frsvars

nr 1 2010

To l g fo r s
i s e m a n utmanar
B loggare W
sidan 4
h ll h u v u d e t v a r mt
Tnk kallt, o m p v in te r k u r s
gd
Ljungbyun
sidan 9
S v e r ig e d e m o k rat
lev
Bojerud b
sidan 12

Kurskatalog bifogas
Frsvarsutbildaren 1/2010 1
 ledare

Frsvaret klarar inte

rekryteringen utan
vr hjlp
Infr 2010 fanns en stark oro fr hur tilldelningen av
bde uppdrag och medel skulle se ut men vi kan nu
konstatera att den vntade frndringen verkar vara upp-
skjuten till 2011. Organisationsbidraget r i paritet med
fregende r och uppdragsmedlen har kat ngot. Det
r ocks gldjande att efterfrgan p regionalt anordnad
utbildning har kat, jmfrt med fregende r. Som jag tolkar de styrningar som finns
frsvars
i regleringsbrevet, s blir 2010 ett vergngsr men vi kan vnta strre frndringar
infr r 2011. Det finns allts ingen anledning att luta sig tillbaka och dra en lttnadens
nr 1 2010
suck utan hr gller att fortstta arbeta med frndringar.
Frn Av uppdragstilldelningen framgr det ocks mer och mer tydligt att Frsvarsmaktens
Svenska Frsvarsutbildningsfrbundet intresse fr dem som genomfrt vrnpliktig grundutbildning minskar. Uppdragen riktar
Ansvarig utgivare:
sig i hgre grad mot specialister och smala befattningar, som Frsvarsmakten har ett
Generalsekreterare Leif Tyrn direkt behov av i sin vardag och fr internationell tjnst. ven om det finns behov av
Chefredaktr: dessa utbildningar just nu s mste vi se framt och utveckla dem.
Informationschef Per Klingvall Efterhand som Frsvarsmakten vergr till frivilligutbildat frsvar med insatsfrband
e-post: info@forsvarsutbildarna.se fr internationell tjnst frndras ocks vra internationella kurser. Framfrallt kommer
Redaktr: urvalet av deltagare att pverkas. Idag fungerar vrt utbud som en introduktion fr den
Ulf Ivarsson breda kretsen medan det imorgon kanske riktar sig frmst till specialister som ofta inte
Annonschef: finns i Frsvarsmakten.
Kontakta 08-587 742 00 eller
Den viktiga ungdomsverksamheten str fr nrvarande och stampar p samma flck
info@forsvarsutbildarna.se
i avvaktan p att Frsvarsmakten utreder vad man vill ha. Min uppfattning r att det r
Omslagsbild:
Sofia Ekegren har kylt ner foten under Ljungby brttom fr att inte missa fr mnga ungdomskullar till det nya personalfrsrjningssys-
Frsvarsutbildarungdomskurs. Annie Johansson temet. Hr vill jag terigen, med en dres envishet, pminna om behovet av och vrdet
vrmer i armhlan. av kompetenta, engagerade och ansvarsfulla ungdomsledare i vr verksamhet. Finns de
Foto: Anders Kmpe inte i tillrckligt antal kommer vi inte att klara den viktiga uppgiften att stdja Frsvars-
Adress: maktens framtida personalfrsrjning. Lgg stor omsorg p att rekrytera fler ungdoms-
Karlavgen 65, Stockholm
ledare till frbunden.
Postadress: Frsvarsmakten ska nu genomg sin strsta frndring sedan 1901, d vrnplikts-
Box 5034, 102 41 Stockholm
systemet infrdes. Nu lmnar vi vrnplikten bakom oss och gr ver till ett anstllt och
Telefon
08-587 742 00
kontraktsanstllt frsvar. Frsvarsministern talar om ett frivilligt frsvar och det r rtt
Telefax
s till vida att det r frivilligt att gra grundutbildning och att lta sig anstllas. Drefter
08-587 742 90 r det inte frivilligt utan d r varje soldat och befl anstllda i ngon form. Undanta-
Postgiro: get r hemvrnets personal, vilka som tidigare trffar avtal p frivillig bas och inte kan
69310-1 betraktas som anstllda i ngon form.
E-post: Det blir mycket intressant att se hur detta nya personalfrsrjningssystem kommer
forsvarsutbildaren@forsvarsutbildarna.se att fungera. Frsvarsmakten mste rligen attrahera 4 000 personer till grundutbildning
Hemsida: och 1 900 till hemvrnet, varav 400 p avtalsbefattningar. Det innebr att frsvaret
www.forsvarsutbildarna.se kommer att bli den strsta rekryteraren i Sverige framver. Utan draghjlp frn frivil-
Originalframstllning/Tryck ligorganisationerna kommer man svrligen att klara av detta. Det hr r en utmaning
Tryckerigruppen AB som berr ven vr organisation och kommer att ha stor betydelse fr vr situation och
Adressndringar: vra uppdrag framver.
adressandring@forsvarsutbildarna.se
Manusstopp fr Frsvarsutbildaren nr 2/10 r
Jag ser fram emot ett spnnande och utvecklande r.
den 26 feb-10. Nr 2 kommer ut den 16 apr-2010.

Upplaga 33 700 ex/utgivning, 5 nr under 2010. Leif Tyrn

Tidningen r TS-kontrollerad.
Generalsekreterare

2 Frsvarsutbildaren 1/2010
 chefredaktren har ordet

Vi mste kunna behlla nr vi frndrar

Under 2010 kommer det stegvis att ske
stora frndringar i Frsvarsmakten. Vrn-
pliktsutbildningen avslutas och systemet
med frivillig grundutbildning pbrjas.
Dessutom intensifieras arbetet med strids-
gruppen (NBG 11). Det hr pverkar oss
i allra hgsta grad genom att vr utbild-
ningsverksamhet och rekryteringsfrmga
kommer att prvas. Lgger man sen ett
riksdagsval ovanp detta s blir oskerhe-
terna nnu strre.
Det finns olika stt att se p verklighe-
ten och det pverkar naturligtvis hur man
agerar i olika situationer. Vljer man att
se fram mot ett nytt r med spnnande
utmaningar istllet fr ett r fyllt av over-
stigliga problem fr man mer energi ver
till frndringsarbete. Vi har en krvande
men intressant uppgift framfr oss att ut-
veckla och kvalitetsskra utbildningar samt
frndra ungdomsverksamheten. Samtidigt
mste vi behlla vr traditionella grupp av
medlemmar, de som genomfrt vrnpliktig
beflsutbildning. I alla sammanhang br
medlemsperspektivet framhllas och jag
uppmanar verkligen alla medlemmarna att
bde debattera och delta i den process som
sker inom och runt om vr organisation.
I samband med valet kommer vi i tid-
ningen att genomlysa var respektive partier
str i olika frgor. I det hr numret har
vi valt att lta Sverigedemokraterna (SD)
genom dess frsvarspolitiske representant,
Stellan Bojerud, komma till tals. Det kan
synas vara kontroversiellt men jag tycker
att det r viktigt att vi inte r obekanta
med de sikter som partiet har. Lser man
opinionssiffrorna s finns det ju faktiskt en
mjlighet att SD kommer in i riksdagen
och min instllning r att man inte be-
hver tycka om ett parti fr att ta reda p
deras sikter. Fr att krydda lite s har vi
bett ett annat parti frn en helt annan del
av den politiska skalan att kommentera.
Jag vill ven passa p att hlsa vr nya
redaktr vlkommen. Ulf Ivarsson r en
rutinerad journalist och erfaren tidnings-
makare. Efterhand s ser jag mnga intres-
santa mjligheter att utveckla framfrallt
tidningens frmga att hitta nyheter som
berr oss. Vi har redan haft flera givande
diskussioner som lett fram till bland annat
beslutet om att lta SD framtrda och att
lsarna fr bekanta sig med Wiseman
i tidningen. Wiseman r anonym men
trots det s har vederbrande redan flera
gnger haft spnnande meningsutbyten
med bland andra vr frsvarsminister och
han r en flitigt citerad bloggare i frsvars-
sfren.
Fr ngon vecka sen s var jag p Folk
och Frsvars rikskonferens i Slen. Att del-
ta dr r viktigt fr att lyssna p debatter
kring frsvars- och skerhetspolitik samti-
digt som det r ett unikt tillflle att knyta
kontakter som kan vara till hjlp i det
dagliga arbetet. Det jag tar med mig frn
rets konferens r insikten att det kommer
att ske frndringar fr Frsvarsmakten
om det blir regeringsskifte. Den rdgrna
oppositionens nya plattform innebr
konsekvenser fr deltagande i olika insatser
och fr den frivilliga utbildningen. En an-
nan sak r bristen p konkreta diskussioner
om frivilligorganisationernas verksamhet
och frutsttningar. Du kan lsa mer om
detta inne i tidningen. Hr har vi alla en
mission att fylla genom att diskutera vr
framtid med olika fretrdare.
Jag ser fram emot ett spnnande och
utmanade r och
hoppas p mycket
energi frn er ute
i landet.
Per Klingvall
Chefredaktr

innehll i detta nummer

NYHETER: 4 Bloggaren Wiseman skapar SKERHETS- 16 Nord Streams gasledning kan
opinion POLITIK: pverka skerheten

5 Frre medlemmar ingen PROFILEN: 18 Karin Enstrm ger Krlof baklxa

verraskning FRSVAR I 20 Anders Kmpe sker frivillig-
7 Rdgrn oskerhet om FRNDRING: hetens rtter i Norden
Afghanistan UTBILDNING: 23 Skerheten en attitydfrga
REPORTAGE: 9 Ungdomen som kom ut i kylan 26 Landet runt
22 Valret mrktes p MILITRHISTORIA: 27 Finland blev god tva
rikskonferensen
DEBATT: 29 Skrp ungdomsutbildningen
INTERVJU: 12 Stellan Bojerud (SD) och
Gudrun Wahln (V) 31 Det hnder i frbunden
INTERNATIONELLT: 14 Hemvndarna fr psykologhjlp 32 Nijmegen-information
15 Stabsassistenter meriterar sig
Frsvarsutbildaren 1/2010 3
NYHETER NYHETER NYHETER NYHETER
Bloggaren Wiseman lyfter frsvarsdebatten
Wiseman har med sina sakargu-
ment tvingat frsvarsminister
Tolgfors att ta debatt.
Foto: Per Klingvall
Bloggaren Wiseman stter
avtryck i det svenska samtalet
om frsvaret. Han diskuterar
nordisk solidaritet och frsva-
rets dimensionering med fr-
svarsminister Sten Tolgfors.
Frsvarsutbildaren tog pulsen
p Wiseman och hans blogg
Wisemans Wisdoms, WW.
Du har haft ver en halv miljon
besk p din blogg, knns det att
du blir lst?
Naturligtvis knns det smickran-
de. Jag anser att beskarmng-
den visar p ett stort uppdmt
behov framfrallt inom Frsvars-
makten, men ven i samhllet,
att diskutera svensk frsvars- och
skerhetspolitik. Enormt stora
frndringar har skett inom Fr-
svarsmakten de senaste 20 ren,
framfrallt under 00-talet, dr
det viktiga snarast verkar ha varit
frndringen och inte mlet.
Du har mnga lsare i Hgkvar-
teret, tror du att din blogg kan
pverka besluten?
Det r jag fullstndigt vertygad
om. En kollega sade en gng att
det vi gr med soldaterna mste
tla att granskas av deras mam-
mor. P samma stt mste det
vi gr inom Frsvarsmakten tla
en granskning av vra uppdrags-
4 Frsvarsutbildaren 1/2010
stllare, oavsett om de r hgre
chefer, politiker eller deras ver-
ordnade skattebetalarna.
Tyvrr r det ofta s att
information frn det jag kallar
anvndarnivn inte nr upp till
den beslutande nivn, ett antal
niver upp. Detta p grund av
antingen ofrmga att se det
viktiga i informationen eller
ovilja att framfra negativa
aspekter eller egna agendor. In-
formationen filtreras helt enkelt.
Det finns otaliga exempel p
detta inom Frsvarsmakten som
kostat mngmiljardbelopp och
mycken frsvarsfrmga.
Frsvarspolitik r en frga som
inte str verst p svenska
nyhetsredaktioners dagordning,
fyller du en lucka hr?
Det r jag lika fullt vertygad
om. Det finns ett hyfsat massme-
dialt intresse fr WW.
r det, eller kommer det bli s
att frsvarsdebatten frs via
bloggar?
Bloggarna kommer att vara
ytterligare ett medium att fra
debatten via. Bloggarna har
hgre tillgnglighet. Det gr
enklare och snabbare att f en
syntes av olika informationskl-
lor och de r tillgngliga fr
vem som helst. P s stt blir
debatten ltttkomlig fr den
som s nskar. Att lsa Krigsve-
tenskapsakademins tidskrift eller
Vrt Frsvar till exempel krver
en aktiv prenumeration, ven
om kvaliteten r hg.
En av dina lsare r frsvars-
minister Sten Tolgfors, ligger ni
nra varandra i debatten?
Vissa frgor hller vi vl med
varandra om. I desto fler skiljer
sig sikterna t.
Hur ser ditt genomslag ut i Fr-
svarsmakten?
Vid frbandsbesk hr man ofta
att WW diskuteras, eller mnen
som tas upp dr. Jag har svrt
att tro att det finns ngon officer
idag som inte har hrt talas om
WW och otroligt mnga hr av
sig och tackar fr det som skrivs
p WW.
Vilken r din drivkraft bakom
bloggen?
Jag anser att det har saknats
ett forum fr att fra en allmn
frsvarspolitisk diskussion p
en tillgnglig niv. Jag upplever
ocks att mnga av skatte-
betalarna, liksom nnu vrre,
riksdagspolitikerna, helt saknar
insikt i vad som hnt i Fr-
svarsmakten det senaste dryga
decenniet. Vad fr man fr peng-
arna? Fr att f in debattartiklar
i de stora dagstidningarna krvs
det tyvrr att man r ngon och
man blir utrymmesbegrnsad.
Vilka r dina viktigaste frgor?
F en hotbild och skerhets-
politik som skrivs utifrn
faktiskt situation och inte par-
tipolitik och ramen 40 miljar-
der kr. Det r inte trovrdigt,
framfrallt inte nr Sverige fr
fram en helt annorlunda ver-
sion av situationen i Norden
n ngon av grannlnderna.
Personalfrsrjningen. Jag
r rdd att man i och med
vergivandet av vrnplikten
kliver in i en tervndsgrnd
som det inte gr att ta sig ur
om man en dag skulle behva
ka organisationen ver den
otroligt lga numerr som det
blir r 2014.
Det ekonomiska vansinnet
som det innebr att man p
15 r har gtt frn budgetar
med 50 procent verksamhet
Frivilligklossar ska utredas
Frsvarsutbildarna har
ftt i uppdrag att utreda
Frsvarsmaktens behov av att
anvnda frivilliga grupper som
kan hjlpa utbildningsfrbanden
i samband med utbildning. Det
kan vara figuranter i samband
med vningar eller att fylla p ler flera koncept som kan anvn-
frbanden med olika specialis-
ter.
I samband med vergngen
till frivillig utbildning bedms
behovet av figuranter och andra
som kan hjlpa till vid vningar
till 15 procent och overhead-
kostnader p 85 procent. P
drygt tio rs tid har Frsvars-
maktens lokalkostnader per
verksamhetsstlle stigit med
350 procent samtidigt som
runt 80 procent av grundut-
bildningsfrbanden frsvun-
nit.
Materielfrsrjningssystemet
dr Frsvarsmakten betalar
hutlsa verpriser till frsvars-
industrin fr produkter som
inte uppfyller specifikation
och frsenas i ratal.
Omhndertagandet av vra
veteraner och verhuvudtaget
hur man fr personalpolitiken
gentemot soldater, officerare
och deras anhriga.
Fyra frgor om
personen Wiseman
Hur lnge har du drivit
bloggen?
Cirka 2 r
Varifrn fr du din
information?
Jag har bra kllor och kllor
ska man aldrig brnna.
Har du militr bakgrund?
Minst sagt.
Politisk?
Nej, men jag har rtt god
insyn i politiken.
Per Lunqe
ka. Det beror frmst p att de
soldater som r under utbild-
ning inte rcker till att ven
utgra B-styrka eller figuranter.
Frsvarsutbildarna har ftt i
uppdrag att utreda behovet av
frivilligklossar och fresl ett el-
das fr att stdja utbildningen
vid frsvarets regementen. Faller
det vl ut s finns mjligheten
att utveckla detta till frsk och
fullskaliga grupper.
NYHETER NYHETER NYHETER NYHETER
Stort intresse fr hemvrns-
utbildning i Kiruna
Intresset fr den grundlg-
gande soldatutbildningen, GSU, i
Kiruna r stort. 120 skande slss
om 42 platser p tremnadersut-
bildningen.
Vi har ett mycket gynnsamt
lge. Det kan inte bli bttre,
sger Lapplandsjgargruppens
chef Mikael Nordmark.
20 av de skande har redan
mnstrat och de vriga ska
mnstra i Lule under april.
Vr utbildning r precis som
vrnpliktsutbildningen med
mnstring, dagersttning, fria
hemresor och inte minst samma
krav.
Fr att f en bild av de
skande har officerare p Lapp-
landsjgargruppen ringt upp
Frre medlemmar verraskar inte
Nu brjar det mrkas att vi
inte fr genomfra uppdrag
inom den den traditionella
verksamheten eftersom vi
tappat ca 11 procent av vra
medlemmar sedan 2008. Vi
mste ta krafttag framfrallt
rrande ungdomsverksamhe-
ten, dr vi behver rekry-
tera betydligt fler ungdomar
framver.
I samband med rsredovis-
ningen till Frsvarsmakten har vi
tagit fram statistik ver antalet
medlemmar i Frsvarsutbildarna.
Sedan 2008 har vi gtt frn 34
598 medlemmar till 30 887 med-
lemmar. Vi har inte hunnit gra
en fullstndig analys p detta
men sedan tidigare r vi ver-
tygade att detta mste kopplas
till den frndrade verksamhet
som skett de senaste ren. Vi har
gtt frn traditionell utbild-
ning av vrnpliktigt befl med
tyngdpunkt p frenings- och
frbundsniv till att utbildning-
arna i, huvudsak, sker mot ngon
specialinriktning p central niv.
och frhrt sig om bland annat
intresse fr att ska tjnst i hem-
vrnets lapplandsjgarbataljon
och grnsjgarbataljon.
Vi vill i frsta hand ha sol-
dater till vra bataljoner. Om de
som sker sedan vill ansluta sig
till Frsvarsmaktens insatsor-
ganisation stller vi oss inte
negativa till det, sger Mikael
Nordmark.
Lapplandsjgarbataljonen
finns i Kiruna, Gllivare och
Pajala. Grnsjgarbataljonen i
Haparanda, vertorne, Kalix
och verkalix. Fr tv r sedan
provade Lapplandsjgargrup-
pen en soldatutbildning. Tio
skte. Nu har det vnt.
D finns det helt enkelt ingen
mjlighet fr det stora flertalet
av medlemmarna att delta i
utbildnings- och vningsverk-
samheter och d tappar man
intresset. Hr behver vi finna
verksamhet, exempelvis frdju-
pad frsvarsinformation, som
attraherar ven dessa medlem-
mar.
Ngra kar
De frbund som kan genomfra
bra och efterfrgad verksamhet
tenderar istllet att ka antalet
medlemmar. Criscom, CBRN-
frbundet och Psyopsfrbundet
r sdana exempel. Den hr fr-
ndringen kommer troligen att
fortstta i takt med att Frsvars-
maktens uppdrag ndras.
Det r ingen verraskning
att vi nu har frre medlemmar.
Frsvarsmaktens har frndrats
och vra uppdrag riktar sig i
betydligt lgre grad till den tradi-
tionella medlemsgruppen, av
dem som genomfrt vrnpliktig
grundutbildning. Finns det ingen
efterfrgad medlemsverksamhet
s finns heller inget incitament
fr att kvarst som medlem me-
Vind i seglen fr hemvrnet
2010 r ett r av frnyelse fr
hemvrnet. Det blir krigsfr-
bandsvningar, KF, ver hela
landet. Insatskompanierna fr
ven srskilda vningar, SF. Ett
nytt avtals- och ersttningssys-
tem, dr timmar erstts av dygn
har ftt genomslag.
Vi mrker att soldaterna r
mycket intresserade av att vxla
upp frn fyra dygn till tta med
den nya ersttningen, sger Tho-
mas Johansson, avdelningschef
p rikshemvrnsavdelningen.
Det som fr ett par r sedan
var frsk, grundlggande
soldatutbildning, GSU, blir
nu verklighet i stor skala med
utbildning p fjorton platser i
landet.
I r kommer vi att utbilda
600 soldater och fr 2011 blir
det 500.
nar Leif Tyrn, generalsekreterare
i Frsvarsutbildarna.
Ungdomsutbildning
frnyas
Mest orovckande r att antalet
ungdomar minskar. Det r en
grupp som r viktig och efter-
frgad av Frsvarsmakten. Hr
mste alla vara uppmrksamma
och hjlpa till med den framtida
rekryteringen av bde ungdoms-
ledare och ungdomar. Det beh-
ver tas nya grepp bde p lokal
och p central niv. Det pgr
flera arbetsgrupper rrande ung-
domsverksamheten, som bland
annat ser ver innehllet i utbild-
ningen. Det kan bli ett bra std
infr frnyelsen av ungdoms-
verksamheten och rekryterings-
arbetet.
Vi behver vidta flera tgr-
der fr att bde nyrekrytera och
behlla de ungdomar vi har. Hr
krvs ett bra samarbete med
Frsvarsmakten. Det r de som i
frsta hand efterfrgar ungdo-
marna till sitt nya personalfrsrj-
ningssystem, som skall bygga p
frivillighet, sger Leif Tyrn.
Bilkrist Linda
Andersson i
Ume tillhr en
insatspluton. Foto:
Magnus Sjstrm
De soldater som utbildas blir
attraktiva inte bara fr hemvr-
net utan ven fr Frsvarsmak-
tens insatsfrband. Men alla som
sker GSU vill inte bli anstllda
av Frsvarsmakten.
Det blir som i Danmark, dr
mnga vill gra ngot som r
frsvarsrelaterat men inte vill bli
anstllda. Vi fngar upp dem.
Ekonomin fr hemvrnet r
god, menar Thomas Johansson.
Vi har full tckning fr vr
verksamhet, ven om det nya
ersttningssystemet blir dyrare,
sger han.
Verkligheten visar sig ocks
i att avvecklingen av bataljons-
ledningar brjar, frn 60 till
40. Detta innebr dock inte att
ngon behver sluta i hemvr-
net. Alla kompanier och plutoner
blir kvar.
Psyops
i Visby
Har du vgarna frbi
Gotland och Visby i slutet av
feb-ruari och tid ver rekom-
menderas ett fredrag p hg-
skolan stationerad i just Visby.
Chefen fr Psyops-enheten vid
Ledningsregementet i Enkping,
versteljtnant Erik Mrtens-
son, kommer mndagen den
22 februari att tala om mnet
Psyops-frband: Frsvarets
nyaste frmga!.
Det blir fr alla intresserade en
verblick kring bakgrund och
utveckling av svenska Psyops-
frband. Gstfrelsningen sker
inom ramen fr hgskolans kurs
i historia Att vilseleda och bli
vilseledd.
Frsvarsutbildaren 1/2010 5
NYHETER NYHETER NYHETER NYHETER
Uppt i stergtland
Fr Frsvarsutbildarna
i stergtland pekar kurvorna
uppt. Efter tv magra r vnder
det nu.
Vi genomfr i r tre regio-
nala kurser och de lovar mycket,
sger frbundssekreteraren
Jrgen Fagerstrm.
2008 var en kurs inplanerad
men fick stllas in. 2009 genom-
frdes en kurs. Nu blir det en
MOUT-utbildning i maj och tv
repetitionskurser, gruppchef och
instruktr, i maj och september.
Det r ett rejlt lyft fr Frsvars-
utbildarna i stergtland. Men
budget och utbildningsbehov
haltar.
FN-kurserna r frlngda och genomfrs p P7.
Foto: Jrgen Welter/Frsvarets Bildbyr
Nya uppdrag
till Frsvarsutbildarna
Infr 2010 har vi ftt nya
uppdrag som bland annat om-
fattar internationell soldat- och
stabsutbildning och utbildning i
Frsvarsinformation.
I mellandagarna anlnde
uppdragen fr 2010 till Frsvars-
utbildarnas kansli. Efterhand
som vi hinner s lgger vi upp
alla utbildningsuppdrag p
utbildningsportalen, www.frivil-
ligutbildning.se. Det finns ocks
direktlnkar dit frn vr egen
hemsida. I r s finns det flera
nyheter bland utbildningarna. Vi
har ftt frlngda internationella
kurser som kommer att vara
mer likartade Frsvarsmaktens
egna kurser i mnet (UNJOC och
UNSOC). Det r kurser som r
6 Frsvarsutbildaren 1/2010
Nr vi budgeterade repeti-
tionskurserna rknade vi med
tre kvllar. Nu blir det helger och
de kostar mer. Det brukar dock
lsa sig.
Den stora volymen som
Jrgen och hans kollegor i
stergtland producerar r dock
ungdomsutbildning.
Vi har i r ett trettiotal
vningstillfllen med ungdom,
allt frn tretimmarskvllar med
frsvarsupplysning till tredagars-
lger fr hundratalet ungdomar,
sger han.
inriktade p soldat- och stabsut-
bildning och kurserna kommer
att genomfras p P7 i Revinge.
Till nyheterna hr ocks en kurs i
hur man genomfr totalfrsvars-
information samt en tv veckors
lng grundutbildning fr frivilliga
(GU-F). Vi har ven ftt i uppdrag
att genomfra tre olika metodik-
vningar som riktar sig till hem-
vrnets olika KF-verksamheter.
I r har vi gldjande nog ftt
ytterligare uppdrag p frbunds-
niv. Det r uppdrag som ofta
riktar sig till frivilliga som har
kontakt med hemvrnet. Uppdra-
gen planeras och genomfrs ute
i frbunden.
Ls mer i kurskatalogen som
medfljer tidningen.
Status Quo fr Norrbotten
Det blev inte den tstramning
Hkan Lampinen, ordfrande
Frsvarsutbildarna Norrbotten
Sdra, hade rknat med fr 2010.
Vi har samma medel som
frra ret och det r mer n vi
hade rknat med, sger han.
Den befarade snaran drogs
Mycket ungdom i Vrmland
Fr Frsvarsutbildarna
i Vrmland finns svl resur-
ser och vilja som ungdomar.
Frra rets ungdomsverksamhet
landade p ver 4 500 timmars
produktion och det blir inte
mindre i r.
Vi rknar med att skruva upp
tempot, sger Rune Johan-
sson som r utbildningsansvarig.
Frbundet har ocks en trygg
stllning.
Hlsoskydd fr instruktrer
Frsvarsutbildarna Milj
och Hlsa fr i r inga resurser
fr centrala kurser. Tidigare har
detta frbund genomfrt milj-
och hlsoskyddskurser, en med
nationellt fokus och en med
internationellt.
I stllet satsar nu frbundet p
en instruktrskurs.
Den ska ge blivande
instruktrer kunskaper s att de
i sin tur kan hlla kurser inom
andra frbund och frband,
sger frbundets ordfrande Nils
Alesund.
Instruktrskursen kommer att
hllas i Gteborg, troligen i slutet
av vecka 16. Det blir en frlngd
Tget mot stmman
har startat
Riksstmman r Frsvars-
utbildarnas riksdagsmte och Frn april till maj arbetar ver-
ger rum 5-6 juni, men redan nu
har Anna Karlsson p kansliet
startat frberedelserna. Hotel-
let Park Inn i Solna r bokat. I
februari kommer Anna att skicka
ut information till frbunden.
Drefter r hon upptagen med
att registrera anmlningar och ta
inte t runt medelstilldelningen,
vilket innebr att verksamheten
fortstter p hg niv. Nrmast
ligger en utbildning av trafikpos-
ter och MC-ordonnanser som
frbundet genomfr tillsam-
mans med utbildningsgruppen
i Boden.
Vi har mycket egna medel
fr ungdomsverksamheten.
Det blir i Vrmland drutver
minst en regional utbildning i r
som r bestlld av K3, Karlsborg.
Instruktrer ska vidareutbildas
i understdsvapen, ksp-58, gra-
natgevr och p-skott 86. Utbild-
ningen frlggs till Vill-ingsberg
och Horssjn utanfr Karlstad.
helgkurs, fredag till sndag.
Vi kommer att fokusera
p flthygien och livsmedel
inklusive vatten, smittor och
miljfrgor.
I samband med frbundets
stmma, 19-20 mars, genomfrs
ocks en frbundskurs med
temat pandemi tillsammans
med Kriskommunikatrerna och
CBRN-frbundet.
Frbundet kommer ocks att
fra dialog med Myndigheten
fr samhllsskydd och bered-
skap. Denna ska frhoppningsvis
landa i ett kommande samar-
bete.
fram handlingar med motioner.
styrelsen med svar p motioner
och skriver eventuella egna
propositioner som skall ut till alla
delegater i slutet av maj. Riks-
stmman r inte bara en helg
dr man trffas och fattar beslut
utan ocks en massa frberedel-
ser som pgr under ett halvr.
NYHETER NYHETER NYHETER NYHETER
Rdgrn oskerhet om Afghanistan
versyn av den frivilliga
personalfrsrjningen, os-
kerheter om Afghanistan,
satsning p marina resurser,
inga svenskledda nord-
iska stridsgrupper och en
tydligare alliansfrihet blir en
rdgrn regerings inriktning
om man vinner valet. Det r
kontentan av oppositionens
gemensamma frsvars- och
skerhetspolitik.
Det var en ptagligt njd Mona
Sahlin (s) som presenterade den
rdgrna oppositionens platt-
form fr gemensam frsvars- och
skerhetspolitik i samband med
Folk och Frsvars rikskonferens
i Slen. ven Lars Ohly (v) och
Peter Eriksson (mp) var p plats
och tillsammans proklamerade
de stolt att man hade lyckats ena
sig i dessa svra frgor, ngot
som ofta ifrgasatts av Alliansen.
Svepande formuleringar
Den hr typen av plattformar
r ofta kompromisser dr man
frsker hitta minsta gemen-
samma nmnare. D blir det
grna en del svepande formule-
ringar och det r f drrar man
stnger. Ett typexempel p detta
r frhllandet till vrnplikten.
Oppositionen kommer att rsta
nej till regeringens frvntade
vrproposition om slopande av
vrnplikt i fredstid och vergng
till ett frsvar baserat p frivil-
lighet. Dremot s tar man inte
konsekvenserna av detta och
sger att beslutet kommer att
slopas om man vinner valet. Man
vill istllet att det sker en utvr-
dering av systemet efter ett r.
Frgan r vad det kan ge. Efter
bara ett r finns det knappast
ngra frdigutbildade soldater
och ngra skrare slutsatser om
rekryteringsfrmgan kommer
inte att kunna dras. Det hr r
snarare ett frsk att visa enig-
het och att slippa ta en hrd
fight i frgan.
Oeniga om Afghanistan
Nr det gller Afghanistan har
man dock inte lyckats komma
helt verens. Att inte ha lyckats
ena sig om den strsta trupp- skrivningar om att delta i ett
insatsen i samband med att starkt EU och FN, skrpning av
man ger ut en frsvars- och vapenexporten och en satsning
skerhetspolitisk plattform p svenska marina fartyg till
fr nog ses som ett misslyck- nackdel fr antalet JAS-flygplan.
ande. Visserligen hvdar alla tre Avslutningsvis ger plattfor-
partiledarna att det ska avgras men uttryck fr en positiv syn
av arbetsgruppen fr utrikespoli- p frivilliga frsvarsorganisatio-
tiska frgor men man kan inte ha ner. Den pekar p en tydligare
varit omedveten om att frgan inriktning mot ett organisa-
skulle hamna i fokus p Folk och tionsbidrag som kan anvndas
Frsvar. Hr r problemet att fr utveckling av uppdrag och
Vnsterpartiet r mycket tydliga ider som stdjer frsvaret och
att svensk trupp skall lmna samhllets skerhet.
Afghanistan s fort som mjligt
TEXT OCH FOTO: PER KLINGVALL
medan bde Socialdemokra-
terna och Miljpartiet har en be- Mona Sahlin (s) vill ha en tyd-
tydligt mer positiv instllning till ligare alliansfrihet utan strre
Nato-vningar i Sverige.
svenska trupper i Afghanistan.
Statsminister Fredrik Reinfeldt
var p plats i Slen och kommen- Tre ptagligt njda partiledare/sprkrr presenterar de rdgrnas
terade oenigheten. plattform fr frsvars- och skerhetspolitik men klarar de att bli verens
om Afghanistan? Frn vnster Lars Ohly (v), Mona Sahlin (s) och Peter
Det kommer att skapa oro
Eriksson (mp)
i EU och i vr omvrld om de
inte kan komma verrens om
Afghanistan.
Vill ha kvar allians-
friheten
I vrigt s handlade program-
met mycket om att utveckla
samarbetet med bde EU och
FN. Plattformen stller sig ven
bakom den solidaritetsfrklaring
som Sverige givit angende std
till andra EU-lnder. Mona Sahlin
betonade ven den svenska al-
liansfriheten.
Sverige r, och ska med en
rdgrn regering fortstta vara
militrt alliansfritt, sa Mona
Sahlin.
Enligt miljpartiets sprkrr
Peter Eriksson innebr det att
en del Nato-vningar, typ Loyal
Arrow, dr Nato-frband var p
svenskt territorium inte lngre
Svensk hjlp till Haiti
kommer att genomfras som Sverige skickade i januari bestllts av Frsvarsmakten p
under dagens alliansregering. hjlp till ndstllda i Haiti med uppdrag av Myndigheten fr
Man kan fundera ver hur vi skall de C-17-plan som ingr i reger- samhllsskydd och beredskap, r
kunna agera med Nato-lnder ingens och Frsvarsmaktens de frsta flygningarna av SAC till
i internationella insatser om strategiska flygtransportsamar- std fr humanitra insatser.
vi inte ens kan samtrna med bete SAC. Sedan 2009 ingr 25 svenska
dem i Sverige. Om de rdgrna Genom samarbetet kunde medarbetare i det gemensamma
kommer till regeringsmakten vi snabbt bidra med humanitr internationella frbandet Heavy
r sannolikt NBG 11 den sista hjlp. Det ger Sverige nya mjlig- Airlift Wing som har sin bas
svenskledda stridsgruppen. De heter att bidra till internationell i Ppa, Ungern, varifrn tre
rdgrna r tydliga med att den krishantering. Det r ett utmrkt transportflygplan av typen C-17
svenska ledningen av en strids- exempel p civil-militr samver- opereras. Stllfretrdande chef
grupp inte r ett koncept som de kan, sger frsvarsminister Sten fr frbandet r verste Fredrik
stdjer. Tolgfors i ett pressmeddelande. Hedn.
I vrigt innehller plattformen De flygningar till Haiti som
Frsvarsutbildaren 1/2010 7
 frbunden
Nijmegen
Frstelse fr landets kultur och sedvnjor r viktiga fr en militrtolk.
Invnare i NDjamena, Tchad, vinkar t en svensk patrull. Foto: FBB
Rdsptta p arabiska
elddop fr tolkar
Till skillnad frn att cykla s r sprket en frskvara som
krver konstant underhll fr att inte falla i glmska. Mili-
trtolkarna repeterar flera gnger om ret och d handlar
det ven om kultur och matrtter.
Text: Lars Gezelius, ordfrande Militrtolkfreningen
Foto: Privat
J
ag vet ett jttebra skmt, kan du verstta det t mig, frgar
en upprymd man p arabiska i en lokal i Mrsta. Utan att
vnta p svaret brjar han glatt bertta och tolken gr sitt
bsta fr att frst svl dialekten som skmtet. Vid Frsvarets
tolkskola undervisar man nmligen primrt i skriftsprket modern
standardarabiska och i en talad sprklig variation som r egyptisk
arabiska, men nr denne man skmtar om myror, sner och kvin-
nor s verkar han snarare tala p en syropalestinsk dialekt. ven
om ordstammen som regel r densamma s skiljer sig ofta uttal
och frgeord mellan arabiska dialekter ungefr lika mycket som
mellan nordiska sprk, vilket kan frsvra kommunikationen.
Byter mellan dialekter
Man mr lite dligt nr man inser hur mnga dialekter det
finns. Det r inte alltid ltt att frst nya, sger Petri Paavola som
tjnstgjorde som tolk i Tchad 2008. Petri r en av deltagarna i mi-
litrtolkarnas kurs i arabiska dr lraren Joseph Saouk ledigt byter
mellan olika dialekter och jmfr dem bland annat med hjlp av
enkla skmt och ordsprk. Tempot r mycket hgt och det har
krvts en hel del frberedelser.
Ofta fr man stta sig ner ngra dagar innan kursen och
frska repetera en del av den grammatik man glmt s att man
hnger med ordentligt under helgen, sger Richard Mohammar
som muckade frn Tolkskolans frsta kull arabister r 2007.
Sprk r en frskvara
Det r viktigt att det r en hyfsat jmn niv p sprkkunskap-
erna i gruppen fr att alla ska lra sig ngot. Det fungerar dock
mycket bra i dagslget, konstaterar Joseph Saouk njt. Under tv
dagar kommer grammatik, ordkunskap och uttal att underskas i
frmst libanesiska och syropalestinska dialekter, som talas av cirka
8 Frsvarsutbildaren 1/2010
Petri Paavola (trea frn vnster)
stlldes infr svra tolknings-
uppgifter i Tchad.
Lraren Joseph Richard
Saouk byter ledigt
mellan arabiska
dialekter.
Morhammar
40 miljoner mnniskor i Libanon, Syrien, Jordanien och Palestina/
Israel, orknat dem som lever i exil.
Nr Frsvarsmakten fr ett antal r sedan uppdrogs att kunna
verka inom en radie av 600 mil frn Bryssel innebar det enormt
kade krav p sprkfrmgan. Bara Europa har ver 60 olika sprk.
Frsvarsmakten har valt att fokusera p tre stora sprk som r viktiga
fr Sverige ryska, arabiska och persiska. Till skillnad frn att cykla
s r sprket en frskvara som krver konstant underhll fr att inte
falla i glmska. Eftersom ambitionen r att kunna stta in sprk-
kunnig personal med mycket kort varsel behvs det repetitions- och
frdjupningskurser flera gnger per r, vilket militrtolkarna
tillhandahller.
Kulturen lika viktig
De hr kurserna r guld vrda bde fr att komma ihg sprket
och fr att lra sig nya saker, sger Petri Paavola och hugger in p en
kikrtsrra. De kulturella aspekterna r nmligen minst lika viktiga
som de sprkliga fr en tolk, s middagen intas p en libanesisk me-
zerestaurang. Samtalen frs bara p arabiska och Joseph Saouk frhr
eleverna om matrtternas namn och innehll ett stndigt terkom-
mande elddop fr alla tolkar. Hur sger man panerad rdsptta med
remouladss p libanesisk arabiska? Och hur tillagar man egentligen
babaganouch?
Under missionen nr vi samverkade i byarna bjds det ofta p
te eller ngot tbart. En gng fick vi en festmltid p polisstationen
och alla tchadiska smrtter skulle versttas, minns Petri Saouk.
Den gngen frdes konversationen p tchadisk arabiska, vilket visar
att kunskap om matrtter och andra sedvnjor kan vara nog s viktig
under en insats.
Mste frst allt
Kursen rymmer emellertid inte bara smaskiga rror och kluriga
vitsar. Nsta morgon r det tidig uppstigning och genomgng av en
militr text, samtidigt som den politiska utvecklingen i Mellanstern
diskuteras.
Tolken mste ju frst allt som sgs svl militrt som civilt,
ppekar Joseph Saouk.
Efter kursen ker deltagarna hem med ett rejlt hfte texter, ord-
sprk och anteckningar om dialekterna.
Nu finns det att gra till nsta gng, sger Richard Mohammar.n

Radio Check sambandsprov. Joakim Svahn anropar Hotel Quebec.
Ungdomen som kom ut i kylan
Flrparna p mssan under hakan eller 90 grader
mot bakhuvudet. P vintern ska ni tnka kallt
men hlla huvudet varmt. Linus Jnsson och
hans medinstruktrer lotsar Ljungbyungdo-
marna varsamt men bestmt in i den militra
vrlden.
Text: Per Lunqe, FOTO: ANDERS KMPE
D
et har varit en kvll som alla andra p jobbet fr
Linus Jnsson. Han r butiksvakt inne i stan och
kommer hem vid midnatt. Dusch, i sng och
upp vid fyratiden. En halvtimmes bilfrd senare drar
han p sig skidstllet i Finnstugans kllare och spnner
runt Brkentorpasjn. Det r mrkt. Men inte s kallt
som det varit de senaste tre veckorna. Linus ansluter till
sina kompisar i Ljungbys Frsvarsutbildarungdom.
reportage
Detta r en av sju helger under ret d ungdomarna
samlas och denna helg ska kallt vder, marsch, frlgg-
ning och samband vas.
Jag och fotografen r rustade fr kyla. Kvicksilvret
har legat runt femton minus de senaste tre veckorna.
Ylletrjan r hmtad frn frrdet, nya Thinsulate-hand-
skar inkpta, Hot-Spot vrmepsarna framplockade, ett
tiopack blyertspenna med radertopp fr anteckningar i
kyla r inkpta. Allt stmmer. Utom termometern. Blida
tre minus. Men luftfuktigheten drar upp kyleffekten.
Ungdomarna samarbetar
Under minusgraderna reser ungdomarna tlt, varefter de
river tlten. Momenten upprepas. Det r tjle i marken.
Tltspikarna drivs ner med yxa och gummihammare.
Det ser riktigt bra ut. Ordning och reda. Ungdomarna
samarbetar.
Frsvarsutbildaren 1/2010 9
 reportage
I lektionssalen frevisar Julia Lindbergh hur man
tejpar ftter infr marsch.
Bra Ohlsson, ta av en sko och stll dig p bordet!
Julia, eller korpral Lindbergh som r tilltalsnamnet
under kursen, pekar p ett bord. Ohlsson hoppar upp.
Optiplast plockas fram och Julia drar ut den. Hon mter
upp foten och klipper.
Ohlsson har en bra fot fr tejpning, den r liten.
Ohlsson som nu ligger p mage omsluten av intres-
serade kompisar ser ut att ha det riktigt bra nr Julia
masserar Optiplasten p hennes fot. vningen fortstter
med tejp runt trna.

Rtt tid och utrustning

Kvllspasset lider mot sitt slut. Julia vnder sig mot en
elev.
Haln, dagelev, vad hller du ordning p?
Rtt tid, svarar Haln.
Och
Rtt utrustning.
Bra. Vad gr ni andra?
Tystnad. Julia:
Hjlper honom. Han har en lng lista p saker att
gra.
Linus hller lektion med sina elever p fortsttnings-
kursen. Temat r kyla och vad man stoppar ner i rygg-
scken. Han plockar frn toppen. Frst kommer SoldF.
Den ska alltid vara med. Frstrkningsplagg, termos,
tejpad. Allt i ordning prioriterat efter nytta. Han fre-
visar hur fltmssa m/vinter stts p huvudet och hr
menar han r det bara tv lgen, antingen med flrparna
90 grader mot bakhuvudet eller under hakan.
Torra ftter
Linus gr igenom tips och tricks. Torra lppar betyder
vtskebrist. Drick. Hll ftterna torra. Viljan avtar
exponentiellt med graden av blta ftter i kyla. Drfr,
byt strumpor. Och vad gr man med de blta som just
plockats av? De stoppar man in under byxlinningen mot
ett lr. Dr torkar de.
Linus fortstter och kommer in p stress vintertid.
Nr han gjorde sin slutvning vid
Julia Lindbergh praktiserade Beflsmin
1A, dvs en neutral och korrekt hllning
Narvik blev ett norskt stridsfor-
mot ungdomarna. don stende p vgen, hindrad av
andra enheter. Tempot drogs upp.
Vagnchefen blev stressad och ville
fram. P mse sidor av vgen lg
tv frusna sjar. Han valde den ena.
Men isen hll inte, med allvarliga
konsekvenser.
Eleverna lyssnar andktigt. Linus
berttar om is, hur tjock den ska
vara fr att bra en person eller ett
stridsfordon. Han berttar ocks
om hur vi fattar beslut under stress.
Under vinterfrhllanden ska man
visserligen tnka kallt, men huvudet
ska hllas varmt.
Mari lr ut samband
Fr instruktren Mari Magnus-
son r detta frsta helgen med
Linus Jnsson kom i mrkret fre gryningen och tog sedan
hand om sina ungdomar.
Ljungbyungdomarna. Hon muckade i december som
stridsfordonsfrare p Livgardet dr hon styrt en pbv
302. Hon knde sedan tidigare Julia och vill nu prova p
ungdomsverksamhet. Till vardags studerar hon engelska
p hgskolan. Denna helg ligger bra till fr henne. Hon
lr eleverna samband tillsammans med Christian Holm-
gren. Mari gr igenom Alpha, Bravo, Charlie.
Grundkurseleverna rabblar. This is, Over, Roger,
Message, Out gr som ett rinnande vatten.
Sen vas handhavande av ra 145/46. Och under
marschmomentet d eleverna gr runt Brkentorpasjn
passerar de tolv stationer med frgor. Varje svar levere-
ras per radio till Mari och Christian. Radiodisciplinen
fungerar.
Stolt som en fura
Korrekt upptrdande r en viktig del under ungdoms-
utbildningen. Man anmler sig och hlsar p befl.
Detta praktiseras under hela helgen. Nr handskar och
namnbrickor delas ut blir detta ocks en naturlig vning
i hlsningen. En elev kommer fram till bordet dr det
ligger en trave handskar och namnbrickor.
Jag skulle vilja ha...
Linus bromsar.
Nu tar vi om det hr frn brjan:Fnrik Jnsson,
GK-elev Johnsson anmler sig! Rak och stolt som en
fura.
Hlsningen grs om och Johnsson lyckas nstan se ut
som en stolt fura.
Skapar bra helg
Det r ett helt gng ungdomsledare som tillsammans

10 Frsvarsutbildaren 1/2010
 reportage

Samband enligt den engelska varianten Ftter trivs bst torra och utan skoskav.
var Mari Magnussons mne. Hon r Tejp r en bra medicin.
nymuckad frn Livgardet.

skapar en bra helg i Finnstugan. Alla har sin uppgift. Ma-

thias Clausen som ocks r med i Bilkren skter transpor-
ter. Han jobbar natt p ett nyppnat raststlle fr lastbils-
chauffrer vid E4:an. Efter tv r som arbetsls har han nu
ftt en anstllning och snart egen lgenhet. Kurvorna pekar
uppt i Ljungby som drabbats av konjunkturen.
Mathias har frutom ungdomsutbildningen flera intres- Erik Svensson lyssnar till Mari Magnusson under nedmonte-
ring av tlt.
sen. Han trnar och tvlar i jiujitsu och ska snart g en
tvling i Gteborg. Och sedan, nr pengarna r ihoptjnade
blir det en resa till Japan.

Strategisk frga
Ungdomsavdelningen r nra lierad med hemvrnets insats- Du ska ner, tjle eller inte. Joakim Lundgren gr p med
pluton i Ljungby. Mnga instruktrer har eller har haft yxan.
befattningar i plutonen. Materiel lnas. Befl frn plutonen
kommer p besk i Finnstugan.
P hgre ort synes ungdomsverksamhet vara ett viktigt
och prioriterat rende.
Ja. Visst. Det r viktigt att fnga upp ungdomarna. P
min tid fanns tv svartvita kanaler p teven och scouterna
och kyrkan. I dag r
Kylda ftter var en viktig punkt under
det en uppsj som
ungdomskursen. Annie Johansson
vrmer Sofia Ekegrens. mter ungdomarna.
Vi mste erbjuda
dem ngot att-
raktivt. Det r en
strategisk frga och
sjlvklart stller den
krav p ungdoms-
verksamhetens
kvalit, sger Stefan
Halln, chef fr
Hgkvarterets frivil-
ligavdelning.
Vikten av ung-
domsutbildning r
nnu mer ptaglig i
Ljungby. n

Frsvarsutbildaren 1/2010 11
 intervju
Officeren och militrhistorikern Stellan Bojerud r Sverigedemokrat trots partiets image i media som icke rumsrent.
Bojerud tar parti p hgerkanten
Stellan Bojerud har skaffat sig ett gott varumrke som yr-
kesofficer och militrhistoriker. Nu har han gtt med som
aktiv i omstridda Sverigedemokraterna. Vi tog pendeln
till Sundbyberg fr att frga varfr.
Text och foto: Per Lunqe
N
r Sveriges television snde i januari 1991, satt verste-
ljtnanten Stellan Bojerud och kommenterade dygn fr
dygn. Vad alla vntade p var att USA skulle befria Kuwait
frn de irakiska invasionstrupperna. Bojerud kunde genom att
rkna p den amerikanska flottstyrkan i Persiska viken, position
och mjlig hastighet, nstan p halvtimmen frutse det inledande
amerikanska flygangreppet.
Ursinnig p Borg
Det r s de flesta mediekonsumenter knner Stellan Bojerud.
Nu fr de knna honom som politiker fr Sverigedemokraterna,
av mnga svenskar misstrodda fr en gmd agenda. Hur kom det
sig att du lmnade Moderaterna dr du varit kommunpolitiker i
ver 20 r?
Jag har inte varit aktiv de senaste tio ren. Men jag var
moderatsympatisr och det som fick mig att bli ursinnig var nr
finansminister Anders Borg manvrerade ut frsvarsminister Mi-
kael Odenberg under talet i Almedalen 2007, d han skulle skra
ytterligare tre miljarder i ett frsvar som redan var fr litet.
Gick med trots stmpeln
Det var inget annat i Moderaternas politik som pverkade ditt
beslut?
Jo. De nya Moderaterna blev fr nya fr mig. Jag tillhrde
Gsta Bohman-moderaterna. Jag uppfattar det som om de nya
Moderaterna tagit ver Socialdemokraternas program.
Sverigedemokraterna ligger ver sprren i opinionsundersk-
ningar och kan bli ett riksdagsparti trots att det i media inte ftt
en klart rumsren prgel. nd vljer du att g med?
Man ser sdant som inte finns. Det ret jag funderade p att
g med gnade jag t att utreda. Jag kontrollerade med Spo, med
12 Frsvarsutbildaren 1/2010
naziforskaren Helne Lw och fick klart fr mig att partiet inte
har ngot att dlja. Sedan kom Jan Guillou-underskningen som
inte heller den visade p ngra oegentligheter.
Kan du frst att din medverkan i Sverigedemokraterna ifrga-
stts?
Nej. Jag tror nmligen p att detta med demokrati, siktsfri-
het och yttrandefrihet ska glla alla. Jag har blivit portfrbjuden p
Historiska Media, svartlistad sedan det blivit knt att jag gtt med i
Sverigedemokraterna.
Svans statistiskt naturlig
Det frekommer inlgg p passagen.se, skrivna av sympatisrer till
Sverigedemokraterna som visar att de r nazister, i dagligt tal kryp-
tonazister. r det ett problem fr dig att partiet har en sdan svans?
Jag har sjlv inte upplevt det p det sttet. Jag har mtt kandi-
dater i Stockholms ln dr tjugo procent r utlandsfdda.
I Sundbyberg r andelen sextio procent. Men det r uppenbar-
ligen s att den gausska frdelningskurvan gr igen. Det ska i en
given population finnas 2,2 procent som har en extrem uppfatt-
ning. Jag ifrgastter inte att det finns sympatisrer och kanske
ven medlemmar som man har anledning att reagera infr. Men de
r inte normgivande fr partiet.
Lg profil
Ditt parti hller en lg medieprofil om sakfrgor, frutom migra-
tionspolitiken. Det hrs inte mycket om vad Sverigedemokraterna
har fr uppfattning om frsvaret?
Vi hller p att arbeta fram ett program dr vi anser att det
grundlggande r att hlla Sverige utanfr krig. Vi vill fokusera p
vrt nromrde. Vi r skeptiska till det som sker i Afghanistan. Vi
tnker i termer av en tioprocentig kning av frsvarsanslaget som
kan vara mjlig att finansiera.
Ett etniskt mngfacetterat frsvar dr alla har en plats oavsett
hrkomst?
Sjlvklart. Min erfarenhet som yrkesofficer p Svea Livgarde
visar att det ofta var utlandsfdda soldater som var bland de bsta,
sger Stellan Bojerud. n

Fr Gunilla Wahln r internationella insatser viktiga. En frga dr hennes och Stellan Bojeruds sikter gr isr.
De mste precisera sitt program
Vi stllde Gunilla Wahln (v), ordfrande i Frsvarsutskot-
tet mot ledamotshusets vgg vid riksdagen och frgade
henne hur hon ser p Sverigedemokraterna. Skuggbox-
ning eller raka rr?
Text och foto: Per Lunqe
G
unilla Wahln debatterar grna med Stellan Bojerud. Hon
tycker det r en sjlvklar del av det politiska uppdraget
men hon vet inte mycket om SDs faktiska politik. Gunilla
Wahln menar att Sverigedemokraterna, SD hittills i valrrelsens
upptakt spelar p egen planhalva invandring, integration och
brottslighet.
Sverigedemokraterna r ett parti och det r en demokratisk
skyldighet att mta dem i debatter, sger hon.
Gunilla Wahln noterar att SD finns representerat i 114 kom-
muners fullmktige.
De har mycket lg nrvaro p fullmktigemtena och de
skriver inte motioner. Drfr fr inte jag och andra etablerade
politiker och inte minst medborgarna reda p vad de har fr
synpunkter i sakfrgorna. Och det r viktigt fr mig att veta var de
str. Vill de ha en yrkesarm eller ett folkligt frankrat frsvar? Ska
kvinnor och medborgare med invandrarbakgrund f vara delaktiga
i att skapa fred och skerhet?
Samma misstnksamhet
r det svrt att bedma ett parti som kan bli strre n ditt men
som du inte vet mycket om?
Ja. De mste precisera sitt program och torgfra detta s att
vljarna har ngot att ta stllning till. Om de fr inflytande i hst
ska deras politik inte komma som en obehaglig verraskning.
Gunilla Wahln jmfr med sitt eget partis historia.
Om vi tittar p Vnsterpartiet historiskt har vi betraktats med
exakt samma misstnksamhet. Det var p 1960- och 70-talet, nr
fler kommunister valdes in i riksdagen.
Hur hanterade ni, eller dina fregngare, den situationen?
Vi var tvungna att redovisa vr sakpolitik p alla omrden
och det innebar att partiet utvecklades.
intervju
Nej till anslagskning
Om vi gr in p SDs frsvarspolitik s verkar den innebra i stort
sett tre frgor, inga internationella insatser utan hemmafrsvar, inte
gynna den frsvarsindustri som r baserad i Sverige och en tiopro-
centig kning av frsvarsanslaget. Hur stller du dig till detta?
Grunden r att frsvara vrt land, vr vrdegrund och det str
vi fr. Dremot skiljer vi oss frn Sverigedemokraterna nr det gl-
ler internationella insatser, att visa solidaritet under FN-flagg.
Vi ska inte bara frsvara mnniskors rtt till ett vrdigt liv hr i
Sverige utan ven i lnder med andra kulturer. En kning av kost-
naderna fr Frsvarsmakten sger vi bestmt nej till.
Sverigedemokraterna ska besluta om ett frsvarspolitiskt pro-
gram i slutet av januari (efter presslggningen av denna tidning).
Det r i skrivande stund oklart hur de frhller sig till vrnplikt.
Skulle det bli vgen och stende ovationer bland vnsterpartister
om SD stller sig bakom en fortsatt vrnplikt?
Det terstr att se. Vi vill frsts ha tillbaka vrnplikten. Den
r viktig dels fr folkfrankringen och dels fr Frsvarsmaktens
frmga att leverera nr kriser uppstr.
Frivillighet behvs
Vilka kriser tnker du p d?
Samhllet ska vara robust och klara sig ven under en kris, som
kan vara elavbrott, oljehaverier till sjss eller stormfllen av typen
Gudrun.
Det lter som uppgifter under Myndigheten fr samhllsskydd
och beredskap?
Ja. Och hr spelar frivilligorganisationerna en stor roll. Kom-
munerna har inte resurser att hlla den beredskapen.
Om vi antar att alliansen sitter kvar efter valet, hur ser det enligt
din uppfattning ut fr frivilligfrsvaret d?
Mrkt. Med en slimmad Frsvarsmakt som enbart producerar
frband fr utlandstjnstgring blir bestllningsbehovet mycket
frsvagat.
Och om det blir en rd-grn regering?
D ser det mycket ljusare ut. Vi skulle satsa mer p Myndig-
heten fr samhllsskydd och beredskap. Frivilligorganisationerna
spelar en viktig roll hr. n
Frsvarsutbildaren 1/2010 13
 internationellt
Svensk soldat ur FS17 vid en terrngbil av typ Galten. Foto: Torbjrn Gustafsson FBB
Skadade soldater fr psykologhjlp
FS17-soldaterna hamnade oftare i strid n
tidigare Afghanistanfrband. Efter hemkomsten
vntade ett paket av stdtgrder.
Text och foto: Per Lunqe
S
oldaterna lmnade Mazar-e-Sharif med 43
incidenter under en kort period bakom sig.
Tjnstgringen har varit pfrestande. Drfr satsar
Frsvarsmakten p ett hemkomstpaket med samtal i
grupp eller med enskild soldat.
Det r alltid tufft. De har blivit utsatta fr min-
sprngningar och eldverfall. Den senaste perioden har
varit nnu tuffare, sger Frsvarsmaktens insatschef
Anders Lindstrm.
Hemkomstpaketet ska fnga upp problem soldaterna
kan ha med sig in i den civila vrld de tervnder till.
Men stdet ges inte bara vid hemkomsten.
Vrt std bygger p att frbereda dem innan de
ker ut och att noggrant p plats bearbeta de upplevelser
de har. Innan de reser hem har vi psykologer som jobbar
tillsammans med frbandet och intervjuar soldaterna
och frbereder ett hemkomstprogram i form av samtals-
std. De soldater som r skadade eller p annat stt mr
dligt fr ett individuellt uppfljningsprogram.
Visa soldaterna respekt
Frutom psykologsamtal ger Frsvarsmakten solda-
terna bekrftelse fr deras insatser som vid medaljering-
en p Armmuseum.
Hur knns det att tacka soldaterna?
14 Frsvarsutbildaren 1/2010
Det r jttesknt, fr det r ett stt att visa dem
respekt. Jag gr det innan de ker ut, p plats och
det r extra viktigt nr de kommer hem att vi har
ceremonier fr dem sjlva och deras anhriga.
Vilka krav stller miljn i Afghanistan p Fr-
svarsmakten?
- Den stller krav p att utbilda soldaterna, att vi
har en bra underrttelsefunktion och att vi har bra
fordon att frdas i. Den stller krav p teknik, taktik
och kulturell frstelse. Helheten ska fungera, sger
Anders Lindstrm.
Kirurgi frs fram
En frga som uppmrksammats r s kallad fram-
skjuten kirurgi, det vill sga kirurger som ker med
truppen. Vi ger soldaterna std, bde
Det r inte det strsta problemet. Vi har soldat- enskilt och i grupp, sger Anders
Lindstrm.
ernas kunskap och tillrckligt med ambulanser. Vi
kan fra fram kirurgiska funktioner. Sedan gller det
att f skadade till kvalificerad sjukvrd. verste Thomas Lindell (mit-
Med tanke p att det varit tuffare fr FS17 jm- ten) patrullerar med en svensk
och afghansk soldat i byn Char
frt med tidigare frband, har det varit svrare att Bulak i norra Afghanistan.
rekrytera till FS18? Foto: Torbjrn F Gustafsson FBB
Det har
inte varit ngon
strre skillnad. Det
strsta problemet
har varit medicinal-
personalen, sger
Anders Lindstrm.
n

Henrik Ekstedt frn UndSkC sger att eleverna Det bsta r erfarenhetsverfringen frn de
behver frdjupa sig p strre vningar. som redan haft befattningen i utlandsstyrkan
menar Kenneth Strmvall, som redan varit ute
tv gnger.
Stabsassistenter meriterar sig
Frsvarsutbildarna och Lottorna stdjer utlands-
styrkan genom att rekrytera och utbilda inom
stabs- och underrttelseomrdet. I november 2009
genomfrdes, i Svenska Lottakrens regi, en pilot-
utbildning fr blivande underrttelseassistenter.
Text och foto: Per Klingvall
D
e 18 deltagarna utbildades i underrttelsetjnst
under tv intensiva veckor p Luftstridsskolan, Upp-
sala. Underrttelseassistentkursen r framtagen av
Svenska Lottakren i nra samarbete med Frsvarsmakten.
Vi r mycket njda med att kursen har kvalitetsskrats
genom samarbetet med Frsvarsmaktens underrttelse- och
skerhetscentrum, sger Ulrika Frisk och Camilla Eken-
berg i kursledningen.
Det jag framfr allt vill trycka p nr det gller den
nya kursen, r att de som gtt den ska kunna arbeta som
underrttelseassistenter i vilken underrttelsestab som
helst. Den som jobbar i en hemvrnsbataljonsstab ska ha
samma grundkunskaper kring underrttelsemetodik som
den som deltar i utlandsstyrkans underrttelsearbete i
Afghanistan och den grundkunskapen lr vi ut p kursen,
sger Ulrika Frisk, kurschef och instruktr. Behovet av en
ny kurs fr underrttelseassistenter har funnits under en
lngre tid, frklarar hon.
Presentera fr chefen
En underrttelseassistents uppgift i en stab r att vara be-
hjlplig med att ta fram information om olika aktrer eller
freteelser och presentera dem fr chefen. I en krigs-, kris-
eller konfliktsituation mste vi veta s mycket som mjligt
om de olika aktrerna. Syftet r att chefen ska kunna
anvnda underrttelserna som beslutsunderlag.
Frn Frsvarsutbildarna deltog fem elever, en av dem
var Kenneth Strmberg som redan varit ute vid tv tillfl-
len. Han har p nytt skt tjnst i utlandsstyrkan, denna
internationellt
Kurschefen, Ulrika Frisk, r njd med bde
eleverna och stdet frn UndSkC.
gng till befattningen som underrttelseassistent och
hoppas att kursen kan hjlpa honom. Han r mycket njd
med utbildningen och tycker det r bra att det stlls krav
p att lsa in viss material i frvg.
Det bsta med kursen r de erfarenhetsfrmedlingar
som vi ftt av de som redan varit utomlands menar bde
Kenneth Strmberg och Per Forsberg, som ocks tillhr
Frsvarsutbildarna.
Vdret inverkar
Eleverna visade ett stort intresse fr de studiebesk som
genomfrdes under kursveckorna. Gruppen kte till En-
kping och beskte Nordic Battle Group 11, dr fokus la-
des p underrttelsetjnsten och Frsvarsmaktens meteoro-
logi- och oceanograficentrum, FM METOCC, dr vdrets
effekt p militr verksamhet studerades.
Ett annat uppskattat inslag under kursen var nr Su-
sanne Lundblad berttade om sina erfarenheter som just
underrttelseassistent i Afghanistan.
Stor vning hgrar
Ett utvrderings- och uppfljningsarbete pgr fr fullt fr
att vidareutveckla kursen. Ulrika Frisk och Camilla Eken-
berg r mycket njda med pilotkursen, men ser att det
finns ett antal omrden att frbttra. Detta ska nu gras
tillsammans med Henrik Ekstedt p FMUndSkC.
Ulrika och Camilla tycker att det har varit spnnande
att se hur eleverna utvecklades under kursveckorna.
Jag r jttenjd med elevernas insatser sger Ulrika.
Fr att ge eleverna ytterligare frdjupning och frdigheter
ser hon grna att de fr delta i befattning i ngon strre
internationell vning.
Jag skall jobba hrt fr att f med eleverna till CJSE,
som r en stor internationell vning i april 2010. Intresse-
anmlningarna r inlmnade och nu vntar vi p att f
besked om vilka befattningar vi ska bemanna.
Nsta underrttelseassistentkurs planeras att genomfras
under hsten 2010. n
Frsvarsutbildaren 1/2010 15
 skerhetspolitik
Nord Stream
r mycket mer
n en gasledning
Gasledningen Nord Stream r omtvistad p
grund av knsliga miljfrhllanden i stersjn. strandgarstater kan frvnta en ny normalbild som
Samtidigt existerar en skerhetsdimension. De
skerhetspolitiska aspekterna har inte lyfts fram
p ett tydligt stt och r ett vida strre problem-
komplex n att bara handla om en gasledning.
TEXT: versteljtnant Tommy Jeppsson,
Lrare i strategi vid Frsvarshgskolan i Finland
D
et r viktigt att notera att medan den svenska och
finlndska officiella synen ligger nra varandra,
allts att Nord Stream r frmst en miljfrga,
har de tre baltiska republikerna och Polen synen att
skerhetsproblemen dominerar.
En skerhetsrelaterad aspekt sammanhnger med
Moskvas mjligheter att favorisera vissa europeiska
lnder och exkludera andra d det gller framtida ener-
gileveranser. Det skulle kunna stta sammanhllningen
inom svl EU som Nato p prov.
De ryska mjligheterna att pverka politiken i de
lnder som har de strsta leveransbehoven, exempelvis
Tyskland, br inte negligeras. En viktig frga r om
Ryssland lngsiktigt kan tillfredsstlla leveransbehoven.
Den statliga energijtten Gazprom har ptagit sig allt
strre leveranstaganden medan satsningarna p infra-
struktur i utvinningsomrdena slpar efter betnkligt.
Plattform fr sensorer
En annan faktor som br lyftas fram sammanhnger
med uppgifterna om att den ryska stersjmarinen kom-
mer att ansvara fr skyddet av gasledningen i fredstid, i
samband med kriser liksom i hndelse av krig, samt vara
inbegripet i konstruktionsfasen. Det finns bedmare
som hvdar att gasledningen kan ges tillggsrollen som
plattform fr olika sensorer vilka tjnar ett underrt-
telsesyfte.
16 Frsvarsutbildaren 1/2010
Geostrategiskt lge. Ryssland kan etablera kontroll ver bal-
tiskt luftrum samtidigt som man kan hota varje rrelse frn
Natos och EUs vervattensfartyg i stersjn.
Karta: Lars-ke Fernsten
Sledes existerar mjligheten att Sverige och andra
bland annat innebr kad aktivitet hos den ryska ster-
sjmarinen och en mjlig marin positionsframflyttning.
Nord Stream har sledes en skerhetspolitisk di-
mension. Den br lyftas in i de skerhetspolitiska och
militrstrategiska vervgandena liksom synliggras fr
svenska folket. Frn militrt hll har konteramiralen Leif
Nylander argumenterat fr behovet av en skerhetsms-
sig helhetssyn p dessa frgor.
stersjn en livsnerv
stersjregionen r ett av vrldens tillvxtomrden.
Livsnerven fr regionens ekonomiska och sociala
framsteg r innanhavet stersjn. Sjtrafiken p dessa
miljmssigt knsliga vattenvgar r intensiv. rligen
handlar det om 60.000 fartyg som transporterar 800
miljoner ton gods. Siffrorna vntas dubbleras till r
2015. Oljetransporterna kan under samma period bli
fyrdubblade. Utvecklingen i samtliga strandgarstater r
starkt beroende av att skerheten i regionen frblir stabil
och att miljhoten mot stersjn kan klaras av. Det
knns okontroversiellt att hvda att faktorerna sker-
het och stabilitet r grundfrutsttningen fr all vrig
utveckling.
Det kan hvdas att EU-lnderna och Ryssland har
samma intresse av stabilitet och ekonomisk utveckling i
regionen, givet ett msesidigt beroendefrhllande. Mot
detta str uppfattningen att Moskva visserligen betonar
ekonomisk och social utveckling, vilket en allt strre
medelklass utgr det synliga beviset p, men att ter-
tagandet av landets tidigare inflytande utgr regimens
verordnade ml.
Natos och EUs expansion utgr i mnga ryska med-
borgares gon ett hot och det gr att finna argument
som ifrgastter den lngsiktiga klokheten i dessa paral-
lella utvidgningsprocesser. En framtida utvidgning av
exempelvis Nato som omfattar Ukraina r i dag mycket
svr att frestlla sig.

Rysk militr profilering
Militr styrka har en viktig funktion fr den ryska
sjlvbilden liksom i rollen som ett praktiskt politiskt in-
strument. Det senare tydliggjordes i samband med kriget
i Georgien och under frra hstens manvrar nra de
baltiska republikernas och Polens grnser. vningarna
Ladoga och Zapad 2009 var de strsta p ett decennium
och tjnar som viktiga signalgivare till grannstaterna om
en kande rysk militr profilering och frmga. Ryssland
r en regional militr stormakt med tilltagande styrka.
Delar av frbanden har krigserfarenhet. Statsledning-
en har ocks visat vilja att anvnda militra kapaciteter
fr att uppn politiska mlsttningar. Hr skall betonas
att nyttjandet av militra maktmedel inte r liktydigt
med anvndningen av vpnat vld. Fr varje rationell
aktr handlar det om att uppn strsta mjliga intkter
till lgsta mjliga kostnad, varfr militr styrka kan
anvndas i syfte att frstrka resultatet av diplomati.
Det sker genom att fr omgivningen signalera frmga.
Avseende den ryska stersjmarinens roll i skyd-
det av gasledningen existerar dels en signalgivande och
avskrckande roll och vid behov en ren skyddsuppgift
som kan innebra bruket av vapenmakt. Det senare i
samband med empelvis en terrorattack.
Geografisk och strategisk enhet
Jag ber lsaren att fr en kort stund betrakta kartan ver
stersjregionen som illustrerar artikeln. Fram trder
konturerna av en geostrategisk enhet. Militrstrategiskt
har Ryssland, sitt ogynnsamma baseringslge inne i Fin-
ska viken och Kaliningrad till trots, vissa frdelar vilka
sammanhnger med mjligheterna att etablera kontroll
ver baltiskt luftrum samtidigt som man kan ha kontroll
ver och drmed hota varje rrelse frn Natos och EUs
vervattensfartyg i stersjn.
Av detta fljer att Natos och EUs mjligheter att fr-
strka de sm och fr territoriellt frsvar helt otillrck-
liga baltiska staternas stridskrafter i en krissituation, utan
att finlndskt och svenskt luftrum men ocks sjterrito-
riet berrs, r svrt att frestlla sig.
Kriget i Georgien hsten 2008, frra hstens ryska
stormanver alldeles intill de baltiska staternas och Po-
lens grnser, Nord Stream-projektets skerhetsdimension
samt en nyligen infrd lag i Ryssland som ger presiden-
ten fullmakt att instta trupper utomlands fr att tillva-
rata Moskvas intressen, har sammantaget kat trycket p
Nato frn de baltiska huvudstderna i syfte att erhlla ett
mer svl synligt som substantiellt militrt skydd.
Nato-vningar i Baltikum
Frn och med i r har Nato drfr beslutat att genom-
fra rliga vningar i ngon av de baltiska republikerna.
Fr nrvarande r det amerikanska frband som avses
deltaga. Utgende frn diskuterade volymer, frband av
kompanistorlek, kan slutsatsen dras att vningarna har
en mera signalgivande roll n att de bidrar till substanti-
ell frsvarseffekt. Omfattningen av de planerade vning-
arna utgr ocks en pminnelse om att Natolndernas
och USAs handlingsfrihet r starkt begrnsad genom
krigen i Afghanistan respektive Irak.
Det pverkar i sin tur negativt mjligheterna att inne-
skerhetspolitik
hlla trovrdiga frstrkningsplaner till bland annat de
baltiska staterna. Den militra trovrdigheten i Natos nya
strategiska doktrin, vilken frvntas uttrycka kad vikt
vid frsvaret av medlemslnderna, frutstter att krigen
i Afghanistan och Irak kan avslutas inom rimlig tid eller
kade frsvarsbudgetar.
Det senare r, utgende ifrn rdande samhllsklimat
i huvuddelen av de europeiska lnderna, en mindre san-
nolik option. Samtidigt har USAs frsvarsminister Robert
Gates tydligt uttryckt ndvndigheten av reducerade
amerikanska frsvarskostnader som i dag verstiger vad
nationen lngsiktigt orkar med. Slutsatsen av detta r
att bland annat lnderna runt stersjn hgst sannolikt
behver ta ett kat egenansvar fr den egna skerheten.
Hr uppstr ett dilemma. Samtidigt som kade utgifter
fr statens skerhet i sig kan motiveras, bedms srskilt
kade utgifter fr militra ndaml bli svrt att acceptera
fr opinionen.
Anpassning till Lissabon
Den frda skerhetspolitiken i vrt land betonar alltmera
samarbete med andra. Den solidaritetsfrklaring som
riksdagen avgav den 16 juni i fjol, vars innebrd r att vi
svl skall kunna ge som motta militrt std, innebr en
anpassning till EUs Lissabonfrdrag vilken trdde i kraft
den 1 december i fjol och stadgar att om ett medlemsland
utstts fr vpnat angrepp r vriga lnder skyldiga att
lmna std.
Det nordiska samarbetet viktlggs. Avseende omrden
som har en direkt pverkan p stersjfrhllandena kan
nmnas gemensam finlndsk-svensk luft- och havs-
vervakning samt den finlndsk-svenska amfibiestyrkan
liksom Nordic Battle Group.
Den tidigare norske utrikesministern Torvald Stolten-
bergs rapport om nordiskt samarbete inom utrikes- och
skerhetspolitiken frn februari i fjol innehller tretton
omrden dr frdjupat samarbete fresls. Rapporten
anlgger ett strategiskt perspektiv syftande till att skapa
en strre helhet i det nordiska skerhetssamarbetet.
I och med att den strategiska betydelsen av stersjre-
gionen tenderar att ka existerar risker fr att det uppstr
varierande grader av friktion som kan verg i kriser av
skiftande temperatur. Fljaktligen r fr framtiden ett fr-
djupat nordiskt skerhetspolitiskt- och militrt samarbete
syftande till strategisk effekt angelget.
Ren svensk insats omjlig
Samtidigt r ur ett svenskt perspektiv det skerhets- och
frsvarspolitiska samarbetet inom EU ytterligt betydel-
sefullt. En uppkommen kris mellan exempelvis Ryssland
och ngon eller alla tre baltiska republiker skulle innebra
det yttersta testet p hllfastheten i den avgivna solidari-
tetsfrklaringen.
En svensk solitr insats i samband med en kris mellan
Ryssland och de baltiska republikerna bedms represen-
tera en overstiglig politisk trskel. Samma insats tillsam-
mans med exempelvis Finland och andra EU-lnder ter
sig mera realistisk och det r i skenet av en svensk insats
tillsammans med andra som solidaritetsfrklaringen knns
hllfast. Srskilt gller detta om insatsen innefattar mili-
tra maktmedel, givet vra egna begrnsade kapaciteter. n
Frsvarsutbildaren 1/2010 17
 profilen

Krlof fr baklxa p slopat

Frivilligheten har ett pris, ven inom frsvaret.
Karin Enstrm, ordfrande i Frsvarsberedning-
en menar att de frivilliga frsvarsorganisationer-
na mste se behovet av det de producerar.
Text och foto: Per Lunqe
Enstrm uttrycker det, r att organisationerna fr pengar
fr det som staten efterfrgar. Om de vill engagera sig i
andra uppgifter fr dessa finansieras p annat stt.
Det viktiga r att frivilligorganisationerna vet vilka
spelregler som gller s att de kan planera lngsiktigt.
Stordriftsfrdelar

A
tt leverera det som efterfrgas r inget mrkvr- Fr 2010 ser Karin Enstrm att alla frivilligorganisatio-
digt. ner, inte minst Frsvarsutbildarna, r inne i ett avg-
Det mste alla organisationer gra hela rande skede.
tiden. Vi ska komma ihg att frivilligverksamheten har Det gller framfr allt hur man ska organisera sig,
varit i frndring nda sedan den kom till, sger Karin att prioritera verksamheten. Det har jag sett positiva ex-
Enstrm. empel p. Vi som r politiker ger frutsttningar genom
Hon tycker att det skattemedel. Organisationerna tar sedan ansvar fr sin
2010 r ett avgrande r fr frivilligorganisationerna.
- D ska de organisera sig och prioritera sina verksam-
r bra att Bjrn Krlofs utveckling.
heter. Politikerna ger frutsttningarna, sger Karin frivilligutredning Om Krlofs sammanslagningar menar Karin En-
Enstrm. gjordes. strm att de har frdelar:
Men den gav inte Sammanslagningar av frivilligorganisationer har
alla svar och inte just diskuterats. Det har frdelar. Men risken r att identite-
de svar som frivilligr- ter frsvinner. Det r en balansgng. Frn politiskt hll
relsen ville ha. ska vi vara frsiktiga med att g in och peta. Vi ska gra
vad vi kan fr att underltta. Men det fr inte vara s att
Gillar inte att slopa redovisning och uppfljning tar strsta delen av tiden
stdet fr frivilligorganisationerna. Jag ser stordriftsfrdelar.
Mottagandet har varit
blandat. Frn posi- Betala fr folkfrankring
tiva reaktioner, byggda Karin Enstrm menar att det ligger ett tydligt egenvrde
p realism till mer i att frivilligheten ger en folklig frankring av frsvaret.
negativa som frslagen Nr vrnplikten frsvunnit str frivilligorganisationerna
om uppdragsstyrning fr frankringen. Kan man d tnka sig att staten betalar
och slopat organisa- fr denna frankring?
tionsstd motverkar Det klassiska, frsvarsupplysningen, br kunna vara
sig sjlva. Vad Bjrn kvar i fortsttningen ocks.
Krlof gjorde var att Karin Enstrm som i egenskap av ordfrande fr
kartlgga behovet av Frsvarsberedningen grna ser enighet i denna bered-
frivilligpersonal inom ning tvingas nu konstatera att det finns viktiga frgor
totalfrsvaret och sam- med skiljelinjer. Det r framfr allt svenskt deltagande i
hllets krisberedskap internationella insatser. Vnsterpartiet har inget emot att
och drefter utreda de svenska soldaterna packar sina persedlar och tar nsta
mjliga sammanslag- flyg hem. Socialdemokraterna och Miljpartiet r inte
ningar. lika drastiska men vill gra en versyn lngre fram (ls:
Frslaget ger lika efter valet).
mycket pengar som
frr men de ges p ett Afghanistan kan inte bli kopia
annorlunda stt. Men P frgan om det r vr sak att exportera svensk demo-
jag gillar inte Krlofs krati till Afghanistan med dess 32 klaner och klanledare,
id att slopa organi- dr president Karzai enligt skerhetspolitiska forskare p
sationsstdet helt och FOI i stort sett r borgmstare i Kabul, lutar sig Karin
hllet, sger Karin Enstrm mot den afghanska regimens vdjan om hjlp:
Enstrm. Vr strvan r att vara med och skapa ett land med
Pongen, som Karin ngorlunda ordning. Regimen i Afghanistan ber oss om

18 Frsvarsutbildaren 1/2010

std
hjlp med detta. Fr att det ska kunna bli ordning
mste det finnas grundlggande fri- och rttigheter,
en viss grad av demokratiskt styre. Men vi kan frsts
inte gra om Afghanistan till en kopia av Sverige. Vi
r dr ocks fr att visa vra samarbetspartners att vi
r att rkna med, fr att f inflytande i FN och Nato.
Hrd dom ver materielen
Den nordiska stridsgruppen modell 11, NBG11, r
under uppbyggnad. Operationsplan Vulcanus visar p
mycket allvarliga brister i frra stridsgruppen under
svensk ledning, NBG08. Domen faller hrd ver
framfr allt materielen. Vad sger att NBG11 blir
bttre?
Jag trffade Stefan Andersson (chef NBG11)
frra veckan och han var njd med att ha erfaren-
hetsbeskrivningen frn frra stridsgruppen, han och
hans medarbetare har luslst den fr att inte upprepa
misstagen.
Vi har ett bttre materiellge nu. Materiel och logistik
r frbttringsomrden och vi har vidtagit tgrder.
Mer planerad insats p tal
Om vi stter in NBG11 i ett europeiskt perspektiv,
har du och ledamterna i Frsvarsberedningen tankar
om hur den kan bli ett strategiskt instrument i unio-
nens skerhetspolitik?
Det har varit en av det svenska ordfrandeska-
pets prioriterade punkter inom ramen fr skerhets-
politiken, dr Sten Tolgfors tagit upp en diskussion
eftersom vi haft stridsgruppskonceptet ett antal r.
Resurserna har inte anvnts optimalt. Nu finns med-
vetenheten om en strre flexibilitet.
Ur EUs synvinkel, vad innebr det att ha en flexi-
bel stridsgrupp?
Man r bengen att anvnda stridsgruppen ven
i en mer planerad insats. Vi kan anvnda halva gnget
och sedan fylla p. Det ska frsts finnas ett krishante-
ringsinstrument inom EU, sger Karin Enstrm.
Frivilligorganisationerna ska ha pengar
fr det staten efterfrgar och de ska veta
vilka spelregler som gller, sger Karin
Enstrm.
profilen
Politikern Karin Enstrm trffar ofta generaler, som hon aldrig kom i nrheten av
som kapten i amfibiekren.
Ministerpost
inget Karin funderar p
N
ej, Karin Enstrm r inte medlem i ngon frivillig
frsvarsorganisation, har heller inte varit det. Men
hon hller regelbunden kontakt med bland andra
Frsvarsutbildarna, Lottorna, Flygvapenfrivilliga, Folk &
Frsvar med flera.
Karin Enstrm ser inga direkta frdelar med att vara
yrkesofficer i sin position som riksdagspolitiker och ord-
frande i Frsvarsberedningen. Hon vill skilja p rollerna
och menar att alla med fackkunskaper inte mste sitta i
utskotten. Men hon medger att hon har en grundlggande
frstelse fr det militra systemet, att hon knner till termi-
nologin, ven om hon som kapten under tiden i amfibiek-
ren inte trffade eklvsgeneraler.
P en frga passar Karin Enstrm: Kommer du att kandi-
dera till frsvarsministerposten om alliansen vinner valet?
Det gr inte till s. Man kandiderar inte. Jag sitter p
min tredje period i riksdagen och sysslar med frsvarsfrgor.
Men om regeringsbildaren bad dig bli frsvarsminister.
Skulle du svara ja eller nej d?
Det fr jag se den dagen om jag skulle bli tillfrgad.
Skulle det vara roligt att f erbjudandet?
Alla som hller p med politik skulle bli smickrade
ver en frga om att bli minister. Men det r inget jag gr
och funderar p. Det hr r ett lagarbete. n
Text och foto: Per Lunqe
Karin Enstrm i korthet
Fdd r 1966
Kapten i amfibiekren
Plats 115 i riksdagen fr (m) i Stockholms ln sedan 1998
Ordfrande i Frsvarsberedningen
Ledamot i Frsvarsutskottet
Suppleant i Utrikesutskottet
Frsvarsutbildaren 1/2010 19
 frsvar i frndring
Finska frsvarsutbildningsfreningen utbildar frivillig oljebekmpningpersonal tillsammans med WWF Finland. Foto: Asta Ruuskanen
Frivillighet s in i Norden
Anders Kmpe blddrar i historieboken fr att leta
efter rtterna till de frivilliga frsvarsorganisatio-
nerna och orsakerna till att de ser ut som de gr.
Skarpskyttarna var frst, men i Finland fick man
smyga under idrottsbanr fr att inte stta sig
med Tsarryssland.
TEXT: Anders Kmpe
F
r att frst varfr frivilligfrsvaret i Norden idag ser
ut som det gr med de olika skillnaderna s mste
man gra en tillbakablick i historien.
De ldsta rtterna fr frivilligfrsvaret kan skas till
mitten av 1800-talet, d skytterrelserna i de nordiska
lnderna organiserades med undantag fr Finland som d
var ett autonomt storfurstendme under Ryssland.
I Sverige bildades skarpskytterrelsen efter engelsk
frebild fr att hja skjutskickligheten och frsvarsfr-
mgan. Det frsta trevande frsket gjordes i Gvle, nr
Gefle skyttegille bildades den 7 augusti 1848. I stadgarna
stod att verksamheten skulle vara skjuttvlingar och exer-
cis. Denna frening blev dock inte lnglivad.
Genombrott 1860
Det var frst 1860 som skarpskytterrelsens genombrott
kom. Organisationen Frivilliga skytterrelsen bildades.
Gteborg kunde p hsten stlla upp med tv fullt utbil-
20 Frsvarsutbildaren 1/2010
dade skarpskyttekompanier. Lite senare kunde Stock-
holm mnstra ett och fljande r tta kompanier.
I Norge sattes skytterlag upp 1860 och 1861 bilda-
des Centralforeningen for Udbredelse af Legemsvelser
og Vaabenbrug. Skillnaderna i politiska ml mel-
lan denna och den konkurrerande organisationen av
folkevpningssamlag skapade spnningar i det norska
samhllet. Stortinget beslt drfr 1892 att sl samman
organisationerna till Det frivillige skyttervesen.
Vad betrffar Danmark skrev kaptajn H.P.V. Mnster
en artikel i Fdrelandet i januari 1861 om den brittiska
frivilliga skarpskytterrelsen fr att vcka ett danskt
intresse. Detta lyckades ver frvntan, redan en mnad
senare bildades Centralkomiten for Oprettelse af
Skytteforeninger. Ett stort antal skyttefreningar kom
till vid tiden fr det andra Slesvigska kriget 1864 och
drefter. Detta r ursprunget fr De Danske Skyttefo-
reninger men de har i dag inte ngot frsvarssyfte i sina
program.
Frivilliga skyttar reserver
Nsta steg i utvecklingen togs runt sekelskiftet beroende
p att vrnplikt infrts i de nordiska lnderna i slutet av
1800-talet. Fr norsk del s kunde man faktiskt anvnda
sig av skytterlag frn Det frivillige Skyttevsen som
bakre reserver vid konflikten med Sverige i 1905. Vern-
pliktige Officers Forening, idag NROF, bildades 1896
och kvinnorna engagerade sig frivilligt genom att 1928

bilda Norske Kvinners Frivillige Verneplikt, idag Norges
Lotteforbund.
I Sverige brjade man 1904 ge kompletterande befls-
utbildning fr landstormsbeflen. Landstormen bestod
av de ldre utbildade vrnpliktskullarna i Norge och
Sverige. Beflen organiserade sig i freningar ver hela
landet. Hrigenom kunde de f uppdaterad utbildning
p frivillig grund. Detta var en frutsttning fr att kunna
mobilisera landstormen vid bda vrldskrigen. Dock var
det brister i frbanden och drfr tog man ett nytt tag
och lade ner landstormen och bildade Hemvrnet 1940.
Landstormsbeflsfreningarna blev d beflsutbildnings-
freningar (idag Frsvarsutbildarna) fr vrnpliktiga befl
och befl inom hemvrnet. De svenska kvinnornas frivil-
liga engagemang startade 1924 med bildandet av Sveriges
Landstormskvinnor, idag Svenska Lottakren
Rekylkorps med cyklar
I Danmark skapades i brjan av seklet ett flertal frivil-
lige korps. Dessa korps uppstod p privata initiativ fr
att borgarna skulle stdja det danska frsvaret. En del
av dessa kallades Rekyl korps och var utrustade med
rekylgevr och ibland cyklar fr att frflytta sig med. Av
alla frivillig korps s var nog Korps Westenholz det mest
kreativa. Det skapades 1908 av den frmgne affrsman-
nen och frsvarsvnnen Aage Westenholz. Han utrustade
den 50 man starka krigsstyrkan med Madsen maskinge-
vr och Ellehammer-motorcyklar.
De flesta av dessa frivilligkorps avvecklades 1919 men
ett antal fanns kvar, dribland Korps Westenholz. Dessa
olika bevpnade styrkor kunde i en frlngning utgra ett
samhllsproblem och drfr frbjds de i hrloven 1937.
Protester mot frryskningen
Finland var vid sekelskiftet fortfarande under rysk
verhghet. Vid denna tidpunkt brjade ryssarna ta allt
mindre hnsyn till finnarna och de finska lagarna och ge-
nomdrev en frryskningsprocess. Ryssarna upplste ven
den finska militren som grundades p vrnplikt. Detta
ledde till starka protester. Avskyn fr frryskningsproces-
sen ledde till motstndsrrelser. r 1905 bildades Voima-
frbundet som officiellt upptrdde som en idrottsorgani-
sation, men vars syfte var att skapa en bevpnad milis som
skulle erstta den av ryssarna upplsta militren.
Fr att undvika huliganism och plundring hade man
redan under storstrejken r 1905 inrttat olika slags
garden. De var delvis finansierade och utrustade med
allmnna medel. Efter att den egna militren upplsts
fanns det ingen annan ordningsmakt i Finland n ryskt
krigsfolk och av frivilliga personer sammansatta garden,
rda garden och skyddskrer.
Skyddskren fr hembygden
Skyddskren (Suojeluskunta), vilken var frivillig perma-
nentades i augusti 1918 och kom att bli en mycket vl-
utbildad del av den finska frsvarsmakten. Skyddskren
var hembygdsorienterad p samma stt som hemvrnen
har blivit.
Kvinnor organiserade sig i skyddskren under fri-
hetskriget och 1918 fick de en egen organisation, Lotta
Svrd, namnet kom frn en kvinna i Fnrik Stls sgner.
Fr att hedra denna fregngsorganisation fr kvinnor
frsvar i frndring
Rda korset har avtal med Frsvarsmakten om rekrytering och utbildning av sjuk-
vrdare. Foto: David Gerner/FBB
har de vriga nordiska lndernas kvinnoorganisationer
tagit namnet lotta.
Alla frivilliga frsvarsorganisationer i Finland frbjds
av ryssarna i vapenstillestndsavtalet 1944. Den enda som
verlevde var Finlands reservofficersfrbund.
Efter andra vrldskriget
Med de erfarenheter som gjordes av bde norrmn och
danskar under kriget med sina motstndsrrelser s
skapades Heimvernet i Norge 1946 och Hjemmevrnet i
Danmark 1949. Det danska Hjemmevrnet vilar ven p
traditioner frn de tidigare frivillige korpsen.
Danmarks Lottekorps bildades 1946 efter svensk fre-
bild. Lottekorpsen lades ner 1989 p grund av jmlikhets-
skl. Kvinnorna gick d in som medlemmar i Hjemmevr-
net.
Finland kunde gra en omstart av frivilligrrelser frst
efter att VSB-pakten (vnskaps-, samarbets- och bistnds-
pakten) upphrt efter Sovjetunionens fall.
Finnarna har nu kunnat skapa nya organisationer utan
att behva ta ngra historiska hnsyn. Detta har resulterat i
en hemvrnslik organisation, de s kallade Landskapstrupp-
erna (Maakunta joukut). Till detta en utbildningsorganisa-
tion, Frsvarsutbildningsfreningen (Maanpuolustuskou-
lustus yhdistys) MPK, som skall stda Landskapstruppernas
utbildning samt ven ge frsvarsutbildningar och skerhets-
kurser till befolkning och skolungdom.
Ger insyn i frsvaret
I Sverige, organisationernas hemland, rknar vi idag 18
frivilliga frsvarsorganisationer. Fr drygt tio r sedan var
det 28. Flera av organisationerna har varit och r ganska
nischade. Med minskade volymer inom svenskt frsvar s
finns det inte lngre utrymme fr alla.
De frivilliga frsvarsorganisationerna har dock en Varfr inte en
oerhrt viktig roll att spela i vra lnder. De ger bde insyn manlig kock? Lot-
i och en demokratisk frankring i vra frsvarsmakter. torna erbjuder
sedan lnge
Vra lnder har vid en jmfrelse sm befolkningar men r utbildning i fr-
geografiskt stora. Fr att klara av de friktioner vra nordiska plgnadstjnst
lnder kan rka ut fr behver vi n ut till ett folkflertal ven fr mn.
som inte str p en permanent lnelista. En mngfald bland Foto: Sven-ke
Haglund/FBB
och inom organisationerna gr det ocks mjligt att vara
dynamisk och flexibel. n
Frsvarsutbildaren 1/2010 21
 reportage
Journalisterna spelar en viktig roll i rapporteringen frn konferensen. Hr r statsministern omringad av bland annat SvT, Ekot, SvD och TT.
Valret mrktes p rikskonferensen
De rdgrnas utspel huvudnumret
Att delta i Folk och Frsvars rikskonferens r en
fascinerande upplevelse. Hr finns bde fantas-
tiska seminarier, ntverksbyggande och infor-
mella kontakter mellan journalister och maktha-
vare.
TEXT OCH FOTO: PER KLINGVALL
F
olk och Frsvar r en ideell organisation som
fungerar som en ppen arena dr frsvars- och
Konferensen
utspelar sig i vin- skerhetspolitik diskuteras. Organisationen fddes
termilj p Slens den 12 juni 1940 p initiativ av de politiska ungdoms-
Hgfjllshotell. frbunden, frivilligorganisationer och stora fackfrbund.
Till traditionen Tanken var att fungera som en lnk mellan folket och
hr dligt vder.
frsvaret i allmnhet och frivilligfrsvaret
i synnerhet. Den frsta rikskonferensen
hlls p dvarande CFBs kursgrd i nn.
Efter mnga r i Storlien genomfrs nu
rikskonferensen i Slen. Rikskonferensen
samlar rligen cirka 300 politiker, myn-
dighetsfretrdare, fretrdare fr frivilliga
frsvarsorganisationer och journalister.
Prglas av valret
Rikskonferensen i r genomsyrades av att
det r valr. Det mrktes genom att antalet
journalister och politiker kat rejlt. Dess-
utom s deltog i r statsministern och op-
22 Frsvarsutbildaren 1/2010
positionspartiernas partiledare med Mona Sahlin i spetsen.
Konferensen brukar alltid vara en plats fr olika utspel och
i r var huvudnumret de rdgrnas plattform fr framtida
frsvars- och skerhetspolitik, vilket du kan lsa om p
annan plats i tidningen. Ett annat utspel som pverkade
konferensen var Jan Bjrklunds utspel om kade anslag till
frsvaret och terplacering av en pansarbrigad p Got-
land. Det utspelet var inte srskilt uppskattat av moderata
fretrdare och irriterade mumlanden kunde hras under
flera dagar.
Frsvarspolitikens Almedal
Eftersom det r svrt att ta sig frn Slen s blir det ocks
ett viktigt klimat fr ntverksbyggande mellan mnga
mnniskor. Under frmiddagar och kvllar finns mnga
tillfllen fr informella kontakter. Jag sjlv fick tillfllen
att tala med journalister, politiker och fretrdare fr Fr-
svarsmakten, I det hr avseendet r konferensen en mindre
motsvarighet till Almedalsveckan.
De kanske viktigaste intrycken frn veckan r nd
insikten att ett regeringsskifte kommer att innebra
frndringar fr frsvaret. Om de blir bra eller dliga
terstr att se men samverkan med Nato och den nya
frivilliga personalfrsrjningen kommer att pverkas. Ett
annat intryck r bristen p konkreta diskussioner kring
frivilligorganisationernas framtid. I god politisk ordning
s bermdes frivilligheten i allmnna ordalag men mycket
lite konkretiserades. n

Finska soldater p vakt under Finska vinterkriget. Kriget varade i tre mnader mellan 1939 och 1940. Finlndarna kmpade vl och hll ut i det
lngsta mot ryssarna men tvingades vid krigsslutet avtrda Karelen. Foto: Lehtikuva
Glm inte det som hnde fr 70 r sen
Finska vinterkriget blev en skoningsls
och hrd kamp med enorma frluster fr
ryssarna, som var helt ovana vid och inte
instllda p krig i sn och extrem kyla.
Vintern 19391940 var en av de kallaste
ngonsin och medeltemperaturen var
runt 40 minusgrader, vissa dagar kunde
det vara s kallt som 50 minusgrader.
TEXT: MATS NIHLEN
F
innarna slogs med det ursinne och
den sisu som bara frsvaret av den
egna hembygden kan inspirera till.
Naturligtvis mste lammet till sist
kapitulera fr vargen, men det blev ingen
total underkastelse, ven om freden var
hrd. Landet hade ocks en verbeflhavare
av ovanlig resning Gustaf Mannerheim,
ledare fr de vita under inbrdeskriget 1918
och en legend redan under sin livstid. Det
var han som planerade och ledde vinter-
kriget, som laborerade s msterligt med
de sm resurser som stod finnarna till buds
1939.
Finlands arm bestod i det frsta skedet
av 200 000 man, 312 stridsvagnar och 119
flygplan medan Rda armn anfll med
460 000 man, 1 500 stridsvagnar och 1 000
flygplan.
Bakgrunden till vinterkriget r i korthet
denna. Den 23 augusti 1939 underteckna-
des den tysk-ryska nonaggressionspakten
med ett hemligt tillggsprotokoll, dr
Europa delades upp i intressesfrer mellan
Tyskland och Sovjetunionen. Stalins del av
kakan omfattade bl a de baltiska staterna
och Finland.
Finland sparades till sist. I brjan av
oktober 1939 krvde ryssarna bl a att f
anlgga en flottbas p Hang och att en
revision skulle gras av grnsen p Karelska
nset fr att skerstlla Leningrads trygg-
het. Den 12 oktober sndes en finlndsk
delegation till Moskva fr att diskutera dessa
frgor.
Frhandlingarna i Moskva ledde inte till
ngot resultat. Den ryska regeringen krvde
nu att de finska trupperna p Karelska nset
skulle dra sig tillbaka p grund av ett fre-
givet grnsintermezzo. Finland vgrade och
den 30 november 1939 brakade det s loss.
P Karelska nset drog sig finnarna
planenligt tillbaka till den sedan vren 1939
uppbyggda Mannerheimlinjen. I mitten
av december gick emellertid finnarna till
motanfall och lyckades genom strategisk
skicklighet vinna betydande segrar.
Ryssarna hade allts katastrofala mot-
gngar i brjan av kriget, trots sin enorma
militrhistoria
vervikt i manskap, pansar och flyg. Vad var
orsakerna?
En var skert de finlndska styrkornas
rrlighet och seghet och den verlgsna
ledningen. De finlndska soldaterna hade
kanske den bsta utbildningen i vinterkrigf-
ring i Europa och var mycket goda skyttar.
En annan var ryssarnas ovana att slss i
skogsterrng.
Men ryssarna hade outtmliga reserver,
och i brjan av februari 1940 gick de med
friska trupper till ny offensiv mot Manner-
heimlinjen och genombrt den vid Summa.
En mnad senare gick ryssarna ver Viborg-
ska vikens is och fick fast fot p dess norra
strand. De finska stllningarna p Karelska
nset riskerade nu att rullas upp.
I det lget beslt Finlands ledning den
12 mars 1940 att acceptera Sovjetunionens
fredsvillkor, och dagen efter instlldes fient-
ligheterna.
Ryssland vann, men Finland kom in
som god tva, som en av hjltarna Linnas
Oknd soldat galghumoristiskt uttryckte
det.
Finland fick behlla sitt oberoende men
mste avtrda Karelska nset med Viborg,
vstra och norra Ladogastranden samt en rad
ar i Finska viken och en del av Fiskarhalvn.
Frsvarsutbildaren 1/2010 23
 utbildning
Din blivande arbetsgivare fr en stark bild av dig som rlig om du lgger korten p bordet, sger Peter Bengtsson, chef fr Musts skerhetsskydds-
avdelning.
Aningslshet
vrsta hotet mot skerheten
Det kvarglmda USB-minnet p biblioteket fr
ett par r sedan kan fortfarande skada frsva-
ret. Det r attityderna och inte tekniken som r
strsta problemet nr det gller knslig informa-
tion.
TEXT OCH FOTO: PER LUNQE
F
rgor om skerhet bottnar till syvende och sist i vr
attityd. Hr i Sverige menar Peter Bengtsson, chef
fr Musts skerhetsskyddsavdelning att vi har en
bit kvar innan vi kommer upp i en acceptabel niv.
I andra lnder dr invnarna har vpnade konflikter runt
om knuten, eller dr kanske bara fr ett par r sedan
krutrken letade sig in i husen, dr sitter ocks sker-
hetstnkandet i ryggmrgen.
Ekeby 2.0: P skerhetskontoret och skerhetsskyddsavdelningen
Alla vill gra brjade man resonera fr lite drygt ett r sedan och kom
fram till att Frsvarsmaktsanstllda skulle f en genom-
rtt fr sig
gng i skerhetstnkande. Projektet dptes till Ekeby 2.0
och mynnade ut i att i frsta hand den operative ledaren
p kontoret beskte frband, skolor och centra. Fler n
7 000 lyssnade till fredragen.
24 Frsvarsutbildaren 1/2010
Vi mrkte att de som lyssnade frst kanske gjorde
det med en slng av munterhet, men snart tystnade
skratten. Det hr r allvarliga frgor, sger Peter Bengts-
son.
Guld fr kriminella
hrarna fick lyssna p inspelade telefonsamtal, auten-
tiska men med rster som lnar repliker utskrivna frn
ljudupptagningarna. Det r till exempel ett samtal dr
leverantren av Ak 5:or pratar med bestllaren. Till en
brjan gr konversationen lite i antydningar, men snart
blir man mycket konkret. Ett sdant samtal r det inte
bara Must som kan avlyssna.
Fr en kriminell organisation r det hr guld vrt
att veta.
Peter Bengtsson fick innan Ekeby 2.0 drogs igng i
uppgift att analysera vad det berodde p att samtal som
det om vapentransporten florerade. Allt fr mycket se-
kretessbelagd information snurrade omkring i det ppna
samtalet, i mobiler och i trdbundna telefonsamtal. Vad
kan gras t detta?
D tror mnga kanske att det handlar om teknik,
men det r terigen attityden. Och det r attityden till
skerheten som r vrt bord, sger Peter Bengtsson.
P skerhetskontoret gick man igenom alltifrn
hotbilder till tgrder och landade i det projekt som
nu gett hlften av alla anstllda i Frsvarsmakten en
tankestllare.
De reaktioner som mtte skerhetskontoret vid m-
tena under Ekeby 2.0 ute i landet var blandade:
Det var allt ifrn ren okunskap, till att de vi pratade
med ville gra rtt fr sig och att de verkligen var intres-
serade.
Enkelt att avlyssna
Vad ska vi tnka p nr vi frmedlar vad som kan vara
knslig information? Hr ger Peter Bengtsson ngra
enkla tumregler.
Du ska vara medveten om att det r jtteenkelt att
avlyssna ett telefonsamtal. Det kan gras av alla organi-
sationer med ett minimum av ekonomisk bas.
Fr frmmande makt r det legio. Det som kan vara
av intresse r fr kriminella organisationer frgor om
vapen. Frmmande makt har intresse av hela Frsvars-
maktens verksamhet, kanske i synnerhet information
om avslutade, pgende eller kommande insatser.
Vad bottnar vr bristande attityd till skerhet i?
Aningslshet. Vi frstr inte att till synes oskyldig
information som avlyssnas kan f mycket stora och
allvarliga konsekvenser, bde fr den enskilde och fr
Sverige, sger Peter Bengtsson.
Det USB-minne som glmdes kvar p ett bibliotek
innehll knslig information, bland annat analys av
attentatet som ddade tv svenskar i Afghanistan, en
sekretessbelagd amerikansk underrttelserapport och en
vergripande analys av situationen i Afghanistan avsedd
fr den nordiska stridsgruppen. Det r nu tv r sedan
minnet lmnades. Kan det ha skadat svenska intressen?
Ja., det kan fortfarande ha terverkningar. Inte
direkt hemma i Sverige, men fr utlandsstyrkan.
Alla skerhetsklassas
En nyhet i Frsvarsmakten r att alla anstllda hamnar i
skerhetsklass. Vad innebr det?
Vi har tre skerhetsklasser. Ett r den hgsta som
ger behrighet till kvalificerat hemlig information av
stor omfattning. Tv ger behrighet till kvalificerat hem-
lig och tre till sekretessbelagd information av mindre
omfattning. Detta betyder att all personal ska skerhets-
prvas.
Skerhetsprvningen gr till s att skerhetskontoret
utreder bakgrunden hos den som ska anstllas. D r det
av vrde att f en bild som visar p grad av plitlighet,
lojalitet och mjliga blottor personen kan ha som gr
honom eller henne srbar.
Frmmande makts underrttelsetjnst kan intressera
sig fr en person som verkar kunna avancera i hierarkin.
Genom att nrma sig denna person, utveckla vnskap
och f knnedom om blottor kan personen bli ett nyt-
tigt redskap vid lmpligt tillflle.
Mrka lnar sig inte
Den skerhetsprvning som genomfrs mynnar ut i
en bedmning som grundar sig p vilka erfarenheter,
eventuellt brottsliga, som personen i frga har. Det lnar
utbildning
sig inte fr den som sker en tjnst i Frsvarsmakten att
mrka.
I Musts rsrapport fr 2008 ges ett fiktivt exempel:
En kille kr bil efter att ha druckit starkl. Han blir
stoppad och fr en dom fr rattfylla. Han har dessutom Din
en misshandelsdom. Nr han sker till utlandsstyrkan
upplyser han inte den blivande plutonchefen om detta.
blivande
Skerhetskontoret hittar med sedvanlig noggrannhet arbetsgivare
domarna och det blir avslag till tjnsten. ser att du r
Frutom att killen visade prov p dligt omdme
gjorde han ngot mycket allvarligt nr han inte berttade
trovrdig
om domarna fr plutonchefen. Det r mycket bttre att
vara rlig. Det tjnar du p i lngden.
Se upp med mc-gng
S om jag har ngot lik i lasten som jag tror kan skada
min arbetsgivare och mig sjlv - ska jag bertta?
Ja, d fr din blivande arbetsgivare en bild av dig
som rlig och trovrdig.
Allvarligt att inte bertta fr pluton-
chefen om domarna
Must gr ingen skerhetsprvning av dem som sker
sig till Frsvarsutbildarna. Finns det nd anledning att
se upp?
Det r ju fritt fram fr mnniskor i vrt land att ha
vilka sikter man vill. Men det kan vara vrt att se upp
med dem som r knutna till rrelser som sysslar med
samhllsomstrtande verksamhet. En sdan r Svenska
motstndsrrelsen. Andra grupperingar Frsvarsutbil-
darna br se upp med r kriminella mcgng, sger
Peter Bengtsson.
Frmmande makt intresserar sig fr den
som r p vg uppt
n
Uppdrag kontaminerat
omrde klart
Vid denna tidnings presslggning lmnar Bert-ke Nensn och CBRN-frbun-
det inom Frsvarsutbildarna ver uppdraget om CBRN-frband till bestllaren
Hemvrnet.
Frslaget gr ut p att frband, icke preciserat hur stora, ska sttas upp
inom hemvrnet med specialister p att hantera det som inte fr, men kan,
hnda - att ett omrde kontamineras med kemikalier, biologiska agens eller att
radioaktiva partiklar sprids i luften eller via vatten.
Detta r ingen ltt match, men Bernt-ke Nensn har i sitt frbund nu
155 kvalificerade medlemmar, en kning med nstan en tredjedel p ett r.
Medlemmarna kommer frn vrnpliktsutbildning p Totalfrsvarets skydds-
centrum i Ume eller har 120 pong frn hgskolestudier i naturvetenskapliga
discipliner.
- Det som terstr i uppdraget till hemvrnet r hur urvalsprocessen ska
gras till de frband som kommer att sttas upp. Klart r dock att de utvalda
ska kunna fungera svl i bataljonsstab som i skyddsdrkt inom kontaminerat
omrde, sger Bernt-ke Nensn.
CBRN-frbundet har ocks civila bestllare genom Myndigheten fr sam-
hllsskydd och beredskap. Det r Transportstyrelsen, Vgverket, Banverket,
Sjfartsverket och Energimyndigheten. Hr levereras kompetens som ger rd
preventivt, under en olycka och efter en eventuell kontaminering.
Frsvarsutbildaren 1/2010 25
NYHETER NYHETER N
 Ny redaktr fr Frsvarsutbildaren
Frn och med detta nummer knyts Ulf Ivarsson till - Det hr r en
tidningen. Han r journalist och har varit verksam inom dags- utmrkt tidning
och fackpress samt p informationssidan i olika myndigheter. som det r ett
Frsvarsjournalistik r inget nytt fr Ulf. nje att medverka
- Som teknintresserad frsvarsvn hade jag ngra givande r i. Jag hoppas att
p Frsvarets forskningsanstalt, nuvarande FOI och jag gjorde min bakgrund kan
ocks ett antal utbildningar och vningar i den militra delen komma till nytta
av psykfrsvaret, dr jag var krigsplacerad. fr Frsvarsutbil-
ren 1999-2009 var Ulf chefredaktr fr Tidningen Hem- darna.
vrnet och r sledes redan vlknd fr mnga av vra lsare. Per Klingvall
Ulf gick i pension frra ret och hade tnkt stta punkt fr
Ulf Ivarsson har knutits till tidningen som
journalistiken, men ngrade sig och knner nu att han inte
redaktr.
helt vill slppa kontakten med yrket.

Vaggande gng p Sisjn

Gruppchefer och soldater lrde sig att framrycka i elev tyckte att den var lite vl tuff ibland, d det blev relativt
duck walk, som hjer skjutberedskapen vid en vning p arbetsamt fr ett antal kursdeltagare. En annan uppfattning
Sisjns skjutflt i nrheten av Gteborg. var att det fanns fr lite ammunition, vilket i och fr sig r
LANDET RUNT

Man vade frst framryckning i bebyggelse utmed enkla
byggnader p Sisjns skjutflt sder om Gteborg som fick
frestlla hus utmed gator. Tv grupper framryckte vxelvis i
stridspar dr alla detaljer i den enskilde soldatens upptrdande
nttes in. En nyhet fr soldaterna var att g i duck walk dr
man smyger fram med ngot bjda knn. Det visade sig vara
lttare att hlla vapnet stilla i frdigstllning och man kan
dessutom hlla kornet p mlet utan att vapnet guppar upp
och ned.
Nsta moment var att genomska och skra rum i byggna-
der, vilket r svrare n att storma och ta en byggnad dr man
kan slnga in en handgranat och sedan skjuta sig in. Frutstt-
ningen hr var att det kunde finnas svl civila som bevpnade
personer i rummen. Detta moment visade sig vara svrast att
hantera d man inte vet vad som vntar nr man stormar in
och mter en fiende som mste bekmpas. Samtidigt mste
man veta var man har sin stridsparskamrat och hur man
undviker att en chockad civilperson hamnar i den eventuella
eldstriden.
realistiskt ven i en skarp situation. Vidare fanns det lite fr f
skyddsglasgon och hrselskydd av bttre kvalitet hade varit
nskvrt.
Eleverna, ett 20-tal medlemmar frn i huvudsak vstra
Sverige bestod av gruppchefer och soldater frn olika hem-
vrnsfrband. Eleverna hade mycket skiftande utbildningsbak-
grund, vilket inte r ovanligt vid kurser med frivilligpersonal.
Kurschef respektive instruktr var ljtnant Peter Keyling och
fnrik Fredrik Rapp. De bda vapendragarna frn Frsvars-
utbildarna lvsborg, ljtnant Arne Ekberg och fnrik Kjell
Larsson var kursansvarig och kursadjutant.
Text och foto: Glenn Altsten

Anvnd huvudet
Dag tv fortsatte vningen med i huvudsak samma moment
men nu i stllet p Kringberget, dr det i hamnen finns hga 1 Inbrytning 2 Kritiskt moment
byggnader som mer pminner om vanlig stadsbebyggelse. Dr
vades terigen framryckning utomhus. Man fortsatte inom-
hus i en av kasernerna med att skra en byggnad, vilket var en
lmplig vningsmilj med korridorer och rum p bda sidor.
Det reglemente, FMR MOUT som anvnds inom Fr-
svarsmakten r mycket detaljerat i alla olika situationer och
r p ver 40 A-4 sidor. Det var d kanske inte s konstigt att
eleverna och instruktrerna ibland hade lite olika uppfattning
om hur man skulle agera i vissa specifika moment, men som 3 Stridsrk 4 Koll var stridskamraten r
en av dem sa flera gnger: Anvnd huvudet. Det gr inte
att flja reglementet slaviskt utan det skall vara ett hjlpmedel
fr att lra sig grunderna fr att klara hur olika uppgifter och Frr talade man om strid i ort, senare strid i
situationer bst skall lsas. bebyggelse (SIB). Nu heter det strid i urban
Bttre hrselskydd nskades
milj eller militra operationer i urban
Bde vningsledning och elever var njda med kursen. Ngon terrng (MOUT).
26 Frsvarsutbildaren 1/2010
Frsvarsungdomar fyllde 50
I september 1959 bildades ungdomsavdelningen vid Udde-
valla FBU-frening. 2009 rs julavslutning var fljaktligen den
femtionde, och den gde rum i Bohuslns Frsvarsmuseum p
I 17:s gamla regementsomrde i Uddevalla. Ungdomsstyrel-
sen hade ordnat ett tilltalande julbord, och Frsvarsmaktens
representant uttalade sin uppskattning fr ett vl genomfrt
verksamhetsr.
Kapten Daniel Hgberg frn BohusDalgruppen i Skredsvik,
som r sammanhllande fr ungdomarnas utbildning, framfrde
gruppens julhlsning, och betonade hur angelget det r med
god utbildning i kombination med kraftsamling p rekrytering.
Ett steg framt
I fregende nummer av Frsvarsutbildaren framhlls att de
frivilliga mste ta ett steg framt och det r dessa tankar som
dominerar i framtiden nr det gller stora delar av vrt frsvar,
sade Daniel Hgberg.
Sofia Vikstrm och Daniel Hassel, som delar p tjnsten som
ungdomsledare, utdelade hederstecknet i silver fr ungdom till
Lisa Simonsson och Joakim Andersson. Hederstecknet i brons
tilldelades Stephanie Aspln och Viktor Henningsson fr minst
tv respektive ett rs gott styrelsearbete.
rets kamrat huvudet hgre
P initiativ av tidigare ungdomsledaren Fredrik Nilsson instifta-
Alla borde lra sig hjrt-lungrddning
Hjrt-lungrddning, HLR, anvnds nr en mnniska
ftt ett hjrtstopp och skall sttas igng s fort som mjligt.
Livrddaren kan antingen jobba manuellt eller med en srskild
hjrtstartare, som blir allt vanligare.
Hjrt-lungrddning, HLR, r mycket anstrngande och
drfr r det bra om man r tv som kan avlsa varandra. Ett par
minuter orkar man hlla p ungefr.
- HLR r krvande i en skarp situation och hur lnge en
livrddare orkar beror p fysisk kapacitet och relation till den
som har ftt hjrtstopp, ppekade Svenska livrddningssllsska-
pets instruktr Niklas Strandberg p en kurs i Bors fr Fr-
svarsutbildarnas medlemmar. Han och kollegan Jasmine Moore
ledde utbildningen, som gde rum i samverkan mellan lvsborgs
Frsvarsutbildningsfrbund och Sdra lvsborgs lnsfrbund.
Hjrtstartare blir vanligare
Det finns ett antal olika HLR-kurser att vlja p beroende p till
vilken kategori som utbildningen riktar sig. Dr hjlpen i frsta
hand gller vuxna, anvnds AED som str fr Automated Exter-
nal Defibrillator som p svenska helt enkelt kallas fr hjrtstar-
tare. Tv plattor som placeras p brstet snder en strmstt in i
hjrtat. Men frst fick de tolv eleverna brja va p dockor med
de mest elementra delarna av hjrt-lungrddningen, kompres-
sion och inblsning. Man arbetar enligt principen 30:2, mitt p,
vilket innebr 30 tryckningar mitt p brstet mellan brstvr-
torna.
Vi vade flera gnger tills handgreppen satt som de skulle och
drefter fick vi stifta bekantskap med hjrtstartaren.
I utbildningsmaterialet finns plastprototyper, s man lr sig
att stta paddlarna p rtt stlle p brstet. Sedan r det bara att Altsten
lyssna till instruktionen som kommer frn hjrtstartaren.
LANDET RUNT
des priset rets kamrat fr sju r sedan. Det r ett vandrings-
pris som med mottagarens namn pryder Frsvarsutbildarnas
lokal men ocks ett personligt minne i mindre format. 2009
rs rets kamrat blev Lk2-eleven Robin Henningsson med
instruktrernas motivering:
rets kamrat r en ungdom som aldrig backar fr en utma-
ning eller lter motgngar pverka sina kamrater.
En ungdom som alltid hjlper sina kamrater nr det blir fr
tungt utan hnsyn till sig sjlv.
En ungdom som vi kanske har brjat ta fr givet, men som
fr den delen definitivt inte r osynlig, vilket kan bero p att
han r huvudet lngre n oss alla.
TEXT: Thomas Sderlund
Ordfrande Lisa Simonsson t v utdelar priset rets kamrat till Ro-
bin Henningsson och gratuleras av ungdomsledarna Sofia Vikstrm
och David Hassel, som hller vandringspriset.
Hjrtstartare brjar komma mer allmnt nu i offentliga
byggnader, som bibliotek och p strre arbetsplatser. Man ser
detta p en grn skylt med ett hjrta som tcks av en blixt.
Kompetensintyg
Om man fr igng andning och puls lggs personen i stabilt si-
dolge s att andningsvgarna r fria. Inom frsvaret anvndes
tidigare uttrycket framstupa sidolge.
Kursen var berknad till tv timmar men vi hll p tre d
det var mnga frgor som dk upp och det blev livliga diskus-
sioner mellan instruktrer och elever. Till slut ansgs vi dock
s pass godknda att var och en fick ett kompetensintyg som
berknas hlla ett r, drefter br man g en repetitionskurs.
I Sverige intrffar rligen ungefr 15 000 hjrtstillestnd
och dessa sker utanfr sjukhus.
Ju tidigare en person som ftt hjrtstopp fr hjlp, desto
strre chans till verlevnad.
Statistik p detta finns p www.hlr.nu
Om en livls mnniska ptrffas s gller frst att skaffa
hjlp (ring 112) och drefter starta HLR. Vid en trafikolycka
gller fljande regel: Varna, larma, handla, vittna.
Instruktrerna rekom-
menderar att alla gr en Helgi Corb och Malin Lundqvist som
lyssnar till instruktrens anvisningar.
HLR kurs, just fr att f
va, prva och knna hur
man skall gra. Ngot
som alla deltagarna kunde
instmma in i.
Text och foto: Glenn
Frsvarsutbildaren 1/2010 27
 recension
Bjreman tittar bakom kulisserna
F
rsvarets ekonomi sgs nu vara i balans. Det r verraskande
mot bakgrund av decennier av underfinansiering, svarta hl
och sparkrav. I rent teknisk mening kanske det r sant, men
det r inte mycket att hurra fr om det inte gr att hrleda de sista
spillrorna av frsvaret till ngon genomtnkt strategisk bedmning
och helhetstnkande fr anvndning av stridskrafterna.
P Folk och Frsvars rikskonferenser har B r efter r varnat
fr att budgetnivn inte rcker till fr att bevara alla funktioner.
Mot revirhvdande frsvarsgrenar har han emellertid inte velat
eller kunnat gra de stora strukturella frndringar som krvs fr
att f ordning p ekonomin och anpassa resurserna till uppgiften.
Statsmakterna har visserligen utrett hur man skulle kunna omfr-
dela miljardbelopp frn de numera ondigt stora stdmyndighe-
terna till Frsvarsmakten, men hittills har inget hnt.
Av de rdande skerhetspolitiska doktrinerna blir man inte s
mycket klokare. Invasion ver grns och hav r avskriven, istllet
har vi ftt en ngot luddig konflikttrappa som man undrar vad
frsvaret har med att gra och uppgiften att skicka soldater till
avlgsna krig mot terrorism.
Om man hrdrar tendenserna kommer vi fr vrigt inte att ha
ngot utrymme fr sjlvstndig frsvarspolitik alls, eftersom de
avgrande besluten efter Lissabonfrdraget ska fattas i Bryssel.
Den s kallade solidaritetsfrklaringen det vill sga att Sverige
inte sitter med armarna i kors om ngot grannland angrips r en
vacker tanke men tycks frutstta att FN, helst Nato r inkopp-
lade. Riktigt hur det hnger ihop har politikerna inte lyckats
frklara fr svenska folket.
Intressant nog r dagens problem i Frsvarsmakten ingalunda
exklusiva eller nya. De gr faktiskt att spra till de gyllene ren un-
der beredskapstidens upprustning. Redan hr sddes fret till ned-
gngen. Samtidigt som nationen enades om en oerhrd anstrng-
ning fr att hlla oss utanfr kriget uppstod nmligen bindningar
mellan framfrallt de tekniktunga vapenslagen (flygvapnet och
marinen), frsvarsindustrin (Wallenbergssfren) och tongivande
socialdemokratiska politiker som frsvrat en rationell utveckling
nda in i vra dagar.
Hur detta kunde ske utreder generalen Carl Bjreman ingende
i sin senaste bok, r av uppgng, r av nedgng i vilken han analy-
serar och frklarar orsakerna till frsvarets berg- och dalbana.
Frfattaren frsker svara p tre frgor.
Den frsta gller vilka krafter som lg bakom upprustningen
som pgick till senare delen av 1960-talet. Den andra varfr den
militra och politiska ledningen inte reagerade nr det stod klart
att det inte gick att vidmakthlla denna stora krigsmakt. Den
tredje frgan berr etablissementets frndrade syn p frsvarets
uppgifter.
Svaret p den frsta frgan blir en katalog ver den bsta av
vrldar. Medborgaranda, handlingskraftiga politiker, soldater och
sjmn som hrdats i en krv civil milj, pengarullning.
Den andra frgan har inget enkelt svar men Bjreman ppekar
att politikerna ville uppehlla fiktionen av att kunna ha bde ett
effektivt folkfrsvar och en kvalificerad frsvarsindustri. De hade
helt enkelt ingen trovrdig modell fr omavvgning i besparings-
syfte. Svaret p den tredje frgan hnger ihop med att existensfr-
28 Frsvarsutbildaren 1/2010
svaret, ett folk i vapen, kunde slopas under kalla kriget. D var det
marginaldoktrinen som fick styra och frsvaret gavs nya uppgifter
som industri- och sysselsttningsstd och lokaliseringspolitik.
Ett drpslag var att 1968 togs ett rligt pslag om 2,5 procent
fr teknikfrdyring bort. En vndpunkt var ocks frsvarsbeslutet
1987. Ett Rubicon fr Frsvarsmakten, skriver den humanistiskt
bildade Carl Bjreman. D fick frsvaret vare sig tillrckligt med
pengar eller ngot vlbehvligt strukturbeslut
Generalerna fick istllet frvalta ett alltmer ihligt frsvar utan
luckor. Men det blev allt svrare, skriver Bjreman och fortst-
ter med bitande ironi det r drfr logiskt att objektet minskade
och att det efter det kalla krigets slut, under Owe Wiktorins tid
som verbeflhavare inskrnktes till att frvalta JAS-projektet
och en frment frmga till internationella fredsframtvingande
insatser medan vrigt raserades.
Den slipade Anders Thunborgs frskran om fast pris p JAS-
planen gjorde att socialdemokraterna vanns fr bestllningarna,
men d hade frutsttningarna fr ett folkfrsvar, folkets levande
kraft, redan ryckts undan och Sverige gick den hgteknologiska
vgen, som fick bisarra uttryck i vad Johan Thunberger beskrivit
som det slagordsbaserade frsvaret. Sedan en tid talas det tyst
om de mest vidlyftiga amerikanska konsultiderna som Revolu-
tion in Military Affairs och Det ntverksbaserade frsvaret, i
vilket aningslsa skattebetalare vrkt in pengar till ingen nytta.
Bjremans bok krver en del av lsaren, men man fr riklig
belning. Den r vl strukturerad och frklarar med vertygande
logik hur det som hnde kunde ske. Ledande politiker och genera-
ler portrtteras och deras insatser vrderas och betygstts.
Om B Lennart Ljung sa man till exempel i korridorerna i
hgkvarteret att han skt de ekonomiska bekymren framfr sig
med orden inte under min tid. I rttvisans namn visar Bjreman
ocks att Ljung vgade vara politiker fast han inte fick och lierade
sig skickligt ven
med meningsmot-
stndare fr att
f tyngd i protes-
terna.
Sverige hade be-
hvt fler generaler
med dylikt civil-
kurage i det hela
havet stormar som
kallas Frsvarsmak-
ten.
Ulf Ivarsson
r av uppgng, r av
nedgng
Av Carl Bjreman
Svenskt Militrhis-
toriskt Biblioteks
frlag 2009
 Debatt
Gr om innehllet
och skrota ledarskapskurserna
Frsvarsmakten behver knappast chefsutbildade ung-
domar frn de grna frivilligorganisationerna. Vr upp-
gift blir istllet att hlla deras intresse vid liv till dess de r
rekryteringsbara till frsvaret, skriver Jrgen Fagerstrm.
F
rsvarsmaktens ungdomsverksamhet str nu infr en stor
frndring. Behovet har funnits ngra r, men eskalerar nu
med anledning av frmst tre faktorer:
Frsvarsmakten vergr frn vrnplikt till yrkesarm
Frivilligorganisationernas ekonomi och drmed organisation
stlls p sin spets
Minskat medlemsantal
Vi mste med gemensamma anstrngningar utveckla ung-
domsverksamheten efter dagens frutsttningar och morgonda-
gens behov. Jag har inte alla svar men vill nd lyfta upp ngra
omrden som vi mste bli bttre p fr att attrahera ungdomarna
i framtiden.
Frnya kommunikationen
Vi mste bli bttre p att rekrytera. Vi vet att den bsta rekry-
teringsvgen r nr vra medlemmar berttar fr vnner och
bekanta om vr goda verksamhet. Tyvrr rcker inte detta lngre.
Vi mste n ut ven till andra ungdomar. Ett stt r att ka sam-
arbetet med Frsvarsmakten, som lgger mycket stora resurser p
rekryteringskampanjer i TV och p internet. Hr borde det g att
f med budskap av typen du som fyllt 15 men nnu r fr ung
fr Frsvarsmakten, g in p www.forsvarsungdom.se. Vi mste
f central draghjlp till vra insatser p det lokala planet. P s stt
skulle vr verksamhet ocks f ett hgre anseende.
Utveckla hemsidan
Vi br fortstta att utnyttja s kallade sociala medier fr att n ut
till nya ungdomar, men ven fr att skapa samhrighet mellan
befintliga. Just nu frekommer det mnga initiativ p Facebook.
En orsak r att hemsidan fr Frsvarsutbildarna inte r tillrckligt
intressant fr ungdomar, varken de befintliga eller potentiella
medlemmarna. Vi br utveckla vr hemsida s att den blir en
kombination mellan en community och en extern informations-
sida. En aktiv sida med forum och olika mjligheter att kommu-
nicera.
Frndra organisationen
Hemvrnet och sju grna frivilliga frsvarsorganisationer driver
idag ungdomsverksamhet. Bland dessa r Frsvarsutbildarna och
hemvrnet strst, med cirka 3 000 ungdomar vardera.
Strukturen r frn invasionsfrsvarets tid. Istllet br all
ungdomsverksamhet samlas hos en huvudman. Jag tycker inte att
det r lmpligt att hemvrnet har ungdomsverksamhet eftersom
det r ett krigsfrband och en del av Frsvarsmakten. Det vore
lmpligare om Frsvarsutbildarna fick ansvaret fr all ungdoms-
verksamhet, alternativt att vi fr till stnd ett samarbete kring en
gemensam ungdomsverksamhet dr dagens organisationer endast
str fr medlemskapen.
Frbttra innehllet
Regelverket fr ungdomsutbildningen r frn mitten av 1990-ta-
let. Med tanke p de stora frndringar som har skett sedan dess
finns det ter anledning att fundera p syftet och se ver riktlin-
jerna.
Frsvarsmakten har troligen litet intresse av att vi regelms-
sigt utbildar ungdomar till att bli chefer och instruktrer (i LK).
Frmst behvs soldater utan dessa kunskaper och Frsvarsmak-
ten vore sannolikt mer betjnt av att vi vcker och bibehller ett
intresse hos ungdomarna tills de faktiskt r rekryteringsbara till
frsvarets utbildningar och befattningar.
Drfr br vi frmedla vilken spnnande vrld Frsvarsmakten
r, bde fr att intressera dem att fortstta efter grundkursen och
underltta deras framtida beslut om en eventuell karrir i frsva-
ret. Vad som ska ske efter grundkursen mste ses ver.
Jag tror ocks att det r viktigt att huvuddelen av utbildningen
genomfrs som helgkurser. P s stt kan tiden nyttjas effektivt,
samtidigt som kamratskapet frmjas. Detta skulle kunna f fler
ungdomar att stanna lngre. Det r dessutom nskvrt att helg-
kurserna samlar mnga deltagare. Att va med 515 ungdomar
r svrt, i synnerhet om de r olika gamla och befinner sig i olika
kurssteg. Strvan borde vara att minst f ihop ett trettiotal genom
samarbete inom frbund och region.
Vi mste ven vga genomfra verksamhet som ungdomarna
tilltalas av. Det gr att gra mycket som r hftigt i skogen utan
att det fr den skull blir strid med vapen i hand.
Kvalitetsskra
Regelverk i all ra, men utan rtt chef finns risk fr att princi-
perna nd inte tillmpas. Det hnder att ungdomsledare tillstts
enbart drfr att vederbrande varit med lnge och sger ja.
Ibland vljs ven vl unga. Det r inte ltt att hja fordringarna
nr rekryteringsunderlaget minskar, men jag tror det r vad vi
mste gra. Den som fr ansvar fr ungdomar mste rimligen ha
den kompetens och de erfarenheter som behvs. Vi mste ven
vga avskilja ungdomsledare och instruktrer nr de inte lngre
visar sig lmpliga fr sitt uppdrag. Det finns mnga exempel p
felaktigt beteende som varken rttats till eller ftt ngra pfljder.
Det hr r inga frdiga lsningar men om vi inte ifrgastter
och diskuterar nu, finns risken att ungdomsverksamheten, och
drmed vr framtid, stagnerar. n
Jrgen Fagerstrm
Utbildningsledare Ungdom i stergtland
Frsvarsutbildaren 1/2010 29
 Debatt
Avdela del av PR-miljarden
till de frivilliga ungdomarna
V
rnpliktsfrsvarets tillgng p personal var trygg. I det nya fri-
villiga frsvaret har man svrt att f ungdomar att teckna bort
45 r av sina liv fr 17.000 kronor i mnaden. Den frivilliga
ungdomsverksamheten har alltid varit en startpunkt fr yrken inom
frsvaret. Den fr inte glmmas bort nr nu Frsvarsmakten lgger en
miljard kronor p PR de kommande tre ren.
Frsvarsmakten str infr nnu ett stlbad. Det handlar dock inte
om nedlggningar, utan om att verge vrnplikten till frmn fr ett
yrkesfrsvar. Frbandsnedlggningar kan dock inte uteslutas framver
i syfte att finansiera de kade kostnaderna fr ett yrkesfrsvar.
Frutom ekonomin blir rekryteringen helt avgrande fr om yr-
kesfrsvaret ska lyckas, ven om jag anser ett yrkesfrsvar ensamt vara
otillrckligt fr att frsvara ett land med Sveriges yta och begrnsade
befolkning och dessutom lsa lngtgende internationella taganden
som bland annat solidaritetsfrklaringen.
Frsvarsmakten mste nu helt frlita sig p sin egen rekryterings-
kraft. Vrnpliktsfrsvarets tillgng p personal var trygg, svl nr det
gllde soldater som officersaspiranter. Nu mste aktiv rekrytering ske
till varje litet fack av Frsvarsmakten. Rr det sig om fack med 20
personer i hela Frsvarsmakten blir det svrt att n ut.
Stor brist i vissa kategorier
1990- och 00-talens nedgng i vrnpliktiga innebar inga strre
problem fr rekryteringen av officerare. Dock fanns undantag dr
problemen under 00-talet blev strre, nmligen inom de personalka-
tegorier vars vrnpliktiga klassades som gr arbetskraft och drmed
frsvann. Ofta rrde det kategorier som inte direkt syns i vardagen,
men r essentiella fr verksamheten.
Inom flera av dessa rder idag stor brist p personal, i mnga fall
s allvarlig att verksamheten r svr att lsa. Rekryteringsunderlaget
var tidigare de egna vrnpliktiga, varvid det nu blivit svrt att f nya
officerare. Problemet accentueras n mer i framtiden, ven inom
andra officersyrken om inte rtt tgrder stts in.
Mnga faller bort
Frsvarsmakten blev under 1900-talet allt smre p rekrytering, med
undantag fr utlandsstyrkan, d de vrnpliktiga stndigt uppmana-
des att ska utlandstjnst. Talande r problemen med att rekrytera
till pilotutbildningarna. Flera r i rad har man bara haft ngra tiotal
fler skande n platser efter de frsta grovsllningarna, varvid ansk-
ningstiderna frlngts.
Trots slopat vrnpliktskrav fr man inte fram fler n cirka tre
fjrdedelar av behovet. Liknande problem har meddelats vid uttag-
ningen av specialistofficerare. Mnga skande faller bort direkt d de
inte ens uppfyller de krav som stllts fr att ska. Vissa skande fr
accepteras ven om den uttagningsansvarige knner sig tveksam till
personen och dennes instllning.
Avgngarna frn frra rets aspirantutbildning och efterfljande
specialistofficersutbildning har varit obekvmt hga.
Historiskt en startpunkt
Paradoxen r att samtidigt som det nya frivilliga frsvaret infrs,
frsvinner stora delar av frivilligfrsvaret. Framfrallt skr man inom
den viktigaste delen fr rekrytering. Frivilligfrsvaret har historiskt
30 Frsvarsutbildaren 1/2010
varit startpunkten
fr en stor del av de
vrnpliktiga som senare Mnga r de som inleder sin militra bana i de
skt sig till officersyrket olika frivilligorganisationernas ungdomsavdel-
eller andra yrken nra ningar. Hr r det ungdomar ut sjvrnskren
Frsvarsmakten. p klassisk mark: Mrsgarn.
Foto: Hkan Nystrm/FBB
Decennier efter
att man i sin ungdom
sprang runt p helger och lov i uniform, trffar jag p mten nya
ansikten med namn som knns bekanta. Vid nrmare kontroll visar
det sig att vra vgar fr lnge sedan korsats inom frivilligungdo-
men.
Denna har varit en guldgruva fr Frsvarsmakten nr det gller
rekrytering av officerare med tanke p den lga insatsen och borde
ven i framtiden vara s till specialistofficers- och soldatyrkena.
Drygt 50 procent av dagens kvinnliga officerare har passerat genom
frivilligorganisationernas utbildning.
FM vill centralisera
Frsvarsmaktens kostnad fr frivilligverksamheten r frsumbar, fr
de kommande ren 46 miljoner kronor rligen. Det r en minsk-
ning med 22 procent sedan 2003, trots att vikten av frivilligorgani-
sationernas ungdomsverksamhet kat kraftigt och understryks i det
senaste budgetunderlaget, samt i frivilligutredningen.
Frsvarsmakten strvar efter att infrliva frivilligorganisatio-
nernas ungdomsverksamhet i sin egen, med andra ord gra den
mer central. Det tror jag r ett felgrepp. Verksamheten bedrivs
bst lokalt och ofta istllet fr att ungdomarna ska resa till ett av
de f kvarvarande frbanden under sina lov. Det medfr ocks ett
minskat antal elevplatser. Rekrytering av unga mnniskor krver
marknadsfring, helst personlig.
Allt frre stiftar bekantskap med det militra genom sin bekant-
skapskrets d frsvinnande f idag gr vrnplikten och Frsvars-
makten idag finns p mycket f orter. Den lokala ungdomsverksam-
heten har en utomordentligt viktig roll att fylla nr det gller att
vcka ungdomars intresse fr Frsvarsmakten.
Tecknar bort flera r
Enligt tidsskriften Resum avser Frsvarsmakten satsa nra en
miljard kronor p rekrytering och marknadsfring under de kom-
mande tre ren. Den rliga summan blir hgre n vad mnstringen
kostade och motsvarande hlften av mnga frbands budgetar. Jag
hoppas verkligen att det ger resultat. Jmfr man PR-kostnaden
med effekten man fr hos frivilligorganisationernas ungdomsavdel-
ningar undrar man hur hgkvarteret tnkt.
Det finns inget utrymme fr misslyckanden i rekryteringen
nr det gller det framtida frsvaret. Konkurrensen r minst sagt
kraftig nr man ska f ungdomar att teckna bort 45 r av sina liv
fr 17. 000 kronor per mnad och d krvs det att man rekryterar
mycket effektivt om Frsvarsmakten om ngra r inte ska drabbas
av samma problem som USA, Nederlnderna och Storbritannien.
Jag vill drfr se en kad satsning p frivilligorganisationernas
ungdomsverksamhet. n
Wiseman
Det hnder i frbunden 14/2 20/4
Region Syd
Instruktrskurs KU 1314 februari Ystad
Ungdomskurs 2127 februari Falsterbo
Eskort och transportskydd 2728 februari Ystad
introduktion
CBRN - varning och rapportering 1921 mars Revingehed
introduktion
Skjutinstruktr KU Ak4B bana 0911 april Kosta
CBRN introduktion 1618 april Karlskrona
Instruktrskurs frbandsinstruktr 1718 april Revingehed
Frsvarsutbildarna i Blekinge
CBRN introduktion 1618 april Karlskrona
Frsvarsutbildarna i Bohusln-Dal
Serieskjutning 1 20 februari Sotens
Fredrag - FN-tjnst som jurist 17 mars Vnersborg
Ungdomsvning 0104 april Uddevalla
Serieskjutning 2 05 april Frkne
Frsvarsinformation 14 april Uddevalla
Studiebesk vid Rddningstjnsten 21 april Brlanda
Frsvarsutbildarna i Gteborg
Trning infr Nijmegenmarschen 27 februari Kviberg
Information om luftfrsvaret 11 mars Kviberg
Trning infr Nijmegenmarschen 13 mars Kviberg
Trning infr Nijmegenmarschen 27 mars Kviberg
Trning infr Nijmegenmarschen 17 april Kviberg
Frsvarsutbildarna i Halland
Freningskvll 17 mars Halmstad
Ungdomsvning 0911 april Halmstad
Trafikskerhetsinformation 14 april Halmstad
Frsvarsutbildarna i Kronoberg
Ungdomsvning 14 februari lmhult
Utbildningskvll (ungdom) 13 mars lmhult
Ungdomsvning 1921 mars Kosta
Skjutinstruktr KU Ak4B bana 0911 april Kosta
Ungdomsvning 0911 april Halmstad
Fysisk trning (ungdom) 10 april lmhult
Frsvarsutbildarna i Norra Smland
Utbildningshelg (ungdom) 2628 februari Skillingaryd
Utbildningshelg (ungdom) 1921 mars Skillingaryd
Frsvarsupplysning 27 mars Eksj
Studiebesk P4 (ungdom) 10 april Skvde
Fltskjutning Ak4B 18 april Skillingaryd
Frsvarsutbildarna i Skaraborg
Utbildningshelg (ungdom) 1921 februari Skvde
Frsvarsupplysning 22 februari Karlsborg
Sjukvrdstjnst (ven ungdom) 06 mars Skvde
Luftgevrsskytte 18 mars Floby
Utbildningshelg (ungdom) 1214 mars Skvde
Frsvarsupplysning 12 april Karlsborg
Frsvarsutbildarna i Skne
Instruktrskurs KU 1314 februari Ystad
Instruktrskurs - ungdomsledare 2127 februari Falsterbo
Ungdomskurs 2127 februari Falsterbo
Eskort och transportskydd 2728 februari Ystad
introduktion Frsvarsutbildaren
Studiebesk skyddsobjekt 06 mars Hstveda
CBRN - varning och rapportering
introduktion
1921 mars Revingehed
Studiebesk Lillgrund 17 mars Malm
Instruktrskurs frbandsinstruktr 1718 april Revingehed
Frsvarsutbildarna i lvsborg
Fltskjutning 27 februari Sjtofta
Information om krisberedskap 02 mars Alingss
Fltskjutning 20 mars Halland
Fltskjutning 27 mars Halland
Internationell tjnst 10 april Bors
Region Mitt
Frsvarsutbildarna i Stockholm
Utbildning Ak4, Ak5 27 mars Livgardet
Vrfltskjutning 10 april Livgardet
Stabstjnst Hv Bataljonsstab 1011 april Stockholm
Utbildningsskerhetsanalys 1218 april (en kvll) Stockholm
Frsvarsutbildarna i Sdermanland
Vrkurs (ungdom) 1921 mars Strngns
Frsvarsinformation om skerhet mars Eskilstuna
Frsvarsutbildarna i Vrmland
Besk p Livgardet (ungdom) 03 mars Stockholm
Besk Beridna Hgvakten (ungdom) 04 mars Stockholm
Frsvarsutbildarna i Vstmanland
Vinterkurs (ungdom) 2628 februari
Vapenutbildning (ungdom) 1314 mars
Frsvarsupplysning 18 mars Vsters
Region Norr
Vintertjnst grunder 1214 februari Sollefte
Instruktrskurs fortsttning 2021 februari stersund
Frsvarsutbildarna i Jmtlands ln
Lavin1 utbildning/fjllskerhets- 1921 februari nn
utbildning
Instruktrskurs fortsttning 2021 februari stersund
Frsvarsutbildarna i Norrbotten Sdra
Trning infr Nijmegenmarschen marsjuni Lule
Utbildning i trafikposter 1214 mars Boden
Frsvarsutbildarna i Vsterbotten
Frbundsmsterskap skid 28 mars Bjurholm
och fltskytte
Prva p Skidskytte (ungdom) 20 februari Ume
Prva p Skidskytte (ungdom) 27 februari Ume
Prva p Skidskytte (ungdom) 06 mars Ume
Ungdomsledarnas egen vning 2325 april
(ungdom)
Frsvarsutbildarna i Vsternorrland
Vintertjnst grunder 1214 februari Sollefte
Introduktionsutbildning (ungdom) 1921 mars Hrnsand
Ledningsutb stab, PUT-mod, 21 mars Hrnsand
internationell tjnst
Kurs GPS, UTM, karta, kompass april Sundsvall
Kurs fr frivorg. vapentjnst 18 april Hrnsand
Luftvrnsfrbundet
Ungdomsvning 1214 februari Roslagen
31
Ungdomsvning 1214 mars Roslagen 1/2010
Ungdomsvning 1618 april Roslagen
 POSTTIDNING

2 0 2 7 3 8 7 0

Nu r det dags att anmla sig till

Nijmegenmarschen
i Holland 2010

Foto: Leif Tyrn

Marschen genomfrs 2023 juli och

senaste anmlningsdag r 31 mars.
Ls mer och anml dig p

www.forsvarsutbildarna.se
32 Frsvarsutbildaren 1/2010
Anml ndrad Har du flyttat eller ska du byta adress? Se till att du fr ditt nummer av Frsvarsutbildarna utan avbrott! G in p
adress! www.forsvarsutbildarna.se leta upp Min medlemssida och gr dina ndringar direkt p hemsidan.