5/15/2017 Alkoholinducerad leversjukdom

Alkoholinducerad leversjukdom
Frfattare: Professor Einar Bjrnsson, Medicinkliniken Reyjkavik
Granskare: Docent Bengt Gran Hansson, Medicinkliniken
Uppdaterad: 2015-01-30
Specialitet: Hepatologi, Intoxikation

BAKGRUND

Alkoholkonsumtion r fr mnga mnniskor frknippat med positiva upplevelser och effekter.

Skadeeffekterna r emellertid ocks mnga och en betydande del av alkoholkonsumenterna pverkas
negativt socialt, mentalt och fysiskt.

verkonsumtion av alkohol under en lngre tid kan vara toxisk fr flera organ, exempelvis hjrna,
bukspottskrtel, hjrta och lever. I denna versikt diskuteras enbart alkoholens effekter p levern.

Viktiga fakta om alkoholorsakad leversjukdom

Det finns epidemiologiska data som visat p en vertygande korrelation mellan

alkoholkonsumtion per capita och prevalens av levercirrhos. Alkohol orsakar 50-60 % av de i
Sverige diagnostiserade levercirrhoserna.

verkonsumtion av alkohol leder till fettlever och kan leda till alkoholhepatit och/eller
levercirrhos. 15-30 % av de som verkonsumerar alkohol utvecklar levercirrhos. Trskeln fr
utveckling av cirrhos r lgre hos kvinnor.

Diagnostiska kriterier fr alkoholinducerad leversjukdom saknas. Det finns inga

labprovsavvikelser eller histologiska karakteristika som r patognomona fr alkoholinducerad
leverskada. Inte heller finns det ngon definierad grnskonsumtion av alkohol som alltid leder
till leverskada.

Riskfaktorer

Alkoholkonsumtion

Det r oklart varfr enbart en mindre del av de som verkonsumerar alkohol utvecklar levercirrhos.
Epidemiologiska data talar fr att det finns en trskelkonsumtion som mste verstigas fr att utveckla
leverskador. Fr mn anses denna trskel vara mellan 40 och 80 gram alkohol per dag, fr kvinnor > 20
gram alkohol per dag. I avsaknad av andra riskfaktorer (se nedan) anses ett skert alkoholintag vara
upp till 147 gram alkohol per vecka fr mn och 98 gram fr kvinnor.

Sambandet mellan alkoholkonsumtion och utveckling av levercirrhos r inte en enkel dosrelaterad

toxicitet. Troligen r risken fr utveckling av alkoholcirrhos oberoende av dygnsdos nr denna
verskrider 50 gram per dag.

Vid lngvarig daglig verkonsumtion av alkohol utvecklar 90-100 % fettlever, 10-35 % alkoholhepatit
och 15-30 % levercirrhos.

Mngd alkohol i vanliga typer av alkoholhaltiga drycker (alla procentsatser avser volymprocent
etanol):

270 ml 4 % l (mellanl) = 1 enhet alkohol = 8,5 g

90 ml (9 cl) 12 % vin = 1 enhet alkohol = 8,5 g
30 ml (3 cl) 36 % sprit = 1 enhet alkohol = 8,5 g

Andra faktorer av betydelse fr utveckling av leverskador:

http://www.internetmedicin.se/print.aspx?id=1326 1/9
5/15/2017 Alkoholinducerad leversjukdom

Kvinnligt kn - vid samma alkoholintag r risken fr cirrhosutveckling strre fr kvinnor n

mn.

Nutritionella faktorer - vervikt r en riskfaktor fr alkoholcirrhos.

Dryckesmnster - ett stadigt hgt intag ("kontinentalt dryckesmnster") medfr en strre risk
fr leverskada n ett periodiskt drickande ("nordiskt dryckesmnster").

Samtidig infektion med Hepatit C - kar risken fr cirrhos.

Samtidig frekomst av hemokromatos (se versikt "Hemokromatos")

Samtidigt intag av vissa lkemedel - hos kroniska alkoholister kan ff a paracetamol i mttligt
hga terapeutiska doser utgra en riskfaktor fr leverskador.

Immunologiska faktorer - hg alkoholkonsumtion kan bde direkt och indirekt aktivera

immunfrsvaret, vilket i sin tur kan leda till leverskada (se ven versikt "Alkoholhepatit").

SYMTOM och KLINISKA FYND

Patienter med alkoholinducerad leverskada kan ha mycket varierande kliniska manifestationer

beroende p graden av leverskada. Vissa patienter, bde med och utan levercirrhos, r helt symtomfria
medan andra med dekompenserad levercirrhos r svrt sjuka av leversvikt med livshotande
gastrointestinala bldningar, och/eller ascites och efterfljande leverkoma.

Asymtomatiska patienter

Polikliniska patienter med accidentellt upptckt aminotransferastegring med eller utan ALP-stegring r
fr det mesta helt asymtomatiska. Dessa patienter kan ha leversteatos med eller utan fibros och/eller
cirrhos, men ven med leverbiopsi pvisbar alkoholhepatit.

Leverfrstoring

Alkoholinducerad leversjukdom r den vanligaste frklaringen till uttalad leverfrstoring. Omvnt r

hepatomegali ocks mycket vanligt frekommande vid alkoholinducerad leversjukdom. Patienter med
alkoholhepatit kan ha uttalad leverfrstoring med steatos och mnga av dessa har ven cirrhos i biopsi.
Differentialdiagnoser till uttalad hepatomegali r:

Budd-Chiari syndrom, d v s vens stas i levern

Levermetastaser, exempelvis frn koloncancer, vilka har fyllt stora delar av levern s att
ultraljud och/eller CT endast visar en frstorad homogen lever utan fokala frndringar
Cystlever
Amyloidos
Primr bilir cirrhos

Symtom till fljd av portal hypertension

Symtomen vid alkoholcirrhos r desamma som vid levercirrhos av annan etiologi:

Ikterus
Frvirring som fljd av leverencefalopati
Hematemes som fljd av bldande esofagusvaricer
Ascites
Hepatomegali
Splenomegali
Palmarerytem
Spider nevi
Gynekomasti
Testisatrofi
http://www.internetmedicin.se/print.aspx?id=1326 2/9
5/15/2017 Alkoholinducerad leversjukdom
Inget symtom eller kliniskt tecken r patognomont fr alkoholinducerad leversjukdom (se ven
versikt "Levercirrhos", lnk nedan).

Det r inte ovanligt att symtom p dekompenserad leversjukdom och portal hypertension, ssom
bldande esofagusvaricer och/eller ascites, r de frsta tecknena p leversjukdom och det som fr
patienten frst till lkare. Patienterna r i denna situation ofta helt ovetande om att de haft en
(asymtomatisk) leversjukdom i flera r. En pltsligt pkommen dekompensation av en tidigare relativt
stabil leversjukdom br leda tankarna till utveckling av levercancer i en cirrhotisk lever eller
alkoholhepatit (om patienten r storkonsument av alkohol sedan lng tid tillbaka).

Kolestatiska manifestationer

Intrahepatisk kolestas i form av ALP-stegring kan frekomma vid olika former av leverskada,
exempelvis leversteatos med eller utan fibros, cirrhos och alkoholhepatit.

Uttalad kolestas med hastigt pkommen bilirubinstegring i kombination med hepatomegali kan
frekomma vid alkoholinducerad leversjukdom. D den biokemiska bilden domineras av ALP-stegring
med endast ltt eller mttligt frhjda transaminaser kan detta tillstnd pminna starkt om
gallvgshinder, exempelvis koledokuskonkrement.

Uttalad bilirubinstegring kan ocks frekomma vid alkoholinducerad leversjukdom. ASAT och ALAT
r endast ltt eller mttligt frhjda. ASAT-frhjningen brukar vara hgre. Liknande labmnster kan
frekomma vid sepsis eller vid cirkulatorisk leverskada.

Andra kliniska manifestationer

Alcoholic foamy degeneration

Gr med liknande symtom som vid andra former av alkoholleverskada, men en annan biokemisk och
histologisk bild freligger. Vid denna ovanliga form av alkoholinducerad leverskada frekommer
relativt hga transaminasfrhjningar med ASATvrden upp till 15-20 gnger ver normalvrdet.
Leverbiopsi visar mikrovesikulr steatos till skillnad frn den karakteristiska makrovesikulra steatosen
som ses vid den vanliga formen av alkoholinducerad leversteatos. Alcoholic foamy disease har relativt
god prognos vid alkoholabstinens.

UTREDNING

Labprover

Hb, LPK, TPK, SR

El-status, kreatinin
Leverstatus - ASAT, ALAT, ALP, bilirubin
Albumin, PK-INR - mtt p leverfunktionen
Elfores inklusive alfa-1-antitrypsin, IgG, IgA och IgM
Hepatitserologi - fr att utesluta hepatit A, B och C
Autoantikroppar
SMA - frhjt ff a vid KAH
ANA - frhjt ff a vid KAH
AMA - frhjt ff a vid PBC
Ceruloplasmin - utredning av Mb Wilson
S-Jrn, TIBC, ferritin - fr att utesluta hemokromatos
Hepatit serologi: HCV, HBV
Alfafetoprotein - vid nytillkomen dekompenserad leversjukdom fr att utesluta hepatocellulr
cancer. Tveksam sensitivitet srskilt vid mindre tumrer, och vid dekompenserad leversjukdom
som fljd av alkohol bristande specificitet ff a vid ltt till mttligt frhjt alfafetoprotein.
MCV, -GT och CDT vid misstanke p alkoholinducerad leversjukdom trots att patienten
frnekar verdriven alkoholkonsumtion

http://www.internetmedicin.se/print.aspx?id=1326 3/9
5/15/2017 Alkoholinducerad leversjukdom
Leverbiopsi

Se denna rubrik under "Diagnostik" nedan.

Ultraljud, CT

Ultraljud och/eller CT-buk utfrs i vissa fall; frga om tecken till "makroskopisk" cirrhos -
oregelbunden leveryta, oregelbunden ekogenicitet som vid fibros/cirrhos, kad ekogenicitet som vid
fettlever, tecken till portal hypertension som vid ascites, splenomegali. Fokala frndringar som vid
HCC (hepatocellulr cancer).

DIAGNOSTIK

Diagnosen alkoholinducerad leversjukdom stlls ofta p patienter med lngvarig anamnes p hg eller
relativt hg konsumtion av alkohol, yttre tecken p leversjukdom samt laboratorieavvikelser som
stdjer den kliniska misstanken. Som tidigare nmnts saknas diagnostiska kriterier fr
alkoholleversjukdom och det br drfr understrykas att inga enskilda labprover r tillrckligt sensitiva
eller specifika fr att kunna pvisa alkohol som orsak till leverskada.

Diagnostiken baseras alltid p en kombination av anamnes, varierande kombinationer av labdata och i

vissa fall leverbiopsi.

Anamnes

Anamnesupptagandet vid alkoholinducerad leversjukdom kan vara mycket svrt. Frgor om

alkoholkonsumtion kan vara knsliga och lkaren br beakta andra mjliga orsaker till frhjda
leverprover innan alkohol tas upp med patienten som tnkbar frklaring.

Det r av stort vrde att lkaren och patienten har en god kontakt, men tyvrr rcker inte detta alltid till
fr att f korrekta uppgifter om alkoholkonsumtionen. I vissa fall r det motiverat att inhmta uppgifter
frn anhriga i samrd med patienten. Det kan vara klokt at tom mjligt ha make/maka eller ngon
anhrig med p terbesk.

Labfynd

Vanliga avvikelser vid alkoholinducerad leversjukdom (se ven versikt "Leverprover, patologiska -
utredning i ppenvrd", lnk nedan)

ASAT/ALAT-kvot > 2 (oftast 2-5 gnger ver normalvrde). Om leverprover r >5-10 gnger
normalvrdet br andra orsaker n alkohol vervgas.

Bilirubinstegring - ff a hos patienter med alkoholhepatit och levercirrhos.

ALP-stegring - kan frekomma vid alla former av alkoholinducerad leverskada.

-GT - sensitiv markr, men dlig specificitet.

MCV-stegring - ganska sensitiv markr fr alkoholleverskada men brister i specificitet.

IgA - ofta stegrat. ven IgG och IgM kan vara ver vre normalgrnsen.

TPK - ofta lgt som tecken p alkoholutlst benmrgsdepression. ven lgt hos patienter med
levercirrhos av andra orsaker n alkohol (portal hypertension).

CDT - hgt vid alkoholverkonsumtion, men pverkas ocks vid leverskada av annan genes
samt vid dekompenserad leversjukdom. Dlig specificitet.

Utvrdering av alkoholkonsumtion med enbart laboratorieparametrar r otillrcklig p g a brister i

sensitivitet och specificitet.

http://www.internetmedicin.se/print.aspx?id=1326 4/9
5/15/2017 Alkoholinducerad leversjukdom
I studier av trffskerheten fr dessa blodprover har man fr det mesta inte vgt in sekundra effekter
av leversjukdom per se.

Eftersom det inte finns ngon ideal biokemisk markr fr att upptcka alkoholverkonsumtion har en
kombination av olika markrer (-GT, MCV, ASAT/ALAT, CDT) rekommenderats fr att ka
trffskerheten. ven om sensitiviteten kar minskar specificiteten och kostnaderna kar. Fr att stlla
diagnosen alkoholutlst leverskada br man som kliniker istllet lgga kraft p anamnesupptagandet
genom att etablera god kontakt med patient och anhriga.

Det har ven visat sig i en vetenskaplig studie att erfarna kliniker kan stlla diagnosen
alkoholinducerad leversjukdom fre leverbiopsi med god sensitivitet (91 %) och hg specificitet (98
%), positiv prediktivt vrde p 88 % och negativt prediktivt vrde p 97 %.

Aminotransferaser

Frhjda vrden av ASAT och ALAT tyder mer p hepatocytskada n alkoholverkonsumtion i

sig.

Ju hgre ASAT/ALAT-kvoten r desto strre sannolikhet r det att orsaken r en

alkoholinducerad leversjukdom.

Som regel brukar inte transaminsstegringen vid alkoholinducerad leverskada vara mer n 5-7
gnger hgre n vre normalgrnsen. Tranaminastegringen r sledes mttlig, utom vid en
ovanlig form av leverskada, s k Alcoholic foamy degeneration.

Vid hgre vrden av ASAT och ALAT (mer n 7-10 gngers frhjning) br andra orsaker
uteslutas, srskilt paracetamolfrgiftning, leverischemi och viral hepatit.

Personer med mngrig alkoholism kan ha stegrade ASAT-vrden frn skelettmuskulatur

(alkoholmyopati) och utveckla alkoholkardiomyopati.

-GT

Traditionellt har -GT anvnts som markr fr alkoholverkonsumtion. Vrdet av -GT fr att skilja en
alkoholutlst leverskada frn en icke-alkoholbetingad leverskada r emellertid mycket begrnsat.

-GT r en mycket knslig markr fr bde intra- och extrahepatisk kolestas och stiger vid de flesta
former av leverskada, bde vid kolestatiska leversjukdomar, hos en del patienter med "non-alcoholic
fatty liver disease" och vid viss lkemedlsbehandling s s vid behandling med fenytoin. -GT r en
ngot mer sensitiv markr fr alkoholverkonsumtion (oberoende av frekomst av leverskada) n en
stegring av ASAT/ALAT, men r mindre specifik.

MCV (mean corpuscular volume)

MCV har en relativt dlig sensitivitet som biokemisk markr fr alkoholverkonsumtion, men
specificiteten r skaplig. Andra orsaker till hgt MCV med makrocytos, till exempel brist p B12 och
folsyra, hemolys (retikulocytos), non-alcoholic liver disease, svra hematologiska sjukdomar och
hypotyreos br uteslutas.

CDT (carbohydrate deficient transferrin)

Hos patienter med ett alkoholintag > 10 g alkohol per dag finns det en positiv korrelation
mellan CDT och alkoholkonsumtion.

CDT kan mjligen vara till viss hjlp nr patienter frnekar alkoholverkonsumtion och r
enligt vissa studier ngot mer sensitivt n -GT och MCV.

CDT pverkas av ett hgt S-ferritin (positiv korrelation) och svra hepatocytskador av andra
anledningar (inflammation, toxisk pverkan etc), exempelvis hemokromatos. CDT br allts
tolkas med frsiktighet vid hgt s-ferritin.

http://www.internetmedicin.se/print.aspx?id=1326 5/9
5/15/2017 Alkoholinducerad leversjukdom
CDT pverkas ven av leverskada per se och dekompenserad leversjukdom.

CDT r frmodligen den knsligaste biokemiska markren fr recidiv i alkoholkonsumtion

efter levertransplantation.

Leverbiopsi

D diagnos stlld av en van kliniker har en hg specificitet (se ovan) behver leverbiopsi sllan utfras
fr att stlla diagnosen alkoholleversjukdom. Med leverbiopsi kan man dock p ett bttre stt n med
biokemiska markrer och radiologisk diagnostik (ultraljud och datortomografi) pvisa graden av
leverskada (s k staging). Biopsi kan drfr vara motiverad i oklara fall, samt fr att kartlgga
alkoholens betydelse nr det finns flera orsaker till leverskadan (exempelvis vid samtidig hepatit C
eller hemokromatos). Det kan ocks finnas skl att utfra leverbiopsi infr ett beslut om behandling
med kortison av patienter med alkoholhepatit (se ven versikt "Alkoholhepatit", lnk nedan). Det
finns dock en betydande "sampling error" vid histologisk cirrhosdiagnostik.

D behandlingsalternativen vid andra former av alkoholleversjukdom n alkoholhepatit r begrnsade

till abstinens och frbttring av nutritionsstatus anser mnga att det kan vara svrt att motivera
leverbiopsi fr att faststlla graden av leverskada.

Ultraljud och datortomografi kan pvisa tecken till cirrhos, ssom "liten lever med oregelbunden yta",
och i vissa fall ascites och splenomegali. Om s r fallet behver inte leverbiopsi utfras med
frgestllningen cirrhos. Om dremot rntgenunderskningarna inte visar ngra uppenbara
cirrhostecken kan inte diagnosen levercirrhos faststllas p ngot annat stt n med leverbiopsi.

DIFFERENTIALDIAGNOSER

- Ltt till mttligt frhjda transaminaser utan samtidig ALP-stegring:

Non Alcoholic Steatohepatitis (NASH)

Virushepatit - ff a Hepatit B och C
Autoimmun hepatit
Lkemedelsinducerad leverskada
Hemokromatos
Diabetes mellitus med samtidig leversteatos
Mb Wilson

- Ltt till mttligt frhjda transaminaser med samtidig ALP-stegring:

Primra och sekundra levertumrer

Lkemedelsinducerad leverskada
PSC - Primr skleroserande kolangit
PBC - Primr bilir cirrhos
Koledokuskonkrement
Celiaki

- Kronisk leversvikt
- Cirrhos av annan etiologi (se versikt "Levercirrhos", lnk nedan)

Se ocks vidare i versikt "Leverprover, patologiska - utredning i ppenvrd", lnk nedan.

BEHANDLING

Abstinens

Avhllsamhet frn alkohol r den viktigaste tgrden fr en patient som har utvecklat alkoholinducerad
leversjukdom. Abstinens kan stadkomma i det nrmaste fullstndig regress av leversteatos orsakad av
alkohol samt minskar risken fr fibros och vidare leverskada av alkohol. Studier har visat att bttre
prognos freligger fr patienter med alkoholhepatit och/eller levercirrhos om de kan hlla sig ifrn

http://www.internetmedicin.se/print.aspx?id=1326 6/9
5/15/2017 Alkoholinducerad leversjukdom
alkohol. Fr att uppn avhllsamhet hos dessa patienter krvs ofta ett nra samarbete mellan
gastroenterolog/hepatolog, alkohollkare (specialintresserad psykiater) och sjukskterskor
specialiserade p leversjukdomar och alkoholberoende.

Vissa studier har visat att ven en signifikant minskning av alkoholintag (ej total avhllsamhet) kan
frbttra prognosen hos patienter med alkoholinducerad leversjukdom.

Lkaren br alltid understryka betydelsen av total avhllsamhet frn alkohol. Erfarenhetsmssigt hller
sig emellertid inte alla patienter ifrn alkohol trots rekommendationer frn lkare och vriga i
omgivningen och det r d av vikt att ven en signifikant minskning av alkoholkonsumtionen kan
frbttra prognosen i alkoholleversjukdom.

Behandlingen mot alkoholberoende r psykologisk och/eller farmakologisk.

Psykologisk behandling

Det finns flera typer av psykologisk behandling:

kognitiv beteendeterapi
motivationsprogram
psykodynamisk terapi
enkel rdgivning

Enkel rdgivning skall praktiseras av alla lkare som trffar dessa patienter. Det viktigaste r att
frska f patienten att inse sitt alkoholproblem. Patienter med vl dokumenterad alkoholleversjukdom
som inte anser att de dricker fr mycket alkohol r tyvrr svra att motivera till att ndra livsstil och har
svrt att ta till sig hjlp. Dessa patienter har behov av att trffa alkohollkare fr att uppn abstinens,
vilket r ett krav fr att komma ifrga fr levertransplantation.

Farmakologisk behandling

Akamprosat (Campral) och naltrexon (Revia) har i dubbelblinda studier visats ka antalet alkoholfria
dagar och frbttra mjligheterna att uppn abstinens fr patienter som r beroende av alkohol. Bda
dessa mediciner verkar genom att minska suget efter alkohol hos alkoholberoende patienter. En relativt
ny studie visade att baclofen var effektiv och verkade sker behandling fr att minska terfall I
alkoholmissbruk.

Nutrition

Nutritionsbehandling har ett dokumenterat vrde vid alkoholhepatit (se denna versikt, lnk nedan).
Det vetenskapliga stdet fr denna behandling vid alkoholcirrhos r dock n s lnge magert: det finns
ett par studier som p kort sikt (3-4 veckor) har visat att enteral nringstillfrsel med sond frbttrade
verlevnaden hos svrt malnutrierade eller dekompenserade levercirrhotiker.

Nedsatt aptit r ett stort kliniskt problem bland cirrhotiker och leder till ett otillrckligt matintag.
Alkohol kan ocks i sig pverka upptag av vitaminer och nringsmnen. Fr att motverka malnutrition
r det av stor betydelse att f hjlp av dietist fr att dokumentera nutritionsstatus och fr att lgga upp
kostbehandling.

Behandling av komplikationer till portal hypertension

Mnga patienter sker vrd fr bldande esofagusvaricer, ascites eller andra fljder av dekompenserad
leversjukdom. Dessa komplikationer skiljer sig inte ifrn de som frekommer vid cirrhos av annan
etiologi (se ven versikt "Levercirrhos", lnk nedan).

Levertransplantation

Levertransplantation r hos selekterade patienter en effektiv behandling av alkoholcirrhos.

Transplantation p denna indikation utgr nu i de flesta lnder i Europa och i USA ca 20-25 % av

http://www.internetmedicin.se/print.aspx?id=1326 7/9
5/15/2017 Alkoholinducerad leversjukdom
samtliga transplantationer.

Transplantation vid alkoholcirrhos r emellertid fortfarande kontroversiellt, huvudsakligen p g a oro fr

terfall i alkoholmissbruk samt den begrnsade tillgngen p organ.

verlevnaden fr patienter som har transplanterats p g a alkoholcirrhos skiljer sig inte frn de som fr
en ny lever av annan orsak. Frbttringen av livskvalitet r ocks lika i bda grupper.

Vilka patienter med alkoholinducerad leversjukdom skall transplanteras?

Huvudsakligen rr det sig om patienter som lyckas avst frn alkohol, men vars leverfunktion trots
detta r dlig, samt de som har en frvntad dlig verlevnad och/eller dlig livskvalitet. Indikationer
och kontraindikationer fr transplantation r de samma vid alkoholorsakad leversjukdom som vid
leversjukdom av annan genes (se vidare versikt "Levertransplantation", lnk nedan).

Indikationer:

Child-Pugh score C (definieras i versikt "Levercirrhos", lnk nedan)

Svrbehandlad encefalopati
Svrbehandlad ascites
Svrbehandlade bldningar frn esofagusvaricer
Levercancer
Dlig livskvalitet
verlevnad verstiger knappast 1 r utan transplantation

I tillgg har alla transplantationscentra i Europa och de flesta i USA krav p dokumenterad nykterhet
innan patienter med alkoholinducerad leverskada kan sttas upp p vntelista fr transplantation.

De flesta centra har krav p 6 mnaders nykterhet, men ven patienter som varit nyktra i 3 mnader och
som utan transplantation inte kommer att verleva 6-mnadersgrnsen kan komma ifrga fr
transplantation.

S lnge leverfunktionen frbttras vid nykterhet r det emellertid viktigt att vnta med transplantation.
Det finns flera skl till detta:

1. En signifikant andel av de med avancerad leverpverkan, inklusive patienter med

dekompenserad leversjukdom och ikterus, terhmtar sig i leverfunktion nr de uppnr
nykterhet och behver inte transplanteras.

2. Behov av att identifiera de individer som har strst risk fr terfall samt att f tillrcklig tid fr
alkoholavvnjning och hjlpa patienten till sjlvhjlp fr att minska risken fr terfall.

3. F tid fr utvrdering av ett TEAM som tar stllning till individens mjlighet till
transplantation. Hepatolog, alkohollkare, transplantationskirurg, dietist, sjukgymnast,
narkoslkare, kurator och transplantationskoordinator br ing i sdant team.

Lika viktigt som att avvakta transplantation vid frbttrad leverfunktion r att man inte vntar fr lnge
med att kontakta transplantationscentra gllande patienter som inte frbttras trots nykterhet, om inte
dessa uppvisar ngra uppenbara kontraindikationer fr transplantation.

Erfarenheten frn transplantationscentrumet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Gteborg, som

frfattaren har varit verksam vid, r att patientansvariga lkare mnga gnger vntat fr lnge med att
ta upp frgan om transplantation och frst tar kontakt nr patienten utvecklat ett hepatorenalt syndrom
eller annan intenssivvrdskrvande komplikation. Frutsttningarna fr en lyckad transplantation r
betydligt smre i ett sdant lge.

Av uppenbara skl kommer inte alla patienter med avancerad alkoholinducerad leversjukdom ifrga fr
transplantation. Mnga patienter som lggs in fr komplikationer till sin alkoholcirrhos r i fr dligt
allmnt skick fr att kunna klara av en s stor operation som en transplantation innebr. Vanliga orsaker
r ofrmga att avhlla sig frn alkohol, dligt nutritionsstatus och/eller dlig fysisk kondition.

Enligt Europeisk konsensus frn 2002 (Neuberger et al) r alkoholhepatit inte en indikation fr
levertransplantation fr nrvarande (se vidare versikt "Alkoholhepatit", lnk nedan).

http://www.internetmedicin.se/print.aspx?id=1326 8/9
5/15/2017 Alkoholinducerad leversjukdom

Lnkar

Visa versikt Hepatit, alkoholinducerad

Visa versikt Levercirros

Visa versikt Leverprover, patologiska - utredning i ppenvrd

Visa versikt Levertransplantation

ICD-10

Leverfibros K74.0
Alkoholhepatit K70.1
Leverfibros och leverskleros orsakad av alkohol K70.2
Levercirros orsakad av alkohol K70.3
Leversvikt orsakad av alkohol K70.4
Leversjukdom orsakad av alkohol, ospecificerad K70.9

Referenser

O'Shea RS et al. Alcoholic liver disease. Practice Guideline Committee of the American Association
for the Study of Liver Diseases; Practice Parameters Committee of the American College of
Gastroenterology. Hepatology. 2010; 51: 307-28. Review.

http://www.internetmedicin.se/print.aspx?id=1326 9/9