NR 64

December
2011

-BLADET

Tema: Angered

-BLADET

-BLA

DET

NR
Decem64
be
2011 r

Tema
: Ang
ered

Skolan har
varit hstens stora samtalsmne
i Angered. Frst kom kritiken
mot Rmosseskolan, friskolan i
Grdsten. Sedan frslaget att
organisera om de kommunala
skolorna i Angered.
Mnga frldrar och lrare har
engagerat sig i frgan, ntverk
har bildats, demonstrationer
genomfrts och diskussionerna
har varit heta.
En dialog om hur skolorna
fungerar r ndvndig fr att
hja kvaliteten och drmed f
fler barn att vlja de kommunala skolorna och i frlngningen ocks f folk att bo kvar
i stadsdelen.
Hoppas nu bara att politikerna
lyssnar!
Redaktionen

FiA-bladet

Upplaga: 350 ex
Redaktr: Gran Byhlin
Adre s s : goran.byhlin.ang@folkbildning.net
Redaktion: Kursen Media och
Samhlle i Hjllbo.
Omslagsbild: Wassila Semmo
Ansvarig utgivare : Kina Thorsell
Try c k : Folkhgskolan i Angered,
Hammarkulletorget 62B.

Folkhgskolefreningen
i Angered
Box 2107 424 02 Angered
e-post: fia@fia-angered.se
Hemsida. www.fia-angered.se
Tel: 031-48 34 44
Postgiro: 452 79 55-1

Angeredsfrldrar
protesterar
De kommunala skolorna i
Angered har ekonomiska problem. Mnga elever ifrn stadsdelen flyttar till skolor i andra
delar av Gteborg.
Det medfr att det blir betydligt frre elever p skolorna hr
och man har inte har rd att
behlla alla lokaler.
Hkan Werner Linnarsson r
politiker och ordfrande i stadsdelsnmnden Angered. Han uppskattar att mer n 1 000 elever har
flyttat till andra skolor p fyra r.
Det kostar 88 000 kr per elev
och r! Mer n 22 procent av
Angereds elever gr p andra skolor. De r fortfarande vra elever
s det r vi som betalar fr dem.
Det r bakgrunden till frslaget
som tjnstemnnen i Angered har
lagt fr att omstrukturera vissa
skolor och stnga andra.
Tre skolor lggs ner
Skolorna som man vill lgga ner
r Rseredskolan, Trdgrdsgrdesskolan och Bjrsaredsskolan och det upprr mnga frldrar och elever.
Dra tillbaka frslaget och
brja bygga frn grunden i stllet,
detta r odemokratiskt, oekonomiskt och opedagogiskt, sger
Patric Greider, Ntverket fr
Angereds kommunala skolor som
protesterar mot frslaget.
Hkan Werner Linnarsson betonar att man inte r ute fr att spara

pengar:
Det handlar mer om att lgga
pengar p eleverna och inte p
lokalerna.
Mnga mten med frldrar har
hllits och protesterna har varit
starka. 15 november samlades till
exempel frldrarna p Blseboskolan till ett akut mte. De vill
att deras barn ska g p sm och
trygga skolor som ligger nra
hemmet. Frldrarna vill inte att
deras tioriga barn ska brja p en
hgstadieskola.
Hjde rsten
Frldrarna enades om att mejla
politikerna och krva att f trffa
dem och ha en dialog. Efter mtet
satt mnga frldrar p skolans
bibliotek och mejlade politikerna
man skrev ven insndare till GP,
protestlistor och planerade en
demonstration som hlls p
Kungsportsplatsen 26 november.
30 november organiserades en
skolstrejk och en demonstration i
Angereds Centrum infr ett mte
med politikerna i stadsdelsnmnden. Demonstrationen samlade s
mycket folk att hlften inte fick
plats i lokalen dr mtet hlls.
Nr lgstadieklasserna nu ska
sl samman med hgstadieklasserna i en och samma byggnad har
mnga frldrar sagt att de inte
vill att deras barn ska g med
ldre barn och detta kan medfra
att fler frldrar kommer att byta
skola.

-BLADET

Foto: WASSILA SEMMO

PROTESTER. Mnga frldrar och barn demonstrerade mot omorganisationen av skolorna i

Angered.
Hkan Werner Linnarsson talar
om att man inte kan gra s mycket fr att behlla eleverna p skolorna.
Lagen r sn att man fr vlja
vilken skola man ska g p.
Friskolorna lockar eleverna till sig
genom att ge dem datorer och
annat. De konkurrerar med kommunala skolor, det r drfr vi vill
satsa pengarna p bra skolor inte
p tomma lokaler. Det r mnga
elever som byter skola och kommer tillbaka fr att de trodde att det
var s mycket bttre p andra stllen och vissa kommer fr att de
inte knde sig vlkomna.
Svr situation
Han medger att situationen p
skolorna i Angered r tuff.
Vi mste minska kostnader, vi
mste se ver lokalerna. Men i
grunden ser det positivt ut. Vi fr
en stndig kamp, mnga tycker att
privat r bttre, det lter bttre.

Men tittar man p statistiken s r

kommunala skolor bttre p mycket, p frifrskolor r det till exempel
strre barngrupper per pedagog n
p de kommunala. Det finns
bekymmer och utmaningar p skolorna i Angered men vi har vldigt
bra skolor runt om i Angered. Med
tanke p frutsttningarna som vra
elever har, och om man tittar p
utbildningsnivn hos frldrarna s
lyckas man. Det vet vi genom de
nationella mtningar som grs.
Patric Greider hller inte med
om att man mste spara p lokaler:
Det r bttre att lta de som
kan det hr diskutera hur det ska se
ut i framtiden. Ta pengar frn byrkratin och bygg bra skolor i stllet.
25 procent av pengarna som ska g
till Angereds skolor lggs p administrativa kostnader, det r alldeles
fr mycket.

FAKTA
Skolomorganisationen

SKOLA

IDAG

F-6
Emmaskolan
HammarkullsskolanF-9
Rannebergsskolan F-5
Lngmosseskolan F-5
Rvebergets skola F-5
F-5
Tretjrnsskolan
Blseboskolan
F-5
Eriksboskolan
F-6
F-9
Nytorpsskolan
Grdstensskolan F-9
Lvgrdesskolan 6-9
6-9
Hjllboskolan
Vttleskolan
1-9
Bergsgrdsskolan F-6
F-9
Bergums skola
Gunnilseskolan
F-5

BLIR
F-3
F-3
F-3
F-3
F-3
F-3
F-3
F-3
4-9
4-9
4-9
4-9
F-9
F-9
F-9
F-9

Trdgrdsgrdesskolan, Bjrsaredsskolan och Rseredsskolan

SCHAUKA SIMMO
fresls lggas ner.
WASSILA SEMMO

-BLADET

Foto:SARA SIMMO

VISIONRER.Per Abrahamsson, Kajsa Malmstrm och Jan-ke Ryberg vill genom utvecklingsbolaget Nordost utveckla Angered.

De ska skapa
nya jobb i Nordost
Med 123 miljoner kronor frn
EU ska Nordost rustas upp. 18
olika aktiviteter ska genomfras
fram till r 2013.
Det yttersta mlet r att det ska
leda till nya jobb och en starkare
attraktionskraft i Nordost, sger
Kajsa Malmstrm informatr i
projektet.
Projektet omfattar bde Angered
och stra Gteborg.
Fr att kunna administrera och
skta alla dessa aktiviteter har

Gteborgs stad beslutat att bilda

ett kommunalt bolag med fem
anstllda.
Bolagets enda uppgift just nu
r att skta projektet, men det kan
ocks f nya uppdrag. Det hoppas
vr bolagsstyrelse p fr de ser det
som mycket angelget att man satsar mera p Nordost, sger Kajsa.
Bolaget heter Utveckling Nordost och uppdraget r att genomfra
18 olika aktiviteter. Den strsta r
att rusta upp Bl Stllet fr 30 miljoner. Dessutom ska det skapas en

utstllningshall i Hammarkullestationen, gra det tryggare och

bttre runt Teleskopgatan i
Bergsjn.
Och s har vi temat nringsliv.
Dr ligger ocks fyra olika aktiviteter. Var och en av aktiviteterna
kostar pengar och tillsammans ska
det leda till fler jobb och en bttre
bild av Nordost. Fler ska vilja
komma hit, jobba, bo och beska,
sger Kajsa.
Den delen handlar i grunden om
att de fretag som finns hr ska g

-BLADET

bttre. Vi ska stdja dem med olika

aktiviteter. Vi ska ven frska f
fler mnniskor att starta fretag.
Mnga gr och br p en drm eller
har en affrsid. Vi vill grna f
igng den processen. Och sen ven
locka hit fretag, det finns mycket
ledig mark i Nordost. Kan man f
hit fler fretag s skapar det nya
jobb, sger Per Abrahamsson
anstlld av Business Region
Gteborg som leder nringslivsdelen i Utveckling Nordost.
Fem rs arbete
Vilka delprojekt som ingr r
grundat p flera rs arbete.
Det tar rtt lng tid att ta fram
underlag fr en EU-anskan, det
r vldigt detaljerat vad man ska
gra och hur mnga arbetstillfllen det ska leda till. Vi har arbetat
i ver fem r fr att kunna anska
om s mycket pengar. Att vi har
valt de hr aktiviteterna beror p
att det har funnits arbete och
intresse frn andra n oss sjlva,
sger Jan-ke Ryberg som jobbar
p SDF Angered och som tidigare
jobbat med Vision Angered.
Vi skulle till exempel vilja
jobba mer med Hammarkulletorget
men tyvrr kom det inte med den
hr gngen. Det har funnits ider till
att gra en ny scen och en ny trappa. Nr vi pratade med de boende i
Hammarkullen om trygghet och
skerhet, var det mnga som knde
sig otrygga att g p baksidan av
stationen och sjlva kiosken. Man
kan gra en ny trappa och anvnda
ovandelen av kiosken och stationen
till en ny scen fr Hammarkullekarnevalen, fortstter han.
Han hoppas att, nsta gng man
sker EU-pengar, ska kunna gra
lite strre saker som kan frndra
stadsbilden mycket mer.
Nu r allt vldigt reglerat, allt
r bestmt p frhand genom den
anskan man gjort.
Det r lite frustrerande, fr det
kommer mnniskor med nya ider.
Men miljonerna vi har ftt fr bara

g till det vi har anskt om. S vi

hoppas p en ny anskan lngre
fram, sger Kajsa Malmstrm.
Vad kommer att finnas kvar
2014, ett r efter att projektet
avslutats?
Jag hoppas p att det r fler
fretag hr och att det har genererat fler mnniskor i arbete, att det
finns en starkare framtidstro och
att man ser nordstra Gteborg
som en plats man kan ha sitt fretag p. Har vi d lyckats f hit
ngra fretag kan det locka hit
nnu fler. Jag hoppas ven p en
fortsttning, att vi upptcker att
hr finns det behov av andra saker
som vi kanske inte har en lsning
p i vrt projekt. Den kunskapen
som vi fr under de hr ren kan vi
bygga ngot nytt av lngre fram
ocks. Jag hoppas verkligen p en
fortsttning i ngon form efter
2013, sger Per Abrahamsson.
Mlsttningen r att skapa 220
nya jobb tills dess.
Det r jag vertygad om att vi
kommer att lyckas med nr 2013
r slut. Det kommer ocks att bli
en sn ptaglig frndring att vi
verkligen kan mta den, sger Per
Abrahamsson.
Resultaten kommer att mrkas
Det som r roligt med projektet
r att om vi tnker oss januari 2014
nr projektet r avslutat s kommer
det att synas att ngonting har hnt.
Frhoppningsvis blir den hr
utstllningshallen i Hammarkullestationen vldigt fin. Ngonting
som gr att man ker frn
Linnstaden bara fr att titta.
Likas kommer det att ara frndrat
runt om i Angered Centrum. Det r
inte enbart p grund av projektet
men tack vare projektet s kommer
Bl stllet att vara ombyggt, det
kommer vara ett vldigt fint och
tryggt promenadstrk lngs med
Bl stllet och Angeredsgymnasiet
ner till Lrjens dalgngar. Och dr
kommer det att ligga en av Sveriges
modernaste Bad och Simhallar, det

r inte inom projektet men det r

ocks s att saker hnder samtidigt.
Det roliga med det hr projektet r
att det r s synliga saker som ska
hnda. Inte minst Teleskopsgatans
sprvagnshllplats som faktiskt ser
helt bedrvligt ut. Den kommer att
se mycket tryggare och trevligare
ut, sger Kajsa Malmstrm.
Viktigt beslut
Jag som har jobbat med alla de
hr frgorna i ett antal r tycker att
det r ett av de viktigaste beslut
Gteborgs kommunfullmktige
tagit. Att bilda det hr bolaget, att
man verkligen vill satsa p
Angered och Nordost.
Samtidigt r det bra att s
mnga tar ansvar fr Angered och
verkligen jobbar med stadsdelen.
Frut har det varit s att en nmnd
kanske jobbat p det sttet men
inte haft kontakt med andra
nmnder. Exemplet frn det vi
kallar fr aktivitetsstrket frn Bl
stllet ner till bad- och ishallen r
ngot som flera jobbat med.
Poseidon har till exempel varit
med, man tnker inte bara en badoch ishall, utan man tnker ocks
p hur man ska kunna lmna sina
mindre barn dr. Utveckling
Nordost str fr ett helhetstnk
som r bra sger Jan-ke Ryberg.
Alla tre pratar om att det hr
kommer att betyda mycket fr
Angered men ven fr hela
Gteborg.
Det som r bra fr Nordost r
bra fr Gteborg och tvrtom. Det
r inte s att det ska vara speciellt
att bo i Angered eller att jobba i
Angered. Ska Gteborg vxa och
m bra s mste man satsa p
Nordost. Jag hoppas att mnniskor
som bor hr ska knna stolthet
ver att bo hr. Att man knner sig
delaktig r ocks viktigt. Det finns
inget som man kan gra sjlv inte
ens den strsta kommunala frvaltningen utan alla goda krafter
behvs. Man mste jobba tillsammans sger Kajsa Malmstrm.

-BLADET

Det finns en barrir mellan

vriga gteborgare och Angered.
Jag tycker ocks det finns en barrir mellan angeredsbor och vriga Gteborg. Man mste mtas,
inte bara i Angered. Det tror jag
man ska fundera ordentligt p,
annars instmmer jag i att man
behver fler affrer i Angered.
Inte bara godis, cigaretter och
frukt & grnt. Jag skulle exempelvis vilja ha hit Clas Ohlson.
Det finns en plan fr Angered
Centrum, man ska bygga fler
affrer vid parkeringsplatsen. Nu
har man ftt en ny gare som r
villig att se till att det kommer hit
fler affrer. Det finns ett stort
underlag fr det. Nr vi hade 25
angeredsbor som vi jobbade med
s sa dom att de inte bara ville ha
billiga affrer utan samma typ av
affrer som i vriga Gteborg.
Dessutom r det viktigt att man
brjar jobba mycket bredare med
utbildning ocks, sger Jan-ke
Ryberg.

Begagnat
blir bistnd
Frsta oktober ppnade en
secondhand i Hjllbo.
Tv gnger i vecka kan
Angeredsborna kpa begagnade
mbler och klder och annat.
Det finns ett behov av en sn
hr affr i Hjllbo drfr ppnade
vi hr, sger Fouad Rasho som har
bott i Hjllbo i mnga r och r
ansvarig fr butiken.
Syftet med att starta butiken r
flera. Frmja teranvndning, miljtnk, skapa arbetstillfllen,
arbetstrning och att bli en social
mtesplats i Hjllbo.
Mlet r att hjlpa andra mnniskor. Men meningen r att detta

ska gynna omrdet ocks, frklarar Fouad Rasho.

Butiken drivs av en ideell frening och verskottet frn frsljningen gr till sociala ndaml,
bde i Sverige och i utlandet.
Vi har ett kontrakt med lnder
utanfr Sverige, gamla ststater.
Pengarna gr till frskolor och
sjukvrd, barnhem och skolor dr.
Allt verskott, efter att vra anstllda ftt betalt, gr till de fattiga.
Freningen samarbetar med
PMU (Pingstmissionens Utvecklingssamarbete), SAM-hjlp.
Och vi r p gng att samarbeta med Hjllbobostaden, arbetsfrmedlingen och frskringskassan.

Olika fonder
Men det kan man inte gra
med dessa pengar.
EU har delat upp sina pengar
i olika fonder. Detta r ngot som
kallas fr strukturfond och en
satsning p skolan tcks inte av
den hr fonden. Men p andra
stt i Angered jobbar man vldigt
mycket med skolfrgan. Jag hoppas det blir en bra lsning, fr det
behvs. Men det r s styrt inom
EU och det r olika program och
olika fonder, stadsutveckling gr
inom den regionala utvecklingsfonden. Dremot r frgan inom
kompetens och fortbildning jtteviktig. Det kanske kan vara en
frga fr det hr bolaget att ta
vidare, sger Kajsa Malmstrm.
SARA SIMMO
AISHA SEMO
FOTO: NADIEH MANDALAVI

FOUAD RASHO

-BLADET

Foto: NADIEH MANDALAVI

KUNDERNA STRMMAR TILL. Hjllbos Second Hand har ftt en flygande start.
Det ska finnas mjlighet att
kunna f trningsplatser och eventuellt rehabilitering hr hos oss.
Ett annat viktigt ml r att strka
arbetet fr en bttre milj. Drfr
kallas ocks butiken Klimatsmart.
Vi tervinner varor fr klimatets skull. Miljn r jtteviktig fr
oss och det trycker vi p vldigt
mycket. Det r en process och var
och en mste ta sitt ansvar. Vi frsker gra s gott vi kan.
Fretag sknker
Varorna som sljs sknks av personer, familjer men det mesta
kommer just nu frn fretag.
Men vi ser fram emot att det
ska komma mer av privatpersoner
frn Hjllbo och Angered.
Man kan sknka nstan vad som
helst.
Vi sljer i princip allt, det vi fr
in frsker vi slja till ett billigt
pris. De som jobbar hr har ftt i

uppdrag att stta priserna. De som

r ansvariga fr mbler stter pris
p mblerna och de som r ansvariga fr klder stter pris p klder
och s vidare. Var och en r ansvarig fr sitt arbete.
Det finns ngra anstllda men 90
procent r frivilliga som jobbar
ideellt. Det innebr att man bara
kan ha ppet tv dagar i veckan,
tio timmar varje gng.
Mnga jobbar ideellt
I brjan hade vi tnkt ha ppet
bara p lrdagar eftersom mnga
som jobbar hr r pensionrer eller
har egna jobb och hjlper till efter
att de har slutat. Men sen kom vi
p att vi kunde kra tv dagar fr
att det redan var nstan 50 personer involverade i detta. Det r den
ena orsaken.
Den andra handlar om kunderna.
Om man har ppet varje dag blir
det som vanlig en affr, och kun-

derna vill grna komma in och

hitta nya saker. Eftersom vi sljer
billigt r syftet att man byter varor
varje vecka och max fem veckor
fr vi ha gamla varor annars mste
de ivg. Klder och mbler som
blir ver efter fem veckor och inte
sljs skickar vi till fattiga lnder
som Litauen, Estland och Rumnien och d fr vi in nya varor
igen. Det r en jtteprocess om vi
ska ha ppet varje dag, det blir en
hrd press p oss.
Starten har varit lyckad.
Vi har bara haft ppet i ett par
veckor n. Men vi tror p detta och
drfr har vi satsat stort. Och vi
gr det tillsammans med folket
som bor hr, men det r s klart
mycket arbete i botten.
RIHAB MUSTAPHA
NABILA ABDELKDER
NADIEH MANDALAVI
MARIAM EL-MUSTAPHA

-BLADET

Foto: AVIN ZAKI

OMRDESPOLIS. Det innebr mnga kontakter och mycket prat med ungdomar. Ngot Martin
gillar.

Martin har aldrig

haft ett bttre jobb
I tv r har det funnits omrdespoliser i Hammarkullen och
Hjllbo. Det lter som ett tufft
jobb med all den misstnksamhet som finns mot polisen. Men
det hller Martin inte med om.
Jag tycker det r vldigt roligt.
Det r ocks en stor utmaning att
skapa frtroende fr polisen. Att
visa att polisen r bra och str p
mnniskornas sida. Jag knner
ocks att vi gr skillnad. Nr jag
gr hem frn jobbet kan jag knna
att jag har hjlpt ngon, sger han.

Han har varit polis i tio r och r

en av sju poliser som arbetar i
Hjllbo och Hammarkullen. Han
har valt att arbeta hr eftersom han
tycker om omrdet, att det finns
mnga kulturer hr och att mnniskorna r ppna. Han tycker
ocks att han lr sig nya saker
varje dag.
Man mter mnniskor som har
olika erfarenheter med sig i livet.
Det kan vara ngon som haft det
jobbigt, kanske blivit mobbad i
skolan, och man har lyssnat och
pratat med de som varit elaka. Det

kan vara att vi har tagit en person

som slt narkotika eller som langar alkohol till ungdomar. Det hr
r det bsta jobbet jag har haft
inom polisen. Folk kommer fram
och pratar med oss. Jag r intresserad av sprk och kan bland annat
spanska och arabiska och kan
prata med vldigt mnga mnniskor. Det har jag nytta av.
Omrdespolisernas huvudsakliga uppdrag r att ka tryggheten
fr dem som bor i Hjllbo och
Hammarkullen.
Vi ska arbeta fr att minska

-BLADET

brottsligheten i de hr omrdena
och vi ska arbeta fr att hja frtroendet fr polisen.
Liknande satsningar har funnits
tidigare, till exempel kvarterspoliser och nrpoliser. Meningen r att
man ska jobba nra folk fr att
skapa relationer och avdramatisera
detta med poliser i omrdet.
Ska ka tryggheten
Vi ska bli ett naturligt inslag.
Polisen ska inte bara komma hit nr
det hnder ngot. Vi ska vara hr
och komma tillbaka hela tiden s
att folk mrker att vi finns och att vi
finns fr att ka tryggheten och
hjlpa folk. Nr vi r ute i omrdena frgar vi om det r ngonting som bekymrar dem. D kan de
bertta om till exempel problem
med mopedister som kr fort utan
hnsyn och respekt.
Eller ocks kan det vara ngon
som berttar om mycket spring till
vissa lgenheter eller hus.
Det kanske r narkotika- eller
alkoholfrsljning eller ngonting
annat otilltet. Vi kan titta p detta
direkt och terkoppla till den som
har tipsat och tala om att det var
inget eller att det faktiskt var
ngot. S det r ett nygammalt stt
att arbeta p - nra folket.
Runt hela Gteborg
Omrdespoliser finns i Hjllbo,
Hammarkullen, Bergsjn, Grdsten, Lvgrdet, Backa, Biskopsgrden, Tynnered och Frlunda.
Det r omrden som beskrivs som
segregerade, dr det finns ett utanfrskap och dr det bor mnga
invandrare. Mnga r arbetslsa
och har frsrjningsstd.
Det finns en strre skepsis mot
polis och vriga samhllet dr. Och
det kanske finns folk som kommer
ifrn lnder dr polisen inte str p
folkets sida. Men nr vi jobbar i
dessa omrden fr de en mjlighet
att se att polisen r till fr dom som
bor dr och fr dom som skter sig.
De som tenderar till kriminalitet

frsker vi f in p rtt vg och de

som r kriminella mste vi frska
ta s att de inte skadar andra.
I vissa av frortsomrdena har
det funnits en grogrund fr kriminalitet. Nr utanfrskapet eller
segregationen r stor s r det ltt
och hamna i gngkriminalitet.
Barnen fr dliga frebilder
redan som sm. Till exempel nr
det kommer en kriminell i en frck
bil. Men vi vill visa att det finns
andra alternativ. Det behver inte
bli den hr mentaliteten bara fr
att jag bor hr s r det meningen
att jag ska vara s hr. Det har
varit en del incidenter i de hr
omrdena och d har man valt att
satsa hr fr att hja tryggheten.
Stortrivs
Han stortrivs med sitt arbete,
trffar mnga mnniskor, allt frn
barn i skolan till ldre pensionrer
och berttar att han lrt sig mycket
om olika kulturer och traditioner
frn hela vrlden.
Vi har ocks mjlighet att f
mnga tips frn dom som bor i
omrdet och de pratar med oss vilket gr att vi kan ta folk som faktiskt r kriminella. Vi vill ju inte att
folk ska gna sig t kriminalitet och
gr man det, d ska man ka fast s
att de frstr att det hr inte r okej.
S det r ett vldigt varierande
jobb.
Det han upplever som tristast r
nr han lagt ner mycket tid p
ngon ung person som gjort mnga
brott och som inte slutat trots
mnga samtal.
Ltt att f kontakt
Han frstr ju sin framtid, hamnar i polisregistret och d blir det
svrare att f ett jobb eller ta krkort och det r trkigt och se.
Att f kontakt med ungdomar r
inget problem, trots att det sgs att
ingen i frorten pratar med polisen.
Jag upplever inte att det r s.
Mnga pratar vldigt mycket. P
kvllarna r det mnga som r ute

och de kommer grna fram till oss.

Ibland r de i grupp och d kan det
vara mycket attityd, men nr man
trffar dem ensamma s r det inte
s. De r rtt oroliga ver sin framtid och de berttar mycket fr oss
vad som hnder i omrdet. Jag kan
f mycket tacksamhet, de tycker att
det knns bra nr polisen r dr fr
vi visar att det nd finns en annan
vg. Mnga vill bli poliser och de
undrar hur man ska n dit. D frklarar vi att det gller att skta sig i
livet, att inte beg brott utan satsa
p skolan och vara rdda om sig.
Ungdomar generellt r rtt goa
mot oss. De som inte tycker om
poliser r i regel typer som sysslar
med kriminalitet. De tycker frsts
att det r jobbigt att vi r i omrdet.
Men ven det r ju en positiv
respons. Om inte de som begr
brott tycker att det r jobbigt att vi
r hr har vi inte gjort vrt jobb.
Sm och stora problem
Problem finns det gott om, allvarliga och mindre allvarliga.
Det kan vara ungdomar eller
unga vuxna som inte bryr sig s
mycket om andra, skriker och r
jobbiga. Folk har krt moped
respektlst utan att ta hnsyn till de
som gr eller barn som r ute och
leker. Sen har det varit problem
med kamphundar. Tidigare sprang
hundarna ofta lsa och folk var
rdda fr att g ut. Vi har rapporterat folk och ngra som inte har
tagit hand om sina hundar har blivit
av med dem s problemet har minskat. Sen finns det varit vissa problem med narkotika. Vi jobbar med
detta och frsker frhindra detta.
DINO JAVANMIRI
AVIN ZAKI
BAHAR AHMED

10

-BLADET

Han ska lotsa

ungdomar rtt
Lotsarna hjlper ungdomar i
Angered De driver en uppskande verksamhet och befinner
sig ute p gatorna dr ungdomar r, fr att sttta och hlla
dem undan problem.
Men ven fr att ungdomarna
ska vga frndra sin situation och
bli delaktig i det som samhllet
har att erbjuda.
Vi r som ett elakartat plster.
Om ungdomarna skulle bestmma
sig fr att hnga i Angereds centrum s skulle ni se mina lotsare
dr och om dom skulle bestmma
sig fr att vara i stan s skulle lotsarna vara dr p kvllen ocks,
sger Thomas Nilsson, enhetschef
och ansvarig fr Lotsarna i
Angered.
Anstller ungdomar
Lotsarna bedriver en uppskande verksamhet fr ungdomar
mellan 15 och 25 r. Personalen
bestr av fltassistenter, fritidsledare, socionomer, behandlingsassistent eller socialpedagog och
sorterar under stadsdelsnmnden.
Vi har ven ungdomsassistenter som r frn omrdet, ungdomar
som r en frebild fr de andra
som r ute p gatorna. De fr en
tidsbegrnsad anstllning p tio
mnader. Tanken r det ska leda ETT PLSTER. Thomas Nilsson
till anstllning eller vidareutbild- marna vart de n tar vgen.
ning. Lotsarna hade grna haft
kvar dem lngre men lagen sger kriminella ntverk. Att ka tryggbara tio mnader, berttar Thomas heten bland ungdomar och vriga
boende. Reaktionen frn ungdoNilsson.
Lotsarnas ml r att minska kri- marna nr Lotsarna dyker upp r
minalitet och nyrekrytering till lite olika.

Foto: TANIA MONTAO

vill att lotsarna ska flja ungdo-

De flesta tycker att det r bra

s vi fr oftast en ganska positiv
respons. Sen r det ju klart att det
finns dom som inte vill ha oss dr
fr det blir ju jobbigt d.

-BLADET

Thomas Nilsson tycker det r

kul att jobba frebyggande och att
det finns mycket positivt och bra i
Angered som man mste lyfta
fram istllet fr det som str i tidningarna hela tiden.
Ska bli strre
Vi har bara varit igng ett och
halvt r och kommit en bra bit p
vgen men detta r inte frdigbyggt n utan det ska bli mer och
strre.
Fr nrvarande jobbar Lotsarna
mest i Hjllbo, Lvgrdet, Grdsten och Hammarkullen.
De gr ut vid fyra-, femtiden
eller lite senare, det beror p vad
de har att gra innan och s besker de alla delomrdena s gott de
hinner med.
Det ser lite olika ut, hur mycket dom hinner med. Det fungerar
lite olika i personalgrupperna. Den
sdra delen r inte riktigt frdigbyggd utan det ska till tv fltare
till, dom r bara tv nu. De ker
runt i bil och besker platserna dr
ungdomarna r fr att det r s
stora avstnd mellan omrdena.
Sociala klyftor
Angered betraktas som ett problemomrde i stan.
Det kan nog bero p segregationen. Det finns stora sociala
klyftor. Folk har inte rd att flytta
hrifrn och medelklass-Svensson
vill inte flytta hit. Tittar man utomlands s ser det likadant ut. Det
finns samhllen i USA som bara
bestr av folk frn en nationalitet
och det finns kolonier i Spanien
med bara svenskar, fast man tnker inte p det. Pensionrsbyar
kallar man dom fr. Det r en av
en mngd olika frklaringar.
Man kan ju stlla sig frgan
varfr vi inte flyttar ut folk hit, men
vi kan inte tvngsfrflytta folk i
Sverige. Men man gr det initialt
tror jag, man pekar ut att du kan
bostta dig dr i ngra r.
Lsningen r inte enkel.

Minska segregationen, minska

de sociala klyftorna och att f
medborgarna i Angered att knna
en strre delaktighet i samhllet
En vanlig kritik mot Lotsarna r
att de samarbetar med polisen.
Det funkar jttebra. Vi sitter
inte och golar som alla tror utan
alla anstllda inom Gteborgs stad
har samarbete med polisen. Vrt
ser inte annorlunda ut n p andra
stllen. Det kanske bara r s att vi
talar lite mer ppet om det. Vad du

11

gr av samarbetet, vljer du sjlv.

Frgar polisen r vi tvungna att
svara, men det r inte s att vi
springer till polisen och sger: vet
du vad han gjorde? Folk vill grna
tro att vi r polisens egna privatspanare, men s r det ju inte heller.
TINA CORAP
MEHTAP BOYAR
TANIA MONTAO
MARYAN HASSAN

Knner du dig trygg i Angered?

Alexander,
Angered C
Knner du
dig trygg hr?
Det finns
kriminella ungdomar och de
pverkar andra
ungdomar vilket gr stllet oskert.
Varfr tror folk att det r
otryggt hr?
Dom r rdda eftersom dliga
nyheter sprids och det finns mnga
invandrare i omrdet.
Vad r bra hr?
Affrerna ligger nra och allt
r billigt hr. Det finns mnga vnliga mnniskor hr. Jag har alla
mina vnner hr.
Deqo, Hammarkullen
Vad r dligt hr?
Det finns
mnga invandrare frn olika
hll. Det bidrar
till att de inte
kommer verens vilket skapar konflikter.
Vad r bra?
Jag har bott hr nstan hela
mitt liv och jag trivs vldigt bra.
Det positiva r att det finns olika
kulturer och att det finns ungdomar som vill frhindra vldet i sitt
omrde, allts ungdomar som
engagerar sig.

Simon, Lvgrdet
Vad r dligt hr?
Ungdomar
som inte har
arbete, mnga
luffar i omrdet. Vissa r
kriminella och
det r lngt in
till stan.
Vad r bra?
Jag har bott hr i fem r och
trivs. Det r ett jttemysigt omrde, folk r hjlpsamma, du ser hela
tiden folk som gr dig lite gladare.
Bile, Grdsten
Knner du dig trygg?
Jag upplever inget som
r
otryggt.
Jmfr man
med stan r
kriminaliteten
mycket hgre
dr. Jag tycker
Grdsten r
tryggt annars skulle jag inte bo hr.
Varfr tror folk att det r
otryggt hr?
Det r klart att man fr negativa tankar av det man hr. Det finns
rykten om problem, s sjlvklart
fr man en negativ reaktion om
Grdsten om man hr det. Det r
inte alla som bryr sig, det beror p
vem man frgar.

12

- B L A D E T

Foto: JRGEN NAHM

FANTOMER P OPERAN. El Sistema-ungdomar frn Hammarkullen upptrder.

Ett system
som sprider sig
Det brjade med att Gteborgs
symfoniorkester kom hit i maj
2009. Gustavo Dudamel, deras
chefsdirigent, var med och han r
fdd i Venezuela och har gtt i El
Sistema i Venezuela som startade
dr 1975 i Caracas.
Han kom hit till Hammarkullen fr
att han vill att den klassiska musiken
ska vara till fr alla, inte bara fr dem
som har rd med en biljett till konserthuset.
Symfonikerna gjorde en turn
runt om i Vstra Gtalands ln och
d frgade min fre detta chef om
Gustavo Dudamel kunde ge oss
ngra rd kring Kulturskolan i
Angered med tanke p hans erfarenheter ifrn Venezuela. D frslog han
att de skulle gra ett projekt tillsammans, sger Johanna Ericsson,
projektledare fr El Sistema.
Vi anskte om pengar och vi fick
pengar i april 2010 och sedan satte vi
upp El Sistema hr i september
samma r.
El Sistema r en kr- och orkester-

skola fr barn mellan 4 och 19 r.

Dr lr man sig samarbeta, det handlar om demokrati med musiken som
ett verktyg. Det r en social skola dr
man utvecklas och blir en bra mnniska med hjlp av musik.
Idag har vi 220 barn sammanlagt
och det r 13 personer som arbetar i
verksamheten i Hammarkullen. Det
r jag som r processlrare och 12
lrare. S det har blivit vldigt mycket strre n vi frvntade oss.
Samarbetar med frskolan
Personalen brjade med att g ut i
skolorna i Hammarkullen och bertta
om El Sistema och Gustavo
Dudamel. Sedan versatte man information till de sju strsta sprken som
finns i Hammarkullen och kallade till
frldramten.
Vi samarbetar ocks med frskolorna s de barnen fr brja i eftermiddagsverksamheten nr de r sex
r. P s stt kommer barnen till oss.
De kommer tre till fem gnger i
veckan och vi trffar frldrarna och
jag upplever att de trivs och r stolta

ver El Sistema. Det r ocks en

stolthet fr Angered och fr
Hammarkullen. Det sprider mycket
positiva vibbar till hela Gteborg och
mnga i hela Norden r intresserade
av hur vi arbetar hr.
Frst i Sverige
Hammarkullen var frst att starta
denna typ av verksamhet i Norden.
Men nu har vi i Gteborg brjat
samarbeta och tittat p mjligheten
att starta p flera stllen. Vi tror att El
Sistema r ett stt att arbeta mot
segregation, fr integration och interkulturell dialog. Det handlar inte om
att de som inte r etniskt svenska ska
integreras i det svenska samhllet,
utan det handlar om hur vi tillsammans ska kunna leva. Om vi startar
El Sistema p flera stllen i Gteborg
s lr man sig om varandra och p det
sttet arbeta mot segregationen.
Under det senaste ret har det startats El Sistema p ytterligare tv
stllen i Gteborg, p Hisingen och i
Kortedala/Bergsjn. Nsta hst
hoppas man kunna starta ett i

-BLADET

13

Centrum ocks. ven i vriga

Sverige och Norden har man inspirerats av satsningen i Hammarkullen.
Nu vill man starta El Sistema p
cirka tjugo stllen runt om i Norden.
Det finns ocks El Sistema i
Skottland och p flera stllen i
Latinamerika och USA och det brjar
hnda saker i vriga Europa nu ocks.
Hon r lite frvnad ver att detta
har blivit s stort, s snabbt.
Mycket uppmrksamhet
Men det r en s bra grundtanke
och har ftt s fin kritik verallt dr
det har startat. Man r vldigt stolta i
Sverige ver att det hnder hr. Och
eftersom vi har ett s fint samarbete
med Gteborgs symfoniska orkester
och Gustavo Dudamel s blir det
mycket publicitet. Jag tror ocks att
det ger mycket uppmrksamhet fr att
det hnder hr i Hammarkullen, att vi
r frst ut. Ofta r det ju trkigheter
som rapporteras i media hrifrn och
nr det r ngot positivt s blir mnniskor vldigt intresserade av det.
De allra flesta barnen r frn
Hammarkullen och vriga delar av
Angered men det kommer barn ocks
frn andra delar av Gteborg.
Vi har El Sistema fem dagar i
veckan och det r orkester tre dagar
och kr tv dagar. Och vi har nstan
alla instrument som finns i en symfoniorkester hr. Vi har fiol, altfiol,
cello, kontrabas, fljt, klarinett, trumpet, trombon, tuba och olika typer av
slagverk, berttar Johanna Ericsson.
Brjar tidigt
Det blir ganska mycket repetitioner,
en del barn deltar alla fem dagarna i
veckan. I Venezuela gr barnen sex
dagar per vecka.
Orkar de s orkar nog vra barn
ocks. Jag tror att barnen mr bra av
regler och av kontinuitet, att man fr
gra saker ofta. De mr bra av att
arbeta i grupp men det kan ju ocks
vara problematiskt, det kanske krver
att man mste anstrnga sig och lyssna p andra. Jag tror p att El Sistema
gr s att vi blir bra mnniskor och att
vi anvnder oss av tiden d barn r
ganska pigga. Vi brjar redan klockan
ett och med de yngsta barnen har vi
verksamhet p frmiddagarna istllet
fr att brja klockan sex som mnga
andra aktiviteter gr. Fr framtiden
hoppas vi att kunna utveckla verksamheten och stanna kvar hr. Det
arbetar jag dygnet runt med.

Foto: AVIN ZAKI

STOLT LEDARE. El Sistema i Hammarkullen har lockat fler barn n

vad Johanna Ericsson vgade hoppas p.
El Sistema har ftt mycket uppmrksamhet. Det har skrivits mycket
i tidningarna, mnga musiker har
kommit hit och mnniskor frn hela
Norden vill beska verksamheten.
I brjan var jag vldigt rdd fr
hur all uppmrksamhet skulle pverka barnen. S jag brjade vldigt frsiktigt och valde ut de media som fick
komma. Men sedan mrkte jag allteftersom att frldrarna blev mer
trygga och att barnen blev vana med
att det kom mycket folk.
Strker Hammarkullen
S vi har kunnat ka med tiden
men jag har hela tiden varit noga med
att titta p allt som skrivs om oss och
alla bilder som tas. Jag kontaktar alltid de som varit hr och ber att f
materialet innan de trycker det.
Nr man fr s mycket positiv

uppmrksamhet s tror jag att det

strker Hammarkullen och det strker
Angered. Jag tror att det r viktigt att
vi nr ut med allt fantastiskt som
finns att erbjuda i den hr delen av
staden. Det kommer mnga knda
personer hit och man kan fundera
ver hur det pverkar barnen. Jag tnker s hr att det r viktigt att lra barnen att st med bda ftterna p jorden. De ska tnka att vi r de viktigaste, vi r El Sistema i Hammarkullen, och de som besker kommer
fr att vi r viktiga. Det spelar ingen
roll om det r kronprinsessan eller
grannen som kommer, alla vi r lika
viktiga, vi r alla mnniskor.
AVIN ZAKI
BAHAR AHMED
DINO JAVANMIRI

14

-BLADET

BARA P PAPPER. Angereds Nrsjukhus skulle ha varit invigt enligt planerna. Men n finns
bara ritningen p byggnaden som kommer att bli 17 000 kvadrameter stor och kosta 500 miljoner.

Nrsjukhuset
tre r frsenat
I r skulle Angerds Nrsjukhus
egentligen varit frdigt. Men det
r fortfarande lngt kvar till
byggstart.
Det r sjlva byggnaden som
r frsenad. Verksamheten hller
vi p att bygga upp. Redan nu
finns gynekologi, barnmedicin
och mycket mer, frklarar Hkan
Werner Linnarsson, ordfrande i
bde hlso- och sjukvrdsnmnden Nordost och i SDN Angered.
Planerna p ett nrsjukhus har
funnits i mnga r. Senast 2011
skulle den nya byggnaden vara
klar. Men inget har hnt.
Det beror p olika saker. Det
senaste r detaljplanen. Fr att f
bygga mste det finnas en detaljplan. Den kan inte tas om inte alla

inblandade skriver p ett avtal.

Men fretaget som ger marken
dr sjukhuset ska byggas har slts
och gtt i konkurs. S det har inte
funnits ngon som kunnat skriva
p. Men det r viktigt att sga att
verksamheten finns p flera stllen
i Angerds Centrum och nu ska vi
ocks hyra gamla arbetsfrmedlingen.
Sjukare i Angered
Bakgrunden till att sjukhuset en
gng brjade planeras r ohlsan.
Sjukdomarna r fler i nordstra Gteborg n p andra stllen.
Frutom att man r sjukare s sg
vi att det fanns mindre sjukvrd,
frre vrdcentraler, lkare och
sjukskterskor. Borde det inte
finnas mest sjukvrd dr folk r

sjukast? Vi brjade fundera p vad

vi kunde gra. Frst frskte vi f
hit lkare frn Sahlgrenska men
dom sa nej. Sedan frskte vi frstrka vrdcentralerna men de
hade svrt att f personal. D brjade vi med projektet som blivit
nrsjukhuset. Dit sker sig vldigt
mnga, duktiga specialister, sjukskterskor och underskterskor.
Nr man startade barn och ungdomsspecialistcentrumet hr hade
man pengar till tre barnlkare,
men man fick s bra skande s
man anstllde fem. Vi kunde inte
sga nej till dem s vi fick lsa
detta med ekonomin.
Tidigare fanns ingen barnsjukvrd i nordost.
Det fanns ingen smrtmedicin,
lungmedicin eller gynekologi hel-

-BLADET

15

ler utan vi fick ka in till

Sahlgrenska.
Ett annat motiv till nrsjukhuset
var att man rknade med att det
skulle avlasta Sahlgrenska. Ett
litet sjukhus borde vara billigare
och effektivare n ett stort och drmed skulle det inte kosta lika
mycket.
Hkan Werner Linnarsson
berttar att man frn brjan trodde
att hlften av patienterna p nrsjukhuset skulle vara sna som
tidigare kt till Sahlgrenska. Den
andra hlften skulle best av patienter som tidigare inte skt vrd.
Mnga har inte ftt hjlp
Men det visade sig att 90 procent inte ftt hjlp tidigare. Det r
naturligtvis bra att vi upptcker
sjukdomar och kan bota eller lindra. Det gr skillnad och det rddar
liv. Men samtidigt blir det mycket
dyrare. Om patienter ker hit istlllet fr till Sahlgrenska r det
samma pengar. r det nya patienter blir det nya pengar. Men det r
det vrt.
Vi sg att mnniskor hr dr i
Foto: ALI SHATI
sjukdomar som gr att bota. Det
BTTRE
HLSA.
Hkan
Werner
Linnarsson
tror
att
sjukhuset
accepterar vi inte i biltrafiken. Dr
kommer att betyda mycket fr Angered.
finns en nollvision. Vi betalar 1,5
miljon fr varje mnniskoliv vi sjukhuset innebr att fler kommer emot att man fr hjlp knner man
kan rdda. D r det vrt att inves- i arbete.
sig friskare. Flera saker kommer
tera i nya vgar. Men bara i Gun Sedan betyder det mycket sta- att betyda mycket fr Angered.
nared dr det rligen 20 kvinnor tusmssigt och mycket fr handeln. Sen blir det ju fler jobb nr vi
fler i hjrtkrlsjukdomar n i
Nr nrsjukhuset r fullt utbyggt bygger.
genomsnitt i Sverige. Varfr lter rknar man med att det kanske
I november tog regionstyrelsen
vi det ske?
kommer 150 000 patienter per r. ntligen ett beslut om pengar till
Dom kommer att ka till sjukhu- bygget. Det kan innebra att byggSkapar nya jobb
set och frn sjukhuset. Alla naden kan bli klar 2014.
Ett sjukhus kommer att betyda kommer inte sjlva utan med sin
Det r frhoppningen. Men vi
mer fr Angered n bara bttre familj, kanske 400 000 mnniskor mste frst f ett bygglov och det
hlsa.
som annars hade kt till stra verklagas. Och d kan det ta flera
Tidigare har man sagt att om sjukhuset kommer att beska r. Men vi tror inte ngon kommer
man r fattig s blir man sjuk, men Angered. De gr frbi affrer nr att verklaga fr de flesta vill ha
det r ocks sant att nr man r de kommer hit och nr de gr hem. sjukhuset, tror Hkan Werner
sjuk s kan man bli fattig. Om vi Det kan ge mer handel, och fler Linnarsson.
botar sjukdomen kanske man jobb. Och tryggheten att det finns
orkar ska jobb och kanske orkar sjukvrd vet vi r vldigt viktigt.
ALI SHATI
jobba. Man blir anstllningsbar. Vi
Om man inte tror att man f
HANEEN HASSOUN
kan hindra att folk blir arbetslsa hjlp blir man sjuk. Tror man drSIBEL YLDIRIM
fr att de r sjuka. Jag tror att nrMINGLIAN JIANG

16

-BLADET

Foto: MEHTAP BOYAR

MER N KAMP. I Angereds Boxningsklubb r det inte bara boxning som lrs ut

En klubb fr
mer n boxning
Angereds Boxningsklubb, ABC,
satsar p en meningsfull fritid t
ungdomar. Men visionen r
strre n s. Helga Valdemarsdottir r ordfrande och jobbar
lika mycket med att knyta kontakter med hela samhllet.
Det r framfrallt killar som
kommer till lokalen. Vrt fokus
ligger p barn och ungdomar. Vr
lokal fungerar som en fritidsgrd
och det finns ju inte s mnga
fritdsgrdar hr.
Klubben har funnits i 28 r. 300
ungdomar under 20 r r engagerade och hon ser verksamheten som
en fritidsgrd.
Jag tror att det r en bra mtesplats fr unga. Det r viktigt fr

dem att f mta bra vuxna i sin

vardag och vi har vrldigt mnga
vuxna som r med.
ABC r inte bara en boxningsklubb. Freningen hjlper ven till
med vardagsproblem. Det kan
handla om lxhjlp, kontakt med
socialen, kontakt med lkare. Det
r viktigt att det finns en bas med
vuxna som r med och att det finns
aktiviteter fr barn och vuxna.
Teknik och kontakter
Vr krngrupp r ungdomar
och vi satsar mest nr de r sm
och det r fr att tekniken ska sitta.
Vi satsar p grunden.
Som ordfrande arbetar Helga
med att knyta kontakter. Klubben
samarbetar med universitetet, Bl

Stllet och vrldskulturmuseet.

Helga har ven brjat jobba med
nringslivet.
Vi frsker vara s breda som
mjligt. Vi har en uttalad vision
frn styrelsen att nr vra barn och
ungdomar kommer till klubben
ska de knna att, oavsett om du
vill bli Sveriges bsta boxare eller
rrmokare, lkare eller filmstjrna, s ska det finnas alla kontakter.
Senaste kontakten var filmfestivalen och arabiskt tema.
ABC har stora planer och vill ha
strre lokaler fr att ka motionsverksamheten och man tnker
arbeta ven mer med vuxna. Nu
har Helga brjat med fyspass fr
mammor. Mammor kan trna helt
gratis p sndagar.

-BLADET

17

Jag r mamma sjlv och man

sitter i sandldan och diskuterar.
Det finns egentligen tv problem,
vissa har svrt att g ner i vikt efter
graviditeten och andra gr ner
snabbt i vikt men har inga musker.
Det r tungt att vara mamma, man
ska bra barnet, kassar med mera
och behver styrka, armmuskler,
ryggmuskler och magmuskler fr
att inte ha snder sin kropp. Jag
tnkte att vi fr kra ngra fyspass
och s brjade det.
Tvlar inte lngre
Sjlv brjade Helga boxas nr
hon var 29 r och hon gjorde det
fr att hon behvde trna och
tyckte det var jttekul. Hon har
tvlat vid flera tillfllen men inte
lngre, man fr inte tvlingsboxas
nr man r ver 34.
Fr Helga r det ocks en sjlvklarhet att vara feminist.
S lnge vi lever i ett samhlle
dr kvinnor gr den strsta delen av
allt arbete, fr minst betalt, ger
minst, och inte kommer vidare,
Foto: TANIA MONTAO
med allt sexualiserat vld s mste
ENGAGERAD. Helga Valdermarsdottir har mnga uppdrag.
man frska arbeta mot det och
frska skapa ett jmlikt samhlle.
mycket mer tyngd p det, det r en vill flytta fokus lite, rdet borde
S klart man r feminist.
Helgas ml r att ABC ska vara av frgorna jag driver i integra- kanske heta anti-segregationsrdet
en stabil bas fr barn och ungdo- tionsrdet. Samhllet gr ju t ett istllet.
Vi har en vldigt segregerad
mar i Angered. Ungdomar saknar helt annat hll, nu mste man vlja
stad
och kommunen har jobbat
nr
man
r
tolv
r
vad
man
ska
bli
std och kontakter frn skolor och
nringslivet. P ABC kan man f nr man r vuxen vilket r omj- mycket med detta men utvecklingdet. Hon tnker arbeta i klubben s ligt. Sedan har man f mjligheter en har gtt t helt motsatt hll. Jag
vet att man har satsat mycket
att ndra sig.
lnge det gr.
pengar i olika projekt men det blir
inte rtt i alla fall. Nu vill man ha
Rd fr integration
Med i styrelsen
inspel frn olika mnniskor. Jag r
Just
Gteborgs
rd
fr
integraHelga sitter ocks i styrelsen fr
dr som individ inte som represention
och
samhllsgemenskap
r
ett
Folkhgskolefreningen i Angerd.
tant fr ngon organisation. Jag
annat
uppdrag
Helga
har.
Det r spnnande. Jag visste
Det r en vldig blandning av snor ider av alla jag trffar i
att jag hade vldigt mycket att
folk
dr. Chefer frn nringslivet Angered, frn folk i boxningsgra nr jag tog uppdraget. Jag var
och
kommunala bolag, forskare klubben, folkhgskolan och andra
tydlig med att det r ett lngsiktigt
och
andra.
Mlet r att komma frldrar. Jag frsker f s mnga
engagemang, att jag inte ska sitta i
tv r och leverera massor. Jag med ider om vad man ska gra t ider som mjligt.
tnker komma in i det hr lite segregationen. Vi har haft mycket
TINA CORAP
lngsamt. Men jag tycker det r diskussion om ordet integration,
MEHTAP
BOYAR
det
fr
det
att
lta
som
om
folk
i
jttespnnande. Folkbildning och
TANIA MONTAO
att utbilda sig nr man r vuxen r frorten inte vill vara en del av
MARYAN
HASSAN
samhllet.
Men
det
r
inte
sant.
Vi
mycket viktigt. Det borde lggas

18

-BLADET

En expert p att
prata om problem
Claus Christensen arbetar p
behandlingsenheten i norr som
r en ppenvrdsenhet fr mnniskor som har missbruksproblem och narkotikaproblem i en
eller annan form.
Vi arbetar med vuxna som r
ver 18 r. De flesta som kommer
hit r mellan 25 och 35. Men man
kan vara ldre ocks, vi har folk
hr som r 60 r, berttar Claus
Christensen.
Han r socionom, precis som
vriga som jobbar p enheten, frutom en sjukskterska. Socionomerna har olika vidareutbildningar inom terapi och samtal. P
behandlingsenheten jobbar man
just med samtal.
Brja med problemet
Vi kan bara prata, vi kan inte
ordna bostder eller arbete och
snt. Det finns andra myndigheter
som jobbar och hjlper till med
detta. Men vi kan vara med i processen. Vi pratar och frsker f
mnniskor att prata med oss om
sina eventuella problemen. Man
lser inte allt med prat, det mste JOBBAR MED NARKOMANER.
finnas lite verkstad ocks, man samtalet som metod.
mste gra nnting. Men alla
behver brja med att frska reda dom som kommer hit. De flesta
ut vad som r problemet. Och har kontakt med socialtjnst, sjukvems r det?
vrd, psykiatrin eller kriminalvrBehandlingsenheten r en del av den om de har suttit i fngelse.
den ppna narkomanvrden i
Bland dem som besker behandGteborg. Det finns fler sna lingsenheten anvnder de flesta
enheter. Frutom i Norr ocks p cannabis och amfetamin.
Hisingen, i Centrum och i Vster.
Men ocks alkohol. Alla
Vi jobbar ven med andra anvnder alkohol fast vi jobbar
myndigheter om det r bra fr inte med just det problemet.

Foto: VIAN AMIN

Claus Christensen anvnder

Samtalen r i regel frivilliga
men vissa har dmts i domstol att
g i behandling. De flesta som
besker enheten kommer frn
Angered eller Kortedala. Vissa
terkommer i mnga r medan
andra bara kommer ett par gnger.
Har man problem med narkotika ser det vldigt olika ut. Vissa
tar sig igenom det ganska ltt men

-BLADET

andra fastnar av olika anledningar

i ett beroende. En del behver
mycket mer hjlp n vad vi kan
erbjuda hr, kanske ka i vg p ett
behandlingshem. Men mnga
kommer och gr. Vissa gr ett tag
frsvinner och kommer tillbaka
sen.
I Hjllbo finns en annan enhet,
Fenix, som ocks jobbar med narkotikaproblem.
Prata fritt
De som gr till Fenix kan
ocks komma hit. Vi trffar personalen dr men jobbar inte ihop.
Fenix jobbar efter det som kallas
tolvstegsprogrammet. Hr jobbar
vi mer individuellt, fljer inget
fast program.
Till behandlingsenheten kommer man fr att trffa en person
som man kan prata fritt med.
Jag lyssnar hur de stller upp
problemet. Sen frsker vi titta p
om det finns nnu fler problem.
Missbrukar ngon droger har han
kanske svrt med relationer, ekonomi eller jobb. Man mste
bestmma vad som mste lsas
frst. Allt hnger ihop. Det r vldigt svrt att sluta med ett missbruk om man till exempel inte har
ngonstans att bo eller ngot att
gra p dagtid. Man r heller
aldrig ensam utan finns i mnga
sammanhang. Vilka r bra och
vilka r dliga? Kanske har ngon
varit med om saker, misshandlats
eller skadat andra och sig sjlv.
Detta r ett stlle dr man pratar
och reflekterar ver sin situation,
frklarar Claus Christensen.
Mnga beskare
Det r mnga som besker
honom under ett r. En del
terkommer ofta, andra gr det
inte.
Vissa tycker inte att detta r
ngon hjlp. De tycker inte om att
prata utan de vill ha annan hjlp.
Andra kommer regelbundet p
samtal och gr inget annat. Ngra

frsker skaffa ett jobb och vissa

har inget eget boende. D kan vi
hjlpa till med kontakter via socialtjnsten och boendeenheten.
Det r i regel inte ltt att erknna ett beroende.
Det tar tid. Vissa frsker lsa
sina problem med nn man knner, familj eller vnner. Ibland gr
det inte bra drfr att mnniskor
man knner kan tycka s mycket.
D kan man g till nn som inte
har nn sikt utan bara lyssnar och
frgar: Vad tnker du? Och nr
man har jobbiga problem kanske
man inte berttar allt fr familjen.
Men med mig kan man prata fr
det stannar hr. Vi ringer inte till
socialen och berttar. Om de inte
hller p att knarka ihjl sig fr d
mste vi naturligtvis gra ngot.
Ingen statistsik
Han har inte koll p hur mnga
som slutar knarka efter samtalen.
Nr de slutar s kommer de inte
tillbaka, det behver de heller inte
gra. Fr dom som r kvar kan
missbruket se annorlunda ut. Vissa
kan ha minskat sitt missbruk, andra
kanske har perioder de hller sig
helt rena men terfaller av olika
anledningar. S vi vet inte exakt hur
mnga som har slutat.
De som inte kan f hjlp hr
kan jag se till att de kommer till
vrdcentralen, socialen eller psykologen. Vi diskuterar ven lgenheter, hur vi kan hjlpa dem. Har de
skulder r det jttesvrt att f en
lgenhet, d mste man till socialtjnsten fr att f hjlp.
Svrt med behandlingshem
Det r mnga som behver in p
behandlingshem. Och mnga som
inte vill skulle behva komma dit.
Men det r inte ltt att komma
till ett behandlingshem. Det kostar
pengar det ska tas beslut. Vi kan
hjlpa till, jag kan till exempel
ringa till socialen och berttar om
personen s att de gr en utredning
och tar beslut. Allting handlar om

19

pengar. De kanske erbjuder Fenix

som r ett behandlingshem. Det
fungerar jttebra fr vissa, men
inte fr alla. Ingen verksamhet
passar fr alla. Man mste ha lite
tur, med vem man trffar och hur
behandlingen fungerar.
Vi hjlper till men det betyder
inte att de kommer in till behandlingshemmet. Det r socialtjnsten
som bestmmer.
Psykiska problem
Mnga som kommer hit har
psykiska problem och vill ha en
lkarkontakt. Varfr? Fr att de
kan f medicin. Men medicin hjlper en inte med lgenhet, med jobb
och skulder. Det hjlper inte heller
mot beroendet. Nr man slutar med
alkohol eller narkotika kan man f
psykiska problem fr att man mr
s dligt. D kan man behva
mediciner fr att kunna sova, fr
att man ska kunna ta. Problemet
r att det r vldigt svrt att f hjlp
av psykiatrin i dag. Det finns vldigt f lkare. De flesta jag trffar
behver ingen lkare men det finns
folk som r traumatiserade och har
varit med mycket som de inte kan
glmma. De behver hjlp.
Mnniskor r olika.
Goda rd
Claus Christensen tycker att alla
som p ngot stt missbrukar
ngot br ska hjlp.
Det finns mnga stllen att
ska hjlp p. Det finns problem
verallt i samhllet. Det r mnga
som har problem med alkohol,
mnga anvnder kanske marijuana
eller ngot annat. Jag trffar
mnga som anvnder narkotika
men nd klarar att skta sig. Men
den dagen ngon sger till dig att
du dricker fr mycket eller knarkar fr mycket d behver du
hjlp. D mste du g och prata
med ngon.
MERAL KIRDALL
VIAN AMIN

20

-BLADET

Abbe vill hjlpa

folket i Somalia
Nr Abdulahi Mohamed Ahmed
fick hra talas om svlten i
Somalia bestmde han sig fr att
gra ngot.
Han kontaktade vnner och
skolor fr att samla in pengar.
Jag har skickat mail till nstan
150 folkhgskolor frn norra till
sdra Sverige, sger Abbe, som
han kallas.
Han kommer frn Somalia och
r lrare p Gteborgs folkhgskola, bda i Biskopsgrden och
Bergsjn. Han undervisar i matte
och naturkunskap och har jobbat
dr i tio r.
Bra gensvar
I mailen beskrev jag situationen i Somalia. Dr finns mnga
barn och kvinnor som dr varje
dag. Jag skrev att folkhgskolorna
har en tradition av att hjlpa fattiga mnniskor i Afrika, i Asien och
Latinamerika och drfr r det
viktigt att vi stller upp och hjlper Somalias barn. Jag berttade
att vi hade kontakt med Rda
Korset och att de hade lovat att
skicka vidare pengar som vi samFoto: HAWA MOHAMED
lade in frn alla folkhgskolor. Jag
TOG
INITIATIV.
Abbe
Mohamed
Ahmed
skrev
brev
till alla folkhar ftt mycket respons frn folkhgskolor fr att hjlpa Somalias svltande folk.
hgskolor, frn Stockholm till
Karlskrona i sdra Sverige och Somalia.
Somalia plgas av torka och
alla har gjort en massa olika aktiHan har ftt mycket respons frn svlt, tusentals barn och kvinnor
viteter fr att samla in pengar.
mnga folkhgskolor i Sverige. dr p grund av brist p mat och
Jag vet att det inte finns en Bland annat frn Folkhgskolan i vatten. Men Abbe menar att svlregering som fungerar och inte Angered som ordnade ett stormte ten i Somalia egentligen inte handorganisationer som kan hjlpa till dr Abbe pratade om situationen i lar s mycket om brist p mat och
inne i landet. Det r ett stort ansvar Somalia.
vatten.
fr alla somalier att stlla upp fr
Somalia ligger i en tropisk
Mnga folkhgskolor har gjort
att hjlpa sitt folk. Drfr r jag en massa olika aktiviteter fr att milj. Dr kan man odla mat varje
engagerad i att samla pengar till samla pengar, berttar Abbe.
dag, det finns mycket resurser i

-BLADET

21

landet, bde jordbruk, boskap och

fisk men svlten i Somalia beror
p konflikten dr som har pgtt
nstan 20 r. Konflikten beror p
att det finns olika klaner i landet
som strider om makten. Dr finns
ocks andra aktrer, som Etiopien,
och USA, som inte vill att Somalia
ska bli ett land med stabilitet. Det
finns mnga olika orsaker till svlten, det handlar inte bara om mat
och bristen p mat.
Behver stabilitet
Han menar att det inte hjlper att
bara skicka pengar och mat till
Somalia.
Jag skulle vilja sga att det inte
hjlper att bara skicka pengar och
mat i Somalia.
Somalia behver inte mat och
vatten - dr finns mycket mat. Det
finns ett behov av att skapa stabiFoto: SUSANNE SPIIK
litet s omvrlden mste hjlpa FRSLJNING. Av konstverk och loppisprylar gav mycket
Somalia att bli fritt. Om Somalia pengar.
blir fritt s saknas inte mat.
Somalia behver bara stabilitet.
NABILA BAMUKHTAR
HAWA ABDIRAHMAN
MOHAMED SAID

Fakta

n Somalia p Afrikas horn r

ett av de mest krigsdrabbade
lnderna. Under det kalla kriget
var det strategiskt belgna
Somalia en bricka i spelet mellan USA och Sovjetunionen.
Sedan 1991 har landet fallit
snder i strider mellan klanmiliser och sttt utan en fungerande regering eller statlig frvaltning. Piratverksamhet har
blivit den mest lnsamma
inkomstkllan och islamistiska
miliser, misstnkta fr koppling
till al-Qaida, har ftt allt strre
inflytande.
Klla: Landguiden,
www. landguiden.se

Stormte samlade
in 12 000 till Somalia
Trots kort varsel organiserade
deltagarna ett lyckat stormte
som gav 12 000 kr till Somalia!
Kursdeltagarna p Folkhgskolan
i Angered lyckades samla ihop
12 000 kronor fr att hjlpa det
drabbade folket i Somalia. Genom
frsljning av mat, prylar och lottter fick vi ett gott resultat. Det var
en lng k till Nabila Bamukhtar
frn Hjllbokursen som gjorde
hennatatueringar. Flera hade bakat
och lagat mat hemma och tagit
med sig. Det fanns allt frn somalisk sambousa till svenska krleksmums. Det bjds p musik av
bland andra Homera och Dino.
Idn till insamlingen kom frn
Abdullahi Abbe Ahmed, lrare
p Gteborgs Folkhgskola. Idn

frdes vidare till kursrdet som

bestmde sig fr att vara med.
Grdstenskursen mlade tavlor
och andra konstverk. Hammarkullekursen ansvarade fr mat,
fika, lotterier och insamlingsbssorna medan Hjllbo stod fr loppisen.
Den fjrde oktober samlades vi till
ett stormte. Mtet blev mer som
en fest dr alla var glada och engagerade.
Abbe kom till mtet fr att frelsa och visa en dokumentr film om
Somalia.
Efter frelsningen hade vi lottdragning med fina priser.
Som avslutning sjng kursdeltagaren Homera en lt som heter Heal
the world.

22

-BLADET

Foto: KELVIN BANYE

EFTER MATCHEN. Alla samlas fr att att se till att stunden frevigas.

En givande Sydafrikaresa
Jag har gtt en kurs som handlar om Sydafrika historia, ekonomi, utvecklingsarbete och de
globala klimatproblemen. Jag
var i Sydafrika under sex veckor
p studiebesk.
Jag beskte olika frivilligorganisationer som jobbar med landsbygdsutveckling, jordbruk, politiskt pverkansarbete, barn och
ungdomar och mycket annat. Jag
bodde i Kapstaden och jobbade
dels med Sikhula Sonke som r en
facklig organisation fr lantarbetarkvinnor och dels med ungdomsprojekt.
Min resa till Sydafrika har varit
jtteintressant, spnnande och
givande. Att jag satsat p globala
utvecklingsfrgor beror p att jag
tycker det r viktiga frgor och att

alla borde lra sig mer om detta.

Resan till Sydafrika kommer
alltid att finnas kvar i mitt minne.
Att vga ka till ett annat land ger
kunskap, utbyte och erfarenheter
som man kan dela med andra. De
finaste med resan r att man fr en
helhetsbild av hur mnniskor lever
i en annan kultur. Genom denna
resa har jag frskt pverka och
gra ndring fr andra mnniskor.
Jag sjlv har varit glad, tacksam
och uppskattat mina kolleger fr
deras insatser under min vistelse i
Sydafrika. Jag tycker att det r bra
att det finns mnniskor som vill
jobba med utvecklings- och
bistndsarbete runt omkring
vrlden. Under min resa har jag
utvecklats mycket t.ex. lrt mig
hur jag bemter andra mnniskor

p olika stt.
Mngfaldstnkandet kom till
mig nr jag trffade folk i bostadsomrden, p gatan, p bussen
eller i staden och hur jag ltt kunde
f kontakt med mnniskor. Att jag
har delat med mig av min sociala
kompentens, mina tankar, min
identitet, mina erfarenheter med
andra mnniskor som lever i fattigdom, var mycket speciellt fr mig.
Under denna resa frstod jag hur
fattiga mnniskor klarar av dagens
globala utmaningar under svra
situationer. Jag tar med mig mnga
underbara minnen till Sverige om
hur mnniskor kmpar fr sin
verlevnad och nd och har sdan
livsgldje.
KELVIN BANYE

-BLADET

23

ppet hus i Hjllbo

I september hade vi ppet hus i
vra fina, frscha och nya lokaler i Hjllbo. Det var mnga som
kom in och tittade p vra lokaler. Vi fick en invigningsblomma
av Arabiska Bokstavscentret.
Det var ett tiotal som kom och
anskte till nsta termin. Vi bjd
p kaffe, te och kaka och Dino
spelade piano. I ett klassrum hade
vi en utstllning med tittskp ver
Angered som vi hade gjort frn
brjan av terminen. Man kunde se
ett bildspel som vi visade. Det var
mnga deltagare hr. Skolans styrelse medverkade ocks till dagen.
Alla deltagare trivs i vra nya
Foto: SARA SIMMO
lokaler.
FRSCHA LOKALER. Som visades upp fr anhriga och
AISHA SEMO andra.

Islamofobi handlar inte om islam

Punktligt och med resvskan p
slp ntrade Mattias Gardell,
professor i religionshistoria, scenen p Bl Stllet. mnet var
islamofobi, vilket ven r titeln
p hans bok frn 2010.
Gardell inledde med Sverigedemokraternas bild av Sverige
som det homogena landet som nu
ftt harmonin frstrd p grund av
invandringen.
Om vi bara blev av med invandrarna skulle harmonin terstllas
och folkhemmet komma tillbaka.
Det r lgn, konstaterade Mattias
Gardell och visade genom exempel p judarnas och romernas situation i Sverige att det inte var frrn p 1960-talet man gavs medborgerliga rttigheter.
Idag r det muslimerna som
demoniseras. Gardell ppekade att
under 1950-talet och trettio r
framt talade vi inte om muslimer

utan om nationaliteter, turkar,

jugoslaver och s vidare. Det kalla
krigets slut gjorde att vi behvde
en ny fiende och muslimen steg
fram som ett hot.
Hur kunde det bli s hr,
undrade Gardell retoriskt och
inledde en historisk expos fr att
visa vrt nedrvda tankegods.
Enligt statistiken finns 400 000
muslimer i Sverige. Av dem kan
man rkna med att 10-15 procent
r utvande muslimer och att 25
procent r medlemmar i en frsamling. nd r uppfattningen att
muslimer skulle vara, fr att
anvnda Gardells ord, unikt religionsstyrda.
Antimuslimska hemsidor citerar koranen som ett bevismaterial
och det blir som nr Fan lser
bibeln. Den som sger ngot annat
frvntas ljuga.
Kontentan blir att islamofobi inte
handlar om islam och muslimer

utan om inlrda frestllningar.

Vi skapar aversion mot mnniskor genom traderade kunskaper,
det vi alltid har hrt och drmed
vet, konstaterade Gardell.
En annan komplikation r de bilder vi matas med. De flesta terrorbrott r inte muslimska. De flesta
krigen pgr mellan mnniskor av
samma religion. Bilden av till
exempel buddhismen som en fredlig religion motsgs av det faktum
att de kommer p tredje plats ver
folk i krig.
Tiden gick fort och den fullsatta
lokalen var laddade med frgor och
kommentarer. Bara ngra f hanns
med innan det var dags att bryta.
Mattias Gardell var tvungen att
hinna till tget, men han lovade att
komma tillbaka- och d fr tre
timmars frelsning och diskussion.
SUSANNE SPIIK

24

BLADET

Studera i Angered
Allmnna kurser
Glokala samhllsstudier
Lngd: 1 4 r
Kursstart: augusti/januari
Plats: Hammarkullen, 031-331 99 00
Kursen vnder sig till den som vill engagera sig i freningar, folkrrelser och i samhllet.
mnesvergripande temastudier. Kursen ger allmn
folklig bildning samt kan vid genomfrd kurs ge
grundlggande behrighet fr hgskolestudier.
Man kan studera ett eller flera r. Varje termin har en
srskild inriktning:
Individ - makt Terminen tar avstamp i den personliga vardagen. Arbetsliv, familjejuridik, konsumentfrgor, hemmaekonomi och bostad.
Rttvisa och marknad Studier av ekonomi och politik. Pgende frndringar lokalt och globalt.
Freds- och konfliktkunskap Studier av konflikter,
ickevldsmetoder och fredsarbete.
Levande demokrati Demokratiska processer lokalt,
regionalt och globalt.
Internationell solidaritet Studier av relationer melllan nord och syd. Hur ser vrldsordningen ut och varfr?
Glokal milj Lokala och globala lsningar p miljproblemen. Vra egna attityder och hur vi handlar.

Media och samhlle

Lngd: 1 4 r
Kursstart: augusti/januari
Plats: Hjllbo, 031-331 99 01
Kursen vnder sig till dig som vill kunna frst,
pverka och skriva om samhllsfrgor lokalt och globalt. Vad tas upp i media och varfr?
mnesvergripande temastudier som kan ge
grundlggande behrighet. Redovisningsformen r
Folkhgskolefreningen i Angereds tidning FiA-bladet.

Vi kan utrtta ngot

hr tillsammans

Profilkurser
Bild och Form
Lngd: 1-2 r
Kursstart: augusti/januari
Plats: Grdsten, 031-330 25 53, 331 33 34
En frberedande konstnrlig utbildning i mleri,
teckning/kroki, skulptur och keramik. Arbetet sker
tematiskt utifrn skolans ideologi och profil.
Inriktningen r samhllet i samtiden och konstens roll
i den. Det r ocks mjligt att g profilkursen
Konstnrligt projekt som ger en frdjupning kring ett
projekt inom mleri, digitalt foto, skulptur, video,
dokumentrfilm med mera. Studierna r processinriktade.

The Music College

Lngd: 1 r, heltid
Kursstart: augusti
Plats: Hammarkullen, 031-48 34 44,
En ettrig kurs fr den som vill jobba med musikproduktion, bli professionell musiker eller ska till
hgre musikutbildning. Den riktar sig till den som
sysslar med exempelvis elektronisk musik, hiphop,
R&B, DJ, folk- och vrldsmusik, rock eller hrdrock. Handledare r profesionella musiker frn olika
genrer.
Kursen genomfrs i samarbete med Hgskolan fr
scen och musik.

Folkbildning Freningen Stdntet

Lngd: 1-4 terminer, hel- eller deltid
Kursstart: augusti/januari
Plats: Hammarkullen, 031-331 21 79
Kurs fr kvinnor frn hela vrlden, boende i Angered.
Kultur och samhlle-demokrati, konsumentkunskap,
folkhlsofrgor med mera.
Kursen genomfrs i samarbete med Freningen
Stdntet.