tgrder mot

radon i bostder

Vi utstts alla fr strlning

Till strsta delen kommer strlningen frn radioaktiva mnen
i vrldsrymden, marken, byggnadsmaterial i bostaden, vatten
som anvnds i hushllet samt den egna kroppen. De flesta
mnniskor fr den strsta strldosen av radon i bostaden.
Denna radonhalt kan vara s hg att den behver snkas fr
att inte utgra en risk fr hlsan.
Radongas mts i becquerel per kubikmeter (Bq/m3) luft.
Radongashalten uppskattas vara cirka 100 Bq/m3 i genom
snitt i svenska bostder, ngot hgre i smhus och ngot
lgre i flerbostadshus.
I den hr broschyren finns information om de vanligaste
metoderna att snka radonhalten i befintliga hus. Vi vill ocks
ge ngra tips om frebyggande tgrder till den som ska
bygga nytt hus.
Tnk p att bilderna i broschyren r principskisser. Mer
detaljerad information finns i litteratur och i information p myn
digheternas webbplatser. Ls under rubriken Mer information.

Om radon

VAD R RADON?

BYGGHERRENS ANSVAR

Radonet i vra bostder kommer frn radium-226, ett

radioaktivt grundmne som finns allmnt i naturen.
Dess atomkrnor snderfaller utan yttre pverkan
och delgasen radon bildas. Radonet snderfaller i
sin tur till radondttrar, som bestr av radioaktiva
metallatomer. Vid snderfallen utsnds joniserande
strlning (alfa-, beta-, respektive gammastrlning).

Byggherre kallas den som fr egen rkning utfr eller

lter utfra byggnadsarbeten eller vissa andra arbeten.
Vanligtvis r det fastighetsgaren som r byggherre.
Det r byggherren som ansvarar fr att de byggtgrder som utfrs uppfyller de krav som gller
enligt plan- och bygglagen eller freskrifter och
beslut som har meddelats med std av den lagen.
Byggherren har ocks ett ansvar fr arbetsmiljn p
byggarbetsplatsen.
Kommunerna kan lmna ytterligare information
om byggherrens ansvar.

HLSORISKER

Radondttrar fastnar till en del i luftvgarna, dr de

snderfaller och snder ut bland annat alfastrlning.
Strlningen kan skada cellerna i luftrr och lungor. Bor
man under lng tid i ett hus med hga radongashalter
riskerar man att drabbas av lungcancer. ven lga
halter kan med tiden leda till lungcancer, men d r
risken betydligt mindre. Att bo i radonhus r srskilt
riskabelt om man r rkare. ven passiva rkare lper
en frhjd risk att drabbas av lungcancer av radon.
BESTMMELSER

Enligt Socialstyrelsens allmnna rd om tillsyn enligt

miljbalken radon i inomhusluft SOSFS 1999:22 (M),
anges riktvrdet fr befintlig bebyggelse till 200 Bq/m3.
Den kommunala nmnden fr hlsoskydd kan drmed krva att fastighetsgaren snker radongashalten
till en niv som inte verstiger riktvrdet. Man br
dock frska snka halten till s lgt vrde som mjligt.
Enligt Boverkets byggregler, BFS 2011:6, fr radongashaltens rsmedelvrde i en ny byggnad inte verskrida 200 Bq/m3 i rum dr personer vistas mer n
tillflligt.
Fr radon finns det ocks ett grns- och riktvrde
fr otjnligt dricksvatten p 1 000 Bq/l. Se Livsmedelsverkets freskrifter SLVFS 2001:30 om dricksvatten fr
strre anlggningar, och Socialstyrelsens allmnna
rd SOSFS 2003:17 om frsiktighetsmtt fr dricks
vatten fr sm anlggningar och brunnar.

RADON I MILJKVALITETSMLET
GOD BEBYGGD MILJ

tgrder mot radon i bostder r viktiga fr att uppn

det nationella miljkvalitetsmlet God bebyggd milj.
Mlet innebr bland annat att mnniskor inte fr
utsttas fr skadliga luftfroreningar, kemiska mnen,
ljudniver och radonhalter eller oacceptabla hlsooch skerhetsrisker.
MTMETODER

Mtningar av radonhalten r en frutsttning fr att

kunna gra effektiva tgrder fr att minska radon
halten. Innan mtningen grs br det kontrolleras att
husets ventilationssystem fungerar som det r avsett.
Radongashalten kan variera kraftigt svl under
dygnet som frn dygn till dygn. Drfr br mtningar
ske med ngon av de mtmetoder som anges i Strlskerhetsmyndighetens metodbeskrivning.
r det aktuellt att mta? Rdgr med kommunens
milj- och hlsoskyddskontor. Kontroll av ventila
tionssystemet kan utfras av en certifierad funktions
kontrollant. En frteckning ver riksbehriga funk
tionskontrollanter finns p Boverkets webbplats
www.boverket.se.

FRENKLAD SNDERFALLSKEDJA FR URAN-238

*
*

URAN-238

RADONDTTRAR (RnD)

*
*

*
*

*
*

RADIUM-226

RADON-222 (Rn)

STABILT BLY

RADONKLLOR

radonhalt kan orsaka hgre radonhalt i inomhusluften

n en mttlig volym jordluft med hg radonhalt.
Radongas kan komma in i en byggnad p olika
stt i de delar av byggnaden som finns i anslutning
till marken.
Exempel p typiska instrmningsvgar r:
sprickor i betonggolv och i kllarvggar
rrgenomfringar fr serviceledningar
kring avloppsbrunnar och genom dessa
om de r torrlagda
kulvertmynningar och lock till sdana
gamla icke pluggade rr fr el, vatten med mera
jordgolv
otta rensluckor i golvbjlklaget
oventilerade torpargrunder.

Radon i bostder kan komma frn tre olika kllor:

marken under och runt om huset, svl den
ursprungliga som fyllnadsmassor
byggnadsmaterialet
vatten som anvnds i hushllet.
Marken

Jordlagret bestr av 3040 procent luft. Radonhalten

i jordluften r alltid mer n 5 000 Bq/m3 p en meters
djup. Normalt r den 20 00040 000 Bq/m3 i morn
och 30 000150 000 Bq/m3 i grus. Om fragment av
alunskiffer ingr i jorden kan radongashalten bli s
hg som 12 miljoner Bq/m3.
Lufttrycket inomhus r oftast lgre n utomhus
och i marken. r marken luftgenomslpplig och
grundkonstruktionen ott kan radonhaltig jordluft
sugas in i huset. En stor volym jordluft med mttlig

Hlsorisken utgrs av att radongasen finns i inomhusluften och kan komma ner i lungorna vid inandning.

SCHEMATISK SKISS VER

5
7

6
2

VANLIGA OTTHETER I

2
1

EN BYGGNADS GRUND
KONSTRUKTION
1. Springa mellan betonggolv och vgg
2. Ottheter vid rrgenomfringar,

ven i skyddsrr
3. Ottheter vid golvbrunnar
4. Ottheter vid lucka ver rensbrunn
5. Ottheter i rr fr el och teleledningar
6. Sprickor i golv eller vgg p grund
av sttningar
7. Lckage genom luftgenomslppliga
byggnadsmaterial

Byggnadsmaterialet

Vattnet

Alla stenbaserade byggnadsmaterial (till exempel

betong, tegel och lttbetong) innehller radium och
avger drfr radon. Normalt r radiumhalten s liten
att radonavgngen r frsumbar, men det finns
undantag.
Av de byggnadsmaterial som har anvnts i Sverige
r det egentligen bara lttbetong med alunskifferin
blandning, s kallad blbetong, som ger radonpro
blem i inomhusluften. Sdan lttbetong tillverkades
i Sverige fram till r 1975 och frekom p marknaden
ytterligare ngra r drefter.
Av alla fabriker som tillverkat lttbetong i Sverige
r det bara vissa som blandade alunskiffer i materia
let. Blandningen med alunskiffer innebr att det
finns uran och radium i lttbetongen. Radiuminne
hllet r ibland flera tusen becquerel per kilogram.
ven vanlig betong kan ha frhjd radiumhalt
beroende p varifrn stenmaterialet i betongen
kommer. Vid utfyllnad fr husgrund br fyllnadsmassor med sten med frhjd radiumhalt undvikas.

Vatten frn i berg borrade brunnar och frn kallkllor

innehller radon. Srskilt hga kan halterna vara om
vattnet kommer frn uranrika bergarter som vissa
graniter och pegmatiter. Kommunalt dricksvatten
innehller normalt mindre n 100 Bq/l. I bergborrade
brunnar ligger halterna vanligen mellan 30 och 400
Bq/l. Cirka 4 procent av alla borrade brunnar berk
nas ha halter ver 1 000 Bq/l, med maximala halter
p mer n 10 000 Bq/l.
Att dagligen dricka vatten med hga radonhalter
ger en frhjd strldos, vilket br undvikas fr att
allmnt hlla strldosen s lg som mjligt.
Den stora hlsorisken utgrs av att radongasen
avges till inomhusluften och kan via inandningen
komma ner i lungorna. Det r drfr lmpligt att
ocks kontrollera radonhalten i inomhusluften vid
frhjda halter i vattnet. Frhjda radonhalter i
vattnet kan dessutom indikera att radon i jordluften
ven kan komma in i huset via ottheter.

LTTBETONG I SMHUS
I smhus kan lttbetong frekomma i samtliga vggar
och ibland i bjlklag, se blmarkerade delar i bilden.

Nr vatten som innehller radon anvnds i hushllet avgr nstan allt radon frn vattnet och blan
dar sig med inomhusluften. En grov tumregel r att
i vatten som anvnts i hushllet med radonhalten
1 000 Bq/l kar radonhalten i inomhusluften med
cirka 100 Bq/m3. Det frekommer att radon frn vattnet
r den huvudsakliga kllan till hga radonhalter.
Den vanligaste tgrden fr att minska radonhal

ten i vattnet r att lufta vattnet s radonet avgr. Fr

detta behvs srskilt konstruerade radonavskiljare
som luftar vattnet i ett separat krl under normalt
lufttryck. Det finns ven andra metoder som kan
anvndas.
Kontakta en sakkunnig person fr vgledning.
I vissa fall kan kommunen ge information.

LTTBETONG I FLERBOSTADSHUS
I flerbostadshus kan lttbetong frekomma i yttervggar
och icke brande innervggar, se blmarkerade delar i
bilden. ven brande innervggar kan best av lttbetong,
men detta r inte s vanligt. Lttbetong kan ocks finnas
som vrmeisolering p bjlklag.

tgrda radon i befintliga hus

En del metoder r effektiva nr radonet kommer frn

byggnadsmaterialet, andra nr radonet kommer frn
marken. Fr att kunna vlja den bsta tgrden,
tekniskt och ekonomiskt, mste man ta reda p
varifrn och hur radonet kommer in i rumsluften.
Frhindra att radonet kommer in i byggnaden och
rummen. Om detta inte r tekniskt eller ekonomiskt
frsvarbart eller inte ger tillrcklig effekt, spd ut
radongasen s mycket som mjligt.
Byggnads- och ventilationstekniska lsningar kan
i huvudsak delas in i fem grupper:
Ttning fr att frhindra radon frn marken att
lcka in i huset.
Frbttring av det befintliga ventilationssystemet
inomhus. Om radonhaltig jordluft sugs in i huset
br man ven minska skillnaden mellan lufttrycket
inomhus och lufttrycket i marken.
Installation av mekanisk frnluft eller mekanisk
frn- och tilluft (F-/FT-ventilation).
tgrder som snker lufttrycket i marken under
huset, till exempel radonsug eller radonbrunn.
Frbttring av ventilationen i kryprum. Dessa
tgrder gr ingen nytta om radonet kommer frn
byggnadsmaterialet.
Utbyte av det radonalstrande materialet (till
exempel att icke brande mellanvggar och
fyllning av bl lttbetong byts i samband med
ombyggnad).
Radon i vattnet kan tas bort genom att vattnet luftas
innan det nr bostaden.

BYGGNADSTEKNISKA LSNINGAR:
Ttning

D man misstnker att radon lcker in frn marken

r det alltid lmpligt att laga och tta tminstone de
ngorlunda ltt tkomliga lckstllena:
runt golvluckor, till exempel ver rensbrunnar
fr avlopp
runt och i skyddsrr fr vattenledning samt runt
andra rrgenomfringar och vid golvbrunnar
i genomgende sprickor.
Andra vanliga lckstllen, som dock oftast inte r s
ltta att tta, r springor mellan kllargolv och grund
murar.
Vlj alkaliebestndiga, elastiska fogmassor, som r
ltta att arbeta med och tl mindre rrelser utan att
spricka eller lossna. Strre sprickor i betonggolv och
putsade vggar lagas med cementbruk.
Tta inte de ventilationsspringor som finns mellan
vergolv (till exempel spnskivor, parkett) och vgg.
Tta inte heller de springor som finns mellan botten
platta och syll i smhus, tminstone inte utan en
noggrann kontroll av att en fuktsprr finns mellan
syll och betong. Annars kan fuktskador uppst.

Ttskikt

Tnk p att

En blbetongvgg kan frses med ytskikt som hindrar

radonet att komma ut i rumsluften. Tapeter och puts
som stts p en blbetongvgg minskar radonav
gngen frn vggen. En plasttapet kan minska
radonavgngen med 1030 procent. Genom alumini
umfolie och tjock plastbelggning transporteras inget
radon. Dock slipper radonet ut vid drr- och fnster
karmar, golv- och takvinklar samt vid eluttag och rr
fr elektriska installationer. Mtningar har visat att
ttskikt i lgenheter har gett radonsnkning p cirka
50 procent som bst. Vid hltagning i tapeten/putsen
minskar skyddseffekten.

Aluminiumtapeter kan utgra en elfara.

Vissa tta frger kan liksom fogmassor orsaka
allergi- och verknslighetsreaktioner hos svl
arbetaren som hos dem som ska bo i huset.
Risk finns fr fukt i golv mot mark och yttervggar
i kllaren d radontta skikt anvnds felaktigt.
Rdgr med byggnadsnmnden eller annan sakkunnig innan arbetet pbrjas.

3
2
1

TTNING AV SPRINGA MELLAN BETONGGOLV OCH VGG

1. Eventuellt fylls springan med till exempel silikon.
2. Spr utfrs lmpligen med maskin och fylls med elastisk fogmassa.
3. Om det behvs, kan ttningen skyddas med exempelvis en plastremsa.

FRBTTRING AV VENTILATION

Mnga hus kan f en bttre luftvxling efter en

versyn av det ventilationssystem som redan finns:
Kontrollera kanalerna. Rengr dem, om s behvs.
Kontrollera att kanalvggar och anslutningar till
ventiler, luckor med mera r tta. Detta r srskilt
viktigt vid F- och FT-ventilation (se frklaringar
sidan 11 och 12).
Hll alla ventiler ppna.
Se till att luften kan rra sig frn utrymme till
utrymme i huset p det stt som r avsett, till
exempel genom springor eller verluftsdon vid
stngda drrar.

lmpliga som alternativ till spaltventilerna.

Uteluftsintag ska placeras s att radonhaltig luft
inte frs in i huset. Avluftsdon ska placeras s att
radonhaltig luft inte terfrs till huset.
Tnk p att konvertering av vrmesystemet frn
oljeeldning till exempelvis bergvrme kan pverka
husets sjlvdragsventilation och drmed ocks
radonhalten. En ny radonmtning br gras efter
sdan konvertering.
HUR PVERKAR VENTILATIONEN?

Ett enkelt stt att snabbt ka ventilationen och

lufttillfrsel i hus med S- eller F-system (se frkla
ringar sidan 10 och 11) r att montera s kallade
spaltventiler. De br placeras i fnstrens vre del fr
att minska obehaget av drag. Det finns ven andra
typer av uteluftsdon (vggventiler) som kan vara

I ett sjlvdragsventilerat hus (S-ventilation) drivs

luften av den termiska stigkraften (varm luft r lttare
n kall och stiger drfr uppt) och vindens pverkan.
Ju kallare det r ute desto strre blir luftvxlingen
och undertrycket inomhus i frhllande till lufttrycket i marken.
I byggnader med mekanisk frnluftsventilation
(F-ventilation) suger en flkt ut luft frn bostaden
och undertryck rder ret runt.

SPALTVENTIL

VGGVENTIL

10

I byggnader med mekanisk tillufts- och frnlufts

system (FT-ventilation) drivs bda luftfldena av
flktar. Systemet kan drfr regleras efter nskeml.
Undertrycket inomhus r lgt vid rtt instllda
flden, vilket innebr liten risk fr instrmning av
jordluft. Detta gller endast i tta hus. r byggnaden
normalt ott kan dels vindpverkan, dels termiska
stigkrafter vid kall vderlek skapa undertryck som
nrmar sig frhllandet i det S-ventilerade huset.
Vid S- och F-system bestms luftvxlingen av
bland annat mjligheten att f in uteluft genom

springor och eventuella ventiler. Eftersom ven

ottheter mot marken kan slppa in luft r det viktigt
att dessa r s f och sm som mjligt och att luftintagen ovanfr markytan r tillrckligt stora. Ttar
man fnstren minskar intaget av uteluft. Eftersom
instrmningen av jordluft d blir proportionellt
strre, kan det ge hgre radongashalt.
Om det enbart r radon frn byggnadsmaterialet
som orsakar den frhjda radonhalten, minskas
denna till ungefr hlften, om luftvxlingen i bosta
den frdubblas.

SJLVDRAGSVENTILERAT HUS (S-VENTILATION)

Bilden visar luftvxling i sjlvdragsventilerat hus. Inkommande jordluft r oranga pilar.
Inkommande uteluft r gr pilar. Rda pilar visar frbrukad luft (frnluft).

11

INSTALLATION AV MEKANISK VENTILATION

Mekanisk frnluftsventilation (F-ventilation)

I mnga smhus kan S-systemet ndras till F-system.
Det kan vara en bra tgrd om tillrcklig mngd
uteluft tillfrs huset genom fnster- eller vggventiler. Detta gller frmst om radonet kommer frn
byggnadsmaterialet. Befintliga frnluftskanaler dras
samman och ansluts till en flkt. r kanalerna
tillrckligt tta br ventilerna bytas ut mot moderna

s kallade kontrollventiler, som gr det mjligt att

reglera luftfldet. Rdgr drfr grna med en
skorstensfejarmstare om kanalernas skick.
Om radonet kommer frn marken kan installation
av enbart F-system vara en riskabel lsning som i
vrsta fall kan leda till att mer radon sugs in i huset
p grund av fr stort undertryck. vriga orsaker som
leder till att undertrycket tidvis r stort kan vara
olje-/gaspanna, luftvrmepump, ppen spis, braskamin med mera.

HUS MED MEKANISK FRNLUFTSVENTILATION (F-VENTILATION)

Bilden visar luftvxling i hus med mekanisk frnluftsventilation. Inkommande jordluft r
oranga pilar. Inkommande uteluft r gr pilar. Rda pilar visar frbrukad luft (frnluft).

12

Mekanisk till- och frnluftsventilation

(FT-ventilation)
Om markradon r orsaken till den frhjda radonhal
ten inomhus br man ndra p lufttrycksfrhllandet
ver husets bottenplatta. Om radonhalten r hg
grs detta lmpligen genom att installera en radonsug eller radonbrunn. Ett dyrare alternativ r att frse
huset med ett FT-system, vilket kan vara lmpligt om
byggnadsmaterialet avger mer radon till inomhusluften n vad som kommer frn marken.
Fr bsta funktion mste FT-systemet vara rtt

dimensionerat och injusterat och byggnaden s tt

som mjligt. Rtt utfrd br ljudet frn flktventila
tionen inte vara strande.
En mekanisk installation mste underhllas s att
inte dess funktion frsmras, vilket frutstter att
anvndaren har tillgng till drifts- och underhllsinstruktioner.
Installation av FT-ventilation medfr oftast kad
luftvxling. Systemet br drfr kompletteras med tgrder som kan bidra till att hlla energifrbrukningen
nere, exempelvis installation av en vrmevxlare.

HUS MED MEKANISK TILL- OCH FRNLUFTSVENTILATION MED VRMETERVINNING (FTX-VENTILATION)

Bilden visar luftvxling i hus med mekanisk till och frnluftsventilation med en plattvrmevxlare. Inkommande jordluft r
oranga pilar. Inkommande tilluft r aprikosfrgade pilar. Rda pilar visar frbrukad luft (frnluft). Inkommande uteluft r en
bl pil och avluft r en gr pil.

13

LUFTTRYCKSPVERKANDE TGRDER

Den viktigaste tgrden utomhus r s kallade trycksnkande tgrder under eller i anslutning till huskroppen. Fr varje hus mste en individuell lsning
hittas beroende p husets grundkonstruktion.

Det kan vara svrt att frutse resultatet, eftersom

mark- och grundlggningsfrhllandena ofta r
oknda, men slutresultatet brukar bli gott. Radonsugens flkt avger visst ljud som kan upplevas som
strande om den placeras fr nra sovrumsfnster.
Tnk p att

Radonsug
En radonsug r en anlggning som snker lufttrycket
i marken under huset s att jordluft inte sugs in.
Undertryck skapas med hjlp av en flkt som suger
luft frn en eller flera punkter under betonggolvet.

Fr kraftigt undertryck under huset kan innebra

att stora mngder uteluft sugs in under botten
plattan, vilket vintertid kan skapa kalla golv och
i vrsta fall tjlskjutning. Detta gller frmst
kllarlsa hus och suterrnghus.

2
3

RADONSUG
Det finns olika lsningar p radonsug. Hr r en princip
skiss och exempel p en vanlig sdan lsning.
1. Flkt, som helst placeras utvndigt. Vid invndig
placering ska man tnka p risken fr kondens i flkten

inte heller anordnas s att jordluft kan komma in

i byggnaden.
2. Rund kanal av PVC. Tta omsorgsfullt mellan rr och
betongplatta. Om kondens bildas p kanalen br den
isoleras.

och att kanalen efter flkten mste vara absolut tt,

3. Manometer fr kontroll av tryckskillnaden.

s att inte jordluft trycks ut inne i huset. Utblset fr

4. Suggrop.

14

RADONBRUNN

Radonbrunn r i frsta hand avsedd att anvndas i

luftgenomslpplig mark, till exempel grussar. Med
radonbrunnen snks lufttrycket i en stor markvolym.
Hela anlggningen kan drfr placeras utanfr byggnaden. Den finns i olika storlekar som kan betjna ett
enstaka hus eller en mindre grupp smhus. Placeringen
bestms frn fall till fall utifrn:
markens beskaffenhet, frmst dess luftgenom
slpplighet
markplanering och framkomlighet fr en traktor
som kan grva sig ner till 44,5 meters djup.
Radonbrunnen levereras komplett fr montering
i mark och anslutning till husets elanlggning.
DRNERINGSLEDNINGAR

Lufttrycket i marken kan ocks snkas genom att

jordluft sugs frn drneringsledningen, det vill sga

RADONBRUNN EXEMPEL

1. Rr med lock. Rrets nedre del

r frsett med hl.
2. Flkt och eventuell ljuddmpare.
3. Sugkammare.
4. Avluftskanal till plats dr jordluften
kan blsas ut utan risk fr att den
ska komma in i bostadshuset.

det rr som leder bort vattnet i marken runt huset.

Ledningen br vara av perforerad PVC-plast. Den
mste antingen mynna under vattenytan i drne
ringsbrunnen eller ska det finnas ett vattenls p
utgende ledning och luftttt lock p brunnen.
Tnk p att

Metoden snker lufttrycket i de frn tjlsynpunkt

knsligaste delarna av husets grund. Kall luft sugs
ner och kan vintertid kyla ner marken utmed
grundmurarna. Drfr br denna metod inte
tillmpas fr kllarlsa hus, suterrnghus eller
andra byggnader dr drneringsledningen ligger
relativt nra markytan.

15

HUS P KRYPGRUND

Ventilation i kryprummet har en avgrande betydelse

fr radonhalten i utrymmet. Vid kraftig vind och ppna
ventiler kan luftvxlingen vara stor och radonhalten
som regel lg. Vid svag vind kan radonhalten dremot
stiga avsevrt genom radonavgngen frn marken.
Stngs ventilerna blir luftvxlingen i det nrmaste
obefintlig. Frn kryprummet tar sig radonet ltt in
i bostaden, frmst genom ottheter i bjlklaget.
Tnk p att

Om luftvxlingen i kryprummet kas, tnk p risken

fr tjlskjutning under grundmurarna, eftersom
de normalt inte r nerfrda till frostfritt djup.
Risken fr nedfuktning p grund av vattennga
inifrn bostaden mste ocks underskas. Vattenoch avloppsledningar br vrmeisoleras.

KANAL FRN KRYPRUM FR BTTRE VENTILATION

Kanal av plt eller PVC. Rret isoleras inom uppvrmt
utrymme s att fukt inte flls ut p rret. Eventuellt flkt
fr bttre luftvxling.

En plastfolie av god kvalitet p markytan i kryprummet

kan kompletteras s att ett luftttt skikt erhlls ver
hela ytan. Detta ger ett gott skydd vid mttlig radon
halt i jordluften. Vid hg radonhalt, 50 000 Bq/m3 och
hgre, kan s mycket radon trnga genom folien s
att markytan i stllet br belggas med ett radonttt
membran med svetsade skarvar eller betong. Srskild
omsorg br lggas vid att f ttt mot grundmurar och
vid rr. Luta ttskiktet ngot mot grundmuren s att
eventuellt vatten rinner av. Ett bra stt att bli av med
radonavgngen frn marken till kryprummet r att
under folie lgga ut perforerade plastslangar av
samma typ som anvnds fr drnering av vatten
kring huset. Slangarna kopplas samman och ansluts
till en sugande flkt. D skapas ett undertryck under
folien och det radon som avgr frn marken sugs
bort.

16

DRIFT- OCH UNDERHLLSINSTRUKTION

Det finns en stor risk att ventilationen frsmras s

att grnsvrden verskrids om man inte vet hur
ventilationssystemet ska sktas. Erfarenheter visar
att brister och fel i funktionen hos ventilationssys
tem, radonsugar och radonbrunnar i stor utstrck
ning beror p okunskap, otillrcklig dokumentation
eller att en lttfattlig instruktion saknas.
Drift- och underhllsinstruktion (DU-instruktion)
br innehlla en funktionsbeskrivning p ingende

KRYPRUM VENTILERAT MED LUFT FRN BOSTADEN

Denna metod kan medfra fuktproblem vid felaktigt utfrande.
Rtt utfrd, vrmeisolerings och ventilationsmssigt, ger den
varmare golv utver effekten p radonhalt och frostrisk.

komponenter, ha uppgifter p reservdelar och utbytesmaterial, ha en beskrivning av hur lpande underhll

ska utfras samt ange intervall p det lpande underhllet.
Det r viktigt att installatren fr radonventilationen
demonstrerar systemets funktioner fr styrning, reglering och vervakning och visar var i DU-instruktionerna som funktionstexterna finns om hur ventilationen
ska kras och underhllas fr att vara radonsker.
Instruktiva skyltar r att fredra framfr lsa papper.

17

Nr du ska bygga nytt, bygga om eller bygga till

De byggmaterial som tillverkas i dag har s lg halt av

radium att de inte kan ge upphov till mer n ngra f
tiotal Bq/m3 i inomhusluften. I det fall huset ansluts
till det kommunala vattenledningsntet behver man
heller inte bekymra sig fr radon i hushllsvattnet.
Fr nya byggnader r det drfr, i de flesta fall, frmst
radon frn mark som man mste ta hnsyn till.
Oavsett p vilken typ av mark, eller var i Sverige det
ska byggas, mste radon frn mark beaktas, eftersom
det alltid finns i tillrckligt hga halter i jordluften fr
att det skulle kunna leda till problem inomhus. Om
problem med radon uppstr eller inte r frmst en
frga om hur mycket jordluft som kan lcka in i
bostaden.

RADONHALT I JORDLUFTEN

Fr att grnsvrdet 200 Bq/m3 inte ska verskridas

fr andelen jordluft av den totala mngden luft som
tillfrs huset vara maximalt 1,8 procent om radonhalten i jordluften r s lg som 10 000 Bq/m3. r
radonhalten i jordluften dremot 50 000 Bq/m3
rcker det med ngot mindre n 0,4 procent fr att
n denna grns. I dessa berkningar antas byggmate
rialet bidra med 20 Bq/m3.
Nedanstende tabell visar ett exempel p hur stor
mngd jordluft som kan tilltas lcka in i ett enfa
miljshus. Huset r i ett plan och med boarean 140 m2.
Tilluftsfldet r 49 l/s vilket motsvarar 0,35 l/s och
m2. Byggmaterialet antas bidra med 20 Bq/m3.

MAX. INLCKAGE AV JORDLUFT FR ATT RADONHALT

INOMHUS INTE SKA VERSTIGA 200 Bq/m3

Bq/m3

l/s

10 000

0,89

50 000

0,18

100 000

0,09

HUR BR MAN BYGGA?

UTFRANDE

Transporten av radon frn marken till byggnaden

sker i huvudsak genom att jordluft sugs in i huset p
grund av den skillnad i lufttryck som normalt rder
ver byggnadens bottenplatta och kllaryttervggar.
Men om dessa byggdelar in i minsta detalj grs lufttta s r radon frn marken i de allra flesta fall inget
problem. Ett undantag frn detta kan vara en hg
radonhalt i marken i kombination med trbjlklag
eller liknande med lgt diffusionsmotstnd mot radon.
Det kan vara lmpligt att i samband med en
geoteknisk underskning av marken infr en nybygg
nation ven mta radonhalter i jordluften samt gra
en uppskattning av jordarternas genomslpplighet.
Med hjlp av dessa parametrar kan man bedma
risken fr att radonhaltig jordluft lcker in i byggna
den och drmed kravet p lufttthet hos byggnads
konstruktionen under marknivn.

Nedan ges exempel p utfrande av byggnadens

grundkonstruktioner som frebygger att radon lcker
in genom ottheter mot mark. Mer detaljerad infor
mation finns i litteratur och i information p myndig
heternas webbplatser. Ls mer under rubriken Mer
information.
Betongplatta under hela huset: Eventuella sprickor
och andra ottheter kan frsmra radonskyddet.
Anvnds luftgenomslppligt material, till exempel
lttklinker i kllaryttervgg eller som kantisolering
vid platta p mark, br det kompletteras med ett
luftttt ytskikt. En skrare lsning r dock att
redan frn brjan undvika material som krver
luftttande skikt.
Rrgenomfringar, eventuella ursparningar i
betongplattan och luckor ttas. Det r ven viktigt
att tta inuti skyddsrr.

18

Lufttta fogar och rrgenomfringar i bjlklaget

ver kryprum.
Tta vertikala fogar mellan kantelement vid platta
p mark eller motsvarande.
Frebygg att sprickor uppstr i golv och kllaryttervggar p grund av sttningar eller andra
rrelser.
Tnk p luftttheten i konstruktionen vid nivskillnader och dilatationsfogar (rrelsefogar) i
huskroppen.
Ett radonmembran i eller under grundkonstruk
tionen kan ge ett gott radonskydd under frutstt
ning att det inte skadas (punkteras), att rrgenomfringar och dylikt grs tta och att membranet r
heltckande, det vill sga tcker nda ut till ytterkant av byggnadens sockel. Lggs membranet i
mark mste det dras ut tillrckligt lngt utanfr
sockeln s att jordluft inte kan frflyttas horison
tellt in under betongplattan.
Om vald tgrd och/eller utfrande p arbetsplatsen
mot frmodan inte skulle ge nskat radonskydd
mste man frmodligen snka lufttrycket i
marken under huset. Fr att kunna gra detta
utan ngon nmnvrd kning av elkostnad och
med minimal risk fr nedkylning av betongplatta
och mark, br man i frvg lgga in drnerings
slangar i det kapillrbrytande lagret under huset.
Det r viktigt att ttningar vid genomfringar, och
andra hltagningar i konstruktioner mot mark, utfrs
och underhlls p sdant stt och med sdant

material att ttningen r intakt under husets livs

lngd. Detsamma gller fr luftttande ytskikt.
Hnsyn mste tas till dessa frgor vid svl projekte
ring som vid sjlva uppfrandet.
Ventilationssystemet i byggnaden br utformas s
att systemet i sig inte bidrar till att ka radonhalten
inomhus.
KONTROLL AV OTTHETER

Det r viktigt att under utfrandet kontrollera att det

inte finns ottheter mot marken. ven om en grund
konstruktion projekteras fr att vara lufttt s kan det
nd uppst ottheter i grunden om sjlva utfrandet
grs p ett bristande stt. En visuell kontroll av husets
bottenplatta br gras innan vggarna pbrjas fr
att ge mjlighet att tidigt upptcka ottheter och
tgrda dessa.
I de fall en provtryckning av byggnaden genom
frs, s utgr detta ett lmpligt tillflle att kontrollera
utfrandet genom en lckskning mot de konstruk
tionsdelar och genomfringar som har kontakt med
mark. I det fall eventuella lckor ttas s kan radonet
i marken inte ta sig in i bostaden.
RADON I VATTEN

Kommer hushllsvattnet att tas frn egen brunn br

radonhalten i vattnet underskas. Detta gller frmst
vid djupborrad brunn. Frhjda radonhalter kan
relativt ltt minskas med ett radonavskiljande aggregat.
Tnk p att avluftskanalen frn aggregatet mste
mynna utanfr yttervggen.

19

Var finns hjlp att f?

Ring din kommun och frga efter den person som

har hand om radonfrgor. De som ansvarar fr
milj- och hlsoskyddet i kommunen kan hjlpa till
med mtningar eller frmedla mttjnster. De kan i
vissa fall ge information om tgrder samt konsulter
och entreprenrer som r verksamma inom omrdet.
Du kan ven f hjlp av branschorganisationen
Svensk Radonfrening som listar sina medlemsfretag p www.svenskradonforening.se.
ven certifierade sakkunniga funktionskontrollanter med behrighet K har radonkompetens
och kan skas p Boverkets webbplats,
www.boverket.se/hitta_behoriga.
BIDRAG

Statligt radonbidrag kan fr nrvarande (2013) ges fr

tgrder i egnahem. Bidrag fr lmnas fr tgrder
som bedms ndvndiga fr att huset efter tgr
derna ska ha en radonhalt p hgst 200 Bq/m3 per
kubikmeter inomhusluft. Radonbidraget sks hos
lnsstyrelsen.
Mer information finns hos lnsstyrelsen och p
Boverkets webbplats.
Du kan ven f s kallat ROT-avdrag p den statliga
skatten fr radontgrder. Radonbidrag sks d fr
materialkostnader med mera och ROT-avdrag fr
arbetskostnader. Ls mer p Skatteverkets webbplats.
ATT TNKA P

Mnga metoder fr radonsanering medfr krav p

sktsel och underhll fr att skyddseffekten ska
best. Det gller frmst mekaniska anlggningar,
men ven en ttning behver kontrolleras med
jmna mellanrum:
Vid installation av flktanlggning: Krv driftsoch sktselinstruktioner av installatren eller
leverantren.
Installera varningslampa om det finns risk fr att
man inte mrker om flkten stannar.
Mt alltid radonhalten efter utfrd tgrd.
Mt grna radonhalten efter ytterligare fem r och
drefter med 1015 rs mellanrum. Ngot kan ha
intrffat som pverkar skyddseffekten.

MER INFORMATION

Litteraturtips
Radonboken
Frebyggande tgrder i nya byggnader
(Formas T6:2004)
Radonboken
tgrder mot radon i befintliga byggnader
(Formas T2:2007)
Webbinformation
Ytterligare litteratur och information finns p Bover
kets, Socialstyrelsens, Strlskerhetsmyndighetens,
Sveriges Geologiska Undersknings, Formas och
Skatteverkets webbplatser
www.radonguiden.se
www.boverket.se
www.socialstyrelsen.se
www.stralsakerhetsmyndigheten.se
www.sgu.se
www.formas.se
www.skatteverket.se
www.svenskradonforening.se

Boverket, mars 2013. Upplaga 3. Tryck: Boverket. Illustrationer: Boverket. ISBN: 9789175630052 (PDF: 9789175630069).
Box 534, 371 23 Karlskrona
Besk: Drottninggatan 18, Karlskrona
och Norrlandsgatan 11, Stockholm
www.boverket.se
Flj oss i sociala medier