Você está na página 1de 6

Karl Johans kyrka på

Skeppsholmen med Karl


Johans kyrka och Amiralitets-
huset. Oljemålning från
1850-talet i Stockholms
stadsmuseum. Holmkyrkan låg fram till
1822 på den plats där senare
Nationalmuseum kom
att uppföras. Till höger syns
Skeppsholmsbrons landfäste.
Teckning från slutet av 1600-
talet av Erik Dahlbergh.

20
Skeppsholmen
vet – på stadsholmen invid slottet. År
Kyrkan på Skepps- 1611 flyttades skeppsgården till den
holme som då kom att kallas Skepps-
holmens krön är, med sitt holmen, men som i dag heter Blasie-
åttkantiga kupolkrönta holmen. Den nuvarande Skeppshol-
rum, en av Stockholms men kallades då Wangsön, som kom-
mer av ordet vång och betecknar åker
vackraste och mest centrala eller gärde. Nybroviken sträckte sig vid
samlingslokaler. denna tid uppåt Stureplan och Skepps-
Fastighetsverket genom- holmen var skild från Norrmalm ge-
nom Näckströmmen, som rann från
för nu en allmän översyn Nybroviken längs nuvarande Näck-
och renovering av strömsgatan till Norrström. Själva
interiören, samtidigt som skeppsgården, där till exempel regal-
skeppet Vasa byggdes 1628, låg ungefär
man söker förbättra på nuvarande Strand Hotells plats. Ett
möjligheterna för en mer amiralitetshus byggdes 1634 vid den
flexibel användning lilla gata som nu heter Grevgränd, och
dess murar finns kvar än i dag i det Sö-
av rummet. rensenska palatset vid Fersenska terras-
sen. I dag ingår byggnaden i Svenska
Handelsbankens kontorskomplex.
I juni 1822 brann den gamla amirali- Kring 1640 flyttades så skeppsgården
tetskyrkan i Stockholm. Den var be- ut till det som i dag kallas Skepps-
lägen på Kyrkholmen och kallades holmen, där ett nytt amiralitetshus och
därför ofta för Holmkyrkan. Den rela- flera andra byggnader uppfördes. För
tivt enkla träkyrkan härstammade från att skilja på den nya och den gamla
1630-talet men hade blivit ombyggd Skeppsholmen började man använda
och förändrad flera gånger, bland annat namnet Blasieholmen, sannolikt för att
1657, 1732 och 1818. Den var avsedd för borgaren Blasius Dundi ägde mark där.
flottans personal, som bildade en ex- Flera stora adelspalats byggdes så små-
territoriell församling. Detta innebar ningom på den gamla skeppsgårdens
att församlingen inte hade några geo- mark. Mest känt är väl Bååthska palat-
grafiska gränser och man tillhörde för- set, som stod klart 1669 efter Nicode-
samlingen var man än var bosatt i mus Tessin d.ä:s ritningar. Palatset är
Stockholm. Myndigheterna hade un- sedan 1877 de svenska frimurarnas
der en följd av år diskuterat att uppföra högborg.
en helt ny kyrkobyggnad och 1791 hade Redan 1680 avvecklades det mesta av
även framförts förslag om att Ami- verksamheten på den nya Skeppshol-
ralitetshuset på Skeppsholmen, vilket men till förmån för den nya örlogsba-
vid den tiden utnyttjades som sädesma- sen Karlskrona. En förläggning till Ble-
gasin, skulle byggas om till kyrka. kinge innebar nämligen stora fördelar.
Men nu frågar sig kanske läsaren var Nu kunde äntligen den svenska flottan
Kyrkholmen låg och varför flottans löpa ut samtidigt som den danska hu-
kyrka byggts där? Svaret hänger sam- vudfiendens, i stället för att behöva
man med örlogsflottans historia i vänta på islossningen i Stockholms
Stockholm. skärgård. Det förändrade strategiska lä-
get efter Stora nordiska kriget 1700–
Flottan och Skeppsholmen 1721 innebar dock att man åter satsade
Gustav Vasa brukar betraktas som den på en örlogsbas i Stockholm, nu främst
svenska flottans skapare och under för galärflottans behov. År 1756 blev
hans tid låg skeppsgården – örlogsvar- denna del av örlogsflottan en självstän-
21
Överstelöjtnant Blom
Ganska snart efter den gamla kyrkans
brand igångsattes planeringsarbetet för
att skapa en ny kyrka. Redan efter nå-
gon vecka bestämde chefsämbetet vid
Stockholmseskadern att gudstjänst «or-
denteligen bör hållas» och befallde
«provisionelt inredande» av ett rum i
det så kallade Södra fundamentet, en
byggnad från 1740-talet vid flottans
varv på Skeppsholmen. Tackelkamma-
ren i husets andra våning inreddes som
kyrksal, och allmänna gudstjänster
skulle «tills vidare» hållas där. Detta
‘tills vidare’ kom att räcka fram till
sommaren 1842. I dag används Södra
fundamentet, ursprungligen ritat av
Carl Hårleman, av Folkhögskolan
Skeppsholmsgården som bedriver ut-
bildning i traditionellt båtbyggeri.
En kort tid efter branden anmodades
överstelöjtnant Fredrik Blom att upp-
rätta förslag till en ny kyrkobyggnad
och även föreslå lämplig byggnads-
plats. Därmed började handläggningen
av ett ärende som skulle ta mer än två
årtionden att slutföra och som har
kommit att räknas som ett av Bloms
viktigaste arbeten. Att det var just den
41 år gamle Blom som fick uppdraget
var ganska naturligt, eftersom han se-
dan 1817 var chef för byggnadsdeparte-
mentet vid Arméns flottas eskader i
Stockholm. Från samma år var han
också professor i byggnadskonst vid
Konstakademien, samtidigt som han
också hade en anställning vid Överin-
tendentsämbetet, Fastighetsverkets fö-
regångare. Förutom sina offentliga
uppdrag hade Blom även en stor privat
verksamhet som sträckte sig från fabri-
kation av flyttbara hus till innehavet av
en porslinsmålningsfabrik. Han var
överstelöjtnant, utnämnd 1821, i Flot-
Överst. Hovintendenten Carl tans mekaniska kår, en ganska liten or-
Fredrik Sundvalls förslag till kyrka dig enhet under namnet Skärgårdsflot- ganisation om ett tiotal officerare som
på Skeppsholmen 1823. tan eller Arméns flotta. År 1824 sam- sysslade med byggnationer och drift av
manslogs örlogsflottan och Arméns flottans varv i Karlskrona.
Mitten. Fredrik Bloms, av Karl xiv
Johan år 1823 godkända, ritning till flotta åter. Nå, allt detta är nog gott och Redan vid första etappen av nybygg-
kyrka på Skeppsholmen. väl, men Kyrkholmen då? Jo, denna nadsplaneringen uppstod svårigheter.
holme låg längst ut på nuvarande Bla- Blom befann sig nämligen i Norge på
Nederst. Skeppsholmen från sieholmen och hade tidigare kallats «obestämd tid» och chefen för örlogs-
sydväst 1838. Teckning av Carl Käpplingeholmen. Kyrkholmen för- stationen, amiralen Carl Fredrik Coy-
Stefan Bennet. svann i och med de stora utfyllnadsar- et, beslöt sig för att försöka vinna tid.
beten som gjordes för uppförandet av Han utsåg själv den byggnadsplats som
Nationalmuseum 1846–1866. Skepps- borde väljas, nämligen området söder
holmsbrons norra fäste vilar i dag på om och i höjd med stora Tyghuset på
det som tidigare var Kyrkholmen. Skeppsholmen, i dag Östasiatiska mu-
22
Kyrkans interiör mot altaret 1946. Framför fönstren står Johan Niklas Byströms
skulpturgrupper: « Tron och Hoppet » och « Den Christliga kärleken ».

seet. Berggrunden var fördelaktig ur ligtvis hade emellertid Blom hunnit


ekonomisk synpunkt och Coyet fram- återkomma från Norge och gjort två
förde även estetiska motiv. «Förut- olika ritningar som Coyet – tillsam-
nämnda lokal, som till alla sidor är fri mans med Sundvalls förslag – insände
till utsikten» framförde han i sin skri- till Förvaltningen för Sjöärendena,
velse, «erbjuder ett för huvudstadens som hade att besluta i frågan. Bloms
förskönande ypperligt tillfälle att där ena förslag var i «parallellogramform
anlägga en kyrka av första rangen», med gipsat trätak invändigt», medan
med plats för omkring 1 600 personer. det andra var i 8-kantig form. Det se-
nare förslaget ger intryck av att vara
En kyrka i 8-kantig form påverkat av Pantheon i Rom, men sä-
För att få kompetent hjälp hänvände kerligen var också Trefaldighetskyrkan
Coyet sig till Överintendentsämbetet i Bloms hemstad Karlskrona – ritad av
med anhållan om lämpliga ritningar. Nicodemus Tessin d.y. i slutet av 1600-
Överintendentsämbetet remitterade talet – en inspirationskälla. Även Louis
frågan till hovintendenten Carl Fred- Jean Desprez, som hade varit Bloms lä-
rik Sundvall, kanske mest känd för uni- rare, torde ha haft inflytande på detta
versitetsbiblioteket i Uppsala, som och andra av Bloms verk. När Förvalt-
hade ett förslag färdigt i januari 1823. ningen lät ärendet gå vidare till Kungl.
Det godkändes av överintendenten Sil- Maj:t förordade man Bloms längdkyr-
verstolpe och översändes med kost- ka, som var det billigaste förslaget.
nadsförslag till Skeppsholmen. Rit- Statsrådsprotokollet av den 28 okto-
ningarna visade en strängt formgiven ber 1823 tillåter oss inte att följa even-
klassicistisk byggnad utan torn, som tuella olika meningsyttringar utan tar
« Ritning till Predikstol i Carl Johans Kyrka
å kongl. Skeppsholmen Stockholms Station inte gjorde beställaren förtjust, vilket bara upp statssekreterare Quidings ytt-
af Kongl. Maj:ts Flottas Mekaniska inte var så konstigt då heller inte Sund- rande då ärendet avgjordes. Han fram-
Departement den 10 Mars 1843, F. Blom » vall själv var särskilt entusiastisk. Lyck- höll att han nogsamt insåg vikten av att
23
söka förekomma statsverkets betung- Blom tidigare mestadels tvingats betala fönster och dörrar från furu till ek. Så
ande med nya utgifter, men dessa be- ur egen kassa. Coyet godkände endast putsades hela exteriören, ställningarna
tänkligheter motvägdes av kravet på att anställandet av Gustav Adolf Blom, avlägsnades och byggnaden uppenba-
uppföra «ett huvudstaden värdigt tem- som under många år framåt skulle bli rade sig för första gången i sina enkla,
pel». Han föreslog därför att man val- till stor nytta och som efter Fredriks välavvägda former. Under sommaren
de det dyraste förslaget, den åttkantiga död skulle överta befattningen som ör- lyckades Blom, med stöd från kungen,
kyrkan, till en kostnad av 53 815 riksda- logsstationens arkitekt. Befattningen att få Förvaltningen att godta en kupol
ler banco. Statsrådet instämde med fö- stannade därmed inom familjen, för i stället för en enklare takform. Blom
redraganden och Karl Johan skrev med Gustav Adolf var yngre bror till Fred- satte omedelbart igång med arbetena
sin säregna piktur sitt gillande på origi- rik och liksom honom tillhörig Meka- och med hjälp av lätta ställningar från
nalritningen. Blom var visserligen niska kåren. Brodern hade också varit kornischen kunde han mura upp atti-
kungens favoritarkitekt, men trots det elev vid Konstakademiens byggnads- kan. Detta var nödvändigt då medel för
är det kanske förvånande att planerna skola. Denna nepotism framskymtar att uppföra byggnadsställningar från
på en kyrka av så ovanligt, ja revolutio- även vid senare tillfällen, som när marknivån saknades. I juli 1843 var ku-
nerande, utseende antogs utan debatt. Fredrik anställde sina bägge systersö- polen välvd och även beslagen med
En av landets första centralkyrkor, utan ner Hawerman vid Överintendents- järnbleck. Ansvarig för det sistnämnda
torn och andra traditionella känne- ämbetet under den period när han själv arbetet var bleckslagarmästaren Meur-
tecken, tycks inte alls ha väckt några var tillförordnad överintendent. ling, som i sitt kontrakt måste gå med
protester. på den hårda bestämmelsen att «ansva-
Trots att Coyet redan utvalt en pas- Kupolen ra för alla brister som å taket kunna yp-
sande plats för kyrkan, innebar valet av Med hjälp av kommenderade båtsmän pas under nästföljande 10 år». Ännu
den åttkantiga centralkyrkoformen att och dalkarlar som arbetade på beting, saknades dock lanterninen, utformad
frågan måste övervägas på nytt. För- utfördes de närmaste åren markarbete- som ett klassiskt tempel, som skulle
valtningen för Sjöärendena följde na på tomten. I närheten av Karlberg pryda kupolen.
Bloms förslag om det fria läget på höj- och i Solnaskogen sprängdes granit- När nu stora delar av de yttre ar-
den ovanför högvaktsbyggnaden och block, som under Fredrik Bloms per- betena var avslutade kom turen till
söder om Tyghuset, alltså i närheten av sonliga kontroll höggs till kant-, kyrkans interiör. En viktig del av inte-
den plats som Coyet utsett. Amiralen sträck- och trappstenar. Stenfoten full- riören var de 20 fristående joniska ko-
fick i uppdrag att under den komman- bordades 1825 men under de komman- lonnerna som skulle omgärda kyrko-
de sommaren utföra bergsprängningar de åren måste arbetet läggas ner flera rummet. De var från början avsedda att
och andra markarbeten på platsen. För gånger. Det var svårigheter både med utföras i trä, men redan 1827 hävdade
att arbetena skulle gå så snabbt som ekonomi och med arbetskraft, men Blom, med stöd av Coyet, att det var
möjligt begärde den strängt upptagne 1832 stod yttermurarna i stort sett färdi- fördelaktigast att gjuta dem i järn. För-
Blom att en sjöofficer skulle anställas ga. År 1833 blev äntligen ett år med på- valtningen lät sig dock inte ryckas med
som arbetsledare. Som nivelleur önska- tagligt arbetsresultat. Man började med av Coyets optimism, utan fastställde att
de han mekaniske eleven Blom. Denne att avlägsna skyddande betäckningar kolonnerna skulle utföras i olikartat
borde också biträda vid arbetsritning- och bytte sedan virke i byggnadsställ- material, baserna av huggen sandsten,
arnas utförande, ett arbete som Fredrik ningarna. Därefter byttes även virket i skaften av för ändamålet särskilt bränt
tegel och kapitälen av armerad gips.
Ett av målen med den nu
Större betydelse för interiörens utseen-
pågående renoveringen är att de fick den nya anordningen av altar-
öka tillgängligheten för platsen som förvaltningen 1833 anmäl-
funktionshindrade. Vid den de för Kungl. Maj:t. I det ursprungliga
södra entrén jämnas approberade förslaget hade Blom ut-
nivåskillnaderna med en ramp. format en absid. Innanför en halvcir-
kelformad altardisk skulle det klassiskt
utformade altarbordet resa sig. Fonden
skulle utgöras av fyra toskanska kolon-
ner, med draperier emellan. Kolonner-
na skulle uppbära en läktare med pre-
dikstol. Hela anordningen var till stor
del ekonomiskt motiverad, då man på
detta sätt kunde spara in en altartavla.
Sammanförandet av altare och pre-
dikstol var dock knappast lämpligt ur
estetisk och kultisk synpunkt, så Blom
föreslog nu i stället att altarväggen
skulle göras plan och prydas med en al-
tarmålning, som sedd från kyrkans
24
Kyrkan återfick sin ljusa kulör i samband med Fastighetsverkets fasadrenovering 1998.

mitt interfolierades med arkivolt och ningarna i taket ansågs så lyckade att de väl mest på att boutredningsmän-
kolonner. Predikstolen placerades strax han även fick uppdraget att måla ko- nen av skulptörens dödsbo skänkte
framför två kolonner väster om altaret. lonner och pilastrar. Trots förvaltning- dem hit för att på något sätt få dem pla-
De stora ofärgade fönstren, som vetter ens motstånd blev inte kyrkans inre cerade. Det är inte känt vad arkitekten
åt alla väderstreck, ger fortfarande det målad i kallt onyanserat vitt utan fick tyckte om idén. År 1863 inlades sten-
jämna och klara ljus som är en av cen- en väl stämd kolorit, som fick betydel- golv i stället för det ursprungliga trä-
tralkyrkans fördelar. se för kolonnernas och listverkens ka- golvet och smärre reparationsarbeten
raktär. genomfördes 1894. På 1920-talet måla-
Karl Johans kyrka Innan de sista statsbidragen för må- des de flesta av byggnaderna på Skepps-
Under de följande åren förlöpte arbe- leriarbetena blivit beviljade – det rörde holmen, så ock kyrkan, i en gul färg
tena med kyrkan mycket långsamt. bland annat predikstolen – hade kyr- som man då uppfattade som traditio-
Först våren 1841 slöts kontrakt beträf- kan invigts. Detta skedde den 24 juli nell. Den ursprungliga ljusa färgen
fande lanterninens utförande, ett ären- 1842. Den sjunde samma månad hade återkom vid renoveringsarbetena 1998.
de som föregåtts av många meningsut- chefen för Sjöförsvarsdepartementet Beredskapstjänsten under de bägge
byten. Lanterninen uppfördes under meddelat att kungen tillåtit att den ef- världskrigen medförde förluster, inte
sommaren och avslutades i september ter honom skulle få benämnas Karl Jo- minst för flottan. Till minne av de
med att fönstret i lanterninens botten hans kyrka. Redan några månader efter sammanlagt 83 man som omkom un-
ned mot kyrkan täcktes av vitt taffel- invigningen togs kyrkan även i bruk der tjänstgöring har flera minnestavlor
glas. som konsertsal. satts upp vid kyrkans huvudentré mot
Interiören var vid denna tid långt väster.
ifrån färdig. Problem hade uppstått Församlingen upphör Skeppsholmsförsamlingen upphör-
bland annat med måleriarbetena, men Kyrkan har inte förändrats i någon hö- de 1969 då örlogsvarvet slutligen flytta-
våren 1841 meddelade Blom att han gre grad sedan invigningen. De apost- de ut till Muskö i Stockholms södra
lyckats införskaffa anbud «av en ut- lastatyer som pryder murnischerna un- skärgård. Flottan hade då, i olika etap-
märkt konstnär, herr professor Limnell derstryker det antikiserande i rummet, per från 1945, även övergivit sina an-
som av kärlek för konsten nedsatt sitt men de fick efter några år sällskap av läggningar på ön. ■
anbud ända till 466 riksdaler banco». professor Byströms två stora gipsgrup- Thomas Roth;
Professorns arbete med kassettmål- per. Deras uppställning i kyrkan berod- Forskare vid Armémuseum

25