnske lggs p elden som r i hans hjrta.643 Den brinner frtrande.
Dnus vdjar om att f ha samlag med henne fr att bli fri sitt begr
han fruktar fr sitt liv och nr Maximilianus frstr hur plgad
riddaren r ger han sitt medgivande. Men Dnus mste lova att snarast
gra Philotemia till sin hustru och aldrig lasta henne fr att hon har
haft samlag med honom innan de gifte sig. Philotemia blir verfrtjust nr hon fr hra om Dnus begran. Hon kysser honom ivrigt
och leder honom till sin sng. Men de hinner knappt kl av sig och
krypa ned under tcket frrn fyrtio skrckinjagande riddare rusar
in i rummet och attackerar Dnus och hans fljeslagare. Egyptierna
vrjer sig s gott de kan, men Philotemias riddare r verlgsna. Nsta
morgon vaknar Dnus och hans mn nakna i en skog. Deras kroppar
r hudflngda och blsvarta, och de r s ledbrutna och srade att
lemmarna knappt gr att rra.644 Runt dem str fyrtio stora ekar med
181

mandom och mdom

sina grenar avhuggna, och egyptierna inser nu att de har blivit utsatta
fr trolldom och illusioner. Skamsna samlar mnnen ihop sina klder
och beger sig hemt.
Hndelsen vid den afrikanske kungens hov blir upptakten till en
rad scener dr Dnus och Philotemia frnedrar varandra. Frdmjukelserna r ofta sexuella. Vid ett tillflle blir prinsessan och hennes
kammarjungfrur s vilda av frtrollning att de kastar av sig sina klder och nakna dansar ringdans. Eftersom drren till palatset str ppen kan stadsborna se dem dansa hand i hand. Nr frtrollningen
bryts str Philotemia dr frtvivlad, och grtande ber hon sina jungfrur att kl p henne. ven kungen, drottningen och rkebiskopen har
deltagit i dansen, och Maximilianus r rasande p sin dotter som han
hller ansvarig fr deras frnedring. Vid ett annat tillflle r det Dnus som frdmjukas. Nr han p nytt lockas till prinsessans sng fr
han en smndryck att smaka p, och nsta morgon vaknar han med
fyra utstende horn p huvudet. Hans tr r som bortblst; allt han
knner r ett ursinnigt hmndbegr. Det driver honom att uppska
Philotemia igen, och nr han fr tredje gngen lgger sig hos prinsessan r det han som har vertaget. Nu kan Dnus tvinga henne till
underkastelse:
Dnus tar henne med kraft och lgger henne ned hos sig i sngen och vnder sig krleksfullt mot henne. Men hon ber honom att skona henne och
hennes jungfrudom, att vnta till dess hennes far har gett dem ett rofullt
brllop som anstr kungabarn. D svarar Dnus:
Du ska komma ihg, fru, hur du tidigare har svikit mig, och ven nu
har du lurat mig med den hr avtalade gldjestunden. Drfr, sger han,
ska varken bner eller fagra ord uppskjuta det hela.
Nu inser jungfrun att hon kommer att frlora sin mdom och att hans
styrka r henne vermktig. S gnar de sig t varandra och roar sig
hela natten med krlekslekar och alla Amors konster som behagar dem.
Sedan hon har frlorat sin jungfrudom ligger de och roar sig nda till
morgonen.645

Philotemia blir tvingad till samlag i sin egen sng, och terigen ser vi
hur riddarens vld estetiseras och integreras i en krleksfull handling.
Prinsessan protesterar och vill lmna sngen, men nr hon inser att
182

knsaktens hierarki
allt motstnd r lnlst ger hon sig istllet hn. Upplevelsen blir drfr inte alls obehaglig. Hon njuter som Sedentiana av att bli tagen mot
sin vilja. Riddarens beslutsamhet och kroppsstyrka vcker hennes lust.
En litteraturforskare som diskuterar tvng och njutning i fransk
riddardiktning r Evelyn Birge Vitz. Hon vnder sig mot Kathryn
Gravdals slutsats att medeltidens litterra skildringar av vldtkter
srskilt kittlade den manliga fantasin. Troligen fanns ocks kvinnor
som fantiserade om att bli besegrade och ervrade, som drmde om
att ge efter fr en man som attraherade. Vi fr inte glmma, skriver
Vitz, att en aristokrat under medeltiden frvntades besitta egenskaper som mod och tapperhet och att en verklig man definierades av sin
frmga att utva tvng om s behvdes. Knsakten kunde p s vis
bli ett mandomsprov. Nr han tog en kvinna med vld bevisade han
sin manlighet. Vitz menar att
whether we approve of this or not, medieval women and men alike may
have considered that for a man to force a woman to refuse to take no
for an answer could be construed as a natural expression of his manhood: that some use of force was appropriate in conquering a woman, as
in capturing a town. And while it is, undeniably, a terrible and frightening
experience for a woman to be raped in actuality, it is altogether likely that
some medieval women entertained fantasies of being, at least to some
extent, forced by men whom they found attractive.646

Mnga kritiska rster har hjts mot Evelyn Birge Vitz. Hon har blivit
anklagad fr att bortse frn kvinnliga frfattarskap under medeltiden
som riktade skarp kritik mot olika typer av sexuellt vld. Svl Marie
de France som Christine de Pizan ondgr sig ver att mn tvingar
kvinnor till samlag.647 Det har ocks sagts att hon misslyckas i sin ambition att historisera vldtktsbegreppet. Istllet projicerar hon moderna uppfattningar p medeltiden.648 Kritiken r delvis befogad. Det
r tveksamt om franska riddarromaner eller islndska fr den delen
kan bertta ngot om medeltida kvinnors erotiska fantasier. Men p
en viktig punkt har Vitz rtt: samlaget var en knsskapande handling
och frvntades vara s. Nr en man lg med en kvinna, srskilt en
jungfru, uppfattades det som om han besegrade och ervrade henne.
Det var s han gjorde sig till herre ver henne.
183

mandom och mdom

Det vldsamma i sexualiteten var ngot som medeltidens mnniskor mtte i riddardiktningen och starkt fascinerades av, skriver Evelyn
Birge Vitz. Att lska var en intensiv upplevelse som bst beskrevs i
vldsmetaforer; krleken attackerade och trngde in i mnniskan, den
fngslade henne, gjorde henne sjuk och frvirrad.649 Passioner drabbade, och f kunde trotsa dem. S ocks i islndska riddarromaner
dr begren frsvagar mnniskan. I Dnus saga dramblta liknas trn
vid en eld som r nra att frtra riddaren. Den ger honom ocks
sjukdomssymtom. Han fr svrt att andas och plgas av smrta.650
Men nr Dnus vl har tagit Philotemia med vld stillas hans hftiga
begr. Morgonen efter stiger han upp ur sngen fr att tervnda till
sitt hemland, och han lter sig inte bevekas av prinsessans trar. Hon
ber honom att stanna kvar och gifta sig med henne som han har lovat.
Men det tnker inte Dnus gra. Han lmnar henne med orden: Det
r inte sed i vrt land att beska en hora mer n en gng, och drfr
ska vi skiljas hr och aldrig mer mtas om jag fr rda.651 Philotemias
kammarjungfrur grter, river sina klder och sitt hr nr egyptierna
lmnar hovet. Sjlv r hon frkrossad och skms, men hon mter
ingen medknsla eller frstelse hos sin far. Nr kung Maximilianus
fr veta att hans dotter har blivit vanrad vnder han sig rasande till
henne och sger:
Nu har dina handlingar lett till att vr kungliga vrdighet har krnkts.
Sjlv r du skndad, som var att vnta, och den hr frbannelsen och
skammen kommer att omtalas i hela vrlden. Om jag inte hade s stor
krlek till dig och hyste faderlig vlvilja fr dig, och om jag hade haft ngon annan arvinge, d skulle jag lta brnna dig i elden.652

Maximilianus vill inte lyssna p vad hon har att sga. Han lmnar
henne och tillkallar sina rdmn fr att verlgga om hur han ska
hmnas all skam som hans dotter och den egyptiske tronfljaren har
dragit ver honom. De enas om att angripa det egyptiska riket och
samlar sedan en stor hr av svarta stridsmn och fasansfulla jttar.
Men ditkommen vertalas Maximilianus att skicka hem sina krigare
och verlmna sig t egyptierna. Han mts av Dnus som kysser honom och ber honom sitta hos sig i hgstet. Maximilianus vill sjlv184

knsaktens hierarki
fallet veta vilket de som vntar honom. Det r bttre att d n att
leva i skam, sger han krasst. Men Dnus sker frsoning och inte
hmnd. Eftersom Maximilianus inte har agerat p eget initiativ han
har snarare blivit eggad till handling s kan de frlikas. Och fr att
deras vnskap ska vxa sig stark och bli varaktig lovar Dnus att ta
Philotemia till sin hustru. Det r ju ocks han som har frstrt hennes
ktenskapsutsikter, ppekar ngon. Nr Philotemia senare fr veta att
hon har trolovats med Dnus vnds hennes sorg i gldje, och sagans
frfattare avrundar sin berttelse med en utfrlig beskrivning av deras
brllop som firas i sju dagar. Det r troligt att det senare fddes barn
i ktenskapet, skriver han till sist, men om den saken r det svrt att
uttala sig skert.

Samlaget som knsskapande handling

Den vackra Philotemia r inte mkung. Hon regerar inte ett rike, klr
sig inte i mansklder och vill inte bli sedd som man. Men hon upptrder som en man gr. Hon mter sig med mn, och hon vill bli omtalad fr sin bildning som mn blir. Som mkungarna vgrar hon att
reduceras till kvinna, och det provocerade skert delar av riddarromanernas aristokratiska publik. Dnus saga dramblta skrevs i en tid nr
knskartan frndrades, nr grnserna mellan det manliga och det
kvinnliga drogs om och markerades tydligare; manligheten expanderade och kvinnligheten fixerades.
Ett starkare patrilinjrt tnkande hos aristokratin och ett hrdare
tonlge inom kyrkan bidrog till att gra de kvinnliga moralreglerna
strngare och stereotyperna fler. Frillorna, som under fristatstiden
hade vidgat hvdingarnas politiska ntverk, liknades nu vid horor
som ledde mn i frdrvet. Ocks aristokratiska kvinnor sexualiserades. Det islndska skriftermlet frn tidigt 1400-tal lyfter fram den
gifta kvinnans svrigheter att tygla sina begr och respektera sina ktenskapslften. Skriftermlets upphovsman, troligen en prst, lter
hr en frmgen kvinna beknna sina synder, och hon beskriver om
och om igen hur liderlig hon har varit som hustru: att hon har haft

185

mandom och mdom

samlag under sina graviditeter, att hon har trtt andra mn, att hon
har kysst dem och att hon har ftt utlsning av deras smekningar.
ven islndska riddarromaner fngar aristokratins frndrade
knsnormer. Srskilt mkungen som motiv visar hur viktigt det var
att aristokratiska kvinnor underordnades mn, socialt och sexuellt.
Mkungens historia var en litterr fantasi, men den vckte frgor som
var angelgna fr senmedeltidens aristokrater p Island. Vilka knsgrnser gick att tnja och vilka fick aldrig verskridas? Mkungen
var p flera stt utmanande fr hrarna. Nr hon vl besegrades och
tvingades till ktenskap legitimerades de manliga maktstrukturerna,
men hennes hrda motstnd ppnade ocks fr tankar om en annan
samhllsordning dr den politiska makten inte var manligt kodad.
I riddarromanerna beskrivs mkungen som normbrytande. Hon r
en avvikelse som ska korrigeras. Mkungens inflytande fljer av hennes jungfrudom, och drfr krvs det srskilda tgrder. Hon mste
frntas sin mdomsmakt. Hr r det samlaget som tvingar jungfrun
att bli kvinna, och det gr henne ocks till mannens godel. Frn den
stunden kan riddaren gra ansprk p henne och allt som hon ger.
Mkungen bervas sitt rike, och prinsessan frlorar sitt vrde.
Att bli kvinna r att bli ngon annans. Det vet riddarromanernas
mkungar, och drfr fraktar de ktenskapet och vrnar sin jungfrudom. Det r ocks sklet till att de frsker att skapa sig manliga
identiteter. Vissa br mansnamn och f av dem erknner sin knstillhrighet. Men mkungarnas manlighetsstrvanden fr ett brtt slut
nr riddaren tvingar henne till samlag. Sexualakten r knsskapande.
Den gr riddaren till man, jungfrun till kvinna och ordnar dem hierarkiskt. Hr talar riddarromanerna ofta sitt tydliga sprk. Riddaren
frstr, frdrvar eller hmnas p jungfruns mdom. Hon frvandlas
frn oskuld till hora. I samlaget gr jungfruns vrde frlorat, och hon
bnfaller honom att f bli hans fru eller tminstone frilla. S ervrar
riddaren en hustru och ett rike. Och s blir han man.

186

kapitel 8
mandom och mdom
Avslutande diskussion

Under 1200-talet skedde en rad genomgripande frndringar i det

islndska samhllet. Den politiska eliten integrerades alltmer med
den norska aristokratin, vilket gjorde det mjligt fr Norges kung att
utka sin makt ver ns befolkning. ren 1262 till 1264 accepterade
s islnningarna att betala skatt till honom, och drmed utvecklades
Island mot ett mer organiserat och hierarkiskt samhlle. Fristatstidens
slutskede hade prglats av starka politiska motsttningar mellan hvdingar som p olika stt frskte utmanvrera varandra. Dessa mn
sg sig frmst som motstndare. Mer sllan beskrev de sig som en
srskild samhllsgrupp med srskilda vrderingar.
Det frndrades nr Island blev ett norskt skattland. Srskilt under
1300-talet skedde en reorganisering och formering av den islndska
aristokratin. Mktiga mbetsmannaslkter uppstod, och vid seklets
mitt hade nstan alla mn som var verksamma i frvaltningen p Island en far som hade varit hirdstyrare, syssloman eller lagman. De
islndska mbetsmnnen gifte sig i strre utstrckning med dttrar
till andra mbetsmn, och det gjorde att avstndet till andra samhllsgrupper vxte. Som fretrdare fr den norska och senare danska
kungamakten utvecklade dessa mn en starkare aristokratisk med
vetenhet. Samfrstndet vxte och frdjupades, s ocks knslan av
att tillhra ett ridderskap.
Med min avhandling har jag velat visa hur politiska och sexuella
maktstrategier samspelade nr den islndska makteliten ombildades
under senmedeltiden och dess aristokratiska identitet frstrktes. Att

mandom och mdom

accentuera vissa sexuella normer var ett stt att definiera den egna
gruppen, och det sexuella fyllde en viktig funktion nr den aristokratiska sjlvbilden konstruerades. Av islndska riddarromaner framgr
att sexualiteten anvndes srskilt flitigt fr att skapa distinktioner av
olika slag. Den fick markera grnserna mellan hviskt och gement,
mellan mnskligt och monstrust, mellan manligt och kvinnligt.
Sexualiteten utnyttjades fr att skapa avstnd srskilt till mn som
stod utanfr aristokratin men ocks till kvinnor som tillhrde den
egna gruppen.
Det finns skl att lyfta fram tre omrden dr avhandlingen fr
forskningen framt. Den har till att brja med teoretisk relevans; avhandlingen visar att ett begrepp som manlig homosocialitet kan vara
fruktbart i medeltidsforskningen. Det hr begreppet betonar att samhllet bars upp av mns relationer till varandra och att makt skapades i manliga gemenskaper av olika slag. Dessa relationer var enknat
manliga, men de frutsatte mnga gnger ett utbyte av kvinnor. Om
de homosociala relationerna skulle bli hllbara och varaktiga krvdes
ofta att mnnen knt slktskapsband med varandra. Det var nr en
man gav en av sina kvinnor t en annan man som banden mellan dem
blev riktigt starka. Mnnen kunde d ocks kanalisera sina knslor fr
varandra genom henne. Heterosexuella begr neutraliserade p s vis
den manliga tillgivenheten och reglerade dess uttrycksformer.
Avhandlingen har ven metodisk relevans; den visar att islndska
riddarromaner r anvndbara fr historiska studier av det islndska
samhllet och den europeiska medeltiden. Det finns mnga riddarromaner bevarade frn Island, men den tidigare forskningen har sllan
utnyttjat dem fr att besvara frgor om det frflutna. Romanerna har
som regel ansetts vara alltfr verdrivna och orealistiska fr att kunna
bertta ngot om medeltidens samhllsfrhllanden. Men litteraturen
gr aldrig att skilja frn samhllet. ven de mest fiktiva berttelser
formas av sitt samhlle och formar dessutom samhllet. Riddarromanerna komplicerar vr frstelse av historien; den litterra fiktionen
gr det lttare att se paradoxerna, kontrasterna och diskrepanserna
i det medeltida samhllet. P s vis kan vi genom att studera dessa
berttelser inte bara besvara vissa historiska frgor p ett bttre stt.
188

mandom och mdom

Riddarromanerna hjlper oss ocks att formulera mer komplexa frgestllningar om det frflutna.
Avhandlingen har slutligen empirisk relevans; dess resultat belyser
sexualitetens roll nr europeiska makteliter ombildades under medeltiden. De empiriska resultaten frdjupar ocks vr kunskap om aristokratins formering p Island och nyanserar vissa slutsatser som andra
historiker har dragit. Det gller exempelvis disciplineringen av mns
sexualitet som tycks ha varit mer komplex n vad som tidigare har
framkommit. Av de islndska riddarromanerna framgr att sexualiteten sgs som ett maktmedel, och romanernas riddare tvekar inte att
anvnda sexuellt tvng och vld nr de anser att det behvs. Avhandlingen ger ocks en mer sammansatt bild av hur jungfrudomen uppfattades av islndska aristokrater. I riddarromanerna beskrivs jungfrun som ren och ofrstrd. Hon har en srskild oskuldsfullhet. Men
hos jungfrun finns p samma gng ngot farligt och berknande. Hon
kan agera p ett stt som skadar mnnen omkring henne.
Det finns flera frklaringar till att den islndska aristokratins stt
att frhlla sig till sexualitet frndrades mot 1200-talets slut. Tidigare hade hvdingar ofta haft frillor. Sexuella relationer med storbndernas systrar och dttrar hade varit en politisk strategi fr att knyta
mktiga mn till sig. Utan std frn inflytelserika bnder hade en hvding svrt att hvda sig mot andra hvdingar. Men nr makten institutionaliserades frlorade frillovsendet sin politiska betydelse. Aristokratiska ktenskap blev istllet den viktigaste alliansformen. Det var
framfr allt i slkter ur samma sociala skikt som islndska aristokrater
nu skte ktenskapspartner t sina sner och dttrar.
Mot 1200-talets slut hrdnade ocks kampen p Island om jordegen
domar. Efter lnga och uppslitande konflikter om gandertten till
kyrkornas jord nddes en uppgrelse som innebar att hvdingarna
var tvungna att lmna ifrn sig flera av sina grdar till kyrkan. Hvdingarna mste nu hitta nya maktbaser, och med ett mbete inom frvaltningen fick man del av de islndska skatteintkterna. Nr det dessutom krvdes goda inkomster och viss frmgenhet fr att f ett mbete, mste hvdingarna frska hlla sina egendomar samlade och
familjeplanera bttre. Det var angelget att ha arvingar, men det fick
189

mandom och mdom

inte bli fr mnga. En starkare patrilinjr arvsrtt gjorde det ocks viktigare att p ngot stt kunna faststlla faderskapet till den ldste sonen
han som ensam skulle rva faderns huvudgrd om det bara fanns en.
Allt det hr medverkade till att knsnormerna tydligare definierades och skarpare skildes t under senmedeltiden. Aristokratins intresse fr jungfrudomen blev starkare. Om mannen ville frvissa sig
om att sonen som skulle rva honom verkligen var hans, tog han en
hustru som var oskuld. Det var enda sttet fr honom att vara helt sker p sitt faderskap. Den aristokratiska kvinnan och kvinnan verlag sgs alltmer som en sexuell varelse; hennes frmga att tygla sina
sexuella begr avgjorde nu om hon var en god kvinna eller inte. ven
kyrkans lra bidrog till en starkare sexualisering av den unga kvinnan.
Hr beskrevs hon ibland som ren och ofrstrd, ibland som lttsinnig
och omdmesls. Nr ktenskapet gjordes till ett avtal mellan man
och hustru nr makarna mste ge sitt samtycke lyftes jungfrudomen fram som ett tecken p trohet och tillgivenhet. Jungfrun beundrades fr sina rena tankar. Men samtidigt var hon en klla till djup oro.
Hennes oskuldsfullhet vckte starka begr hos mn omkring henne,
och sjlv var hon inte att lita p. Nr trn vl tndes hos en jungfru
brann hon hftigare n ngon annan kvinna.
Om aristokratins kvinnor fixerades mellan det oskuldsfulla och
det liderliga, kunde mnnen rra sig mer fritt ver knskartan. Den
politiska utvecklingen medfrde att srskilda arenor skapades dr det
fanns mjligheter att utforska frhllningsstt som frut kunde tagits
fr svagheter. Islndska aristokrater mste ven i fortsttningen visa
sitt mod i stridssituationer och frsvara sig mot fysiska angrepp och
verbala phopp, men som kungens mn frvntades de ven kunna
upptrda hviskt mot varandra. Mnnen runt kungen skulle alltid
hlla samman, och drfr mste konflikter och vldsamheter mellan
mbetsbrder undvikas. En hvisk man anvnde sina vapen med frstnd. ven sexuellt borde han visa sjlvbehrskning. Om en gift kvinna frskte frfra honom, skulle han avvisa henne. Det var inte heller
accepterat att han hade frillor, och hirdens regelsamling frbjd honom att beska prostituerade. Det var i ktenskapet som sexuella begr
fick uttryckas och erotiska knslor levas ut. Dr och ingen annanstans.
190

mandom och mdom

Det ska ppekas att sexualitetens omvandling bland islndska aristo
krater inte var srprglat islndsk. Den fljde p flera punkter en europeisk utveckling. Historiker som Georges Duby och James A. Brundage har beskrivit hur kyrkans fretrdare under 1000- och 1100-talen
argumenterade fr ett samtyckt och oupplsligt ktenskap och att det
blev en motvikt till aristokratins uppfattning om ktenskapet som ett
ekonomiskt avtal mellan tv slkter, ett avtal som var mjligt att bryta
nr den politiska situationen s krvde. Det var en tid d aristokratin
mste lita till sitt jordinnehav fr makt och inflytande, och flera slkter frstod snart att anvnda sig av den kyrkliga ktenskapsmodellen
och dess trohetsideal fr att trygga slktens framtid.653 Nu brjade
principen om manlig primogenitur att tillmpas inom den europeiska
aristokratin. Slktens jordinnehav koncentrerades till ett ktenskap i
varje generation, och hela egendomen frdes sedan vidare till makarnas ldste son.654 Det var en arvsordning som satte den unga kvinnans
sexualitet i brnnpunkten. Huruvida sonen sgs som legitim eller inte
berodde p om hans mor hade levt kyskt fre brllopet och varit trogen mot sin man under ktenskapet.
Nr James A. Schultz vill frklara varfr europeiska aristokrater
intog ett nytt frhllningsstt till manlighet och sexualitet vid sekelskiftet 1200 lyfter han fram tre historiska frndringar. Den frsta r
framvxten av territorialstater. Nr den politiska makten samlades hos
frre furstar kunde blodiga fejder och andra vldsyttringar i samhllet
bekmpas p ett mer effektivt stt. Som en fljd mste mn inom den
lgre aristokratin bli bttre p att tygla sin vrede. Den andra frndringen r ktenskapets omvandling. Nr kyrkan tog jurisdiktion i ktenskapsfrgor reglerades mns relationer till kvinnor. Ett ktenskap
som var samtyckt, monogamt och oupplsligt gjorde det svrare fr
en aristokrat att frskjuta sin hustru och leva med en frilla. Den tredje
frndringen r uppkomsten av en hvisk kultur. ven livet vid hovet
pverkade mns vld, och det frefaller som om hovprotokollen hade
en disciplinerande verkan. Schultz menar att det hr var historiska
frndringar som tvingade manliga aristokrater att verge eller tminstone modifiera beteenden som tidigare hade definierat dem som
mn. Ett nytt, mer klasspecifikt knsideal, fr att anvnda Schultz ord,
191

mandom och mdom

tog form. Nu frutsattes manliga aristokrater visa strre sjlvbehrskning, socialt och sexuellt.655
Det r frestande att ocks se utvecklingen p Island som ett slags
disciplineringsprocess. Den tolkningen har framfrts av Bjrn Bandlien som menar att den norrna mnniskans frstelse av krlek frndrades under medeltiden nr den politiska makten centraliserades
och kyrkans organisation fick en fastare form. Den norrna statsutvecklingen bidrog till att aristokratin disciplinerades: aristokraterna
lrde sig att lska hviskt och att kontrollera sina knslor.656 I vissa
avseenden har han rtt. Islndska riddarromaner visar att hviskheten
var ett centralt inslag i den aristokratiska sjlvbilden under senmedeltiden. Ofta berttar romanerna om dla mn som behrskar sina begr och upptrder sansat. Dessa mn vet att respektera ridderskapets
ktenskapstraditioner, och de undviker att hamna i konflikter med
andra riddare ver en prinsessa.
Men det ska ocks sgas att det inte r mot alla som riddarna agerar s kontrollerat. Att utlsa av riddarromanerna var det framfr allt
frga om en disciplinering inom den aristokratiska gruppen och mel
lan aristokratiska mn. Om det dyker upp en man som handlar efter
andra normer eller rentav normlst mste han oskadliggras: ddas
eller straffas p annat stt. Fr den som str utanfr finns ingen frstelse och omtanke. Hans sexuella begr utgr ett hot. Det mste till
varje pris frhindras att han fr fatt i ngon av ridderskapets kvinnor
och p s vis kan nstla sig in i den aristokratiska gruppen.
ven vissa jungfrur fr knna av riddarnas vredesutbrott och vldsamheter. Srskilt mkungen, som djupt fraktar ktenskapet och den
ktenskapliga underordningen, upprr och provocerar. Hennes motstnd framkallar en s stark hmndlystnad hos riddaren att han bara
mste attackera henne. I vra gon finns det sllan ngot hviskt ver
riddarens mte med mkungen. Om en jungfru vgrar att bli hans
hustru att bli bortgiven t en hvisk man mste hon helt enkelt
tvingas till underkastelse. I den situationen visar riddaren inte heller ngon sjlvbehrskning. D r han beredd att skada, frnedra och
vldta fr att f sin vilja fram.

192

mandom och mdom

Sexualiteten som gruppskapande

I riddarromanerna speglas ett samhlle och en maktelit som hll p
att omvandlas. Nr den politiska ordningen frndrades uppstod en
litteratur som avsljar vad mbetsmnnen helst ville vara: en hvisk
aristokrati med andra vrderingar n vriga samhllsgrupper. Den
som tillhrde ridderskapet frvntades upptrda anstndigt och fra
ett sedligt liv. En sann riddare visade sjlvbehrskning och tyglade
sina sexuella begr. Om senmedeltidens aristokrater sedan gjorde s
r en frga som mina kllor inte kan besvara. Den hviska litteraturen
var dialogisk, men den verkade frmst p ett ideologiskt plan. Riddarromanerna gav sexuella tolkningsramar t sin aristokratiska publik,
och deras skildringar av hur riddare, hedningar och brsrkar lskar
och begr var ett stt att visa p sociala grnser.
I riddarromanerna anvnds ofta sexualiteten fr att definiera den
hviska mnniskan. Romanernas riddare tvingas stndigt frsvara sig
och ridderskapets kvinnor mot mn som hungrar efter politisk makt
och sexuella upplevelser. Det kan handla om en brsrk som krver
att f en prinsessa och ett rike eller om en hgfrrdare som lurar
en drottning till samlag fr att pverka arvsordningen. Det som fre
nar dessa mn r deras besinningslshet. De kan inte kontrollera sina
begr, och de bryr sig inte heller om vilka konsekvenser som deras
agerande fr fr ridderskapet. I brsrkarnas och hedningarnas fall
r det kanske frsteligt. De hlls borta frn riddarnas homosociala
gemenskap, och deras utanfrskap r ocks rumsligt. Brsrkar och
hedningar lever ofta i avlgsna lnder dr sederna r annorlunda och
svra att frst fr den som r uppvuxen i en hvisk milj.
Mer oroande fr ridderskapet r att ven vissa mn vid furstehoven har lika hftiga begr och agerar lika okontrollerat. I romanerna
finns ngra riddare som r beredda att dda fr att f en kvinna som
tillhr en annan man. De r att betrakta som hgfrrdare, och det r
de som utgr det verkliga hotet mot ridderskapet. Deras handlingar
riskerar att slita snder samfrstndet mellan riddare och skapa en
vrld dr det helt saknas regler fr hur kvinnorna ska frdelas. Av
det sklet straffas dessa mn ofta hrt nr de blir pkomna. Om inte
193

mandom och mdom

besinningslsa riddare elimineras kan det hnda att ridderskapet
bryts ned inifrn och att samhllets uppbyggnad raseras. Ett ord som
drttinssviki, hgfrrdare, fr p s vis en starkt sexuell innebrd i
riddarromanerna. Det r en man som sviker kungen, sin herre, och
som ventyrar samhllsordningen nr han tvingar sig p drottningen
eller prinsessan.
Mina lsningar har visat att det monstrusa utnyttjas fr att ge
relief t den hviska mnniskan och hennes begr. Monstruositeten
finns i riddarromanerna fr att gra oss uppmrksamma p grnser
som aldrig fr vertrdas. En hvisk man tvingar inte en jungfru att
vara hans frilla, och han mrdar inte andra mn fr att f deras kvinnor. Men det rcker inte att ta avstnd frn alla drifter som r ra och
djuriska. Riddaren mste mta monstruositeten ansikte mot ansikte
och besegra den. Det kan handla om utmanande trollkvinnor som vill
ha honom till lskare eller lystna jttar som krver att f hans prinsessa. Dessa mten med det frcka, liderliga och groteska frdlar hans
begr. Tydligast har vi sett det i Dmusta saga dr en from riddare
tycks kmpa mot monstret inom sig. Det mrka inuti gr honom frblindad av svartsjuka, och nr han ger efter och ddar sin rival mste
han lmna hovet. Hans obehrskade begr tvingar ut honom i utanfrskap, och Dmusti kan inte tervnda frrn han har besegrat sitt
monster. Nr han vl har visat att han kan kontrollera sina drifter och
impulser blir han dock ter upptagen i gemenskapen.
Islndska riddarromaner avsljar att sexualiteten var avgrande
fr om en man uppfattades som hvisk eller inte. Att respektera ktenskapet, att aldrig lta begren ta verhand och ervra ngon annans kvinna, gjordes till ett utmrkande drag fr en sann riddare. Han
agerade p ett stt som andra mn inte hade frmga till. I romanernas vrld innebr det att en riddare stts ut ur den homosociala gemenskapen om han saknar moraliska sprrar. En hertig eller en prins
som inte fljer reglerna fr ingen prinsessa och gr drfr miste om
det trdda svgerskapet. Dremot kan det finnas en ppenhet mot
vissa mn utanfr ridderskapet som kan utfra stordd, upptrda hviskt och anpassa sig till livet vid hovet. Det handlar om mn som inte
sjlva r prinsar men som hrstammar frn en kung och drfr r vl194

mandom och mdom

komna i den homosociala gemenskapen. ven de blir belnade med
en hvisk jungfru, kanske inte den vackraste prinsessan men nd
en prinsessa, och ett eget rike, om inte ett kungarike s tminstone
ett hertigdme. I riddarromanerna ser vi en viss social mobilitet dr
sexualiteten spelar in. Fr den man som r av god hrkomst, ger prov
p stort mod, visar politisk duglighet och kan tygla sina begr nr han
mter ridderskapets kvinnor finns en mjlighet att bli upptagen i den
aristokratiska gruppen.
Sexualiteten var srskilt viktig nr det gllde att skilja de aristokratiska kvinnorna frn kvinnor ur andra samhllsgrupper. I riddarromanerna r det kyskheten som fr konstituera det goda kvinnliga, och
den r s gott som alltid ett tecken p aristokratisk brd. Romanernas
drottningar r mycket medvetna om att deras agerande pverkar den
manliga gemenskapen, och det r nstan bara kvinnor av tvivelaktigt
ursprung som vgar uttrycka sina sexuella begr. Det gr de ocks p
det mest skamliga stt: infr sina styvsner eller sina mns frtrogna.
Ofta handlar det om unga kvinnor som r gifta med ldre mn, och
det r frmodligen ingen tillfllighet. I riddarromanerna finns en
stark misstro mot ktenskap med alltfr stor ldersskillnad. Nr mannen r betydligt ldre n sin hustru finns risken att hon uppsker en
yngre man som kan ge henne strre njutning. Att hitta en hustru som
r ung och trogen r svrt, menar en av romanernas riddare.657 Om
hon dessutom har hmtats frn finnmarkerna eller trollskogarna r
det bara en tidsfrga innan hon sker andra mns sllskap.
Det r p den hviska arenan, p slotten och i borgarna, som de
kyska kvinnorna str att finna. Hr fr riddarna mta prinsessor som
upptrder anstndigt och vrnar sin jungfrudom. Andra kvinnor
bonddttrar, trlkvinnor och trollpackor har sllan ngot emot
sexuella ventyr. Riddarromanerna beskriver dem som lttfrdiga,
och nr trlkvinnor utger sig fr att vara prinsessor framkommer det
frr eller senare att de egentligen tillhr en lgre social kategori i samhllet. Deras normsystem r annorlunda, och det upptcker riddarna.
I riddarromanerna prglas mnniskan av sitt sociala ursprung, och
det kan frklara att bonddttrar, trlkvinnor och trollpackor beskrivs
som mer lttsinniga. Men det finns ocks prinsessor som har starka
195

mandom och mdom

sexuella begr och p s vis stller till problem fr sina fder. I romanerna framkommer att ridderskapets jungfru lever i ett erotiskt spnningsflt. Aldrig r hon s renhjrtad som i oskuldens tid och aldrig r
hon s liderlig. Det krvs allts att hon, precis som den hviske riddaren, lr sig att kontrollera sina begr, att hon tyglar sin jungfrudom
som det str i en riddarroman.658

Sexualiteten som knsskapande

Ett starkare patrilinjrt tnkande hos aristokratin frutsatte kvinnor som var rbara. Fljaktligen riktades nu oroliga blickar mot den
kvinnliga kroppen som uppfattades som lidelsefull och oregerlig. Vad
vi ser i de islndska riddarromanerna r en sexualisering av den unga,
aristokratiska kvinnan. Det mesta som hon gr kan frklaras av att
hon r oskuld. Om hon visar en man fr stort intresse har hon svrigheter att tygla sin jungfrudom. D mste hon tillrttavisas eller rentav
straffas fr sin lttfrdighet. Om hon istllet avfrdar en man och vgrar att bli hans hustru missbrukar hon sin jungfrudom. ven d ska
hon frmanas och frms att ndra sig. Den liderliga jungfrun oroar,
men det gr ocks den kyska. Bda utmanar ridderskapets regler fr
ett utbyte av kvinnor, och drfr ser riddaren dem som motstndare.
Det hr r kvinnor som mste besegras och tvingas till underkastelse.
I islndska riddarromaner finns en stark polaritet mellan man och
kvinna. Den gr det mjligt fr riddaren att p olika stt definiera
sig som man. Det gller att visa att han r vad hon inte kan vara, och
ofta r det sexualiteten som blir knsskapande. Den liderliga jungfrun
anvnds i riddarromanerna fr att lyfta fram riddarens anstndighet.
Hon finns dr fr att locka och fresta honom, fr att anklaga honom
fr sexuella vergrepp och trohetsbrott. Det skapar situationer dr
riddaren fr visa fr sin omgivning att han i motsats till henne kan
kontrollera sina knslor och begr. Nr sagan har ntt sitt slut ska lsare och hrare veta att han har agerat annorlunda n hon: han har
talat sanning nr hon har ljugit, han har tnkt rena tankar nr hon har
haft erotiska fantasier, och han har motsttt frestelserna nr hon har
gett efter.
196

mandom och mdom

ven nr riddaren mter kyska jungfrur vill han visa sin manlighet, srskilt om han rkar p en mkung som gr ansprk p att vara
man och utvar politisk makt som mn gr. Mkungen r utmanande
p flera stt. Hennes ktenskapsvgran skapar problem fr romanens
riddare som vill ha hennes rike fr att bli mktigare. Nr mkungen
avvisar honom bryter hon mot en patriarkal ordning som sger att
kvinnan alltid ska underordnas en man. Men hennes motstnd vcker
ocks frgor. Ska ordningen verkligen vara sdan? Om mkungen kan
styra sitt rike och frsvara det mot dussintals mn som vill ha henne,
varfr fr hon d inte behlla makten? Motivet med mkungen r
p s vis dubbelbottnat: det bde frstrker och utmanar patriarkala
tankestrukturer.
En mkung regerar i kraft av sin jungfrudom, och om riddaren
vill ervra henne och hennes rike mste han deflorera henne. Nr det
blir knt att hennes oskuld har gtt frlorad kan hon inte lngre hvda
ngon makt. Samlaget gr jungfrun till kvinna, riddaren till man och
skapar en hierarkisk ordning mellan dem. Ofta beskrivs knsakten
som en handling, ngot som riddaren utfr mot jungfrun och p s vis
fr makt ver henne. I samlaget gr han sig till gare av hennes kropp,
och drefter tillhr hon honom och ingen annan.
Det hr r tankar som gr utanfr islndska riddarromaner och
medeltidens aristokrati. S har man resonerat i mnga patriarkala
samhllssystem, konstaterar Simone de Beauvoir:
Eftersom mannen i det patriarkala systemet har blivit herre ver kvinnan blir samma egenskaper som r skrmmande hos djur eller otmjda
element vrdefulla tillgngar fr den gare som lyckats tmja dem. Av
vildhstens gld och kraften i blixtar och vattenfall har mannen skapat
redskap fr sitt vlstnd. P samma stt vill han tillgna sig kvinnan i
hela hennes orrda rikedom. Rationella motiv spelar skert en viss roll
i de dygderegler som ptvingas den unga kvinnan: brudens oskuld r
lika ndvndig som hustruns kyskhet fr att fadern inte ska lpa ngon
risk att f lmna sina tillgngar i arv till frmmande barn. Men kvinnans
oskuld blir ndvndig p ett mer direkt stt nr mannen betraktar hust
run som sin personliga egendom.659

197

mandom och mdom

Simone de Beauvoir menar att idn om gande inte kan frverkligas
positivt. Man kan i sjlva verket aldrig ga ngon eller ngot. Drfr
grs ansprken p gande i ett slags negativ mening: man frskrar sig
om att ngot r ens eget genom att hindra andra frn att anvnda det.
S ocks med den unga kvinnan, ppekar de Beauvoir. Att ervra en
jungfru r en unik och absolut upplevelse, eftersom ingenting r mer
trvrt fr mannen n det som aldrig har tillhrt ngon mnsklig
varelse. Men hon blir inte hans frrn hennes rikedom r frbrukad
och frstrd: Genom att sprcka mdomshinnan kommer mannen
att ga den kvinnliga kroppen p ett mer intimt stt n genom en penetrering som lmnar den orrd.660 Deflorationen blir en handling
som inte kan gras ogjord, och i den bekrftar mannen sitt grepp om
kvinnan och hennes kropp.
De hr tankarna avspeglas tydligt i senmedeltidens islndska kllor och d inte bara i riddarromanerna. Hr finns skl att pminna
om ett brllopstal som finns bevarat i en islndsk handskrift frn
senmedeltidens slut. Talet till bruden hlls d brudgummen verlmnade sina gvor till henne och beskriver vad hon kan vnta sig av
brllopsnatten. Nr mannen kommer till henne ska hon gra plats fr
honom i sngen, och om hon upptcker ngot hos honom som hon
inte tidigare har sett ska hon gldja sig. D vill mannen ge henne en
gva som hon kommer att ha stort nje av, sger talaren. Av den ska
jungfrun knna vlbehag och njutning: Nu har du gjort ett gott byte,
ftt mycket gott utan att betala fr det, och ven om han frdrvar det
som du lgger under hans vlde s har han sjlv rtt att ta det.661 P
sin brllopsnatt ska bruden verlmna sin jungfrudom till brudgummen lgga den under hans vlde som det str i talet och om han
frdrvar den ska hon veta att det r hans rtt att gra s. En hustru
ger inte sin kropp. Nr mannen vl har deflorerat henne tillhr hon
fr alltid honom.
Nr den sexuella samvaron mellan man och kvinna skulle beskrivas p Island under senmedeltiden sattes mandom mot mdom. Jag
menar att de hr orden, mandom och mdom, fngar sexuella tankemnster som hade en avgrande betydelse fr islndska aristokrater
under 1300-talet. Dessa tankemnster medverkade till att tydligare
198

mandom och mdom

definiera aristokratin som grupp och dess medlemmar som mn och
kvinnor. Mdomen understrk det oskuldsfulla hos den aristokratiska kvinnan. Den talade om att hon saknade sexuella erfarenheter,
att hon fortfarande var jungfru och skulle vara s fram till sin brllopsnatt. Mandomen hade en vidare innebrd. Den lyfte snarare fram
det anstndiga hos den aristokratiske mannen, att han upptrdde hnsynsfullt och som en god mnniska nr han mtte en jungfru. Men
mandomen antydde ocks mod och djrvhet. Om situationen krvde
det var han beredd att agera annorlunda. Om jungfrun avvisade honom och satte sig p tvren, kunde han tvinga henne till underkastelse
och ta det som han ansg tillhrde honom.

199

summary
manhood and maidenhood

Sexuality, Homosociality, and Aristocratic Identity

in Late Medieval Iceland
In the thirteenth century, Icelandic society underwent a series of profound changes. The political elite became more integrated into the
Norwegian aristocracy, which enabled the Norwegian king to increase
his power over the Icelandic people. During the years 1262 through
1264, the Icelanders agreed to pay tax to him and thus Iceland evolved
into a more organized and hierarchical society. The last part of the
Free State period was characterized by political antagonism between
chieftains who tried to outmaneuver one another in various ways.
These men considered themselves primarily as antagonists; more rarely they described themselves as a distinct social group with distinc
tive values.
However, this gradually changed when Iceland became a tributary
to the Norwegian king and the political elite was reorganized. The formation of the Icelandic aristocracy took place mainly during the fourteenth century. Powerful official families emerged and, by the middle
of the century, almost every man in the administration of Iceland had
a father who had been a governor (hirstjri), a sheriff (sslumar) or
a lawman (lgmar). To greater extent than earlier these officials married daughters of other officials, which caused the distance to other
social groups to increase. Representing the Norwegian (and later the
Danish) crown, these men developed a stronger aristocratic identity. Their mutual understanding grew and so did their sense of being
members of a chivalry.

manhood and maidenhood

Along with political changes came new ways of thinking about
sexuality. During the Free State period, concubinage had been a crucial element of the chieftains political networks. The power of Icelandic chieftains depended upon support from influential farmers and
consequently they often chose daughters or sisters of these farmers
for their concubines in order to strengthen the bonds of friendship
and solidarity between them. However, the need for these vertical
alliances diminished as service to the king became the basis for political power. The system of concubinage lost its political significance
in Iceland and aristocratic marriages were now considered a better
form of alliance. The monogamy norm grew stronger in society, as
did the idea that women should be virgins when they married. Under
the influence of the Church, marriage was made into a more personal
contract between a man and a woman, even though it still served important political and economic functions for aristocratic families. The
humble and innocent woman became an ideal and female virginity
gained a value it had never had before.
The purpose of this study has been to show how political and
sexual strategies interacted when the Icelandic elite was reorganized
and developed a stronger aristocratic identity in the late Middle Ages.
Emphasizing certain sexual norms was a way for the elite to define
its own group and sexuality functioned as an important component
when forming an aristocratic self-image. In the Icelandic romances
it becomes clear that sexuality was frequently used to make distinctions of various kinds. Sexuality served as a marker to distinguish the
chivalrous from the common, the human from the monstrous and the
masculine from the feminine.
There are many romances from late medieval Iceland, yet they have
not been studied much by historians. These narratives have often been
regarded as too excessive and unrealistic to qualify as source material.
This study, however, shows how Icelandic romances can be used in
historical studies. Thirty-five romances have been examined. Of these,
thirty are considered indigenous riddarasgur. The indigenous riddara
sgur written in Iceland in the fourteenth and fifteenth centuries
tell the story of a chivalrous knight who sets off in search of power
202

summary
and glory. On his adventures in far away countries, he encounters
other chivalrous knights and together they fight against heathens and
berserks. The knight also searches for a beautiful princess to marry.
In fact, the bridal quest is the main plot of many of these narratives.
The romance corpus of this study also includes five fornaldarsgur.
These five sagas are contemporary with the indigenous riddarasgur
and they share many similarities, although the fornaldarsgur are set
in the Nordic countries and depict the lives of Nordic princes in ancient times. In my opinion, they are all to be considered romances
written for the Icelandic aristocracy. These riddarasgur and fornal
darsgur reflect a changing aristocracy in that they express a strong
fascination for a chivalrous society: a political system where the king
grants favours to those who faithfully serve him, a chivalry that stays
together at the threat of danger, and a chivalrousness that turns the
knight into a nobler man.
As Icelandic society transformed, a courtly literature emerged
that reveals the aspirations of the political elite: to become a chivalrous aristocracy with distinctive values and behaviors. In this aspect,
the romances reflected changes in society. But these romances also
changed society. Literature was dialogical. It described the manners
of chivalrous knights and chaste maidens and thus what was expected
of aristocratic men and women. This dissertation suggests that Icelandic romances provided a framework of sexual interpretation for the
aristocratic audience and in different ways constructed an aristocratic
sexuality.
In the romances, a homosocial pattern emerges, reflecting changing conceptions of male friendship in the aristocracy. In these narratives, it is the friendship between equal knights that matters. Chivalrous men seek each others company and the strong bonds between
them often affect the way they act sexually. A true knight does not live
with a concubine. He wishes to contract a marriage which makes him
more admirable and gives him more power. According to his worldview, marriage will enhance his reputation and widen his political network. Consequently, the most beautiful and richest maiden becomes
the most desirable one. Nevertheless, there is a homosocial order to
203

manhood and maidenhood

be followed and if she is already promised to another knight he has to
accept this fact.
A chivalrous knight is able to control his sexual desires and he
also considers the consequences of his actions. These characteristics
distinguish him from other men in the romances. The heathen, for
example, acts without respecting the rules of chivalry. He lacks the
ability to reason and his urges cannot be subdued. These traits apply
to the berserk as well. He promises the maiden not to rape her, but the
monstrous part of him makes it hard for him to keep this promise.
Neither of these two the heathen and the berserk can be trusted.
They constitute a threat to the homosocial order of chivalrous society
and must therefore be eliminated.
The significance of monstrosity in the Icelandic romances is not
to be underestimated. Monsters exist to demarcate the homosocial
bonds of knights and to call attention to borders that cannot be crossed. A chivalrous knight does not keep a courtly lady as his concubine
or kill another man to get his wife. However, it takes more than dissociation from heathens and berserks for the knight to show that he is
different. He needs to interact with these monsters, defeat and finally
kill them, in order to display his chivalrous masculinity. This undertaking is a way of demonstrating to others that he has learned to control
the urges of his body.
Sexuality was also important in distinguishing aristocratic women
from other women. In the late Middle Ages, Icelandic aristocrats interest in virginity increased partially as a result of a stronger patrilineal way of thinking. The maiden was now given a greater economic
value. An aristocrat who wanted to be sure of the paternity of his oldest son who would inherit his manor if he only happened to own
one chose a wife that was a virgin. In other words, there had to be a
maidenhood to be taken on the wedding night. This fact is also poin
ted out in an Icelandic wedding speech from the late Middle Ages;
after he has presented gifts to his wife, the husband has the right to
destroy (spilla) her virginity.
However, the aristocratic approach to virginity was tinged with
ambivalence. There was something both enticing and frightening
204

summary
about the sexuality of young women. The maiden was adored because
of her chastity and her pure thoughts. Since she was not yet sexually
active, she possessed an innocence that other women had lost. The
maiden was desirable because she was still intact. On the other hand,
she was not considered to have had any real knowledge of being a
woman. The maiden had not yet experienced sexual intercourse and
hence did not know what it meant to be a wife and a mother. This
detail made it difficult for her to curb her sexual desires and to resist
men who wanted to deprive her of her virginity. In this regard, she was
a source of deep worry.
Icelandic romances highlight the polarity between men and women, while the otherness of women enables the knights to define
themselves as masculine. It is important for these men to demonstrate
that they are what women cannot be and often this is carried out by
sexual means. For example, the romances use lascivious maidens to
emphasize the self-restraint and decency of the knight. These women
exist to tempt the knight and accuse him of deceit and assault. In addition, they create situations in which the knight can prove to those
around him that he unlike these women is able to bridle his desires.
Even chaste maidens can serve as foils for the male hero. This fact
applies particularly to so-called maiden kings ruling great kingdoms,
claiming masculinity and refusing to submit to a man. These women
reign by virtue of their virginity and if the knight wishes to conquer a
maiden king and her empire he must deflower her. Once it is known
that the maiden king has lost her virginity, she cannot maintain her
masculine identity and her political power. Sexual intercourse makes
the maiden a woman, the knight a man, and creates a hierarchical
order between them. Sex is frequently described as an act that the
knight does to the maiden and through which he obtains power over
her. In this way, she is compelled to surrender and accept his offer of
wedlock. Through the sexual act the knight makes himself owner of
her body and from then on she and her properties belong to him and
no other.
As representatives of the Norwegian crown, the Icelandic aristocracy had a need to define itself as a distinct social group within so205

manhood and maidenhood

ciety. It was important to these men to form an aristocratic fellowship and to distinguish themselves from other people. The romances
served both these purposes. They reinforced a sense of togetherness
within the aristocracy, but they could also be used to draw boundaries
between themselves and those outside of this homosocial group, both
men and women.
The reorganization and formation of the Icelandic aristocracy in
the late Middle Ages is similar to how other medieval aristocracies
were transformed. The societal changes in Iceland followed the general pattern found in the rest of Europe. Therefore, this dissertation
can be viewed as a study of European society which was in the process
of becoming more homogenous. It was a society in which organized
states emerged, the teachings and norms of the Church heavily influenced social life, and political elites were reorganized and found new
ways to legitimize their power. The results of this dissertation show
how political and sexual strategies interacted in the formation of the
Icelandic aristocracy in the late Middle Ages. Furthermore, at a more
general level, they indicate the significance of sexuality as a political
force in medieval society.

206

appendix
islndska riddarromaner
Avhandlingens slutsatser grundas framfr allt p lsningar av islndska riddarromaner frn senmedeltiden. En vergripande diskussion
om riddarromanerna som historisk klla frs i det fjrde kapitlet, men
de korta innehllsreferaten nedan kan frhoppningsvis gra det ltt
are fr lsaren att orientera sig bland de trettio riddarsagor och fem
fornaldarsagor som utgr underskningens korpus. Hr finns ocks
dateringar av de enskilda sagorna och uppgifter om vilka handskrifter
som ligger till grund fr de utgvor som anvnds. Uppgifterna om
bevarade handskrifter r, om inte annat anges, hmtade frn sagornas
artiklar i uppslagsverket Medieval Scandinavia: An Encyclopedia och
dateringen av handskrifterna fljer registervolymen till Ordbog over
det norrne prosasprog.662
Ngra ord om utgvorna som anvnds i avhandlingen kan ocks
vara p sin plats. Som filologen Jon Gunnar Jrgensen ppekar finns
inga handskrifter som innehller sagor i original. Det som man hittar i handskrifterna r avskrifter, och de r sllan fullstndiga. Det
har nd funnits en strvan hos mnga utgivare att terskapa originalsagor, och det har resulterat i vad Jrgensen kallar restituerende
tekstutgaver. Med det menar han utgaver der det er forskt etablert
en mer opphavlig eller mer enhetlig tekst enn den de enkelte tekstvitner formidler.663 P s vis framstr sagorna i mnga utgvor som mer
helgjutna n vad de r i handskrifterna. Det mste frsts historikern
vara medveten om nr han lser de islndska riddarromanerna och
anvnder dem som historisk klla.

mandom och mdom

Adonias saga
Adonias saga har daterats till sent 1300-tal.664 Den finns bevarad i ett
fyrtiotal handskrifter, och Agnete Loths utgva frn 1963 fljer i huvudsak AM 593 a 4, en pergamentshandskrift frn 1400-talets senare
hlft. Handlingen i Adonias saga utgr frn en profetia att det barnlsa
kungaparet i Siria en viss natt ska kunna avla ett barn som i framtiden
kan verta regeringsmakten. En ond hertig frsker d pverka tronfljden genom att ha samlag med drottningen sedan han har frt bort
kungen och lst in honom i sin egen borg. Senare fder drottningen
en son, och det gr ven hertigens dotter som kungen har gjort gravid
under sin fngenskap. Nr kungen efter ngra r avsljar fr hovet att
han inte r far till drottningens barn blir han ddad av hertigen. Sagan fljer sedan hur Adonias, kungens son, frsker och till sist lyckas
ervra sin fars rike.

la flekks saga
la flekks saga skrevs sannolikt vid sekelskiftet 1400 eller kort dessfrinnan.665 Den finns bevarad i runt trettiofem handskrifter, och ke
Lagerholms utgva frn 1927 r baserad p handskrifterna AM 589 e
4 frn senare hlften av 1400-talet och AM 181 k folx frn 1600-talets
mitt. Sagan berttar hur li flekkr, den engelske kungens son, stts ut
i skogen fr att d. Dr hittas han av ett ldre par som lter honom
vxa upp hos dem. I vuxen lder gifter han sig med en mkung, men
p sin brllopsnatt fr han en frbannelse lagd p sig av ett troll och
frvandlas till en varg som sprider skrck frst i sin hustrus rike och
sedan hos den engelske kungen och hans understar. Nr li flekkr senare blir lst ur sin frbannelse, tervnder han till det engelska hovet
och terfrenas med sin hustru. Med tiden eftertrder han sin far som
engelsk kung.

208

appendix

Blmstrvallasaga
Blmstrvallasaga har daterats till 1400-talet.666 Den finns bevarad i
drygt trettio handskrifter, alla p papper, och Theodor Mbius utgva frn 1855 fljer handskriften AM 522 4x frn 1600-talet. Sagan
utspelas till stora delar i Blmstrvllr, ett afrikanskt paradis dit tv
brder kommer med var sitt flje. Etgar har i sin ungdom ddat en
drake och ervrat ett kungarike, medan ki har bott hos en jtte och
levt med hans dotter i tretton r. Brderna har varit skilda t sedan
barndomen, och de knner drfr inte igen varandra nr de mts i
Blmstrvllr. Dr strider de om makten i riket tills det slutligen framkommer att de bda r sner till en mktig hertig. Sagan slutar i en
praktfull brllopsfest dr brderna gifter sig med var sin prinsessa. I
prologen till Blmstrvallasaga psts att sagan berttades p tyska nr
den norske kungen Hkon den gamle gifte bort sin dotter med den
spanske kejsarens son.

Bsa saga ok Herraus

Bsa saga ok Herraus har daterats till tiden fre 1300-talets mitt.667
Kanske r sagan ngot yngre.668 Bsa saga ok Herraus finns i tv red
aktioner. Den ldre r bevarad i pergamentshandskrifter frn 1400talet, den yngre i pappershandskrifter frn 1600- och 1700-talen. I
avhandlingen diskuteras den ldre redaktionen, och Otto Luitpold
Jiriczeks utgva frn 1893 av det som han kallar Die ltere Bsa-Saga
fljer i huvudsak handskriften AM 586 4 frn 1400-talets senare hlft.
Sagan berttar hur den hviske prins Herraur och hans impulsive
vn Bsi, son till en viking, tvingas ge sig av p en ventyrlig resa fr
att hmta hem ett gammsegg, ett slags drakgg. Under frden befriar
vapenbrderna en tillfngatagen prinsessa som Herraur trolovar
sig med. Men fre brllopet blir prinsessan bortrvad, och Bsi och
Herraur mste ge sig av p nytt den hr gngen fr att ta tillbaka
prinsessan. Det lyckas de med, och p terresan rvar Bsi bort en
annan prinsessa som han senare gr till sin hustru. Drefter blir
vapenbrderna kungar i var sitt rike.

209

mandom och mdom

Brings saga
Brings saga skrevs sannolikt tidigt p 1300-talet.669 Den finns bevarad i nrmare sextio handskrifter, och Gustaf Cederschilds utgva
frn 1884 fljer AM 580 4 som har daterats till tiden 13001325.
Brings saga berttar om en ung greves frsk att terervra sitt tyska grevskap. Handlingen utspelas vid flera europeiska furstehov, och
verallt beundras Bringr fr sin enorma sknhet. Vid det frankiska
hovet blir han vn med den grekiske kejsaren, och nr de tillsammans
har lyckats besegra en saracenerarm erbjuds han ett ktenskap med
Vindemia, kejsarens syster. Men frst vill Bringr terta sitt rike, och
vgen dit leder honom till de stora stderna p kontinenten. verallt
finns kvinnor som frsker frfra honom, men Bringr avvisar dem
alla. Nr han s till sist med Guds hjlp har ftt sitt grevskap tillbaka och gift sig med Vindemia blir han vald till romersk kejsare.

Dmusta saga
Dmusta saga har daterats till 1300-talet.670 Den finns i nrmare tjugo
handskrifter, och Louisa Fredrika Tan-Haverhorsts utgva frn 1939
terger pergamentshandskriften AM 557 4, som endast r bevarad i
fragment, frn 1400-talets frsta hlft och pappershandskriften JS 27
folx frn ca 1670. Dmusta saga berttar om riddaren Dmusti som
hett lskar Gratiana, en grekisk prinsessa. Nr hon trolovas med en
annan man blir Dmusti s svartsjuk att han slr ihjl sin rival. Strax
drefter dr Gratiana. D uppenbarar sig jungfru Maria fr Dmusti
och ber honom att uppska Gratianas grav. Vl dr strider han mot en
vldig jtte som till sist berttar fr honom hur prinsessan kan vckas
till liv igen. Nr Gratianas far fr veta att hans dotter lever blir Dmusti frlten, och riddaren fr gifta sig med prinsessan. Han eftertrder
senare sin svrfar som grekisk kejsare, men efter en tid p tronen abdikerar han till frmn fr sin son och lever sedan som eremit.

210

appendix

Dnus saga dramblta

Dnus saga dramblta r frn 1300-talet.671 Den finns bevarad i tre redaktioner frdelade p fyrtiofem handskrifter. I avhandlingen hnvisas till den ldsta redaktionen som gavs ut 1960 av Jnas Kristjnsson.
Hans utgva fljer AM 575 a 4 frn sent 1300-tal och Holm papp 16
4x frn 1600-talets mitt. Dnus saga dramblta skildrar mtena mellan Dnus, den egyptiske tronfljaren, och Philotemia, en afrikansk
prinsessa. Bde r vermodiga (drambltir) och nonchalanta, och de
vill ingenting hellre n att frnedra varandra. Med magi kan Philotemia locka Dnus till sin sng fr att f honom hnad och misshandlad. Dnus hmnas med att stlla upp en frtrollad tavla i Philotemias
sngkammare som fr henne och hela hovet ven rkebiskopen att
kasta sina klder och nakna dansa framfr gonen p den frvnade
stadsbefolkningen. Det r frst nr Dnus tvingar Philotemia till samlag som tvlan mellan dem upphr, och sagan slutar med en skildring
av deras storslagna brllop.

Ectors saga
Ectors saga har daterats till sent 1300-tal eller tidigt 1400-tal.672 Den
finns bevarad i fyrtiofem handskrifter, och Agnete Loths utgva frn
1962 fljer AM 152 fol frn tidigt 1500-tal. Ectors saga berttar om sju
riddare som under ett r lmnar varandra fr att p egen hand vinna
ra och bermmelse. Riddarnas ventyr skildras i tur och ordning, och
hr frekommer strider mot svl jttar och troll som brsrkar och
hedningar. Nr ett r har gtt och riddarna strlar samman, saknas
en av dem. Aprival sitter fngen hos den mesopotamiske kungen, och
de vriga sex riddarna skyndar dit fr att befria honom. I ett blodigt
slag som sagans frfattare daterar till den frsta julidagen 377 r fre
Jesu lidande lyckas riddarna besegra mesopotamierna och befria sin
vapenbroder. Fienderna frsonas dock, och den turkiske prins Ector,
en av de sju riddarna, fr kungens vackra dotter till hustru.

211

mandom och mdom

Flres saga konungs ok sona hans

Flres saga konungs ok sona hans har daterats till 1300-talets mitt.673
Den finns i runt fyrtiofem handskrifter, och ke Lagerholms utgva
frn 1927 terger AM 343 a 4 frn 1400-talets senare hlft. Ett blad i
handskriften tros vara yngre, frn 1600-talet. Flres saga konungs ok
sona hans berttar hur kung Flres rvar bort prinsessan Eln och
tvingar henne till ktenskap och samlag. Senare fder hon tre sner.
Nr Flres vid ett tillflle r borta fr Eln hjlp av sin far att fly, men
deras skepp frliser och svl Eln som hennes sner antas ha dtt.
Mnga r senare blir Flres rike angripet av en stor arm, och under ett blodigt slag blir tre riddare i fiendehren tillfngatagna. Natten innan de ska avrttas berttar riddarna sina livsden fr varandra.
Flres hr deras berttelser och inser att de tre mnnen r hans sner
som rddades vid skeppsbrottet men skildes frn varandra. Han bendar drfr riddarna, och senare frsonas han ocks med dem.

Gibbons saga
Gibbons saga r frn 1300-talets mitt.674 Den finns i mer n trettio
handskrifter och fragment, och R. I. Pages utgva frn 1960 bygger p
AM 335 4 frn ca 1400, Holm perg 7 fol frn 1400-talets senare hlft
och AM 529 4 frn 1500-talets frsta hlft. Gibbons saga handlar om
en frankisk prins vid namn Gibbon som frst attraheras av Greka, en
grekisk prinsessa, och vill gra henne till sin hustru. Men nr Gibbon
fr hra talas om Florentia, en indisk mkung, blir han mer intresserad av henne. Han uppsker mkungen, och nr hon lurar honom
blir han hmndlysten och vldtar henne. De lever tillsammans i ett r
innan Gibbon tervnder till Greka och gifter sig med henne. Flera
r senare dyker Eskopart, Florentias son, upp vid det grekiska hovet.
Gibbon r hans far, och nu vill Eskopart hmnas p honom fr allt
som han har utsatt mkungen fr. Far och son strider mot varandra,
men Greka hjlper dem att frsonas.

212

appendix

Gngu-Hrlfs saga
Gngu-Hrlfs saga har daterats till tidigt 1300-tal.675 Den finns bevarad i en handfull medeltida handskrifter, och Carl Christians Rafns
utgva frn 1830 fljer AM 152 fol frn tidigt 1500-tal. Sagan har ftt
sitt namn efter Hrlfr som r s stor att ingen hst orkar bra honom en hel dag och som drfr mste g nr andra rider. Han tar
sig att som ombud fr den jutiske jarlen orgnr fria till Ingigerr, en
rysk prinsessa. Under resan dit intrffar de mest mrkliga saker: han
strider mot brsrkar, han vinner en dd mans vnskap, han utrustas
med magiska vapen och han fr sina ftter avhuggna. Nr GnguHrlfr till sist har befriat Ingigerr ur fngenskap och ddat den man
som har drpt hennes far, fr han sjlv gifta sig med henne. Den jutiske jarlen r d inte lngre i livet, och det blir drfr Gngu-Hrlfr
som vertar jungfrun och makten i det ryska riket.

Hlfdanar saga Eysteinssonar

Hlfdanar saga Eysteinssonar r tidigast frn 1300-talets mitt.676 Sagan
finns i tre redaktioner. Den ldsta redaktionen r den som r tergiven
i handskriften AM 343 a 4 frn 1400-talets senare hlft. AM 343 a
4 ligger ocks till grund fr Franz Rolf Schrders utgva frn 1917.
Hlfdanar saga Eysteinssonar berttar hur den norske smkungen Ey
steinn ddar en rysk hrskare, ervrar hans rike och skickar sin son
Hlfdan att hmta dit Ingigerr, hrskarens dotter, som har vuxit upp
hos en av rikets jarlar. Men nr prinsessan Ingigerr ser norrmnnen
nrma sig byter hon skepnad med sin trlkvinna och flyr med jarlen. Flera r senare fr Eysteinn besk av tv frmlingar som mrdar
honom och sedan frsvinner. Hans son fr aldrig fatt i de skyldiga.
Men nr Hlfdan vid ett tillflle kmpar mot en viking som frsker
ta makten i hans rike fr han hjlp av en man som visar sig vara den
ryske jarlen. Det framkommer nu att jarlen och prinsessan var frmlingarna som mrdade kung Eysteinn, och nr Hlfdan har frsonats
med dem gr han prinsessan till sin hustru.

213

mandom och mdom

Hjlms saga ok lvis

Hjlms saga ok lvis r troligen frn 1400-talet.677 Den finns bevarad i ver trettio handskrifter, och i sin edition frn 1970 anvnder
Richard Harris BR 5 fol frn sent 1600-tal som huvudtext. Hjlms
saga ok lvis utspelas i ett sagoland som regeras av kung Ingi och
hans hustru La. Kungen brjar bli gammal, och La som senare
visar sig vara syster till ett troll intresserar sig mer fr sin styvson
n sin man. Den stilige Hjlmr r vnlig mot henne, men nr hon
vid ett tillflle ber honom att ha samlag med henne blir han rasande.
Senare uttalar hon en frbannelse som tvingar Hjlmr och hans vapenbroder lvir att ska upp en prinsessa och utfra ngra farofyllda
uppdrag t prinsessans far. Sjlv lgger Hjlmr en frbannelse p
La som gr henne frstenad. Nr han efter mnga ventyr tervnder hem blir hans styvmor brnd till dds.

Hrlfs saga kraka ok kappa hans

Hrlfs saga kraka ok kappa hans r svrdaterad. Den r sannolikt
skriven under 1300-talet eller mjligen det tidiga 1400-talet.678 Sagan finns bevarad i nrmare fyrtio handskrifter, och Desmond Slays
utgva frn 1960 fljer AM 285 4x frn 1600-talets mitt. Hrlfs saga
kraka ok kappa hans berttar en mrk slktsaga. Den har sitt namn
efter danernas kung Hrlfr som r son till en kung och hans dotter
och som till sist ddas av sin halvsyster. Sagan skildrar bland annat
hur Hrlfr samlar en grupp krigare frn de nordiska lnderna som ska
strida med honom. Bland dessa finns en man vars far har blivit frvandlad till bjrn och en annan som har tvingats att ta ett trolls hjrta
och dricka dess blod fr att bli modigare. Tillsammans strider de mot
svearnas kung fr att Hrlfr kraki ska terf sitt frlorade fadersarv.
De utkmpar ocks en blodig strid mot Hrlfrs halvsyster som med
trolldom lyckas dda dem allihop.

214

appendix

Jarlmanns saga ok Hermanns

Jarlmanns saga ok Hermanns har daterats till sekelskiftet 1400 eller kort drefter.679 Den finns i mer n sextio handskrifter frdelade
p tv redaktioner. I avhandlingen hnvisas till den ldre redaktionen som 1963 gavs ut av Agnete Loth. Hennes utgva r grundad
p handskriften AM 556 b 4 frn 1400-talets slut. Jarlmanns saga
ok Hermanns handlar om en frankisk kung och hans vapenbroder.
Hermanns regentskap r framgngsrikt, men han saknar en hustru
som kan ge honom ra och fda en arvinge. Jarlmann freslr drfr
att hans herre ska fria till prinsessan Rkilt, som r omtalad fr sin
stora sknhet. Det blir till sist Jarlmann som framfr kungens frieri
till prinsessan, men innan de kan lmna hennes hemland och bege sig
till frankerriket mste han besegra en annan friare som vill ha prinsessan. Under brllopet blir Rkilt bortrvad av en illvillig kung, och
vapenbrderna r tvungna att dda honom och hans skrckinjagande
moster innan prinsessan kan bli Hermanns hustru. Vid deras brllop
belnas Jarlmann fr sin trofasthet; han fr Hermanns syster till hustru och halva frankerriket att regera ver.

Jns saga leikara

Jns saga leikara r sannolikt frn 1300-talet.680 Den finns bevarad
i tolv pappershandskrifter, och Martin Soderbacks edition frn 1949
fljer Holm papp 17 II 8x frn 1600-talets mitt.681 Sagan berttar om
Jn, en frankisk riddare, som kommer till ett hov och dr fr mta
kungens vackra dotter. I hemlighet har Jn samlag med prinsessan,
och det r nra att de blir upptckta av kungen och hans hovmn.
Tidigare har Jn lyckats dda en drake, och nr kungen vill ge honom en belning fr det vljer han att bli gare till en varg som lnge
har delagt riket men nu har infngats. Samtidigt berttar han om sitt
frhllande med prinsessan och ber att f henne till hustru. Vargen
visar sig vara en prins som har ftt en frbannelse lagd p sig av sin
elaka styvmor. Han blir Jns vapenbroder, och tillsammans stenar de
styvmodern, brnner upp hennes kropp och kastar askan i havet. Nr
215

mandom och mdom

svrfadern dr vertar Jn makten i hans rike. Fram till dess styr han
ett jarldme.

Kirialax saga
Kirialax saga har daterats till 1300-talets mitt.682 Den finns bevarad i
ett femtontal handskrifter, och Kristian Klunds utgva frn 1917 baseras p tre av dem: AM 589 a 4 frn 1400-talets senare hlft, AM 489
4 frn 1400-talets mitt och AM 532 4x frn sekelskiftet 1700. Kirialax
saga handlar om en grekisk prins vid namn Kirialax och hans ventyr runtom i vrlden. Prinsen deltar i tornerspel, reser till det heliga
landet fr att se Jesu kors, besker de trojanska hjltarnas gravar och
strider mot vldiga jttar och hemska monster. Kirialax visar ocks
prov p militrstrategisk skicklighet; vid ett tillflle skrmmer han
bort fiendehrens elefanter med mss. Under en resa mter han Florencia, en grekisk prinsessa som han bestmmer sig fr att ervra. Nr
Kirialax har besegrat hennes bror fr han gifta sig med henne, och vid
brllopet verlmnar hennes far sitt rike och sin kejsartitel till honom.

Konrs saga keisarasonar

Konrs saga keisarasonar har daterats till tidigt 1300-tal.683 Sagan
finns bevarad i nrmare femtio handskrifter, och Gustaf Cederschilds utgva frn 1884 fljer Holm perg 7 4 frn 1300-talets brjan och Holm perg 7 fol frn 1400-talets senare hlft. Dessa terger en
ldre redaktion av sagan. En yngre, frkortad redaktion finns bland
annat i en pergamentshandskrift frn tidigt 1400-tal. I Konrs saga
keisarasonar fr lsaren flja en saxlndsk prins som reser sderut fr
att fria till en grekisk prinsessa. Med p resan finns ocks Rbert,
hans vapenbroder, som till skillnad frn prinsen talar flera sprk och
drfr ska agera tolk. Men vl framme vid det grekiska hovet utger sig
Rbert fr att vara prins Konrr s att han sjlv kan f prinsessan.
Sedan Rberts planer har avsljats mste Konrr p flera stt vertyga prinsessans far att han verkligen r en saxlndsk prins innan han
fr gifta sig med henne.
216

appendix

Mgus saga jarls

Mgus saga jarls finns i tv huvudredaktioner, en ldre frn ca 1300
och en yngre frn ca 1350.684 Dessa r bevarade i omkring sjuttiofem handskrifter p pergament eller papper. I avhandlingen hnvisas
till den ldre, kortare redaktionen som gavs ut 1884 av Gustaf Cederschild. Hans utgva r i huvudsak grundad p AM 580 4 frn
tidigt 1300-tal. Mgus saga jarls berttar om fyra brder som tvingas
gmma sig i skogen sedan en av dem har slagit ihjl den saxlndske
kejsaren efter ett parti schack. Brdernas far r vasall till kejsaren, och
kejsarens son gr allt fr att f tag i dem. Den som till sist lyckas frsona parterna r Mgus, brdernas svger, som i olika frkldnader
har vistats vid hovet.

Mrmanns saga
Mrmanns saga har daterats till 1300-talets frsta hlft.685 Den finns i
drygt trettio handskrifter, och Desmond Slays utgva frn 1997 terger flera av dem. Mina hnvisningar r till A-texten och handskrifterna Holm perg 6 4 frn tidigt 1400-tal, AM 179 folx frn 1600-talet
och Trinity L 2 14x frn 1700-talet. Sagan berttar hur Mrmann, en
saxlndsk riddare, frsker frm sin far att bli kristen. Nr sonen
vill sl snder hans hedniska belten blir fadern vldsam, och det slutar med att Mrmann ddar honom. Hans mor frgiftar d sin son,
och svrt sjuk av spetlska reser Mrmann till det sicilianska hovet
dr han blir botad av prinsessan Cecila. De gifter sig s smningom,
men den frankiska nkedrottningen som lnge har varit intresserad av
Mrmann lyckas med trolldom f honom att glmma sin hustru. Han
gifter sig med nkedrottningen, och frst sedan Cecila kltt ut sig till
man och med Guds hjlp besegrat Mrmann i en tvekamp vinner hon
honom tillbaka. nkedrottningen kastas i en fngelsehla, och Mrmann blir med tiden siciliansk kung.

217

mandom och mdom

Nitida saga
Nitida saga har daterats till 1300-talets mitt eller dromkring.686 Den
finns i runt sextiofem handskrifter och fragment, och Agnete Loths
utgva frn 1965 fljer AM 529 4 frn 1500-talets frsta hlft och AM
537 4x frn 1600-talet. Nitida saga har ftt sitt namn efter en frankisk
mkung som ingen riddare lyckats f till hustru. Vid ett tillflle blir
Nitida bortrvad av en rysk prins, men fre brllopet frsvinner hon
frn honom. ven Liforinus, en indisk prins, lyckas rva bort henne,
men ocks frn honom rymmer mkungen. Liforinus tervnder
dock frkldd till frankerriket, dr han vistas under vintermnaderna
och lr knna mkungen bttre. Sedan han har duellerat och frsonats
med den ryske prinsen kan han gifta sig med Nitida. Den ryske prinsen fr istllet Liforinus syster till hustru.

Rmundar saga keisarasonar

Rmundar saga keisarasonar r sannolikt frn 1300-talets mitt.687 Den
r bevarad i mer n fyrtio handskrifter, och Sven Grn Brobergs utgva frn 19091912 r baserad p Holm perg 7 fol frn 1400-talets
senare hlft, AM 539 4x frn 1600-talet och AM 540 4x frn 1600-talets senare hlft. Handlingen i Rmundar saga keisarasonar utgr frn
en drm som prins Rmundr har en natt. Han drmmer om en skn
jungfru som ska bli hans hustru, och sagan fljer sedan hans skande
efter henne. Vid ett tillflle blir han svrt srad av en storvuxen prins
som hvdar att jungfrun i Rmundrs drm r hans trolovade. Rmundr fr en bit av hans svrd i sitt huvud, och innan den storvuxne
prinsen dr uttalar han en frbannelse: ingen utom den skna jungfrun ska kunna ta bort svrdsspetsen i Rmundrs huvud. Jungfrun
visar sig vara den indiska prinsessan Elna, och nr Rmundr till sist
hittar henne blir hon hans hustru.

218

appendix

Samsons saga fagra

Samsons saga fagra har daterats till sent 1300-tal eller tidigt 1400tal.688 Den finns bevarad i runt fyrtio handskrifter, och John Wilsons
utgva frn 1953 fljer AM 343 a 4 frn 1400-talets senare hlft. Sagan om prins Samson beskriver hur den iriska prinsessan Valentina
blir bortrvad av Kvintelin, en trollkunnig mjlnarson. I sitt skande
efter prinsessan mste Samson kmpa mot Kvintelins mor, en trollkvinna som hller till vid ett vattenfall. Nr han till sist hittar Valentina blir han lovad att f gifta sig med henne. Fr att sona sitt brott
skickas Kvintelin ivg fr att f fatt i en frtrollad mantel som avsljar
om kvinnan som frsker bra den har varit otrogen eller betett sig
lttsinnigt. Nr han senare tervnder med manteln r det bara Valentina som kan bra den. Kort drefter blir Kvintelin ddad i strid.

Saulus saga ok Nikanors

Saulus saga ok Nikanors har daterats till 1300-talet.689 Mjligen r den
ngot yngre.690 Sagan finns i runt tjugofem handskrifter, och Agnete
Loths utgva frn 1963 fljer AM 343 a 4 frn 1400-talets senare hlft.
Den handlar om prins Saulus och hertig Nikanor som frst strider
om vem som r den bste riddare men som sedan frsonas och blir
vapenbrder. Fr att deras vnskap ska bli starkare beslutas att Saulus
ska gifta sig med Nikanors syster Potentiana. Men strax fre brllopet
blir hon bortrvad av en hednisk hertig som tidigare har krvt att f
henne till hustru. Saulus och Nikanor skyndar efter och lyckas befria
prinsessan. Brllopet mellan Saulus och Potentiana kan nu till sist firas, och nr hedningen tervnder efter ngra r fr att hmnas blir
han och hela hans hr ddad.

219

mandom och mdom

Sigrgars saga frkna

Sigrgars saga frkna har daterats till 1400-talet.691 Det finns mer n
femtio handskrifter bevarade av sagan, och Agnete Loths utgva frn
1965 terger AM 556 a 4 frn 1400-talets slut och AM 588 4x frn
1600-talet. Sigrgars saga frkna berttar om mkungen Ingigerr
som fr en frbannelse lagd p sig av sin elaka styvmor. Frbannelsen gr mkungen hgmodig och grym. Hon tar sig ett mansnamn
och krver att bli sedd som man. Dessutom ddar hon de flesta mn
som friar till henne och stter upp deras huvuden p stnger. Prins
Sigrgarr blir avfrdad gng efter annan och ven utpekad som impotent men nr han till sist tervnder i en dd mans skepnad lyckas
han kuva Ingigerr. Sedan han har utfrt ett srskilt uppdrag och brutit frbannelsen som vilar ver mkungen tar han makten i hennes
rike och gr henne till sin hustru.

Sigrgars saga ok Valbrands

Sigrgars saga ok Valbrands r sannolikt frn 1400-talet.692 Den finns
i omkring tjugo handskrifter, och Agnete Loths utgva frn 1965 fljer Holm perg 10 II 8 och Holm perg 10 III 8 frn 1500-talet samt
AM 523 4x frn sent 1600-tal. I sagan berttas om den vldige hertig
Valbrandr som r satt att frsvara kung Ptolomeus rike. Hertigen vill
grna gifta sig med Florida, kungens dotter, men Ptolomeus vill inte
ha honom som svrson. Han ger istllet Florida till en engelsk prins.
P brllopsnatten smyger Valbrandr in i deras sngkammare och ddar prinsen. Drefter lmnar han landet men terkommer snart fr
att ven dda Ptolomeus. Sedan tar Valbrandr makten i hans rike och
frsker tvinga Florida att bli hans hustru. Strax fre brllopet lyckas
dock Florida fly, och den som senare hmnas hertigens illdd r hennes son Sigrgarr.

220

appendix

Sigurar saga fts

Sigurar saga fts har daterats till 1300-talets frsta hlft.693 Den finns
bevarad i mer n fyrtio handskrifter och fragment, och Agnete Loths
utgva frn 1963 fljer Holm perg 7 fol frn 1400-talets senare hlft.
Sagan berttar hur smundr, hunnernas kung, trolovar sig med prinsessan Sign nr hennes far r ute p hrtg. Nr fadern terkommer
har han trolovat henne med en annan man Sigurr ftr, vallernas
kung och han vgrar drfr att gifta bort henne med hunnerkungen.
P sin brllopsdag blir Sign bortrvad av smundr, och fastn han
erbjuder sitt kungarike som kompensation vill Sigurr p inga villkor
frlikas. Mnnen strider d mot varandra, och nr smundr har besegrat Sigurr avstr han frn prinsessan s att de kan frsonas och bli
blodsbrder. Sigurr firar sitt brllop med Sign, och smundr friar
senare till en annan prinsessa.

Sigurar saga turnara

Sigurar saga turnara r sannolikt frn 1300-talet.694 Den finns i runt
trettio handskrifter, och Agnete Loths utgva frn 1965 terger Holm
perg 7 fol frn 1400-talets senare hlft och AM 1228x frn sekelskiftet
1700. Sagan har ftt sitt namn efter frankerrikets arvtagare Sigurr
som inkognito reser till det grekiska hovet och utmrker sig i tornerspelen dr. Han upptcker att den grekiske kungen hller sin dotter
inlst i ett hgt torn, och eftersom Sigurr r skicklig p att klttra
lyckas han ta sig in till prinsessan. Hela vintern sover han i hennes
sng, och vid tre olika tillfllen r det mycket nra att han blir upptckt av kungen. Nr Sigurr till sist berttar fr den grekiske kungen
vem han egentligen r och erknner att han har legat med prinsessan
blir han nd frlten. Han gifter sig med prinsessan och blir med
tiden bde frankernas och grekernas kung.

221

mandom och mdom

Sigurar saga gla

Sigurar saga gla r frn 1300-talet och har bevarats i runt sextio
handskrifter och fragment.695 Den finns i tv redaktioner, en kortare
och en lngre. I avhandlingen hnvisas till Agnete Loths utgva frn
1963 av den lngre redaktionen. Texten dri r hmtad frn AM 152
fol som har daterats till tidigt 1500-tal. Sagan berttar om Sedentiana,
en frankisk mkung, som regerar sitt rike och vgrar att bli ngons
hustru. Till hennes hov kommer tv saxlndska prinsar som frnedras
och torteras av mkungen. Brderna svr att hmnas, men den som
till sist besegrar Sedentiana r deras yngre bror Sigurr. Med magi
tvingar han mkungen att ha samlag med honom vid tre tillfllen,
och nr det senare framkommer att Sedentiana har ftt en son vljer
hon att abdikera. Nr Sigurr inser att han r far till barnet friar han
till mkungen, och drefter firas deras brllop med pompa och stt.

Tristrams saga ok soddar

Tristrams saga ok soddar skrevs under 1300-talet, mjligen vid sek
lets slut.696 Peter Jorgensens utgva frn 1999 fljer AM 489 4 frn
1400-talets mitt sagans enda medeltida handskrift. Sagan handlar
om Tristram som fr hem prinsessan sodd som hustru till sin morbror, den engelske kungen. Under hemresan dricker Tristram och
sodd en krleksdryck som r avsedd fr kungen och hans brud, och
den gr ungdomarna s frlskade att de inte kan vara ifrn varandra.
sodd tillbringar sin brllopsnatt i Tristrams sng, och snart sprids
ryktet om deras nattliga mten. Men kungen vill inte tro ngot ont
om Tristram och sodd, ven om han flera gnger prvar deras trohet. Efter en tid lmnar Tristram det engelska hovet och beger sig till
Spanaland dr han gifter sig med en annan sodd. Med henne fr han
en son som efter Tristrams dd blir engelsk kung.

222

appendix

Valdimars saga
Valdimars saga har daterats till sent 1300-tal eller senare.697 Sagans
tjugofem handskrifter frdelas p en ldre redaktion och en yngre. Till
den ldre redaktionen rknas AM 589 c 4 frn 1400-talets senare hlft.
Den bildar grund fr Agnete Loths utgva frn 1962. Handlingen i
Valdimars saga kretsar kring prins Valdimars skande efter sin syster
Marmra som har blivit bortfrd av en elak drottning med trollblod
i drorna. Valdimar hittar till sist sin syster i jttarnas land dr hon
vistas hos drottningens tv styvbarn, Blabus och Florida. Med en magisk harpa lockar Valdimar till sig de tre ungdomarna. Han duellerar
mot Blabus och besegrar honom, men drefter frsonas prinsarna och
trolovar sig med varandras systrar: Valdimar med Florida och Blabus
med Marmra. Den elaka drottningen blir ddad i ett blodigt slag dr
hon upptrder som giftsprutande drake.

Viktors saga ok Blvus

Viktors saga ok Blvus r sannolikt frn 1300-talets mitt eller ngot
senare.698 Runt tjugofem handskrifter av sagan finns bevarade, och Jnas Kristjnssons utgva frn 1964 fljer Holm perg 7 fol frn senare
delen av 1400-talet.699 Viktors saga ok Blvus handlar om en frankisk
kung och hans ventyr runtom i vrlden. Viktor fr hra talas om Fulgda, indiernas mkung, och friar till henne. Men hon avvisar hans
frieri och frnedrar honom upprepade gnger. Slutligen beger sig
Blvus, hans vapenbroder, till mkungens rike fr att tvinga henne till
underkastelse. Han botar henne frn en mystisk hudsjukdom, byter
gestalt med henne och lurar en kung som vill gifta sig med Fulgda.
Under berttelsens gng framkommer att Blvus och Fulgda r halvsyskon, och nr Viktor till sist gifter sig med mkungen blir mnnen
allts svgrar. Blvus ingr ktenskap med den lurade kungens dotter.

223

mandom och mdom

Vilhjlms saga sjs

Vilhjlms saga sjs har daterats till sent 1300-tal eller tidigt 1400tal.700 Sagan finns bevarad i nrmare sextio handskrifter, och Agnete
Loths utgva frn 1964 baseras p handskrifterna AM 343 a 4 frn
1400-talets senare hlft vissa delar r frn 1600-talet och AM 527
4x frn 1600-talet. I Vilhjlms saga sjs str att lsa att sagan skrevs
av Homeros, och den berttar om en engelsk prins som ger sig ut i
vrlden fr att ska efter sin frsvunne far. I ett afrikanskt land hittar han slutligen fadern och flera andra kungar som hlls fngna. Nr
kungarna har befriats skyndar Vilhjlmr vidare fr att rdda prinsessan Astrinomia som har blivit bortrvad av en kung. I en hrd strid
ddas kungen, och Vilhjlmr kan sedan gifta sig med prinsessan. Vilhjlmr utropas senare till babylonisk kung.

Vilmundar saga viutan

Vilmundar saga viutan har daterats till mellan 1300 och 1350.701 Det
finns nstan femtio handskrifter av sagan, och Agnete Loths utgva
frn 1964 r grundad p handskrifterna AM 586 4 och AM 577 4
frn 1400-talets senare hlft samt GKS 1006 folx frn 1600-talet. Vil
mundar saga viutan berttar om prins Hjarandi och hans tv halvsystrar, Sley och Gullbr. Prinsen vill inte gifta bort Gullbr, men
hennes tvilling Sley trolovas med en omedgrlig bondson. Fr att
undvika ktenskapet lter prinsessan mrda sin blivande man. Hon
byter skepnad med en trlkvinna och lter sedan mrdaren, trlen
Kolr kryppa, tro att han lever med prinsessan. Trlen lmnar snart
hovet med prinsessan och bostter sig i skogen varifrn han p olika stt skadar mnniskor och djur. Den som senare ddar trlen och
prinsessan r Vilmundr, en ung man som inte r uppvuxen vid hovet
men som hrstammar frn en kung. Nr det framkommer att prinsessan fortfarande lever fr han gifta sig med henne och regera en del av
riket.

224

appendix

jalar-Jns saga
jalar-Jns saga har daterats till 1300-talets frsta hlft.702 Den finns
bevarad i fyrtio handskrifter, och Louisa Fredrika Tan-Haverhorsts
utgva frn 1939 baseras p handskrifterna Holm perg 6 4 frn tidigt 1400-tal och AM 181 1 folx frn 1600-talets mitt. I jalar-Jns
saga berttas om prins Eirekr av Valland som hittar ett portrtt av
en vacker jungfru som han grna vill gifta sig med. Jungfrun visar
sig vara en prinsessa som hlls fngen av en jarl i vntan p att hon
ska bli gammal nog att gifta sig med honom. Tillsammans med prins
Jn, jungfruns bror, kan Eirekr befria henne och gra henne till sin
hustru. En tid drefter besegrar svgrarna jarlen som ocks har ddat
syskonens far och ervrat hans rike. Nr jarlen har avrttats uppstiger
Jn tronen, och senare eftertrder Eirekr sin far som vallernas kung.

225

noter
kapitel 1. sexualitet och samhlle
1
2
3
4

5
6
7

8
9
10

11

12

13

Michel Foucault, Sexualitetens historia. Bd 1: Viljan att veta. vers. Britta Grndahl. Bearb.
Per Magnus Johansson. Gteborg 2002 [1976], s. 8485.
Gayle Rubin, Thinking Sex: Notes for a Radical Theory of the Politics of Sexuality. Pleasure
and Danger: Exploring Female Sexuality. Red. Carole S. Vance. Boston 1984, s. 267.
Jn Viar Sigursson, The Icelandic Aristocracy after the Fall of the Free State. Scandina
vian Journal of History 20 (1995), s. 156157.
Termer som fristat och fristatstiden anvnds ofta nr det islndska samhllet under tidig
medeltid (9301262/1264) diskuteras, men de r fr den skull inte oproblematiska. Under
den tid som avses fanns ingen organiserad statsmakt p Island, och det r drfr missvisande
att beskriva de politiska strukturerna som fristatliga. Vissa historiker vljer istllet att tala om
frstatstiden, men varken det eller folkvldestiden en versttning av islndskans jveldis
ld r termer som fngar det islndska samhllssystemet. I brist p en bttre term anvnder
jag drfr fristatstiden.
Jn Viar Sigursson, The Icelandic Aristocracy after the Fall of the Free State, s. 160161.
Auur Magnsdttir, Frillor och fruar: Politik och samlevnad p Island 11201400. Gteborg 2001, s. 96 och 152153.
I en frordning frn 1308 krver den norske kungen att en man som ska tjna honom som
mbetsman kan visa upp ett intyg om sin ekonomi och sitt upptrdande mot allmnheten.
Hkon Magnssons krav finns i en rttarbot tryckt i Norges gamle love indtil 1387. Bd 3:
Lovgivningen efter Kong Magnus Haakonssns Dd 1280 indtil 1387. Utg. R. Keyser & P. A.
Munch. Christiania 1849, s. 7481.
Auur Magnsdttir, Frillor och fruar, s. 213.
Agnes Siggerur Arnrsdttir, Metode og islandsk middelalderpolitikk. Det 22. nordiske
historikermte, Oslo 13.18. august 1994. Rapport 3: Fra kvinnehistorie til kjnnshistorie? Oslo
1994, s. 27.
Agnes S. Arnrsdttir, Property and Virginity: Change in the Contract of Marriage in the
Middle Ages. Internationalisation in the History of Northern Europe: Report of the Nordsaga
99 Conference, University of Troms, 1721 nov 1999. Red. Richard Holt, Hilde Lange &
Ulrike Spring. Troms 2000, s. 87.
Agnes S. Arnrsdttir, Konur og vgamenn: Staa kynjanna slandi 12. og 13. ld. Reykjavk 1995, s. 122123. Jfr Agnes S. Arnrsdttir, Kvinner og krigsmenn: Kjnnenes stilling
i det islandske samfunnet p 1100- og 1200-tallet. Opubl. hovedfagsoppgave. Universitetet i
Bergen 1990, s. 150.
Grgs: Islndernes lovbog i fristatens tid, udgivet efter det kongelige Bibliotheks Haand
skrift. Bd 2. Kjbenhavn 1852: Festattr, fl. 161, s. 5859 (Grgs Konungsbk); Grgs,
efter det Arnamagnanske Haandskrift Nr. 334 fol., Staarhlsbk, udgivet af Kommissionen
for det Arnamagnanske Legat. Kjbenhavn 1879: Festattr, fl. 153, s. 182183 (Grgs
Staarhlsbk). Jfr Grgs Staarhlsbk, Festattr, fl. 165, s. 194 och fl. 169, s. 201202.
I islndska sagor finns mnga beskrivningar av frbjuden sexualitet som skapade konkurrens
och konflikter mellan fristatstidens mn. Agnes S. Arnrsdttir, Kvinner og krigsmenn, s. 153
och 155; Gurn Nordal, Ethics and Action in Thirteenth-Century Iceland. Odense 1998, s. 142.

noter
14 Auur G. Magnsdttir, stir og vld: Frillulfi slandi jveldisld. N Saga 2 (1988), s.
910.
15 Auur Magnsdttir, Frillor och fruar, s. 95. Se ven Agnes S. Arnrsdttir, Kvinner og krigs
menn, s. 154.
16 Agnes S. Arnrsdttir, gte eller ugte gteskab i middelalderen: Et sprgsml om definition. Den jyske historiker 9899: gteskab, sex og hor i historien (2002), s. 1314 och 21.
17 Bjrn Bandlien, finne den rette: Kjrlighet, individ og samfunn i norrn middelalder. Oslo
2001, s. 248250 och 257258. Att mns sexuella begr ofta leder till allvarliga samhllskonflikter i ldre islndska sagor har Thomas Bredsdorff visat i Kaos og krlighed: En studie
i islndingesagaers livsbillede. Kbenhavn 1971. Bredsdorffs bok vckte stort intresse nr den
kom, och under 1970-talet frdes en stundom hrd debatt om hans tes och konklusion. Fr
en versikt ver debatten, se Carol J. Clover, Icelandic Family Sagas (slendingasgur). Old
Norse-Icelandic Literature: A Critical Guide. Red. Carol J. Clover & John Lindow. Ithaca
1985, s. 258259.
18 Bandlien, finne den rette, s. 193 och 258.
19 Auur Magnsdttir, Frillor och fruar, s. 213; Agnes S. Arnrsdttir, gte eller ugte
gteskab i middelalderen, s. 22; Bandlien, finne den rette, s. 262.
20 Med aristokratisk identitet avses hr en kollektiv identitetsgemenskap som hll de islndska
aristokraterna samman. Bo Petersson och Alexa Robertson lyfter fram fem srdrag hos det
som brukar kallas kollektiva identiteter: att identiteter r sociala konstruktioner, att de endast
r meningsfulla i en kontext, att de motiverar till gemensam handling, att de r multipla och
flerdimensionella, och att de artikuleras i grnsytan mellan oss och dem. Bo Petersson &
Alexa Robertson, Inledning. Identitetsstudier i praktiken. Red. Bo Peterson & Alexa Robertson. Malm 2003, s. 7.
21 Jrg Glauser, Islndische Mrchensagas: Studien zur Prosaliteratur im sptmittelalterlichen Is
land. Basel 1983, s. 233.
22 Bjrn Bandlien r en historiker som tidigare har anvnt islndska riddarromaner fr att belysa ett nytt krleksideal hos senmedeltidens aristokrati p Island. Hans urval begrnsar sig
dock till ett par sagor. Bandlien, finne den rette, s. 245246. Hr kan ocks nmnas Jenny
Jochens forskning om samtyckesdoktrinens genomslag i det norrna samhllet som delvis
grundar sig p lsningar av islndska riddarromaner. Se exv. Jenny M. Jochens, Consent in
Marriage: Old Norse Law, Life, and Literature. Scandinavian Studies 58 (1986), s. 142176.
ven Sverrir Jakobsson diskuterar ngra riddarromaner i sin avhandling om islnningarnas
vrldsbild under medeltiden. Fokus ligger d p sagornas skildringar av kristna riddares mten med jttar, hedningar och blmn. Sverrir Jakobsson, Vi og verldin: Heimsmynd slen
dinga 11001400. Reykjavk 2005, s. 130160.
23 Torfi H. Tulinius, Fornaldarsaga och ideologi: Tillbaka till The Matter of the North .
Fornaldarsagornas struktur och ideologi: Handlingar frn ett symposium i Uppsala 31.8
2.9.2001. Red. rmann Jakobsson, Annette Lassen & Agneta Ney. Uppsala 2003, s. 87. Resonemanget om litteraturens vrde fr den som vill frst kulturer i det frgngna terfinns p
s. 73. Jrg Glauser r en annan litteraturforskare som menar att riddarromanerna speglar sin
tids frestllningar: Gerade die am wenigsten realistischen oder historischen, am strksten schematischen Erzhlungen in der sptmittelalterlichen islndischen Literatur: die
Abenteuer- und die Mrchensagas artikulieren solche Vorstellungen deutlicher als andere
Texte. Glauser, Islndische Mrchensagas, s. 230.
24 Michel Foucault, Sexualitetens historia. Bd 2: Njutningarnas bruk. vers. Britta Grndahl.
Bearb. Per Magnus Johansson. Gteborg 2002 [1984], s. 12.
25 Jfr Karma Lochrie, Peggy McCracken & James A. Schultz, Introduction. Constructing

228

kapitel 1. sexualitet och samhlle

26

27
28
29

30
31
32
33
34
35
36

37
38

Medieval Sexuality. Red. Karma Lochrie, Peggy McCracken & James A. Schultz. Minneapolis 1997, s. ix.
Jeffrey Weeks, Making Sexual History. Cambridge 2000, s. 128131. Sexualitet kan i en enkel definition beskrivas som frestllningar, erfarenheter och praktiker som har att gra med
mnniskans knsliv. Michel Foucault ser sexualiteten som ett historiskt mnster, ett stort
ntverk p ytan, dr stimuleringen av kropparna, intensifieringen av lustupplevelserna, eggelsen till tal, frvrvandet av kunskaper, frstrkningen av kontrollerna och motstnden lnkas
samman med varandra i enlighet med ngra stora vetande- och maktstrategier. Foucault,
Sexualitetens historia. Bd 1, s. 114.
John Boswell, Christianity, Social Tolerance, and Homosexuality: Gay People in Western Eu
rope from the Beginning of the Christian Era to the Fourteenth Century. Chicago 1980, s. 44.
Kritiken mot John Boswells arbete diskuteras i The Boswell Thesis: Essays on Christianity,
Social Tolerance, and Homosexuality. Red. Mathew Kuefler. Chicago 2006.
Foucault, Sexualitetens historia. Bd 1, s. 64. ven om begreppet sodomi kunde avse allt
knsumgnge som inte ledde till att barn avlades, str det klart att medeltidens mnniskor
ofta frstod det som anala samlag mellan mn. Ruth Mazo Karras, Sexuality in Medieval
Europe: Doing unto Others. New York 2005, s. 135. Om samknat begr och sexuellt umgnge mellan medeltida kvinnor, se Jacqueline Murray, Twice Marginal and Twice Invisible: Lesbians in the Middle Ages. Handbook of Medieval Sexuality. Red. Vern L. Bullough
& James A. Brundage. New York 1996, s. 191222; Judith M. Bennett, Lesbian-Like and
the Social History of Medieval Lesbianisms. Journal of the History of Sexuality 9 (2000), s.
124; Same Sex Love and Desire among Women in the Middle Ages. Red. Francesca Canad
Sautman & Pamela Sheingorn. New York 2001.
David M. Halperin, Forgetting Foucault: Acts, Identities, and the History of Sexuality. Repre
sentations 63 (1998), s. 99 och 109.
Carolyn Dinshaw, Getting Medieval: Sexualities and Communities, Pre- and Postmodern.
Durham 1999, s. 194195.
Mark D. Jordan, The Invention of Sodomy in Christian Theology. Chicago 1997, s. 163.
Karras, Sexuality in Medieval Europe, s. 129.
Karras, Sexuality in Medieval Europe, s. 4.
David M. Halperin, One Hundred Years of Homosexuality: And Other Essays on Greek Love.
New York 1990, s. 30.
Halperin, One Hundred Years of Homosexuality, s. 30. Se ven Foucault, Sexualitetens historia.
Bd 2, s. 195: Det mste frsts s att det sexuella umgnget som alltid uppfattades enligt en
handlingsmodell av penetration, och en polr motsatsstllning mellan aktivitet och passivitet
antas vara av samma typ som frhllandet mellan verordnad och underordnad, mellan
dominerande och undergiven, mellan den som underkuvar och den som underkastar sig,
mellan den segrande och den besegrade. ven Pierre Bourdieu konstaterar att polariteten
mellan det aktiva och det passiva, ovanp och under, ger samlaget en hierarkisk utformning.
Han ppekar att de parallella valen beskriver knsakten som ett dominansfrhllande. Pierre Bourdieu, Den manliga dominansen. vers. Boel Englund. Gteborg 1999 [1998], s. 32.
Jfr Jacqueline Murray, Historicizing Sex, Sexualizing History. Writing Medieval History.
Red. Nancy Partner. London 2005, s. 146.
Joan Cadden, Meanings of Sex Difference in the Middle Ages: Medicine, Science, and Culture.
Cambridge 1993, s. 245246; Karma Lochrie, Covert Operations: The Medieval Uses of Secre
cy. Philadelphia 1999, s. 185. En spnnande diskussion om omkastningar i knsordningen
under frmodern tid finns i Natalie Zemon Davis, Women on Top. Society and Culture
in Early Modern France: Eight Essays by Natalie Zemon Davis. London 1975, s. 124151.

229

noter
39 Ruth Mazo Karras, From Boys to Men: Formations of Masculinity in Late Medieval Europe.
Philadelphia 2003, s. 151152.
40 Jo Ann McNamara, The Herrenfrage: The Restructuring of the Gender System, 1050
1150. Medieval Masculinities: Regarding Men in the Middle Ages. Red. Clare A. Lees, Thelma
S. Fenster & Jo Ann McNamara. Minneapolis 1994, s. 56 och 20.
41 Jo Ann McNamara, City Air Makes Men Free and Women Bound. Text and Territory:
Geographical Imagination in European Middle Ages. Red. Sylvia Tomasch & Sealy Gilles.
Philadelphia 1998, s. 144.
42 Joan Kelly-Gadol, Fanns renssansen ocks fr kvinnorna? vers. Carla Ljunggren. Ge
nus i historisk forskning. Red. Christina Ericsson. Lund 1993 [1977], s. 75.
43 Astrid van Nahl, Originale Riddarasgur als Teil altnordischer Sagaliteratur. Frankfurt am
Main 1981, s. 55.
44 Eve Kosofsky Sedgwick, Between Men: English Literature and Male Homosocial Desire. New
York 1985, s. 1. Roberto J. Gonzlez-Casanovas definierar homosocialitet i en medeltida kontext som the preference in professional and recreational relations for members of the same
sex. Roberto J. Gonzlez-Casanovas, Male Bonding as Cultural Construction in Alfonso
X, Ramon Llull, and Juan Manuel: Homosocial Friendship in Medieval Iberia. Queer Iberia:
Sexualities, Cultures, and Crossings from the Middle Ages to the Renaissance. Red. Josiah Blackmore & Gregory S. Hutcheson. Durham 1999, s. 161. Fr en mer allmn diskussion om
homosocialitetens mekanismer, se Jean Lipman-Blumen, Toward a Homosocial Theory of
Sex Roles: An Explanation of the Sex Segregation of Social Institutions. Signs 1:3: Women
and the Workplace: The Implication of Occupational Segregation (1976), s. 1531.
45 Ruth Mazo Karras anvnder begreppet compulsory heterosexuality, obligatorisk heterosexualitet, fr att beskriva hur det medeltida samhllet krvde av en riddare att han trdde kvinnor. Han fick annars svrt att leva upp till ett hviskt ideal. Ruth Mazo Karras,
Knighthood, Compulsory Heterosexuality, and Sodomy. The Boswell Thesis: Essays on
Christianity, Social Tolerance, and Homosexuality. Red. Mathew Kuefler. Chicago 2006, s.
273. Begreppet r hmtat frn Adrienne Rich, Compulsory Heterosexuality and Lesbian
Existence. Signs 5:4: Women: Sex and Sexuality (1980), s. 631660.
46 Gayle Rubin, The Traffic in Women: Notes on the Political Economy of Sex. Toward an
Anthropology of Women. Red. Rayna R. Reiter. New York 1975, s. 175.
47 Rubin, The Traffic in Women, s. 192.
48 Claude Lvi-Strauss, The Elementary Structures of Kinship. vers. James Harle Bell, John
Richard von Sturmer & Rodney Needham. Boston 1969 [1949], s. 65.
49 Lvi-Strauss, The Elementary Structures of Kinship, s. 480481.
50 Rubin, The Traffic in Women, s. 174175. I ett samtal med Judith Butler som publicerades
i tidskriften differences hsten 1994 nyanserar Gayle Rubin sina resonemang om the traffic in women. Hon ppekar dr att Claude Lvi-Strauss och hennes egna slutsatser om
slktskapssystem stmmer bttre in p frmoderna samhllen n moderna. De utgr frn
societies in which those relations of marriage and descent are the social structure. They
either organize almost all of the social life, or they are the most important and visible institutional apparatus. I moderna samhllssystem fyller slktskapsstrukturerna inte samma
viktiga funktion. Gayle Rubin & Judith Butler, Sexual Traffic: Interview. differences: A
Journal of Feminist Cultural Studies 6:23 (1994), s. 87.
51 Lvi-Strauss, The Elementary Structures of Kinship, s. 115.
52 Roberta L. Krueger, Double Jeopardy: The Appropriation of Woman in Four Old French
Romances of the Cycle de la Gageure. Seeking the Woman in Late Medieval and Renais
sance Writings: Essays in Feminist Contextual Criticism. Red. Sheila Fisher & Janet E. Halley.
Knoxville 1989, s. 24.

230

kapitel 2. island och europa

53 Krueger, Double Jeopardy, s. 2426.
54 Krueger, Double Jeopardy, s. 3940 och 43.
55 Susan Aronstein, Prize or Pawn? Homosocial Order, Marriage, and the Redefinition of Women in the Gawain Continuation. Romanic Review 81 (1991), s. 117.
56 Aronstein, Prize or Pawn? s. 119120. John W. Baldwin konstaterar att lngt ifrn alla
sexuella relationer mellan mn och kvinnor som skildras i fransk litteratur frn sekelskiftet
1200 leder till att barn fds. I de franska riddarromanerna r det dock annorlunda: In the
romances, however, whenever an aristocratic familys future is threatened, the procreative
function of marriage comes to fore. The contemporary royalty and aristocracy realized the
advantages of family lineage for assembling, safeguarding, and perpetuating the lands and
honors on which their economic resources and political authority were founded. John
W. Baldwin, The Language of Sex: Five Voices from Northern France around 1200. Chicago
1994, s. 227228.
57 Aronstein, Prize or Pawn? s. 126.
58 Simon Gaunt, Gender and Genre in Medieval French Literature. Cambridge 1995, s. 7475.
59 Gaunt, Gender and Genre in Medieval French Literature, s. 8385 och 92. Se ocks Susan Cranes resonemang om dikotomin mellan manligt och kvinnligt i Geoffrey Chaucers Canterbury
Tales frn sent 1300-tal. Susan Crane, Gender and Romance in Chaucers Canterbury Tales.
Princeton 1994, s. 1213.

kapitel 2. island och europa

60 Jn Jhannesson, slendinga saga. Bd 1: jveldisld. Reykjavk 1956, s. 7282; Gunnar
Karlsson, Fr jveldi til konungsrkis. Saga slands. Bd 2. Red. Sigurur Lndal. Reykjavk
1975, s. 3132; Jn Viar Sigursson, Fr goorum til rkja: run goavalds 12. og 13. ld.
Reykjavk 1989, s. 3738.
61 William Ian Miller, Bloodtaking and Peacemaking: Feud, Law, and Society in Saga Iceland.
Chicago 1990, s. 17.
62 Kirsten Hastrup, Culture and History in Medieval Iceland: An Anthropological Analysis of Struc
ture and Change. Oxford 1985, s. 120; Lvk Ingvarsson, Goor og goorsmenn. Bd 1.
Egilsstair 1986, s. 109125; Jesse L. Byock, Medieval Iceland: Society, Sagas, and Power. Berkeley 1988, s. 124; Jn Viar Sigursson, Fr goorum til rkja, s. 3031; Miller, Bloodtaking
and Peacemaking, s. 2226.
63 Hanne Monclair, Lederskapsideologi p Island i det trettende rhundret: En analyse av
gavegivning, gjestebud og lederfremtoning i islandsk sagamateriale. Oslo 2004, s. 61194.
Redistributionsprincipens uttryck p Island diskuteras srskilt p s. 63. Monclair skriver
dr att det ekonomiska systemet ocks byggde p en reciprocitetsprincip som innebar utbyte och samarbete. ven Helgi orlksson diskuterar begreppen redistribution och recip
rocitet ur ett medeltida islndskt perspektiv i Vaml og verlag: Vaml utanlandsvi
skiptum og bskap slendinga 13. og 14. ld. Reykjavk 1991, s. 4044.
64 Jn Viar Sigursson, Fr goorum til rkja, s. 5470; Agneta Breisch, Frid och fredlshet:
Sociala band och utanfrskap p Island under ldre medeltid. Uppsala 1994, s. 165.
65 Av de islnningar som innehade godord efter 1220 var det bara en som inte tillhrde den
norske kungens hird. Jn Viar Sigursson, The Icelandic Aristocracy after the Fall of the
Free State, s. 158.
66 Jn Viar Sigursson, Goder og maktforhold p Island i fristatstiden. Bergen 1993, s. 279280.
67 Gunnar Karlsson, Goamenning: Staa og hrif goorsmanna jveldi slendinga. Reykjavk 2004, s. 350365. Den norska kungamaktens frsk att etablera sig p Island under

231

noter
1200-talet har nyligen diskuterats av svl Hans Jacob Orning som Randi Bjrshol Wrdahl. Hans Jacob Orning, Uforutsigbarhet og nrvr: En analyse av norske kongers makt
utvelse i hymiddelalderen. Oslo 2004, s. 179202; Randi Bjrshol Wrdahl, Norges konges
rike og hans skattland: Kongemakt og statsutvikling i den norrne verden i middelalderen.
Trondheim 2006, s. 94113.
68 Om jarlens makt p Island, se Jn M. Samsonarson, Var Gissur orvaldsson jarl yfir llu
slandi? Saga 2 (19541958), s. 326365.
69 Jfr Gunnar Karlsson, Icelands 1100 Years: History of a Marginal Society. London 2000, s. 8990.
Det brukar ppekas att Jrnsa var impopulr hos islnningarna eftersom den bestod av i
huvudsak norska lagar och i liten utstrckning tog hnsyn till islndska frhllanden. Hans
Fix, Jnsbk. Medieval Scandinavia: An Encyclopedia. Red. Phillip Pulsiano & Kirsten Wolf.
New York 1993, s. 346347.
70 I Jrnsa anvnds valdsmar och umbosmar fr en man som utfr sysslomannens

uppgifter. Titeln sslumar frekommer frsta gngen 1275. mbetsmnnens uppgifter diskuteras i Axel Kristinsson, Embttismenn konungs fyrir 1400. Saga 36 (1998),
s. 113152, och Wrdahl, Norges konges rike og hans skattland, s. 139151. Se ven r
Vilhjlmsson, sta stjrn slandsmlum 12621319. lfljtur 22 (1969), s. 334352.

71 Per-Edwin Walln, Hmnd: Island. Kulturhistoriskt lexikon fr nordisk medeltid frn vi

kingatid till reformationstid. Bd 7. Sv. red. John Granlund. Malm 1962, sp. 241.
72 Jn Viar Sigursson, The Icelandic Aristocracy after the Fall of the Free State, s. 161 och
166.
73 Det finns olika uppfattningar om hur stora inkomsterna frn kyrkorna egentligen var. Jn
Jhannesson menar att de var betydande. Jn Jhannesson, slendinga saga. Bd 1, s. 178.
P senare r har det ifrgasatts av bl.a. Gunnar F. Gumundsson i Gui til gar ea
hfingjum hag? Nu aldir fr lgtku tundar slandi. N Saga 9 (1997), s. 5764.
74 Konflikten kallas Staaml hin sari och diskuteras ingende i Magns Stefnsson, Fr
goakirkju til biskupskirkju. vers. Sigurur Lndal. Saga slands. Bd 3. Red. Sigurur
Lndal. Reykjavk 1978, s. 123226. Se ven Magns Stefnsson, Stair og staaml: Studier
i islandske egenkirkelige og beneficialrettslige forhold i middelalderen. Bd 1. Bergen 2000, s.
191216, och Magns Stefnsson, Um stai og staaml. Saga 40 (2002), s. 139166.
75 verenskommelsen finns utgiven i Diplomatarium Islandicum: slenzkt fornbrfasafn, sem
hefir inni a halda brf og gjrninga, dma og mldaga, og arar skrr, er snerta sland ea
slenzka menn. Bd 2: 12531350. Kaupmannahfn 1893, s. 323325.
76 De rder frvisso delade meningar om hur allvarliga de ekonomiska konsekvenserna av
verenskommelsen om den kyrkliga gandertten egentligen var fr hvdingarna, se Gunnar Karlsson, Icelands 1100 Years, s. 99.
77 Jag vljer hr att tala om en aristokrati och inte en adel. Som Timothy Reuter ppekar finns
det skl att gra en distinktion mellan dessa begrepp. Adelsmannen r en person vars status
r juridiskt definierad. Det innebr att han kan tillhra adeln utan att ha politisk makt.
Aristokraten r istllet ngon som utvar makt eftersom han r av god brd i social snarare
n juridisk mening; this implies the inheritance of wealth, power and social (but not legal) status, and it does not preclude some degree of social mobility. Timothy Reuter, The
Medieval Nobility in Twentieth-Century Historiography. Companion to Historiography.
Red. Michael Bentley. London 1997, s. 179. Jfr David Crouch, The Image of Aristocracy
in Britain, 10001300. London 1992, s. 3, och David Crouch, The Birth of Nobility: Con
structing Aristocracy in England and France 9001300. Harlow 2005, s. 23. En ingende
begreppsdiskussion om adel, aristokrati och elit finns i Jo Rune Ugulen, alle the knaber
ther inde och sdescwenne: Ei undersking i den sosiale samansetjinga av den jordeigande
eliten p Vestlandet i mellomalderen. Bergen 2007, s. 3175.

232

kapitel 2. island och europa

78 Bonde kan definieras p en rad olika stt. Srskilt i agrar- och socialhistorisk forskning har
ett begrepp som the peasantry, bnderna, livligt diskuterats. Se exempelvis Rodney H. Hilton, The English Peasantry in the Later Middle Ages: The Ford Lectures for 1973 and Related
Studies. Oxford 1975.
79 Vsteinn lason, The Marvellous North and Authorial Presence in the Icelandic Fornaldarsaga. Contexts of Pre-Novel Narrative. Red. Roy Eriksen. Berlin 1994, s. 122123. ven
Elizabeth Ashman Rowe konstaterar att olika frestllningar om vad det innebar att vara
kungens mn var viktiga fr den islndska makteliten mot 1300-talets slut. Ju svagare kontakterna med kungen var, desto viktigare blev den frestllda nrheten och gemenskapen.
Elizabeth Ashman Rowe, The Development of Flateyjarbk: Iceland and the Norwegian Dy
nastic Crisis of 1389. Odense 2005, s. 256.
80 Det har ppekats att de islndska mbetsmnnen trots avstndet var mer lojala mot sin
kung n de norska, tminstone tiden fram till 1319. Jn Viar Sigursson, The Icelandic
Aristocracy after the Fall of the Free State, s. 161. Det frefaller som om kungen ibland
hade svrare att hlla ordning p sysslomnnen i sin nrhet, och vid tminstone ett tillflle
var Hkon Magnsson tvungen att reagera och ppeka att han inte tolererade att norska
mbetsmn tog emot mutor och p s vis brt mot mnniskors rttigheter. Andreas Holmsen, Sentrum og periferi: Konge, stormenn og bnder under Magnus Lagabte og hans
snner. Nye studier i gammel historie. Oslo 1976, s. 176177.
81 Sigrur Beck, Fr goum til yfirstttar 12201387. rija slenska sguingi 18.21. ma
2006: Rstefnurit. Red. Benedikt Eyrsson & Hrafnkell Lrusson. Reykjavk 2007, s. 235.
82 Jn Viar Sigursson, The Icelandic Aristocracy after the Fall of the Free State, s. 157. Jfr
Wrdahl, Norges konges rike og hans skattland, s. 143: Den siste generasjon hvdinger ble
frste generasjon sysselmenn.
83 Jn Jhannesson, slendinga saga. Bd 1, s. 316320; Bjrn orsteinsson, slensk mialdasaga.
Reykjavk 1980, s. 148150.
84 Jn Jhannesson, slendinga saga. Bd 2: Fyrirlestrar og ritgerir um tmabili 12621550.
Reykjavk 1958, s. 18; Magns Stefnsson, Fr goakirkju til biskupskirkju, s. 145.
85 Gottskalks Annaler i Islandske Annaler indtil 1578. Utg. Gustav Storm. Christiania 1888, s.
332: allt Island til stiornar vnder hans valldi.
86 Jn Viar Sigursson, The Icelandic Aristocracy after the Fall of the Free State, s. 157.
87 En tabell ver kungens mbetsmn p Island 12731397 finns i Wrdahl, Norges konges rike
og hans skattland, s. 261265.
88 Jn Jhannesson, slendinga saga. Bd 2, s. 4749. Den frste norske lagmannen skickades till
Island 1279, men han stannade bara en kort tid.
89 Diplomatarium Islandicum. Bd 1: 8341264. Kaupmannahfn 1857, s. 670: ollum almuga
jslande; af eirra tt sem at fornu hafa godordin upp gefit. Kravet p att mbetsmnnen ska
vara islndska upprepas ven i andra frdrag frn senmedeltiden. Ibland nmns att mnnen
ska vara av godeslkt, ibland inte. Gunnar Karlsson, Icelands 1100 Years, s. 92. Jfr Hjlmar
Vilhjlmssons artikel om islndska sysslomn dr han hvdar att ett krav p godettlingar i
den islndska frvaltningen restes redan under 1260-talet. Hjlmar Vilhjlmsson, Sslumenn
Jnsbkartmabilinu 12641732. Tmarit lgfringa 15 (1965), s. 2.
90 Patricia Pires Boulhosa menar att vissa klausuler i kontraktet frn 1302 sannolikt r frfalskade. De formulerades frst p 1400-talet av islnningar som ansg att hundrariga villkor om mbetsmnnens hrkomst kunde frbttra deras frhandlingslge gentemot den
norska kronan. Patricia Pires Boulhosa, Gamli sttmli: Tilur og tilgangur. vers. Mr
Jnsson. Reykjavk 2006, s. 13 och 5657. Sverrir Jakobsson har ett par invndningar mot
Patricia Pires Boulhosas slutsatser, men han anser nd att one can agree with the author

233

noter

91
92
93
94

95

96
97
98

99
100

101
102
103

104

234

that there is considerable room for doubt concerning claims made for the early provenance
of these documents. Sverrir Jakobsson, Recension av Icelanders and the Kings of Norway:
Medieval Sagas and Legal Texts. By Patricia Pires Boulhosa. Saga-Book 30 (2006), s. 117.
Kontraktet frn 1302 har ofta tolkats som en protest mot att kungen utsg norrmn
att styra hans skattland. Bjrn orsteinsson, slenzka skattlandi. Bd 1. Reykjavk 1956, s.
121124; Bjrn orsteinsson & Sigurur Lndal, Lgfesting konungsvalds. Saga slands.
Bd 3. Red. Sigurur Lndal. Reykjavk 1978, s. 8286. Den ldre forskningens starkt nationalistiska tolkning av islnningarnas krav har dock tonats ned av senare historiker, se
Jn Viar Sigursson, The Icelandic Aristocracy after the Fall of the Free State, s. 160, och
Wrdahl, Norges konges rike og hans skattland, s. 187.
Helgi orlksson, Konungsvald og hefnd. Sagas and the Norwegian Experience Sagaene
og Noreg: 10th International Saga Conference 10. Internasjonale Sagakonferanse: Trond
heim, 3.9. August 1997: Preprints. Trondheim 1997, s. 260261.
Sigrur Beck, Fr goum til yfirstttar 12201387, s. 242. Randi Bjrshol Wrdahl ser arv
i mbeten redan mot 1200-talets slut. Wrdahl, Norges konges rike og hans skattland, s. 187.
Gunnar Karlsson, Icelands 1100 Years, s. 107. En kort versikt over den islndska fiskenringen
under 1300-talet finns i Bjrn orsteinsson & Gurn sa Grmsdttir, Norska ldin. Saga
slands. Bd 4. Red. Sigurur Lndal. Reykjavk 1989, s. 113121.
Tv mycket rika mbetsmn under tidigt 1400-tal var Bjrn Einarsson Jrsalafari, syssloman
och riddare, och Loftr Guttormsson rki, hirdstyrare, syssloman och riddare. De var dessutom
nra beslktade. Bjrn Einarssons dotter var gift med Loftr Guttormssons bror. Arnr Sigurjnsson, Vestfiringasaga 13901540. Reykjavk 1975, s. 24.
Hirdstyrarens funktion har nyligen diskuterats av Randi Bjrshol Wrdahl. Hon menar att
hirdstyrarmbeten kan spras tillbaka till 1270-talet, d Hrafn Oddsson var den verordnade
mbetsmannen i frvaltningen p Island: Om ikke hirdstjoretittelen var i bruk p 1270-tallet,
fantes det like fullt en overordnet kongstjenestemann i landet. Wrdahl, Norges konges rike og
hans skattland, s. 196.
Bjrn orsteinsson & Gurn sa Grmsdttir, Norska ldin, s. 237241.
Axel Kristinsson, Embttismenn konungs fyrir 1400, s. 147148.
Sigrur Beck, Att vinna vnner: Vnskap som politiskt redskap p Island ca. 12501400.
Vnner, patroner och klienter i Norden 9001800: Rapport till 26:e Nordiska historikermtet
i Reykjavk den 812 augusti 2007. Red. Lars Hermanson, Thomas Smberg, Jn Viar Sigursson & Jakob Danneskiold-Samse. Reykjavk 2007, s. 120.
R. I. Moore, The First European Revolution, c. 9701215. Oxford 2000, s. 45 och 6566.
Ett viktigt undantag r mn som gifte sig med dttrar till rika aristokrater och som p s vis
blev herrar ver stora jordegendomar. Se t.ex. Georges Duby, Medieval Marriage: Two Mo
dels from Twelfth-Century France. vers. Elborg Forster. Baltimore 1978, s. 83110, och
Constance B. Bouchard, The Origins of the French Nobility: A Reassessment. American
Historical Review 86 (1981), s. 501532.
Moore, The First European Revolution, c. 9701215, s. 56.
Moore, The First European Revolution, c. 9701215, s. 67.
Georges Duby, Krigare och bnder: Den europeiska ekonomins frsta uppsving 6001200.
vers. Michael Nordberg. Stockholm 1981 [1973], s. 182. Situationen fr yngre sner i
den medeltida aristokratin diskuteras i Georges Dubys artikel Youth in Aristocratic Society: Northwestern France in the Twelfth Century i artikelsamlingen The Chivalrous Society.
vers. Cynthia Postan. London 1977, s. 112122.
Georges Duby, Makten och krleken: Om ktenskapet i feodaltidens Frankrike. vers. BrittSofi Isaksson. Stockholm 1998 [1981], s. 232238.

kapitel 2. island och europa

105 James A. Brundage, Law, Sex, and Christian Society in Medieval Europe. Chicago 1987, s.
183.
106 Brundage, Law, Sex, and Christian Society in Medieval Europe, s. 264265; David Herlihy,
Medieval Households. Cambridge 1985, s. 81.
107 Frances Gies & Joseph Gies, Marriage and the Family in the Middle Ages. New York 1987, s.
138139.
108 Brundage, Law, Sex, and Christian Society in Medieval Europe, s. 278280.
109 Duby, Medieval Marriage, s. 3.
110 Brundage, Law, Sex, and Christian Society in Medieval Europe, s. 183.
111 Medeltida monogami diskuteras i James A. Brundage, Concubinage and Marriage in
Medieval Canon Law. Journal of Medieval History 1 (1975), s. 117, och Laura Betzig,
Medieval Monogamy. Journal of Family History 20 (1995), s. 181216.
112 Herlihy, Medieval Households, s. 81.
113 Medeltidens incestlagar diskuteras bl.a. i Jack Goody, The Development of the Family and
Marriage in Europe. Cambridge 1983, s. 134146; Michael H. Gelting, Marriage, Peace
and the Canonical Incest Prohibitions: Making Sense of an Absurdity?. Nordic Perspectives
on Medieval Canon Law. Red. Mia Korpiola. Helsinki 1999, s. 93124; Elizabeth Archibald,
Incest and the Medieval Imagination. Oxford 2001, s. 2652.
114 Duby, Makten och krleken, s. 42.
115 Brundage, Law, Sex, and Christian Society in Medieval Europe, s. 255 och 295.
116 Duby, Makten och krleken, s. 161162. Constance B. Bouchard menar att aristokratin respekterade kyrkans incestregler under 900- och 1000-talen fr att sedan utmana dem under
1100-talet. Constance B. Bouchard, Consanguinity and Noble Marriages in the Tenth and
Eleventh Centuries. Speculum 56 (1981), s. 268287.
117 Herlihy, Medieval Households, s. 86.
118 David Herlihy, The Family and Religious Ideologies in Medieval Europe. Women, Family
and Society in Medieval Europe: Historical Essays, 19781991. Red. Anthony Molho. Oxford
1995, s. 162. Georges Duby har ven kritiserats fr att gra en knsblind tolkning av ktenskap och krlek. Virginie Greene menar att han saknar frmga att se medeltida kvinnor som
handlande subjekt. Virginie Greene, The Knight, the Woman, and the Historian: Georges
Duby and Courtly Love. Discourses on Love, Marriage, and Transgression in Medieval and
Early Modern Literature. Red. Albrecht Classen. Tempe 2004, s. 4363. Jfr Christopher N. L.
Brooke, The Medieval Idea of Marriage. Oxford 1989, s. 120. ven Neil Cartlidge kritiserar
Duby fr att bortse frn individerna man och hustru och deras frstelse av ktenskapet.
Neil Cartlidge, Medieval Marriage: Literary Approaches, 11001300. Cambridge 1997, s. 9.
119 Theodore Evergates, Nobles and Knights in Twelfth-Century France. Cultures of Power:
Lordship, Status, and Process in Twelfth-Century Europe. Red. Thomas N. Bisson. Philadelphia 1995, s. 1728.
120 Helle Vogt, Slgtens funktion i nordisk hjmiddelalderret kanonisk retsideologi og freds
skabende lovgivning. Kbenhavn 2005, s. 30.
121 Jfr Thomas Lindkvists resonemang om den svenska elitens sjlveuropeisering i artikeln
Sveriges medeltida europeisering. Forskning om Europafrgor vid Gteborgs universitet
2005. Red. Rutger Lindahl & Per Cramr. Gteborg 2006, s. 125154.
122 Agnes S. Arnrsdttir, Marriage in the Middle Ages: Canon Law and Nordic Family Relations. Rapporter til Det 24. Nordiske Historikermde, rhus 9.13. august 2001. Bd 1:
Norden og Europa i middelalderen. Red. Per Ingesman & Thomas Lindkvist. rhus 2001, s.
182183. Jfr Agnes S. Arnrsdttir, Two Models of Marriage? Canon Law and Icelandic

235

noter

123
124
125

126
127
128

129

130

236

Marriage Practice in the Late Middle Ages. Nordic Perspectives on Medieval Canon Law.
Red. Mia Korpiola. Helsinki 1999, s. 7992.
Agnes Siggerur Arnrsdttir, Metode og islandsk middelalderpolitikk, s. 27.
Joachim Bumke, Courtly Culture: Literature and Society in the High Middle Ages. vers. Thomas Dunlap. Berkeley 1991 [1986], s. 59.
Maurice Keen beskriver hviskhet som a way of life in which we can discern these three essential facets, the military, the noble, and the religious. Dessa tre aspekter r svra att skilja frn
varandra; de formar en livssyn. Maurice Keen, Chivalry. New Haven 1984, s. 17. ven Constance B. Bouchard betonar komplexiteten i hviskheten som hon ser som ett resultat av olika
tanketraditioner: Combining as it did warlike honor, Roman Stoic virtue, court fashion, and
Christian morality, it is no wonder that chivalry was inherently self-contradictory. Constance
Brittain Bouchard, Strong of Body, Brave and Noble: Chivalry and Society in Medieval France.
Ithaca 1998, s. 111. Fr en utfrligare diskussion om hviskhetens ursprung, se C. Stephen Jaeger, The Origins of Courtliness: Civilizing Trends and the Formation of Courtly Ideals, 9391210.
Philadelphia 1985.
James A. Schultz, Courtly Love, the Love of Courtliness, and the History of Sexuality. Chicago
2006, s. 174.
Robert Bartlett, The Making of Europe: Conquest, Colonization, and Cultural Change 950
1350. Princeton 1993, s. 269270.
Herman Bengtsson, Den hviska kulturen i Norden: En konsthistorisk underskning. Stockholm 1999, s. 31. Ruth Mazo Karras konstaterar att den hviska kulturen var ngot som
frenade aristokrater frn olika delar av Europa: Although the social organization and
military practice of knighthood varied across Europe, an international chivalric culture of
shared values gave the aristocracy a set of common ideological features. Karras, From Boys
to Men, s. 20.
Bumke, Courtly Culture, s. 13. Jfr Karras, From Boys to Men, s. 22: This literature does not
and cannot tell us how knights actually behaved, any more than cop shows tell us how police officers actually behave. It can, however, show us what the expectations of its audience
were, and something about how that audience understood the world. Att riddardiktningen
p ett avgrande stt formade ridderskapets tankar om det hviska ppekas ven i Georges
Duby, The Transformation of the Aristocracy: France at the Beginning of the Thirteenth
Century. The Chivalrous Society. vers. Cynthia Postan. London 1977, s. 182, och Keen,
Chivalry, s. 3032.
Avstnd till andra samhllsgrupper kunde frsts markeras p olika stt. Jn Viar Sigursson ppekar att ocks kldedrkten anvndes fr att tydligare framhva skillnaderna
mellan rik och fattig p Island mot 1200-talets slut. Med Jnsbk infrdes regler om att
mnniskor skulle kl sig p ett stt som avspeglade deras ekonomiska situation och sociala
stllning. Jn Viar Sigursson, The Icelandic Aristocracy after the Fall of the Free State,
s. 159. Se ven Breisch, Frid och fredlshet, s. 8384.
Ett begrepp som har anvnts fr att beskriva hur medeltida aristokratier frskte avgrnsa sig mot andra samhllsgrupper r social closure. De sociala stngningsmekanismerna
kunde se olika ut i olika samhllen. S. H. Rigby konstaterar att den engelska aristokratin
under senmedeltiden framfr allt grundade sin makt p stora rikedomar och ett ansenligt
jordgande. ven anor och ideal anvndes dr fr att skapa en aristokratisk identitet. Till
skillnad frn i vissa andra delar av Europa, dr aristokrater kunde vara handelsmn, hantverkare eller jordbrukare, krvdes allts i England en stor frmgenhet och en srskild
livsstil fr att bli sedd som aristokrat. S. H. Rigby, English Society in the Later Middle Ages:
Class, Status and Gender. New York 1995, s. 198199.

kapitel 3. knskartan ritas om

kapitel 3. knskartan ritas om
131 Bjrn Bandlien, Man or Monster? Negotiations of Masculinity in Old Norse Society. Oslo 2005,
s. 133135. Jfr Peter Foote & David M. Wilson, The Viking Achievement: The Society and
Culture of Early Medieval Scandinavia. London 1980, s. 432: The standard for honourable
conduct was ultimately set by public opinion, and public opinion provided the reward.
132 Jn Viar Sigursson, Goder og maktforhold p Island i fristatstiden, s. 96108. Se ven
Jn Viar Sigursson, Chieftains and Power in the Icelandic Commonwealth. vers. Jean
Lundskr-Nielsen. Odense 1999, s. 8495.
133 Jn Viar Sigursson, Goder og maktforhold p Island i fristatstiden, s. 96 och 282.
134 Richard Bauman, Performance and Honor in 13th-Century Iceland. Journal of American
Folklore 99 (1986), s. 140144.
135 Bauman, Performance and Honor in 13th-Century Iceland, s. 140. Fr mer ingende diskussioner om manlighet och ra i norrn tid, se Preben Meulengracht Srensen, Norrnt nid:
Forestillingen om den umandige mand i de islandske sagaer. Odense 1980; Miller, Bloodtaking
and Peacemaking; Preben Meulengracht Srensen, Fortlling og re: Studier i islndingesa
gaerne. Aarhus 1993; Bandlien, Man or Monster?
136 Jn Viar Sigursson, Chieftains and Power in the Icelandic Commonwealth, s. 18. Grgs
historiska kllvrde diskuteras ingende i Gunnar Karlsson, Goamenning, s. 2859.
137 Agnes S. Arnrsdttir, Konur og vgamenn, s. 19; Auur Magnsdttir, Frillor och fruar, s. 41.
138 slendinga saga ingr i Sturlunga saga som skildrar skeenden ur den islndska fristatens historia. Sturlunga saga bestr av ett tiotal olika sagor som vid sekelskiftet 1300 sattes samman
till ett kronologiskt historieverk, och den r oumbrlig som historisk klla till fristatstiden.
Verket bestr av samtidssagor; frfattarna terger hndelser frn sin egen tid, och deras
publik bestod av mnniskor som knde till sagornas hvdingar och hur de hade agerat i
olika situationer. Sagorna uppfyller p s vis ett nrhetskriterium som ger en srskild trovrdighet t det som berttas. Byock, Medieval Iceland, s. 34.

Sjlvfallet finns tendentisa inslag i Sturlunga saga som en historiker br var uppmrksam p. De enskilda sagornas frfattare har en avsikt deras berttelser bildar ett ideologiskt ramverk fr de islndska hvdingslkterna och det har ven samlingens kompilator.
Hans ambition har varit att beskriva en politisk utveckling som andra har skildrat, men det
gr ven att utlsa kompilatorns egen uppfattning om historiens skeenden. lfar Bragason,
Sturlunga: A Political Statement. The Audience of the Sagas: The Eighth International Saga
Conference, August 1117, 1991, Gothenburg University: Preprints. Bd 2. Gothenburg 1991, s.
321.

Stephen Norman Tranter menar att Sturlunga saga sattes samman i all hast, och att den var
tnkt att bli ett memento fr den islndska befolkningen. Sagorna skulle f islnningarna
att frst vad som vntade om de inte frsonades med varandra och terfick frtroendet fr
den norska kungamakten. Sturlunga sagas kompilator ville med historien visa att motsttningarna blev mer lngvariga och vldsamma om goda mn inte var villiga att mkla fred.
Stephen Norman Tranter, Sturlunga Saga: The Rle of the Creative Compiler. Frankfurt am
Main 1987, s. 234236.
139 slendinga saga i Sturlunga saga. Bd 1. Utg. Jn Jhannesson, Magns Finnbogason &
Kristjn Eldjrn. Reykjavk 1946, s. 279280: Kolskeggr svarar: Engi tti fair inn
jafnaarmar fyrstu ok heldr fylginn snu mli, at hann yri n gr mar, er hann
var biskup. Loftr hljp upp ok mlti: Heyr ar til, rassragr mar myndir brega
fer mnum rangindum. Skal n aldri sttast. Smundr mlti: Ekki, ekki. orvaldr tk
til ora: Eigi mun n ekki eitt vi urfa, ef duga skal.

237

noter
140 Erik Noreen, Studier i fornvstnordisk diktning: Andra samlingen. Uppsala 1922, s. 38; Bo
Almqvist, Norrn niddiktning: Traditionshistoriska studier i versmagi. Bd 1: Nid mot furstar.
Stockholm 1965, s. 8283; Folke Strm, N, ergi and Old Norse Moral Attitudes. London
1974, s. 35.
141 Meulengracht Srensen, Norrnt nid, s. 39. Jfr Preben Meulengracht Srensen, The Unmanly
Man: Concepts of Sexual Defamation in Early Northern Society. vers. Joan Turville-Petre.
Odense 1983, s. 32. Det har dock sagts att Preben Meulengracht Srensen verdriver nidets sprngkraft. Det resulterade inte alltid i konflikt. Eirik Haakstad, hann skal vera hvers
manns niingr: re og rekrenkelser i norrn middelalder. Opubl. hovedoppgave. Universitetet i Oslo 2001, s. 8587.
142 Johan Fritzner, Ordbog over Det gamle norske Sprog. Bd 3. Kristiania 1896, s. 27; Eyvind Fjeld
Halvorsen, Ergi. Kulturhistoriskt lexikon fr nordisk medeltid frn vikingatid till reforma
tionstid. Bd 4. Sv. red. John Granlund. Malm 1959, sp. 9. Fr en djupare diskussion om
innebrden av ragr och ordets etymologi, se Bandlien, Man or Monster? s. 8290 och 98102.
143 Boswell, Christianity, Social Tolerance, and Homosexuality, s. 184. Se ven Jonas Liliequist,
Frn niding till sprtt: En studie av det svenska omanlighetsbegreppets historia frn vikingatid till sent 1700-tal. Manligt och omanligt i ett historiskt perspektiv. Red. Anne Marie Berggren. Stockholm 1999, s. 7779.
144 Meulengracht Srensen, Norrnt nid, s. 24.
145 Frederic Amory anvnder begreppet talakt fr att beskriva hur frolmpningar verkade under fristatstiden. Frolmpningar var ett slags ordhandlingar som tvingade en utsatt man att
gripa till vld: If the true saga hero minimizes threats to his existence, a fortiori he aggrandizes the slightest insult to his honor or his manhood. Insults indeed jeopardize his very
position in society, and for every one of them he must have satisfaction in blood from his
calumniators, not to forfeit this position. Frederic Amory, Speech Acts and Violence in
the Sagas. Arkiv fr nordisk filologi 106 (1991), s. 7475. Jfr Thomas Bredsdorff, Speech
Act Theory and Saga Studies. Representations 100 (2007), s. 3441.
146 Grgs Staarhlsbk, Vgsli, fl. 376, s. 391392. Jfr Grgs Konungsbk. Bd 2, fl. 237, s.
181183.
147 Grgs Staarhlsbk, Vgsli, fl. 376, s. 392; Jfr Fritzner, Ordbog over Det gamle norske Sprog.
Bd 3, s. 209 och 580. Grgs Konungsbk nmner endast orden ragr och stroinn. Grgs
Konungsbk. Bd 2, fl. 238, s. 184.
148 Meulengracht Srensen, Norrnt nid, s. 20.
149 Se t.ex. Strm, N, ergi and Old Norse Moral Attitudes, s. 4, och Meulengracht Srensen,
Norrnt nid, s. 22.
150 Jfr Birgit Sawyer, Kvinnor och familj i det forn- och medeltida Skandinavien. Skara 1992, s.
74: I alla samhllen med strikt knsfrdelning kan motsttningen man kvinna, maskulint feminint, anvndas i krnkande avsikt, men att ergi-beskyllningen, sammankopplingen av homosexualitet kvinnlighet med frestllningar om feghet och en andra rad fraktliga
egenskaper, ansgs s allvarlig bland islnningarna, har frklarats med att deras samhlle i
s hg grad byggde p ett markerat, militant maskulint ideal.
151 Meulengracht Srensen, Norrnt nid, s. 2527; Meulengracht Srensen, Fortlling og re,
s. 236238. Else Mundal framhller det komplexa i att en kvinna odlade manliga egenskaper. I grunden gick inte ett manligt ideal att frena med ett kvinnligt, anser hon. Den starka
kvinnan var frvisso attraktiv p ktenskapsmarknaden d hon ansgs kunna frmedla
manliga egenskaper till sina barn. Men de stridbara dragen i hennes karaktr fick inte
komma till uttryck i ktenskapet. Mannen var drfr tvungen, menar Mundal, att besegra
sin sjlvstndiga hustru och terfra henne till ett kvinnligt flt dr hon hrde hemma. Else

238

kapitel 3. knskartan ritas om

152
153
154
155
156

157
158
159
160
161

162
163
164
165
166
167
168

169

Mundal, Forholdet mellom born og foreldre i det norrne kjeldematerialet. Collegium

Medievale 1 (1988), s. 24.
Meulengracht Srensen, Fortlling og re, s. 213.
Else Mundal, Den doble verknaden av kristninga for kvinnene i den norrne kulturen.
Nytt om kvinneforskning 2/99 (1999), s. 75.
Bandlien, Man or Monster? s. 134136. Om andra stt att framstlla mannen som omanlig,
se rmann Jakobsson, Masculinity and Politics in Njls saga. Viator: Medieval and Renais
sance Studies 38 (2007), s. 191215.
Margareta Svahn, Den liderliga kvinnan och den omanlige mannen: Skllsord, stereotyper och
knskonstruktioner. Stockholm 1999, s. 3637.
Grgs Konungsbk. Bd 2, fl. 238, s. 184; Grgs Staarhlsbk, Vgsli, fl. 376, s. 393. Fredlshet innebar i praktiken en ddsdom. En fredls man frlorade alla sina tillgngar och
rttigheter. Det var frbjudet att hjlpa honom, och vem som helst kunde sl ihjl honom
utan att straffas fr det. Han fick inte begravas i vigd jord, och om han blev far till ett barn
sedan dom hade avkunnats hade det inte rtt att rva honom. Magns Mr Lrusson, Fredlshed: Island. Kulturhistoriskt lexikon fr nordisk medeltid frn vikingatid till reformationstid.
Bd 4. Sv. red. John Granlund. Malm 1959, sp. 605; Lvk Ingvarsson, Refsingar slandi
jveldistmanum. Reykjavk 1970, s. 94173.
Inna Matiushina, The Emergence of Lyrical Self-Expression in Skaldic Love Poetry. Maal
og minne 1998:1 (1998), s. 2122. Jfr Bandlien, finne den rette, s. 6465.
Jenny Jochens, Old Norse Sexuality: Men, Women, and Beasts. Handbook of Medieval
Sexuality. Red. Vern L. Bullough & James A. Brundage. New York 1996, s. 381.
Jfr Matiushina, The Emergence of Lyrical Self-Expression in Skaldic Love Poetry, s. 24.
Jenny Jochens, From Libel to Lament: Male Manifestations of Love in Old Norse. From
Sagas to Society: Comparative Approaches to Early Iceland. Red. Gsli Plsson. Enfield Lock
1992, s. 252.
Gunnar Karlsson, Kristjn Sveinsson & Mrur rnason, Inngangur. Grgs: Lagasafn
slenska jveldisins. Utg. Gunnar Karlsson, Kristjn Sveinsson & Mrur rnason.
Reykjavk 2001, s. xii. Jfr Peter Foote, Reflections on Landabrigisttr and Rekattr in
Grgs. Tradition og historieskrivning: Kilderne til Nordens ldste historie. Red. Kirsten Hastrup & Preben Meulengracht Srensen. rhus 1987, s. 56. Konungsbk och Staarhlsbk r
Grgs tv huvudsakliga handskrifter. Allt som allt finns lngt ver hundra kodexar, fragment
och avskrifter frn olika sekel. Hans Fix, Grgs. Medieval Scandinavia: An Encyclopedia.
Red. Phillip Pulsiano & Kirsten Wolf. New York 1993, s. 234.
Grgs Konungsbk. Bd 2, fl. 238, s. 184.
Grgs Staarhlsbk, Vgsli, fl. 376, s. 393. Om mannens drpsrtt, se fl. 293, s. 331332.
Jochens, From Libel to Lament, s. 252. Se ven Jochens, Old Norse Sexuality, s. 381.
Bandlien, finne den rette, s. 70.
Jochens, From Libel to Lament, s. 252.
Jochens, Old Norse Sexuality, s. 381.
Grgs Konungsbk. Bd 1, Vgsli, fl. 90, s. 164; Grgs Staarhlsbk, Vgsli, fl. 293, s.
331. Kirsten Hastrup ppekar att ett ord som legor, lgersml, endast avsg sexuella handlingar som en man hade begtt mot en kvinna och framfr allt mot hennes familj. Hon tillgger att
no term existed for the opposite situation. Hastrup, Culture and History in Medieval Iceland,
s. 114.
Auur G. Magnsdttir, Kvinnor i fejd: ra, kn och konflikt i det nordiska medeltidssamhllet. Feider og fred i nordisk middelalder. Red. Erik Opsahl. Oslo 2007, s. 83.

239

noter
170 Auur G. Magnsdttir, Kvinnor i fejd, s. 83. Det fanns ocks tillfllen d en kvinna frnedrades p ett individuellt plan, menar Torill Marlene Sandberg, och ett var nr hon blev
slagen av sin man: Dette m tolkes som en skamhandling mot kvinnene som individer. Det
ville derfor vrt absurd forst det slik at kvinnene ikke hadde en egen re som tok skade
av handlingen. Dersom man regner kvinner som avhengige av sine ektemenns re, vil det
si det samme som at ektemennene pfrer sin egen re skam ved sl sin kone. Nettopp
slike handlinger viser hvordan kvinner var en del av resdiskursen i middelalderen. Kvinner tok del i den kollektive familieren, samtidig som kvinner ogs kunne ha individuell
re slik menn hadde det. Torill Marlene Sandberg, Kvinner og re: Kjnnsperspektiv p res
diskursen i norrn middelalder. Opubl. hovedfagsoppgave. Universitetet i Oslo 2001, s. 149.
171 Preben Meulengracht Srensen beskriver sagornas kvinnor som rans vktare; de hetsar
sina mn och sner till hmnd nr vanra drabbat hushllet. Meulengracht Srensen,
Fortlling og re, s. 238239. Pfallande ofta terfinns dessa kvinnor i olika islnningasagor, och det har vckt frgor om hets verkligen frekom p Island under 1200-talet. Islnningasagorna skrevs frvisso ned d, men de skildrar ju ett ldre, frkristet samhlle. Rolf
Heller menar att hetserskan r ett litterrt motiv, inte ett historiskt, och svl Jenny Jochens
som Judith Jesch har kommit till liknande slutsatser. Rolf Heller, Die literarische Darstellung
der Frau in den Islndersagas. Halle (Saale) 1958, s. 117; Jenny M. Jochens, The Medieval
Icelandic Heroine: Fact of Fiction? Viator: Medieval and Renaissance Studies 17 (1986), s.
50; Judith Jesch, Women in the Viking Age. Woodbridge 1991, s. 190. William Ian Miller
r av en annan sikt. Han anser att hetserskan blir begriplig i ett samhlle dr en kvinna
alltid var beroende av en man; han gav henne status och skerhet, och om han inte agerade
riskerade hon att frlora bdadera. Miller, Bloodtaking and Peacemaking, s. 212.
172 Carol J. Clover, Regardless of Sex: Men, Women, and Power in Early Northern Europe.
Speculum 68 (1993), s. 385. Clover frknippar ven the medievalization med the conversion to Christianity. vergngen till kristendomen gde dock rum lngt tidigare n de
andra samhllsfrndringar som hon beskriver i sin artikel. Det r snarare frga om ett
frkyrkligande av de nordiska rikena: framvxten av en kyrklig administration och drmed
ett kat kyrkligt inflytande i samhllet. Ett bttre begrepp n medeltidisering skulle i det
hr sammanhanget vara europeisering.
173 Clover, Regardless of Sex, s. 379.
174 Clover, Regardless of Sex, s. 380.
175 Clover, Regardless of Sex, s. 377378. Att bde anus och vagina liknades vid ringar har
uppmrksammats i Margaret Clunies Ross, Hildrs Ring: A Problem in the Ragnarsdrpa,
strophes 812. Mediaeval Scandinavia 6 (1973), s. 8081 och 84.
176 Thomas Laqueur, Om knens uppkomst: Hur kroppen blev kvinnlig och manlig. vers. jevind Lng. Stockholm 1994 [1990]. s. 39.
177 Laqueur, Om knens uppkomst, s. 17. Zoe Borovsky ppekar att ett av fornislndskans
mnga ord fr vagina, hrukka, hrstammar frn verbet hrkkva med innebrden krypa
ihop, falla tillbaka, vika tillbaka och att kvinnans knsorgan allts kunde beskrivas som
tillbakavikta eller intvnda just som i antikens anatomi. Zoe Patrice Borovsky, Rocking
the Boat: Women in Old Norse Literature. Opubl. doktorsavhandling. University of California
at Berkeley 1994, s. 35.
178 Laqueur, Om knens uppkomst, s. 172.
179 Clover, Regardless of Sex, s. 379.
180 Grgs Konungsbk. Bd 1, Baugatal, fl. 113, s. 201: sem sonr.
181 Grgs Konungsbk. Bd 1, Baugatal, fl. 113, s. 201: sem sonr; a kastar hon giolldom
i kne frndom. Lagen har ocks ett srskilt namn p en ogift kvinna som kunde betala

240

kapitel 3. knskartan ritas om

182
183

184

185
186

187

188
189

eller ta emot drpsbter: ringkvinna (baugrgr). Se ven Carol J. Clover, Maiden Warriors and Other Sons. Journal of English and Germanic Philology 85 (1986), s. 4548, och
Agneta Ney, Myter, ideologi och ogifta kvinnor: M-traditionen i fornnordisk myt och
verklighet. Makalsa kvinnor: Knsverskridare i myt och verklighet. Red. Eva Borgstrm.
Gteborg 2002, s. 3335.
Clover, Regardless of Sex, s. 369370.
Clover, Regardless of Sex, s. 380. Clover skiljer hr mellan magi och magi, den som frsrjer och den som blir frsrjd. Hennes uppdelning har dock p sprkliga grunder skarpt
kritiserats av Mikael Males som ppekar att magi inte fanns som ord i fornislndskan. Ordet magi frekommer, men ingenting i Grgs eller andra vstnordiska kllor fr den
delen tyder p det anvndes om en kvinna som frsrjdes av en man. Mikael Males, Den
avhngiga: Kvinnofrakt som frutsttning fr ett enda genus p 1200-talets Island. Col
legium Medievale 19 (2006), s. 6667.
Bland dem som har kritiserat Carol J. Clover fr att underskatta knets betydelse i de tidigskandinaviska samhllena mrks Gro Enerstvedt Smenes, Formidling i et kjnnsperspektiv:
Island 11001300. Opubl. hovedoppgave. Universitetet i Oslo 2000, s. 130131; Sandberg,
Kvinner og re, s. 166167; Gabriela Bjarne Larsson, Kvinnor, manlighet och hushll 1350
1500. Hans och hennes: Genus och egendom i Sverige frn vikingatid till nutid. Red. Maria
gren. Uppsala 2003, s. 8283.
Om en kvinna bar vapen, mansklder och hret kort skulle hon dmas till landsfrvisning i tre r. Samma straff skulle utdmas om en man kldde sig i kvinnoklder. Grgs
Konungsbk. Bd 2, fl. 254, s. 203204.
I Grgs talas om en arbetsdelning mellan man och hustru: Nr en man och en hustru
lever i ktenskap ska han rda ver deras egendom och handel. Hustrun r inte skyldig
att ha del i grdshushllningen om hon inte vill. Men om hon har del i hushllningen
ska hon rda ver hushllet innanfr drrstocken, om hon vill, och ver mjlkningen.
Grgs Konungsbk. Bd 2, Festattr, fl. 152, s. 44: ar er samfarar hiona ero oc scal hann
raa fyrir fe eirra oc cavpom. Eigi er kono scyllt at eiga ibue nema hon vile. en ef hon
ibve me honom. a a hon at raa bv rom fyrir inan stocc. ef hon vill oc smala nyt.
Se vidare Meulengracht Srensen, Norrnt nid, s. 24; David Gaunt, Familjeliv i Norden.
Stockholm 1983, s. 117; lafa Einarsdttir, Kvindens stilling i fristatstidens Island: Sociale
og konomiske betragtninger. Historica. 4, Fredrag vid det XVIII Nordiska historiker
mtet, Jyvskyl 1981. Red. Mauno Jokipii & Ilkka Nummela. Jyvskyl 1983, s. 229;
Nanna Damsholt, The Role of Icelandic Women in the Sagas and in the Production of
Homespun Cloth. Scandinavian Journal of History 9 (1984), s. 83; lafa Einarsdttir, Om
hsfreyjamyndighed i det gamle Island. Festskrift till Thelma Jexlev: Fromhed og verdslighed
i middelalder og renaissance. Red. Ebba Waaben. Odense 1985, s. 77 och 79; Birgit Sawyer,
Kvinnor och familj i det forn- och medeltida Skandinavien, s. 75; Agnes S. Arnrsdttir, Konur
og vgamenn, s. 175; Jenny Jochens, Women in Old Norse Society. Ithaca 1995, s. 117; Henric
Bagerius, I genusstrukturens spnningsflt: Om kn, genus och sexualitet i saga och
samhlle. Arkiv fr nordisk filologi 116 (2001), s. 2728 och 3943.
Meulengracht Srensen, Norrnt nid, s. 2425; Jochens, Women in Old Norse Society, s.
118120. I Grgs beskrivs mannen som en fri och sjlvgande bonde som tar ansvar fr
vad han sger och lovar, konstaterar Bjrn Bandlien. Han definieras mot trlar, lsdrivare,
brsrkar och fredlsa som ofta lever i samhllets utkanter. Bandlien, Man or Monster? s.
121127.
Meulengracht Srensen, Fortlling og re, s. 232.
Maria Sjberg ser en liknande princip i 1500- och 1600-talens svenska rttsuppfattning.
Hr fanns ett gradskillnadstnkande som frutsatte att kvinnor ersatte frnvarande mn.

241

noter

190
191

192
193
194
195
196
197
198
199
200

201
202
203

204

242

Det innebar att kvinnor nstan kunde gra vad som helst bara det inte kullkastade makt
ordningen mellan knen vilket heller inte kunde ske, s lnge allt utfrdes i relation till
mnnen. Maria Sjberg, Hade jorden ett kn? Ngot om genuskonstruktion i det tidigmoderna Sverige. Historisk tidskrift 116 (1996), s. 383.
Borovsky, Rocking the Boat, s. 40.
Ett mer elastiskt knsbegrepp stller ven det kvinnliga nidet i ett annat ljus. Preben Meulengracht Srensen hvdar att den kvinna som kallades rg anklagades fr incest och nymfomani, allts andra typer av sexuella perversioner n dem som tillskrevs den omanlige
mannen. Meulengracht Srensen, Norrnt nid, s. 22. Men r beskyllningarna mot en nidad
kvinnan verkligen s knsspecifika som Meulengracht Srensen vill gra gllande? I likhet
med Kolskeggr Eirksson han som pstods vilja bli rvknullad kan hon sgas bli beskylld fr en sjlvptagen underordning. Bda visar de ett ohmmat mansbegr och en villighet att lta sig brukas sexuellt av (andra) mn. Frgan r med andra ord om ergi antyder
knsprglade normbrott (ett slags sexuella avvikelser fr mn och ett annat fr kvinnor)
eller om begreppet anvndes mot bde mn och kvinnor som lt sin kropp utnyttjas av mn.
Borovsky, Rocking the Boat, s. 25. Se ven Clover, Regardless of Sex, s. 373 och 380.
Borovsky, Rocking the Boat, s. viiiix.
Jn Viar Sigursson, The Icelandic Aristocracy after the Fall of the Free State, s. 160.
Sverre Bagge, The Political Thought of The Kings Mirror. Odense 1987, s. 210211.
Konungs skuggsi. Utg. Ludvig Holm-Olsen. Oslo 1945, s. 2:1314: huer er foruitnast vill
vm goda sidu edur huersku edur fogur og sannlig orda log.
Konungs skuggsi, s. 2:23: skiput ollum.
Konungs skuggsi, s. 43:3537.
Konungs skuggsi, s. 47:56: mundi suo alyda mla at madur vri fol er suo hlypi yfir
hafna laus sem skiptingar.
Konungs skuggsi, s. 47:89: at at ikir mart heimskligt med kotkorlum er huerskilgt
ikir med kongi dur med odrum rijkis monnum.
Konungs skuggsi, s. 47:16: orpari. I Konungs skuggsj stts hviskheten ofta mot det
bondaktiga i andra mnniskors uppfrande, konstaterar Susanne Kramarz-Bein. En av hirdmannens grundregler r att sky det tlpaktiga och det ohviska. I den meningen pminner
Konungs skuggsj om den hviska litteraturen p kontinenten. Susanne Kramarz-Bein, Zur
Darstellung und Bedeutung des Hfischen in der Konungs skuggsj. Collegium Medievale
7 (1994), s. 6061.
Sverre Bagge, Fra knyttneve til scepter: Makt i middelalderens Norge. Oslo 2003, s. 72.
Sverre Bagge, Norsk idhistorie. Bd 1: Da boken kom til Norge. Red. Trond Berg Eriksen &
ystein Srensen. Oslo 2001, s. 274.
Ludvig Holm-Olsen tror att Konungs skuggsj fick fler lsare p Island: As is evident from
the high number of preserved manuscripts, Konungs skuggsi was popular in wide circles
there from the fourteenth and fifteenth centuries onwards. Ludvig Holm-Olsen, The Prologue to The Kings Mirror: Did the Author of the Work write it? Specvlvm Norroenvm: Norse
Studies in Memory of Gabriel Turville-Petre. Red. Ursula Dronke m.fl. Odense 1981, s. 235.
Holm-Olsen, The Prologue to The Kings Mirror, s. 238. Sverre Bagge r av en annan
uppfattning. Han menar att den lsliga kompositionen i Konungs skuggsj r mycket medveten frn frfattarens sida och att hela verket med strsta sannolikhet r skrivet av en och
samma person. Sverre Bagge, Nature and Society in The Kings Mirror. Arkiv fr nor
disk filologi 109 (1994), s. 2529. Prologen i Konungs skuggsj diskuteras ocks i Jens Eike
Schnall, Didaktische Absichten und Vermittlungsstrategien im altnorwegischen Knigsspiegel
(Konungs skuggsj). Gttingen 2000, s. 3342.

kapitel 3. knskartan ritas om

205 Steinar Imsen, Innledning. Hirdloven til Norges konge og hans hndgagne menn: Etter AM
322 fol. Utg. Steinar Imsen. Oslo 2000, s. 19.
206 Imsen, Innledning, s. 1920. Randi Bjrshol Wrdahl konstaterar att i stort sett ingen
islndsk mbetsman under 1300-talets senare hlft hade riddarvrdighet. Det innebar att
mbetsmnnen stod utanfr den norska riksaristokratin och hade frlorat en direkt frbindelse med kungen och hovet. Men intresset fr Hirskr var fortsatt starkt. Wrdahl,
Norges konges rike og hans skattland, s. 204.
207 Hirdskren i Hirdloven til Norges konge og hans hndgagne menn: Etter AM 322 fol. Utg.
Steinar Imsen. Oslo 2000, s. 110.
208 Hirdskren, s. 112: at igi vri ofhfnt oc igi a. `v vrdughum.
209 Hirdskren, s. 116.
210 Konungs skuggsi, s. 64:911.
211 Konungs skuggsi, s. 45:3246:5 och 58:35.
212 Konungs skuggsi, s. 58:2959:9.
213 Konungs skuggsi, s. 59:2733.
214 Konungs skuggsi, s. 64:1214: ungar ea meir alldri orpnar rikar ea noccot urikari at
au or kunni hann til eia at mla er eia tigunnd hfi oc eim sami l at hyra oc
manni sami l at mla.
215 Bandlien, finne den rette, s. 191. Jfr Anne Louise Lien, Fra krigerflokk til hvisk hoff?
resbegrepet i norsk hirdmilj fra ca. 1000 til 1270. Opubl. hovedoppgave. Universitetet i
Oslo 1997, s. 117.
216 Konungs skuggsi, s. 5:30, 56:23 och 64:39.
217 Hirdskren, s. 110.
218 Konungs skuggsi, s. 68:57: i at hon illdi hora bonnda sinn mr illri girn; igi
skamez hon rs mr diarflegri girnd at syna hanum at er hnni ar iskapi.
219 Konungs skuggsi, s. 68:1518: ar gor madr oc illdi tryggr ra a otti hnni skom at
hann skylldi ita odyggleic hnnar. oc illdi hon a giarna firi koma hanum f hon mtti
mr fianndskap en igi sannsyni.
220 I sin avhandling diskuterar Bjrn Bandlien manlighet p 1200-talets Island utifrn tv islndska godar, rr kakali Sighvatsson och orgils skari Bvarsson. Bda vistades en
tid vid det norska hovet, och Bandlien menar att sagorna beskriver dem som hviska mn.
rr kakali tycks ha introducerat en hvisk etik fr sina fljeslagare som frbjd dem
att sknda kvinnor och kyrkor, och orgils skari was almost courtly in his behaviour
towards women. Bandlien, Man or Monster? s. 340. Men bda mnnen agerade ocks efter andra normer nr situationen krvde det. Om ngon vanrade dem kunde de bryta
sina eder till andra godar och frska hmnas, och rar saga kakala berttar att rr
kakali grna ville visa att han var ragr. rar saga kakala i Sturlunga saga. Bd 2. Utg. Jn
Jhannesson, Magns Finnbogason & Kristjn Eldjrn. Reykjavk 1946, s. 59. Islndska
hvdingar handlade lika pragmatiskt i sin trohet mot den norske kungen, ppekar Hans
Jacob Orning. Situationen p Island under fristatstidens slutskede var instabil, och s snart
hvdingen och hirdmannen satte sin fot p islndsk mark mtte forholdet til kongen vike
for interne islandske forhold. Orning, Uforutsigbarhet og nrvr, s. 187.
221 rar saga kakala, s. 85. rr kakalis relation till orsteinn Jnsson diskuteras i Auur
Magnsdttir, Frillor och fruar, s. 85.
222 Jn Viar Sigursson, The Icelandic Aristocracy after the Fall of the Free State, s. 166;
Auur Magnsdttir, Frillor och fruar, s. 9697.
223 Johan Anton Rnneberg Rygg, Fra spontanitet og voldsglede til selvkontroll og avsky for vold?

243

noter

224

225
226

227

228
229

230

244

En mentalitetshistorisk studie i voldsforstelse p det frstatlige Island og i det statlige Norge,

ca. 11801300. Opubl. hovedoppgave. Universitetet i Oslo 1997, s. 202203.
Gunnar Karlsson, Icelands 1100 Years, s. 8990. Bjrn orsteinsson och Sigurur Lndal
konstaterar att 1271 var ret d blodshmnden frsvann ur islndsk lag. Drefter minska
de hmnddrpen drastiskt, menar de. Bjrn orsteinsson & Sigurur Lndal, Lgfesting
konungsvald, s. 49. Helgi orlksson r inte lika sker. Blodshmnd frekom ocks under
1300-talet, och han lyfter fram ett par fall dr ett drp fljdes av flera. Orsaken kunde vara att
en man hade hnat en annan och drfr mste d. Helgi orlksson, Konungsvald og hefnd,
s. 250251. ven andra historiker har ppekat att senmedeltidens aristokrater fejdade
och hmnades med drp. Det gllde svl danska och svenska som norska och islndska
aristokrater, se Bjrn Poulsen, Adel og fejde i dansk senmiddelalder, s. 104105; Dag
Lindstrm, Fejd i medeltidens och 1500-talets Sverige, s. 131132; Erik Opsahl, Feider i
Norge, s. 142145; Helgi orlksson, Feider: Begrep, betydning, komparasjon, s. 3133.
Dessa fyra artiklar finns alla i Feider og fred i nordisk middelalder. Red. Erik Opsahl. Oslo
2007.
Per-Edwin Walln, Hmnd: Island, sp. 241.
En rttarbot frn 1314 anger vilka skymford som skulle leda till bter, och hr finns varken
ragr, stroinn eller sorinn med. Dremot var det straffbart att utpeka en man som son till
en hora. Jnsbk: Kong Magnus Hakonssons lovbog for Island vedtaget paa Altinget 1281 og
Rttarbtr: De for Island givne retterbder af 1294, 1305 og 1314. Utg. lafur Halldrsson.
Kbenhavn 1904: Rttarbtr Hkonar konungs, s. 294. Frst bland invektiven i rttarboten str drttinssvikari, hgfrrdare. Ocks det tyder p att manlighetsnormen frndrades efter fristatstidens slut; att bli anklagad fr svek mot kungen sgs nu som ngot mycket
allvarligt. Att manlighet kom att konstrueras p ett annat stt nr den politiska makten
centraliserades i det norrna samhllet gr enligt Bjrn Bandlien att utlsa av flera senmedeltida lagar som definierar nidingen as the violater of the ruler rather than the household
community. Bandlien, Man or monster? s. 136.
Diplomatarium Islandicum. Bd 1, s. 262: lifit bufiar life. En annan kyrkoledare som vrnade
ktenskapet och nitiskt bekmpade de islndska hvdingarnas frillofrhllanden var orlkr
rhallsson, biskopen i Sklholt. Hans strnga biktregler frn 1170-talet rrde alla typer av
otukt svl hor och tidelag som blodskam och samknat umgnge. Biskop orlkrs reformiver i sexualfrgor diskuteras bl.a. i Jn Jhannesson, Islands historie i mellomalderen: Fristats
tida. vers. Hallvard Magery. Oslo 1969, s. 154157; Magns Stefnsson, Kirkjuvald eflist.
Saga slands. Bd 2. Red. Sigurur Lndal. Reykjavk 1975, s. 104105; Sveinbjrn Rafnsson,
Skriftabo orlks biskups. Gripla. Bd 5. Red. Jnas Kristjnsson. Reykjavk 1982, s. 77114;
Orri Vsteinsson, The Christianization of Iceland: Priests, Power, and Social Change 10001300.
Oxford 2000, s. 167172.
Diplomatarium Islandicum. Bd 1, s. 287.
Diplomatarium Islandicum. Bd 2, s. 29. I Hlars stift p norra Island brjade rni rlakssons kristenrtt att glla frst 1354. Kristenrtten diskuteras ingende i Magns Lyngdal
Magnsson, Kristinrttur rna fr 1275: Athugun efni og varveizlu mialdahandritum.
Opubl. masteruppsats. Hskli slands 2002. Se ven Haraldur Bernharsson, Magns
Lyngdal Magnsson & Mr Jnsson, Inngangur. Jrnsa og Kristinrttur rna orlksso
nar. Utg. Haraldur Bernharsson, Magns Lyngdal Magnsson & Mr Jnsson. Reykjavk
2005, s. 2644, och Lra Magnsardttir, Bannfring og kirkjuvald slandi 12751550:
Lg og rannsknarforsendur. Reykjavk 2007, s. 369386.
Biskop Arnes Kristenret, vedtaget paa Althinget 1275 i Norges gamle love indtil 1387. Bd 5:
Supplement til foregaaende Bind og Facsimiler samt Glossarium med Registre. Utg. Gustav
Storm & Ebbe Hertzberg. Christiania 1895, s. 37: iayri.

kapitel 3. knskartan ritas om

231 Jochens, Women in Old Norse Society, s. 46.
232 Jnsbk, Kvennagiptingar me almenniligum erfum, kap. 1, s. 7071. I en rttarbot frn
1314 ppekas dock att ktenskapet ska vara samtyckt fr att makarnas barn ska bli arvsberttigade. Jnsbk, Rttarbtr Hkonar konungs, s. 295. Nr Jnsbk antogs 1281 protesterade biskopen i Sklholt mot lagbokens bestmmelser om ktenskapet och mot att dttrar
skulle frlora sin arvsrtt om de gifte sig hemligt eller lgrades hemma. rna saga biskups i
Biskupa sgur. Bd 3: rna saga biskups, Lrentus saga biskups, Sguttur Jn Halldrssonar
biskups, Biskupa ttir. Utg. Gurn sa Grmsdttir. Reykjavk 1998, s. 87.
233 Bjrn Bandlien, The Churchs Teaching on Womens Consent: A Threat to Parents and
Society in Medieval Norway and Iceland? Family, Marriage and Property Devolution in
the Middle Ages. Red. Lars Ivar Hansen. Troms 2000, s. 7375. Flera forskare menar att
islndska kvinnors samtycke saknade praktisk betydelse under strre delen av medeltiden,
se exv. Roberta Frank, Marriage in Twelfth- and Thirteenth-Century Iceland. Viator:
Medieval and Renaissance Studies 4 (1973), s. 474; Jochens, Consent in Marriage, s. 144
145; Jenny Jochens, Me Jkvi Hennar Sjlfrar: Consent as Signifier in the Old Norse
World. Consent and Coercion to Sex and Marriage in Ancient and Medieval Societies. Red.
Angeliki E. Laiou. Washington, D.C. 1993, s. 278279; Jenny Jochens, Germanic Marriage:
The Case of Medieval Iceland. The Medieval Marriage Scene: Prudence, Passion, Policy.
Red. Sherry Roush & Cristelle L. Baskins. Tempe 2005, s. 62. Birgit Sawyer menar att ekonomiska och politiska hnsyn var avgrande nr ktenskapsavtal slts, men eftersom det
lg i alla inblandades intresse att allianserna fungerade, br rimligen viss hnsyn ha tagits
ven till de tv nrmast berrda parterna. Sawyer, Kvinnor och familj i det forn- och medel
tida Skandinavien, s. 46.
234 Agnes S. Arnrsdttir, Property and Virginity, s. 84.
235 Jn Helgason, Islandske bryllupstaler fra senmiddelalderen. Opuscula. Bd 1. Red. Jn
Helgason. Kbenhavn 1960, s. 151153. Kr. Klund daterar handskriften till ca 1500, men
Jn Helgason tror att den r ngot yngre. Det str i varje fall klart att talen skrevs fre reformationen. Svl jungfru Maria som Sankta Anna, hennes mor, r omnmnda. Agnes S.
Arnrsdttir tycks mena att brllopstalen r frn 1400-talet. Agnes S. Arnrsdttir, gte
eller ugte gteskab i middelalderen, s. 19.
236 Islandske bryllupstaler fra senmiddelalderen. Utg. Jn Helgason. Opuscula. Bd 1. Red. Jn
Helgason. Kbenhavn 1960, s. 172: er uerdid uarar uid ef ydvr er leikinn iungfru.
237 Islandske bryllupstaler fra senmiddelalderen, s. 174: nu hefvr v uel keypt, tekit mikid gott
inn en latit aungan pening vt, enn o hann spilli a sialfvr er ier leggit honum iuald, a a
hann sialfvr ad sier rett ad hemta.
238 Agnes S. Arnrsdttir, Property and Virginity, s. 8788; Agnes S. Arnrsdttir, gte eller
ugte gteskab i middelalderen, s. 1922.
239 Agnes Arnrsdttir & Thyra Nors, gteskabet i Norden og det europiske perspektiv
overvejelser om isr danske og islandske normer for gteskab i 12.14. rhundrede. gte
skab i Norden fra Saxo til i dag. Red. Kari Melby, Anu Pylkknen & Bente Rosenbeck. Kbenhavn 1999, s. 37.
240 I Grgs rver en dotter endast om det inte finns ngra sner. Grgs Konungsbk. Bd 1,
Arfattr, fl. 118, s. 218. Om mns och kvinnors arvsrtt under fristatstiden, se Agnes S.
Arnrsdttir, Kvinner og krigsmenn, s. 133143, och Agnes S. Arnrsdttir, Konur og
vgamenn, s. 4447 och 8598.
241 Jnsbk, Kvennagiptingar me almenniligum erfum, kap. 7, s. 78. Jfr Magns Mr Lrusson, Hovedgrd: Island. Kulturhistoriskt lexikon fr nordisk medeltid frn vikingatid till re
formationstid. Bd 6. Sv. red. John Granlund. Malm 1961, sp. 707710, och Hastrup, Culture
and History in Medieval Iceland, s. 190191. Innebrden av ordet hfubl diskuteras i Magns

245

noter
Mr Lrusson, hfublum landsins. Saga 9 (1971), s. 4090.
242 Bestmmelsen terfinns i B-varianten av kung Eirkr Magnssons rttarbot. Diplomata
rium Islandicum. Bd 2, s. 202.
243 Jnsbk, Kvennagiptingar me almenniligum erfum, kap. 1, s. 71.
244 Agnes S. Arnrsdttir, Marriage in the Middle Ages, s. 182183.
245 Jnsbk, Kvennagiptingar me almenniligum erfum, kap. 7, s. 79. Hilde Handeland ser
en tendens i norska lagbestmmelser frn sent 1200-tal att kvinnor skuldbelggs vid ktenskapsbrott: Det er kvinnen som nevnes som ekteskapsbryteren i flere og flere lovbestemmelser, og det tyder p en dreining av synet p kvinnen i tr med utviklingen i Europa.
Lovgivningen likestilte i begynnelsen man og kvinne i slike saker, men kvinnen blir etterhvert fremstilt som synder og ikke minst som kilden til alle fristelser. Hilde Handeland,
I lyst og last: Seksualitet i de norske lovene i perioden 11001300. Opubl. hovedoppgave. Universitetet i Oslo 1997, s. 113.
246 Jana Kate Schulman, Women Between the Texts: Legal License and Literary Discourse in Medie
val Iceland. Opubl. doktorsavhandling. University of Minnesota 1995, s. 62, not 151. Christine
Ekholst diskuterar liknande bestmmelser i de svenska medeltidslagarna och beskriver dem
som en kontrollmekanism frn frldrarnas sida. Christine Ekholst, Fr varje brottsling ett
straff: Frestllningar om kn i de svenska medeltidslagarna. Stockholm 2009, s. 224226. Se
ven Mia Korpiola, Between Betrothal and Bedding: The Making of Marriage in Sweden, ca.
12001610.Vantaa 2004, s. 116124.
247 Jnsbk, Kvennagiptingar me almenniligum erfum, kap. 7, s. 79.
248 Bandlien, The Churchs Teaching on Womens Consent, s. 73.
249 McNamara, The Herrenfrage, s. 20.
250 Texten finns i Diplomatarium Islandicum. Bd 6: 12451491. Reykjavk 19001904, s. 236
247, och har av utgivaren ftt rubriken Skriptaml lofar Loptsdttur.
251 Jfr Inga Huld Hkonardttir, Fjarri hlju hjnasngur: ruvsi slandssaga. Reykjavk
1995, s. 50. Fljaktligen har en del av texten i Skriptaml lofar Loptsdttur ersatts av
punkter, ngot som vckte kritik i det tidiga 1900-talets vetenskapssamhlle. Edvard Bull
skriver att det m ogs beklages, at utgiverne av Diplomatarium Islandicum, av velanstndighetshensyn som ikke hrer hjemme i en videnskapbelig utgave, har slifet enkelte partier.
Edv. Bull, Folk og kirke i middelalderen: Studier til Norges historie. Kristiania 1912, s. 169.
En fullstndig version av skriftermlet finns numera utgiven av Helga Kress. Confessio tur
pissima uppskrifu eftir gamalli pergamentis rollu anno 1773. Utg. Helga Kress. N saga 11
(1999), s. 1720.
252 Confessio turpissima uppskrifu eftir gamalli pergamentis rollu anno 1773, s. 17: tti eftirltlegast; s. 18: ein en engin nnur s rttleg samb karls og konu a karlmaurinn
konnunar kvii liggi.
253 Confessio turpissima uppskrifu eftir gamalli pergamentis rollu anno 1773, s. 19: me ltilli
alvru eur skyldulegri undirvorpning.
254 Helga Kress, Confessio turpissima: Um skriftaml lafar rku Loftsdttur. N saga 11
(1999), s. 5.
255 Agnes S. Arnrsdttir, gte eller ugte gteskab i middelalderen, s. 17.
256 Arnr Sigurjnsson, Vestfiringasaga 13901540, s. 135143.
257 Diplomatarium Islandicum. Bd 6, s. 238.
258 Bull, Folk og kirke i middelalderen, s. 169.
259 E. P., Skriftaml lafar rku Loptsdttur. Morgunblai, 12. jli 1981: Konurnar voru
alveg einsog r eru dag og hafa alltaf veri.

246

kapitel 4. sagans vrld

260 Magns Stefnsson, Seksualitet og synd i middelalderen. Liv og helse i middelalderen. Red.
Ingvild ye. Bergen 1992, s. 51.
261 Skriftaml lafar Loftsdttur: g aum, sek og syndug: Stefn Karlsson handritafringur
er annarri skoun. Morgunblai, 22. ma 1988. I Seksualitet og synd i middelalderen
vervger ven Magns Stefnsson mjligheten att skriftermlet r ett formulr: Dersom
dokumentet er et skriftemlsformular, er det imidlertid minst like intressant og megetsigende. Det blir bare et annet slags dokument. Uansett er det s genuint allmennmenneskelig
og tidlst at noen hver kan kjenne seg igjen i bekjennelsene. Magns Stefnsson, Seksualitet
og synd i middelalderen, s. 5051.
262 Helga Kress, Confessio turpissima, s. 12.
263 Agnes S. Arnrsdttir, gte eller ugte gteskab i middelalderen, s. 17.
264 Jacqueline Murray har underskt ett femtontal engelska och franska biktmanualer frn tidigt 1200-tal, och hon konstaterar att manualernas manliga frfattare sexualiserar kvinnor
p ett helt annat stt n mn. Nr kvinnor nmns r synden s gott som alltid av sexuell
karaktr: The very structure of confessors manuals reinforced the notion of women as
primarily, even exclusively, sexual. In the process, therefore, the salvation of womens souls
was linked to their sexuality and to their sexuality alone. Jacqueline Murray, Gendered
Souls in Sexed Bodies: The Male Construction of Female Sexuality in Some Medieval Confessors Manuals. Handling Sin: Confession in the Middle Ages. Red. Peter Biller & A. J.
Minnis. York 1998, s. 83.

kapitel 4. sagans vrld

265 Torfi H. Tulinius, The Matter of the North: The Rise of Literary Fiction in Thirteenth-Century
Iceland. vers. Randi C. Eldevik. Odense 2002, s. 42.
266 Jfr W. P. Ker som vid 1900-talets brjan skrev att islndska riddarsagor r among the dreariest things ever made by human fancy. W. P. Ker, Epic and Romance: Essays on Medieval
Literature. London 1908, s. 282.
267 Sigurur Nordal, Sagalitteraturen. Nordisk kultur VIII:B: Litteraturhistorie B: Norge og Is
land. Red. Sigurur Nordal. Stockholm 1953, s. 268.
268 Jn Helgason, Norrn litteraturhistorie. Kbenhavn 1934, s. 218.
269 Matthew Driscoll, Late Prose Fiction (lygisgur). A Companion to Old Norse-Icelandic
Literature and Culture. Red. Rory McTurk. Oxford 2005, s. 196. Frfallstesen fngas bl.a. i
Jan de Vries ord om senmedeltidens islnning och hans litteratur: In der dunklen Nacht,
die sich ber Island gesenkt hatte, fand der Bauer in der trostlosen Einfrmigkeit seines
Daseins einen Trost in der Lektre solcher kindischen Phantasien, in denen ihm die
unmglichsten Abenteuer vorgegaukelt wurden, und die Beschreibung der von Gold und
Edelsteinen strotzenden Palste, Waffen und Kleider lie ihn seine Armut einen Augenblick
vergessen. Jan de Vries, Altnordische Literaturgeschichte. Bd 2: Die Literatur von etwa 1150
bis 1300; Die Sptzeit nach 1300. Berlin 1967, s. 539.
270 Margaret Schlauch, Romance in Iceland. London 1934, s. 10.
271 Glauser, Islndische Mrchensagas, s. 26.
272 Glauser, Islndische Mrchensagas, s. 229233.
273 En del yngre islnningasagor tros vara omarbetningar av ldre versioner som har gtt frlorade. Vsteinn lason, Islendingasgur. Medieval Scandinavia: An Encyclopedia. Red.
Phillip Pulsiano & Kirsten Wolf. New York 1993, s. 334. De yngre islnningasagorna diskuteras i Martin Arnold, The Post-Classical Icelandic Family Saga. Lewiston 2003. Under

247

noter

274

275

276
277

278
279
280
281

282
283

248

1300-talet skrevs ven samtidshistoriska sagor som rrde islndska frhllanden. I rna saga
biskups och Lrentus saga biskups berttas kyrkans historia frn 1262 till 1331 med tv islndska biskopar som frgrundsgestalter. De hr sagorna r viktiga kllor till Islands politiska utveckling efter fristatstidens slut. rna saga biskups beskriver striderna om den kyrkliga gandertten under det sena 1200-talet, och i Lrentus saga biskups kommenteras flera politiska hndelser under tidigt 1300-tal. rna saga biskups och Lrentus saga biskups diskuteras ingende
i frordet till Gurn sa Grmsdttirs utgva av sagorna. Gurn sa Grmsdttir, Formli. Biskupa sgur. Bd 3: rna saga biskups, Lrentus saga biskups, Sguttur Jn Halldrs
sonar biskups, Biskupa ttir. Utg. Gurn sa Grmsdttir. Reykjavk 1998, s. vcii.
I ett kodex uppdelat p tv texthalvor Holm Perg 7 4 och AM 580 4 frn 1300-talets
frsta rtionden finner vi sammanlagt tio sagor med ett brett innehllsspektrum. Utifrn
dagens genreindelning kan en kategoriseras som islnningasaga, en som kungasaga, tre som
fornaldarsagor, tv (eller mjligen tre) som islndska riddarsagor och tre (eller mjligen tv)
som versatta riddarsagor frn andra sprk. Marianne E. Kalinke, Bridal-Quest Romance in
Medieval Iceland. Ithaca 1990, s. 67.
Clover, Icelandic Family Sagas (slendingasgur), s. 282. Se ven Peter Footes artikel The
Audience and Vogue of the Sagas of Icelanders Some Talking Points i hans artikelsamling Aurvandilst: Norse Studies. Odense 1984, s. 47. Sagornas publik diskuteras ocks i
Carol J. Clover, The Medieval Saga. Ithaca 1982, s. 188204.
Einar l. Sveinsson, Viktors saga ok Blvus: Sources and Characteristics. Viktors saga ok
Blvus. Utg. Jnas Kristjnsson. Reykjavk 1964, s. ccviii.
Jrg Glauser, Erzhler Ritter Zuhrer: Das Beispiel der Riddarasgur: Erzhlkommunikation und Hrergemeinschaft im mittelalterlichen Island. Les sagas de chevaliers (Rid
darasgur): Actes de la Ve confrence internationale sur les sagas, Toulon juillet 1982. Red. Rgis
Boyer. Paris 1985, s. 101. Jfr Peter Hallberg, A Group of Icelandic Riddarasgur from the
Middle of the Fourteenth Century. Les sagas de chevaliers (Riddarasgur): Actes de la Ve
confrence internationale sur les sagas, Toulon juillet 1982. Red. Rgis Boyer. Paris 1985, s. 20;
Hermann Plsson & Paul Edwards, Legendary Fiction in Medieval Iceland. Reykjavk 1971,
s. 2425.
Jn Viar Sigursson, Strkirkjur, sagnaritun og valdamistvar 11001400. rija slen
ska sguingi 18.21. ma 2006: Rstefnurit. Red. Benedikt Eyrsson & Hrafnkell Lrusson. Reykjavk 2007, s. 225233.
Axel Kristinsson, Lords and Literature: The Icelandic Sagas as Political and Social Instruments. Scandinavian Journal of History 28 (2003), s. 8.
Jn Viar Sigursson, Strkirkjur, sagnaritun og valdamistvar 11001400, s. 233.
Frn 1300-talet (eller ca 1400) finns omkring trehundra islndska manuskript bevarade.
Vissa av dem kan knytas till frmgna islnningar. Hauksbk, fr att ta ett exempel, gdes
av riddaren Haukr Erlendsson, islndsk och norsk lagman, och Flateyjarbk tillverkades
fr Jn Hkonarson, en rik bonde frn norra Island. Guvarur Mr Gunnlaugsson, Manuscripts and Palaeography. A Companion to Old Norse-Icelandic Literature and Culture.
Red. Rory McTurk. Oxford 2005, s. 249253. Se ven Jnas Kristjnsson, Icelandic Manu
scripts: Sagas, History and Art. vers. Jeffrey Cosser. Reykjavk 1993, s. 47, och Vsteinn lason, Society and Literature. The Manuscripts of Iceland. Red. Gsli Sigursson & Vsteinn
lason. Reykjavk 2004, s. 32.
Matthew James Driscoll, The Unwashed Children of Eve: The Production, Dissemination and
Reception of Popular Literature in Post-Reformation Iceland. Enfield Lock 1997, s. 4.
Bjrn K. rlfsson, Rmur fyrir 1600. Kaupmannahfn 1934, s. 3550; Vsteinn lason,
Kveskapur fr smildum. slensk bkmenntasaga. Bd 2. Red. Bvar Gumundsson
m.fl. Reykjavk 1993, s. 322323.

kapitel 4. sagans vrld

284 Shaun F. D. Hughes, Rmur. Dictionary of the Middle Ages. Bd 10. New York 1988, s. 401;
Peter A. Jorgensen, Rmur. Medieval Scandinavia: An Encyclopedia. Red. Phillip Pulsiano
& Kirsten Wolf. New York 1993, s. 536.
285 Marianne Kalinke, Norse Romance (Riddarasgur). Old Norse-Icelandic Literature: A
Critical Guide. Red. Carol J. Clover & John Lindow. Ithaca 1985, s. 316317. Siffran blir
nrmare nittio om man ven rknar ttar (korta berttelser av sagakaraktr) och enskilda
lais (poetiska versberttelser).
286 Jrg Glauser, Romance (Translated riddarasgur). A Companion to Old Norse-Icelandic
Literature and Culture. Red. Rory McTurk. Oxford 2005, s. 376. Det finns flera versatta
riddarsagor bevarade i islndska handskrifter, men det r svrt att avgra vilka sagor som
har versatts i Norge och vilka som r versatta p Island. Ibland kan det skert handla
om islndska bearbetningar av norska versttningar. En god introduktion till de versatta
riddarsagorna finns i Glauser, Romance (Translated riddarasgur), s. 372387. Se ven
Geraldine Barnes, The Riddarasgur and Medival European Literature. Mediaeval Scan
dinavia 8 (1975), s. 140158, och Geraldine Barnes, Some Current Issues in Riddarasgur
Research. Arkiv fr nordisk filologi 104 (1989), s. 7388.
287 Marianne E. Kalinke, Riddarasgur, Indigenous. Medieval Scandinavia: An Encyclopedia.
Red. Phillip Pulsiano & Kirsten Wolf. New York 1993, s. 528. Nr forskare har velat skilja
islnningarnas egenproducerade riddarsagor frn versatta sagor har beteckningar som
lygisgur, indigenous riddarasgur och originale riddersager anvnts. I tysk forskning frekommer termen Mrchensagas. Jag vljer att tala om islndska riddarsagor.
288 Deras urvalskriterier finns angivna i frordet. Marianne E. Kalinke & P. M. Mitchell, Preface. Bibliography of Old Norse-Icelandic Romances. Utg. Marianne E. Kalinke & P. M. Mitchell. Ithaca 1985, s. viiix. Kurt Schier har tagit med trettio riddarsagor i sin frteckning,
Jrg Glausers rknar upp trettioen och Daniel Svborg trettiofem. Kurt Schier, Sagaliteratur.
Stuttgart 1970, s. 112115; Jrg Glauser, Nachwort: Islndische Mrchensagas. Islndische
Mrchensagas. Bd 1. Utg. Jrg Glauser & Gert Kreutzer. Darmstadt 1998, s. 402; Daniel Svborg, Sagan om krleken: Erotik, knslor och berttarkonst i norrn litteratur. Uppsala 2007,
s. 561. Agnete Loth anger sjutton riddarsagor utver de femton som hon sjlv har ederat
under titeln Late Medieval Icelandic Romances. Hennes lista omfattar allts trettiotv sagor.
Agnete Loth, Preface. Late Medieval Icelandic Romances. Bd 5. Copenhagen 1965, s. xxi.
Stefn Einarsson menar att det finns mer n tvhundrasextio riddarsagor, men han rknar
d ven sagor som skrivits p Island efter reformationen. Stefn Einarsson, A History of
Icelandic Literature. Baltimore 1957, s. 165.
289 Agnete Loth, Til fragmentet af Grega saga. Opuscula. Bd 3. Red. Jn Helgason. Kbenhavn 1967, s. 283284; Rgis Boyer, Hrings saga ok Tryggva. Medieval Scandinavia: An
Encyclopedia. Red. Phillip Pulsiano & Kirsten Wolf. New York 1993, s. 302303. Melkfs
saga ok Salomons konungs r en annan riddarsaga som bara finns i fragment. Agnete Loth
har den med i sin frteckning, men den saknas i Marianne E. Kalinkes och Phillip Marshall
Mitchells bibliografi. Melkfs saga ok Salomons konungs finns i ett enda manuskript, och
Kirsten Wolf utesluter inte att den har versatts frn ett annat sprk. Kirsten Wolf, Some
Comments on Melkfs saga ok Salomons konungs. Maal og minne 1990:12 (1990), s. 19.
290 Dav Erlingsson, tterni Drauma-Jns sgu. Opuscula. Bd 7. Red. Jn Helgason. Kbenhavn 1979, s. 211.
291 Glauser, Islndische Mrchensagas, s. 156157.
292 Einar l. Sveinsson, Viktors saga ok Blvus, s. ccvi.
293 Robert Cook, Kirialax saga: A Bookish Romance. Les sagas de chevaliers (Riddarasgur):
Actes de la Ve confrence internationale sur les sagas, Toulon juillet 1982. Red. Rgis Boyer.
Paris 1985, s. 303326.

249

noter
294 Einar l. Sveinsson, Viktors saga ok Blvus, s. ccv.
295 Kalinke, Bridal-Quest Romance in Iceland.
296 I sin konsthistoriska underskning av den hviska kulturen i de nordiska lnderna konstaterar Herman Bengtsson att hvisk litteratur som riddarromaner br ha spelat en avgrande
roll vid utformandet av en nordisk riddararistokrati med ungefr samma vrderingar som
den tyska, franska och engelska. Bengtsson, Den hviska kulturen i Norden, s. 49.
297 Sverre Bagge, Mennesket i middelalderens Norge: Tanker, tro og holdninger 10001300. Oslo
1998, s. 187.
298 Bjarne Fidjestl, Erotisk lesnad ved Hkon Hkonssons hoff . Middelalderkvinner liv
og virke. Red. Ingvild ye. Bergen 1989, s. 88. De versatta riddarsagornas funktion i det
medeltida samhllet har livligt diskuterats i vad Geraldine Barnes har kallat the didacti
cism versus entertainment debate. Geraldine Barnes, Some Current Issues in Riddara
sgur Research, s. 80. Barnes tillhr dem som framhllit sagornas didaktiska betydelse,
t.ex. i The Riddarasgur and Medival European Literature, s. 153. Andra forskare har
understrukit den versatta riddarlitteraturens underhllande funktion. Se t.ex. Marianne E.
Kalinke, King Arthur, North-by-Northwest: The matire de Bretagne in Old Norse-Icelandic
Romances. Copenhagen 1981, s. 2122, och Gerd Wolfgang Weber, The Decadence of
Feudal Myth: Towards a Theory of Riddarasaga and Romance. Structure and Meaning in
Old Norse Literature: New Approaches to Textual Analysis and Literary Criticism. Red. John
Lindow, Lars Lnnroth & Gerd Wolfgang Weber. Odense 1986, s. 428. Fr en versikt ver
forskningsdebatten, se Susanne Kramarz-Bein, Hfische Unterhaltung und ideologisches
Ziel: Das Beispiel der altnorwegischen Parcevals saga. Die Aktualitt der Saga: Festschrift
fr Hans Schottmann. Red. Stig Toftgaard Andersen. Berlin 1999, s. 7982.
299 Glauser, Islndische Mrchensagas, s. 230233.
300 I flera av de islndska riddarsagorna betonas just deras underhllningsvrde; frfattarna
vill roa sin publik. Fr exempel, se Kalinke, King Arthur, North-by-Northwest, s. 2428.
301 Dnus saga dramblta I i Dnus saga dramblta. Utg. Jnas Kristjnsson. Reykjavk 1960, s.
6667.
302 Gibbons saga. Utg. R. I. Page. Copenhagen 1960, s. 75: eigi var klavstra regla vel halldin a
essarri natt.
303 Vilmundar saga viutan i Late Medieval Icelandic Romances. Bd 4. Utg. Agnete Loth. Copenhagen 1964, s. 201: razen; allt sligt sem hia for; sard hana.
304 Stephen A. Mitchell, Heroic Sagas and Ballads. Ithaca 1991, s. 27.
305 Einar l. Sveinsson, Fornaldarsgur Norrlanda. Kulturhistoriskt lexikon fr nordisk medel
tid frn vikingatid till reformationstid. Sv. red. John Granlund. Bd 4. Malm 1959, sp.
506507.
306 Mitchell, Heroic Sagas and Ballads, s. 126127.
307 Se t.ex. Harald Beyer, A History of Norwegian Literature. vers. Einar Haugen. New York
1956 [1952], s. 56.
308 Jfr Torfi H. Tulinius bokrecension av Stephen A. Mitchells bok Heroic Sagas and Ballads i
JEPG: Journal of English and Germanic Philology 93 (1994), s. 292293.
309 Torfi H. Tulinius, The Matter of the North: Fiction and Uncertain Identities in ThirteenthCentury Iceland. Old Icelandic Literature and Society. Red. Margaret Clunies Ross. Cambridge 2000, s. 260261.
310 Else Mundal, Fornaldarsogene vurderinga og vurderingskriteria. Fornaldarsagornas
struktur och ideologi: Handlingar frn ett symposium i Uppsala 31.82.9.2001. Red. rmann
Jakobsson, Annette Lassen & Agneta Ney. Uppsala 2003, s. 32.

250

kapitel 4. sagans vrld

311 C. C. Rafn, Formli. Fornaldar Sgur Nordrlanda: Eptir gmlum handritum. Bd 1. Utg. C.
C. Rafn. Kaupmannahfn 1829, s. v.
312 I Guni Jnssons populra utgva av fornaldarsagorna ingr fyra andra berttelser utver
dem som finns i Carl Christian Rafns utgva. En saknas: Eirks saga vifrla. Fornaldar sgur
Norurlanda. Bd 14. Utg. Guni Jnsson. Reykjavk 1950.
313 Carl Christian Rafns utgva innehller tjugofem sagor och ngra kortare ttar. Stephen A.
Mitchell menar dock att flera av ttarna inte borde rknas som fornaldarsagor. Mitchell,
Heroic Sagas and Ballads, s. 31. Jag har drfr bestmt mig fr att lmna ttarna drhn.
314 Schier, Sagaliteratur, s. 7375.
315 Agneta Ney, Genus och ideologi i Vlsunga saga. Fornaldarsagornas struktur och ideologi:
Handlingar frn ett symposium i Uppsala 31.82.9.2001. Red. rmann Jakobsson, Annette
Lassen & Agneta Ney. Uppsala 2003, s. 120.
316 Torfi H. Tulinius, The Matter of the North, s. 139158.
317 Agneta Ney, Drottningar och skldmr: Grnsverskridande kvinnor i medeltida myt och
verklighet ca 4001400. Hedemora 2004, s. 116122.
318 Vsteinn lason, The Marvellous North and Authorial Presence in the Icelandic Fornaldarsaga, s. 113114.
319 Vsteinn lason, The Marvellous North and Authorial Presence in the Icelandic Fornaldarsaga, s. 102.
320 Vsteinn lason, The Marvellous North and Authorial Presence in the Icelandic Fornaldarsaga, s. 122.
321 Till skillnad frn andra fornaldarsagor utspelas inte Hjlms saga ok lvis p nordisk
mark, och Hermann Plsson ser drfr inget skl till att sagan inte skulle hnfras till de islndska riddarsagorna. Hermann Plsson, Towards a Definition of fornaldarsgur. Fourth
International Saga Conference: Mnchen, July 30th August 4th, 1979. Mnchen 1979, s.
9. Jfr Svborg, Sagan om krleken, s. 561. Gngu-Hrlfs saga r en annan fornaldarsaga
som ligger nra riddarsagorna med sin florissanta stil och utmlande miljskildring. Lars
Lnnroth, Fornaldarsagans genremssiga metamorfoser: Mellan Edda-myt och riddarroman. Fornaldarsagornas struktur och ideologi: Handlingar frn ett symposium i Uppsala
31.82.9.2001. Red. rmann Jakobsson, Annette Lassen & Agneta Ney. Uppsala 2003, s. 41.
ven Hlfdanar saga Eysteinssonar drar t the romance end of the spectrum. Hermann
Plsson & Paul Edwards, Introduction. Seven Viking Romances. vers Hermann Plsson
& Paul Edwards. London 1985, s. 7.

Hrlfs saga kraka ok kappa hans brukar rknas till de tidiga, mytiska fornaldarsagorna eftersom den behandlar en ldre tradition om Hrlfr kraki och dessutom har ett tragiskt slut. Men
sagan som den freligger r yngre n Vlsunga saga och Hervarar saga ok Heireks tidigast
frn 1300-talet och den pminner om en riddarsaga ideologically as well as stylistically
and structurally fr att lna rmann Jakobssons ord. Hrlfs saga kraka ok kappa hans r,
som han ser det, ett utmrkt exempel p en hur historiskt material kunde presenteras
i riddarromanens form. rmann Jakobsson, Le Roi Chevalier: The Royal Ideology and
Genre of Hrlfs saga kraka. Scandinavian Studies 71 (1999), s. 163.
322 Lnnroth, Fornaldarsagans genremssiga metamorfoser, s. 4344.
323 Torfi H. Tulinius, Kynjasgur r fort og framandi lndum. slensk bkmenntasaga. Bd
2. Red. Bvar Gumundsson m.fl. Reykjavk 1993, s. 219: slenskar rmnsur. Oskar
Bandle r en annan forskare som menar att islndska riddarsagor och sena fornaldarsagor borde ses som en stor genre. Oskar Bandle, Die Entwicklung der rvar-Odds saga
als Beitrag zur Gattungstypologie. Schriften zur nordischen Philologie: Sprach-, Literaturund Kulturgeschichte der skandinavischen Lnder: Zum 75. Geburtstag des Autors. Red. Jrg

251

noter

324

325

326

327
328
329

330
331
332
333
334
335
336

252

Glauser & Hans-Peter Naumann. Tbingen 2001, s. 291. Se ocks Marianne E. Kalinke,
Riddarasgur, Fornaldarsgur, and the Problem of Genre. Les sagas de chevaliers (Rid
darasgur): Actes de la Ve confrence internationale sur les sagas, Toulon juillet 1982. Red. Rgis Boyer. Paris 1985, s. 79. Fornaldarsagorna som genre har ocks nyligen diskuterats i
ett rundabordssamtal mellan ett tiotal forskare. Det finns publicerat som Interrogating
Genre in the Fornaldarsgur: Round-Table Discussion i Viking and Medieval Scandinavia
2 (2006), s. 275296.
Torfi H. Tulinius, Kynjasgur r fort og framandi lndum, s. 220245. Torfi H. Tulinius
konstaterar att islndska riddarsagor och fornaldarsagor trots en del srskiljande drag tillhr
samma litterra tradition sett ur svl islndskt som europeiskt perspektiv och att det
drfr varken r ltt eller nskvrt att dra en alltfr tydlig grns mellan dem (s. 167). Se ven
E. F. Halvorsen, Riddersagaer. Kulturhistoriskt lexikon fr nordisk medeltiden frn vikingatid
till reformationstid. Sv. red. John Granlund. Bd 14. Malm 1969, sp. 176. Vid Universitetet i
Oslo pgr sedan ngra r projektet Translation, Transmission and Transformation: Old Nor
se Romantic Fiction and Scandinavian Vernacular Literacy 12001500 med syftet att studera
hur olika litterra genrer frndrades under medeltiden. Tv av delstudierna rr islndska
fornaldarsagor och riddarsagor och hur dessa frhller sig till varandra och till de versatta
riddarsagorna. I projektet finns ocks en ambition att se de olika genrernas utveckling ur ett
historiskt perspektiv och analysera dem i sin politiska och sociala situation:
(http://www.hf.uio.no/iln/forskning/forskergrupper/norron/prosjekter/TTT/index.html)
2009-01-20.
Daniel Svborg, Krleken i fornaldarsagorna hviskt eller heroiskt? Fornaldarsagornas
struktur och ideologi: Handlingar frn ett symposium i Uppsala 31.82.9.2001. Red. rmann
Jakobsson, Annette Lassen & Agneta Ney. Uppsala 2003, s. 68. Svborg ansluter drmed till
Helga Reuschels slutsats om fornaldarsagorna som en egen sagatyp. Helga Reuschel, Unter
suchungen ber Stoff und Stil der Fornaldarsaga. Bhl-Baden 1933, s. 16.
Svborg, Sagan om krleken, s. 558589. Det finns ocks islndska riddarsagor som inte
r skrivna i srskilt hvisk stil. De saknar florissanta formuleringar och pminner mer om
fornaldarsagor i sitt terhllsamma stt att skildra krleken mellan man och kvinna. I andra
riddarsagor blir den hviska tonen nstan grov och parodisk, eftersom krleksfrklaringarna snarare bottnar i hmndlystnad n frlskelse. Riddarsagorna r en heterogen genre,
konstaterar Daniel Svborg. Den spnner ver olika stilar. Svborg, Sagan om krleken, s.
579 och 589.
Svborg, Sagan om krleken, s. 589603.
Svborg, Sagan om krleken, s. 612614.
Till det som han kallar islndska romanser rknar Torfi H. Tulinius ven flera fornaldarsagor frn sent 1200-tal och tidigt 1300-tal. Som redan har ppekats r de ofta annorlunda
n samtida riddarsagor och yngre fornaldarsagor. Av det sklet behandlas de inte vidare i
avhandlingen.
Mitchell, Heroic Sagas and Ballads, s. 127.
Torfi H. Tulinius, Fornaldarsaga och ideologi, s. 73.
Torfi H. Tulinius, The Matter of the North, s. 290291. Jfr Peter Hallberg, Some Aspects of the
Fornaldarsgur as a Corpus. Arkiv fr nordisk filologi 97 (1982), s. 1832; Mitchell, Heroic
Sagas and Ballads, s. 8385; Ney, Genus och ideologi i Vlsunga saga, s. 113122.
Torfi H. Tulinius, The Matter of the North, s. 3942.
Torfi H. Tulinius, The Matter of the North, s. 291.
Torfi H. Tulinius, The Matter of the North, s. 170173.
Torfi H. Tulinius, Fornaldarsaga och ideologi, s. 74.

kapitel 5. hviska riddare och andra mn

337 Torfi H. Tulinius, Fornaldarsaga och ideologi, s. 8687.
338 Se exempelvis Rygg, Fra spontanitet og voldsglede til selvkontroll og avsky for vold? s. 9;
Arnved Nedkvitne, Beyond Historical Anthropology in the Study of Medieval Mentalities.
Scandinavian Journal of History 25 (2000), s. 31; Bandlien, finne den rette, s. 20.
339 Laurie A. Finke, Sexuality in Medieval French Literature: Spars, on est ensemble. Hand
book of Medieval Sexuality. Red. Vern L. Bullough & James A. Brundage. New York 1996,
s. 353. Hr refererar Laurie A. Finke till Pavel Medvedevs/Michail Bakhtins dialogiska stt
att betrakta litteraturen och sociala realiteter: The literary structure, like every ideological
structure, refracts the generating socioeconomic reality, and does so in its own way. But, at
the same time, in its content, literature reflects and refracts the reflections and refractions of
other ideological spheres (ethics, epistemology, political doctrines, religion, etc.). That is, in
its content literature reflects the whole ideological horizon of which it is itself a part. P. N.
Medvedev/M. M. Bakhtin, The Formal Method in Literary Scholarship: A Critical Introduc
tion to Sociological Poetics. vers. Albert J. Wehrle. Baltimore 1978 [1928], s. 1617.
340 Finke, Sexuality in Medieval French Literature, s. 362.
341 Carl Phelpstead, The Sexual Ideology of Hrlfs saga kraka. Scandinavian Studies 75 (2003),
s. 22.
342 Roberta L. Krueger fr ett liknande resonemang om 1100- och 1200-talens franska versromaner: Romance played an essentially conservative role in transmitting patriarchal ideology
and class privilege. But the richly ambiguous texts examined in the following pages suggest
that the genre also records and fosters critical resistance. Even as they espoused an ideology of courtliness that cast women as object, Old French courtly verse romances created a
discursive space for debate about gender issues. Roberta L. Krueger, Women Readers and the
Ideology of Gender in Old French Verse Romance. Cambridge 1993, s. xiv.

kapitel 5. hviska riddare och andra mn

343 Bland riddarromanerna hittar vi Bsa saga ok Herraus, Hjlms saga ok lvis, Jarlmanns
saga ok Hermanns, Saulus saga ok Nikanors och Viktors saga ok Blvus som alla br namn
efter tv vapenbrder. jalar-Jns saga r ocks knd som Jns saga Svipdagssonar ok Eireks
forvitna, och Sigurar saga fts kallas i vissa handskrifter fr Sigurar saga fts ok smundar
Hnakonungs. Se vidare Kalinke, Bridal-Quest Romance in Iceland, s. 156157. En annan
saga som diskuteras i avhandlingen r Hrlfs saga kraka och kappa hans som handlar om
Hrlfr kraki och hans kmpar. ven Ectors saga handlar om ett flje av mn, och sagan
benmns ibland Ectors saga ok kappa hans.
344 Gonzlez-Casanovas, Male Bonding as Cultural Construction in Alfonso X, Ramon Llull,
and Juan Manuel, s. 158.
345 Gonzlez-Casanovas, Male Bonding as Cultural Construction in Alfonso X, Ramon Llull,
and Juan Manuel, s. 161162.
346 Richard E. Zeikowitz, Homoeroticism and Chivalry: Discourses of Male Same-Sex Desire in
the Fourteenth Century. New York 2003, s. 3.
347 Eve Kosofsky Sedgwick, Mellan mn. feminismer. Red. Lisbeth Larsson. vers. Sven-Erik
Torhell. Lund 1996, s. 6263. Jfr Sedgwick, Between Men, s. 12. Richard E. Zeikowitz ser
Eve Kosofsky Sedgwicks begrepp homosocial desire som srskilt anvndbart fr medeltidsforskaren. Det stller den hviska kulturens intimitet omfamningar, kyssar, och blickar
mellan mn i ett annat ljus. Zeikowitz, Homoeroticism and Chivalry, s. 11. Homosocialiteten r i sjlva verket normativ, ppekar han i en annan text. Den finns i ett medeltida samhlle
characterized by socially acceptable male-male bonding and intimacy that may at times be

253

noter

348
349
350
351

352

353
354
355
356
357
358
359

254

erotically inflected. Richard E. Zeikowitz, Befriending the Medieval Queer: A Pedagogy for
Literature Classes. College English 65 (2002), s. 71.
Sedgwick, Mellan mn, s. 63.
Sigurar saga gla i Late Medieval Icelandic Romances. Bd 2. Utg. Agnete Loth. Copenhagen 1963, s. 215: elskar hann fyrir sijna atgerui.
Sigurar saga gla, s. 216: krleikur kuiknna.
M. J. Ailes, The Medieval Male Couple and the Language of Homosociality. Masculinity
in Medieval Europe. Red. D. M. Hadley. London 1999, s. 214 och 237. Under medeltiden
betygade man grna sin vnskap infr skdare, skriver Julian Haseldine: In fact the Middle Ages inherited from the ancient world a theory of friendship (amicitia) predicated on a
conceptual relationship between the private, emotional sphere and public life which was
fundamentally different from our own. Personal relationships were seen to have an integral
and natural role in public life and social cohesion. J. P. Haseldine, Love, Separation and
Male Friendship: Words and Actions in Saint Anselms Letters to his Friends. Masculinity
in Medieval Europe. Red. D. M. Hadley. London 1999, s. 241. Det innebar inte att knslan
saknades, att omfamningen eller kyssen var en tom gest. All mhet som visades infr offentligheten frvntades vara uppriktigt menad, ppekar C. Stephen Jaeger. Varje berring
studerades noga av skdarna och bedmdes fr sin kthet. C. Stephen Jaeger, Ennobling
Love: In Search of a Lost Sensibility. Philadelphia 1999, s. 1820.
ven i Kirialax saga vergr riddarnas hat pltsligt i krlek. Prins Valterus blir upprrd nr
en oknd man sitter p hans plats i kungshallen, och han utmanar honom genast i en tornering. Nr frmlingen sedan besegrar honom p ett hviskt stt utan att frnedra sin
motstndare fylls prinsen av tillgivenhet och beundran. Sjlv r han inte en lika god
riddare, konstaterar Valterus, och nu trr mitt hjrta, med het och vldsam krlek, ett
kamratskap med honom. Kirialax saga. Utg. Kr. Klund. Kbenhavn 1917, s. 99: n girnist
mitt hjarta me hinne heitustu i elskunnar at tempra flagskap vi hann. Frmlingen vill
grna bli hans vn. Sledes tar de varandras hnder och kysser varandra som bevis p sin
vnskap.
Sigurar saga fts i Late Medieval Icelandic Romances. Bd 3. Utg. Agnete Loth. Copenhagen
1963, s. 238.
Sigurar saga fts, s. 243: uiat enn er Signy ospillt af mier.
Sigurar saga fts, s. 244: med mikilli vinattu ok krleikum.
orvaldur Kristinsson, Um gildismat kvonbna- og stalfslsinga slenskum riddaras
gum. Opubl. kandidatuppsats. Hskli slands 1976, s. 28.
Sigurar saga fts, s. 234: hans somi yxi wid.
Sigurar saga fts, s. 250: ickiazt menn varla vitad hafa adra fostbrdr betur hafa unnizt
jneyti en essa ok dreingiligar dugat huorr audrum. ok lykur ar saugu S(igurdar) kongs fozt
ok Asmundar Hwna kongs.
Ett homosocialt begr tnds ocks hos tv rivaler i Nitida saga. Mkungen Nitida har redan
gett sitt samtycke till ett ktenskap med Liforinus nr han freslr Ingi en duell som ska
avgra vem av dem som fr gifta sig med henne. Som alltid blir striden mellan riddarna
mycket blodig. Svrt srad faller Ingi till marken och tas om hand av Liforinus. Drefter nr
de en frlikning som beseglas med tre ktenskap. I en praktfull ceremoni blir Liforinus och
Nitida kta makar. Ingi fr Liforinus syster till hustru, och det tredje brllopet str mellan
Ingis syster och Liforinus fosterbror. Ingen av kvinnorna tillfrgas innan mnnen sluter
sin verenskommelse. Nitida saga i Late Medieval Icelandic Romances. Bd 5. Utg. Agnete
Loth. Copenhagen 1965, s. 3337. Marianne E. Kalinke menar att Nitida saga pminner om
Sigurar saga fts i det avseendet att tv hviska riddare tvlar om en jungfru och sjlva

kapitel 5. hviska riddare och andra mn

360
361

362
363

364

365

366
367
368
369
370
371
372
373
374
375

376

gr upp om vem som ska f henne. De hr bda sagornas frfattare visar a greater interest
in the psychology of male relationships than the fate of women desired by more than one
man. Kalinke, Bridal-Quest Romance in Medieval Iceland, s. 202.
Kirialax saga, s. 8: eigi sem grimmr vikingr, heldr sem hverskr haufdingi.
Kirialax saga, s. 7: giordi eigi sem litels hattar madr, viat margur mundi svo hrosat hafa
sinum sigri at skyfa sem skiotazt af mer haufudit, en hann framdi mer at milldi-verk, at
hann gaf mic lidugan ok allt mitt lid, ok eigi at eins gaf hann oss aptr lifit, helldr ar med
giddi han oss hinum dyrmtuztum gifum giorandi oss fagra veizlu.
Kirialax saga, s. 9: omattuligt mer einum kvennmanne at snarazt vi mote med mino einrdi ok tapa svo hylle mins fedr ok frnda.
Mrmanns saga. Utg. Desmond Slay. Copenhagen 1997, s. 10: Mer syniz ok svo sem u
munir eigi fa konona bdi vnga ok vna til getnadar ok o alreynda til vitz ok stadfesto.
med ui at at ma finnaz fornum bokum at ftt se vandara at stilla en skap kononnar. af
ui at at verdr stundum ofhart en stndum ofveykt. ok ef at verdr ofhart matt u heldr
marmara steinin j sundr gnua. enn u faer ar hof giort. Svo er ok ef at verdr ofveykt
ok eigi stadfast. a er eigi hgt ath giora ar rettan tima o at all vitr madr stilli vm. Enn ek
tla r o allfar vera konurnar at eigi fylgi uilik lytinn. ok se beint med hofi.
Nr Mrmann senare i berttelsen blir intalad att hans hustru r otrogen sger han: Jag vet
inte vad jag ska sga om det hr annat n vad den vise Salomo sade: att man inte kan lita p en
kvinna i den saken. Mrmanns saga, s. 109: Eigi veit eg huad eg skal vmm etta tala, nema
ad er mllte Salomon hinn spaki, ad ei m konunni trua. vmm ann hlutinn.
Mrmanns saga, s. 12: hon ordi o med ngu moti at briota vilia fdur sins. Hr kan tillggas att hennes ktenskap med Hlver blir olyckligt, och tiden kan snarare rknas i veckor
n mnader innan Katrn riktar sina begr mot Mrmann. Hlver blir sannspdd; han vet
mycket vl vem hans hustru trr, men han litar till Mrmanns omdme och trofasthet.
Jochens, Consent in Marriage, s. 159167. Samma resonemang frs i Jochens, Me
Jkvi Hennar Sjlfrar, s. 283284, och Jochens, Women in Old Norse Society, s. 4951.
Jochens, Consent in Marriage, s. 165.
Bandlien, finne den rette, s. 362363, not 306.
Mathidias moving speech against the match does not prevent it from taking place, but
the important thing is that she is consulted and allowed to speak against the arrangement.
Jochens, Consent in Marriage, s. 163.
Jungfrun mste drfr ta till drastiska tgrder om hon vill undvika att bli bortgift mot sin
vilja. I Vilmundar saga viutan vertalar prinsessan Sley en trl vid hovet att dda den man
som hennes far har valt att ge henne till. Vilmundar saga viutan, s. 147149.
Jarlmanns saga ok Hermanns i Late Medieval Icelandic Romances. Bd 3. Utg. Agnete Loth.
Copenhagen 1963, s. 8: sem honum iker sier smanarlaust ath eiga fyrer mag.
Samsons saga fagra. Bd 1. Utg. John Wilson. Copenhagen 1953, s. 5: min lofun er ecki fastare ar vm enn mins faudr vili gengr med.
Kirialax saga, s. 78: med manndomligum krapti.
Kirialax saga, s. 79: viat ef vr neitum verliga ok hliotizt ar af vanndrdi, a er oss virt
til ovizku; en ef ver veitum annann urskurd, er virt til manngirni.
Erminga i Mgus saga jarls r en annan prinsessa som samtycker till ett ktenskap fr fredens skull. Hon vill inte gifta sig med Jtmundr, den saxlndske kejsaren, men hon fruktar
att hennes fars rike ska bli invaderat om hon avvisar hans frieri. Magus saga jarls i Forns
gur Surlanda: Magus saga jarls, Konras saga, Brings saga, Flovents saga, Bevers saga.
Utg. Gustaf Cederschild. Lund 1884, s. 2.
Bandlien, The Churchs Teaching on Womens Consent, s. 75.

255

noter
377 Saulus saga ok Nikanors i Late Medieval Icelandic Romances. Bd 2. Utg. Agnete Loth. Copenhagen 1963, s. 16: at striukazt um med knefum edr lurkum sem fol edur fantur.
378 Saulus saga ok Nikanors, s. 25: at af eirri mgd uerdi yckr uinatta ui stadfastare.
379 Saulus saga ok Nikanors, s. 25: kyssazt eir med fullkomnun fridar kossi sem hiner kruztu
uiner so af dragande allt at slijm sem fyrir mtti standa eirra uinattu.
380 Glauser, Islndische Mrchensagas, s. 170.
381 Kanske r det hertig Nikanors osvikliga frmga att alltid upptrda hviskt som mjliggr
ett svgerskap med Saulus. Marianne E. Kalinke menar att Nikanors moraliska seger lyfter
Potentiana, en hertigs dotter who otherwise would not be considered jafnri (an equal
match) for a kings son, till en plats i samhllshierarkin som r acceptabel fr Saulus. Svgerskapet kan med andra ord ses som en jmlikhetsmarkr, ett bevis fr att den sociala nivskillnaden mellan kungens son och hertigen har utjmnats. Kalinke, Bridal-Quest Romance in
Medieval Iceland, s. 189, not 39.
382 Saulus saga ok Nikanors, s. 27: bdi um etta og allt annat.
383 Saulus saga ok Nikanors, s. 31: far heim og seg so inum herra at fyrir ann kyndugskap
og smn sem hann giordi til uor synia<n>di oss mgdarinnar enn sialfum sier fyrirmunandi
smdar og sinni systur. a skal hann af oss aungrar ugdar edur bidstundar unta. helldur
egar a morgin sem solin ydr skulu uer med allann uorn her koma a a uaullu sem hia
hans borg eru biodandi honum til moz uid oss til orrostu.
384 Saulus saga ok Nikanors, s. 5253: fyrirkoma hennar jungfrudomi.
385 Saulus saga ok Nikanors, s. 53: at helld eg fullreyndan kuennamann sem uilikum giorer
barn.
386 Lvi-Strauss, The Elementary Structures of Kinship, s. 65.
387 Saulus saga ok Nikanors, s. 62: en taka med ualldi Potentianam o at hun se nu nockut lidugri
og sleipare millum fotanna en a eir skildu uid hana.
388 Finnur Jnsson, Den oldnorske og oldislandske litteraturs historie. Bd 3. Kbenhavn 1924,
s. 114. Vl en tredjedel av Saulus saga ok Nikanors r rena stridsskildringar. M. J. Driscoll,
Saulus saga ok Nikanors. Medieval Scandinavia: An Encyclopedia. Red. Phillip Pulsiano &
Kirsten Wolf. New York 1993, s. 566.
389 Jfr hednakungen Romanus i Jarlmanns saga ok Hermanns som krver att f gifta sig med
Herborg, syster till den frankiske kungen. Om inte hon och hennes bror verger kristendomen och ger sig i hans vld ska Romanus delgga frankerriket och gra Herborg till sin
frilla. Jarlmanns saga ok Hermanns, s. 27. Prins Artimund frn det avlgsna Jerikon stller
liknande krav i Vilhjlms saga sjs. Han begr att Reginbald verlmnar sitt kungarike och
sin syster till honom, ven om Artimund nnu inte har bestmt sig fr om han vill ha
henne som fru eller frilla. Vilhjlms saga sjs i Late Medieval Icelandic Romances. Bd 4.
Utg. Agnete Loth. Copenhagen 1964, s. 30. I la flekks saga finns lfr, en ful och ondsint
indisk jarl, som vill gifta sig med mkungen ornbjrg. Om han inte fr det tnker han
delgga hennes rike med eld och vapen. la flekks saga i Drei Lygisgur: Egils saga ein
henda ok smundar berserkjabana, la flekks saga, Flres saga konungs ok sona hans. Utg.
ke Lagerholm. Halle (Saale) 1927, s. 97. I Vilmundar saga viutan r det den arrogante prins
Buris som hotar att rva bort en av sagans prinsessor. Vilmundar saga viutan, s. 172.
390 Fr en diskussion om hedningar, jttar och blmn som motbilder till den kristna mnni
skan, se Sverrir Jakobssons avhandling om islnningarnas vrldsbild under medeltiden.
Hr anvnds ocks flera exempel frn riddarromanerna som visar att det ridderliga samspelade med det kristna. Sverrir Jakobsson, Vi og verldin, s. 130160.
391 Lars Lnnroth diskuterar i en uppsats idn om sjlen som kroppens spegel i ldre sagalitteratur och noterar dr att de vackra hvdingarna med rosig hy och blont hr har ett ljusare

256

kapitel 5. hviska riddare och andra mn

392
393

394
395

396

397

398
399

sinnelag n andra mn. De karaktriseras med ord som vinsll (vnsll), kurteiss (hvisk)
och mildr af f (givmild). Mn med svart hr och markerade gonbryn r sllan skna och
har ett hftigt temperament. Ofta r de brsrkar eller p annat stt i frbund med vernaturliga makter. Uppfattningen om att mnniskans fysionomi speglar hennes sjlsliv r aristokratiskt frgad, menar Lnnroth. Islnningasagornas portrtt av ljusa och mrka mn
har skapats i 1200-talets skrivarstugor som heroiska mnster fr en bildad verklass med
utlndska kulturkontakter. Lars Lnnroth, Kroppen som sjlens spegel ett motiv i de
islndska sagorna. Lychnos: Lrdomshistoriska samfundets rsbok 19631964 (1965), s. 51.
Sigrgars saga ok Valbrands i Late Medieval Icelandic Romances. Bd 5. Utg. Agnete Loth.
Copenhagen 1965, s. 152: snr kongsson ad sinni vnnustu med miklum kossum og fgrum
fadmlgum, og sijdann sier skiemtandi med hiartanlegri blijdu.
Sigrgars saga ok Valbrands, s. 165: gira henni hina mestu skmm, og hafa hana nauduga
fyrir syna frillu. I Brings saga finns en liknande episod dr Heinrekr falsari, en av hertig
Bringrs riddare, sviker sin herre och drper honom. Drefter ervrar han hertigdmet och
frsker tvinga hertigens nka att bli hans hustru. Men Gerrr dr hellre n gifter sig med
honom. Brings saga i Fornsgur Surlanda: Magus saga jarls, Konras saga, Brings saga,
Flovents saga, Bevers saga. Utg. Gustaf Cederschild. Lund 1884, s. 85. ven drottning
sgerr i Hlfdanar saga Eysteinssonar utstts fr ptryckningar av sin mans baneman. Om
hon vgrar att gifta sig med honom ska han hlla henne som frilla. Hlfdanar saga Eysteins
sonar. Utg. Franz Rolf Schrder. Halle a. S. 1917, s. 95.
Sigrgars saga ok Valbrands beskriver Valbrandr som en s stor brsrk att ingen kunde st
emot honom i strider och tvekamper. Sigrgars saga ok Valbrands, s. 130: so mikill berserkur
ad eingenn std hans atreid og einvijge.
Om brsrkar i fornnordisk berttartradition, se Benjamin Blaney, The berserkr: His Origin
and Development in Old Norse Literature. Opubl. doktorsavhandling. University of Colorado 1972; D. J. Beard, The Berserkir in Icelandic Literature. Approaches to Oral Tradi
tion. Red. Robert Thelwall. Colerain 1978, s. 99114; Britt-Mari Nsstrm, Brsrkarna:
Vikingatidens elitsoldater. Stockholm 2006.
Snorre Sturluson, Nordiska kungasagor. Bd 1: Frn Ynglingasagan till Olav Tryggvasons
saga. vers. Karl G. Johansson. Stockholm 1991, s. 29. P islndska lyder texten: hans
menn fru brynjulausir ok vru galnir sem hundar ea vargar, bitu skjldu sna, vru sterkir sem birnir ea griungar. eir drpu mannflkit, en hvrtki eldr n jrn orti . at er
kallar berserksgangr. Snorri Sturluson, Heimskringla. Bd 1. Utg. Bjarni Aalbjarnarson.
Reykjavk 1941, s. 17.
Som Margaret Schlauch noterar r brsrkens och den hedniske furstens handlingsmnster i stort sett detsamma: A berserkr is a native product and a heathen prince a foreign one,
but they often act in precisely the same way. Schlauch, Romance in Iceland, s. 106. ven i
engelska riddarromaner frn medeltiden beskrivs jttar och hedningar som ett sexuellt hot
mot ridderskapet. Corinne Saunders, Rape and Ravishment in the Literature of Medieval
England. Woodbridge 2001, s. 206211.
Blmstrvallasaga. Utg. Theodorus Mbius. Lipsi 1855, s. 21: slkum blvuum berserki.
Benjamin Blaney, The Berserk Suitor: The Literary Application of a Stereotyped Theme.
Scandinavian Studies 54 (1982), s. 279. Exempel p andra brsrkar i riddarromanerna
som hotar med vld nr de friar r Kaldanus och Ermengillus i Ectors saga i Late Medieval
Icelandic Romances. Bd 1. Utg. Agnete Loth. Copenhagen 1962, s. 99 och 164. ven Rbert i jalar-Jns saga har drag av brsrk. Han kommer frn Serkland med en stor arm
av vikingar, blmn och odjur och utmanar en jarl. Om jarlen vill undvika strid ska han ge
honom sitt rike och sin hustru. jalar Jns saga i jalar Jns saga, Dmusta saga. I: Teksten.
Utg. Louisa Fredrika Tan-Haverhorst. Haarlem 1939, s. 15.

257

noter
400 Jfr Bandlien, Man or Monster? s. 126.
401 Jeffrey Jerome Cohen, Monster Culture (Seven Theses). Monster Theory: Reading Culture.
Red. Jeffrey Jerome Cohen. Minneapolis 1996, s. 13.
402 Sigrgars saga ok Valbrands, s. 162, 164, 169, 173 och 186. Att Valbrandr ocks sviker Florida nr han frst ger henne betnketid och sedan hotar att vldta henne gr honom till en
nnu strre niding. I Gngu-Hrlfs saga konstaterar prinsessan Ingigerr att ingen ska ha
rtt att bra kungsnamn som inte hller det som han lovar en jungfru. Gaungu-Hrlfs saga
i Fornaldar Sgur Nordrlanda: Eptir gmlum handritum. Bd 3. Utg. C. C. Rafn. Kaupmannahfn 1830, s. 245246: er eigi heldr at, er hann lofar einni jngfr.
403 Sigrgars saga ok Valbrands, s. 186. Hertig Constancius i Adonias saga blir ocks avrttad
fr sitt landsfrrderi; han har legat med drottningen och mrdat kungen. Adonias saga i
Late Medieval Icelandic Romances. Bd 3. Utg. Agnete Loth. Copenhagen 1963, s. 226. ven
i Jns saga leikara omtalas en drttinssviki som blivit avrttad sedan han legat med sagans
drottning. Jns saga leikara. Utg. Martin Soderback. Opubl. doktorsavhandling. University
of Chicago 1949, s. 17.
404 Dmusta saga i jalar Jns saga, Dmusta saga. I: Teksten. Utg. Louisa Fredrika Tan-Haverhorst. Haarlem 1939, s. 78: ad hann fijrermunade huoriumm manne hennar ad nita, utann sier einumm.
405 Dmusta saga, s. 91: Alldre hefur u komid j slijka mannraun, enn ek mon vera med ier.
406 Margaret Schlauch, The Dmusta saga and French Romance. Modern Philology 35 (1937),
s. 3; Kalinke, Bridal-Quest Romance in Iceland, s. 133134. Nr Dmusti smningom verger hovlivet fr en tillvaro som eremit klr han sig som en dominikanermunk: i vit kjortel
med svart kappa. Dmusta saga, s. 106.
407 Bandlien, finne den rette, s. 254.
408 Paul Bibire menar att Dmusta saga r mer av en legend n en riddarroman. Paul Bibire,
From Riddarasaga to Lygisaga: The Norse Response to Romance. Les sagas de chevaliers
(Riddarasgur): Actes de la Ve confrence internationale sur les sagas, Toulon, juillet 1982.
Red. Rgis Boyer. Paris 1985, s. 66.
409 Dmusta saga, s. 95: Veit ek ad ad Gud hefr skapad heim einn ok manninn ok allt
annad; ek sie ad, ad hann er betre enn allt annad, ad j heiminumm er, enn ecki hef ek
natturu til at ina honum.
410 Dmusta saga, s. 93: ek hefer tlad mier hana, enn aungumm audrumm.
411 Schlauch, The Dmusta saga and French Romance, s. 12.
412 Jfr Kathryn Hume, From Saga to Romance: The Use of Monsters in Old Norse Literature.
Studies in Philology 77 (1980), s. 7: Unless there are other functions I have overlooked,
monsters are used to define a man as hero (both in the abstract and in relation to society),
to define a hero as a man (through comic deflation), and to comment on the nature of
heroism. Det monstrusas funktioner i det medeltida samhllet diskuteras i David
Williams, Deformed Discourse: The Function of the Monster in Mediaeval Thought and
Literature. Exeter 1996; Monsters and the Monstrous in Medieval Northwest Europe. Red.
K. E. Olsen & L. A. J. R. Houwen. Leuven 2001; The Monstrous Middle Ages. Red. Bettina
Bildhauer & Robert Mills. Cardiff 2003.
413 Jeffrey Jerome Cohen, Of Giants: Sex, Monsters, and the Middle Ages. Minneapolis 1999, s. 102.
414 I det norrna samhllet konstruerades manlighet i termer av centrum och periferi, menar
Bjrn Bandlien, och dr kom det vilda och monstrusa hos landstrykare och fredlsa att
ses som en perifer position mot vilken en tingman definierade sig. Bandlien, Man or Mons
ter? s. 134135.
415 Dmusta saga, s. 103: Margt verdr audurvijs enn tlad er.

258

kapitel 5. hviska riddare och andra mn

416 Stefka Gueorguieva, Marriage in the Sagas of Chivalries: With Implications Concerning the
Un-Civilising Character of the Sagas for the Norwegian Court. Opubl. masteruppsats. Universitetet i Oslo 2004, s. 148.
417 Sverrir Tmasson har diskuterat trovrdigheten i dessa uppgifter som finns i en pappershandskrift frn 1600-talet. Att en Tristrams saga ok sndar tillkommit under kung Hkons
regeringstid r inte att betvivla, men huruvida sagan som den ser ut i dag r frn 1200-talet
kan dremot diskuteras. Sverrir Tmasson, Hvenr var Tristrams sgu sni? Gripla. Bd
2. Red. Jnas Kristjnsson. Reykjavk 1977, s. 7576.
418 Henry Goddard Leach, Angevin Britain and Scandinavia. Cambridge 1921, s. 179; Paul
Schach, Some Observations on Tristrams saga. Saga-Book of the Viking Society 15 (1957
1959), s. 115116.
419 Leach, Angevin Britain and Scandinavia, s. 182184.
420 Tristrams saga ok sndar i Norse Romance. Bd 1: The Tristan Legend. Utg. av sagan: Peter
Jorgensen. Utg. av serien: Marianne E. Kalinke. Cambridge 1999, s. 222: Ok m v sj,
hversu mikil st eira milli verit hefir.
421 Jfr Fidjestl, Erotisk lesnad ved Hkon Hkonssons hoff , s. 74.
422 Tristrams saga ok sndar, s. 120: harmfullt lf ok meinlti ok langa hugstt me lkams
girnd ok tilfsiligum htti.
423 Jonna Kjr, Krligheden i den hviske kultur Tristans og Isoldes skyld og uskyld. Kvin
debilleder: Eva, Maria og andre kvindemotiver i middelalderen. Red. Karin Kryger, Louise
Lillie & Sren Kaspersen. Kbenhavn 1989, s. 139.
424 Se t.ex. Tristrams saga ok sndar, s. 164. Bjrn Bandlien noterar dock att Tristrams och
snds samvaro utpekas som syndig endast i situationer d de inte syndar. Bjrn Bandlien,
takask me eim gdar stir: Kjrlighet og ekteskap i norrn middelalder. Opubl. hoved
oppgave. Universitetet i Oslo 1998, s. 241. Som Karen Attar har visat finns tvetydigheter i hur sagan beskriver en kristen livshllning. Karen Attar, Christianity and the Sens of
Tristrams saga. The Audience of the Sagas: The Eighth International Saga Conference, August
1117, 1991, Gothenburg University: Preprints. Bd 1. Gothenburg 1991, s. 2231.
425 Bandlien, takask me eim gdar stir, s. 246. Bjarne Fidjestl skriver: Spenninga i soga
ligg sleis i at den guddommelege kjrleiken berre fr utfalde seg gjennom ekteskapsbrot.
Moralen er alts alt anna enn eintydig snarast tvetydig! Fidjestl, Erotisk lesnad ved Hkon Hkonssons hoff , s. 75.
426 Tristrams saga ok sndar, s. 72.
427 Schach, Some Observations on Tristrams saga, s. 104105.
428 Schlauch, Romance in Iceland, s. 149150; Geraldine Barnes, Tristan in Late Medieval
Norse Literature: Saga and Ballad. Tristan und Isolt im Sptmittelalter: Vortrge eines in
terdiziplinren Symposiums vom 3. bis 8. Juni 1996 an der Justus-Liebig-Universitt Gieen.
Red. Xenja von Ertzdorff & Rudolf Schultz. Amsterdam 1999, s. 375376.
429 Om den pverkan som Tristrams saga ok sndar fick p den islndska litteraturen, se Paul
Schach, Some Observations on the Influence of Tristrams saga ok sndar on Old Icelandic
Literature. Old Norse Literature and Mythology: Papers presented at the 6th Annual Germanic
Languages Symposium, Austin 1964, and Additional Essays written in Honor of Professor
L. M. Hollander. Red. E. C. Polom. Austin 1969, s. 81129. Jfr Schlauch, Romance in Ice
land, s. 150153, och Kalinke, King Arthur, North-by-Northwest, s. 226227. Stilen och
strukturen i Tristrams saga ok sndar diskuteras i Paul Schach, The Style and Structure
of Tristrams saga. Scandinavian Studies: Essays presented to Henry Goddard Leach on the
Occasion of his Eighty-Fifth Birthday. Red. C. F. Bayerschmidt & E. J. Friis. Seattle 1965, s.
6383.

259

noter
430 Jarlmanns saga ok Hermanns, s. 22: ek uil eigi uera drottinns suiki.
431 Jarlmanns saga ok Hermanns r troligen skriven i dialog med den ldre Konrs saga keisa
rasonar. Den unge Rbert, prins Konrrs vapenbroder, r lmsk och frsker p alla stt
att utnyttja prinsens vnskap. D de vistas vid det saxlndska hovet gr han hemliga besk
hos Konrrs syster. Nr det uppdagas att Silva r gravid vdjar Konrr fr sin fljeslagares liv, ven om prinsen r medveten om att Rbert r en frrdare. Konras saga keisa
rasonar i Fornsgur Surlanda: Magus saga jarls, Konras saga, Brings saga, Flovents saga,
Bevers saga. Utg. Gustaf Cederschild. Lund 1884, s. 47: svicari. Senare frsker Rbert
ervra den prinsessa som Konrr vill gifta sig med. Fr detta straffas han slutligen med
landsfrvisning. Om relationen mellan Konrs saga keisarasonar och Jarlmanns saga ok Her
manns, se Gustaf Cederschild, Inledning. Fornsgur Surlanda: Magus saga jarls, Konras
saga, Brings saga, Flovents saga, Bevers saga. Lund 1884, s. cliii; Bibire, From Riddarasaga
to Lygisaga, s. 68.
432 Den hittills opublicerade Haralds saga Hringsbana, som terfinns i pappersavskrifter frn
1600- och 1700-talen, r ocks starkt pverkad av de moraliska frgorna kring Tristrams
handlande. Jfr Henry Goddard Leach & Gertrude Schoepperle, Haraldssaga Hringsbana
and the Tristan and Svanhild Romances. Publications of the Society for the Advancement of
Scandinavian Study (Scandinavian Studies) 2 (19141915), s. 264 och 272276. Margaret
Schlauch hller det fr troligt att Haralds saga Hringsbana tillkom som ett noga vervgt
svar p den franska riddarromanen: It is as if some sagaman decided to show how an
honorable gentleman should behave when confronted with Tristans problem. Schlauch,
Romance in Iceland, s. 151. Jfr Paul Schach, The Saga af Tristram ok sodd: Summary or
Satire? Modern Language Quarterly 21 (1960), s. 352, och Paul Schach, Tristan and Isolde
in Scandinavian Ballad and Folktale. Scandinavian Studies 36 (1964), s. 281282.
433 Huruvida den islndska sagan har lnat sitt stoff frn Tristrams saga ok sndar eller frn
andra bearbetningar av Tristanlegenden r omtvistat, se Susanne Kramarz-Bein, Die
jngere altislndische Tristrams saga ok soddar und ihre literarische Tradition. Erzh
len im mittelalterlichen Skandinavien. Red. Robert Nedoma, Hermann Reichert & Gnter
Zimmermann. Wien 2000, s. 2145.
434 Leach, Angevin Britain and Scandinavia, s. 184.
435 Kalinke, King Arthur, North-by-Northwest, s. 199. Redan i en artikel publicerad 1960 argumenterade Paul Schach fr att Tristrams saga ok soddar br ses som ett slags satiriskt svar p
den norska versttningen, se Schach, The Saga af Tristram ok sodd, s. 352. En noggrannare lsning av den islndska sagan hade d ftt honom att verge en tidigare uppfattning
att 1300-talsversionen var en ofullstndig tergivning av Tristanlegenden som den presenterades i skrift av broder Rbert fr det norska hovet, se Schach, Some Observations
on Tristrams saga, s. 118. Hans omtolkning blev sedan, som han skriver, reinforced and
amplified av Marianne Kalinke, se Paul Schach, Tristrams saga ok soddar as Burlesque.
Scandinavian Studies 59 (1987), s. 87. Vissa av hans slutsatser har dock kritiserats av M. F.
Thomas i The Briar and the Vine: Tristan Goes North. Arthurian Literature 3 (1983), s.
5459. Fr Schachs bemtande av hennes kritik, se Schach, Tristrams saga ok soddar as
Burlesque, s. 9598.
436 Kalinke, King Arthur, North-by-Northwest, s. 204207.
437 Saga af Tristram ok sodd i Norse Romance. Bd 1: The Tristan Legend. Utg. av sagan: Peter
Jorgensen. Utg. av serien: Marianne E. Kalinke. Cambridge 1999, s. 278: Ekki tla ek honum
illt til ganga, tt hann fari til rekkju hennar. Heldr mun han vilja skemta henni, ek em
brottu.
438 Kalinke, King Arthur, North-by-Northwest, s. 211.
439 Barnes, Tristan in Late Medieval Norse Literature, s. 384385.

260

kapitel 6. oskuldens tid

440 Barnes, Tristan in Late Medieval Norse Literature, s. 387.
441 Barnes, Tristan in Late Medieval Norse Literature, s. 389.
442 Saga af Tristram ok sodd, s. 284: hyggr seint af sodd hinni fgru, ok ykkiz sodd svarta
ekki f st hans.
443 Vid ett tillflle klandras Tristram av sin svger fr att han inte vill fullborda sitt ktenskap
med hertigdottern sodd: Fr det vore ingen skam eller vanra fr dig att du lskar henne
som din hustru och lever med henne som i ett ktenskap. Men nu vet vi alla att du inte vill
ha en kta arvinge frn vr tt. Tristrams saga ok sndar, s. 192: v vri r at engi
brigzli n vanviring, at ynnir henni sem eiginkonu inni ok byggir me henni hjnskapliga. En n erum vr allir at vitandi, at vill ekki eiga lgligan erfingja r tt vrri.
444 Saga af Tristram ok sodd, s. 281: vallt var kngr af mikilli st til Tristrams frnda sns.
445 Saga af Tristram ok sodd, s. 288: til marks at Tristram ffldi ekki sodd hina fgru fyrir
llsku sakir vi Mrodd kng, frnda sinn, heldr fyrir at, at sjlfr gu hafi eim skipat
saman af sinni samvizku. En fyrir sk Tristram ekki sodd hina fgru af Mrodd
kngi, at hann unni honum hins bezta rs, ok mtti han fyrir engan mun vi skpunum vinna.
446 Saga af Tristram ok sodd, s. 276: en ek ann r allvel konunnar ok rkisins.
447 Kirialax saga, s. 8: eigi sem grimmr vikingr, heldr sem hverskr haufdingi. Att en vikings
upptrdande uppfattades som ohmmat och vldsamt p senmedeltidens Island framgr
ocks av ett brev frn lafr Rgnvaldsson, biskopen i Hlar. Brevet frn 1473 kungr att
prsten Jn Snorrason har blivit avsatt sedan han betett sig illa. Jn Snorrason har brukat
vld mot en annan prst men ven rnat mnniskor och farit fram som en viking p Island.
Diplomatarium Islandicum. Bd 5: 13301476. Kaupmannahfn & Reykjavk 18991902, s.
726: sem einn vikingur vm jsland.
448 Aronstein, Prize or Pawn? s. 116118.
449 Rubin, The Traffic in Women, s. 174.

kapitel 6. oskuldens tid

450 Simone de Beauvoir, Det andra knet. vers. Adam Inczdy-Gombos & sa Moberg i samarbete med Eva Gothlin. Stockholm 2002 [1949], s. 206207.
451 Margaret W. Ferguson, Foreword. Menacing Virgins: Representing Virginity in the Middle
Ages and Renaissance. Red. Kathleen Coyne Kelly & Marina Leslie. Newark 1999, s. 78.
452 Kim M. Phillips, Medieval Maidens: Young Women and Gender in England, 12701540.
New York 2003, s. 146.
453 Phillips, Medieval Maidens, s. 46. Om hrets symbolik i det medeltida samhllet, se Robert
Bartlett, Symbolic Meanings of Hair in the Middle Ages. Transaction of the Royal Historical
Society (Sixth Series) 4 (1994), s. 4360.
454 Kathleen Coyne Kelly & Marina Leslie, Introduction: The Epistemology of Virginity. Mena
cing Virgins: Representing Virginity in the Middle Ages. Red. Kathleen Coyne Kelly & Marina
Leslie. Newark 1999, s. 18.
455 Kathleen Coyne Kelly, Performing Virginity and Testing Chastity in the Middle Ages. London
2000, s. 75. I medeltidens riddardiktning och folksagor anvnds ofta srskilda freml fr
att avgra om den unga kvinnan fortfarande r oskuld. Det kan vara en sng att ligga i, en
harpa att spela p eller ett horn att dricka ur. I Samsons saga fagra r det en mantel som ngra
alvkvinnor har vvt. Den visar om en hustru har varit otrogen mot sin man och om en
jungfru har betett sig lttsinnigt. Samsons saga fagra, s. 40.

261

noter
456 I Vilmundar saga viutan omtalas prins Hjarandi som noga bevakar Gullbrs jungfrudom.
Han lter bygga en fstning t sin halvsyster, och drinne betjnas hon av hviska mn
och kvinnor. Men ingen man har rtt att tilltala Gullbr utan Hjarandis tilltelse. Den som
dristar sig att gra s fr sitt huvud avhugget och uppsatt p palissadverket. Vilmundar saga
viutan, s. 144. Prinsessan i Sigurar saga turnara placeras i ett torn av sin far eftersom han
vill hlla henne gmd fr frmlingar. Sigurar saga turnara i Late Medieval Icelandic Roman
ces. Bd 5. Utg. Agnete Loth. Copenhagen 1965, s. 211. I Ectors saga berttas att prinsessan
Mbil bor i ett eget hus som hennes far har ltit uppfra t henne. Drinne tjnas hon av
trettio jungfrur, och huset bevakas dag och natt av tio vl bevpnade riddare. Ectors saga, s.
110.
457 ven drottning Clatiana i Sigrgars saga ok Valbrands vet att hon kan bli gravid nr planeterna str rtt. Nr tiden r inne har kungen samlag med henne, och efter en tid inser
drottningen att hon vntar ett barn. Sigrgars saga ok Valbrands, s. 112.
458 Hertig Nikanor vidtar liknande frsiktighetstgrder nr hans syster Potentiana lggs i
brudsng med hans vapenbroder Saulus. Hertigen lser om dem, behller sjlv nycklarna
och stter femhundra riddare att vakta deras sovrum s att ingen annan man ska kunna ta
sig in dit. Saulus saga ok Nikanors, s. 60. Rmundr och Elna vaktas av tvtusen mn under
sin brllopsnatt. Om morgonen kommer sjlvaste verkungen till deras sngkammare,
eftersom han r den ende som har nyckel dit. Rmundar saga keisarasonar. Utg. Sven Grn
Broberg. Kbenhavn 19091912, s. 350.
459 Adonias saga, s. 94: hadugligr horkonuson haf ig brott og ver eigi svo diarfur optar at
u beider af mier nockurs blidleiks.
460 Adonias saga, s. 95: heyr suivirdligr suikare. og hneisuligr nidingr. hyggr v dligr drottins
suiki ath v fer dult mig eirra suika sem v hefer mier bruggat og drott(ningv). og o
at eg hafi hier til olat essa skmm. a vartu ess makligr at v vrer brotinn j hili eda
brendr j elldi edr heingdr glga. og saker innar dirfdar m eg eigi essa skomm ola
leingr atgiordalaust.
461 Sverrir Tmasson, The frisaga of Adonias. Structure and Meaning in Old Norse Litera
ture: New Approaches to Textual Analysis and Literary Criticism. Red. John Lindow, Lars
Lnnroth & Gerd Wolfgang Weber. Odense 1986, s. 387.
462 Adonias saga, s. 83: biort og blmalig id og salig skr og skemtilig.
463 Fr en diskussion om den sprkliga innebrden av orden manndmr och meydmr, se Else
Mundal, Om manndmr og meydmr: Sprket som kjelde til synet p kvinne og mann i
norrn tid. Nordica Bergensia 25 (2001), s. 120121.
464 Adonias saga, s. 85: at eg skyllda hier tapa minne meydomligri mekt. Enn nu bidr eg ig
fyrir allann heidur himneskra manna. og fyrir silfs ins manndm hverr sem u ert at
<u> yrmer minvm jungfrvrdome og ef v ert tiginn madur a vil eg fa mier adra sng.
og heidra ydr med fgrvm fegiofvm. og eim hlutum sem mier byriar ydur at veita.
465 Adonias saga, s. 86: skemtanar leika sem likamann lysti.
466 Sverrir Tmasson, Formlar slenskra sagnaritara mildum: Rannskn bkmenntahefar.
Reykjavk 1988, s. 297.
467 Adonias saga, s. 179: einn horkonuson till fiandskapar.
468 Jane Tibbetts Schulenburg, The Heroics of Virginity: Brides of Christ and Sacrificial Mutilation. Women in the Middle Ages and the Renaissance: Literary and Historical Perspectives. Red.
Mary Beth Rose. Syracuse 1986, s. 31. Jfr John Bugge, Virginitas: An Essay in the History of a
Medieval Idea. The Hague 1975, s. 121122.
469 Kelly & Leslie, Introduction, s. 17.
470 Cindy L. Carlson & Angela Jane Weisl, Introduction: Constructions of Widowhood and

262

kapitel 6. oskuldens tid

471
472
473
474

475
476

477

478

Virginity. Constructions of Widowhood and Virginity in the Middle Ages. Red. Cindy L.
Carlson & Angela Jane Weisl. Basingstoke 1999, s. 3. R. Howard Bloch fr ett liknande resonemang i Medieval Misogyny and the Invention of Western Romantic Love. Chicago 1991,
s. 107108.
Duby, Makten och krleken, s. 43.
John Rogers, The Enclosure of Virginity: The Poetics of Sexual Abstinence in the English
Revolution. Enclosure Acts: Sexuality, Property, and Culture in Early Modern England. Red.
Richard Burt & John Michael Archer. Ithaca 1994, s. 237.
Marianne E. Kalinke, The Misogamous Maiden Kings of Icelandic Romance. Scripta Is
landica: Islndska sllskapets rsbok 37 (1986), s. 5455; Erik Wahlgren, The Maiden King
in Iceland. Chicago 1938.
Lise Prstgaard Andersen menar att mkungen sannolikt skapades i en sammansmltning
av ett inhemskt skldmmotiv knt frn eddadiktningen, ldre fornaldarsagor och Saxo
Grammaticus danska historia och ett franskt femotiv med rtter i keltisk berttartradition. Lise Prstgaard Andersen, Skjoldmer: En kvindemyte. Kbenhavn 1982, s. 38.
Die ltere Bsa-Saga i Die Bsa-Saga in zwei Fassungen nebst Proben aus den Bsa-rmur. Utg.
Otto Luitpold Jiriczek. Strassburg 1893, s. 5: hntt ok bmlu.
Die ltere Bsa-Saga, s. 56: sat hn brbekk me hjlm ok brynju, en vru stir
eirra gar. Ett mer vlknt exempel p en jungfrukrigare r Hervr som gett namn t
Hervarar saga ok Heireks frn tidigt 1200-tal. Hon har ofta tolkats som uttryck fr ett arvsrttsligt problem. Agneta Ney menar att Hervr aktualiserar frgor om arv och legitimitet:
Hon passar fr det frsta in i ett nytt tnkande om arv och legitimitet, fr det andra i
socialt avseende som ett exempel p yngre sners tillkortakommande, och fr det tredje
i biologiskt avseende som ett exempel p det kvinnliga knets tillkortakommande i nyare
arvslagar. Agneta Ney, Myter, ideologi och ogifta kvinnor, s. 51. Se ven Agneta Breisch
(numera Ney), Hervor en kvinna p svrdssidan: Om genusidentitet och grnsverskridande i ldre nordisk historia. Historiska etyder: En vnbok till Stellan Dahlgren. Red. Janne
Backlund m.fl. Uppsala 1997, s. 5563; Agneta Ney, Drottningar och skldmr, s. 116133.
ven Carol J. Clover anser att jungfrukrigare mste frsts i en historisk kontext. De r
frvisso inte historiska personer men lika lite rena fantasiskapelser: They are best understood as imaginative adumbrations of a social reality in which certain women, under certain circumstances, became men for legal purposes. Clover, Maiden Warriors and Other
Sons, s. 48. Jfr Torfi H. Tulinius, Inheritance, Ideology, and Literature: Hervarar saga ok
Heireks. From Sagas to Society: Comparative Approaches to Early Iceland. Red. Gsli Plsson.
Enfield Lock 1992, s. 147160.
1300-talets riddarromaner med mkungar har frmodligen Klri saga som frebild. Klri
saga tros vara en versttning av en latinsk berttelse, och om vi ska tro ett av sagans manuskript var det Jn Halldrsson, senare biskop i Sklholt, som frde den med sig frn
Frankrike till Island. Tidpunkten br ha varit tidigt 1300-tal. I Klri saga berttas om en
kejsarson som friar till prinsessan Serena. Hon hnar honom men blir sedan sjlv frdmjukad. Likheterna med islndska mkungasagor r slende, men det finns ocks skillnader. Klri saga har en starkt klerikal ton, och Bjrn Bandlien menar att sagan nrmast
kan lsas som ett religist exempel dr Serena kommer till insikt om att en god hustru r
dmjuk och uppoffrande. Bandlien, finne den rette, s. 255256. Jag vill pst att den typen av sensmoraler saknas i mkungasagorna. Huruvida mkungen fr en frndrad frstelse av ktenskapet r ointressant fr sagornas frfattare. Det viktiga r att hon tvingas
till ktenskap.
Viktors saga ok Blvus. Utg. Jnas Kristjnsson. Reykjavk 1964, s. 3738: hyda hann med
vaundum ok suipum.

263

noter
479 Viktors saga ok Blvus, s. 42: ecki klaustra monnum heyra at starfa at kuinnum einkanliga
ar sem komit var aa millum fotanna.
480 Viktors saga ok Blvus, s. 44: hins vrer u maklig at eiga einn arman rl saker eirra
jllinda er u hefer synt ok framit vid Wic(tor).
481 Kalinke, Bridal-Quest Romance in Medieval Iceland, s. 83.
482 Jfr Hermann Plsson & Edwards, Legendary Fiction in Medieval Iceland, s. 99.
483 Vilmundar saga viutan, s. 147.
484 Vilmundar saga viutan, s. 150: uar j aungu bg; lagdj sig upp j hans ualld.
485 I Vilmundar saga viutan konstateras att Vilmundr r sonson till Bsi. Vlmundar saga vi
utan, s. 152. Bsi r enligt Bsa saga ok Herraus son till en prinsessa och blir till sist Bjarmalands kung. Die ltere Bsa-Saga, s. 6 och 62.
486 Vilmundar saga viutan, s. 181: Nu er daudr Kolr kryppa mgr inn. hin mest<e> spill
uirkjr sem ueret hefer. og tak nu uid haufdj hans frillv og munu essir spilluirkjar eigi
leingr spilla rikj inu.
487 Vilmundar saga viutan, s. 181: uiat o at eg uillda mina d(ottur) dauda fyrer sin jllbrigdj. a ma eg ei a skamm ola at hennar blod renne yfer min bord.
488 Vilmundar saga viutan, s. 197: hefer hun leget ute hia Kol kryppu.
489 Jrg Glauser, Vilmundar saga viutan. Medieval Scandinavia: An Encyclopedia. Red. Phillip Pulsiano & Kirsten Wolf. New York 1993, s. 703. I Islndische Mrchensagas, s. 178179,
argumenterar Glauser mot en ldre uppfattning att Vilmundar saga viutan skulle uttrycka
en nationalistisk sjlvmedvetenhet hos den senmedeltida bondebefolkningen p Island.
Bl.a. Einar Sigursson har tidigare hvdat att Vilmundar saga viutan r skriven av en islndsk bonde. Det finns inget som tyder p att frfattaren var klerk, menar han: Hvergi er
gu minnzt ea hfa til trartilfinninga nokkurn htt. Ekki verur ess heldur vart,
a hfundur reyni a koma neins konar siaboskap a, en hvort tveggja er algengt
riddarasgum, einkum hinum ddu. Einar Sigursson, Vilmundar saga viutan. Opubl.
kandidatuppsats. Hskli slands 1963 [1962], s. 114.
490 Hlfdanar saga Eysteinssonar, s. 94: allra meyja frust ok mjk lk Ingigeri konungs dttur bi vxt ok yfirlit.
491 Hlfdanar saga Eysteinssonar, s. 94: en mesta fla.
492 Hlfdanar saga Eysteinssonar, s. 92: mikill jafnaarmar ok eigi mjk vitr.
493 I Nitida saga tar en annan jungfru hjlp av sin trlkvinna fr att undg ktenskapet. Eftersom
Nitida r mkung och endast kan regera det frankiska riket som jungfru frsker hon p
alla vis skrmma bort sina friare. En av dem som hon har avspisat under frnedrande
former r Ingi, Miklagarrs kung, och nr han tervnder till hennes hov finner hon det
fr skrast att lta ngon annan upptrda som mkung. Hon kallar drfr till sig Iversa,
en trlkvinna som skter hennes svin, och ger henne sin skepnad. Ingi tror sig rva bort
mkungen, men i sjlva verket r det hennes trlkvinna som han tvingar sig p med ljuva
omfamningar. Nitida saga, s. 16: med faugrum fadmlaugum. Nr det senare uppdagas att
Iversa inte r den som hon utger sig fr att vara river Ingi av henne drottningskruden och
d frsvinner ocks hennes sknhet.
494 Jean Renaud, Eroticism in the Saga of Bsi and Herraur. Litteratur och kjnn i Norden:
Fordrag p den XX. Studiekonferanse i International Association for Scandinavian Studies
(IASS), arrangert av Institutt for litteraturvitenskap, Islands universitet, i Reykjavk 7. 12.
august 1994. Red. Helga Kress. Reykjavk 1996, s. 68.
495 Die ltere Bsa-Saga, s. 2324: Hvat jarli er at, sagi hn. Hann er ungr ok hefir aldri
aflinn komit fyrri, en ungan skal jarlinn hera. Hann gaf henni fingrgull ok fr sngina

264

kapitel 6. oskuldens tid

496
497

498

499

500
501
502
503
504
505
506
507
508
509

hj henni. Hn spyrr n, hvar jarlinn er; hann ba hana taka milli fta sr, en hn kipti
hendinni ok ba fagna eiga jarl hans ok spuri, v hann bri me sr vni etta sv
hart sem tr. Hann kva hann mkjazt myrkholunni. Hn ba hann fara me, sem hann
vildi. Hann setr n jarlinn millum fta henni, var ar gata eigi mjk rm, en kom han
fram ferinni. Lgu au n um stund, sem eim lkar, r en bndadttir spyrr, hvrt jarlinum mundi hafa tekizt herzlan; en hann spyrr, hvrt hn vill hera optar, en hn kva sr
at vel lka, ef honum ikkir urfa. Greinir ekki, hversu opt at au lku sr eirri ntt.
Die ltere Bsa-Saga, s. 40: mjk rtt.
Die ltere Bsa-Saga , s. 5152: Ek vil sponsa traus na, sagi hann. Ekki veit ek, hvernin
at er, segir hn. Ligg sem breiazt, kva hann; hn gjri sem hann ba. Hann ferr
n millum ftanna henni ok leggr san nean kviinn henni, sv at alt gekk upp
undir bringsplu; hn br vi hart ok mlti: hleyptir inn sponsinu um augat, kallmar!
kva hn. Ek skal n v r aptr, segir hann, er hversu var r vi? Sv dtt, sem ek hefi
drukkit feskan mj, kva hn, ok haf sem vakrazt auganu vegilinn, sagi hn. Hann
sparir n ekki af, ar til at hana velgdi alla, sv at henni l vi at kligja, ok ba hann at
htta. au tku n hvld.
Renaud, Eroticism in the Saga of Bsi and Herraur, s. 7072; Wilhelm Heizmann, Franzsiche Spuren in der Bsa saga. Verschrnkung der Kulturen: Der Sprach- und Literaturaus
tausch zwischen Skandinavien und den deutschsprachigen Lndern: Zum 65. Geburtstag von
Hans-Peter Naumann. Red. Oskar Bandle, Jrg Glauser & Stefanie Wrth. Tbingen 2004, s.
261-267. Vissa forskare talar om ln frn olika franska fabliauer, men Lars van Wezel understryker att the similarity is indeed only one of inspiration. Lars van Wezel, Myths to Play
with: Bsa saga ok Herraus. Pre-print for The Thirteenth International Saga Conference,
Durham and York, 6th12th August, 2006, s. 5.
(http://www.dur.ac.uk/medieval.www/sagaconf/vanwezel.htm) 2009-01-20.
Vsteinn lason, The Marvellous North and Authorial Presence in the Icelandic Fornaldarsaga, s. 116. ven om fornaldarsagan och riddarromanen som genrer parodieras s
frljligas inte de hviska idealen, menar Vsteinn lason: Bosis fosterbrother, Herraudr,
is a gentleman as fits his royal birth, although he is forced to use ungentle and manly methods when fighting monsters. The ladies in the saga, the queens-to-be, behave impeccably
although their relatives are monstrous. Det hr citatet r hmtat frn s. 121.
Die ltere Bsa-Saga, s. 21: fr snum; um flesta hluti vel kunnandi.
Kalinke, Bridal-Quest Romance in Medieval Iceland, s. 22.
Nitida saga, s. 9, 22 och 28.
Sigrgars saga frkna i Late Medieval Icelandic Romances. Bd 5. Utg. Agnete Loth. Copenhagen 1965, s. 44 och 54.
Cederschild, Inledning, s. clxxxvi.
Brings saga, s. 97: eigi leynir avga, ef ann kona manni.
Brings saga, s. 103: o at hvn se fri, a er hon o eigi stafost. Ok man ek alldri vnna
henni; vi at hvn verr mar(g)lat kona.
Brings saga, s. 105: viat igi fylgi fri()leik hans ergi ne hlnni (ea) hol.
Den hviska litteraturens stt att nrma sig ett kyskt riddarliv analyseras i Kelly, Performing
Virginity and Testing Chastity in the Middle Ages, s. 104118.
Peggy McCracken, Chaste Subjects: Gender, Heroism, and Desire in the Grail Quest.
Queering the Middle Ages. Red. Glenn Burger & Steven F. Kruger. Minneapolis 2001, s. 126.
Det r framfr allt riddardiktning som Quest del Saint Graal, Sir Gawain and the Green Knight
och Le Morte dArthur som hyllar den helt kyska ridderligheten. Motivet r annars mycket
ovanligt, skriver Beverly Kennedy: The idea that a knight might successfully remain chaste

265

noter

510

511
512
513
514

515
516
517
518
519
520

521
522
523
524
525
526
527
528
529

266

even without marriage or the prospect of marriage was extremely rare in medieval romance.
Beverly Kennedy, Knighthood in the Morte Darthur. Cambridge 1985, s. 91.
Beverly Kennedy diskuterar ridderlighetens typologi i den hviska litteraturen och skiljer
mellan tre olika idealtyper av riddare: den heroiske riddaren som blir bermd fr sitt mod
och sin stridsskicklighet, den vrdnadsvrde riddaren vars hviskhet ger anseende och den
trofaste riddaren som i stor gudskrlek beskyddar kvinnor, barn och hjlplsa. Av dessa tre
var den trofaste riddaren hngiven sin gud som ingen annan; he was obliged to serve God
first, even before his temporal lord. Kennedy, Knighthood in the Morte Darthur, s. 88.
Brings saga, s. 110: Ok hvgv allir, at a vri lokit hans lifdogvm; en hverr sa, er til kom,
harmai miok; ok sogv, sem satt var, at rgi konvngs dottvr olli slikvm skaa, en eigi til
gior hans.
Brings saga, s. 114: Vi veri keisara dottvr, er vi rer fyrir ergi sinnar sakir!
McCracken, Chaste Subjects, s. 126.
Brings saga, s. 121: Kom at irv eirra, at Bringr hafe sik vel hall(d)it fra losta sem(i)
tveggia konvngs dttra, Lvcinie ok Vilfriar, er hafnade festar mani sinvm, kisara af Mikla
gare; en onnvr tapai riki fodr sins. r gatv eigi gtt sinn fyrir astar i, en Bringr
hellt sik vel fra losta semi, ok osmdi r eigi at helldr, ok hellt hre(i)nlifi, en let eigi mvnv rikia. Ok kom sva llum eim asamt, at Bringr var sykn saka ok granls vi r, ok
sva vi varnaar menn eirra.
Rmundar saga keisarasonar, s. 212. Jfr Hallberg, A Group of Icelandic Riddarasgur
from the Middle of the Fourteenth Century, s. 8.
Rmundar saga keisarasonar, s. 82: sem skjtast hj honum sofa.
Anne Heinrichs, Amor hereos als Gestaltungsprinzip der Rmundar saga keisarasonar.
skandinavistik 18 (1988), s. 133.
Mary Frances Wack, Lovesickness in the Middle Ages: The Viaticum and its Commentaries.
Philadelphia 1990, s. 147.
Wack, Lovesickness in the Middle Ages, s. 174.
I Lilium medicinae frn 1303 konstaterar Bernard de Gordon, professor vid universitetet i
Montpellier, att krlekssjukan r s farlig att den kan leda till dden om patienten inte fr
vrd. vertalning kan vara ett botemedel, att ngon resonerar med den sjuke och fr honom att ta sitt frnuft till fnga. Men skrast slcks den brinnande krleken i ett samlag,
menar Bernard de Gordon. Se vidare John Livingstone Lowes, The Loveres Maladye of Hereos. Modern Philology 11 (19131914), s. 491546. Jfr Heinrichs, Amor hereos als Gestaltungsprinzip der Rmundar saga keisarasonar, s. 126127.
Wack, Lovesickness in the Middle Ages, s. 150152.
Wack, Lovesickness in the Middle Ages, s. 175.
Rmundar saga keisarasonar, s. 85: at r yarn heir ok smd s vel geymandi.
Rmundar saga keisarasonar, s. 88: til glei ok gamans.
Rmundar saga keisarasonar, s. 95: spillt mnum kosti, en svikit yr ok minn brur, en
svvirt sjlfa mik me undirhyggju.
Rmundar saga keisarasonar, s. 101: flu skinntk; sem hon sjlf me sinni saurlfisgirnd
vildi hafa verit grandi.
Rmundar saga keisarasonar, s. 114: Ok sv skyldi vera. Gengr hennar fi sv t, at hon lifir
me sorg ok st, sv (at) aldri fekk hon sns angrs bt, en ekki grt ek etta ht.
Heinrichs, Amor hereos als Gestaltungsprinzip der Rmundar saga keisarasonar, s. 133.
Rmundar saga keisarasonar, s. 127: mtti hennar sjnu jafna vi slarbirtu.

kapitel 6. oskuldens tid

530 Rmundar saga keisarasonar, s. 205: heldr temprar hon sinn jungfrdm; alls grands
saurlfisins.
531 Rmundar saga keisarasonar, s. 211: er ek get mna veiku nttru til naugat.
532 Fr djupare diskussion om konfliktskapande intimitet mellan mn och trollkvinnor i
fornaldarsagorna, se Henric Bagerius, Vidunderliga kvinnor vid vatten: Konfliktskapande
intimitet i myt och verklighet. Fornaldarsagaerne: Myter og virkelighed. Red. Agneta Ney,
rmann Jakobsson & Annette Lassen. Kbenhavn 2009, s. 223243.
533 Att den medeltida jungfrun ocks konstruerades utifrn monstruositet uppmrksammas i
Sarah Salih, Anke Bernau & Ruth Evans, Introduction: Virginities and Virginity Studies.
Medieval Virginities. Red. Anke Bernau, Ruth Evans & Sarah Salih. Cardiff 2003, s. 6. De
ppekar att in so far as virginity is monstrous, it challenges order and hierarchy. It also
functions like a monster in the sense of portent, a heterogeneous (sometimes repellent,
sometimes baffling) sign that demands to be interpreted.
534 Borovsky, Rocking the Boat, s. ix.
535 Hjlmrs saga: A Scientific Edition. Utg. Richard Lynn Harris. Opubl. doktorsavhandling.
University of Iowa 1970, s. 3031: vre hitt tilheijrelegra mannslegum manne, ad hafa
adra vidleijtne vid nga pijku, og hreinlega, enn tala jlla, ycker mier efnelegur madur,
enn mier vre foruitnne ad prfa vngan mann, og missa minn meijdom. og lta enia
mier magaskinnid, ui nu giorest ei ovijst ad ad gr dijrid sem eg hefe mille ftanna,
take nu til ad geijspa, og villde lta handtera sig.
536 Hjlmrs saga, s. 32: Vak u O(lver), ef u villt vijf si, u ert kossmilldur, vid konur
harla, heijr hrana bijdur ier, Hundings meija, huerf u vid, ef ier hugur dugier.
537 En av riddarna i Jarlmanns saga ok Hermanns fr ocks uppleva hur oanstndigt troll
och jttar kan bete sig. Vid ett tillflle r Jarlmann p besk hos den mktiga trollkvinnan orbjrg och bjuds p en mrklig frestllning. Det r en grupp trollkvinnor som p
orbjrgs begran utfr gymnastiska vningar. De gr upp i handstende, stller sig p huvudet och srar p benen s att man kan se deras underliv. En av dem springer sedan fram
till den trollkvinna som r nrmast och kastar ett bltt bockskinn i hennes skrev. Hon slr
i sin tur en kullerbytta och kastar sedan getskinnet p nsta trollkvinna. S hller de p tills
solen str i sydvst. Jarlmanns saga ok Hermanns, s. 52.
538 Helga Kress, Mttugar meyjar: slensk fornbkmenntasaga. Reykjavk 1993, s. 119.
539 Sandra Ballif Straubhaar, Nasty, Brutish, and Large: Cultural Difference and Otherness in
the Figuration of the Trollwomen of the Fornaldar sgur. Scandinavian Studies 73 (2001),
s. 107. Fornaldarsagornas trollkvinnor har ocks analyserats ur ett religionshistoriskt perspektiv. Lotte Motz menar att de lnat drag av diser och andra kvinnliga varelser i germansk
religion. Lotte Motz, The Beauty and the Hag: Female Figures of Germanic Faith and Myth.
Wien 1993, s. 5992. ven John McKinnell diskuterar trollkvinnornas mytiska ursprung.
Han ser fornaldarsagorna som examples of how the old patterns continued to be used in
medieval Iceland. John McKinnell, Meeting the Other in Norse Myth and Legend. Woodbridge 2005, s. 4142.
540 Det r ingen riddare som vill ha med trollkvinnor att gra, men det finns ngra som lever
med jttinnor. En r prins Ajax eller Tertis som han kallas i Flres saga konungs ok
sona hans som vxer upp hos en jtte och fr hans dotter till hustru. Men det r frst sedan
han legat hos jttens dotter mnga ntter. Flres saga konungs ok sona hans i Drei Lygisgur:
Egils saga einhenda ok smundar berserkjabana, la flekks saga, Flres saga konungs ok
sona hans. Utg. ke Lagerholm. Halle (Saale) 1927, s. 169. En annan riddare som lever
med en jttinna r Trmann som egentligen heter ki i Blmstrvallasaga. Ocks han
vxer upp hos en jtte och lever med hans dotter i tretton r. Blmstrvallasaga, s. 3839. I
Valdimars saga finns en saxlndsk prins som i tv r vistas hos en jtte och hans vackra dot-

267

noter

541
542

543

544

545

546
547
548

268

ter. Efter en tid blir dottern gravid, men hon och prinsen gifter sig aldrig. Hon blir istllet
hustru till Arkistratus, jttarnas kung. Valdimars saga i Late Medieval Icelandic Romances.
Bd 1. Utg. Agnete Loth. Copenhagen 1962, s. 69 och 7677.
Hjlmrs saga, s. 7: eg vil yd(ur) eiginkona vera, enn eckj fridla.
Hjlmrs saga, s. 20: huij mun mier so veralldarhiled vallt orded, hlffu betur hefde
ockur saman vered hendt, ngum og hreinlegum, og til allrar ntru skapfelldlegum, og
heijr minn ste og kire, ad m eg ier satt seigia, ad inn fader hefur mier eckj spillt,
af ui ad hann er madur ruasa, og ntrulaus, og til ngra huijlubragda fr, enn eg hefer
mig breijskt lijf, og mikla nturu i mijnum kuennlegum limun, so ad ad er miked tin
verlldinne, ad suo lystelegur lijkame skal spenna so gamlann mann, sem inn fader er,
og meiga ei blmgast heiminum till vpphelldis, mttum vid helldur ockar ngu lijkame
saman tempra, efter ntrlegre holldsins girnd, so ad eir mtte fagurlega uaxtast, enn
vid mttum skitt gira rd firer essumm gamla kalle, so ad hann girde ockur ngua
skapraun.
Las starka begr till Hjlmr r ingeniously recapitulated in the unwelcome attentions of
amorous troll-wives and monsters, menar Ralph OConnor i sin analys av styvmorsmotivet
i Hjlms saga ok lvis. Ralph OConnor, Stepmother Sagas: An Irish Analogue for
Hjlmrs saga ok lvrs. Scandinavian Studies 72 (2000), s. 14. I Brings saga omtalas
en annan trollkvinna som fr en kung att lska henne vanvettigt. Det sker med trolldom.
Brings saga, s. 108.
Hjlmrs saga, s. 29: eckj skaltu fleria meiga mig leggia, ui kiaftur inn skal opinn
standa, enn ad ycker mier einkiss verdt ad reija efter eina kngsdtter, hamrar hfer
standa nidur vid skipalgied, ar skaltu stijga, sijnum fte huorn hamarinn, en iiij.
rlar fdur mijns skulu kinda elld vnder ier, enn vid eckj skaltu lifa, nema ad sem
hrafnar fra ier. ar til eg kem aftur.
Ralph OConnor, Introduction. Icelandic Histories and Romances. vers. Ralph OConnor.
Stroud 2006, s. 55. I Hjlms saga ok lvis tecknas aggressiva kvinnor som trollpackor,
och det vittnar om en misogyn hllning hos sagans frfattare. Men trollkvinnornas framfusighet ger oss ocks ett annat perspektiv p manligt hjltemod, ppekar Ralph OConnor:
More and more, Hjalmther is seen as a mere sex object; and when he and Olvir are not
fighting off the ladies, they are being told what to do by them. OConnor, Introduction, s.
58.
Jfr OConnor, Stepmother Sagas , s. 2.
Hrlfs saga kraka. Utg. D. Slay. Copenhagen 1960, s. 54: og fanst ad brtt drottningu.
rmann Jakobsson menar att sagans kung Hrlfr r andra mn verlgsen i alla vrldsliga
dygder: vishet, styrka, mttfullhet och rttvisa. rmann Jakobsson, Le Roi Chevalier, s. 157.
Valgerur Brynjlfsdttir gr en annan lsning av Hrlfs saga kraka ok kappa hans. Hon menar att sagan snarare frringar Hrlfrs mod och hjltedd n frhrligar dem: Some scenes
in Hrlfs saga also seem to parody courtly behaviour or perhaps courtly literature. The saga
is characterized by humour rather than heroism. Valgerur Brynjlfsdttir, A Valiant King
or a Coward? The Changing Image of King Hrlfr kraki form the Oldest Sources to Hrlfs
saga kraka. Fornaldarsagornas struktur och ideologi: Handlingar frn ett symposium i Upp
sala 31.82.9 2001. Red. rmann Jakobsson, Annette Lassen & Agneta Ney. Uppsala 2003,
s. 142. Marianne Kalinke fr ett liknande resonemang. I Hrlfs saga kraka ok kappa hans
finns vertygande bevisning fr att Hrlfr inte alls r en ideal kung. Det r istllet s att
bristen p vishet och mttfullhet leder till hans undergng. Marianne Kalinke, Transgression in Hrlfs saga kraka. Fornaldarsagornas struktur och ideologi: Handlingar frn ett sym
posium i Uppsala 31.82.9 2001. Red. rmann Jakobsson, Annette Lassen & Agneta Ney.
Uppsala 2003, s. 158. Fr en diskussion om det ideala regentskapet i islndska riddarsagor,

kapitel 7. knsaktens hierarki

549
550
551
552
553

554
555
556
557

se Shaun F. D. Hughes, The Ideal Kingship in the Riddarasgur. Michigan Academician

10 (1978), s. 321336.
Phelpstead, The Sexual Ideology of Hrlfs saga kraka, s. 14.
Joseph Harris, Love and Death in the Mnnerbund: An Essay with Special Reference to the
Bjrkaml and The Battle of Maldon. Heroic Poetry in the Anglo-Saxon Period: Studies in
Honor of Jess B. Bessinger, Jr. Red. Helen Damico & John Leyerle. Kalamazoo 1993, s. 9096.
Phelpstead The Sexual Ideology of Hrlfs saga kraka, s. 21.
rmann Jakobsson, Queens of Terror: Perilous Women in Hlfs saga and Hrlfs saga kraka.
Fornaldarsagornas struktur och ideologi: Handlingar frn ett symposium i Uppsala 31.82.9
2001. Red. rmann Jakobsson, Annette Lassen & Agneta Ney. Uppsala 2003, s. 183.
I Mrmanns saga berttas om den unga drottning Katrn som trr Mrmann, en av kungens riddare. Nr Cecila, Mrmanns hustru, fr veta att drottningen har frfrt hennes man
vill hon hmnas. Hon uppsker Katrn som sitter fngslad och ppekar att drottningen ska
hamna i helvetet medan hon och Mrmann ska leva i himmelriket. Drefter ger hon Katrn
ett hrt slag mot halsen, eftersom det r ett stt att samka en annan mnniska stor skam.
Cecila lmnar fngelsehlan med orden ha det hr och vnta p ngot vrre. Kort drefter
dr drottningen. Mrmanns saga, s. 138: haf etta, oc bd so annars verra. ven Erminga
i Mgus saga jarls blir slagen fr att hon har varit otrogen. Sagan berttar att Jtmundr vgrar
att ha samlag med henne men att han nd krver att hon ska fda en son t honom. Erminga
ndrar d sitt utseende s att Jtmundr tror att han ligger med en annan kvinna. Nr hon
senare fder ett barn och visar upp det fr Jtmundr blir han rasande. Men sedan Erminga
har bevisat fr honom att hon och kvinnan r samma person lugnar han sig, och drefter blir
deras ktenskap krleksfullt. Magus saga jarls, s. 7.
Torfi H. Tulinius, The Matter of the North, s. 42.
Duby, Makten och krleken, s. 216220.
Brings saga, s. 103: mar(g)lat kona.
Birgit Sawyer, Skldmn och madonnan kyskhet som ett hot mot samhllsordningen.
Kvinnovetenskaplig tidskrift 1986:2 (1986), s. 13.

kapitel 7. knsaktens hierarki

558 Ruth Mazo Karras ppekar att franskans foutre i ldre tid refererade till penetration och
alltid anvndes med en man i subjektsposition. Latinets concumbo och medelengelskans
swiven bda med innebrden ha samlag med r tv andra verb som under medeltiden
krvde ett manligt subjekt. Karras, Sexuality in Medieval Europe, s. 3. Jfr Mittellateinisches
Wrterbuch bis zum ausgehenden 13. Jahrhundert. Bd 2. Red. Otto Prinz, Theresia Payr &
Peter Dinter. Mnchen 1999, s. 12191220, och Middle English Dictionary. Bd S.18. Red.
Robert E. Lewis m.fl. Ann Arbor 1988, s. 1253.
559 Jochens, Old Norse Sexuality, s. 378. Ursula Dronke hittar ingen bttre versttning n
fucked ven om ordet r grvre n fornislndskans sorinn och mindre precist. Ursula
Dronke, The Role of Sexual Themes in Njls saga. London 1981, s. 10, not 1. Jfr Fritzner,
Ordbog over Det gamle norske Sprog. Bd 3, s. 209.
560 Verbet sera anvnds bland annat i Vilmundar saga viutan dr frfattaren uppmuntrar
sina lsare att kyssa skubuska i rven och ta till er allt det som hamnade utanfr nr Kolr
kryppa knullade henne (sar hana). Vilmundar saga viutan, s. 201: takit at til ydar. allt
sligt sem hia for a Kolr kryppa sard hana.
561 Meulengracht Srensen, Norrnt nid, s. 2122. Det finns andra fornislndska verb som istllet lyfter fram reciprociteten i det sexuella umgnget. Ett av dem r njtast, njuta av varandra.

269

noter

562

563

564

565
566
567
568
569
570
571

572
573

270

Jfr Fritzner, Ordbog over Det gamle norske Sprog. Bd 2. Kristiania 1891, s. 827. Men njtast
kan ocks st i aktiv form som njta. Det r den formen som monstret i Dmusta saga
anvnder nr han frklarar fr Dmusti vad han vill gra med den dda jungfrun: Jag ska
njuta av henne dd som jag inte kunde nr hon levde. Dmusta saga, s. 93: skal ek nita
hennar daudrar, er ek mtta ei lifande.
Karras, Sexuality in Medieval Europe, s. 4. Ett belysande exempel p hur kvinnans roll i
knsakten beskrivs som receptiv finns i den islndska Jns saga leikara. Dr konstateras
att prinsessan har frlorat sin jungfrudom med stor gldje och frjd nr riddaren har
gjort sin fulla vilja med prinsessan. Jns saga leikara, s. 11: sinn jonfru dm med miklum
fagnadi og feiginn leika; hafdi giortt sinn fullann vilia med kongs dttur.
Gibbons saga, s. 26: af blomga hanna sinvm meydommi. Gibbon har redan frskt att
deflorera Greka, den grekiske kungens dotter, nr han fr hra talas om Florentia. Sagan
berttar hur han lgger Greka p sin arm med mma kyssar och skna omfamningar i
avsikt att berva hennes kropp dess mdom lustfullt och som en man kan. Gibbons saga,
s. 8: a sinn arm med blidligum kossum ok fogrum fadmlogum hugsandi at afblomga hennar likama sinum meydomi med karlmannligu edli ok fysi. Men Greka vill inte frlora
jungfrudomen fre sin brllopsnatt, och hon avvrjer faran med en magisk sten som hon
hller ver Gibbons huvud. P s vis frsvinner hans lust, och de somnar sida vid sida i stor
krlek.
Gibbons saga, s. 75: uid at dregr allt afl ur drotninngunni suo at hun matti sig huergi
hrra ne nockur teiknn gera. o sierr hun essa fianndr og allt sitt skyn hefir hun. Duergrinn m(lti) hitt er nu rad kongss(on) at efna heitstreinging sina. kongs s(on) af klddiz
skiott og stigr vpp j sngina og leggr h(inn) liosa likam Florentie drotningar a sinn armm
ltr hun ar nu sinn skira meydom med litilli skemtan eigi med gledi e(dr) ynndi helldr
med heift og hatri meirr med galli og suiuirdu en nockurri essa heims gledi.
Gibbons saga, s. 75: hefna a fruinar meydommi.
Gibbons saga, s. 76: herra prior herra prior dreck heidarligt vin. ok fait ydr nytt blod
uiat ier erut ecki uanir slikum nattleikum.
Gibbons saga, s. 78: leggr huart vid anat hiartaliga ast suo at naliga matti huarki af odru sia.
Kathryn Gravdal, Ravishing Maidens: Writing Rape in Medieval French Literature and Law. Philadelphia 1991, s. 15.
Gibbons saga, s. 8: med karlmannligu edli ok fysi.
Marianne E. Kalinke menar att det enda rimliga frklaringen till Grekas agerande r att
prinsessan vill tukta mkungen som upptrder s arrogant mot sina friare. Kalinke, BridalQuest Romance in Medieval Iceland, s. 135.
John Carmi Parsons menar att det kungliga ktenskapet helped to construct social order,
but at the same time had to be made subtly different, and its sexual and other anomalies
were closely scrutinized. John Carmi Parsons, Family, Sex, and Power: The Rhythms of
Medieval Queenship. Medieval Queenship. Red. John Carmi Parsons. Stroud 1994, s. 4. Varje
normavvikelse i kungens ktenskap granskades noga, och om han inte ville eller kunde ha
sexuellt umgnge med sin hustru var det hgst bekymmersamt ur politisk synvinkel. Det
blev ett hot mot den sociala ordningen i samhllet. Henric Bagerius & Christine Ekholst,
En olydig sodomit: Om Magnus Eriksson och det heteronormativa regentskapet. Scandia
73:2 (2007), s. 2226.
Glauser, Islndische Mrchensagas, s. 206.
Kalinke, The Misogamous Maiden Kings of Icelandic Romance, s. 50. Se ven Matthew
James Driscoll, Introduction. Sigurar saga gla: The Shorter Redaction edited from AM
596 4to. Utg. M. J. Driscoll. Reykjavk 1992, s. lxxxi.

kapitel 7. knsaktens hierarki

574 Sawyer, Skldmn och madonnan, s. 5.
575 Sigrgars saga frkna, s. 55: er ollum auglist ad ydvart valld er bdi mier og yfer llu
vi sem mier til hejrer.
576 Hlfdanar saga Eysteinssonar, s. 129: ok gaf sik ok alla sna eigu honum vald.
577 Rubin, The Traffic in Women, s. 174.
578 Sigrgars saga frkna, s. 57: skmm.
579 Sigrgars saga frkna, s. 57: ef ier er nockr nttura skpud.
580 Sigrgars saga frkna, s. 59: ngva kallmanns ntturu hefur.
581 Sigrgars saga frkna, s. 102: av bod skaltv mega segia honum. med fingur gulle ui er
hann gaf mer fysta sinni. At ek gef mik. og allt mitt iki j hans ualld. Ok uera huort sem
hann uill frilla hans. Edur eigin kona. Ok helldur uil eg uera frilla hans. Enn eiga nckurn
ann kongs son er ek ueit.
582 Sigrgars saga frkna, s. 104: lagdi sik j hans ualld.
583 Sigrgars saga frkna, s. 107: Ok er eigi ess getit ath Ingegerdur hefde nckurar sleitur
uid Sigur(gard) i huilubrgdum.
584 Karras, From Boys to Men, s. 21.
585 Richard W. Kaeuper, Chivalry and Violence in Medieval Europe. Oxford 1999, s. 143.
586 Sigrgars saga frkna, s. 70: vorkun er at tt viljer fir afla, munt vda urfa
til ad drepa dr skrdr at skard sem mejkongrenn hefr ejtt af ier Taricia firer linleika
saker kallmensku innar, og er slkt skmm mikel at openbera ar skamm sna sem honum
ma mestr hlidr ad verda, litlu tte mier at varda s(eger) hann ef eg irdi ier kallmadur,
nr muntu ganga verda s(eger) Kntr. Sigrgar(dr) s(eger) ad ess skule ei leinge bda,
tkst bardagi og std hann med mikelle mannhttu.
587 Inte heller mkungen accepterar att bli frnedrad infr andra mnniskor. I Viktors saga ok
Blvus blir Fulgda rasande nr Viktor ber henne att bli hans hustru. Vad kan en frankisk
kung erbjuda en indisk mkung? Viktor frtjnar att drpas, menar Fulgda, eftersom han
har tagit upp det hr s att varje mnniska kan hra. Viktors saga ok Blvus, s. 37: hefer
etta borit suo upp at huer madur maati heyra.
588 I en artikel om penisproblem hos mn i islnningasagorna konstaterar Carl Phelpstead att
mannens penis inte bara markerade hans kn. Den kunde ocks anvndas fr att etablera
eller terupprtta hierarkiska relationer mellan mn. Sexuell frmga var ett maktmedel,
och den som var impotent hade svrare att hvda sig: A penile problem such as erectile
dysfunction compromised the ability of a man to assert or maintain this dominant position. Carl Phelpstead, Size Matters: Penile Problems in Sagas of Icelanders. Exemplaria
19 (2007), s. 433.
589 Hrlfs saga kraka, s. 106107: Riettir nu til spiotskapt sitt ar sem hr(ijngurinn) l, og
villdi fyrir hurn mun n honum. Hann beygist nu mig hestinum er hann stack spiotinu j buginn hryngnum. Hr(olfur) k(ongur) sier nu etta og snr aptur hestinum og
m(lir), sunbeygda eg ann nu sem Suanna er rijkastur. Og er Adilz k(ongur) tlar ad
draga ad sier spiotskaptid med hrngnum, hleypir ar ad honum Hr(olfur) k(ongur) og
hi af honum bada ihnappana allt nidur ad beine med suerdinu Skfnung er allra suerda
best hefur verid borid Nordurlndum. Hr(olfur) k(ongur) m(llti) til A(dilz) k(ongz) og
bad hann hallda essare skmm vmm hrd.
590 Phelpstead, The Sexual Ideology of Hrlfs saga kraka, s. 12. Jfr Ross, Hildrs Ring, s.
8687.
591 Meulengracht Srensen, Norrnt nid, s. 84.
592 Grgs Staarhlsbk, Vgsli, fl. 269, s. 299.

271

noter
593 Meulengracht Srensen, Norrnt nid, s. 92; Glauser, Islndische Mrchensagas, s. 210.
594 Meulengracht Srensen, Norrnt nid, s. 105.
595 Rmundar saga keisarasonar, s. 29: jafnan daginn sitr hann einu rjri, hana famandi ok
blliga kyssandi ok hj sr stundum nir leggjandi ok hana horfandi ok eptir ltinn tma
upp takandi. tti honum ltta snum harmi ok trega, sem han vingar marga vega.
596 Rmundar saga keisarasonar, s. 34.
597 Rmundar saga keisarasonar, s. 204: v (at) eigi var me honum ergi ea vanstilt lostasemi, heldr temprar hann snar nttrugjafir, bi tra mannsins og innra, sem meistari
Aristtles kendi snum lrisveini, eim rka Alexandr, er lengi gekk eptir hans rum
fram, sem einum gtum konungssyni byrjar. En ann tma, sem hann v af br, gekk
honum mti um stund.
598 Hr ska ppekas att det inte grs ngon distinktion mellan mns och kvinnors ergi i Rmun
dar saga keisarasonar och andra riddarromaner. Det r alltid frga om en liderlighet. I ldre
sagalitteratur finns dremot en betydelseskillnad, skriver Preben Meulengracht Srensen:
Den arge mand er villig til, disponeret for eller interesseret i at fungere som den kvindelige part i et seksuelt forhold. Det er karakteristisk for begrebet, at det i denne betydning
kun kan bruges om mnd. Nr den feminine form rg av argr anvendes om en kvinde,
betyder det ikke, at hun er disponeret for at have seksuel omgang med mnd p normal
vis, men at hun er utugtig, pervers eller liderlig i bred forstand. Meulengracht Srensen,
Norrnt nid, s. 22. Fr en annan tolkning av rg, se not 191.
599 Frederic Amory ser mkungen som ett slags sado-masochistisk fantasi. Han menar att riddarromanernas frfattare degrade her and her lovers to retaliatory acts of sexual bondage.
Frederic Amory, Things Greek and the Riddarasgur. Speculum 59 (1984), s. 517.
600 Geraldine Barnes, Romance in Iceland. Old Icelandic Literature and Society. Red. Margaret
Clunies Ross. Cambridge 2000, s. 278279. Det tycks som om de hr sagorna terspeglar
mer kvinnofientliga hllningar n annan riddardiktning, skriver Else Mundal och ppekar: Moralen i desse sogene synest vere at kvinnene skal underordne seg. At detta skjer
ved ei seksuell underkasting viser at kvinna si underordning under mannen vert sett som
biologisk betinga og som naturens orden. Dette vert srleg understreka av at kvinna vert
lukkeleg etter at ho har underkasta seg. Else Mundal, Kvinnebiletet i nokre mellomaldergenrar: Eit opposisjonelt kvinnesyn? Edda: Nordisk tidskrift for litteraturforskning 1982:6
(1982), s. 357.
601 Hrlfs saga kraka, s. 17: grimm j skapi og strmannlig.
602 Hrlfs saga kraka, s. 1819: rakadi af honum hrid allt, og neri j tiru. Sijdan tk hun
eitt hvdfat og liet ar j nckur kldi. Eptir ad tekur hun konginn og reyfar hann jnnan j
essu hudfati. Sijdan fr hun til menn og ltur flytia hann til skipa sinna. Hun vekur
vpp menn hanz og s(eigir) k(ongur) eirra sie til skipa kominn og vilie sigla, ui nu sie
kominn gdur bir.
603 Hrlfs saga, s. 19: suvirdiliga leikinn.
604 Bartlett, Symbolic Meanings of Hair in the Middle Ages, s. 4445. Bartlett ppekar att det
vid 1200-talets mitt fanns verfldsfrordningar i Bayern som frskrev att bnder och deras
sner skulle klippa sitt hr i linje med ronen.
605 Saga af Tristram ok sodd, s. 258: rku eir af honum hrit ok geru honum koll, san bru
eir hfu honum tjru.
606 ven M. F. Thomas konstaterar att the shaving and tarring of the head symbolises the
plunge of the well-born to the lowest depths of social inferiority, the prevention of recognition of their true rank, and their acceptance of the status of slaves. Thomas, The
Briar and the Vine: Tristan goes North, s. 57. Richard Corson menar att 1300-talet var ett
rhundrade d mn lt hret vxa igen. Det var bland aristokrater som lngt hr frst blev

272

kapitel 7. knsaktens hierarki

607

608
609
610
611

612

613
614
615
616
617
618
619
620
621

p modet, men med tiden spreds skicket ven till andra samhllsgrupper. Richard Corson,
Fashions in Hair: The First Five Thousand Years. Suppl. 19782000: Caroline Cox. London
2005, s. 103.
Om mns hr som uttryck fr deras potens i det norrna samhllet, se Henric Bagerius,
Vita vikingar och svarta skldmr: Frestllningar om sexualitet i Snorre Sturlassons
kungasagor. Scripta Islandica: Islndska sllskapets rsbok 48 (1997), s. 2024. Jfr Joan
Turville-Petre, A Tree Dream in Old Icelandic. Scripta Islandica: Islndska sllskapets rsbok
39 (1988), s. 14, och rmann Jakobsson, leit a konungi: Konungsmynd slenskra konunga
sagna. Reykjavk 1997, s. 100102. Jenny Jochens menar att sagalitteraturens beskrivningar
av mnniskors utseenden och hr kan vara en nyckel till en bttre frstelse av den tidens
sexualtnkande. Jenny Jochens, Before the Male Gaze: The Absence of the Female Body
in Old Norse. Sex in the Middle Ages: A Book of Essays. Red. Joyce E. Salisbury. New York
1991, s. 329.
rmann Jakobsson, Le Roi Chevalier, s. 154.
Carl Phelpstead pekar p lfs subversion of gender roles som hon skapar by penetrating one of his bodily orifices. Phelpstead, The Sexual Ideology of Hrlfs saga kraka, s. 6.
Hrlfs saga kraka, s. 20: ikir llum hin mestu dmi er hun skylldi hafa gietad spottad
slijkan kong.
Hrlfs saga kraka, s. 22: grijpur hana hndum og s(eigir) vera skapligan fund eirra,
ad hefna s(innar) suivirdingar. Dr(ottning) sagdist hafa jlla breitt vid hann, og vil eg ad
nu allt bta vid ig, og girdu til mijn brudkaup smiligt. Ney s(agdi) hann ei skal ier
ess kostur. Skalltu fara til sk(ipa) med mier, og vera ar stund sem mier lkar, ui eg
nenni ei fyrir metnadar sakir ad hefna ier nguo so jlla sem eg var leikinn og hdugliga.
ier munud nu rda verda ad sinni s(agdi) hun. K(ongur) huldi hi dr(ottningu) margar
ntur, og eptir ad fr dr(ottning) heim og er henni nu uilykt hefnt sem nu var sagt, og
vnir hun strjlla s(ijnum) hlut. Eptir ad helldur H(elgi) k(ongur) j hernad og var gitur
madur.
rmann Jakobsson, Queens of Terror, s. 180. Fredrik Charpentier Ljungqvist menar att
Helgis vergrepp ven tvingar drottningen till kvinnlighet: Drottning lf r nmligen, genom sitt knsverskridande beteende, p mnga stt att betrakta som en man. Vldtkten
kan drfr, om vi s vill, tolkas som ett frkvinnligande som utplnade maskuliniteten och
drmed den manliga hedern. Fredrik Charpentier Ljungqvist, Heder och sexuellt vld: En
underskning av medeltida islndska kllor. Hedersmord: Tusen r av hederskulturer. Red.
Kenneth Johansson. Lund 2005, s. 60. Jenny Jochens fr ett liknande resonemang om hur
sexuellt vld tvingar mkungen att verge sitt manliga beteende. Jenny Jochens, Old Norse
Images of Women. Philadelphia 1996, s. 101.
Saxo Grammaticus, Gesta Danorum: Danmarkshistorien. Bd 1. Utg. Karsten Friis-Jensen.
vers. Peter Zeeberg. Kbenhavn 2005, s. 158160.
Snorri Sturluson, Heimskringla. Bd 1, s. 5657.
Kalinke, Bridal-Quest Romance in Medieval Iceland, s. 9596.
Sigurar saga gla, s. 100101: ath ann visse hun nguan fddan j norduralfunne veralldarinnar ath henne tti <ecki> full minkann j ath samteingiazt medur nockurre elsku.
Sigurar saga gla, s. 127: rkuisar einer og litilmennj.
Sigurar saga gla, s. 129.
Sverre Bagge, Det primitive middelaldermenneske? Kropp, vold og seksualitet. Middelal
derens mentalitet. Red. Ingvild ye. Bergen 1990, s. 62.
Bagge, Det primitive middelaldermenneske? s. 65.
Borovsky, Rocking the Boat, s. viii.

273

noter
622 Jfr Auur Magnsdttir, Frillor och fruar, s. 180184. Att makarnas jmbrdighet var viktig
framgr av en skrivning i Jnsbk om hur ktenskap ska avtalas. Jnsbk, Kvennagiptingar
me almenniligum erfum, kap. 1, s. 70.
623 Sigurar saga gla, s. 202203: tala eigi suo ohuerskliga. uiat at ure mier finlig
skm.
624 Sigurar saga gla, s. 203: Og hier eptir legzt hann nidr hia henne og gerir hennar lijkama
heitan og ettan. og sidjann tok hann hana med afle og undradizt hun at miog huersu
hans lijkame uar glediligr uidkuomu og suo huersu sterkliga at hun uar nu hondlud og nu
at fullu uar hun nu uij nt sem hun kunne alldri aptur at f enn at war hennar jungfrurdomur. nu sem leid miog nottinn og fruin uar heit ordinn bde af Amors leikum og
uij er uedrit tok at batna. uerndar suefn at drott(ningu) og sofnar hon.
625 Sigurar saga gla, s. 206: legzt hann nu unndir steininn og ymir sinn skinnstack. uard
hann suo mikill sem hun ure j huse einu heitu. tekur hann egar til hennar med miklu
afle suo at hun matti enngva motstdu uieta. og hann med henne alla stemtan heuir. Enn
at undrazt hun mest at henni kendizt hann mannligur madur og natturligur j llum eirra
uidskiptum.
626 Sigurar saga gla, s. 209: jotuninn skilur nu ath af henne tekur malit af skialfta. Hann
tekur hana nu og ltur hana undir sinn mikla skinnstack. og j stad feck hun nogan hita. og
eigi ottj hennj hann suo hrdiligur uidkomu sem hann uar jllr ath si og nu eigi strre
enn menzkr madur og war hann j silkeskyrtu. og skickar hann nu hennar fgrum lijkama
sem honum lijkar.
627 Glauser, Islndische Mrchensagas, s. 205.
628 Kalinke, Bridal-Quest Romance in Iceland, s. 78. Jfr s. 94, not 35.
629 Jfr Gibbons saga dr riddaren svr att Florentia ska bli hans eller att han tminstone ska
deflorera hennes mdom. Gibbons saga, 26: af blomga hanna sinvm meydommi. I Hrlfs
saga kraka ok kappa hans hoppas Helgi att ett gifterml med en saxlndsk mkung ska gra
honom omtalad, men nr hon till sist accepterar att bli hans hustru vill han inte lngre ha
henne. Han vldfr sig p henne och reser sedan drifrn. Hrlfs saga kraka, s. 22.
630 Sigurar saga gla, s. 181: alla vansmd skm og suiuirdinng.
631 Glauser, Islndische Mrchensagas, s. 205206.
632 Sigurar saga gla, s. 239240: Fwl skkia er kallaz drott(ning) Treuerisborgar. Nu er s
tijme komin er eg m eigi lengr egia yfir eirre skm er u tlar mer at gera og o ath
er synizt S(igurdur) hinn gle er u hefir alldrj auga af herramannligri enn eg. eg
o meira ualld er enn hann. uiat eg l uit berann ijnn lijkama j heidinne profadi
eg fullrskliga inn jungfrudom. at ueit eg at eg war inn fyrsti mann. og o ath u hafir
marga at er lagt sijdan ennginn fullt ualld er utann eg.
633 Sigurar saga gla, s. 243: er hann lagdi medal sinna beina.
634 Sigurar saga gla, s. 245: sem eina letltis konu.
635 Sigurar saga gla, s. 246: upp fra essum tijma skal hun ollu ada ockar j millum.
636 Gravdal, Ravishing Maidens, s. 4.
637 Gravdal, Ravishing Maidens, s. 58.
638 Gravdal, Ravishing Maidens, s. 67. Angela Jane Weisl menar att ven den engelske frfattaren Geoffrey Chaucer styr bort lsarens blick frn vldtktens konsekvenser i Canterbury
Tales frn sent 1300-tal. Han normaliserar det sexuella vldet mot kvinnor by turning it
into the punch line of a joke. Angela Jane Weisl, Quiting Eve: Violence against Women
in the Canterbury Tales. Violence against Women in Medieval Texts. Red. Anna Roberts.
Gainesville 1998, s. 120. En mngd olika aspekter av vldtktsskildringar i medeltidens litteratur finns belysta i antologin Representing Rape in Medieval and Early Modern Literature.

274

kapitel 7. knsaktens hierarki

639

640

641
642

643
644
645

646
647

648

Red. Elizabeth Robertson & Christine M. Rose. New York 2001. Se ven Saunders, Rape
and Ravishment in the Literature of Medieval England.
Mjligen utgr Flres, Tattarrkis kung, ett undantag. Han uppvaktar prinsessan Eln
och rvar bort henne nr hennes far avvisar honom. Vl p sitt skepp fr han prinsessan
till sin hytt och om det nu sker p ett gott stt eller ett dligt, s ervrar han hennes mdom. Flres saga konungs ok sona hans, s. 129: hvrt sem at fekkz me gu er illu,
fr hann hennar meydm. Men inte ens i det hr fallet beskrivs samlaget entydigt som
ett vergrepp. Sagans frfattare vet inte om det sker p ett gott stt eller ett dligt, och p
s vis behver han aldrig ta stllning till riddarens agerande. Att prinsessan upplever sig
krnkt rder det inget tvivel om. Hon talar aldrig mer med Flres och kan inte lska honom.
Men deras trillingsner som blir skeppsbrutna nr modern flyr med dem frsonas till
sist med sin far.
Marsilius samlag med Remedia i Adonias saga har samma dramaturgi. Riddaren bemter
jungfruns trar och bner med vld, och det ptvingade samlaget vcker starka lustknslor
hos henne. Adonias saga, s. 86. I Sigurar saga turnara visar prinsessan en uppgivenhet nr
Sigurr efter att ha tvingat henne till samlag frgar om han ska komma tillbaka. Vad lnar
det sig att protestera? undrar hon. Hela vintern sover Sigurr i hennes sng, och han drar
sig inte fr att bertta hur han har frdrvat sjlvaste prinsessan. Sigurar saga turnara, s. 221:
spillt silffri kongsdtturinni. Men hur den n r s blir prinsessan frlskad i honom. Hon
skyddar Sigurr nr hennes far vill avrtta honom, och nr det senare framkommer att den
unge mannen r arvtagare till det frankiska riket tar ven fadern honom till sitt hjrta. Det
som brjar med en vldshandling slutar drfr i ett lyckligt ktenskap.
Wahlgren, The Maiden King in Iceland, s. 15.
Dnus saga dramblta I s. 1516: ein logande girnd j hennar hiartta og freistne, ei til holldligrar girndar edur nockrar elsku, helldur til ad prva sijna kunnttu, j mti Dijnus og hann
vtleijka og yffer vinna, med ui lijkre skmm vid hann gira, sem vid adra fleijre er hennar
hfdu vitiad.
Dnus saga dramblta I, s. 26: tundur edur hniskur vre lagdur ann elld sem var j
hanz hiarta.
Dnus saga dramblta I, s. 35: hudfletter og helblaaer, so og voru eir stirder og srer.
Dnus saga dramblta I, s. 6465: Dijnus tekur hana med afle og leggur hana nidur j sngina hi sier og snijst ad henne blijdlega enn hun bidur hann vgia sier og sijnum jungfrurdme og bidja ess er fader hennar giorde eirra samgang med smd sem kngsbarne
tilheijrde svarar Dijnus muna meige ier ad fru seiger hann huorsu ier hafid mig
firre falsad og hafid ui nu gabbad mig, og settud ennan glede tijma, og firer ad sama
seiger hann skal huorke firer bn nie blijd ord vndandragast, og nu sier jungfruinn ad hun
mun sinn meijdm lta og afle borinn verda ad sinne, vijkur nu huor sem eirn ad sinne
vnnustu skemtande sier med eim alla essa ntt med elsku leijkum og ollum eim afmrs
brgdum er au til lijste ad nidurlgdum sijnum jungfrurdme liggia au og skemtu sier
allt til dags.
Evelyn Birge Vitz, Rereading Rape in Medieval Literature: Literary, Historical, and Theoretical Reflections. The Romanic Review 88 (1997), s. 10.
Elizabeth Robertson & Christine M. Rose, Introduction: Representing Rape in Medieval
and Early Modern Literature. Representing Rape in Medieval and Early Modern Literature.
Red. Elizabeth Robertson & Christine M. Rose. New York 2001, s. 6; Christine M. Rose,
Reading Chaucer Reading Rape. Representing Rape in Medieval and Early Modern Litera
ture. Red. Elizabeth Robertson & Christine M. Rose. New York 2001, s. 2627.
Christopher Cannon, Afterword. Representing Rape in Medieval and Early Modern Litera
ture. Red. Elizabeth Robertson & Christine M. Rose. New York 2001, s. 411416.

275

noter
649 Vitz, Rereading Rape in Medieval Literature, s. 22.
650 Dnus saga dramblta I, s. 23, 27 och 44. Ocks Philotemia blir smittad av tr nr hon biter
i ett frtrollat pple. Nr prinsessan vaknar morgonen drp knner hon en smrtsam och
skamlig sjukdom i sin kropp. Dnus saga dramblta I, s. 48: srlig og suivirdelig stt. Daniel
Svborg konstaterar att sjukdomen r det mest genretypiska draget i riddarsagornas krleksbeskrivningar. Svborg, Krleken i fornaldarsagorna hviskt eller heroiskt? s. 5153.

Den svra krlekssjukan drabbar ven kejsarsonen Rmundr som drefter dricker lite
och ter nnu mindre. Rmundar saga keisarasonar, s. 21: drakk ltit, en etr minna. Nr
prins Sigrgarr frst fr hra om prinsessan Florida visar han inga tecken p knslor, men
d skjuter Venus, den vackra fgeln, sin krlekspil i hans hjrta och frn den stunden r
han besluten att gra den skna jungfrun till sin, kosta vad det kosta vill. Sigrgars saga ok
Valbrands, s. 132: o skijtur fagre fuglenn Venus sinni astar r i hans hiarta. Venus frtrollar ocks prins Gibbon nr hon med sitt armborst skjuter krlekens lgande frvirring
i hjrtat p riddaren. Gibbons saga, s. 25: loganda stvrli astarinar i hiarta ridarranvm.
651 Dnus saga dramblta I, s. 6768: ecki er ad sidur j voru lande, ad sinna nockre putu
leingur enn vmm sinn edur einu sinni og firer ad skulumm hier skilia, og alldri finnast
sijdann ef eg m rda.
652 Dnus saga dramblta I, s. 6869: Nu er af inni frammferd nidrad vorre kngligre tign,
enn u silff skiemd, sem makligt er, so ad esse hdung og skmm mun fara vmm alla
verolldina, og eff ei heffde eg til ijn vnt so mikillrar elsku, og fdurlegum gdvilia og tta
eg nockurn erffingia annann, skillde eg ig j ellde brenna lta.

kapitel 8. mandom och mdom

653 Duby, Makten och krleken, s. 240; Brundage, Law, Sex, and Christian Society in Medieval
Europe, s. 183185.
654 Moore, The First European Revolution, c. 9701215, s. 6769.
655 Schultz, Courtly Love, the Love of Courtliness, and the History of Sexuality, s. 173175.
656 Bandlien, finne den rette, s. 259262. Bjrn Bandlien hmtar sin frklaringsmodell frn
sociologen Norbert Elias som menar att den hviska krleken uppstod vid de medeltida
furstehoven nr mn var tvungna att behrska sig och lgga band p sina drifter. Det handlade d om lgre aristokrater och andra mn som mste kontrollera sina knslor fr kvinnor ur den hgre aristokratin: Det r inte en tillfllighet att det i denna situation uppstr
en social, inte bara en individuell freteelse som vi kallar lyrik och likaledes en social
freteelse den omformning av lustar, den nyansering av knslorna, den sublimering
och frfining av affekterna som vi kallar krlek, skriver Elias. Dremot tvivlar han p att
medeltidens aristokratiska ktenskap lg till grund fr den hviska krlekslyriken. I ktenskapet, dr mannen var hrskare, fanns inget som tvingade honom att omforma sina drifter.
Norbert Elias, Civilisationsteori. Bd 2: Frn svrdet till plikten: Samhllets frvandlingar.
vers. Dag Malm. Stockholm 1991 [1939], s. 102108. Citatet r hmtat frn s. 107.
657 Mrmanns saga, s. 10.
658 Rmundar saga keisarasonar, s. 205: temprar hon sin jungfrdm.
659 de Beauvoir, Det andra knet, s. 208.
660 de Beauvoir, Det andra knet, s. 209.
661 Islandske bryllupstaler fra senmiddelalderen, s. 174: nu hefvr v uel keypt, tekit mikid gott
inn en latit aungan pening vt, enn o hann spilli a sialfvr er ier leggit honum iuald, a a
hann sialfvr ad sier rett ad hemta.

276

appendix. islndska riddarromaner

appendix. islndska riddarromaner

662 Medieval Scandinavia: An Encyclopedia. Red. Phillip Pulsiano & Kirsten Wolf. New York
1993; Ordbog over det norrne prosasprog: Registre: Udgivet af Den arnamagnanske kom
mision. Kbenhavn 1989.
663 Jon Gunnar Jrgensen, Sagalitteratur som forskningsmateriale: Utgaver og utnyttelse.
Maal og minne 2002:1 (2002), s. 2.
664 Otto J. Zitzelsberger, Adonias saga. Medieval Scandinavia: An Encyclopedia. Red. Phillip Pulsiano & Kirsten Wolf. New York 1993, s. 2. Jrg Glauser daterar Adonias saga till
1400-talet. Jrg Glauser, Nachwort, s. 403. Sagan skrevs mjligen i Flateyjartunga p vstra
Island. Stefn Einarsson, Heimili (sklar) fornaldarsagna og riddarasagna. Skrnir 140
(1966), s. 272.
665 Jrg Glauser, la flekks saga. Medieval Scandinavia: An Encyclopedia. Red. Phillip Pulsiano
& Kirsten Wolf. New York 1993, s. 6; ke Lagerholm, Einleitung. Drei Lygisgur: Egils
saga einhenda ok smundar berserkjabana, la flekks saga, Flres saga konungs ok sona
hans. Utg. ke Lagerholm. Halle (Saale) 1927, s. lxvii. la flekks saga skrevs mjligen i
Oddi p sdra Island. Stefn Einarsson, Heimili (sklar) fornaldarsagna og riddarasagna,
s. 272.
666 Frank Hugus menar att Blmstrvallasaga skrevs fre 1500 och att det finns motiv i den som
har lnats frn en version av rvar-Odds saga skriven vid 1300-talets slut eller 1400-talets brjan. Frank Hugus, Blmstrvallasaga. Medieval Scandinavia: An Encyclopedia. Red.
Phillip Pulsiano & Kirsten Wolf. New York 1993, s. 50. Marianne E. Kalinke och Phillip M.
Mitchell menar att Blmstrvallasaga troligen skrevs under 1300-talet. Bibliography of Old
Norse-Icelandic Romances, s. 28.
667 Hans-Peter Naumann daterar Bsa saga ok Herraus till sometime before 1350. Hans-Peter
Naumann, Bsa saga (Herraus saga ok Bsa). Medieval Scandinavia: An Encyclopedia.
Red. Phillip Pulsiano & Kirsten Wolf. New York 1993, s. 54. Mjligen skrevs sagan i Oddi p
sdra Island. Stefn Einarsson, Heimili (sklar) fornaldarsagna og riddarasagna, s. 272.
668 Vsteinn lason tror att Bsa saga ok Herraus r tidigast frn 1400-talets brjan. Vsteinn
lason, The Marvellous North and Authorial Presence in the Icelandic Fornaldarsaga, s.
115.
669 Jrg Glauser, Nachwort, s. 403. Hr finns skl att kommentera Gustaf Cederschilds uppfattning att Brings saga utan tvifvel blifvit versatt under det 13:de seklet och, efter hvad
sprket tyckes angifva, snarare vid eller fre midten n mot slutet af rhundradet; fversttningen r sannolikt gjord i Norge. Gustaf Cederschild, Inledning, s. clxxxvii. Det r en
uppfattning som snart mtte kritik. E. Mogk ppekar i sin recension av Gustaf Cederschilds
utgva att Brings saga mste vara yngre, mjligen frn 1300-talets mitt. E. Mogk, Recension
av Fornsgur Surlanda: Magussaga jarls, Konrssaga, Bringssaga, Floventssaga, Beverssaga
med Inledning utgifna af Gustaf Cederschild. Zeitschrift fr deutsche Philolgie 17 (1885), s. 479.
Finnur Jnsson daterar sagan till tidigt 1300-tal; han menar ocks att sagan r islndsk och
inte norsk. Finnur Jnsson, Den oldnorske og oldislandske litteraturs historie. Bd 3, s. 104.
670 Jrg Glauser, Nachwort, s. 403.
671 Jrg Glauser, Nachwort, s. 403. Stefn Einarsson menar dock att Dnus saga dramblta
r betydligt yngre, tidigast frn sekelskiftet 1500. Stefn Einarsson, A History of Icelandic
Literature, s. 164. Sagan skrevs mjligen i Reykhlar p nordvstra Island. Stefn Einarsson,
Heimili (sklar) fornaldarsagna og riddarasagna, s. 272.
672 M. J. Driscoll, Ectors saga ok kappa hans. Medieval Scandinavia: An Encyclopedia. Red.
Phillip Pulsiano & Kirsten Wolf. New York 1993, s. 147. Jrg Glauser daterar Ectors saga till
1400-talet. Jrg Glauser, Nachwort, s. 403.

277

noter
673 Jrg Glauser, Nachwort, s. 403. Rgis Boyer menar att Flres saga konungs ok sona hans r
ngot yngre, frn 1300-talets slut. Rgis Boyer, Flres saga konungs ok sona hans. Medieval
Scandinavia: An Encyclopedia. Red. Phillip Pulsiano & Kirsten Wolf. New York 1993, s. 200.
Det r mjligt att sagan skrevs i Oddi p sdra Island. Stefn Einarsson, Heimili (sklar)
fornaldarsagna og riddarasagna, s. 272.
674 Stefn Einarsson, A History of Icelandic Literature, s. 164; Jrg Glauser, Nachwort, s. 403.
Gibbons saga skrevs mjligen i Sklholt p sdra Island. Stefn Einarsson, Heimili (sklar)
fornaldarsagna og riddarasagna, s. 272.
675 Hans-Peter Naumann, Gngu-Hrlfs saga. Medieval Scandinavia: An Encyclopedia. Red.
Phillip Pulsiano & Kirsten Wolf. New York 1993, s. 254. Lars Lnnroth r av en annan uppfattning. Han menar att Gngu-Hrlfs saga sannolikt r skriven under 1300-talets senare
hlft. Lnnroth, Fornaldarsagans genremssiga metamorfoser, s. 39.
676 Hans-Peter Naumann, Hlfdanar saga Eysteinssonar. Medieval Scandinavia: An Encyclope
dia. Red. Phillip Pulsiano & Kirsten Wolf. New York 1993, s. 261. Sagan kan ha skrivits i Oddi
p sdra Island. Stefn Einarsson, Heimili (sklar) fornaldarsagna og riddarasagna, s. 272.
677 Richard Harris, Hjlms saga. Medieval Scandinavia: An Encyclopedia. Red. Phillip Pulsiano & Kirsten Wolf. New York 1993, s. 285; Ralph OConnor, Introduction, s. 52. Det r
mjligt att sagan skrevs i Oddi p sdra Island. Stefn Einarsson, Heimili (sklar) fornaldarsagna og riddarasagna, s. 272.
678 rmann Jakobsson konstaterar att Hrlfs saga kraka och kappa hans sattes samman ngon
gng mellan 1230 och 1450. Han menar att no more precise dating is likely to win general
approval. rmann Jakobsson, Le Roi Chevalier, s. 140.
679 Jrg Glauser, Islndische Mrchensagas, s. 260. Marianne E. Kalinke har daterat Jarlmanns
saga ok Hermanns till 1300-talet. Marianne E. Kalinke, Jarlmanns saga ok Hermanns. Med
ieval Scandinavia: An Encyclopedia. Red. Phillip Pulsiano & Kirsten Wolf. New York 1993, s.
339. Det r inte omjligt att sagan skrevs i Oddi p sdra Island. Stefn Einarsson, Heimili
(sklar) fornaldarsagna og riddarasagna, s. 272.
680 Kirsten Wolf, Jns saga leiksveins. Medieval Scandinavia: An Encyclopedia. Red. Phillip Pulsiano & Kirsten Wolf. New York 1993, s. 345.
681 Martin Soderback, Jns saga leikara. Opubl. doktorsavhandling. University of Chicago 1949,
s. lii.
682 Einar l. Sveinsson, Viktors saga ok Blvus, s. cciv; Jrg Glauser, Nachwort, s. 403.
683 Otto J. Zitzelsberger, Konrs saga keisarasonar. Medieval Scandinavia: An Encyclopedia.
Red. Phillip Pulsiano & Kirsten Wolf. New York 1993, s. 361; Jrg Glauser, Nachwort, s.
402. Stefn Einarsson daterar Konrs saga keisarasonar till omkring 1300. Stefn Einarsson, A History of Icelandic Literature, s. 164.
684 Einar l. Sveinsson, Viktors saga ok Blvus, s. cciicciii; Jrg Glauser, Mgus saga jarls.
Medieval Scandinavia: An Encyclopedia. Red. Phillip Pulsiano & Kirsten Wolf. New York
1993, s. 402. Mgus saga jarls r mjligen en av de riddarsagor som skrevs i Reykhlar p
nordvstra Island. Stefn Einarsson, Heimili (sklar) fornaldarsagna og riddarasagna, s.
272.
685 Enligt Finnur Jnsson r Mrmanns saga ikke ldre end fra omtr. 1325. Finnur Jnsson,
Den oldnorske og oldislandske litteraturs historie. Bd 3, s. 103. Jfr Jrg Glauser, Nachwort,
s. 402.
686 Jrg Glauser, Nachwort, s. 403. Nitida saga skrevs mjligen i Reykhlar p vstra Island.
Stefn Einarsson, Heimili (sklar) fornaldarsagna og riddarasagna, s. 272.
687 Stefn Einarsson, A History of Icelandic Literature, s. 164; Einar l. Sveinsson, Viktors saga
ok Blvus, s. cciv; Robert Cook, Rmundar saga keisarasonar. Medieval Scandinavia: An

278

appendix. islndska riddarromaner

688

689
690
691

692

693

694

695
696

697

698

Encyclopedia. Red. Phillip Pulsiano & Kirsten Wolf. New York 1993, s. 526; Jrg Glauser,
Nachwort, s. 403.
Rudolf Simek, Samsons saga fagra. Medieval Scandinavia: An Encyclopedia. Red. Phillip
Pulsiano & Kirsten Wolf. New York 1993, s. 565. Finnur Jnsson har tidigare daterat Samsons
saga fagra till 1300-talets mitt. Finnur Jnsson, Den oldnorske og oldislandske litteraturs his
torie. Bd 3, s. 109. Se ven Jrg Glauser, Nachwort, s. 403.
M. J. Driscoll, Saulus saga ok Nikanors, s. 566. Som tillkomstort fr sagan har Oddi p
sdra Island nmnts. Stefn Einarsson, Heimili (sklar) fornaldarsagna og riddarasagna,
s. 272.
Jrg Glauser daterar Saulus saga ok Nikanors till 1400-talet. Jrg Glauser, Nachwort, s.
403.
Stefn Einarsson, A History of Icelandic Literature, s. 164; Jrg Glauser, Nachwort, s. 403.
Marianne E. Kalinke och Phillip M. Mitchell menar att Sigrgars saga frkna troligen tillkom under 1300-talet. Bibliography of Old Norse-Icelandic Romances, s. 97. Mjligen skrevs
den i Oddi p sdra Island. Stefn Einarsson, Heimili (sklar) fornaldarsagna og riddarasagna, s. 272.
Jrg Glauser, Sigrgars saga ok Valbrands. Medieval Scandinavia: An Encyclopedia. Red.
Phillip Pulsiano & Kirsten Wolf. New York 1993, s. 583. Marianne E. Kalinke och Phillip
M. Mitchell menar att Sigrgars saga ok Valbrands troligen skrevs under 1300-talet. Bib
liography of Old Norse-Icelandic Romances, s. 99. Stefn Einarsson menar att sagan r frn
Oddi p sdra Island. Stefn Einarsson, Heimili (sklar) fornaldarsagna og riddarasagna,
s. 272.
Stefn Einarsson, A History of Icelandic Literature, s. 163164. Se ven Jrg Glauser, Nachwort, s. 402. J. H. Jackson daterar Sigurar saga fts i sin utgva till 1400-talet. J. H. Jackson,
Sigurthar saga fts ok smundar Hnakongs. Publications of the Modern Language Asso
ciation of America 46 (1931), s. 988. Det r mjligt att sagan skrevs i Oddi p sdra Island.
Stefn Einarsson, Heimili (sklar) fornaldarsagna og riddarasagna, s. 272.
M. J. Driscoll, Sigurar saga turnara. Medieval Scandinavia: An Encyclopedia. Red. Phillip
Pulsiano & Kirsten Wolf. New York 1993, s. 584. Sagan tillhr mjligen en grupp riddarsagor och fornaldarsagor som skrevs i Oddi p sdra Island. Stefn Einarsson, Heimili
(sklar) fornaldarsagna og riddarasagna, s. 272.
M. J. Driscoll, Sigurar saga gla. Medieval Scandinavia: An Encyclopedia. Red. Phillip
Pulsiano & Kirsten Wolf. New York 1993, s. 585. Det r mjligt att sagan skrevs i Oddi p
sdra Island. Stefn Einarsson, Heimili (sklar) fornaldarsagna og riddarasagna, s. 272.
Joyce Hill, Tristrams saga ok soddar. Medieval Scandinavia: An Encyclopedia. Red. Phillip
Pulsiano & Kirsten Wolf. New York 1993, s. 657; Geraldine Barnes, Tristan in Late Medie
val Norse Literature, s. 374. Paul Schach menar att Tristrams saga ok soddar r frn sekelskiftet 1400. Paul Schach, The Saga of Tristram ok sodd: Summary or Satire? s. 337.
Susanne Kramarz-Bein anser att sagan r yngre, frn 1400-talets mitt. Susanne KramarzBein, Die jngere altislndische Tristrams saga ok soddar und ihre literarische Tradition,
s. 21.
Marianne E. Kalinke och Phillip M. Mitchell menar att Valdimars saga r frn 1300-talets
slut. Bibliography of Old Norse-Icelandic Romances, s. 125. Stefn Einarsson och Jrg Glauser daterar sagan till 1400-talet. Stefn Einarsson, A History of Icelandic Literature, s. 164;
Jrg Glauser, Nachwort, s. 403.
Stefn Einarsson och Jrg Glauser daterar Viktors saga ok Blavs till mitten av 1300-talet.
Stefn Einarsson, A History of Icelandic Literature, s. 164; Jrg Glauser, Nachwort, s. 403.
D. A. H. Evans menar att sagan skrevs under seklets senare hlft, och Finnur Jnsson anser

279

noter

699
700

701

702

280

att den r frn 1300-talet slut. D. A. H. Evans, Viktors saga ok Blvus. Medieval Scandi
navia: An Encyclopedia. Red. Phillip Pulsiano & Kirsten Wolf. New York 1993, s. 701; Finnur
Jnsson, Den oldnorske og oldislandske litteraturs historie. Bd 3, s. 109. Mjligen r sagan
frn Sklholt p sdra Island. Stefn Einarsson, Heimili (sklar) fornaldarsagna og riddarasagna, s. 272.
Uppgiften om bevarade handskrifter av Viktors saga ok Blvus r hmtad frn Glauser,
Islndische Mrchensagas, s. 306.
M. J. Driscoll, Vilhjlms saga sjs. Medieval Scandinavia: An Encyclopedia. Red. Phillip
Pulsiano & Kirsten Wolf. New York 1993, s. 702. Det r inte osannolikt att sagan skrevs i
Oddi p sdra Island. Stefn Einarsson, Heimili (sklar) fornaldarsagna og riddarasagna,
s. 272.
Stefn Einarsson, A History of Icelandic Literature, s. 163. Jrg Glauser daterar Vilmundar
saga viutan till 1300-talet. Jrg Glauser, Nachwort, s. 403. Sagan kan ha skrivits i Oddi
p sdra Island. Stefn Einarsson, Heimili (sklar) fornaldarsagna og riddarasagna, s.
272.
Stefn Einarsson, A History of Icelandic Literature, s. 163. Svl Einar l. Sveinsson som
Jrg Glauser daterar jalar-Jns saga till 1300-talet. Einar l. Sveinsson, Viktors saga ok
Blvus, s. cxxxiii; Jrg Glauser, Nachwort, s. 403. Det r inte otroligt att sagan skrevs i
Reykhlar p nordvstra Island. Stefn Einarsson, Heimili (sklar) fornaldarsagna og riddarasagna, s. 272.

kllor och litteratur

Kllor
Adonias saga i Late Medieval Icelandic Romances. Bd 3. Utg Agnete Loth. (Editiones
Arnamagnan, Series B, vol. 22.) Copenhagen 1963, s. 69230.
la flekks saga i Drei Lygisgur: Egils saga einhenda ok smundar berserkjabana, la
flekks saga, Flres saga konungs ok sona hans. Utg. ke Lagerholm. (Altnordische
Saga-Bibliothek 17.) Halle (Saale) 1927, s. 84120.
rna saga biskups i Biskupa sgur. Bd 3: rna saga biskups, Lrentus saga biskups, S
guttur Jns Halldrssonar biskups, Biskupa ttir. Utg. Gurn sa Grmsdttir.
(slenzk fornrit 17.) Reykjavk 1998, s. 1207.
Biskop Arnes Kristenret, vedtaget paa Althinget 1275 i Norges gamle love indtil 1387.
Bd 5: Supplement til foregaaende Bind og Facsimiler samt Glossarium med Registre.
Utg. Gustav Storm & Ebbe Hertzberg. Christiania 1895, s. 1656.
Blmstrvallasaga. Utg. Theodorus Mbius. Lipsi 1855.
Brings saga i Fornsgur Surlanda: Magus saga jarls, Konras saga, Brings saga,
Flovents saga, Bevers saga. Utg. Gustaf Cederschild. Lund 1884, s. 85123.
Confessio turpissima uppskrifu eftir gamalli pergamentis rollu anno 1773. Utg. Helga
Kress. N saga 11 (1999), s. 1720.
Dmusta saga i jalar Jns saga, Dmusta saga. I: Teksten. Utg. Louisa Fredrika TanHaverhorst. Haarlem 1939, s. 48108.
Diplomatarium Islandicum: slenzkt fornbrfasafn, sem hefir inni a halda brf og gjr
ninga, dma og mldaga, og arar skrr, er snerta sland ea slenzka menn. Bd
16. Kaupmannahfn & Reykjavk 18571904.
Die ltere Bsa-Saga i Die Bsa-Saga in zwei Fassungen nebst Proben aus den Bsarmur. Utg. Otto Luitpold Jiriczek. Strassburg 1893, s. 663.
Dnus saga dramblta I i Dnus saga dramblta. Utg. Jnas Kristjnsson. (Riddarasgur 1.) Reykjavk 1960, s. 394.
Ectors saga i Late Medieval Icelandic Romances. Bd 1. Utg. Agnete Loth. (Editiones
Arnamagnan, Series B, vol. 20.) Copenhagen 1962, s. 81186.
Flres saga konungs ok sona hans i Drei Lygisgur: Egils saga einhenda ok smundar
berserkjabana, la flekks saga, Flres saga konungs ok sona hans. Utg. ke Lagerholm. (Altnordische Saga-Bibliothek 17.) Halle (Saale) 1927, s. 121177.
Fornaldar sgur Norurlanda. Bd 14. Utg. Guni Jnsson. Reykjavk 1950.
Gaungu-Hrlfs saga i Fornaldar Sgur Nordrlanda: Eptir gmlum handritum. Bd 3.
Utg. C. C. Rafn. Kaupmannahfn 1830, s. 237364.

mandom och mdom

Gibbons saga. Utg. R. I. Page. (Editiones Arnamagnan, Series B, vol. 2.) Copenhagen 1960.
Gottskalks Annaler i Islandske Annaler indtil 1578. Utg. Gustav Storm. (Det norske
historiske kildeskriftfonds skrifter 21.) Christiania 1888, s. 297378.
Grgs, efter det Arnamagnanske Haandskrift Nr. 334 fol., Staarhlsbk, udgivet
af Kommissionen for det Arnamagnanske Legat. Kjbenhavn 1879. (Grgs
Staarhlsbk.)
Grgs: Islndernes lovbog i fristatens tid, udgivet efter det kongelige Bibliotheks
Haandskrift. Bd 12. Kjbenhavn 1852. (Grgs Konungsbk.)
Hlfdanar saga Eysteinssonar. Utg. Franz Rolf Schrder. (Altnordische Saga-Biblio
thek 15.) Halle a. S. 1917.
Hirdskren i Hirdloven til Norges konge og hans hndgagne menn: Etter AM 322 fol.
Utg. Steinar Imsen. Oslo 2000, s. 58179.
Hjlmrs saga: A Scientific Edition. Utg. Richard Lynn Harris. Opubl. doktorsavhandling. University of Iowa 1970.
Hrlfs saga kraka. Utg. D. Slay. (Editiones Arnamagnan, Series B, vol. 1.) Copenhagen 1960.
Islandske bryllupstaler fra senmiddelalderen. Utg. Jn Helgason. Opuscula. Bd 1. Red.
Jn Helgason. (Bibliotheca Arnamagnana 20.) Kbenhavn 1960, s. 163175.
slendinga saga i Sturlunga saga. Bd 1. Utg. Jn Jhannesson, Magns Finnbogason &
Kristjn Eldjrn. Reykjavk 1946, s. 229534.
Jarlmanns saga ok Hermanns i Late Medieval Icelandic Romances. Bd 3. Utg. Agnete
Loth. (Editiones Arnamagnan, Series B, vol. 22.) Copenhagen 1963, s. 366.
Jns saga leikara. Utg. Martin Soderback. Opubl. doktorsavhandling. University of
Chicago 1949.
Jnsbk: Kong Magnus Hakonssons lovbog for Island vedtaget paa Altinget 1281 og
Rttarbtr: De for Island givne retterbder af 1294, 1305 og 1314. Utg. lafur
Halldrsson. Kbenhavn 1904.
Kirialax saga. Utg. Kr. Klund. (Samfund til Udgivelse af gammel nordisk Litteratur
43.) Kbenhavn 1917.
Konras saga keisarasonar i Fornsgur Surlanda: Magus saga jarls, Konras saga,
Brings saga, Flovents saga, Bevers saga. Utg. Gustaf Cederschild. Lund 1884,
s. 4384.
Konungs skuggsi. Utg. Ludvig Holm-Olsen. (Gammelnorske tekster utgitt av Norsk
Historisk Kjeldeskrift-Institutt i samarbeid med Gammelnorsk Ordboksverk 1.)
Oslo 1945.
Magus saga jarls i Fornsgur Surlanda: Magus saga jarls, Konras saga, Brings saga,
Flovents saga, Bevers saga. Utg. Gustaf Cederschild. Lund 1884, s. 142.

282

kllor och litteratur

Mrmanns saga. Utg. Desmond Slay. (Editiones Arnamagnan, Series A, vol. 17.)
Copenhagen 1997.
Nitida saga i Late Medieval Icelandic Romances. Bd 5. Utg. Agnete Loth. (Editiones
Arnamagnan, Series B, vol. 24.) Copenhagen 1965, s. 337.
Norges gamle love indtil 1387. Bd 3: Lovgivningen efter Kong Magnus Haakonssns Dd
1280 indtil 1387. Utg. R. Keyser & P. A. Munch. Christiania 1849.
Rmundar saga keisarasonar. Utg. Sven Grn Broberg. (Samfund til Udgivelse af gammel nordisk Litteratur 38.) Kbenhavn 19091912.
Saga af Tristram ok sodd i Norse Romance. Bd 1: The Tristan Legend. Utg. av sagan: Peter Jorgensen. Utg. av serien: Marianne E. Kalinke. Cambridge 1999, s.
244292.
Samsons saga fagra. Bd 1. Utg. John Wilson. (Samfund til Udgivelse af gammel nor
disk Litteratur 65:1.) Copenhagen 1953.
Saulus saga ok Nikanors i Late Medieval Icelandic Romances. Bd 2. Utg. Agnete Loth.
(Editiones Arnamagnan, Series B, vol. 21.) Copenhagen 1963, s. 391.
Saxo Grammaticus, Gesta Danorum: Danmarkshistorien. Bd 1. Utg. Karsten FriisJensen. vers. Peter Zeeberg. Kbenhavn 2005.
Sigrgars saga frkna i Late Medieval Icelandic Romances. Bd 5. Utg. Agnete Loth.
(Editiones Arnamagnan, Series B, vol. 24.) Copenhagen 1965, s. 41107.
Sigrgars saga ok Valbrands i Late Medieval Icelandic Romances. Bd 5. Utg. Agnete Loth. (Editiones Arnamagnan, Series B, vol. 24.) Copenhagen 1965, s.
111194.
Sigurar saga fts i Late Medieval Icelandic Romances. Bd 3. Utg. Agnete Loth. (Editiones Arnamagnan, Series B, vol. 22.) Copenhagen 1963, s. 233250.
Sigurar saga turnara i Late Medieval Icelandic Romances. Bd 5. Utg. Agnete Loth.
(Editiones Arnamagnan, Series B, vol. 24.) Copenhagen 1965, s. 197232.
Sigurar saga gla i Late Medieval Icelandic Romances. Bd 2. Utg. Agnete Loth. (Editiones Arnamagnan, Series B, vol. 21.) Copenhagen 1963, s. 95259.
Snorre Sturluson, Nordiska kungasagor. Bd 1: Frn Ynglingasagan till Olav Tryggva
sons saga. vers. Karl G. Johansson. Stockholm 1991.
Snorri Sturluson, Heimskringla. Bd 1. Utg. Bjarni Aalbjarnarson. (slenzk fornrit 26.)
Reykjavk 1941.
Tristrams saga ok sndar i Norse Romance. Bd 1: The Tristan Legend. Utg. av sagan:
Peter Jorgensen. Utg. av serien: Marianne E. Kalinke. Cambridge 1999, s. 28226.
Valdimars saga i Late Medieval Icelandic Romances. Bd 1. Utg. Agnete Loth. (Editiones Arnamagnan, Series B, vol. 20.) Copenhagen 1962, s. 5378.
Viktors saga ok Blvus. Utg. Jnas Kristjnsson. (Riddarasgur 2.) Reykjavk 1964.

283

mandom och mdom

Vilhjlms saga sjs i Late Medieval Icelandic Romances. Bd 4. Utg. Agnete Loth. (Editiones Arnamagnan, Series B, vol. 23.) Copenhagen 1964, s. 3136.
Vilmundar saga viutan i Late Medieval Icelandic Romances. Bd 4. Utg. Agnete Loth.
(Editiones Arnamagnan, Series B, vol. 23.) Copenhagen 1964, s. 139201.
jalar Jns saga i jalar Jns saga, Dmusta saga. I: Teksten. Utg. Louisa Fredrika TanHaverhorst. Haarlem 1939, s. 147.
rar saga kakala i Sturlunga saga. Bd 2. Utg. Jn Jhannesson, Magns Finnbogason & Kristjn Eldjrn. Reykjavk 1946, s. 186.

Litteratur
Agnes S. Arnrsdttir, Konur og vgamenn: Staa kynjanna slandi 12. og 13. ld.
(Sagnfrirannsknir/Studia Historica: Sagnfristofnun Hskla slands 12.)
Reykjavk 1995.
Agnes S. Arnrsdttir, Kvinner og krigsmenn: Kjnnenes stilling i det islandske sam
funnet p 1100- og 1200-tallet. Opubl. hovedfagsoppgave. Universitetet i Bergen
1990.
Agnes S. Arnrsdttir, Marriage in the Middle Ages: Canon Law and Nordic Family Relations. Rapporter til Det 24. Nordiske Historikermde, rhus 9.13. august
2001. Bd 1: Norden og Europa i middelalderen. Red. Per Ingesman & Thomas Lindkvist. (Skrifter udgivet af Jysk Selskab for Historie 47.) rhus 2001, s. 174202.
Agnes Siggerur Arnrsdttir, Metode og islandsk middelalderpolitikk. Det 22.
nordiske historikermte, Oslo 13.18. august 1994. Rapport 3: Fra kvinnehistorie til
kjnnshistorie? Oslo 1994, s. 1632.
Agnes S. Arnrsdttir, Property and Virginity: Change in the Contract of Marriage
in the Middle Ages. Internationalisation in the History of Northern Europe: Report
of the Nordsaga 99 Conference, University of Troms, 1721 nov 1999. Red. Richard Holt. Hilde Lange & Ulrike Spring. Troms 2000, s. 7989.
Agnes S. Arnrsdttir, Two Models of Marriage? Canon Law and Icelandic Marriage
Practice in the Late Middle Ages. Nordic Perspectives on Medieval Canon Law.
Red. Mia Korpiola. (Publications of Matthias Calonius Society 2.) Helsinki 1999,
s. 7992.
Agnes S. Arnrsdttir, gte eller ugte gteskab i middelalderen: Et sprgsml
om definition. Den jyske historiker 9899: gteskab, sex og hor i historien (2002),
s. 1323.
Agnes Arnrsdttir & Nors, Thyra, gteskabet i Norden og det europiske perspektiv overvejelser om isr danske og islandske normer for gteskab i 12.14. rhundrede. gteskab i Norden fra Saxo til i dag. Red. Kari Melby, Anu Pylkknen
& Bente Rosenbeck. (Nord 1999:14) Kbenhavn 1999, s. 2754.

284

kllor och litteratur

Ailes, M. J., The Medieval Male Couple and the Language of Homosociality. Mas
culinity in Medieval Europe. Red. D. M. Hadley. (Women and Men in History.)
London 1999, s. 214237.
Almqvist, Bo, Norrn niddiktning: Traditionshistoriska studier i versmagi. Bd 1: Nid
mot furstar. (Nordiska texter och underskningar 21.) Stockholm 1965.
Amory, Frederic, Speech Acts and Violence in the Sagas. Arkiv fr nordisk filologi
106 (1991), s. 5784.
Amory, Frederic, Things Greek and the Riddarasgur. Speculum 59 (1984), s.
509523.
Archibald, Elizabeth, Incest and the Medieval Imagination. Oxford 2001.
rmann Jakobsson, leit a konungi: Konungsmynd slenskra konungasagna. Rey
kjavk 1997.
rmann Jakobsson, Le Roi Chevalier: The Royal Ideology and Genre of Hrlfs saga
kraka. Scandinavian Studies 71 (1999), s. 139166.
rmann Jakobsson, Masculinity and Politics in Njls saga. Viator: Medieval and
Renaissance Studies 38 (2007), s. 191215.
rmann Jakobsson, Queens of Terror: Perilous Women in Hlfs saga and Hrlfs saga
kraka. Fornaldarsagornas struktur och ideologi: Handlingar frn ett symposium i
Uppsala 31.82.9.2001. Red. rmann Jakobsson, Annette Lassen & Agneta Ney.
(Nordiska texter och underskningar 28.) Uppsala 2003, s. 173189.
Arnold, Martin, The Post-Classical Icelandic Family Saga. (Scandinavian Studies 9.)
Lewiston 2003.
Arnr Sigurjnsson, Vestfiringasaga 13901540. Reykjavk 1975.
Aronstein, Susan, Prize or Pawn? Homosocial Order, Marriage, and the Redefinition
of Women in the Gawain Continuation. Romanic Review 81 (1991), s. 115126.
Attar, Karen, Christianity and the Sens of Tristrams saga. The Audience of the Sagas:
The Eighth International Saga Conference, August 1117, 1991, Gothenburg Uni
versity: Preprints. Bd 1. Gothenburg 1991, s. 2231.
Auur G. Magnsdttir, stir og vld: Frillulfi slandi jveldisld. N Saga 2
(1988), s. 412.
Auur Magnsdttir, Frillor och fruar: Politik och samlevnad p Island 11201400.
(Avhandlingar frn Historiska institutionen i Gteborg 29.) Gteborg 2001.
Auur G. Magnsdttir, Kvinnor i fejd: ra, kn och konflikt i det nordiska medeltidssamhllet. Feider og fred i nordisk middelalder. Red. Erik Opsahl. Oslo 2007,
s. 7384.
Axel Kristinsson, Embttismenn konungs fyrir 1400. Saga 36 (1998), s. 113152.
Axel Kristinsson, Lords and Literature: The Icelandic Sagas as Political and Social
Instruments. Scandinavian Journal of History 28 (2003), s. 117.

285

mandom och mdom

Bagerius, Henric, I genusstrukturens spnningsflt: Om kn, genus och sexualitet i
saga och samhlle. Arkiv fr nordisk filologi 116 (2001), s. 2163.
Bagerius, Henric, Vidunderliga kvinnor vid vatten: Konfliktskapande intimitet i myt
och verklighet. Fornaldarsagaerne: Myter og virkelighed. Red. Agneta Ney, rmann Jakobsson & Annette Lassen. Kbenhavn 2009, s. 223243.
Bagerius, Henric, Vita vikingar och svarta skldmr: Frestllningar om sexualitet i
Snorre Sturlassons kungasagor. Scripta Islandica: Islndska sllskapets rsbok 48
(1997), s. 1338.
Bagerius, Henric & Ekholst, Christine, En olydig sodomit: Om Magnus Eriksson och
det heteronormativa regentskapet. Scandia 73:2 (2007), s. 738.
Bagge, Sverre, Det primitive middelaldermenneske? Kropp, vold og seksualitet.
Middelalderens mentalitet. Red. Ingvild ye. (Onsdagskvelder i Bryggens Museum 5.) Bergen 1990, s. 4167.
Bagge, Sverre, Fra knyttneve til scepter: Makt i middelalderens Norge. (Makt- og demokratiutredningen 19982003: Rapportserien 67.) Oslo 2003.
Bagge, Sverre, Mennesket i middelalderens Norge: Tanker, tro og holdninger 10001300.
Oslo 1998.
Bagge, Sverre, Nature and Society in The Kings Mirror. Arkiv fr nordisk filologi 109
(1994), s. 542.
Bagge, Sverre, Norsk idhistorie. Bd 1: Da boken kom til Norge. Red. Trond Berg Eriksen & ystein Srensen. Oslo 2001.
Bagge, Sverre, The Political Thought of The Kings Mirror. (Mediaeval Scandinavia
Supplement 3.) Odense 1987.
Baldwin, John W., The Language of Sex: Five Voices from Northern France around 1200.
(The Chicago Series on Sexuality, History, and Society.) Chicago 1994.
Bandle, Oskar, Die Entwicklung der rvar-Odds saga als Beitrag zur Gattungstypo
logie. Schriften zur nordischen Philologie: Sprach-, Literatur- und Kulturgeschichte
der skandinavischen Lnder: Zum 75. Geburtstag des Autors. Red. Jrg Glauser &
Hans-Peter Naumann. (Beitrge zur Nordischen Philologie 31.) Tbingen 2001,
s. 279292.
Bandlien, Bjrn, Man or Monster? Negotiations of Masculinity in Old Norse Society.
(Doktoravhandlinger forsvart ved Det humanistiske fakultet, Universitetet i Oslo
236.) Oslo 2005.
Bandlien, Bjrn, takask me eim gdar stir: Kjrlighet og ekteskap i norrn mid
delalder. Opubl. hovedoppgave. Universitetet i Oslo 1998.
Bandlien, Bjrn, The Churchs Teaching on Womens Consent: A Threat to Parents
and Society in Medieval Norway and Iceland? Family, Marriage and Property
Devolution in the Middle Ages. Red. Lars Ivar Hansen. Troms 2000, s. 5579.
Bandlien, Bjrn, finne den rette: Kjrlighet, individ og samfunn i norrn middelal
der. Oslo 2001.

286

kllor och litteratur

Barnes, Geraldine, Romance in Iceland. Old Icelandic Literature and Society. Red.
Margaret Clunies Ross. (Cambridge Studies in Medieval Literature 42.) Cambridge 2000, s. 268286.
Barnes, Geraldine, Some Current Issues in Riddarasgur Research. Arkiv fr nordisk
filologi 104 (1989), s. 7388.
Barnes, Geraldine, The Riddarasgur and Medival European Literature. Mediaeval
Scandinavia 8 (1975), s. 140158.
Barnes, Geraldine, Tristan in Late Medieval Norse Literature: Saga and Ballad.
Tristan und Isolt im Sptmittelalter: Vortrge eines interdiziplinren Symposiums
vom 3. bis 8. Juni 1996 an der Justus-Liebig-Universitt Gieen. Red. Xenja von
Ertzdorff & Rudolf Schulz. (Chloe 29.) Amsterdam 1999, s. 372396.
Bartlett, Robert, Symbolic Meanings of Hair in the Middle Ages. Transaction of the
Royal Historical Society (Sixth Series) 4 (1994), s. 4360.
Bartlett, Robert, The Making of Europe: Conquest, Colonization, and Cultural Change
9501350. Princeton 1993.
Bauman, Richard, Performance and Honor in 13th-Century Iceland. Journal of
American Folklore 99 (1986), s. 131150.
Beard, D. J., The Berserkir in Icelandic Literature. Approaches to Oral Tradition. Red.
Robert Thelwall. (Occasional Papers in Linguistics and Language Learning 4.)
Colerain 1978, s. 99114.
de Beauvoir, Simone, Det andra knet. vers. Adam Inczdy-Gombos & sa Moberg
i samarbete med Eva Gothlin. Stockholm 2002 [1949].
Bengtsson, Herman, Den hviska kulturen i Norden: En konsthistorisk underskning.
(Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens handlingar: Antikvariska
serien 43.) Stockholm 1999.
Bennett, Judith M., Lesbian-Like and the Social History of Medieval Lesbianisms.
Journal of the History of Sexuality 9 (2000), s. 124.
Betzig, Laura, Medieval Monogamy. Journal of Family History 20 (1995), s. 181216.
Beyer, Harald, A History of Norwegian Literature. vers. Einar Haugen. New York
1956 [1952].
Bibire, Paul, From Riddarasaga to Lygisaga: The Norse Response to Romance. Les
sagas de chevaliers (Riddarasgur): Actes de la Ve confrence internationale sur
les sagas, Toulon juillet 1982. Red. Rgis Boyer. (Civilisations 10.) Paris 1985, s.
5574.
Bibliography of Old Norse-Icelandic Romances. Utg. Marianne E. Kalinke & P. M.
Mitchell. (Islandica 44.) Ithaca 1985.
Bjrn K. rlfsson, Rmur fyrir 1600. (Safn fraflagsins um sland og slendinga
9.) Kaupmannahfn 1934.

287

mandom och mdom

Bjrn orsteinsson, slensk mialdasaga. Andra utg. Reykjavk 1980.
Bjrn orsteinsson, slenzka skattlandi. Bd 1. (Bkaflokkur Mls og menningar 5:5.)
Reykjavk 1956.
Bjrn orsteinsson & Gurn sa Grmsdttir, Norska ldin. Saga slands. Bd 4.
Red. Sigurur Lndal. Reykjavk 1989, s. 61258.
Bjrn orsteinsson & Sigurur Lndal, Lgfesting konungsvalds. Saga slands. Bd 3.
Red. Sigurur Lndal. Reykjavk 1978, s. 19108.
Blaney, Benjamin, The Berserk Suitor: The Literary Application of a Stereotyped
Theme. Scandinavian Studies 54 (1982), s. 279294.
Blaney, Benjamin, The berserkr: His Origin and Development in Old Norse Literature.
Opubl. doktorsavhandling. University of Colorado 1972.
Bloch, R. Howard, Medieval Misogyny and the Invention of Western Romantic Love.
Chicago 1991.
Borovsky, Zoe Patrice, Rocking the Boat: Women in Old Norse Literature. Opubl. doktorsavhandling. University of California at Berkeley 1994.
Boswell, John, Christianity, Social Tolerance, and Homosexuality: Gay People in West
ern Europe from the Beginning of the Christian Era to the Fourteenth Century. Chicago 1980.
Bouchard, Constance B., Consanguinity and Noble Marriages in the Tenth and Eleventh Centuries. Speculum 56 (1981), s. 268287.
Bouchard, Constance Brittain, Strong of Body, Brave and Noble: Chivalry and Society
in Medieval France. Ithaca 1998.
Bouchard, Constance B., The Origins of the French Nobility: A Reassessment.
American Historical Review 86 (1981), s. 501532.
Boulhosa, Patricia Pires, Gamli sttmli: Tilur og tilgangur. vers. Mr Jnsson. Reykjavk 2006.
Bourdieu, Pierre, Den manliga dominansen. vers. Boel Englund. Gteborg 1999
[1998].
Boyer, Rgis, Flres saga konungs ok sona hans. *Medieval Scandinavia: An Ency
clopedia, s. 200.
Boyer, Rgis, Hrings saga ok Tryggva. *Medieval Scandinavia: An Encyclopedia, s.
302303.
Bredsdorff, Thomas, Kaos og krlighed: En studie i islndingesagaers livsbillede. Kbenhavn 1971.
Bredsdorff, Thomas, Speech Act Theory and Saga Studies. Representations 100
(2007), s. 3441.
Breisch, Agneta, Frid och fredlshet: Sociala band och utanfrskap p Island under
ldre medeltid. (Acta Universitatis Upsaliensis: Studia Historica Upsaliensia 174.)
Uppsala 1994.

288

kllor och litteratur

Breisch, Agneta, Hervor en kvinna p svrdssidan: Om genusidentitet och grnsverskridande i ldre nordisk historia. Historiska etyder: En vnbok till Stellan
Dahlgren. Red. Janne Backlund m.fl. Uppsala 1997, s. 5563.
Brooke, Christopher N. L., The Medieval Idea of Marriage. Oxford 1989.
Brundage, James A., Concubinage and Marriage in Medieval Canon Law. Journal of
Medieval History 1 (1975), s. 117.
Brundage, James A., Law, Sex, and Christian Society in Medieval Europe. Chicago 1987.
Bugge, John, Virginitas: An Essay in the History of a Medieval Idea. (Archives internationales dhistoire des ides: Series minor 17.) The Hague 1975.
Bull, Edv., Folk og kirke i middelalderen: Studier til Norges historie. Kristiania 1912.
Bumke, Joachim, Courtly Culture: Literature and Society in the High Middle Ages.
vers. Thomas Dunlap. Berkeley 1991 [1986].
Byock, Jesse L., Medieval Iceland: Society, Sagas, and Power. Berkeley 1988.
Cadden, Joan, Meanings of Sex Difference in the Middle Ages: Medicine, Science, and
Culture. (Cambridge History of Medicine.) Cambridge 1993.
Cannon, Christopher, Afterword. Representing Rape in Medieval and Early Modern
Literature. Red. Elizabeth Robertson & Christine M. Rose. (The New Middle
Ages.) New York 2001, s. 411416.
Carlson, Cindy L. & Weisl, Angela Jane, Introduction: Constructions of Widowhood
and Virginity. Constructions of Widowhood and Virginity in the Middle Ages.
Red. Cindy L. Carlson & Angela Jane Weisl. (The New Middle Ages.) Basingstoke
1999, s. 121.
Cartlidge, Neil, Medieval Marriage: Literary Approaches, 11001300. Cambridge 1997.
Cederschild, Gustaf, Inledning. Fornsgur Surlanda: Magus saga jarls, Konras
saga, Brings saga, Flovents saga, Bevers saga. Lund 1884, s. iccxlix .
Charpentier Ljungqvist, Fredrik, Heder och sexuellt vld: En underskning av
medeltida islndska kllor. Hedersmord: Tusen r av hederskulturer. Red. Kenneth
Johansson. (Lagerbringsbiblioteket.) Lund 2005, s. 4775.
Clover, Carol J., Icelandic Family Sagas (slendingasgur). Old Norse-Icelandic Litera
ture: A Critical Guide. Red. Carol J. Clover & John Lindow. (Islandica 45.) Ithaca
1985, s. 239315.
Clover, Carol J., Maiden Warriors and Other Sons. Journal of English and Germanic
Philology 85 (1986), s. 3549.
Clover, Carol J., Regardless of Sex: Men, Women, and Power in Early Northern Europe. Speculum 68 (1993), s. 363387.
Clover, Carol J., The Medieval Saga. Ithaca 1982.
Cohen, Jeffrey Jerome, Monster Culture (Seven Theses). Monster Theory: Reading
Culture. Red. Jeffrey Jerome Cohen. Minneapolis 1996, s. 325.

289

mandom och mdom

Cohen, Jeffrey Jerome, Of Giants: Sex, Monsters, and the Middle Ages. (Medieval Cultures 17.) Minneapolis 1999.
Cook, Robert, Kirialax saga: A Bookish Romance. Les sagas de chevaliers (Ridda
rasgur): Actes de la Ve confrence internationale sur les sagas, Toulon juillet 1982.
Red. Rgis Boyer. (Civilisations 10.) Paris 1985, s. 303326.
Cook, Robert, Rmundar saga keisarasonar. *Medieval Scandinavia: An Encyclope
dia, s. 526.
Corson, Richard, Fashions in Hair: The First Five Thousand Years. Suppl. 19782000:
Caroline Cox. Tionde uppl. London 2005.
Crane, Susan, Gender and Romance in Chaucers Canterbury Tales. Princeton 1994.
Crouch, David, The Birth of Nobility: Constructing Aristocracy in England and France
9001300. Harlow 2005.
Crouch, David, The Image of Aristocracy in Britain, 10001300. London 1992.
Damsholt, Nanna, The Role of Icelandic Women in the Sagas and in the Production
of Homespun Cloth. Scandinavian Journal of History 9 (1984), s. 7590.
Dav Erlingsson, tterni Drauma-Jns sgu. Opuscula. Bd 7. Red. Jn Helgason.
(Bibliotheca Arnamagnana 34.) Kbenhavn 1979, s. 172218.
Davis, Natalie Zemon, Women on Top. Society and Culture in Early Modern France:
Eight Essays by Natalie Zemon Davis. London 1975, s. 124151.
Dinshaw, Carolyn, Getting Medieval: Sexualities and Communities, Pre- and Post
modern. (Series Q.) Durham 1999.
Driscoll, M. J., Ectors saga ok kappa hans. *Medieval Scandinavia: An Encyclopedia,
s. 147148.
Driscoll, Matthew James, Introduction. Sigurar saga gla: The Shorter Redaction
edited from AM 596 4to. Utg. M. J. Driscoll. (Stofnun rna Magnssonar slandi
34.) Reykjavk 1992, s. xiiiclxvi.
Driscoll, Matthew, Late Prose Fiction (lygisgur). A Companion to Old Norse-Icelan
dic Literature and Culture. Red. Rory McTurk. (Blackwell Companions to Literature and Culture 31.) Oxford 2005, s. 190204.
Driscoll, M. J., Saulus saga ok Nikanors. *Medieval Scandinavia: An Encyclopedia,
s. 566.
Driscoll, M. J., Sigurar saga turnara. *Medieval Scandinavia: An Encyclopedia, s.
584585.
Driscoll, M. J., Sigurar saga gla. *Medieval Scandinavia: An Encyclopedia, s. 585.
Driscoll, Matthew James, The Unwashed Children of Eve: The Production, Dissemina
tion and Reception of Popular Literature in Post-Reformation Iceland. Enfield Lock
1997.
Driscoll, M. J., Vilhjlms saga sjs. *Medieval Scandinavia: An Encyclopedia, s. 702.

290

kllor och litteratur

Dronke, Ursula, The Role of Sexual Themes in Njls saga. (The Dorothea Coke Memorial Lecture in Northern Studies 1980.) London 1981.
Duby, Georges, Krigare och bnder: Den europeiska ekonomins frsta uppsving 600
1200. vers. Michael Nordberg. Stockholm 1981 [1973].
Duby, Georges, Makten och krleken: Om ktenskapet i feodaltidens Frankrike. vers.
Britt-Sofi Isaksson. Stockholm 1998 [1981].
Duby, Georges, Medieval Marriage: Two Models from Twelfth-Century France. vers.
Elborg Forster. (The Johns Hopkins Symposia in Comparative History 11.) Baltimore 1978.
Duby, Georges, The Transformation of the Aristocracy: France at the Beginning of
the Thirteenth Century. The Chivalrous Society. vers. Cynthia Postan. London
1977, s. 178185.
Duby, Georges, Youth in Aristocratic Society: Northwestern France in the Twelfth
Century. The Chivalrous Society. vers. Cynthia Postan. London 1977, s.
112122.
E. P., Skriftaml lafar rku Loptsdttur. Morgunblai, 12. jli 1981.
Einar Sigursson, Vilmundar saga viutan. Opubl. kandidatuppsats. Hskli slands
1963 [1962].
Einar l. Sveinsson, Fornaldarsgur Norrlanda. Kulturhistoriskt lexikon fr nordisk
medeltid frn vikingatid till reformationstid. Bd 4: EpistolariumFrlsebonde. Sv.
red. John Granlund. Malm 1959, sp. 499507.
Einar l. Sveinsson, Viktors saga ok Blvus: Sources and Characteristics. Viktors
saga ok Blvus. Utg. Jnas Kristjnsson. (Riddarasgur 2.) Reykjavk 1964, s.
cixccviii.
Ekholst, Christine, Fr varje brottsling ett straff: Frestllningar om kn i de svenska
medeltidslagarna. Stockholm 2009.
Elias, Norbert, Civilisationsteori. Bd 2: Frn svrdet till plikten: Samhllets frvand
lingar. vers. Dag Malm. Stockholm 1991 [1939].
Evans, D. A. H., Viktors saga ok Blvus. *Medieval Scandinavia: An Encyclopedia,
s. 701702.
Evergates, Theodore, Nobles and Knights in Twelfth-Century France. Cultures of
Power: Lordship, Status, and Process in Twelfth-Century Europe. Red. Thomas N.
Bisson. Philadelphia 1995, s. 1135.
Ferguson, Margaret W., Foreword. Menacing Virgins: Representing Virginity in the
Middle Ages and Renaissance. Red. Kathleen Coyne Kelly & Marina Leslie. Newark 1999, s. 714.
Fidjestl, Bjarne, Erotisk lesnad ved Hkon Hkonssons hoff . Middelalderkvinner
liv og virke. Red. Ingvild ye. (Onsdagskvelder i Bryggens Museum 4.) Bergen
1989, s. 7289.

291

mandom och mdom

Finke, Laurie A., Sexuality in Medieval French Literature: Spars, on est ensemble.
Handbook of Medieval Sexuality. Red. Vern L. Bullough & James A. Brundage.
(Garland Reference Library of the Humanities 1696.) New York 1996, s. 345368.
Finnur Jnsson, Den oldnorske og oldislandske litteraturs historie. Bd 3. Andra uppl.
Kbenhavn 1924.
Fix, Hans, Grgs. *Medieval Scandinavia: An Encyclopedia, s. 234235.
Fix, Hans, Jnsbk. *Medieval Scandinavia: An Encyclopedia, s. 346347.
Foote, Peter Reflections on Landabrigisttr and Rekattr in Grgs. Tradition og
historieskrivning: Kilderne til Nordens ldste historie. Red. Kirsten Hastrup & Preben Meulengracht Srensen. (Acta Jutlandica 63:2; Humanistisk Serie 61.) rhus
1987, s. 5364.
Foote, Peter, The Audience and Vogue of the Sagas of Icelanders Some Talking
Points. Aurvandilst: Norse Studies. (The Viking Collection: Studies in Northern
Civilization 2.) Odense 1984, s. 4755.
Foote, Peter & Wilson, David M., The Viking Achievement: The Society and Culture of
Early Medieval Scandinavia. (Sidgwick & Jackson Great Civilizations Series.) Ny
uppl. London 1980.
Foucault, Michel, Sexualitetens historia. Bd 12. vers. Britta Grndahl. Bearb. Per
Magnus Johansson. Gteborg 2002 [1976 och 1984].
Frank, Roberta, Marriage in Twelfth- and Thirteenth-Century Iceland. Viator:
Medieval and Renaissance Studies 4 (1973), s. 473484.
Fritzner, Johan, Ordbog over Det gamle norske Sprog. Bd 13. Omarb. utg. Kristiania
18861896.
Gaunt, David, Familjeliv i Norden. Stockholm 1983.
Gaunt, Simon, Gender and Genre in Medieval French Literature. (Cambridge Studies
in French 53.) Cambridge 1995.
Gelting, Michael H., Marriage, Peace and the Canonical Incest Prohibitions: Making
Sense of an Absurdity?. Nordic Perspectives on Medieval Canon Law. Red. Mia
Korpiola. (Publications of Matthias Calonius Society 2.) Helsinki 1999, s. 93124.
Gies, Frances & Gies, Joseph, Marriage and the Family in the Middle Ages. New York
1987.
Glauser, Jrg, la flekks saga. *Medieval Scandinavia: An Encyclopedia, s. 67.
Glauser, Jrg, Erzhler Ritter Zuhrer: Das Beispiel der Riddarasgur: Erzhlkommunikation und Hrergemeinschaft im mittelalterlichen Island. Les sagas
de chevaliers (Riddarasgur): Actes de la Ve confrence internationale sur les sagas,
Toulon juillet 1982. Red. Rgis Boyer. (Civilisations 10.) Paris 1985, s. 93119.
Glauser, Jrg, Islndische Mrchensagas: Studien zur Prosaliteratur im sptmittelalter
lichen Island. (Beitrge zur nordischen Philologie 12.) Basel 1983.

292

kllor och litteratur

Glauser, Jrg, Mgus saga jarls. *Medieval Scandinavia: An Encyclopedia, s. 402403.
Glauser, Jrg, Nachwort: Islndische Mrchensagas. Islndische Mrchensagas. Bd 1.
Utg. Jrg Glauser & Gert Kreutzer. (Saga: Bibliothek der altnordischen Literatur:
Helden, Ritter, Abenteuer.) Darmstadt 1998, s. 398409.
Glauser, Jrg, Romance (Translated riddarasgur). A Companion to Old NorseIcelandic Literature and Culture. Red. Rory McTurk. (Blackwell Companions to
Literature and Culture 31.) Oxford 2005, s. 372387.
Glauser, Jrg, Sigrgars saga ok Valbrands. *Medieval Scandinavia: An Encyclopedia,
s. 583.
Glauser, Jrg, Vilmundar saga viutan. *Medieval Scandinavia: An Encyclopedia, s.
702703.
Gonzlez-Casanovas, Roberto J., Male Bonding as Cultural Construction in Alfonso
X, Ramon Llull, and Juan Manuel: Homosocial Friendship in Medieval Iberia.
Queer Iberia: Sexualities, Cultures, and Crossings from the Middle Ages to the Re
naissance. Red. Josiah Blackmore & Gregory S. Hutcheson. (Series Q.) Durham
1999, s. 157192.
Goody, Jack, The Development of the Family and Marriage in Europe. (Past and Present
Publications.) Cambridge 1983.
Gravdal, Kathryn, Ravishing Maidens: Writing Rape in Medieval French Literature and
Law. (University of Pennsylvania Press New Cultural Studies.) Philadelphia 1991.
Greene, Virginie, The Knight, the Woman, and the Historian: Georges Duby and
Courtly Love. Discourses on Love, Marriage, and Transgression in Medieval and
Early Modern Literature. Red. Albrecht Classen. (Medieval and Renaissance Texts
and Studies 278.) Tempe 2004, s. 4363.
Gurn sa Grmsdttir, Formli. Biskupa sgur. Bd 3: rna saga biskups, Lrentus
saga biskups, Sguttur Jn Halldrssonar biskups, Biskupa ttir. Utg. Gurn
sa Grmsdttir. (slenzk fornrit 17.) Reykjavk 1998, s. vcxxxvii.
Gurn Nordal, Ethics and Action in Thirteenth-Century Iceland. (The Viking Collection: Studies in Northern Civilization 11.) Odense 1998.
Guvarur Mr Gunnlaugsson, Manuscripts and Palaeography. A Companion to
Old Norse-Icelandic Literature and Culture. Red. Rory McTurk. (Blackwell Companions to Literature and Culture 31.) Oxford 2005, s. 245264.
Gueorguieva, Stefka, Marriage in the Sagas of Chivalries: With Implications Concern
ing the Un-Civilising Character of the Sagas for the Norwegian Court. Opubl.
masteruppsats. Universitetet i Oslo 2004.
Gunnar F. Gumundsson, Gui til gar ea hfingjum hag? Nu aldir fr
lgtku tundar slandi. N Saga 9 (1997), s. 5764.
Gunnar Karlsson, Fr jveldi til konungsrkis. Saga slands. Bd 2. Red. Sigurur
Lndal. Reykjavk 1975, s. 354.

293

mandom och mdom

Gunnar Karlsson, Goamenning: Staa og hrif goorsmanna jveldi slendinga.
Reykjavk 2004.
Gunnar Karlsson, Icelands 1100 Years: History of a Marginal Society. London 2000.
Gunnar Karlsson, Kristjn Sveinsson & Mrur rnason, Inngangur. Grgs: La
gasafn slenska jveldisins. Utg. Gunnar Karlsson, Kristjn Sveinsson & Mrur
rnason. Reykjavk 2001, s. ixxxxiii.
Haakstad, Eirik, hann skal vera hvers manns niingr: re og rekrenkelser i norrn
middelalder. Opubl. hovedoppgave. Universitetet i Oslo 2001.
Hallberg, Peter, A Group of Icelandic Riddarasgur from the Middle of the Fourteenth Century. Les sagas de chevaliers (Riddarasgur): Actes de la Ve confrence
internationale sur les sagas, Toulon juillet 1982. Red. Rgis Boyer. (Civilisations
10.) Paris 1985, s. 753.
Hallberg, Peter, Some Aspects of the Fornaldarsgur as a Corpus. Arkiv fr nordisk
filologi 97 (1982), s. 135.
Halperin, David M., Forgetting Foucault: Acts, Identities, and the History of Sexuali
ty. Representations 63 (1998), s. 93120.
Halperin, David M., One Hundred Years of Homosexuality: And Other Essays on Greek
Love. (New Ancient World.) New York 1990.
Halvorsen, Eyvind Fjeld, Ergi. Kulturhistoriskt lexikon fr nordisk medeltid frn vi
kingatid till reformationstid. Bd 4: EpistolariumFrlsebonde. Sv. red. John Granlund. Malm 1959, sp. 910.
Halvorsen, E. F., Riddersagaer. Kulturhistoriskt lexikon fr nordisk medeltiden frn
vikingatid till reformationstid. Sv. red. John Granlund. Bd 14: RegnebrtSamgld. Malm 1969, sp. 175183.
Handeland, Hilde, I lyst og last: Seksualitet i de norske lovene i perioden 11001300.
Opubl. hovedoppgave. Universitetet i Oslo 1997.
Haraldur Bernharsson, Magns Lyngdal Magnsson & Mr Jnsson, Inngangur.
Jrnsa og Kristinrttur rna orlkssonar. Utg. Haraldur Bernharsson, Magns Lyngdal Magnsson & Mr Jnsson. (Smrit Sguflags.) Reykjavk 2005, s.
1359.
Harris, Joseph, Love and Death in the Mnnerbund: An Essay with Special Reference
to the Bjrkaml and The Battle of Maldon. Heroic Poetry in the Anglo-Saxon Pe
riod: Studies in Honor of Jess B. Bessinger, Jr. Red. Helen Damico & John Leyerle.
(Studies in Medieval Culture 32.) Kalamazoo 1993, s. 77114.
Harris, Richard, Hjlms saga. *Medieval Scandinavia: An Encyclopedia, s. 285286.
Haseldine, J. P., Love, Separation and Male Friendship: Words and Actions in Saint
Anselms Letters to his Friends. Masculinity in Medieval Europe. Red. D. M. Hadley. (Women and Men in History.) London 1999, s. 238255.

294

kllor och litteratur

Hastrup, Kirsten, Culture and History in Medieval Iceland: An Anthropological Analy
sis of Structure and Change. Oxford 1985.
Heinrichs, Anne, Amor hereos als Gestaltungsprinzip der Rmundar saga keisaraso
nar. skandinavistik 18 (1988), s. 125139.
Heizmann, Wilhelm, Franzsiche Spuren in der Bsa saga. Verschrnkung der
Kulturen: Der Sprach- und Literaturaustausch zwischen Skandinavien und den
deutschsprachigen Lndern: Zum 65. Geburtstag von Hans-Peter Naumann. Red.
Oskar Bandle, Jrg Glauser & Stefanie Wrth. (Beitrge zur Nordischen Philologie 37.) Tbingen 2004, s. 261-267.
Helga Kress, Confessio turpissima: Um skriftaml lafar rku Loftsdttur. N saga
11 (1999), s. 420.
Helga Kress, Mttugar meyjar: slensk fornbkmenntasaga. Reykjavk 1993.
Helgi orlksson, Feider: Begrep, betydning, komparasjon. Feider og fred i nordisk
middelalder. Red. Erik Opsahl. Oslo 2007, s. 2134.
Helgi orlksson, Konungsvald og hefnd. Sagas and the Norwegian Experience
Sagaene og Noreg: 10th International Saga Conference 10. Internasjonale Saga
konferanse: Trondheim, 3.9. August 1997: Preprints. Trondheim 1997, s. 249261.
Helgi orlksson, Vaml og verlag: Vaml utanlandsviskiptum og bskap slen
dinga 13. og 14. ld. Reykjavk 1991.
Heller, Rolf, Die literarische Darstellung der Frau in den Islndersagas. Halle (Saale)
1958.
Herlihy, David, Medieval Households. (Studies in Cultural History.) Cambridge 1985.
Herlihy, David, The Family and Religious Ideologies in Medieval Europe. Women,
Family and Society in Medieval Europe: Historical Essays, 19781991. Red. Anthony Molho. Oxford 1995, s. 154173.
Hermann Plsson, Towards a Definition of fornaldarsgur. Fourth International
Saga Conference: Mnchen, July 30th August 4th, 1979. Mnchen 1979, s. 218.
Hermann Plsson & Edwards, Paul, Introduction. Seven Viking Romances. vers
Hermann Plsson & Paul Edwards. (Penguin Classics.) London 1985, s. 716.
Hermann Plsson & Edwards, Paul, Legendary Fiction in Medieval Iceland. (Studia
Islandica 30.) Reykjavk 1971.
Hill, Joyce, Tristrams saga ok soddar. *Medieval Scandinavia: An Encyclopedia, s.
657.
Hilton, Rodney H., The English Peasantry in the Later Middle Ages: The Ford Lectures
for 1973 and Related Studies. (The Ford Lectures 1973.) Oxford 1975.
Hjlmar Vilhjlmsson, Sslumenn Jnsbkartmabilinu 12641732. Tmarit lg
fringa 15 (1965), s. 144.

295

mandom och mdom

Holm-Olsen, Ludvig, The Prologue to The Kings Mirror: Did the Author of the Work
write it? Specvlvm Norroenvm: Norse Studies in Memory of Gabriel Turville-Petre.
Red. Ursula Dronke m.fl. Odense 1981, s. 223241.
Holmsen, Andreas, Sentrum og periferi: Konge, stormenn og bnder under Magnus
Lagabte og hans snner. Nye studier i gammel historie. Oslo 1976, s. 159179.
Hughes, Shaun F. D., Rmur. Dictionary of the Middle Ages. Bd 10: PolemicsScandinavia. New York 1988, s. 401407.
Hughes, Shaun F. D., The Ideal Kingship in the Riddarasgur. Michigan Academi
cian 10 (1978), s. 321336.
Hugus, Frank, Blmstrvallasaga. *Medieval Scandinavia: An Encyclopedia, s. 5051.
Hume, Kathryn, From Saga to Romance: The Use of Monsters in Old Norse Literature. Studies in Philology 77 (1980), s. 125.
Imsen, Steinar, Innledning. Hirdloven til Norges konge og hans hndgagne menn: Et
ter AM 322 fol. Utg. Steinar Imsen. Oslo 2000, s. 955.
Inga Huld Hkonardttir, Fjarri hlju hjnasngur: ruvsi slandssaga. Pocketuppl.
Reykjavk 1995.
Interrogating Genre in the Fornaldarsgur: Round-Table Discussion. Viking and
Medieval Scandinavia 2 (2006), s. 275296.
Jackson, J. H., Sigurthar saga fts ok smundar Hnakongs. Publications of the
Modern Language Association of America 46 (1931), s. 9881006.
Jaeger, C. Stephen, Ennobling Love: In Search of a Lost Sensibility. (The Middle Ages
Series.) Philadelphia 1999.
Jaeger, C. Stephen, The Origins of Courtliness: Civilizing Trends and the Formation of
Courtly Ideals, 9391210. (The Middle Ages.) Philadelphia 1985.
Jesch, Judith, Women in the Viking Age. Woodbridge 1991.
Jochens, Jenny, Before the Male Gaze: The Absence of the Female Body in Old
Norse. Sex in the Middle Ages: A Book of Essays. Red. Joyce E. Salisbury. (Garland
Medieval Casebooks 3; Garland Reference Library of the Humanities 1360.) New
York 1991, s. 329.
Jochens, Jenny M., Consent in Marriage: Old Norse Law, Life, and Literature. Scan
dinavian Studies 58 (1986), s. 142176.
Jochens, Jenny, From Libel to Lament: Male Manifestations of Love in Old Norse.
From Sagas to Society: Comparative Approaches to Early Iceland. Red. Gsli Plsson. Enfield Lock 1992, s. 247264.
Jochens, Jenny, Germanic Marriage: The Case of Medieval Iceland. The Medieval
Marriage Scene: Prudence, Passion, Policy. Red. Sherry Roush & Cristelle L.
Baskins. (Penn State Medieval Studies 1; Medieval & Renaissance Texts & Studies
299.) Tempe 2005, s. 5565.

296

kllor och litteratur

Jochens, Jenny, Me Jkvi Hennar Sjlfrar: Consent as Signifier in the Old Norse
World. Consent and Coercion to Sex and Marriage in Ancient and Medieval Socie
ties. Red. Angeliki E. Laiou. Washington, D.C. 1993, s. 271289.
Jochens, Jenny, Old Norse Images of Women. (The Middle Ages.) Philadelphia 1996.
Jochens, Jenny, Old Norse Sexuality: Men, Women, and Beasts. Handbook of Medie
val Sexuality. Red. Vern L. Bullough & James A. Brundage. (Garland Reference
Library of the Humanities 1696.) New York 1996, s. 369400.
Jochens, Jenny M., The Medieval Icelandic Heroine: Fact of Fiction? Viator: Medie
val and Renaissance Studies 17 (1986), s. 3550.
Jochens, Jenny, Women in Old Norse Society. Ithaca 1995.
Jn Helgason, Islandske bryllupstaler fra senmiddelalderen. Opuscula. Bd 1. Red.
Jn Helgason. (Bibliotheca Arnamagnana 20.) Kbenhavn 1960, s. 151175.
Jn Helgason, Norrn litteraturhistorie. Kbenhavn 1934.
Jn Jhannesson, Islands historie i mellomalderen: Fristatstida. vers. Hallvard Magery. Oslo 1969.
Jn Jhannesson, slendinga saga. Bd 12. Reykjavk 19561958.
Jn M. Samsonarson, Var Gissur orvaldsson jarl yfir llu slandi? Saga 2 (1954
1958), s. 326365.
Jn Viar Sigursson, Chieftains and Power in the Icelandic Commonwealth. vers.
Jean Lundskr-Nielsen. (The Viking Collection: Studies in Northern Civilization
13.) Odense 1999.
Jn Viar Sigursson, Fr goorum til rkja: run goavalds 12. og 13. ld. (Sagn
frirannsknir/Studia Historica: Sagnfristofnun Hskla slands 12.) Reykjavk 1989.
Jn Viar Sigursson, Goder og maktforhold p Island i fristatstiden. Bergen 1993.
Jn Viar Sigursson, Strkirkjur, sagnaritun og valdamistvar 11001400. ri
ja slenska sguingi 18.21. ma 2006: Rstefnurit. Red. Benedikt Eyrsson &
Hrafnkell Lrusson. Reykjavk 2007, s. 225233.
Jn Viar Sigursson, The Icelandic Aristocracy after the Fall of the Free State. Scan
dinavian Journal of History 20 (1995), s. 153166.
Jnas Kristjnsson, Icelandic Manuscripts: Sagas, History and Art. vers. Jeffrey
Cosser. Reykjavk 1993.
Jordan, Mark D., The Invention of Sodomy in Christian Theology. (The Chicago Series
on Sexuality, History, and Society.) Chicago 1997.
Jorgensen, Peter A., Rmur. *Medieval Scandinavia: An Encyclopedia, s. 536537.
Jrgensen, Jon Gunnar, Sagalitteratur som forskningsmateriale: Utgaver og utnyttelse. Maal og minne 2002:1 (2002), s. 114.

297

mandom och mdom

Kaeuper, Richard W., Chivalry and Violence in Medieval Europe. Oxford 1999.
Kalinke, Marianne E., Bridal-Quest Romance in Medieval Iceland. (Islandica 46.) Ithaca 1990.
Kalinke, Marianne E., Jarlmanns saga ok Hermanns. *Medieval Scandinavia: An En
cyclopedia, s. 339.
Kalinke, Marianne E., King Arthur, North-by-Northwest: The matire de Bretagne in
Old Norse-Icelandic Romances. (Bibliotheca Arnamagnana 37.) Copenhagen
1981.
Kalinke, Marianne, Norse Romance (Riddarasgur). Old Norse-Icelandic Literature:
A Critical Guide. Red. Carol J. Clover & John Lindow. (Islandica 45.) Ithaca 1985,
s. 316363.
Kalinke, Marianne E., Riddarasgur, Fornaldarsgur, and the Problem of Genre.
Les sagas de chevaliers (Riddarasgur): Actes de la Ve confrence internationale
sur les sagas, Toulon juillet 1982. Red. Rgis Boyer. (Civilisations 10.) Paris 1985,
s. 7791.
Kalinke, Marianne E., Riddarasgur, Indigenous. *Medieval Scandinavia: An Ency
clopedia, s. 528531.
Kalinke, Marianne E., The Misogamous Maiden Kings of Icelandic Romance. Scrip
ta Islandica: Islndska sllskapets rsbok 37 (1986), s. 4771.
Kalinke, Marianne, Transgression in Hrlfs saga kraka. Fornaldarsagornas struktur
och ideologi: Handlingar frn ett symposium i Uppsala 31.82.9.2001. Red. rmann Jakobsson, Annette Lassen & Agneta Ney. (Nordiska texter och underskningar 28.) Uppsala 2003, s. 157171.
Kalinke, Marianne E. & Mitchell, P. M., Preface. Bibliography of Old Norse-Icelandic
Romances. Utg. Marianne E. Kalinke & P. M. Mitchell. (Islandica 44.) Ithaca 1985,
s. viiix.
Karras, Ruth Mazo, From Boys to Men: Formations of Masculinity in Late Medieval
Europe. (The Middle Ages Series.) Philadelphia 2003.
Karras, Ruth Mazo, Knighthood, Compulsory Heterosexuality, and Sodomy. The
Boswell Thesis: Essays on Christianity, Social Tolerance, and Homosexuality. Red.
Mathew Kuefler. Chicago 2006, s. 273286.
Karras, Ruth Mazo, Sexuality in Medieval Europe: Doing unto Others. New York 2005.
Keen, Maurice, Chivalry. New Haven 1984.
Kelly, Kathleen Coyne, Performing Virginity and Testing Chastity in the Middle Ages.
(Routledge Research in Medieval Studies 2.) London 2000.
Kelly, Kathleen Coyne & Leslie, Marina, Introduction: The Epistemology of Virgini
ty. Menacing Virgins: Representing Virginity in the Middle Ages and Renaissance.
Red. Kathleen Coyne Kelly & Marina Leslie. Newark 1999, s. 1525.

298

kllor och litteratur

Kelly-Gadol, Joan, Fanns renssansen ocks fr kvinnorna? vers. Carla Ljunggren. Genus i historisk forskning. Red. Christina Ericsson. Lund 1993 [1977], s.
5783.
Kennedy, Beverly, Knighthood in the Morte Darthur. (Arthurian Studies 11.) Cambridge 1985.
Ker, W. P., Epic and Romance: Essays on Medieval Literature. Andra omarb. uppl. (The
Eversley Series.) London 1908.
Kjr, Jonna, Krligheden i den hviske kultur Tristans og Isoldes skyld og uskyld.
Kvindebilleder: Eva, Maria og andre kvindemotiver i middelalderen. Red. Karin
Kryger, Louise Lillie & Sren Kaspersen. (Nordiska symposiet fr ikonografiska
studer 9: 1984: Lgumkloster.) Kbenhavn 1989, s. 139148.
Korpiola, Mia, Between Betrothal and Bedding: The Making of Marriage in Sweden, ca.
12001610.Vantaa 2004.
Kramarz-Bein, Susanne, Die jngere altislndische Tristrams saga ok soddar und
ihre literarische Tradition. Erzhlen im mittelalterlichen Skandinavien. Red.
Robert Nedoma, Hermann Reichert & Gnter Zimmermann. (Wiener Studien
zur Skandinavistik [WSS] 3.) Wien 2000, s. 2145.
Kramarz-Bein, Susanne, Hfische Unterhaltung und ideologisches Ziel: Das Beispiel
der altnorwegischen Parcevals saga. Die Aktualitt der Saga: Festschrift fr Hans
Schottmann. Red. Stig Toftgaard Andersen. (Ergnzungsbnde zur Reallexikon
der Germanischen Altertumskunde 21.) Berlin 1999, s. 6384.
Kramarz-Bein, Susanne, Zur Darstellung und Bedeutung des Hfischen in der Ko
nungs skuggsj. Collegium Medievale 7 (1994), s. 5186.
Krueger, Roberta L., Double Jeopardy: The Appropriation of Woman in Four Old
French Romances of the Cycle de la Gageure. Seeking the Woman in Late Medie
val and Renaissance Writings: Essays in Feminist Contextual Criticism. Red. Sheila
Fisher & Janet E. Halley. Knoxville 1989, s. 2150.
Krueger, Roberta L., Women Readers and the Ideology of Gender in Old French Verse
Romance. (Cambridge Studies in French 43.) Cambridge 1993.
Lagerholm, ke, Einleitung. Drei Lygisgur: Egils saga einhenda ok smundar ber
serkjabana, la flekks saga, Flres saga konungs ok sona hans. Utg. ke Lagerholm. (Altnordische Saga-Bibliothek 17.) Halle (Saale) 1927, s. ixlxxxii.
Laqueur, Thomas, Om knens uppkomst: Hur kroppen blev kvinnlig och manlig. vers.
jevind Lng. (Kulturhistoriskt bibliotek.) Stockholm 1994 [1990].
Lra Magnsardttir, Bannfring og kirkjuvald slandi 12751550: Lg og rannsk
narforsendur. Reykjavk 2007.
Larsson, Gabriela Bjarne, Kvinnor, manlighet och hushll 13501500. Hans och
hennes: Genus och egendom i Sverige frn vikingatid till nutid. Red. Maria gren.
(Opuscula Historica Upsaliensia 30.) Uppsala 2003, s. 81111.

299

mandom och mdom

Leach, Henry Goddard, Angevin Britain and Scandinavia. (Harvard Studies in Comparative Literature 6.) Cambridge 1921.
Leach, Henry Goddard & Schoepperle, Gertrude, Haraldssaga Hringsbana and the
Tristan and Svanhild Romances. Publications of the Society for the Advancement
of Scandinavian Study (Scandinavian Studies) 2 (19141915), s. 264276.
Lvi-Strauss, Claude, The Elementary Structures of Kinship. vers. James Harle Bell,
John Richard von Sturmer & Rodney Needham. Boston 1969 [1949].
Lien, Anne Louise, Fra krigerflokk til hvisk hoff? resbegrepet i norsk hirdmilj fra ca.
1000 til 1270. Opubl. hovedoppgave. Universitetet i Oslo 1997.
Liliequist, Jonas, Frn niding till sprtt: En studie av det svenska omanlighetsbegreppets historia frn vikingatid till sent 1700-tal. Manligt och omanligt i ett historiskt
perspektiv. Red. Anne Marie Berggren. (Rapport: Forskningsrdsnmnden 99:4.)
Stockholm 1999, s. 7394.
Lindkvist, Thomas, Sveriges medeltida europeisering. Forskning om Europafrgor
vid Gteborgs universitet 2005. Red. Rutger Lindahl & Per Cramr. (Skrift, Centrum fr Europafrgor vid Gteborgs universitet 18.) Gteborg 2006, s. 125154.
Lindstrm, Dag, Fejd i medeltidens och 1500-talets Sverige. Feider og fred i nordisk
middelalder. Red. Erik Opsahl. Oslo 2007, s. 107134.
Lipman-Blumen, Jean, Toward a Homosocial Theory of Sex Roles: An Explanation
of the Sex Segregation of Social Institutions. Signs 1:3: Women and the Workplace:
The Implication of Occupational Segregation (1976), s. 1531.
Lochrie, Karma, Covert Operations: The Medieval Uses of Secrecy. (The Middle Ages.)
Philadelphia 1999.
Lochrie, Karma, McCracken, Peggy & Schultz, James A., Introduction. Constructing
Medieval Sexuality. Red. Karma Lochrie, Peggy McCracken & James A. Schultz.
(Medieval Cultures 11.) Minneapolis 1997, s. ixxviii.
Loth, Agnete, Preface. Late Medieval Icelandic Romances. Bd 5. (Editiones Arnamagnan, Series B, vol. 24.) Copenhagen 1965, s. vixii.
Loth, Agnete, Til fragmentet af Grega saga. Opuscula 3. Red. Jn Helgason. (Biblio
theca Arnamagnana 29.) Kbenhavn 1967, s. 283284.
Lowes, John Livingstone, The Loveres Maladye of Hereos. Modern Philology 11
(19131914), s. 491546.
Lvk Ingvarsson, Goor og goorsmenn. Bd 1. Egilsstair 1986.
Lvk Ingvarsson, Refsingar slandi jveldistmanum. Reykjavk 1970.
Lnnroth, Lars, Fornaldarsagans genremssiga metamorfoser: Mellan Edda-myt
och riddarroman. Fornaldarsagornas struktur och ideologi: Handlingar frn ett
symposium i Uppsala 31.82.9.2001. Red. rmann Jakobsson, Annette Lassen &
Agneta Ney. (Nordiska texter och underskningar 28.) Uppsala 2003, s. 3745.

300

kllor och litteratur

Lnnroth, Lars, Kroppen som sjlens spegel ett motiv i de islndska sagorna. Lych
nos: Lrdomshistoriska samfundets rsbok 19631964 (1965), s. 2461.
Magns Mr Lrusson, hfublum landsins. Saga 9 (1971), s. 4090.
Magns Mr Lrusson, Fredlshed: Island. Kulturhistoriskt lexikon fr nordisk
medeltid frn vikingatid till reformationstid: Bd 4: EpistolariumFrlsebonde. Sv.
red. John Granlund. Malm 1959, sp. 603608.
Magns Mr Lrusson, Hovedgrd: Island. Kulturhistoriskt lexikon fr nordisk
medeltid frn vikingatid till reformationstid. Bd 6: GstningHovedgrd. Sv. red.
John Granlund. Malm 1961, sp. 707710.
Magns Lyngdal Magnsson, Kristinrttur rna fr 1275: Athugun efni og varveizlu
mialdahandritum. Opubl. masteruppsats. Hskli slands 2002.
Magns Stefnsson, Fr goakirkju til biskupskirkju. vers. Sigurur Lndal. Saga
slands. Bd 3. Red. Sigurur Lndal. Reykjavk 1978, s. 111257.
Magns Stefnsson, Kirkjuvald eflist. Saga slands. Bd 2. Red. Sigurur Lndal. Reykjavk 1975, s. 57144.
Magns Stefnsson, Seksualitet og synd i middelalderen. Liv og helse i middelal
deren. Red. Ingvild ye. (Onsdagskvelder i Bryggens Museum 6.) Bergen 1992,
s. 4960.
Magns Stefnsson, Stair og staaml: Studier i islandske egenkirkelige og beneficial
rettslige forhold i middelalderen. Bd 1. (Skrifter, Universitetet i Bergen: Historisk
institutt 4.) Bergen 2000.
Magns Stefnsson, Um stai og staaml. Saga 40 (2002), s. 139166.
Males, Mikael, Den avhngiga: Kvinnofrakt som frutsttning fr ett enda genus p
1200-talets Island. Collegium Medievale 19 (2006), s. 6582.
Matiushina, Inna, The Emergence of Lyrical Self-Expression in Skaldic Love Poetry.
Maal og minne 1998:1 (1998), s. 2133.
McCracken, Peggy, Chaste Subjects: Gender, Heroism, and Desire in the Grail
Quest. Queering the Middle Ages. Red. Glenn Burger & Steven F. Kruger. (Medie
val Cultures 27.) Minneapolis 2001, s. 123142.
McKinnell, John, Meeting the Other in Norse Myth and Legend. Woodbridge 2005.
McNamara, Jo Ann, City Air Makes Men Free and Women Bound. Text and Terri
tory: Geographical Imagination in European Middle Ages. Red. Sylvia Tomasch &
Sealy Gilles. (The Middle Ages.) Philadelphia 1998, s. 143158.
McNamara, Jo Ann, The Herrenfrage: The Restructuring of the Gender System,
10501150. Medieval Masculinities: Regarding Men in the Middle Ages. Red. Clare
A. Lees, Thelma S. Fenster & Jo Ann McNamara. (Medieval Cultures 7.) Minnea
polis 1994, s. 329.

301

mandom och mdom

Medieval Scandinavia: An Encyclopedia. Red. Phillip Pulsiano & Kirsten Wolf. (Garland Reference Library of Humanities 934; Garland Encyclopedias of the Middle
Ages 1.) New York 1993.
Medvedev P. N./Bakhtin M. M., The Formal Method in Literary Scholarship: A Critical
Introduction to Sociological Poetics. vers. Albert J. Wehrle. (The Goucher College
Series.) Baltimore 1978 [1928].
Meulengracht Srensen, Preben, Fortlling og re: Studier i islndingesagaerne.
Aarhus 1993.
Meulengracht Srensen, Preben, Norrnt nid: Forestillingen om den umandige mand i
de islandske sagaer. Odense 1980.
Meulengracht Srensen, Preben, The Unmanly Man: Concepts of Sexual Defamation
in Early Northern Society. vers. Joan Turville-Petre. (The Viking Collection:
Studies in Northern Civilization 1.) Odense 1983.
Middle English Dictionary. Bd S.18. Red. Robert E. Lewis m.fl. Ann Arbor 1988.
Miller, William Ian, Bloodtaking and Peacemaking: Feud, Law, and Society in Saga
Iceland. Chicago 1990.
Mitchell, Stephen A., Heroic Sagas and Ballads. (Myth and Poetics.) Ithaca 1991.
Mittellateinisches Wrterbuch bis zum ausgehenden 13. Jahrhundert. Bd 2: C. Red.
Otto Prinz, Theresia Payr & Peter Dinter. Mnchen 1999.
Mogk, E., Recension av Fornsgur Surlanda: Magussaga jarls, Konrssaga, Brings
saga, Floventssaga, Beverssaga med Inledning utgifna af Gustaf Cederschild. Zeit
schrift fr deutsche Philolgie 17 (1885), s. 465486.
Monclair, Hanne, Lederskapsideologi p Island i det trettende rhundret: En analyse
av gavegivning, gjestebud og lederfremtoning i islandsk sagamateriale. (Series of
Dissertations submitted to the Faculty of Arts, University of Oslo 160.) Oslo 2004.
Monsters and the Monstrous in Medieval Northwest Europe. Red. K. E. Olsen & L. A. J.
R. Houwen. (Mediaevalia Groningana: New Series 3.) Leuven 2001.
Moore, R. I., The First European Revolution, c. 9701215. (The Making of Europe.)
Oxford 2000.
Motz, Lotte, The Beauty and the Hag: Female Figures of Germanic Faith and Myth.
(Philologica Germanica 15.) Wien 1993.
Mundal, Else, Den doble verknaden av kristninga for kvinnene i den norrne kulturen. Nytt om kvinneforskning 2/99 (1999), s. 6578.
Mundal, Else, Forholdet mellom born og foreldre i det norrne kjeldematerialet.
Collegium Medievale 1 (1988), s. 926.
Mundal, Else, Fornaldarsogene vurderinga og vurderingskriteria. Fornaldarsagor
nas struktur och ideologi: Handlingar frn ett symposium i Uppsala 31.82.9.2001.
Red. rmann Jakobsson, Annette Lassen & Agneta Ney. (Nordiska texter och
underskningar 28.) Uppsala 2003, s. 2535.

302

kllor och litteratur

Mundal, Else, Kvinnebiletet i nokre mellomaldergenrar: Eit opposisjonelt kvinnesyn? Edda: Nordisk tidskrift for litteraturforskning 1982:6 (1982), s. 341371.
Mundal, Else, Om manndmr og meydmr: Sprket som kjelde til synet p kvinne
og mann i norrn tid. Nordica Bergensia 25 (2001), s. 103125.
Murray, Jacqueline, Gendered Souls in Sexed Bodies: The Male Construction of Female Sexuality in Some Medieval Confessors Manuals. Handling Sin: Confession
in the Middle Ages. Red. Peter Biller & A. J. Minnis. (York Studies in Medieval
Theology 2.) York 1998, s. 7993.
Murray, Jacqueline, Historicizing Sex, Sexualizing History. Writing Medieval His
tory. Red. Nancy Partner. (Writing History.) London 2005, s. 133152.
Murray, Jacqueline, Twice Marginal and Twice Invisible: Lesbians in the Middle
Ages. Handbook of Medieval Sexuality. Red. Vern L. Bullough & James A. Brundage. (Garland Reference Library of the Humanities 1696.) New York 1996, s.
191222.
van Nahl, Astrid, Originale Riddarasgur als Teil altnordischer Sagaliteratur. (Europische Hochschulschriften, Reihe 1: Dt. Sprache u. Literatur 447; Texte und Untersuchungen zur Germanistik und Skandinavistik 3.) Frankfurt am Main 1981.
Naumann, Hans-Peter, Bsa saga (Herraus saga ok Bsa). *Medieval Scandinavia:
An Encyclopedia, s. 54.
Naumann, Hans-Peter, Gngu-Hrlfs saga. *Medieval Scandinavia: An Encyclope
dia, s. 254255.
Naumann, Hans-Peter, Hlfdanar saga Eysteinssonar. *Medieval Scandinavia: An
Encyclopedia, s. 261262.
Nedkvitne, Arnved, Beyond Historical Anthropology in the Study of Medieval Mentalities. Scandinavian Journal of History 25 (2000), s. 2751.
Ney, Agneta, Drottningar och skldmr: Grnsverskridande kvinnor i medeltida myt
och verklighet ca 4001400. Hedemora 2004.
Ney, Agneta, Genus och ideologi i Vlsunga saga. Fornaldarsagornas struktur och
ideologi: Handlingar frn ett symposium i Uppsala 31.82.9.2001. Red. rmann
Jakobsson, Annette Lassen & Agneta Ney. (Nordiska texter och underskningar
28.) Uppsala 2003, s. 113122.
Ney, Agneta, Myter, ideologi och ogifta kvinnor: M-traditionen i fornnordisk myt
och verklighet. Makalsa kvinnor: Knsverskridare i myt och verklighet. Red. Eva
Borgstrm. Gteborg 2002, s. 2561.
Noreen, Erik, Studier i fornvstnordisk diktning: Andra samlingen. (Uppsala universitets rsskrift 1922; Filosofi, sprkvetenskap och historiska vetenskaper 4.) Uppsala 1922.
Nsstrm, Britt-Mari, Brsrkarna: Vikingatidens elitsoldater. Stockholm 2006.

303

mandom och mdom

OConnor, Ralph, Introduction. Icelandic Histories and Romances. vers. Ralph
OConnor. Andra omarb. uppl. Stroud 2006, s. 981.
OConnor, Ralph, Stepmother Sagas: An Irish Analogue for Hjlmrs saga ok
lvrs. Scandinavian Studies 72 (2000), s. 148.
lafa Einarsdttir, Kvindens stilling i fristatstidens Island: Sociale og konomiske
betragtninger. Historica. 4, Fredrag vid det XVIII Nordiska historikermtet, Jy
vskyl 1981. Red. Mauno Jokipii & Ilkka Nummela. (Studia Historica Jyvskylensia 27.) Jyvskyl 1983, s. 227238.
lafa Einarsdttir, Om hsfreyjamyndighed i det gamle Island. Festskrift till Thelma
Jexlev: Fromhed og verdslighed i middelalder og renaissance. Red. Ebba Waaben.
Odense 1985, s. 7785.
Opsahl, Erik, Feider i Norge. Feider og fred i nordisk middelalder. Red. Erik Opsahl.
Oslo 2007, s. 135151.
Ordbog over det norrne prosasprog: Registre: Udgivet af Den arnamagnanske kom
mision. Kbenhavn 1989.
Orning, Hans Jacob, Uforutsigbarhet og nrvr: En analyse av norske kongers makt
utvelse i hymiddelalderen. (Series of Dissertations submitted to the Faculty of
Arts, University of Oslo 198.) Oslo 2004.
Orri Vsteinsson, The Christianization of Iceland: Priests, Power, and Social Change
10001300. Oxford 2000.
Parsons, John Carmi, Family, Sex, and Power: The Rhythms of Medieval Queenship.
Medieval Queenship. Red. John Carmi Parsons. Stroud 1994, s. 111.
Petersson, Bo & Robertson, Alexa, Inledning. Identitetsstudier i praktiken. Red. Bo
Peterson & Alexa Robertson. Malm 2003, s. 410.
Phelpstead, Carl, Size Matters: Penile Problems in Sagas of Icelanders. Exemplaria
19 (2007), s. 420437.
Phelpstead, Carl, The Sexual Ideology of Hrlfs saga kraka. Scandinavian Studies 75
(2003), s. 124.
Phillips, Kim M., Medieval Maidens: Young Women and Gender in England, 1270
1540. (Manchester Medieval Studies.) New York 2003.
Poulsen, Bjrn, Adel og fejde i dansk senmiddelalder. Feider og fred i nordisk mid
delalder. Red. Erik Opsahl. Oslo 2007, s. 85105.
Prstgaard Andersen, Lise, Skjoldmer: En kvindemyte. Kbenhavn 1982.
Rafn, C. C., Formli. Fornaldar Sgur Nordrlanda: Eptir gmlum handritum. Bd 1.
Utg. C. C. Rafn. Kaupmannahfn 1829, s. vxxviii.
Renaud, Jean, Eroticism in the Saga of Bsi and Herraur. Litteratur och kjnn i Nor
den: Fordrag p den XX. Studiekonferanse i International Association for Scandi
navian Studies (IASS), arrangert av Institutt for litteraturvitenskap, Islands univer
sitet, i Reykjavk 7. 12. august 1994. Red. Helga Kress. Reykjavk 1996, s. 6774.

304

kllor och litteratur

Representing Rape in Medieval and Early Modern Literature. Red. Elizabeth Robertson
& Christine M. Rose. (The New Middle Ages.) New York 2001.
Reuschel, Helga, Untersuchungen ber Stoff und Stil der Fornaldarsaga. Bhl-Baden
1933.
Reuter, Timothy, The Medieval Nobility in Twentieth-Century Historiography.
Companion to Historiography. Red. Michael Bentley. London 1997, s. 177202.
Rich, Adrienne, Compulsory Heterosexuality and Lesbian Existence. Signs 5:4:
Women: Sex and Sexuality (1980), s. 631660.
Rigby, S. H., English Society in the Later Middle Ages: Class, Status and Gender. New
York 1995.
Robertson, Elizabeth & Rose, Christine M., Introduction: Representing Rape in
Medieval and Early Modern Literature. Representing Rape in Medieval and Early
Modern Literature. Red. Elizabeth Robertson & Christine M. Rose. (The New
Middle Ages.) New York 2001, s. 117.
Rogers, John, The Enclosure of Virginity: The Poetics of Sexual Abstinence in the
English Revolution. Enclosure Acts: Sexuality, Property, and Culture in Early Mo
dern England. Red. Richard Burt & John Michael Archer. Ithaca 1994, s. 229250.
Rose, Christine M., Reading Chaucer Reading Rape. Representing Rape in Medieval
and Early Modern Literature. Red. Elizabeth Robertson & Christine M. Rose. (The
New Middle Ages.) New York 2001, s. 2160.
Ross, Margaret Clunies, Hildrs Ring: A Problem in the Ragnarsdrpa, strophes
812. Mediaeval Scandinavia 6 (1973), s. 7592.
Rowe, Elizabeth Ashman, The Development of Flateyjarbk: Iceland and the Norwe
gian Dynastic Crisis of 1389. (The Viking Collection: Studies in Northern Civilization 15.) Odense 2005.
Rubin, Gayle, The Traffic in Women: Notes on the Political Economy of Sex. Toward
an Anthropology of Women. Red. Rayna R. Reiter. New York 1975, s. 157210.
Rubin, Gayle, Thinking Sex: Notes for a Radical Theory of the Politics of Sexuality.
Pleasure and Danger: Exploring Female Sexuality. Red. Carole S. Vance. Boston
1984, s. 267319.
Rubin, Gayle & Butler, Judith, Sexual Traffic: Interview. differences: A Journal of
Feminist Cultural Studies 6:23 (1994), s. 6299.
Rygg, Johan Anton Rnneberg, Fra spontanitet og voldsglede til selvkontroll og avsky
for vold? En mentalitetshistorisk studie i voldsforstelse p det frstatlige Island og i
det statlige Norge, ca. 11801300. Opubl. hovedoppgave. Universitetet i Oslo 1997.
Salih, Sarah, Bernau, Anke & Evans, Ruth, Introduction: Virginities and Virginity
Studies. Medieval Virginities. Red. Anke Bernau, Ruth Evans & Sarah Salih. (Religion and Culture in the Middle Ages.) Cardiff 2003, s. 113.

305

mandom och mdom

Same Sex Love and Desire among Women in the Middle Ages. Red. Francesca Canad
Sautman & Pamela Sheingorn. (The New Middle Ages.) New York 2001.
Sandberg, Torill Marlene, Kvinner og re: Kjnnsperspektiv p resdiskursen i norrn
middelalder. Opubl. hovedfagsoppgave. Universitetet i Oslo 2001.
Saunders, Corinne, Rape and Ravishment in the Literature of Medieval England.
Woodbridge 2001.
Sawyer, Birgit, Kvinnor och familj i det forn- och medeltida Skandinavien. (Occasional
Papers on Medieval Topics 6.) Skara 1992.
Sawyer, Birgit, Skldmn och madonnan kyskhet som ett hot mot samhllsordningen. Kvinnovetenskaplig tidskrift 1986:2 (1986), s. 314.
Schach, Paul, Some Observations on the Influence of Tristrams saga ok sndar on
Old Icelandic Literature. Old Norse Literature and Mythology: Papers presented
at the 6th Annual Germanic Languages Symposium, Austin 1964, and Additional
Essays written in Honor of Professor L. M. Hollander. Red. E. C. Polom. Austin
1969, s. 81129.
Schach, Paul, Some Observations on Tristrams saga. Saga-Book of the Viking Society
15 (19571959), s. 102129.
Schach, Paul, The Saga af Tristram ok sodd: Summary or Satire? Modern Language
Quarterly 21 (1960), s. 336352.
Schach, Paul, The Style and Structure of Tristrams saga. Scandinavian Studies: Essays
presented to Henry Goddard Leach on the Occasion of his Eighty-Fifth Birthday.
Red. C. F. Bayerschmidt & E. J. Friis. Seattle 1965, s. 6383.
Schach, Paul, Tristan and Isolde in Scandinavian Ballad and Folktale. Scandinavian
Studies 36 (1964), s. 281297.
Schach, Paul, Tristrams saga ok soddar as Burlesque. Scandinavian Studies 59
(1987), s. 86100.
Schier, Kurt, Sagaliteratur. (Sammlung Metzler 78.) Stuttgart 1970.
Schlauch, Margaret, Romance in Iceland. London 1934.
Schlauch, Margaret, The Dmusta saga and French Romance. Modern Philology 35
(1937), s. 113.
Schnall, Jens Eike, Didaktische Absichten und Vermittlungsstrategien im altnorwegi
schen Knigsspiegel (Konungs skuggsj). (Palaestra 307.) Gttingen 2000.
Schulenburg, Jane Tibbetts, The Heroics of Virginity: Brides of Christ and Sacrificial
Mutilation. Women in the Middle Ages and the Renaissance: Literary and Histori
cal Perspectives. Red. Mary Beth Rose. Syracuse 1986, s. 2972.
Schulman, Jana Kate, Women Between the Texts: Legal License and Literary Discourse
in Medieval Iceland. Opubl. doktorsavhandling. University of Minnesota 1995.
Schultz, James A., Courtly Love, the Love of Courtliness, and the History of Sexuality.
Chicago 2006.

306

kllor och litteratur

Sedgwick, Eve Kosofsky, Between Men: English Literature and Male Homosocial De
sire. (Gender and Culture.) New York 1985.
Sedgwick, Eve Kosofsky, Mellan mn. feminismer. Red. Lisbeth Larsson. vers.
Sven-Erik Torhell. Lund 1996, s. 6283.
Sigrur Beck, Att vinna vnner: Vnskap som politiskt redskap p Island ca. 1250
1400. Vnner, patroner och klienter i Norden 9001800: Rapport till 26:e Nordiska
historikermtet i Reykjavk den 812 augusti 2007. Red. Lars Hermanson, Thomas
Smberg, Jn Viar Sigursson & Jakob Danneskiold-Samse. (Ritsafn Sagnfristofnunar 39.) Reykjavk 2007, s. 101122.
Sigrur Beck, Fr goum til yfirstttar 12201387. rija slenska sguingi 18.
21. ma 2006: Rstefnurit. Red. Benedikt Eyrsson & Hrafnkell Lrusson. Reykjavk 2007, s. 234244.
Sigurur Nordal, Sagalitteraturen. Nordisk kultur VIII:B: Litteraturhistorie B: Norge
og Island. Red. Sigurur Nordal. Stockholm 1953, s. 180273.
Simek, Rudolf, Samsons saga fagra. *Medieval Scandinavia: An Encyclopedia, s.
565566.
Sjberg, Maria, Hade jorden ett kn? Ngot om genuskonstruktion i det tidigmoderna Sverige. Historisk tidskrift 116 (1996), s. 362396.
Skriftaml lafar Loftsdttur: g aum, sek og syndug: Stefn Karlsson handritafringur er annarri skoun. Morgunblai, 22. ma 1988.
Smenes, Gro Enerstvedt, Formidling i et kjnnsperspektiv: Island 11001300. Opubl.
hovedoppgave. Universitetet i Oslo 2000.
Soderback, Martin, Jns saga leikara. Opubl. doktorsavhandling. University of Chicago 1949.
Stefn Einarsson, A History of Icelandic Literature. Baltimore 1957.
Stefn Einarsson, Heimili (sklar) fornaldarsagna og riddarasagna. Skrnir 140
(1966), s. 272.
Straubhaar, Sandra Ballif, Nasty, Brutish, and Large: Cultural Difference and Otherness in the Figuration of the Trollwomen of the Fornaldar sgur. Scandinavian
Studies 73 (2001), s. 105123.
Strm, Folke, N, ergi and Old Norse Moral Attitudes. (The Dorothea Coke Memorial
Lecture in Northern Studies 1973). London 1974.
Svahn, Margareta, Den liderliga kvinnan och den omanlige mannen: Skllsord, stereo
typer och knskonstruktioner. Stockholm 1999.
Sveinbjrn Rafnsson, Skriftabo orlks biskups. Gripla. Bd 5. Red. Jnas Kristjnsson. (Stofnun rna Magnssonar slandi 23.) Reykjavk 1982, s. 77114.
Sverrir Jakobsson, Recension av Icelanders and the Kings of Norway: Medieval Sagas
and Legal Texts. By Patricia Pires Boulhosa. Saga-Book 30 (2006), s. 116118.
Sverrir Jakobsson, Vi og verldin: Heimsmynd slendinga 11001400. Reykjavk 2005.

307

mandom och mdom

Sverrir Tmasson, Formlar slenskra sagnaritara mildum: Rannskn bkmennta
hefar. (Stofnun rna Magnssonar slandi 33.) Reykjavk 1988.
Sverrir Tmasson, Hvenr var Tristrams sgu sni? Gripla. Bd 2. Red Jnas
Kristjnsson. (Stofnun rna Magnssonar slandi 16.) Reykjavk 1977, s. 4778.
Sverrir Tmasson, The frisaga of Adonias. Structure and Meaning in Old Norse
Literature: New Approaches to Textual Analysis and Literary Criticism. Red. John
Lindow, Lars Lnnroth & Gerd Wolfgang Weber. (The Viking Collection: Studies
in Northern Civilization 3.) Odense 1986, s. 378393.
Svborg, Daniel, Krleken i fornaldarsagorna hviskt eller heroiskt? Fornaldar
sagornas struktur och ideologi: Handlingar frn ett symposium i Uppsala 31.8
2.9.2001. Red. rmann Jakobsson, Annette Lassen & Agneta Ney. (Nordiska texter och underskningar 28.) Uppsala 2003, s. 4772.
Svborg, Daniel, Sagan om krleken: Erotik, knslor och berttarkonst i norrn littera
tur. (Acta Universitatis Upsaliensis: Historia litterarum 27.) Uppsala 2007.
The Boswell Thesis: Essays on Christianity, Social Tolerance, and Homosexuality. Red.
Mathew Kuefler. Chicago 2006.
The Monstrous Middle Ages. Red. Bettina Bildhauer & Robert Mills. Cardiff 2003.
Thomas, M. F., The Briar and the Vine: Tristan Goes North. Arthurian Literature 3
(1983), s. 5390.
Torfi H. Tulinius, Fornaldarsaga och ideologi: Tillbaka till The Matter of the North .
Fornaldarsagornas struktur och ideologi: Handlingar frn ett symposium i Uppsala
31.82.9.2001. Red. rmann Jakobsson, Annette Lassen & Agneta Ney. (Nordiska
texter och underskningar 28.) Uppsala 2003, s. 7388.
Torfi H. Tulinius, Inheritance, Ideology, and Literature: Hervarar saga ok Heireks.
From Sagas to Society: Comparative Approaches to Early Iceland. Red. Gsli Plsson. Enfield Lock 1992, s. 147160.
Torfi H. Tulinius, Kynjasgur r fort og framandi lndum. slensk bkmenntasaga.
Bd 2. Red. Bvar Gumundsson m.fl. Reykjavk 1993, s. 167245.
Torfi H. Tulinius, Recension av Stephen A. Mitchell, Heroic Sagas and Ballads. JEPG:
Journal of English and Germanic Philology 93 (1994), s. 290293.
Torfi H. Tulinius, The Matter of the North: Fiction and Uncertain Identities in Thirteenth-Century Iceland. Old Icelandic Literature and Society. Red. Margaret Clunies Ross. (Cambridge Studies in Medieval Literature 42.) Cambridge 2000, s.
242265.
Torfi H. Tulinius, The Matter of the North: The Rise of Literary Fiction in ThirteenthCentury Iceland. vers. Randi C. Eldevik. (The Viking Collection: Studies in
Northern Civilization 13.) Odense 2002.

308

kllor och litteratur

Translation, Transmission and Transformation: Old Norse Romantic Fiction and Scan
dinavian Vernacular Literacy 12001500.
(http://www.hf.uio.no/iln/forskning/forskergrupper/norron/prosjekter/TTT/index.
html) 2009-01-20.
Tranter, Stephen Norman, Sturlunga Saga: The Rle of the Creative Compiler. (European University Studies, Series 1: German Language and Literature 941.) Frankfurt am Main 1987.
Turville-Petre, Joan, A Tree Dream in Old Icelandic. Scripta Islandica: Islndska sll
skapets rsbok 39 (1988), s. 1220.
Ugulen, Jo Rune, alle the knaber ther inde och sdescwenne: Ei undersking i
den sosiale samansetjinga av den jordeigande eliten p Vestlandet i mellomalderen.
Bergen 2007.
lfar Bragason, Sturlunga: A Political Statement. The Audience of the Sagas: The
Eighth International Saga Conference, August 1117, 1991, Gothenburg University:
Preprints. Bd 2. Gothenburg 1991, s. 315322.
Valgerur Brynjlfsdttir, A Valiant King or a Coward? The Changing Image of King
Hrlfr kraki form the Oldest Sources to Hrlfs saga kraka. Fornaldarsagornas
struktur och ideologi: Handlingar frn ett symposium i Uppsala 31.82.9.2001. Red.
rmann Jakobsson, Annette Lassen & Agneta Ney. (Nordiska texter och underskningar 28.) Uppsala 2003, s. 141156.
Vsteinn lason, Islendingasgur. *Medieval Scandinavia: An Encyclopedia, s.
333336.
Vsteinn lason, Kveskapur fr smildum. slensk bkmenntasaga. Bd 2. Red.
Bvar Gumundsson m.fl. Reykjavk 1993, s. 287378.
Vsteinn lason, Society and Literature. The Manuscripts of Iceland. Red. Gsli
Sigursson & Vsteinn lason. Reykjavk 2004, s. 2541.
Vsteinn lason, The Marvellous North and Authorial Presence in the Icelandic
Fornaldarsaga. Contexts of Pre-Novel Narrative. Red. Roy Eriksen. (Approaches
to Semiotics 114.) Berlin 1994, s. 101134.
Vitz, Evelyn Birge, Rereading Rape in Medieval Literature: Literary, Historical, and
Theoretical Reflections. The Romanic Review 88 (1997), s. 126.
Vogt, Helle, Slgtens funktion i nordisk hjmiddelalderret kanonisk retsideologi og
fredsskabende lovgivning. Kbenhavn 2005.
Vries, Jan de, Altnordische Literaturgeschichte. Bd 2: Die Literatur von etwa 1150 bis
1300; Die Sptzeit nach 1300. (Grundriss der germanischen Philologie 16.) Andra
omarb. uppl. Berlin 1967.
Wack, Mary Frances, Lovesickness in the Middle Ages: The Viaticum and its Commen
taries. (The Middle Ages.) Philadelphia 1990.
Wahlgren, Erik, The Maiden King in Iceland. Chicago 1938.

309

mandom och mdom

Walln, Per-Edwin, Hmnd: Island. Kulturhistoriskt lexikon fr nordisk medeltid
frn vikingatid till reformationstid. Bd 7: HovestadJudar. Sv. red. John Granlund.
Malm 1962, sp. 241.
Weber, Gerd Wolfgang, The Decadence of Feudal Myth: Towards a Theory of Rid
darasaga and Romance. Structure and Meaning in Old Norse Literature: New
Approaches to Textual Analysis and Literary Criticism. Red. John Lindow, Lars
Lnnroth & Gerd Wolfgang Weber. (The Viking Collection: Studies in Northern
Civilization 3.) Odense 1986, s. 415454.
Weeks, Jeffrey, Making Sexual History. Cambridge 2000.
Weisl, Angela Jane, Quiting Eve: Violence against Women in the Canterbury Tales.
Violence against Women in Medieval Texts. Red. Anna Roberts. Gainesville 1998,
s. 115136.
van Wezel, Lars, Myths to Play with: Bsa saga ok Herraus. Preprint for The Thirteenth International Saga Conference, Durham and York, 6th12th August, 2006,
s. 5. (http://www.dur.ac.uk/medieval.www/sagaconf/vanwezel.htm) 2009-01-20.
Williams, David, Deformed Discourse: The Function of the Monster in Mediaeval
Thought and Literature. Exeter 1996.
Wolf, Kirsten, Jns saga leiksveins. *Medieval Scandinavia: An Encyclopedia, s.
345346.
Wolf, Kirsten, Some Comments on Melkfs saga ok Salomons konungs. Maal og
minne 1990:12 (1990), s. 19.
Wrdahl, Randi Bjrshol, Norges konges rike og hans skattland: Kongemakt og stats
utvikling i den norrne verden i middelalderen. (Doktoravhandlinger ved NTNU
2006:107.) Trondheim 2006.
Zeikowitz, Richard E., Befriending the Medieval Queer: A Pedagogy for Literature
Classes. College English 65 (2002), s. 6780.
Zeikowitz, Richard E., Homoeroticism and Chivalry: Discourses of Male Same-Sex De
sire in the Fourteenth Century. (The New Middle Ages.) New York 2003.
Zitzelsberger, Otto J., Adonias saga. *Medieval Scandinavia: An Encyclopedia, s. 2.
Zitzelsberger, Otto J., Konrs saga keisarasonar. *Medieval Scandinavia: An Ency
clopedia, s. 360361.
r Vilhjlmsson, sta stjrn slandsmlum 12621319. lfljtur 22 (1969), s.
323356.
orvaldur Kristinsson, Um gildismat kvonbna- og stalfslsinga slenskum ridda
rasgum. Opubl. kandidatuppsats. Hskli slands 1976.

310