Svensk

Grammatik
Ordklasser

Av Jerry Andersson

Innehllsfrteckning
Teori
Substantiv
Adjektiv
Rkneord
Pronomen
Verb
Adverb
Prepositioner
Konjunktioner
Integjektioner

1
3
4
5
7
9
10
11
12

vningar
Substantiv vning 1
Substantiv facit vning1
Substantiv vning 2
Substantiv facit vning 2
Adjektiv
Adjektiv facit
Pronomen vning 1
Pronomen facit vning 1
Pronomen vning 2
Pronomen facit vning 2
Verb
Verb facit
Adverb
Adverb facit
Konjunktioner
Konjunktioner facit
Repetition
Repetition facit

13
14

15
16
17
19
21
23
25
26
27
30
33
34
35
36
37
39

Substantiv

Jerry Andersson

Substantiv r ord som r benmningar p a) djur b) saker c) knslor d) egenskaper och e) tillstnd.
f) Egennamn r ocks substantiv.
a) hund,hst
Man kan stta en, ett eller flera framfr substantiv.
b) stol, bok, penna
c) gldje, vrede, bedrvelse
d) snabbhet, begvning, slarvighet
A. Numerus (antal)
e) molnighet, trtthet, liv, smn
a) singular (ental)
f) land, Alperna, Roger, Misse
b) plural
(flertal)
Substantivets deklinationer (bjningsstt)
1. flicka
flickor
2. pojke
pojkar
-or, -ar, -er, -r, -n r pluralndelser.
3. bild
bilder
Resten av ordet kallas stam. flick(or), pojk(ar)
4. sko
skor
5. hjrta
hjrtan
6. trd
trd
B. Form
a) obestmd formvgg, vggar, trd
b) bestmd formvggen, vggarna, trdet
C. Genus (kn)
1. maskulinum
2. femininum
3. reale
4. neutrum

(han-kn)
(hon-kn)
(den-kn)
(det-kn)

pojke, man, herre

flicka, kvinna, dam
bnk, vning
bord, hus

En annan indelning r:
1. n-genus
en pojke, den pojken
2. t-genus
ett bord, det bordet

D. Kasus (satsdelform)
1. grundform
2. genitiv
gande

(en, ett, flera)

(den, det, de)

Den hr indelningen anger pronominellt genus. Den talar om vilket pronomen (han, hon, den eller det) substantivet hr ihop med.

Den hr indelningen anger artikelgenus.

Den visar vilken obestmd och bestmd
artikel som hr till substantivet.

pojke, pojkar, pojken, pojkarna Frr hade svenska fyra kasus.

pojkes, pojkars, pojkens, pojkarnas Bjningsndelserna frsvann
efter hand och nominativ,
ackusativ och dativ sammanfll
till en grupp; den vi i dag kallar
grundform.

E. Substantivets indelning efter betydelse

1. Konkreta substantiv (gripbara, skdliga fr sinnena ( kan ses, hras, knnas.))
a) egennamn
Lars, Malm, Aftonbladet
b) artnamn
mnniska, hst,pple,fnster
Grnsen mellan abstrakter och
c) kollektiva substantiv folk, arm, klass, besttning
konkreter r oklar och flytande.
d) mnesnamn
jrn, cement, vatten, mjl, betong
De konkreta kan fras till
ngon av dessa grupper.
2. Abstrakta substantiv (ogripbara, icke skdliga)
Mnga abstrakta substantiv kan placeras i ngon av dessa grupper.
En stor grupp abstrakter r bildade
De rena abstrakterna kan inte bilda plural.
av adjektiv: sanning, flit, gldje,
falskhet.
a) knslor
gldje, vrede, verraskning, rdsla, lycka
Andra r gjorda av verb: smn,
b) egenskaperstyrka, flit, snabbhet, begvning
vaka, tvling
c) tillstnd smn, liv, vaka
Mnga substantiv p -an r
d) frlopp
tnkande, gende, tvling, ritt, sltter
abstrakta: brjan, anskan,
e) frhllanden
avstnd, lge, tid
predikan, pverkan

Adjektiv

Jerry Andersson

Adjektiv talar om hur ngot r eller ser ut: liten, krokig, grn.
Ngra adjektiv talar om lge: vre, undre, hger, sydlig
Andra anger tid; frra, senare
A. Komparation (jmfrelse)
Postitv

Komparativ

Superlativ

stark
vnlig
sl

starkare
vnligare
slare

starkast
vnligast
slast

tung
lng
grov

tyngre
lngre
grvre

tyngst
lngst
grvst

god
2. dlig
gammal
liten

bttre
smre
ldre
mindre

bttre
smst
ldst
minst

3. nitisk
gammaldags

mer nitisk
mera gammaldags

mest nitisk
Komparation med mer och mest
mest gammaldags

1.

Fljande grupper av adjektiv kompareras med mer och mest:

adjektiv p -isk krigisk, nitisk, partisk
adjektiv p -s
gammaldags
adjektiv p -a
lngvga
presens participer lysande, rasande, undrande
perfekt participer saknad, begvad, fngad

Komparation med ndelser

I den andra gruppen fr de
flesta omljud i komparativ och
superlativ.

Oregelbunden komparation

En del adjektiv finns endast i komparativ

frmre-grmst
bakre - bakerst
inre - innerst
vre - verst
nrmare - nrmast

B. Deklination (bjningsstt)
Adjektiven rttar sin bjning efter det substantiv eller pronomen det hr samman med.
en stor pojke, stora pojkar, det r stort
C. Absolut komparativ
Adjektivet komparativform anvnds ven om det inte r frga om ngon jmfrelse.
Jag mtte en ldre herre. De tog en lngre promenad. Vi t en bttre middag.
Hr grs ingen egentlig jmfrelse. "en ldre herre" brtyder ungefr "en gammal herre";
"en lngre promedad" r det samma som "en ganska lng promenad.
D. Absolut superlativ
Adjektivet superlativform anvnds ven om det inte r frga om ngon jmfrelse.
Jag ska gra det med strsta nje. Han hade inte gjort de ringaste framsteg.
Hr finns ingen jmfrelse. "med strsta nje" betyder "med mycket stort nje".
Med meningen "Han hade inte gjort de ringaste framsteg." vill man sga att han
inte hade gjort ngra framsteg alls.

Rkneord

Jerry Andersson

A. Grundtal

1, 2, tre, fyra, 5

B. Ordningstal

frsta, andra, tredje. 1:a, 2:a, 3:e

Vra siffror r arabiska.

Romerska siffror
I, II, III, IV, V, VI, VII, VIII, IX, X
V=

X = 10
L=

50

C = 100
D = 500
M = 1000

Pronomen

Jerry Andersson

Pronomen r ersttningsord. De erstter substantiv i en mening.

stolen - den, pojken - han, flickan - hon, vdret - det.
De omgivande meningarna ger pronominet dess betydelse.
A. Personliga pronomen
subjektsform objektsform
s 1.a pers

jag

mig

De gav boken till honom.

du

dig

han

honom

hon

henne

Han har frgat dem.

u 3:e pers

den

den

det

det

2:a pers

ao

dativobjekt.

ackusativobjekt

Han blir subjekt i alla meningar.

p 1.a pers

vi

oss

2:a pers

ni

er

u 3:e pers

de

dem

Honom blir objekt i alla meningar.

r
B. Possessiva pronomen
s 1.a pers

min, mitt, mina

din, ditt, dina

2:a pers

hans

hennes

u 3:e pers

dess

dess

p 1.a pers

vr, vrt, vra

er, ert, era

2:a pers

u 3:e pers

Possessiva pronomen anger gare.

deras

r
C. Reflexiva pronomen
sig, sin

Reflexiva pronomen syftar tillbaka p satsens subjekt.

Erik har slagit sig.
subj

refl.pronomen

D. Reciprokt pronomen (msesidigt)

varandra

De hjlpte varandra.

E. Demonstrativa pronomen (utpekande)

den, det, de

Den tavlan r vackrast. S var det med den saken.

den hr, det hr, de hr, denne, dessa

P torget trffade han Magnus. Denne berttade om

densamme, detsamma

sitt nya arbete.

sdan,sdant, sdana

De har alltid drmt om ett sdant hus.

sjlv, sjlvt, sjlva

Han r alltid densamme.

Presidenten sjlv ledde debatten.

Demonstrativa pronomen syftar oftast p endast ett substantiv .

Dessa pronomen kan syfta bde framt och bakt, ven in
i fregende mening.
F. Determinativa pronomen (framtsyftande)
den, de, sdan

Till hans frtjnster hr ocks den att kunna tiga.

Den tid kommer, d ni fr ln fr mdan.

Determinativa pronomen syftar alltid framt.

De fr sin betydelse bestmd genom en fljande

Den som lever fr se.

bisats. Det kan vara en relativ bisats, en att-sats,

Han fick en sdan framgng, att han blev en rik man.

en tidsbisats eller en infinitiv.

Den dag som har gtt kommer aldrig tillbaka.

G. Relativa pronomen
som, vilken, vad, vars
Relativa pronomen inleder bisats och syftar tillbaka

En man, som satt i bussen, hade sett olyckan.

p ngot tidigare nmnt. (korrelatet)

Han r en person, vars rd alltid r vrdefulla.

H. Interrogativa pronomen (frgande)

Vem?, Vad?, Vilken?, Hurdan?
I. Indefinita pronomen (obestmda)
man, ingen, varje, ngon, alla, mnga, var och en,
allting, somliga, annan.
Indefinita pronomen har en obestmd betydelse. Det framgr
inte exakt vem som syftas eller hur stor mngd som omtalas.

Verb

Jerry Andersson

Verb talar om vad ngon gr eller vad som sker.

Man kan stta att framfr verbets grundform.
A. Tema
Infinitiv

Imperfekt

Supinum

Perfekt particip

spela
springa

spelade
sprang

spelat
sprungit

spelad
sprungen

Anvnds
till
presens
futurum

Anvnds
i
imperfekt

Anvnds
Anvnds
till
efter jag (osv)
perfekt
r eller blir
pluskvamperfekt

B. Tempus
presens
spelar
imperfekt
spelade
perfekt
har spelat
pluskvamperfekt hade spelat
futurum
ska spela
C. Hjlpverb och huvudverb
Hjlpverb
Temporala hjlpverb
Passivbildande hjlpverb
Modala hjlpverb

ha, ska, kommer att

vara, bliva
mste, vilja, kunna, bra, lr,
lta, f, gra

Hjlper till att bilda perf, pluskvamp och futurum.

Hjlper till att bilda passivum.
Hjlper till att modifiera (ltt frndra) huvudverbets
betydelse.

I meningen "Du mste skriva" har skriva delvis annan innebrd n i "Du skriver".
"Han vill lna bilen" skiljer sig frn "Han lnar bilen".
Vi lt honom lna bilen. Fr jag lna bilen? Ja, gr det.
De fick veta att ni bor i Skne.
Verb som passar in i luckorna
Huvudverbet r meningens viktigaste verb. Det innehller tidsformens betydelsekrna.r hjlpverb.
Ett huvudverb kan dessutom st som enda verbform i en mening.
spela
spelat
Vi hade tit middag. Hade talar tillsammans med tit endast om att tidsformen r
spelad
pluskvamperfekt, och r allts ett hjlpverb.
tit r den viktigaste verbformen, den talar om vilken handling som utfrdes,
den anger betydelsen. tit r huvudverb.

D. Imperativ
Imperativ r verbets uppmaningsform. Ls! Spring! Kasta!

E. Finita och infinita verbformer

Finita (kan ensamma vara predikat)
Infinita (kan inte ensamma vara predikat)
presens
jagar
infinitiv
jaga
imperfekt
jagade
supinum
jagat
imperativ
Jaga!
perfekt particip jagad
presens particip jagande

Enkla verbformer som passar i luckan r finita.

Han
Imperativformen kan ju bilda egen mening och
r frsts ocks finit.

Participformerna r verbets adjektivformer.

Anvnds som attribut eller predikatsfyllnad.
F. Starka och svaga verb
Starka verb fr voaklvxling (avljud) i imperfekt, supinum och perfekt particip.
Imperfektformen har dessutom bara en stavelse.
springa
bita

sprang
bet

sprungit
bitit

sprungen
biten

Svaga verb bjs enbart med ndelser.

brja

brjade

brjat

G. Aktiv och passiv verbform

Aktiv verbform: Tomas kr bilen.
s
p ao
Passiv verbform: Bilen krs av Tomas.
s
p
agent

brjad

Subjektet gr ngot, r aktivt. Kr r d en aktiv verbform.

Subjektet gr inget, r passivt. Krs r en passiv verbform.

Objektet i den aktiva meningen blir subjekt i den passiva meningen.

De passiva verbformerna slutar p -s.

Passivum kan ocks uttryckas genom hjlpverben bliva eller vara + perfekt particip av huvudverbet .
Bilen blir krd av Tomas.
Vissa verb slutar p -s utan att vara passiva. (deponens). Andas, brottas, minnas, hmnas.

H. Transitiva, intransitiva verb

Transitiva verb kan ha objekt ( som blir subjekt i passiv sats).
Intransitiva verb kan inte ha objekt.
I. Reflexiva verb
Reflexiva verb har reflexivt pronomen som objekt.

Tomas kr bilen
s
p a.objekt
Barnen cyklar

Han tvttar sig

Sig r reflexivt pronomen.
s
p a.objekt

Adverb

Jerry Andersson

Adverb kan ensamma svara p frgorna: (Frgeorden sjlva r ocks adverb)

nr?
var?
hur gr ngon ngot?
vart?
varifrn?
hur ofta?

sedan, d, snart
hr, ute, borta
lngsamt, vackert, oskert
ut, bort, dit
hemifrn
ibland, alltid, ofta

Att skilja adverb frn adjektiv

En del adverb r till formen identiska med adjektiv, vackert, hgtidligt, bra, snabbt.
Till sin funktion siljer sig dock adverben frn adjektiven.
P engelska slutar de flesta av dessa adverb p -ly.
Adjektiv
a) Talar om hur ngot r eller ser ut.
b) Kan bjas (en stor bjrn, ett stort hus, stora hus)
c) r bestmning till substantiv och pronomen.

Adverb
Talar om hur ngon gr ngot.
Kan inte bjas.
r bestmning till verb, adjektiv och adverb.

Om man lr sig regel c, behver man aldrig beg ngra misstag. D har man dessutom frsttt
de bda ordklassernas funktion i meningen.
vningen p adverb trnar regel c.
Huset r vackert.
subst
adjektiv

Hon sjunger vackert

verb adverb

Vackert r bestmning till huset.

Huset r ett substantiv.
Allts r vackert ett adjektiv.

Vackert r bestmning till sjunger.

Sjunger r verb.
Allts r vackert adverb.

Prepositioner

Jerry Andersson

Preposition betyder "ngot som r stllt framfr". Hit rknas en del smord, som inte kan bjas och
som utgr ngra av sprkets mest frekventa ord.
De vanligaste r:
av, efter, frn, fr, fre, genom, i med, mot, om, p, till, under, ur, vid, t, ver.
Prepositioner str oftast framfr substantiv och pronomen fr att tillsammans med dessa bilda
bestmningar till andra ord.
Stolen str bakom bordet. De bor brtedvid oss, Huset p hjden r gammalt.
prep

subst

perp

pron

prep subst

Prepositioner kan ven st framfr en hel sats eller tillsammans med verb.
Jag r sker p, att vi fr vackert vder. Du har inte en aning om, hur roligt det var.
prep
Tala om,

att-sats

prep

hinna med, skynda p,

verb prep verb prep

bisats

visa upp.

verb prep verb prep

Prepositioner kan vara:

a) enkla

av,frn, fr, genom, hos, i

b) sammansatta

bredvid, framfr, omkring

c) sammanstllda

med anledning av, i stllet fr, fr ... sedan

Konjunktioner

Jerry Andersson

Konjunktioner r ord som "binder samman" eller "ord som frenar".

A. Samordnande konjunktioner
Bindeord som frenar ord och satser av samma slag.
1. Kopulativa (frbindande):

och, samt

Huvudsats och bisats

2. Disjunktiva (srskiljande):

eller

En huvudsats kan st som egen mening.

3. Adversativa (motsttande):

men, utan

Det kan inte bisatsen.

4. Explanativa (frklarande)

fr, ty

Man kan ocks avgra om en sats r huvudsats

eller bisats genom att stta in inte i meningen.

A. Underordnande konjunktioner
Fogeord som inleder bisats.

p+inte = huvudsats

Han kommer, om han kan.

inte+p = bisats

pred

1. Det allmnna fogeordet att

att

2. Konsekutiva (fljd)

s att

3. Finala (avsikt)

fr att, p det att

4. Temporala (tid)

d, nr, medan, sedan, under det att, just som,

pred

Efter p = huvudsats fre p = bisats

innan, frrn, till dess att, tills, s snart som

5. Kausala (orsak)

emedan, enr, d, eftersom, drfr att

6. Konditionala (villkor)

om, ifall, svida, svitt, frsvitt, (om) bara

7. Koncessiva (medgivande el. motsats)

fastn, fast, ven om, om ocks, om n, lt vara att

8. Komparativa (jmfrande)

som, ssom, liksom, n, ju (...desto)

9. Interrogativa (frgande)

om, huruvida

Interjektioner

Jerry Andersson

Interjektioner r objliga och bildar i regel egna meningar.

Interjektioner r av olika slag:
A. Utrop som uttryck fr knsla

usch, fy, aj,

B. Hrmningsord

pang, bom, plask

C. Lystringsord och hlsningar

hall, hej, adj

D. Svordomar

djvlar

Substantiv

Jerry Andersson

Numerus
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35

vattendraget
roddbtarna
grsmattornas
verraskning
frslagets
ogrsens
Anna
regeringar
folkets
vila
stlets
bjrkar
ovder
fotografierna
saxens
program
Stinas
lvens
kartbcker
besttningens
frvningen
flit
rens
vapen
ntters
schemat
Medelhavet
luft
klassernas
socker
tr
trd
kommana
dagens
mnen

Form

Genus Kasus

Konk/abstrDeklinTyp av subst

Substantiv
Facit

Numerus

Form

Genus

Kasus

Konk/abstrDeklin Typ av subst

1 vattendraget

sing

best

t-gen

grundf

konkr

artnamn

2 roddbtarna

plur

best

n-gen

grundf

konkr

artnamn

3 grsmattornas

plur

best

n-gen

genitiv

konkr

artnamn

4 verraskning

sing

obest

n-gen

grundf

abstr

5 frslagets

sing

best

t-gen

genitiv

abstr

6 ogrsens

plur

best

t-gen

genitiv

konkr

artnamn

7 Anna

sing

obest

n-gen

grundf

konkr

egennamn

8 regeringar

plur

obest

n-gen

grundf

konkr

kollektiva

9 folkets

sing

best

t-gen

genitiv

konkr

kollektiva

10 vila

sing

obest

n-gen

grundf

abstr

11 stlets

sing

best

t-gen

genitiv

konkr

12 bjrkar

plur

obest

n-gen

grundf

konkr

artnamn

13 ovder

sing/plur

obest

t-gen

grundf

konkr

artnamn

14 fotografierna

plur

best

t-gen

grundf

konkr

artnamn

15 saxens

sing

best

n-gen

genitiv

konkr

artnamn

16 program

sing/plur

obest

t-gen

grundf

konkr

artnamn

17 Stinas

sing

genitiv

konkr

18 lvens

plur

best

t-gen

genitiv

konkr

artnamn

19 kartbcker

plur

obest

n-gen

grundf

konkr

artnamn

20 besttningens

sing

best

n-gen

genitiv

konkr

kollektiva

21 frvningen

sing

best

n-gen

grundf

abstr

22 flit

sing

obest

n-gen

grundf

abstr

23 rens

plur

best

t-gen

genitiv

konkr

artnamn

24 vapen

plur

obest

t-gen

grundf

konkr

artnamn

25 ntters

plur

obest

n-gen

genitiv

konkr

artnamn

26 schemat

sing

best

t-gen

grundf

konkr

artnamn

27 Medelhavet

sing

t-gen

grundf

konkr

egennamn

28 luft

sing

obest

n-gen

grundf

konkr

mnesnamn

29 klassernas

plur

best

n-gen

genitiv

konkr

30 socker

sing

obest

t-gen

grundf

konkr

mnesnamn

31 tr

sing

obest

t-gen

grundf

konkr

mnesnamn

32 trd

sing/plur

obest

t-gen

grundf

konkr

artnamn

33 kommana

plur

best

t-gen

grundf

konkr

artnamn

34 dagens

sing

best

n-gen

genitiv

konkr

artnamn

35 mnen

sing

best

n-gen

grundf

konkr

artnamn

mnesnamn

egennamn

kollektiva

Substantiv vn 2
1 som om han ginge p glas,som vore han rdd att krossa ..
2 som om de vore frmlingar allihop efter alla r
3 rusar ivg som ett nyckfullt barn
4 strupen snrde sig samman nr han mtte dvrgen
5 tryckte handen mot pannan i en snabb rrelse
6 kunde vakna till liv, tala hektiskt, febrig i blicken
7 en liten oformlig gestalt med fr stort ansikte
8 Atlas gon spelade och lurad i sina smala springor......
9 njt av att bli ensam med kungen
10 utan att rra sig ur flcken
11 armborst, jagar kajor frn tornet
12 mter dvrgen Atlas i trappan
13 stod en varelse ... som stigen ur stenen
14 som gonen p ett djur, som ofrmodat ertappat sitt byte
15 lskade kajor av en srskild orsak
16 Saturnus, den kallaste och avlgsnaste av stjrnor
17 ger kungen ett knippe dda kajor
18 Atlas verrcker en bukett dda kajor
19 kungen ryggar tillbaka infr gvan; strtar utfr trappan
20 ett knippe svarta fglar likt en sorglig bukett
21 av en srskild orsak lskade han kajor
22 Dvrgen skrattar: - Djvulen hittar nog de sina till sist.
23 Kom efterlngtad till vrlden - ett helt folk hade vntat
24 "Tnk nr du blir kung" - knns som ett hot, en fara
25 klockorna de goda andarna - tycker Arvid om
26 ringde fr hans vlgng - tyckte Arvid inte om
27 hller fr ronen fr att slippa hra klockorna
28 blick p tiden innan han blev kung
29 prins ... hade man bara sett den blivande kungen i honom
30 Klockorna i staden klmtade och klingade.
31 mktig ett andligt motstnd som ingen kunde bryta ner
32 inte medveten om sin styrka sjlv
33 knner omgivningens besvikelse, fast ingen visade ngot
34 mer fr alkemi och astrologi n fr att styra sitt rike
35 gnar sig t att ska "de vises sten"
36 alltid i Lejnotornet sedan han verlmnat makten till Arvid
37 Klockorna manar att uppfylla plikter

Jerry Andersson

Substantiv vn 2

Facit

Jerry Andersson

1 som om han ginge p glas,som vore han rdd att krossa .. glas
2 som om de vore frmlingar allihop efter alla r

frmlingar

3 rusar ivg som ett nyckfullt barn

barn

4 strupen snrde sig samman nr han mtte dvrgen

strupen

dvrgen

5 tryckte handen mot pannan i en snabb rrelse

handen

pannan

6 kunde vakna till liv, tala hektiskt, febrig i blicken

liv

blicken

7 en liten oformlig gestalt med fr stort ansikte

gestalt

ansikte

8 Atlas gon spelade och lurad i sina smala springor......

Atlas

gon

springor

9 njt av att bli ensam med kungen

kungen

rrelse

10 utan att rra sig ur flcken

flcken

11 armborst, jagar kajor frn tornet

armborst

kajor

tornet

12 mter dvrgen Atlas i trappan

dvrgen

Atlas

trappan

13 stod en varelse ... som stigen ur stenen

varelse

stenen

14 som gonen p ett djur, som ofrmodat ertappat sitt byte gonen

djur

15 lskade kajor av en srskild orsak

kajor

orsak

16 Saturnus, den kallaste och avlgsnaste av stjrnor

Saturnus

stjrnor

17 ger kungen ett knippe dda kajor

kungen

knippe

kajor

18 Atlas verrcker en bukett dda kajor

Atlas

bukett

kajor

19 kungen ryggar tillbaka infr gvan; strtar utfr trappan

kungen

gvan

trappan

20 ett knippe svarta fglar likt en sorglig bukett

knippe

fglar

bukett

21 av en srskild orsak lskade han kajor

orsak

kajor

22 Dvrgen skrattar: - Djvulen hittar nog de sina till sist.

Dvrgen

Djvulen

23 Kom efterlngtad till vrlden - ett helt folk hade vntat

vrlden

folk

24 "Tnk nr du blir kung" - knns som ett hot, en fara

kung

hot

fara

25 klockorna de goda andarna - tycker Arvid om

klockorna

andarna

Arvid

26 ringde fr hans vlgng - tyckte Arvid inte om

vlgng

Arvid

27 hller fr ronen fr att slippa hra klockorna

ronen

klockorna

28 blick p tiden innan han blev kung

blick

tiden

29 prins ... hade man bara sett den blivande kungen i honom prins

kungen

30 Klockorna i staden klmtade och klingade.

Klockorna

staden

31 mktig ett andligt motstnd som ingen kunde bryta ner

motstnd

32 inte medveten om sin styrka sjlv

styrka

byte

kung

33 knner omgivningens besvikelse, fast ingen visade ngot omgivningens besvikelse

34 mer fr alkemi och astrologi n fr att styra sitt rike

alkemi

astrologi

rike

35 gnar sig t att ska "de vises sten"

sten

36 alltid i Lejnotornet sedan han verlmnat makten till Arvid Lejontornet

makten

Arvid

37 Klockorna manar att uppfylla plikter

plikter

Klockorna

Adjektiv

Jerry Andersson

A.A.Vilka r adjektivets tre komparationsgrader?

B.B.I vilken komparationsgrad str fljande adjektiv?

1 viktigare
2 strst
3 bermd
4 mer intresserad
5 besvrlig
6 underligast
7 ldst
8 underst
9 vacker
10 vnligare
11 ung
12 vrst
13 mest frvnad
14 gulare
15 glad
c.C. Komparera fljande adjektiv:

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20

Positiv
dyr
partisk
trng
gammal
troende
fuktig
beundrad

Komparativ

vre
grov
hg
nitisk
bakre
lg
bl
liten
undre
bildad
dlig
frisk
stor

Superlativ

D.D.Vilka ordklasser r adjektiven bestmningar till?

E. Vilka adjektiv finns i satserna nedan?

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30

kajorna del i hans mystiska flykt bortom tiden

tjnarnas underdniga miner plgade honom
tjnarna tycktes alltid frstora hans egna knslor
anstrngde sig att se uttrycksls och likgiltig ut
alltid omgiven av leende ansikten
trott att alla i borgen var olyckliga
srad ver att prinsen skydde honom; hmnas
sg hur plgad Arvid var att han inte dg till kung
ngot onaturligt med dvrgen, som han inte frstod
frbindelse med en vrld vidare och sknare n denna
nr han lste mystikerna knde han sig som pnyttfdd
en hgre verklighet hll p att ta form i honom
hans osynliga vrldar lockar honom stndigt
mot sin vilja tillhrde han de prunkande tygmassorna
mystikens skna vrld mycket verkligare fr honom
livet som en overklig syn, ett skugglikt minne
ondligt frmmande stod han infr sitt folk
skarprttare, ingen simpel bdel; avrttade med svrd
Livet inte den bsta lsningen - dden inte den smsta
blick som skapad fr mnniskor i deras sista timme.
blicken ingav ett fruktansvrt lugn, en oerhrd styrka
kta vnskap mste inte vas i dagar eller r
skarprttare och en munk, underlig sammanstllning
ovanligt frstnd redan som spd
befattade sig inte med gott och ont.
Rtt eller ortt inte hans sak
vnner emellan gller hgre lagar n att be om urskt
ville gra livet s surt som mjligt fr Helge
ju mer han frfljdes, desto lyckligare var han att leva
borde frsvinna och inte ligga gammalt folk till last

Adjektiv
A.

Facit

Jerry Andersson

Vilka r adjektivets tre komparationsformer?

positiv

B.

Komparativ

Superlativ

I vilken komparationsgrad str fljande adjektiv?

C.

1 viktigare

komparativ

2 strst

superlativ

3 bermd

positiv

4 mer intresserad

komparativ

5 besvrlig

positiv

6 underligast

superlativ

7 ldst

superlativ

8 underst

superlativ

9 vacker

positiv

10 vnligare

komparativ

11 ung

positiv

12 vrst

superlativ

13 mest frvnad

superlativ

14 gulare

komparativ

15 glad

positiv

Komparera fljande adjektiv:

Positiv

Komparativ

Superlativ

1 dyr

dyrare

dyrast

2 partisk

mer partisk

mest partisk

3 trng

trngre

trngst

4 gammal

ldre

ldst

5 troende

mer troende

mest troende

6 fuktig

fuktigare

fuktigast

7 beundrad

mer beundrad

mest beundrad

vre

verst

9 grov

grvre

grvst

10 hg

hgre

hgst

11 nitisk

mer nitisk

mest nitisk

12

bakre

bakerst

13 lg

lgre

lgst

14 bl

blare

blast

15 liten

mindre

minst

16

undre

underst

17 bildad

mer bildad

mest bildad

18 dlig

smre

smst

19 frisk

friskare

friskast

20 stor

strre

strst

D.

Vilka ordklasser r adjektiven bestmningar till?

Substantiv
E.

Pronomen

Vilka adjektiv finns i satserna nedan?

1
2
3
4
5
6
7
8
9

kajorna del i hans mystiska flykt bortom tiden

tjnarnas underdniga miner plgade honom
tjnarna tycktes alltid frstora hans egna knslor
anstrngde sig att se uttrycksls och likgiltig ut
alltid omgiven av leende ansikten
trott att alla i borgen var olyckliga
srad ver att prinsen skydde honom; hmnas
sg hur plgad Arvid var att han inte dg till kung
ngot onaturligt med dvrgen, som han inte frstod

mystiska
underdniga
egna
uttrycksls
leende
olyckliga
srad
plgad
onaturligt

likgiltig

10 frbindelse med en vrld vidare och sknare n denna

vidare

sknare

11 nr han lste mystikerna knde han sig som pnyttfdd

pnyttfdd

12 en hgre verklighet hll p att ta form i honom

hgre

13 hans osynliga vrldar lockar honom stndigt

osynliga

14 mot sin vilja tillhrde han de prunkande tygmassorna

prunkande

15 mystikens skna vrld mycket verkligare fr honom

skna

verkligare

16 livet som en overklig syn, ett skugglikt minne

overklig

skugglikt

17 ondligt frmmande stod han infr sitt folk

frmmande

18 skarprttare, ingen simpel bdel; avrttade med svrd

simpel

19 Livet inte den bsta lsningen - dden inte den smsta

bsta

20 blick som skapad fr mnniskor i deras sista timme.

sista

21 blicken ingav ett fruktansvrt lugn, en oerhrd styrka

fruktansvrt

22 kta vnskap mste inte vas i dagar eller r

kta

23 skarprttare och en munk, underlig sammanstllning

underlig

24 ovanligt frstnd redan som spd

ovanligt

spd

25 befattade sig inte med gott och ont.

gott

ont

26 Rtt eller ortt inte hans sak

rtt

ortt

27 vnner emellan gller hgre lagar n att be om urskt

hgre

28 ville gra livet s surt som mjligt fr Helge

surt

29 ju mer han frfljdes, desto lyckligare var han att leva

lyckligare

30 borde frsvinna och inte ligga gammalt folk till last

gammalt

smsta
oerhrd

Pronomen

Jerry Andersson

A. Personliga pronomen
Fyll i rtt former.
Subjekts-

Objekts-

form

form

s 1:a pers
i 2:a pers
n 3:e pers
g

p 1:a pers
l 2:a pers
u 3:e pers

B. Possessiva pronomen
Fyll i formerna.

s 1:a pers
i 2:a pers
n 3:e pers
g

p 1:a pers
l 2:a pers
u 3:e pers

C. Relativa pronomen
Vilka r svenskans relativa pronomen?

D. Blandad vning
Placera in dessa pronomen i rtt grupp.
hennes, somliga, ert, vem, oss, man, vars, sin,
dig, deras, vad, hurudant, som, vilket mnga, ni,
ngon, vr, han, sig.

personliga
possessiva
reflexiva
relativa
interrogativa
indefinita

Ge alla bestmningar till dessa pronomen.

mig
vrt
dem
han
dess
ni

Pronomen
A.

Facit

Jerry Andersson

Personliga pronomen
Fyll i rtt former.
Subjekts-

Objekts-

form

form

1:a pers

jag

mig

2:a pers

du

dig

3:e pers

han

honom

hon

henne

den

den

det

det

1:a pers

vi

oss

2:a pers

ni

er

3:e pers

de

dem

Possessiva pronomen
Fyll i formerna.

1:a pers

min

mitt

mina

2:a pers

din

ditt

dina

3:e pers

hans

hennes
dess
dess

1:a pers

vr

vrt

vra

2:a pers

er

ert

era

3:e pers

deras

vilken

vad

Relativa pronomen
Vilka r svenskans relativa pronomen?
som

vars

Blandad vning
Placera in dessa pronomen i rtt grupp.
hennes, somliga,ert, vem, oss,man, vars, sin,
dig, deras, vad, hurudant, som, vilket mnga, ni,
ngon, vr, han, sig.

personliga

oss

han

dig

ni

possessiva

hennes

deras

ert

vr

reflexiva

sin

sig

relativa

vars

vilket

som

vad

interrogativa

vem

hurudant

vad

vilket

indefinita

somliga

ngon

man

mnga

Ge alla bestmningar till dessa pronomen.

mig

personliga

objektsform

singular

1:a pers

vrt

possessiva

plural

1:a pers

dem

personliga

objektsform

plural

3:e pers

han

personliga

subjektsform singular

3:e pers

dess

possessiva

singular

3:e pers

ni

personliga

plural

subjektsform 2:a pers

Jerry Andersson

Pronomen
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50

Exempel
Typ av pronomen
Alla kan komma.
Alla
De dr bckerna har jag ftt av min bror.
De dr
De har hjlpt varandra.
varandra
De hr frgorna intresserar mig mycket.
De hr
De hr pojkarna r goda vnner.
De hr
De som r mina vnner vet det bst.
De
De tvttade sig.
sig
Den bsta frukten var den frn frra ret.
Den
Den dag, som har gtt, kommer aldrig tillbaka.
Den
Den som lever fr se.
Den
Den stunden ska jag aldrig glmma.
Den
Den tid kommer, d han fr ngra sitt misstag.
Den
Denna bok tillhr mig.
Denna
Det dr r ett nybyggt hus.
Det dr
Det hus, som ligger nrmast sjn, innehller fem rum. Det
Det kan du ha rtt i.
Det
Det trdet har jag planterat.
Det
Detta rykte gick ut ver hela landet.
Detta
En karl, som gick p gatan ropade p mig.
som
En sdan sak behller alltid sitt vrde.
sitt
Fljden blev den, att alla gick sin vg.
den
Han fick en sdan framgng, att han snart var en rik man.sdan
Han gr bara vad han mste gra.
vad
Han har inga vnner.
inga
Han har kpt sig ett hus.
sig
Han lmnade ett brev, vilket hade fljande lydelse.
vilket
Han var inte p det humret.
det
Han ville veta, vad du gjorde.
vad
Han r en vn, vars ord man kan lita p.
vars
Har du alltid haft den sikten?
den
Hon sger alltid, vad hon tnker.
vad
Hur vet man det?
man
Hurdant r vdret idag?
Hurdant
Jag har kanske srat dig, vilket inte alls var min mening. vilket
Jag har mnga blommor.
mnga
Man kan inte gra alla till lags.
alla
Ngon har frgat efter dig.
ngon
Pojkarna jagade varandra.
varandra
P det hr sttet kommer vi ju ingen vart.
det hr
Till hans frtjnster hrde ocks den att kunna tiga
den
Trdet har frlorat sina blad.
sina
Vad hnde sedan?
Vad
Vad jag frmst vill framhlla r detta.
detta
Vad r det dr fr en karl?
Vad
Vem skriver du till?
Vem
Vi sg varandra p lngt hll.
varandra
Vi, som knner honom, frstr hans svrigheter.
som
Vilken bok vill du ha?
Vilken
Vilket r det ldsta av husen?
Vilket
Vill du kpa den hr tavlan?
den hr

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50

Grammatik; ordklasser

Jerry Andersson

Pronomen
FACIT
Exempel
Alla kan komma.
De dr bckerna har jag ftt av min bror
De har hjlpt varandra
De hr frgorna intresserar mig mycket.
De hr pojkarna r goda vnner
De som r mina vnner vet det bst.
De tvttade sig.
Den bsta frukten var den frn frra ret.
Den dag, som har gtt, kommer aldrig tillbaka.
Den som lever fr se.
Den stunden ska jag aldrig glmma.
Den tid kommer, d han fr ngra sitt misstag.
Denna bok tillhr mig
Det dr r ett nybyggt hus.
Det hus, som ligger nrmast sjn, innehller fem rum.
Det kan du ha rtt i.
Det trdet har jag planterat
Detta rykte gick ut ver hela landet
En karl, som gick p gatan ropade p mig.
En sdan sak behller alltid sitt vrde.
Fljden blev den, att alla gick sin vg.
Han fick en sdan framgng, att han snart var en rik man.
Han gr bara vad han mste gra.
Han har inga vnner.
Han har kpt sig ett hus.
Han lmnade ett brev, vilket hade fljande lydelse.
Han var inte p det humret.
Han ville veta, vad du gjorde.
Han r en vn, vars ord man kan lita p.
Har du alltid haft den sikten?
Hon sger alltid, vad hon tnker.
Hur vet man det?
Hurdant r vdret idag?
Jag har kanske srat dig, vilket inte alls var min mening.
Jag har mnga blommor.
Man kan inte gra alla till lags.
Ngon har frgat efter dig.
Pojkarna jagade varandra.
P det hr sttet kommer vi ju ingen vart.
Till hans frtjnster hrde ocks den att kunna tiga
Trdet har frlorat sina blad.
Vad hnde sedan?
Vad jag frmst vill framhlla r detta.
Vad r det dr fr en karl?
Vem skriver du till?
Vi sg varandra p lngt hll
Vi, som knner honom, frstr hans svrigheter.
Vilken bok vill du ha?
Vilket r det ldsta av husen?
Vill du kpa den hr tavlan?

Typ av pronomem
indefinita
demonstrativa
reciprokt
demonstrativa
demonstrativa
determinativa
reflexiva
determinativa
determinativa
determinativa
demonstrativa
determinativa
demonstrativa
demonstrativa
determinativa
demonstrativa
demonstrativa
demonstrativa
relativa
reflexiva
determinativa
determinativa
relativa
indefinita
reflexiva
relativa
demonstrativa
interrogativa
relativa
demonstrativa
relativa
indefinita
interrogativa
relativa
indefinita
indefintia
indefinita
reciprokt
demonstrativa
determinativa
reflexiva
interrogativa
demonstrativa
interrogativa
interrogativa
reciprokt
relativa
interrogativa
interrogativa
demonstrativa

Jerry Andersson

Verb
1
2
3
4
5
6
7
8

B.
1
2
3
4
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30

Vilka r temaformerna i sv?

Vilka r verbets tidsformer?
Ta tema p verbet spela.
Bj "spela" i tidsformer.
Till vilka tidsformer anvnds "supinum"?
Till vilken tidsform anvnds "imperfekt"?
Till vilka tidsformer anvnds "infinitiv"?
Efter vilka verbformer anvnds perfekt particip?
Verbets tema:

Vilka verb finns i dessa rader?

rusar ivg som ett nyckfullt barn
strupen snrde sig samman, nr han mtte dvrgen.
tryckte handen mot pannan i en snabb rrelse
pltsligt vakna till liv och tala hektiskt.
Atlas gon spelade och lurade i sina smala springor......
njt av att bli ensam med kungen
Som en osalig skugga frfljde hon honom.
sporrarna klirrade s grant
hyste djup tillgivenhet fr riddar Ture;
endast Hxan vgade nmna honom
som ett torrt skinn flngde hon efter honom
lg han dr nsan mot stocken och sporrarna mot skyn
Sdan kvinnan r bliver hon
lder och visdom fljs inte alltid t
Hennes hnskratt fladdrade efter honom
frstr att han mste bort, Mikael instmmer
lmnade inte ut sitt namn, det var hemligt
frlorade var morgon medvetandet fr en kort stund
sjlen flydde - han visste inte varthn
solen rann som guld in genom fnstret
tjnarnas underdniga miner plgade honom
undvek att ge befallningar
tjnarna tycktes alltid frstora hans egna knslor
anstrngde sig att se uttrycksls och likgiltig ut
Arvid knde genast skrck fr honom
log aldrig - en orsak till Arvids tillgivenhet
drskap att de andra tycktes trivas i vidundrets mage
sg hur plgad Arvid var att han inte dg till kung
ngot onaturligt med dvrgen, som han inte frstod d

Verbets tidsformer:

C. Ta tema p verben!
Infinitiv
Imperfekt
1 brinna
2 trycka
3 kunna
4 spela
5 njuta
6 frflja
7 klirra
8 hysa
9 vga
10 flnga
11 ligga
12 vara
13 flja
14 fladdra
15 frst
16 lmna
17 fly
18 rinna
19 plga
20 undvika
21 knna
22 le
23 se
24 frst
D.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30

Supinum

Perf. particip

Ange tidsformerna fr verben i meningarna!

Peter promenerar till skolan varje morgon
Vi frskte att hjlpa pojken, och till sist lyckades vi.
Har du lyssnat p din nya grammofonskiva?
Min bror kommer att arbeta varje dag nsta vecka.
Mary spelar ofta tennis p eftermiddagarna.
Lrarna ville se den nya filmen.
Hur lnge har du knt honom?
Min bror sov gott, men jag har inte sovit alls.
Jag behll boken, men har inte behllit pennan.
De krde fort. Vi hade aldrig kt s fort tidigare.
Hon mter barnen, hon har aldrig mtt frldrarna.
De har aldrig gillat hans nya bil.
Lejonet kommer att dda fret.
Flickan tittade p TV nstan varje kvll.
Lena skrev till Bo, men hon hade inte skrivit till Ann.
Han gjorde en stol, och han hade gjort ett bord frut.
Jan ska bygga ett stort hus. Han har byggt mnga hus.
Han viker alltid ihop sin tidning, nr han har lst den.
Har du lovat honom att komma?
Vi har just tervnt frn en resa till London.
Hon pekade p mannen, som hade beskt dem.
Flickan fredrar att tala engelska.
Han kommer snart att glmma, vad han har lovat.
Har ni insett, hur svrt det kommer att bli?
Barnen kte till affren, nr pappa hade stdat huset.
Vi har bott i en lgenhet, men mamma fredrar ett hus.
Hon har aldrig sjungit den sngen frut.
De vann en massa pengar, nr de var i Spanien.
Nr jag har kltt p mig, rusar jag ner fr trappan.
Min bror skrattade varje gng han hrde historien.

E. Vilka av dessa verb r hjlpverb?

1
2
3
4

kpa, ska, ha, samla, dela, ka

visa, f, mste, veta, ga, le
vara, vinna, bli, bevisa, ka
spela, kasta, vilja, kan, se

F. Skriv dessa verb i imperativ!

1
2
3
4
5

rka
springa
sjunga
vrida
dra

visa
krypa
lsa
sluta
breda

G. Ange vilka av dessa verb som r starka.

1
2
3
4
5
6

ordna, leta, skriva, klyva

bita, lsa, kpa, bjuda, visa
flyta, stjla, segra, heta, tro
hra, ka, ta, fara, sp
falla, undra, mena, bra,
sluta, hlla, grta, kasta, rusa

H. Bj verbet "springa" i alla former nedan. Ange ocks

fr varje verbfom om den r finit eller infinit.
Bjning

Finit/infint?

supinum
imperfekt
presens part.
infinitiv
imperativ
presens
perfekt part.
I

Skriv bestmningarna till de hr verben.

Om ngon ruta ska vara tom markerar du den med x.

Temaform
brutit
brusande
fick
finn
delad
dricker
leka
ska
beskrivit

Tempus

Huvudverb
hjlpverb

Starkt
svagt

Finit
infinit

Aktiv
passiv

Transitivt Imperativ
intransitivt Pres part

Jerry Andersson

Verb
1
2
3
4
5
6
7
8

1
2
3
4
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30

Facit

Vilka r temaformerna i sv? infinitiv

imperfekt
Vilka r verbets tidsformer? presens
imperfekt
Ta tema p verbet spela.
spela
spelade
Bj "spela" i tidsformer.
spelar
spelade
Till vilka tidsformer har "supinum" anvnts?
Till vilken tidsform har "imperfekt" anvnts?
Till vilka tidsformer har "infinitiv" anvnts?
Efter vilka verbformer anvnds perfekt particip?
Verbets tema:
infinitiv
imperfekt
supinum
perf part
spela

spelade

spelat

spelad

presens
futurum

imperfekt

perfekt
pluskvam.

r
blir

Vilka verb finns i dessa rader?

rusar ivg som ett nyckfullt barn
strupen snrde sig samman, nr han mtte dvrgen.
tryckte handen mot pannan i en snabb rrelse
kunde pltsligt vakna till liv och tala hektiskt.
Atlas gon spelade och lurade i sina smala springor......
njt av att bli ensam med kungen
Som en osalig skugga frfljde hon honom.
sporrarna klirrade s grant
hyst djup tillgivenhet fr riddar Ture;
endast Hxan vgade nmna honom
som ett torrt skinn flngde hon efter honom
lg han dr nsan mot stocken och sporrarna mot skyn
Sdan kvinnan r bliver hon
lder och visdom fljs inte alltid t
Hennes hnskratt fladdrade efter honom
frstr att han mste bort, Mikael instmmer
lmnade inte ut sitt namn, det var hemligt
frlorade var morgon medvetandet fr en kort stund
sjlen flydde - han visste inte varthn
solen rann som guld in genom fnstret
tjnarnas underdniga miner plgade honom
undvek att ge befallningar
tjnarna tycktes alltid frstora hans egna knslor
anstrngde sig att se uttrycksls och likgiltig ut
Arvid knde genast skrck fr honom
log aldrig - en orsak till Arvids tillgivenhet
drskap att de andra tycktes trivas i vidundrets mage
sg hur plgad Arvid var att han inte dg till kung
ngot onaturligt med dvrgen, som han inte frstod d

supinum
perfekt particip
perfekt
pluskvamperfekt
futurum
spelat
spelad
har spelat
hade spelat ska spela
perfekt
pluskvamperfekt
imperfekt
presens
futurum
r
blir
Verbets tidsformer:
presens
spelar
imperfekt
spelade
perfekt
har spelat
pluskvamperfekt
hade spelat
futurum
ska spela

rusar
snrde
tryckte
vakna
spelade
njt
frfljde
klirrade
hyste
vgade
flngde
lg
r
fljs
fladdrade
frstr
lmnade
frlorade
flydde
rann
plgade
undvek
tycktes
anstrngde
knde
log
tycktes
sg
frstod

mtte
tala
lurade

nmna

bliver

instmmer
var
visste

ge
frstora
se

trivas
dg

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24

Infinitiv
brinna
trycka
kunna
spela
njuta
frflja
klirra
hysa
vga
flnga
ligga
vara
flja
fladdra
frst
lmna
fly
rinna
plga
undvika
knna
le
se
frst

Imperfekt
brann
tryckte
kunde
spelade
njt
frfljde
klirrade
hyste
vgade
flngde
lg
var
fljde
fladdrade
frstod
lmnade
flydde
rann
plgade
undvek
knde
log
sg
frstod

Supinum
brunnit
tryckt
kunnat
spelat
njutit
frfljt
klirrat
hyst
vgat
flngt
legat
varit
fljt
fladdrat
frsttt
lmnat
flytt
runnit
plgat
undvikit
knt
lett
sett
frsttt

Perf. Particip
brunnen
tryckt

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30

Ange vilka tidsformerna fr verben i meningarna!

Peter promenerar till skolan varje morgon
Vi frskte att hjlpa pojken, och till sist lyckades vi.
Har du lyssnat p din nya grammofonskiva?
Min bror kommer att arbeta varje dag nsta vecka.
Mary spelar ofta tennis p eftermiddagarna.
Lrarna ville se den nya filmen.
Hur lnge har du knt honom?
Min bror sov gott, men jag har inte sovit alls.
Jag behll boken, men har inte behllit pennan.
De krde fort. Vi hade aldrig kt s fort tidigare.
Hon mter barnen, hon har aldrig mtt frldrarna.
De har aldrig gillat hans nya bil.
Lejonet kommer att dda fret.
Flickan tittade p TV nstan varje kvll.
Linda skrev till Bo, men hon hade inte skrivit till Ann.
Han gjorde en stol, och han hade gjort ett bord frut.
Jan ska bygga ett stort hus. Han har byggt mnga hus.
Han viker alltid ihop sin tidning, nr han har lst den.
Har du lovat honom att komma?
Vi har just tervnt frn en resa till London.
Hon pekade p mannen, som hade beskt dem.
Flickan fredrar att tala engelska.
Han kommer snart att glmma, vad han har lovat.
Har ni insett, hur svrt det kommer att bli?
Barnen kte till affren, nr pappa hade stdat huset.
Vi har bott i en lgenhet, men mamma fredrar ett hus.
Hon har aldrig sjungit den sngen frut.
De vann en massa pengar, nr de var i Spanien.
Nr jag har kltt p mig, rusar jag ner fr trappan.
Min bror skrattade varje gng han hrde historien.

spelad
njuten
frfljd
hyst
vgad

fljd
frstdd
lmnad
runnen
plgad
undviken
knd
sedd
frstdd

presens
imperfekt
perfekt
futurum
presens
imperfekt
perfekt
imperfekt
imperfekt
imperfekt
presens
perfekt
futurum
imperfekt
imperfekt
imperfekt
futurum
presens
perfekt
perfekt
imperfekt
presens
futurum
perfekt
imperfekt
perfekt
perfekt
imperfekt
perfekt
imperfekt

imperfekt

perfekt
perfekt
pluskvamperfekt
perfekt

pluskvamperfekt
pluskvamperfekt
perfekt
perfekt

pluskvamperfekt
perfekt
futurum
pluskvamperfekt
presens
imperfekt
presens
imperfekt

Vilka av dessa verb r hjlpverb?

1
2
3
4

kpa, ska, ha, samla, dela

visa, f, mste, veta, ga
vara, vinna, bli, bevisa
spela, kasta, vilja, kan

ska
f
vara
vilja

ha
mste
bli
kan

rk
spring
sjung
vrid
dra

visa
kryp
ls
sluta
bred

F. Skriv dessa verb i imperativ!

1
2
3
4
5

rka
springa
sjunga
vrida
dra

visa
krypa
lsa
sluta
breda

G. Ange vilka av dessa verb som r starka.

1
2
3
4
5
6

ordna, leta, skriva, klyva

bita, lsa, kpa, bjuda, visa
flyta, stjla, segra, heta, tro
hra, ka, ta, fara, sp
falla, undra, mena, bra,
sluta, hlla, grta, kasta, rusa

skriva
bita
flyta
ta
falla
hlla

klyva
bjuda
stjla
fara
bra
grta

H. Bj verbet "springa" i alla former nedan. Ange ocks

fr varje verbfom hurvida den r finit eller infinit.

supinum
imperfekt
presens part.
infinitiv
imperativ
presens
perfekt part.
I

Bjning
sprungit
sprang
springande
springa
spring
springer
sprungen

Finit/infint?
infinit
finit
infinit
infinit
finit
finit
infinit

Skriv s mnga bestmningar som mjligt till

de hr verben.

supinum
x
x
x
imperfekt
imperfekt
x
x
perfekt participx
x
presens
infinitiv
x
x
x
supinum
x

huvudverb
huvudverb
hjlpverb
huvudverb
huvudverb
huvudverb
huvudverb
hjlpverb
huvudverb

starkt
svagt
starkt
starkt
svagt
starkt
svagt
svagt
starkt

infinit
infinit
finit
finit
infinit
finit
infinit
infinit
infinit

aktiv
passiv
aktiv
aktiv
passiv
aktiv
aktiv
aktiv
aktiv

intransitivt
intransitivt
transitivt
transitivt
intransitivt
transitivt
intransitivt
intransitivt
intransitivt

x
presens particip
x
imperativ
x
x
x
x
x

Adverb

Jerry Andersson

Skillnad adjektiv - adverb.

Vilket ord
adj. el. adv?
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31

Flickan talar med hg rst.

Flickan talar hgt.
Sjunger damen vackert?
Ser du ett vackert hus?
Herr Brown r en mycket frsiktig man.
Han kr mycket frsiktigt.
Det var ett mycket dligt skmt.
Vra pojkar spelade mycket dligt.
De bor i ett tyst hus.
Tjuven ppnade tyst fnstret.
Det var ganska kallt i rummet.
Hon frgade mig kallt.
Det r ett ltt problem.
Det r ltt gjort.
Frken Clark r en bra lrare.
Hon undervisar bra.
Talade fraren bra engelska?
Talade han engelska bra?
Det hr r ett snabbt fartyg.
Vi kr mycket snabbt.
Han har ett hrt arbete.
Han arbetar mycket hrt.
De r mycket frsiktiga.
De arbetade frsiktigt.
Han var alltid mycket intresserad.
Han svarade alltid artigt.
Hon vinkade glatt.
Hon visade ett glatt leende.
Det var ltt gjort.
Det var en ltt uppgift.
Det var mycket intressant.

Ordet
Bestmmer Adj/adv?
bestmmmer ordklass

Adjektiv/adverb Facit

Jerry Andersson

Vilket ord
adj/adv?

Ordet r
best. till:

Bestm.
ordklass

Adj/adv?

hg
hgt
vackert
vackert
frsiktig
frsiktigt
dligt
dligt
tyst
tyst
kallt
kallt
ltt
ltt
bra
bra
bra
bra
snabbt
snabbt
hrt
hrt
frsiktiga
frsiktigt
intresserad
intensivt
glatt
glatt
ltt
ltt
intressant

rst
talar
sjunger
hus
man
kr
skmt
spelade
hus
ppnade
det
frgade
problem
gjort
lrare
undervisar
engelska
talade
fartyg
kr
arbete
arbetar
de
arbetade
han
lyssnade
vinkade
leende
gjort
uppgift
det

subst
verb
verb
subst
subst
verb
subst
verb
subst
verb
pron
verb
subst
verb
subst
verb
subst
verb
subst
verb
subst
verb
pron
verb
pron
verb
verb
subst
verb
subst
pron

adj
adv
adv
adj
adj
adv
adj
adv
adj
adv
adj
adv
adj
adv
adj
adv
adj
adv
adj
adv
adj
adv
adj
adv
adj
adv
adv
adj
adv
adj
adj

Konjunktioner
A. Underordnande konjunktioner

Jerry Andersson
(inleder bisats)

Ange vilken typ av underordnande konjunktion som finns i meningarna.

Anvnd dessa frkortningar:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
B.

fljd, avsikts, tids, orsaks, villkors, medgivande, jmfrande, frge, att-sats.

Alltsedan vi mttes i Paris, har vi varit bsta vnner.
Det har snat hela dagen, s att alla vgar r oframkomliga.
Eftersom det regnade, stannade vi hemma.
Fastn han r lat, har han haft vissa framgngar.
Frskringen ska ge skydd, om en olycka intrffar.
Han kommer sllan, frrn det r frsent.
Han var d lika gammal, som jag r nu.
Han visste inte, om han skulle resa snart.
Han r inte s stark, som han borde vara.
Har du hrt, att han nu bor i Stockholm?
Hr ska du f, fr att du r snll.
Ifall du kan resa, s gr det.
Innan jag visste ordet av, hade han frsvunnit.
Jag tog av mig rocken, drfr att den var vt.
Jag tycker inte om, att du sger s.
Jag vet inte, om Lars har ftt ngon ny cykel.
Just som vi lade ut frn stranden, brjade det blsa.
Lars fick en ny cykel, eftersom hans gamla var utsliten.
Om jag minns rtt, s var det fr tv r sedan.
Svida ingenting hnder, spelas matchen i morgon.
Vi hann knappt hem, innan det brjade regna.
Vi ska lmna svar, sedan vi tnkt igenom frslaget.
Vi var trtta, nr vi kom fram.
Fr att alla ska kunna ka, har vi snkt biljettpriset.
Samordnande konjunktioner
(binder samman ord eller satser)
Vilka av fljande ord r samordnande konjunktioner?
frn, nra, men, vilken, eller, snart, och, ty, kanske, utan.

Konjunktioner
A.

Underordnande konjunktioner Facit

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24

men

Jerry Andersson

eller

tids
fljd
orsaks
medgivande
villkors
tids
jmfrande
frge
jmfrande
att-sats
orsaks
villkors
tids
orsaks
att-sats
frge
tids
orsaks
villkors
villkors
tids
tids
tids
avsikts

och

ty

utan

Repetition

Jerry Andersson

1 Vilka r substantivets tv numerus?

2 Vad betyder ordet numerus?
3 Vilka r substantivets tv former?
4 Vilka r substantivets fyra pronominella genus?

5 Vilka r substantivets artikelgenus?

6 Ange ndelserna fr substantivets
deklinationer.

1
3
5

2
4
6

7 Vilka r substantivets kasus?

8 Vilka r adjektivets komparationsgrader?

9 P vilka stt kan adjektiven kompareras?

10 Vilka tv typer av rkneord finns?

11 Personliga pronomens tv former!
12 Vilka pronomen anger gare?
13 Var i meningen str relativa pron.?
14 Relativt pronomen syftar tillbaka p..
15 Nmn fyra relativa pronomen?
16 Vilka r verbets tempus? Bj ocks verbet dela!
Tempus:

Dela:

17 Vilka former ingr i verbets tema? Ta ocks tema p verbet skriva!

Temaformer:
Skriva:
Anvnds:
Till
Till
Till
Efter verben

18

Numerus

Form

Genus

Kasus

fruktans
kast
besluten
19 I vilken komparatiosgrad str de hr adjektiven?
beslutsam
lng
grinigast
frre
mest beundrad
smre
20 Fr vilka pronomen stmmer fljande?
Personligt pron, 2:a pers, sing, objektsform
Possessivt porn, 3:e pers, plur
Personligt pron, 3:e pers, sing, subjektsform
Personligt pron, 1: pers, sing, objektsform
21 Frdela de hr orden p rtt ordklass:
femtonde, ibland, besegrat, kamel, eftersom, under, berttade,
underligare, oss, pang, svar, att, med, tusen, borta, yttertak
eller, snart, fy, vrida, tre, renast, frn, aj, sig, sotare, vars, svrast
Substantv
Adjektiv
Rkneord
Pronomen
Verb
Adverb
Prepositioner
Konjunktioner
Interjektioner

Repetition

Jerry Andersson

1 Vilka r substantivets tv numerus?

singular

2 Vad betyder ordet numerus?

antal

3 Vilka r substantivets tv former?

obestmd

plural

bestmd

4 Vilka r substantivets fyra pronominella genus?

maskulinum femininum
neutrum

reale

5 Vilka r substantivets artikelgenus?

t-genus

n-genus

6 Ange ndelserna fr substantivets

deklinationer.

1 or
3 er
5n

2 ar
4r
6-

7 Vilka r substantivets kasus?

grundform

genitiv

8 Vilka r adjektivets komparationsgrader?

positiv

komparativ

superlativ

9 P vilka stt kan adjektiven kompareras?

med ndelser med mer och mest
oregelbundet
10 Vilka tv typer av rkneord finns?

grundtal

ordningstal

11 Personliga pronomens tv former!

subjektsform objektsform

12 Vilka pronomen anger gare?

possessiva

13 Var i meningen str relativa pron.?

frst i bisatsen

14 Relativt pronomen syftar tillbaka p...

korrelatet

15 Vilka r de relativa pronomina?

som

vilken vad

16 Vilka r verbets tempus? Bj ocks verbet dela!

Tempus:
presens
imperfekt
perfekt
pluskvamperfekt
futurum

vars

Dela:
delar
delade
har delat
hade delat
ska dela

17 Vilka former ingr i verbets tema? Ta ocks tema p verbet skriva!

Temaformer: infinitiv
imperfekt
supinum
perfekt particip
Skriva:
skriva
skrev
skrivit
skriven
Anvnds till: Till
Till
Till
Efter verben
presens
imperfekt
perfekt
r
futurum
pluskvamperf blir

18
fruktans
kast
besluten

Numerus
sing
sing/plur
plur

Form
best/obest
obest
best

Genus
n-gen
n-gen/t-gen
t-gen

19 I vilken komparatiosgrad str de hr adjektiven?

beslutsam
positiv
lng
grinigast
superlativ
frre
mest beundrad
superlativ
smre
20 Fr vilka pronomen stmmer fljande?
Personligt pron, 2:a pers, sing, objektsform
Possessivt porn, 3:e pers, plur
Personligt pron, 3:e pers, sing, subjektsform
Personligt pron, 1: pers, sing, objektsform

Kasus
genitiv
grundform
grundform

positiv
komparativ
komparativ

dig
deras
han, hon, den, det
mig

21 Frdela de hr orden p rtt ordklass:

Substantv
Adjektiv
Rkneord
Pronomen
Verb
Adverb
Prepositioner
Konjunktioner
Interjektioner

sotare
underligare
femtonde
vars
berttade
snart
under
eller
pang

yttertak
svrast
tre
oss
vrida
ibland
med
att
fy

kamel
renast
tusen
sig
besegrat
borta
frn
eftersom
aj