Hon, hn, den?

klarsprk

Har sommaren varit avkopplande? Legat i hngmattan

och lst en bra bok? Trgt att vnja hjrnan vid skrivelser
och rapporter? Mjukstarta d grna med den hr boken:
Jmstllt sprk En handbok i att tala och skriva jmstllt.
En handbok om jmstllt sprk
Boken r skriven av Karin Milles p uppdrag av Sprkrdet
(Norstedts Akademiska Frlag, 2008). Formatet r behndigt, och innehllet r vlstrukturerat och lttillgngligt.
De inledande kapitlen tar ett avstamp bl.a. i den forskning som nns om sprkliga knsskillnader. Hur beskrivs
kvinnor och mn i olika slags texter, som i tidningar och lrobcker? Att kvinnor generellt sett fr mindre utrymme
och beskrivs utifrn sina relationer, ofta med hemmet som
bas (till skillnad frn mnnen, som ges mer handlingskraftiga och uttriktade roller) r ngot som vi tvingats vnja
oss vid och drfr ocks desto viktigare att reektera ver.
En annan sprklig frga r frsts om och i s fall hur kvinnors och mns sprk skiljer sig t. ven hr nns en hel del
spnnande forskning, och boken ger era lstips i anslutning till varje kapitel.
Det tredje och mest omfattande kapitlet tar upp problemet med knsneutral syftning i svenskan. Problem som vi
knner igen i Regeringskansliet. Vilka pronomen ska vi anvnda fr att lagtexten ska vara knsneutral? Vilka yrkesbeteckningar r knsneutrala? Ska adjektiven bjas med -e
eller -a (den nya/nye arbetsgivaren)? I detta kapitel brjar
det ocks synas att det r en handbok. ven om det naturligtvis inte nns ngon patentlsning p problemen, fr lsaren mnga goda och handfasta rd om hur sprket kan
bli mer jmstllt. Karin Milles ger till exempel den frsiktiga rekommendationen att betrakta a-formerna av adjektiven som de omarkerat knsneutrala, och e-formerna som de
markerat maskulina undantagen. Bakgrunden till rekommendationen r a-formernas utbredning som knsneutrala
i talsprk, och att de fungerar som pluralform.
Nsta kapitel spinner vidare p handbokstemat och fungerar lite som en checklista fr skribenten. Synliggr texten bde kvinnor och mn? Framstlls kvinnorna och mnnen p ett nyanserat stt i texten? Tar texten upp relevanta
knsaspekter?
De avslutande kapitlen tar upp sexistiska och homofoba skllsord respektive hrskartekniker och motstrategier.
Handbokens huvudmottagare r hr svl enskilda som
skolor och arbetsplatser som behver hjlp att hantera problem av det hr slaget.

Frfattningssprket r ett tydligt exempel. Under 1970-talet brjade riksdagsledamter protestera mot bruket av han
i lagarna. Historiskt sett hade han anvnts generiskt, dvs.
utan avseende p ett visst kn, men nu fungerade det inte
s bra lngre. Riktlinjerna fr frfattningssprket ndrades,
och jurister och sprkexperter brjade brottas med olika
lsningar. Man skrev han eller hon, upprepade huvudordet,
valde plural i stllet fr singular eller skrev om p ett stt
som undvek pronomen.
Pronomenproblem i lagarna
Men mnga har nog upplevt att det ibland blivit svrt att
f ett bra yt i frfattningssprket. Det r ju bl.a. det som
pronomen r s anvndbara till. Tnk om vi hade haft det
s bra som de nsktalande har! I Finland anvnds pronomenet hn, som r knsneutralt. Men nu har vi inte det, och
nya pronomen skapar man inte hur som helst. I alla fall inte
utan att ha sprkbrukarnas vlsignelse frst. Det r drifrn
sprkliga frndringar kommer! Vi fr i stllet gra det bsta mjliga av dem vi har.
Fortfarande r plural en bra lsning mnga gnger. Med
hjlp av pronomenen de, dem, dessa slipper vi stela omskrivningar eller upprepningar. Men ibland r vi hnvisade till
singularen. Finns det d andra alternativa pronomen?
I vissa textsammanhang kan man vara ett alternativ, srskilt nr man vill undvika passiva verbkonstruktioner. Ett
par exempel frn frfattningstext: Om det inte nns ngon sprrlinje () fr man dock byta krflt och om det
begrs av minst s mnga vljande som motsvarar det tal
man fr om samtliga vljandes antal delas med .
I informationsbroschyrer och instruktioner av olika slag
anvnds ofta du. En djrv tanke vore att anvnda du ven
i en lag eller frordning vars enda tillmpare r enskilda
medborgare. Hmm
Ett pronomen terstr. Den. Det r itigt anvnt i frfattningstext, dels som bestmd artikel (den skattskyldige), dels som demonstrativt pronomen utan huvudord (den
som bryter mot ..). I boken Jmstllt sprk ger Karin Milles
ocks ett exempel p den, med generell syftning p person,
hmtat frn Fredrika Bremer: att var och en skulle f hvad
den mest tyckte om. Visst kan det knnas lite ovant, och
det gller att syftningen r entydig. Men det r kanske dags
att brja vnja sig. Smaka p den du!
Stina Malmberg, sprkexpert i Regeringskansliet

Hur str det till hr d?

Skriver vi jmstllt i Regeringskansliet? Frmodligen inte
fullt ut. Men visst har det sedan mnga r bedrivits ett systematiskt arbete med att gra sprket mer knsneutralt och
jmstllt.
22

klara:4/08

klara_08_4 PO.indd 22

08-09-18 09.08.16