Escolar Documentos
Profissional Documentos
Cultura Documentos
10
Kurt Lscher, Andreas Hoff, Gil Viry & Eric Widmer, Mariano Snchez,
Giovanni Lamura & Marta Renzi, Andrzej Klimczuk, Paulo de Salles Oliveira,
gnes Nemnyi, Enik Veress, Cecilia Bjursell & Ann-Kristin Bostrm,
Graina Rapolien & Sarmit Mikulionien, Sema Olak & Aye Canatan
Generationes ist ein freies Netzwerk von Wissenschaftlerinnen und Wissenschaftlern, in unter-
schiedlichen Lndern und Disziplinen, die sich mit aktuellen Fragen der Generationenanalyse in
Theorie, Methodologie, Empirie und Politik beschftigen. Es wird vom Exzellenzcluster Kulturelle
Grundlagen von Integration der Universitt Konstanz gefrdert.
Generationes is a free network of scholars from different countries and disciplines concerned
with the analysis of intergenerational issues in theory, methodology, research and policy. It is
financially supported by the Center of Excellence Cultural Foundations of Social Integration,
University Konstanz
Edition 2016
ISBN 978-3-89318-074-5
Downloads:
www.generationen-compendium.de
Untersttzt von:
218
Introduktion
Som nmndes i frordet har vi i det hr projektet tagit ett av flera mjliga perspektiv i analy-
sen av begreppet generation. Det r inledningsvis lgligt att ppeka fljande: nr mnniskor
upplever sig sjlva eller nr andra upplever dem att tillhra en generation, s bekrftar det
att begreppet generation har betydelse fr individens sociala identitet och drmed fr dennes
handlingar. I vilken utstrckning det hr sker beror p var och ens specifika situation, uppgiftens
karaktr och den sociala omgivningen. En sdan synvinkel r srskilt lmplig nr det gller livet
i ett postmodernt samhlle, dr frgor om hur mnniskor utvecklar sin personliga och sociala
identitet r av vikt.
Den hr utgngspunkten erbjuder ett konceptuellt ramverk fr analys av generationer. Det kny-
ter an till Karl Mannheims vlknda heuristiska verktyg Generationslagerung Generationen-
zusammenhang Generationeneinheit dr betydelsen av medvetenhet och identitet indikeras
men under andra antaganden.
Ett sdant perspektiv drar uppmrksamheten till relationer mellan olika generationer och dyna-
miken i dessa relationer, som behver ett specifikt fokus p socialisering och generativitet. Fr
detta syfte freslr vi en specifik terminologi. Erfarenheten av den mnskliga frgngligheten,
frstelsen av generativitet och slutligen skandet efter mening r alltid relevant. Detta r bde
historiska och aktuella teman. Den motsgelsefulla dynamiken mellan nutid och framtidens os-
kerhet frstrker intresset fr det nuvarande generationsproblemet (med referens till Karl
Mannheim, grundaren av generationsteorin).
Detta perspektiv r annorlunda i jmfrelse med ett som uppfattar generationer som sociala
kategorier eller grupper, jmfrbart med sociala klasser (historisk definition av generationer).
Frgan r om sdana gemensamma erfarenhetsbaserade samhllsgrupper kan observeras
ver huvud taget. Ett annat perspektiv fokuserar p familjegenerationer (slktforskningsdefini-
tion p generation).
Vrt perspektiv tillter ett utforskande av gemensamma nmnare mellan dessa tv uppfattning-
ar. Eftersom relationer mellan generationer mste organiseras, s mste man likvl ta hnsyn till
strukturella och demografiska faktorer. P detta stt kommer ocks den politiska dimensionen
in, vilket klargrs genom det nya begreppet generationspolicy. Det ger ocks mjlighet till en
fortsatt utveckling av rttigheter i relationer mellan generationer.
Genom att betona ett av flera tnkbara perspektiv, s antyder det mjligheten att utvidga de 10
omrden som borde utforskas utfrligare. Vi avser att frdjupa oss i de socio-kulturella aspek-
terna samt ett livslngt perspektiv1 i framtiden. Kommentarer r mer n vlkomna.
Varfr ett flersprkigt kompendium? Det r ett vlknt faktum att vetenskap sker p global niv,
vilket r uppenbart i nstan varje kandidatexamen. Det r uppenbart att engelska har fretrde.
Den enhetlighet som detta ger sken av r ofta frrdisk eftersom den gmmer de subtila skillna-
1
I den tyska texten anvnds begreppet Lebenslauf (Eng. life-course) vilket hr verstts till livslngt perspektiv fr
att frtydliga kopplingen mellan relationer mellan generationer och det livslnga lrandet.
219
derna som finns i olika kulturer och sprk. En kad konvergens i institutionella och juridiska reg-
leringar p europeisk niv samt liknande social trender i europeiska lnder dljer den fortsatta
existensen av kulturella skillnader. Dessa skillnader uttrycks i olika frstelse av (en till synes)
likartad, eller till och med likadan, generationsterminologi.
Vr uppfattning r att flersprkighet stder en bttre frstelse av fenomen och deras teoretiska
utforskande inom generationsforskning. Subtila skillnader vcker fortsatta funderingar. Srskilt
utmanande r termer som inte har en direkt versttning.
10
220
Kommentarer till den svenska versionen
Den hr versttningen till svenska kan ses som sprungen ur ett samspel mellan frfattarna och
tidigare sprkversioner av detta kompendium. Utgngspunkten har varit den engelska versionen
av texten men vid tvekan om hur ett ord eller hur en mening skulle versttas gick vi ocks till
de tyska, spanska och franska versionerna av texten. Detta gav en bredd i frstelse infr ver-
sttningen. Genom en fokuserad interaktivitet mellan frfattare och text, samt mellan de tv
frfattarna, var syftet hela tiden att balansera mellan en versttning som lg nra originaltexten
och en sprkligt och innehllsmssigt meningsfull versttning. Det hr frhllningssttet delar
vi med flera av de andra frfattarna i kompendiet.
Olikheter i ordfljd r en anledning till att meningarna mste byggas upp p olika stt. Hr har
vi generellt sett frskt anvnda oss av den ordfljd som r vanlig i svenskan. Det kan dock vara
svrt att ta ett steg tillbaka frn den text p engelska som vi har haft som utgngspunkt och det
r mjligt att vissa meningar fljer en engelsksprkig meningsuppbyggnad p grund av detta.
En annan problematik handlar om att vissa engelska uttryck kan krva flera ord, och drmed
upplevas som en rad olika begrepp istllet fr ett uttryck, fr att sga samma sak p svenska.
Ett konkret exempel r intergenerational relationships som vi har versatt till relationer mel-
lan generationer. P andra stllen har vi valt att verstta flera ord till ett enda begrepp, som
exempelvis generationspolicy som en versttning av intergenerational policy. P ngot stlle
har vi valt att behlla de engelska begreppen i den svenska versttningen. Vgledande har varit
att p bsta stt kommunicera budskapet frn den ursprungliga texten.
Vr sista kommentar gller sjlva fltet relationer mellan generationer, som vi vill hvda r ett
outforskat omrde i Sverige. Hela det svenska vlfrdssystemet har byggts s att individen inte
ska vara beroende av andra utan kunna f statligt std fr att leva ett sjlvstndigt liv. Det hr har
gjort att p vissa omrden kan det upplevas som om individen r helt fristende frn familj och
slkt. Samtidigt r familjen en stor och viktig del i mnga mnniskors liv. Det finns ocks luckor
i vlfrdssystemet dr familjen ibland mste kliva in och ta ansvar fr yngre, samtida eller ldre
generationer. Upplevelsen av att ing i ett familjesystem och/eller ett statligt vlfrdssystem
ser olika ut frn individ till individ. Samtidigt vill vi pst att det bland mnga individer finns en
instllning att det r staten som ska lsa sociala problem, inte familjen. I en tid d det statliga
trygghetssystemet svajar r det mer aktuellt n ngonsin att se p hur generationer, bde inom
familjen och i allmnhet, kan stdja varandra fr en positiv utveckling.
221
Generationsbegreppet
Aktualiteten i relationer mellan generationer
10.02Enligt L.L. Nash (1978. Concepts of existence. In: Daedalus 107, 1) hrrr det grekiska
ordet genos ur verbet genesthai, som betyder att bli till och beskriver att kliva ver den
stndigt frnderliga trskeln till livet. Genom barns fdsel uppstr en ny generation, som r
annorlunda n frldrarnas. Detta repeteras vid uppkomsten av varje ny generation. Detta ske-
ende upprepas om och om igen, men r i grunden samma freteelse. I det antika Rom fick
den grekiska termen generatio betydelsen begynnelse, skapelse, fortplantning. Drmed
skapar skaparen sin egen avbild, men nr det gller mnniskan r skapelsen annorlunda n sin
skapare om n inte som egen art. Dessutom pekar J.Bilstein p att termen bygger p tv grund-
lggande ider begynnelse och skapelse liksom kontinuitet och cykliska processer, med andra
ord skapelse och tillhrighet vilket ocks speglas i dess metaforiska anvndning. De hr grund-
lggande spnningarna visar p en potential i ambivalens och en upplevelse av ambivalens i rela-
10 tionen mellan generationer, som manifesteras i polariseringen i retoriken kring relationer mellan
generationer S. Wiegel (2006. Genea-Logik) betraktar generation som ett nyckelbegrepp i olika
akademiska discipliner i skrningspunkten mellan evolution och tradition, ocks gllande skillna-
der mellan naturvetenskap och humaniora. Detta terspeglas i rdande forskningsmetoder dr
generationer antingen rknas eller berttas.
10.03Fr att frst vikten av begreppet generation r det ndvndigt att kort betrakta dess
historia och skillnader i anvndning. vertygelsen om att ngot kan utvecklas frn ngot existe-
rande r sjlva krnan i begreppet generation. Avgrande r att den nya generationen r distinkt
tskild frn den tidigare och samtidigt delar gemensamma knnetecken med den fregende.
222
Begreppets historia kan d med viss frenkling indelas i faser (att frena begreppet med
antropologi, biologi, historia och sociologi r drfr viktigt).
2. Den andra fasen brjar med modern tid. Den hr fasen karaktriseras av en vervgande
anvndning av begreppet generation fr att signalera vergngen till en ny och ppen fram-
tid. Generation ses som vgen till framgng. Fokus r p konst och vetenskap. Betoningen av
begreppet gr hand i hand med en uppfattning om relationer mellan generationer som foku-
serar p lrar-elev modellen fr kunskapsverfring. Som en kontrast r generationsskiftet
inom familjen frgivettagen och har vxt fram som ett borgerligt ideal. P samma stt som i
den frsta fasen handlar de flesta exempel om mn.
3. Den tredje fasen frstr generation utifrn en nrliggande historisk tid, dr generationsbe-
greppet anvnds som ett diagnostiskt verktyg fr att beteckna en tidsperiod. Det hr uttrycker
ett frndrat perspektiv p relationer mellan dtid, nutid och framtid. Framtiden ses som
osker, trots inriktningar som r frankrade i det frflutna och i traditioner som fortfarande
r verksamma. Denna inre motsttning r tydlig i postmoderna analyser av samhllet. Bristen
p visshet har ocks bidragit till att vidga vyerna fr att frst generationer: generationsskiftet
i familjer och samhllet stlls i relation till varandra. Det hr r mest tydligt inom social policy
som rr frgor om att omfrdela rttigheter mellan generationer som en del i vlfrdsstatens
sammanhang (och dess reformer). Begreppets nuvarande mngfald
223
1. Generationer i slktforskning, slktskap, frfder och familjeroller:
Exempel p litteratur:
Kunskapscenter. Hur lng r en generation? Hmtad den 7 mars 2016 frn http://www.
ancestry.se/learn/learningcenters/default.aspx?section=lib_Generation
224
SOU 2002:29. Riv lderstrappan! Livslopp i frndring. Diskussionsbetnkande av den
parlamentariska ldreberedningen. Stockholm: Fritzes.
4. Definition av generation som en specifik undergrupp som betonar en livsstil eller en idealtyp
som kopplas till en viss generation.
Exempel p litteratur:
Bjursell, C. & Hultman, S. (Red.) (2012). Leva hela livet. Hestra: Isaberg frlag.
Hellman, J. & Lindgren, A. (2005). Vad varje 40-talist br veta! Stockholm: Wahlstrm &
Widstrand.
Kristoffersson, B. (2005) Pensionr aldrig i livet! Elva 40-talister om sina liv och sin fram-
tid. Stockholm: Bokfrlaget Langenskild.
Rasmusson, L. (2008). ldersupproret: man r inte fr gammal bara fr att man r ldre.
Stockholm: Natur och kultur.
Andra uttrycksstt kan handla om begreppet generation i metaforisk betydelse, till exempel som
generation i lkemedel, apparater och teknik.
10
225
Begreppsliga grunder
Utgngspunkt
10.07Begreppet generation anvnds ofta som ett tolkande ramverk dr dess mening antas
vara knd eller kan utlsas ur sammanhanget. Om begreppet ska anvndas i forskning r det
dock ndvndigt att beskriva vad det betyder och att ge det en teoretisk frankring. I ett frsk
att systematisera begreppets mngtydighet genom att anvnda robusta definitioner, s tillmpar
vi en modifierad version av den s kallade semiotiska triangeln. Enligt den r begreppets bety-
delse resultatet av den lnk som uppstr i en tolkande ansats mellan en term och det som refe-
reras till (som r baserat p teoretiska antaganden och praktiska ml). Utifrn detta perspektiv
kan definitioner tolkas som heuristiska hypoteser. Begrepp innehller teoretiskt baserade anta-
ganden om att ngot frvntas ske. Om s r fallet, r det rttfrdigat att arbeta med begreppet.
Begreppet kan dock behva ndras, frfinas eller kompletteras.
Grundlggande definitioner
10.09Begreppet generation uppfyller syftet att analysera identitetsrelevant samspel mellan
handling och sociala relationer med anknytning till specifika demografiska kohorter, slktskap,
226
10.11Genom en sjlvreflekterande tillskrivelse av generationsidentitet skulle man kunna
sga genom att parafrasera Johann Wolfgang Goethe i sjlvbiografin Dichtung und Wahrheit
att om en person fddes vid en tidpunkt tio r tidigare eller senare n den givna skulle den
ha blivit en helt annan person med hnsyn tagen till hans/hennes utbildning och pverkan frn
omvrlden. Fdelsekohort, lder, tillhrighetens varaktighet och historiska hndelser inkluderar
sociologiska definitioner av tid.
227
10.16Generativ socialisering kan definieras som utvecklingen av olika nyanser i social iden-
titet vid generationsverskridande lrande och ett kritiskt beaktande av deras gemensamma
ekonomiska, sociala och kulturella arv.
Generativitet
10.17Generativitet anvnds ofta synonymt med generativt beteende i demografi. Enligt Erik-
son frsts det inom psykologin som en bengenhet frn den ldre generationen att ta hand om
de yngre. Vi freslr en mer omfattande frstelse bestende av tre steg:
En frsta generalisering lnkar frestllningar om generativitet till idn att mnniskor har en
frmga att begrunda existensen av efterfljande generationer i tanke och handling. De kan
kontrollera sitt generativa beteende i hg grad. De flesta kan fatta ett beslut om att ing i
frldraskap.
En andra generalisering r att mnniskor har kapaciteten att ta hnsyn till kommande genera-
tioners vlmende och agera drefter. Det hr kan antas vara en skyldighet och ett ansvar fr
bde individen och samhllet.
En tredje generalisering, som nyligen har introducerats i debatten, tar hnsyn till erfarenheten
och insikten att ven unga kan, individuellt och kollektivt, utveckla en medvetenhet om ldres
vlmende.
10.18Enligt ovanstende, freslr vi fljande definition: generativitet hnfr till den mnsk-
liga frmgan att vara individuellt och kollektivt medveten om det msesidiga beroendet mellan
generationer och att ta hnsyn till detta i sina handlingar. Den hr tolkningen av generativitet
betonar potentialen fr individens och samhllsgruppers skande efter mening.
Grundlggande definition
10.19Sociala relationer mellan individer frn tv eller fler generationer, liksom inom en och
samma generation, karaktriseras av en medvetenhet om generationstillhrigheten med dess
228
mans eller genom sociala roller dr vi mter varandra. Mest intressanta r relationer mellan
fregende och efterfljande generationer.
10.22I ett antal teoretiska och empiriska analyser stller man sig frgan huruvida man kan
identifiera en social logik kring hur relationer mellan generationer uppstr. I vilken utstrckning
kan reglerna om utbyte och msesidighet tillmpas? r detta en annan utmrkande egenskap
fr relationer mellan generationer?
10.25En allmn uppfattning i traditionell och populr litteratur r att konflikter mellan unga
och ldre r en mer eller mindre naturlig del av den (sociala) karaktren i dessa relationer.
Hur detta tar form blir en drivkraft fr samhllets inneboende system-struktur. Maktstrukturer
i familj och slkt frsts som en naturlig utgngspunkt. Konflikter mellan unga och gamla har
p senare tid diskuterats i relation till frdelningen av samhllets resurser och deltagande i vl-
frdssamhllets institutioner.
10.27Begreppet solidaritet mellan generationer har i frsta hand blivit allmnt knt genom
forskning om ldrandet och relationer mellan generationer i USA, delvis som en reaktion mot
frestllningen om en isolerad krnfamilj, en frsvagning av familj och slktskap och en ensidig
uppfattning om behovet av ldres std. Ofta hnvisas till modellen utvecklad av Bengtson och 10
Roberts (Intergenerational solidarity in aging families. Journal of Marriage and Family, 1991:
856870) dr sex dimensioner urskiljs: (1) associational solidarity (interaktioners frekvens och
mnster), (2) affectual solidarity (typ, omfattning och msesidighet gllande positiva knslor),
(3) consensual solidarity (omfattningen av verenskommelse gllande attityder, vrderingar och
vertygelser), (4) functional solidarity (omfattning av givande och tagande av std och resurser),
(5) normative solidarity (styrkan i tagandet i familjeroller och taganden) och (6) structural
solidarity (strukturella mjligheter fr relationer mellan generationer, s som familjens storlek
eller geografisk nrhet).
229
10.28Det br sgas att denna frestllning om solidaritet endast rr relationer mellan gene-
rationer inom familjen. Kritiker menar att givande och tagande, eller att vara involverad i gemen-
samma aktiviteter, ven kan ske ofrivilligt och under tvng. Det finns dessutom en risk fr en
normativ idealisering av relationer mellan generationer. Drmed kan man fresl att typologin
ses som ett frslag till en dimensionering av relationer mellan generationer. Det blir dock proble-
matiskt att generalisera till samhllsniv. Det mngsidiga solidaritetsbegreppet vilar i allmnhet
p en vertygelse av att betydelsen av relationer mellan generationer i frsta hand definieras
genom dess bidrag till en kad sammanhllning i samhllet. Genom detta blir avgrande aspek-
ter av den inre dynamiken i relationer mellan generationer frbisedda. P samma stt blir de
sociala betingelser som formar dem underskattade. Det hr blir uppenbart i design, insamling
och analys av empirisk data.
10.31Begreppet ambivalens har sitt ursprung i psykoterapi liksom i Simmels begrepp indivi-
dualitet och socialitet. Det mste betonas att den vetenskapliga frestllningen om ambivalens
(i kontrast till hur begreppet anvnds i vardagen) inte per automatik har en negativ konnotation
erfarenheter av och att hantera ambivalens kan drmed ses som en utmaning fr att hantera
relationer. Det hr kan ske p ett socialt, kreativt och innovativt stt. Inflytande, makt och auk-
toritet kan ocks vara betydelsefullt. Fljaktligen kan olika stt att hantera ambivalens urskiljas,
s som solidaritet, frigrelse, isolering och symbios.
10 vation. Den parallella intimiteten och distansen resulterar ocks i sdana spnningar gllande
relationer mellan generationer.
10.33En generell heuristik hypotes kan postuleras enligt fljande: av strukturella skl nm-
ligen en intim och oterkallelig karaktr fr relationer mellan generationer en hg potential fr
upplevd ambivalens. De r dock inte alltid, och i alla fall, ambivalenta.
230
Relationer mellan generationer och sociala strukturer
10.34Att tilldela en generationsidentitet sker inom en demografisk, social och kulturell struk-
tur. Det ger ett ramverk till faktiska relationer mellan generationer fr individer, grupper, orga-
nisationer och andra sociala enheter. De hr strukturella enheterna kan kallas relationer mellan
generationer p samhllsniv.
10.35Den hr beskrivningen skiljer sig frn de som enbart avser relationer som en mikro-
social interaktion och samhllsrelationer som makro-social betingelse. Vi mste beakta att
det ocks kan finnas (abstrakta) relationer mellan makro-sociala enheter, som manifesteras
genom faktisk interaktion mellan dess medlemmar. Generationsbegreppet r drfr lmpligt
fr att skapa band mellan mikro- och makroniv, trots olikheterna. Indikationer av detta kan
terfinnas i Mannheims konceptuella mnster, nmligen generationsposition faktisk genera-
tion generationsenhet.
10.38Analysen av strukturella relationer och dynamiken mellan mnniskor frn olika genera-
tioner kan ocks srskiljas baserat p tid. ena sidan finns det generationer som lever i samma
tid (synkronisk). andra sidan finns det generationer som inte delar liv (diakronisk), liksom
samberoendet mellan synkronisk och diakronisk generationserfarenhet.
231
10.41Termen relationslogik hnfr till en etablerad form fr att arrangera sociala relatio-
ner, deras institutionella situering i ekonomiska och politiska maktrelationer och deras rttfr-
digande genom traditioner, vanor och normer. De hr reglerna, som ingr i sociala strukturer,
hnvisar till en generationsordning.
Grundlggande definition
10.42En generationsordning kan definieras som summan av existerande regler fr att orga-
nisera relationer mellan generationer i samhllet och dess uppdelning i tradition, vanor och
regler. Detta uttrycks genom lagar och som element i relationslogiken. Bda r ocks uttryck fr
existerande makt och auktoritetsstrukturer.
Generation och kn
10.43Generation och kn r analytiskt och empiriskt nra sammanbundna. Bda dessa kate-
gorier hnvisar till biologiska fakta som krver sociala, politiska och kulturella organisationer.
Generativitet avgrs utifrn knsrelationer. En historisk terblick visar att generationsbegreppet
frmst har anvnts fr tolkning av mn. Detta terspeglas i regleringar liksom i den asymmetriska
frdelningen av (vardagliga) uppgifter. Dynamiken i pstdd och faktisk frndring av knsroller
under de senaste decennierna r drfr nra frbunden med hur relationer mellan generationer
organiseras. Det bsta exemplet r hur omsorgsuppgifter organiseras.
10 10.45Ett rttvist utbyte postulerar att man br sikta p en jmlik nyttofrdelning i frhllande
till individernas prestationer. I litteratur inom statsvetenskap och nationalekonomi kan detta
ven anges som rttvis frdelning. Vidare kan frdelningsrttvisa referera till en individs posi-
tion, vrde eller frtjnst i frhllande till staten. Behovsbaserad rttvisa r ett annat begrepp
fr detta.
10.46Nyligen har en pragmatisk frndring observerats i den filosofiska och etiska diskursen.
Krnan handlar om ett fokus p sociala sammanhang, som resulterat i postuleringen av delta-
ganderttvisa eller inkluderingsrttvisa.
232
10.47Nr detta appliceras p organiseringen av relationer mellan generationer betyder det-
ta: frldrar tillhandahller materiella och immateriella tillgngar till sina barn som inte omedel-
bart, och ibland inte alls, terbetalas, om det ens r mjligt. Drmed handlar det om mer n bara
ett rttvist utbyte. Det r dock viktigt att ta hnsyn till de olika behoven hos barn och frldrar.
Bda formerna av rttvisa r grundade i tanken att barn fr vidare det materiella och immate-
riella arv som de har erhllit till sina barn. Samtidigt kan en efterfrgan uppst p att frtjnster
som tillfrs inom och av familjer till samhllet, fr kat vlmende och i form av humankapital,
erknns av samhllet exempelvis i form av en pensionsfrskring.
10.49Rttvisebegrepp spelar ocks en roll i vardagen. Dr blandas de bland annat med upp-
fattningar om rttvisa och jmlikhet. Ett viktigt kriterium r relationen mellan jmlikhet och
ojmlikhet, som det uttrycks i talesttet krver rttvisa att jmlikhet bemts med jmlikhet och
ojmlikhet med ojmlikhet.
10.50I uppfattningen om rttvisa r det viktigt med frstelsen av det frflutna (exempel-
vis infrskaffandet av tillgngar), nutiden (nuvarande anvndning och kning av tillgngar) och
framtiden (att fra detta vidare). Fljaktligen fr frgan om rttvisa mellan generationer paral-
lellt med det vxande intresset fr generationsfrgor stor uppmrksamhet. Rttvisa mellan
generationer r ocks av betydande intresse fr politiska initiativ. De refererar ofta till filosofiska
och politiska studier som nstan uteslutande behandlar generationer som sociala kollektiv (och
ofta enbart i meningen lderskohort).
10.51Det r ven viktigt att skilja p rttvisa mellan samtida generationer och rttvisa fr
pfljande generationer. Det frsta betyder relationer mellan generationer (eller ldersgrupper)
som lever samtidigt och det andra betyder relationer mellan generationer som tidsmssigt fljer
p varandra i framtiden. Hr finns en debatt om hur lngt fram i tiden vi behver tnka och om
de nu levande generationerna ska ta med skyldigheter mot en fjrran framtid i berkningen eller
inte. Uppmrksamhet riktas ocks mot den typ av relationer som finns mellan dagens generatio- 10
ner och framtida generationer, vars existens direkt eller indirekt beror p de beslut som fattas av
nuvarande generationer. Ett frslag har varit att perspektivet ska inkludera fljden av tminstone
tre generationer (Laslett: intergenerational tri-contract).
233
generationen betalar fr pensionsersttningar till den pensionerade generationen genom sina
pensionsavsttningar. Hr anvnds vlfrdsstatens generationsbegrepp. Genom den demogra-
fiska frndringen s prvas det vletablerade pay-as-you-go-systemet, vilket franleder dis-
kussioner om den fortsatta hllbarheten gllande en rttvis frdelning mellan generationer.
Generationspolicy
10.54Generationspolicy i nnu en betydelse av ordet r resultatet av insikten om nd-
vndigheten att det finns samhllsorganisationer fr relationer mellan generationer. Dr igenom
kan outtalade och uttalade generationspolicys urskiljas.
10.55Utifrn den nuvarande analysen gllande socio-politisk praktik, freslr vi fljande tes:
Generationspolicy terspeglar aktuella insatser fr rttvisa mellan generationer, bde frn stat-
liga och icke-statliga institutioner som frdelar resurser mellan generationer. Tv definitioner
fresls.
10 det av frutsttningar som tillter skapandet av privata och offentliga relationer mellan gene-
rationer i nutid och i framtid p ett stt som garanterar utvecklingen av en ansvarsfull och sam-
hllsorienterad personlighet ena sidan och samhllsutveckling andra sidan.
234
utbildningsprojekt. Dessa aktiviteter fr ytterligare politisk betydelse eftersom de ofta bygger p
initiativ i civilsamhllet. Om de fr std frn staten r detta ofta i form av bidrag.
Aktiviteter/uppgifter
Hushllsarbete omsorg socialisering
10
Allmnna politiska och etiska argument
Mnskliga rttigheter
Rttvisa
Skyldigheter
Plitlighet
Generativitet
Genuskodning (gendering)
Utblick
235
10.60 Generationer berttas och rknas (S. Weigel). Allestdes nrvarande fakta,
vanligen kallat generationer och relationer mellan generationer krver mngvetenskapliga
Utblick
10.60Generationer berttas och rknas (S. Weigel). Allestdes nrvarande fakta, vanligen
kallat generationer och relationer mellan generationer krver mngvetenskapliga perspektiv.
Det tillter samtidigt att broar byggs mellan teori, praktik och policy. Det hr krver olika meto-
der fr forskning och kunskapsverfring. Att frklara detta p en lmplig detaljniv skulle krva
ytterligare ett kompendium. Den hr texten visar dock att frgor om relationer mellan genera-
tioner r ett flt som r akademiskt fascinerande och efterfrgat i praktiken.
10
236