Filologiska Fakulteten, Universitet i Belgrad

Skandinaviska sprk 5

Olika synstt p metafor likheter och

skillnader mellan lexikal och konceptuell

Olga Maksimovi
090914

Belgrad, 2011.

1.1 Inledning
I den hr texten ska jag framstlla skillnader och likheter mellan lexikal och
konceptuell metafor. Frst och framst ska jag nmna alla typer av metafor och frklara
dem i korta drag och senare ska jag gra en djupare analys av lexikal gentemot
konceptuell metafor genom att nmna de viktigaste egenskaper, skapelseprocesser och
delning av bda tv freteelser.
1.2. Metafor som ett begrepp; Poetisk metafor
Metafor r ett begrepp som man trffar i olika omrden: lingvistik, litteratur, psykologi
osv. I var och en av de hr omrden betyder metafor ngot annat. Ordet kommer frn det
grekiska ordet (metapherein) och betyder verfring1. I lingvistiken var
metafor traditionelt frdelat i stil- och lexikografisk freteelse, och under 1980-talet
brjade man introducera begreppet konceptuell metaphor. Nedan presenteras bilden som
bst beskriver olika typer av metaforer. Enligt den frsta uppfatningen betraktadess
metafor lnge bara som stilfigur som hade estetisk funktion i sprket, som anvnds fr
konstnrliga och retoriska avsikt och fr vars anvndning behvde man srskilt poetisk
talang. Oftast definierades metafor som frkortad jmfrelse.

POETISK METAFOR
(stilfigur)
LEXIKAL METAFOR
(sprk mekanism)
KONCEPTUEL METAFOR
(uppfattningsmekanism)
Bilden 1: Metafor som en trta (Dragievi 2007: 147)

2. Lexikal metafor
Under struktutralistiska semantiken brjade man tnka om metafor inom ramen av
polysemi frmga av ett lexem att realiseras i flera betydelser; dvs. som mekanism fr
spridning av semantisk struktur. Enligt strukturalistiska semantiken kan betydelse
1

http://sv.wikipedia.org/wiki/Metafor

beskrivas genom att slakta lexem p mindre enheter (komponenter) som kan beskriva
den. Den hr tekniken kallas fr komponentanalys. Det mest generella sememet kallas fr
arkisemem och br information om kategoritillhrighet. Alla lexemer av det samma
tematiska fltet har samma arkisemem (genus proximum). Andra elementer av semantisk
realisation kallas fr semem av lgre rang och br information om srskilda drag som
skiljer en lexem frn andra medlemmar av det samma tematiska fltet (differentia
specifica). Metafor i lexikologi innebr verfring av nomination frn ett begrepp till
ngot annnat begrepp som inte har sitt eget namn dvs. genom att anvnda metafor vi
nmnar ett begrepp med ett annat begrepp. Premk (2004: 86) hvdar att motivation fr
denna proces ligger i analogisk frbindning av lgrerangsemem med obligatorisk
ersttning av arkisemem.
2.1. Nominationsverfring
Processen av nominationsverfring fungerar i fyra steg (Premk 2004: 86-87). Om
avsndare vill sga ngot men inte vet lexemet med vissa nominall vrde, brjar fljande
successiva processer som slutar med sekundr nomination: 1) dekomposition
iakttagelse av grundlggande egenskaper; 2) skning av lexem som i sitt semantisk
innehll innebr dessa elementer; 3) frbindning av semem frn ml semantisk innehll
med upphittad semantisk innehll; 4) komposition frening av elementer frn
mlinnehl kring denna bindningselement.
2.2 Olika typer av transformation
Likhet mellan kll- och mlbegrepp r aldrig absolut och hela, utan baserad p ngon
komponent, semman som r metaforsinduktor. Denna mekanism baseras p att frknipa
semantiska komponenter av lgre rang. Varje semem av lgre rang kan vara
metaforsinduktor. Semmem av lgre rang skiljas enligt typ av information de br
(Rajkovi, 2005: 10). Enligt semmokategorisering kan man ocks kategorisera
metaforiska transformationer. Enligt Premk ( 2004: 90 108) finns det sju typer av
transformationer baserade p semem som betecknar: utseende (form), frg, stllning, typ
konkret abstrakt, typ abstrakt konkret, kolektiva intrycket, typ rum tid.
Det r omjligt att klassificera lexikala metafor i helhet; det finns mnga indelningar
enligt annorlunda kriterier. Enligt Berkov (1997:143 149) kan lexikalla metafor

indelas i tv grupper; nominativa och karakteriserande. Nominativ metafor r den

metaforen som str som det enda namn fr ett begrepp, medan karakteriserande metafor
r de som betecknar ett begrepp som redan finns i sprket men r p s stt sagt i andra
ord.
Leksikalla metafor r allmnt accepterad inom sprksamhlle och aktiveras varje gng
nr vi inte vet ett namn fr ett begrepp. Fr att urskilja om det handlar om lexikala
metaforer eller primr betydelse av ett leksem, behver avsndare anvnda mrkelse med
lexem som anvnds i verfrad betydelse, sammanhang spelar en viktig roll dr.
3. Konceptuell metafor
P den djupaste niv (Bilden 1) ligger konceptuell metafor som inte representerar ett
sprkligt fenomen, men en kognitiv mekanism som hjlper att erfara vrlden omkring
oss. Sdana tankar brjade sprida sig under 1980-talet nr konceptuella lingvistiken
hamnades i fokus fr intresse. Detta betydde att sprkvetare for frn komponent analys
till konceptuell analys. Grund tanke var att vr hjrna har koncepter och att vi uppfattar
vrlden omkring oss genom att kategorisera freteelser. Det fanns inte mer behvande
och tillrckliga villkor fr prototyper, utan tack vare abstraktionsfrmgan skapar vi
koncepter i hjrnan och lgger enheter i existerande kategorier p grund av likheter. Det
finns inte lngre skarpa grnser mellan kategorier, utan fuzy edges .
3.1. Kll- och mldomner
Konceptuall lingvistik definierar metafor som frstelse av en begreppsdomn med hjlp
av andra begreppsdomn. Man skiljer klldomn som r oftast konkret och mldomn
som r abstrakt. Metafor hjlper att frst abstrakta saker genom att verfra dem till mer
konkreta freteelser. Denna process fungerar bara i ena hll, den r enkelriktad.
Ngra klldomn enligt Kvecses (2002: 16 25) r mnniskokropp, hlsan och
sjukdom, djur, vxt, byggnader, maskiner och verktyg, spel och idrott, pengar och
ekonomiska transaktioner, matlagning och mat, vrme och kyla, ljus och mrk, rrelse
och hl. P samma stt behver fljande abstrakta domner ska erferenhets hjlp i vissa
konkreta omrden: knslor, nskar, moral, tanke, samhlle, nation, politik, ekonomi,
mniskofrhllande, kommunikation, tid, liv och dd, religion, evenemanger och
aktioner.

3.2. Motivation fr metafor

Enligt frfattare (2002: 69 70) kan konceptuella metaforen grundas p: bokstavlig
likhet och mnsklig erfarenhet som innehller korellation (korelationer r inte likheter) av
icke-objektiv likhet, biologiska och kulturellartter som delas av tv koncepter. Dessa
korelationer betyder t.e. att vi kopplar tv hndelser om vi fogar vtska i ngon
container, hndelsen fljs av lyftning av vtskaniv i container och hndelserna
korelaterar. Denna princip gller fr konceptuella metafor Mer r upp. Ibland r
erfarenhetsbas fr konceptuella metafor inte s direkt t.e. Livet r resan kan betraktas
som ett specialt fall av en mer allmn metafor ndaml r destinationer. En resa
betraktas som ett frsk att uppn en destination bestmd i frvg, s r resan ett specielt
fall av metaforen uppn en destination i allmnt.
Ngra metafor baseras p mnsklig kropp som vi oftast ser i teckenfilmer t.e. Raseri r
vtska eftersom det baseras p kroppsknsla nr vi r arga. I sdana situationer knner vi
oss heta. D sammankopplar vi erfarenhet av raseri med erfarenhet av het och
fysiologiska processer i vr kropp. De hndelserna r inte lika i verkligheten (det finns
ingen prexisterande likhet mellan raseri och het) utan bara i vr erfarenhet. Andra typer
av motivation fr metafor r baserad p att iaktta strukturella likheter mellan tv domn.
T.e. i metaforen Ider r mat iakttar vi ngra likheter i struktur av de tv domner
(Kvecses 2002: 73). Vi anrttar mat, slukar, tuggar, smlter den; samt vi tnker om ider,
accepterar eller nekar dem, funderar, hjrnan frstr dem. Om vi frstr dessa domner
s, kan vi upprtta metafor baserad p strukturellalikheter.
Men tv koncepter kan inte vara lika i helhet. Nr hjrnan skapar konceptuell metafor
handlar det lika mycket om bde eftertryck och dljning av ngra egenskaper. De tv
processer r alltid bundna. T.e. nr vi tnker om metafor Dispyt r en byggnad tnker vi
p konstruktion, struktur och styrka. nd finns det mnga aspekter av en byggnad som
vi inte anvnder fr att beskriva en dispyt rum, fnster, hall osv. Bara ngra aspekter av
klldomn r konceptuellt anvndbar och aktiverad. Detta delvis utnyttjande av
klldomn finns inom ramen av konventionell tanke och sprkanvndnig. Nr vi tnker
och pratar okonventionellt sprider vi vra konventionella tanke- och sprkmnster till
oanvndbara delar av klldomn. Alts alla terspeglingar frn kll till ml r bara
delvisa och det kallas fr delvis metaforisk utnyttjande.

Ibland frstr vi ett koncept genom flera metafor. T.e. Att vara lycklig r att vara ovan
jorden. Lycklig r upp. Lyckan r ljus. Alla de hr koncepter r upporienterad och positiv
vrderad. Metafor kan ocks delas i primr och komplexa.
3.3. Indelning av konceptuell metafor
Enligt Kvecses (2002: 29 39) skiljas det tre typer av konceptuell metafor: strukturella,
ontologiska och de som hjlper oss orientera i utrymme.
Strukturella metafor terspeglar klldomnsstruktur till mldomnsstruktur och p s stt
tillter lyssnare att frst en domn igenom den andra; t.e. metafor Tiden r rrelse
Jag ser fram emot Jul. Tiden rusar i vg. Tiden nr...ska komma. Tiden betraktar vi hr
som ett fysiskt objekt, med stllning och rrelse oftast med oss sjlva som deiktisk center.
Ontologiska metafor ger ontologisk status till generellakategorier av abstrakta
mlkoncepter - vi tnker om vr erfarenhet igenom objekter, substans, container dvs.
allmnt, utan att specifiera vilken objekt eller substans. Vi vet inte hur hjrnan ser ut men
vi anser den som ett objekt, materiellt. Vr erferenhet formas genom ontologiska
metafor. Ibland kan vi tnka om personifikation som om ontologiska metaforer eftersom
vi ger mnniskansegenskaper till olevande varelser. Jag blev lurad av livet.
Orientationsmetafor skapar logisk frbindning mellan mnga metaforer i struktur av ml
koncept dvs. underlttar oss att orientera i utrymme. Ngra mlkonceper strvar efter att
konceptualiseras p samma mnster. Denna metafor frbinder dem i logiska enheter. T.e.
Upp r positiv, ner r negativ i mnga sammanhang - lycklig r upp, ledsen r ner.
4. Slutsats
Dessa processer mjliggr oss att nmna onmnelig och erfara vrlden. P s stt blir
det lttare att utrycka det som inte har ett eget namn. Konceptuell metafor ligger i
bakgrund fr lexikal metafor dvs. processer som sker i vr hjrna terspeglas i form av
ord. Man kan hitta mer formella dvs. mrkbara likheter hos lexikal metafor.
Bde lexikalla och konceptuella metaforer har konvetionaliserad stllning i ett
sprkgsamhlle, frstelse betyder av hur utsprida dem r. Metarorerna samarbetar och
kompletarar varandra. Lexikal metafor r sprklig realisation (yttre) av konceptuell
metafor (inre).
5

Innehll
1.1 Inledning ...................................................................................

1.2. Metafor som ett begrepp; Poetisk metafor ............................

2. Lexikal metafor ........................................................................

2.1. Nominationsverfring ....................................................

2.2 Olika typer av transformation ...........................................

3. Konceptuell metafor ...................................................................

3.1. Kll- och mldomner ......................................................

3.2. Motivation fr metafor ....................................................

3.3. Indelning av konceptuell metafor

....................................

......................................................................................

4. Slutsats

Litteratur
Berkov, V. Norsk ordlre. Universitetsforlaget. Oslo.1997. 143-149
Bilandija, S. Predavanje o metafori na Filolokom fakultetu. Beograd. Mart 2011.
Dragievi, R. (2007). Leksikologija srpskog jezika. Beograd: Zavod za udbenike i
nastavna sredstva. 147 - 160
Kvecses, Z. Metafor. A Practical Introduction. Oxfors University Press, Oxford, 2002
Gortan-Premk, D. (2004). Polisemija i organizacija leksikog sistema u srpskome jeziku.
Beograd: Zavod za udbenike i nastavna sredstva.
Ristivojevi-Rajkovi, N. 2005. Metafore o mukarcima i enama u srpskom i norvekom
jeziku. Filoloki fakultet Univerziteta u Beogradu. Magistarski rad.
Sjstrm, S. Semantisk frndring. Lund: Studentlitteratur, 2001. 37-38

Prilog sa interneta. Dostupno na:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Metafor

21.11.2011.