NpMa3c ht 2012

Del B Uppgift 1-10. Endast svar krvs.

Del C Uppgift 11-16. Fullstndiga lsningar krvs.
Provtid 120 minuter fr Del B och Del C tillsammans.
Hjlpmedel Formelblad och linjal.

Kravgrnser Provet bestr av ett muntligt delprov (Del A) och tre skriftliga delprov
(Del B, Del C och Del D). Tillsammans kan de ge 72 pong varav
26 E-, 25 C- och 21 A-pong.

Kravgrns fr provbetyget
E: 19 pong
D: 29 pong varav 8 pong p minst C-niv
C: 38 pong varav 15 pong p minst C-niv
B: 48 pong varav 7 pong p A-niv
A: 57 pong varav 12 pong p A-niv

Efter varje uppgift anges hur mnga pong du kan f fr en fullstndig lsning eller ett svar.
Dr framgr ven vilka kunskapsniver (E, C och A) du har mjlighet att visa. Till exempel
betyder (3/2/1) att en korrekt lsning ger 3 E-, 2 C- och 1 A-pong.

Till uppgifter dr Endast svar krvs behver du endast ge ett kort svar. Till vriga
uppgifter krvs att du redovisar dina berkningar, frklarar och motiverar dina tankegngar
och ritar figurer vid behov.

Skriv ditt namn, fdelsedatum och gymnasieprogram p alla papper du lmnar in.

Namn: ________________________________________________________________

Fdelsedatum: __________________________________________________________

Gymnasieprogram/Komvux: _______________________________________________

1
NpMa3c ht 2012

2
 NpMa3c ht 2012

Del B: Digitala verktyg r inte tilltna. Endast svar krvs. Skriv dina svar direkt i provhftet.

1. P tallinjen r tv tal x1 och x2 markerade.

Bestm x1 x2 ______________________ (1/0/0)

3x 21
2. Fr vilket vrde p x r uttrycket inte definierat?
6 x
______________________ (1/0/0)

3. Vilket av alternativen A-E visar ett polynom?

4
A. 3
4x3
x

B. x 2 x 2, 5
3
1
C. 2
x

D. 4 x3 2 x 2
5x
E. ______________________ (1/0/0)
12 x x 2

1
4. Fr vilka vinklar v i intervallet 0 v 360 gller att sin v ?
2

______________________ (1/0/0)

5. Derivera

a) f ( x) 3x 4 6 x 10 ______________________ (1/0/0)

b) f ( x) e x ex ______________________ (0/1/0)

2 3x
c) f ( x) ______________________ (0/1/0)
3x 2
3
 NpMa3c ht 2012

6. Nedan ges ngra olika situationer som kan beskrivas med en funktion.
Vilket av alternativen A-D beskrivs bst med en diskret funktion?

A. Bensinfrbrukningen hos en bil beror av hur lngt bilen krs.

B. Volymen av en kub beror av sidans lngd.
C. Intkten beror av hur mnga stolar som tillverkas i fretaget.
D. Kostnaden fr bananer beror av vikten p bananerna.
______________________ (0/1/0)

7. Figuren nedan visar grafen till derivatan f fr en tredjegradsfunktion f.

a) Fr vilket vrde p x har grafen till f en minimipunkt?

______________________ (0/1/0)

b) Fr vilka vrden p x r f avtagande? ______________________ (0/2/0)

8. Ange alla funktioner som har egenskapen att f ( x) f ( x) dr f ( x ) 0

______________________ (0/1/1)

4
 NpMa3c ht 2012

9. Bestm

a) lim (e x 7) ______________________ (1/0/0)

x0

16 x
b) lim ______________________ (0/0/1)
x 4x 9

10. Anvnd enhetscirkeln nedan och bestm cos(180 v) om sin v 0,8

______________________ (0/0/2)

5
 NpMa3c ht 2012

Del C: Digitala verktyg r inte tilltna. Skriv dina lsningar p separat papper.

2
11. Berkna 6 x 2 dx algebraiskt. (2/0/0)
1

12. Fr funktionen f gller att f ( x) x 3 3x 2

Bestm med hjlp av derivata koordinaterna fr eventuella
maximi-, minimi- och terrasspunkter fr funktionens graf.

Bestm ocks karaktr fr respektive punkt, det vill sga om det r en

maximi-, minimi- eller terrasspunkt. (3/0/0)

13. Fr funktionerna f och g gller att f ( x) 5 x 2 3x och g ( x) x 2 8 x

a) Bestm det vrde p x dr grafen till f har lutningen 18 (2/0/0)

b) Grafen till g har en tangent i den punkt dr x 6

Bestm koordinaterna fr tangentens skrningspunkt med x-axeln. (0/3/0)

14. Frenkla s lngt som mjligt.

( x 3)( x 2)
a) (1/0/0)
2x 6

x 2 8 x 16
b) (0/2/0)
2 x 2 32

6
 NpMa3c ht 2012

15. F r en primitiv funktion till funktionen f.

5
I figuren visas grafen till funktionen F. Bestm f ( x) dx (0/0/1)
2

A
16. Bestm derivatan till f ( x) med hjlp av derivatans definition. (0/2/2)
x

7
 NpMa3c ht 2012

Del D Uppgift 17-25. Fullstndiga lsningar krvs.

Provtid 120 minuter.
Hjlpmedel Digitala verktyg, formelblad och linjal.

Kravgrnser Provet bestr av ett muntligt delprov (Del A) och tre skriftliga delprov
(Del B, Del C och Del D). Tillsammans kan de ge 72 pong varav
26 E-, 25 C- och 21 A-pong.

Kravgrns fr provbetyget
E: 19 pong
D: 29 pong varav 8 pong p minst C-niv
C: 38 pong varav 15 pong p minst C-niv
B: 48 pong varav 7 pong p A-niv
A: 57 pong varav 12 pong p A-niv

Efter varje uppgift anges hur mnga pong du kan f fr en fullstndig lsning eller ett svar.
Dr framgr ven vilka kunskapsniver (E, C och A) du har mjlighet att visa. Till exempel
betyder (3/2/1) att en korrekt lsning ger 3 E-, 2 C- och 1 A-pong.

Till uppgifter dr Endast svar krvs behver du endast ge ett kort svar. Till vriga
uppgifter krvs att du redovisar dina berkningar, frklarar och motiverar dina tankegngar,
ritar figurer vid behov och att du visar hur du anvnder ditt digitala verktyg.

Skriv ditt namn, fdelsedatum och gymnasieprogram p alla papper du lmnar in.

Namn: ________________________________________________________________

Fdelsedatum: __________________________________________________________

Gymnasieprogram/Komvux: _______________________________________________

1
NpMa3c ht 2012

2
 NpMa3c ht 2012

Del D: Digitala verktyg r tilltna. Skriv dina lsningar p separat papper.

17. Bestm det vrde p x dr derivatan till f ( x) x 2 5 x r lika med derivatan

till g ( x) 5 x 2 14 x (2/0/0)

18.

Kanadagsen infrdes till Sverige p 1930-talet. Drefter har populationen kat.

Vid samma tidpunkt varje r grs en inventering av antalet kanadagss.
Populationens tillvxt kan beskrivas med en exponentiell modell.

Diagrammet nedan visar antalet kanadagss K som funktion av tiden t r,

dr t 0 motsvarar r 1977.

a) Bestm ett nrmevrde till K (30) med hjlp av grafen. (1/0/0)

b) Ge en tolkning av vad K ( 20) 800 betyder fr antalet kanadagss i

detta sammanhang. (0/1/0)

3
 NpMa3c ht 2012

19. I figuren visas en tomt som har sidlngderna 100 m, 70 m och 85 m.

Berkna tomtens area. (2/1/0)

20. En cirkel har ekvationen x 2 2 x y 2 y 0,5

a) Ligger punkten (1, 2) p cirkeln? Motivera ditt svar. (2/0/0)

b) Cirkeln har sin medelpunkt i (1; 0,5). Bestm cirkelns area. (0/3/0)

21. r fljande pstenden korrekta? Motivera dina svar.

a) F ( x) 3e x r en primitiv funktion till f ( x) e3 x (1/0/0)

b) Grafen till f ( x) x3 ax har tre olika nollstllen om konstanten a 0 (0/2/1)

22. Karolina hller upp en kopp kaffe i ett rum dr temperaturen r 20C. Hon mter
kaffets temperatur direkt och drefter varje minut under de frsta 5 minuterna.
Karolina anpassar sedan en matematisk modell till sina mtvrden:

T (t ) 95e 0,039 t

dr T r kaffets temperatur i C och t r tiden i minuter efter att Karolina startade

sin mtning av temperaturen.

a) Bestm temperaturen hos kaffet d Karolina startade sin mtning. (1/0/0)

b) Bestm med hur mnga procent temperaturen hos kaffet minskar

per minut. (0/1/0)

c) Karolinas modell stmmer vl verens med verkligheten i brjan.

Utvrdera hur vl hennes modell stmmer verens med verkligheten
ver tid. (0/1/1)

4
 NpMa3c ht 2012

23.

Tartaglia (1500-1557)

Italienaren Tartaglia var en matematiker som levde p 1500-talet. Han anses ha

formulerat fljande matematiska problem, hr tergivet i modern versttning:
Summan av tv positiva tal r 8. Bestm talen s att produkten av talens differens
och talens produkt blir s stor som mjligt.
Din uppgift r att lsa Tartaglias matematiska problem. (0/0/3)

24. Fr tredjegradsfunktionen f gller att

f (2) 1
f (4) 0

Bestm f (6) (0/0/3)

25. Nr Mario fds bestmmer sig hans mormor fr att spara pengar t honom i en
burk. Mormor tnker lgga ett belopp som motsvarar kvadraten av Marios
lder multiplicerat med 100, varje gng han fyller r. Marios farbrder Sergio
och Riccardo funderar ver hur mycket pengar mormor kommer att ha i burken
p Marios 6-rsdag.
Sergio sger: Man fr reda p hur mycket pengar som finns i burken genom att
6
berkna integralen 100 x 2dx
0
Riccardo funderar ett tag och svarar: Nej, den ger ett fr litet vrde.

Frklara varfr integralen ovan ger ett fr litet vrde om man anvnder den
fr att rkna ut hur mycket pengar det finns i burken p Marios 6-rsdag. (0/1/3)

5
 NpMa3c ht 2012

Innehll
Allmnna riktlinjer fr bedmning .......................................................................................... 3
Bedmningsanvisningar ....................................................................................................... 3
Bedmning av skriftlig kommunikativ frmga .................................................................. 4
Provsammanstllning - Kunskapskrav ..................................................................................... 5

Provsammanstllning Centralt innehll ................................................................................ 6

Kravgrnser .............................................................................................................................. 7

Bedmningsanvisningar ........................................................................................................... 8
Del B ..................................................................................................................................... 8
Del C ................................................................................................................................... 10
Del D................................................................................................................................... 11
Bedmda elevlsningar .......................................................................................................... 15
Uppgift 12 ........................................................................................................................... 15
Uppgift 13b ......................................................................................................................... 15
Uppgift 15 ........................................................................................................................... 16
Uppgift 16 ........................................................................................................................... 16
Uppgift 18b ......................................................................................................................... 16
Uppgift 19 ........................................................................................................................... 17
Uppgift 20 ........................................................................................................................... 17
Uppgift 21b ......................................................................................................................... 19
Uppgift 22c ......................................................................................................................... 20
Uppgift 23 ........................................................................................................................... 21
Uppgift 24 ........................................................................................................................... 23
Uppgift 25 ........................................................................................................................... 24
Ur mnesplanen fr matematik .............................................................................................. 27

Kunskapskrav Matematik kurs 3b och 3c .............................................................................. 28

Centralt innehll Matematik kurs 3c ...................................................................................... 29

Bedmningsformulr .............................................................................................................. 30

Insamling av provresultat fr matematik ............................................................................... 31

Urvalsinsamlingen .............................................................................................................. 31

1
NpMa3c ht 2012

2
 NpMa3c ht 2012

Allmnna riktlinjer fr bedmning

Bedmning ska ske utgende frn lroplanens ml, mnesplanens frmgor samt kunskaps-
kraven och med hnsyn tagen till den tolkning av dessa dokument som gjorts lokalt. Utgngs-
punkten r att eleverna ska f pong fr lsningarnas frtjnster och inte pongavdrag fr fel
och brister.

Fr att tydliggra anknytningen till kunskapskraven anvnds olika kvalitativa frmgepong.

I elevernas provhften anges den pong som varje uppgift kan ge, till exempel innebr (1/2/3)
att uppgiften ger maximalt 1 E-pong, 2 C-pong och 3 A-pong. I bedmningsanvisningarna
anges dessutom fr varje pong vilken frmga som prvas. De olika frmgorna r inte obe-
roende av varandra och det r den frmga som bedms som den huvudsakliga som markeras.
Frmgorna betecknas med B (Begrepp), P (Procedur), PL (Problemlsning), M (Modelle-
ring), R (Resonemang) och K (Kommunikation). Det betyder till exempel att EPL och AR ska
tolkas som en problemlsningspong p E-niv respektive en resonemangspong p A-
niv.

Fr uppgifter av kortsvarstyp, dr endast svar krvs, r det elevens slutliga svar som ska be-
dmas.

Fr uppgifter av lngsvarstyp, dr eleverna ska lmna fullstndiga lsningar, krvs fr full

pong en redovisning som leder fram till ett godtagbart svar eller slutsats. Redovisningen ska
vara tillrckligt utfrlig och uppstlld p ett sdant stt att tankgngen kan fljas. Ett svar med
t.ex. enbart resultatet av en berkning utan motivering ger inga pong.

Frgan om hur vissa typfel ska pverka bedmningen lmnas till lokala beslut. Det kan till
exempel glla lapsus, avrundningsfel, fljdfel och enklare rknefel. Om uppgiftens komplexi-
tet inte minskas avsevrt genom tidigare fel s kan det lokalt beslutas att tilldela pong p en
uppgiftslsning trots frekomst av t.ex. lapsus och fljdfel.

Bedmningsanvisningar
Bedmningsanvisningarna till lngsvarsuppgifterna r skrivna enligt olika modeller:

Godtagbar ansats, t.ex. +1 EP

med i vrigt godtagbar lsning med korrekt svar () +1 EP

Kommentar: Uppgiften ger maximalt (2/0/0). Den andra pongen r beroende av den frsta pongen,
d.v.s. den andra pongen utfaller frst om den frsta pongen utfallit. Detta indikeras med anvnd-
ning av liten bokstav och oftast av att ordet med inleder den rad som beskriver vad som krvs fr
att den andra pongen ska erhllas.

E C A
Godtagbart enkelt resonemang, Godtagbart vlgrundat resone- Godtagbart vlgrundat och ny-
t.ex. mang, t.ex. anserat resonemang, t.ex.
1 ER 1 ER och 1 CR 1 ER och 1 CR och 1 AR

Kommentar: Uppgiften ger maximalt (1/1/1). Denna typ av bedmningsanvisning anvnds nr en och
samma uppgift kan besvaras p flera kvalitativt olika niver. Beroende p hur eleven svarar utdelas
(0/0/0) eller (1/0/0) eller (1/1/0) eller (1/1/1).

3
 NpMa3c ht 2012

Bedmning av skriftlig kommunikativ frmga

Frmgan att kommunicera skriftligt kommer inte att srskilt bedmas p E-niv fr enskilda
uppgifter. Elever som uppfyller kraven fr betyget E fr de vriga frmgorna anses kunna
redovisa och kommunicera p ett sdant stt att kunskapskraven fr skriftlig kommunikation
p E-niv automatiskt r uppfyllda.

Fr uppgifter dr elevens skriftliga kommunikativa frmga ska bedmas gller de allmnna

kraven nedan.

Kommunikationspong p C-niv (CK) ges under frutsttning att eleven behandlat uppgiften
i sin helhet och att lsningen i huvudsak r korrekt.
Dessutom ska
1. lsningen vara ngorlunda fullstndig och relevant, d.v.s. den kan innehlla ngot ovid-
kommande eller sakna ngot steg. Lsningen ska ha en godtagbar struktur.
2. matematiska symboler och representationer vara anvnda med viss anpassning till syfte
och situation.
3. lsningen vara mjlig att flja och frst.

Kommunikationspong p A-niv (AK) ges under frutsttning att eleven behandlat uppgiften
i sin helhet och att lsningen i huvudsak r korrekt.
Dessutom ska
1. lsningen vara i huvudsak fullstndig, vlstrukturerad samt endast innehlla relevanta
delar.
2. matematiska symboler och representationer vara anvnda med god anpassning till
syfte och situation.
3. lsningen vara ltt att flja och frst.

Frutom den allmnna beskrivningen av kraven kan ibland mer utfrliga beskrivningar ges i
samband med de bedmda elevlsningar dr kommunikationspong frekommer.

4
 NpMa3c ht 2012

Provsammanstllning - Kunskapskrav
Tabell 1 Kategorisering av uppgifterna i kursprovet i Matematik 3c i frhllande till niv
och frmgor. Pongen i denna tabell anges i samma ordning som i bedm-
ningsanvisningen. Till exempel motsvarar 7b_1 och 7b_2 den frsta respektive
andra pongen i uppgift 7b.
Del Uppg. Frmga och niv Del Uppg. Frmga och niv
Pong E C A Pong E C A

B P PM RK B P PM RK B P PM RK B P PM RK B P PM RK B P PM RK

M_1 1 17_1 1
M_2 1 17_2 1
M_3 1 18a 1
Del A

M_4 1 18b 1
M_5 1 19_1 1
M_6 1 19_2 1
M_7 1 19_3 1
1 1 20a_1 1
2 1 20a_2 1
3 1 20b_1 1
4 1 20b_2 1
5a 1 20b_3 1
5b 1 21a 1
5c 1 21b_1 1
Del D

6 1 21b_2 1
Del B

7a 1 21b_3 1
7b_1 1 22a 1
7b_2 1 22b 1
8_1 1 22c_1 1
8_2 1 22c_2 1
9a 1 23_1 1
9b 1 23_2 1
10_1 1 23_3 1
10_2 1 24_1 1
11_1 1 24_2 1
11_2 1 24_3 1
12_1 1 25_1 1
12_2 1 25_2 1
12_3 1 25_3 1
13a_1 1 25_4 1
13a_2 1 Total 6 7 7 6 6 5 6 8 4 - 6 11
13b_1 1 72 26 25 21
Del C

13b_2 1
13b_3 1
14a 1
14b_1 1
14b_2 1
15 1
16_1 1
16_2 1
16_3 1
16_4 1

B = Begrepp, P = Procedur, PM = Problemlsning/Modellering och RK = Resonemang/Kommunikation

5
 NpMa3c ht 2012

Provsammanstllning Centralt innehll

Tabell 2 Kategorisering av uppgifterna i kursprovet i Matematik 3c i frhllande till niv
och centralt innehll. En lista ver det centrala innehllet terfinns i slutet av
detta hfte.

Uppg. Niv Centralt innehll Kurs Ma3c

algebra och

frndring
Samband
Aritmetik,

Problem-
geometri

lsning
och
E C A A1 A3 A4 A5 F7 F8 F9 F10 F11 F12 F13 F14 F15 F16 PI P3 P4

Del A 3 1 3
Del B 1 1 0 0 X
2 1 0 0 X
3 1 0 0 X
4 1 0 0 X
5a 1 0 0 X X
5b 0 1 0 X X
5c 0 1 0 X X
6 0 1 0 X
7a 0 1 0 X X
7b 0 2 0 X X
8 0 1 1 X X
9a 1 0 0 X
9b 0 0 1 X X
10 0 0 2 X X
Del C 11 2 0 0 X X
12 3 0 0 X X X
13a 2 0 0 X X X X
13b 0 3 0 X X X X
14a 1 0 0 X
14b 0 2 0 X
15 0 0 1 X X X
16 0 2 2 X X X X
Del D 17 2 0 0 X X X X
18a 1 0 0 X X
18b 0 1 0 X
19 2 1 0 X X X
20a 2 0 0 X
20b 0 3 0 X X X
21a 1 0 0 X
21b 0 2 1 X X
22a 1 0 0 X
22b 0 1 0 X
22c 0 1 1 X X
23 0 0 3 X X X X X X X X X
24 0 0 3 X X X X X X
25 0 1 3 X X X
Total 26 25 21

6
 NpMa3c ht 2012

Kravgrnser
Provet bestr av ett muntligt delprov (Del A) och tre skriftliga delprov
(Del B, Del C och Del D). Tillsammans kan de ge 72 pong varav
26 E-, 25 C- och 21 A-pong.

Kravgrns fr provbetyget
E: 19 pong
D: 29 pong varav 8 pong p minst C-niv
C: 38 pong varav 15 pong p minst C-niv
B: 48 pong varav 7 pong p A-niv
A: 57 pong varav 12 pong p A-niv

7
 NpMa3c ht 2012

Bedmningsanvisningar
Exempel p ett godtagbart svar anges inom parentes. Till en del uppgifter r bedmda elevls-
ningar bifogade fr att ange nivn p bedmningen. Om bedmda elevlsningar finns i
materialet markeras detta med en symbol.

Del B

1. Max 1/0/0

Korrekt svar (5) +1 EB

2. Max 1/0/0

Korrekt svar (6) +1 EB

3. Max 1/0/0

Korrekt svar (D: 4 x 3 + 2 x 2 ) +1 EB

4. Max 1/0/0

Korrekt svar (30 och 150 ) +1 EB

Kommentar: ven svaret 30 och 150 utan gradbeteckningar anses vara korrekt.

5. Max 1/2/0

a) Korrekt svar ( f ( x) = 12 x 3 + 6 ) +1 EP

b) Korrekt svar ( f ( x) = e x + e ) +1 CP

2 3
c) Korrekt svar f ( x) = x 2 + +1 CP
3 2
Kommentar: Svar utan f (x) anses vara korrekt.

6. Max 0/1/0

Korrekt svar (C: Intkten beror av hur mnga stolar som tillverkas i fretaget.) +1 CB

8
 NpMa3c ht 2012
7. Max 0/3/0

a) Korrekt svar ( x = 4 ) +1 CB

b) Korrekt intervall, t.ex. x r strre n eller lika med 2 och x r mindre n eller
lika med 4 +1 CB
dr det korrekta intervallet kommuniceras p en niv som motsvarar
kunskapskraven fr C, dvs. med korrekt anvnda olikhetstecken ( 2 x 4 ) +1 CK
Kommentar: Vissa lromedel inkluderar inte derivatans nollstllen i intervallet.
Vid bedmning br detta beaktas.

8. Max 0/1/1

Anger en korrekt funktion, t.ex. y = e x +1 CB

med korrekt infrd konstant ( y = ae x ) +1 AB

9. Max 1/0/1

a) Korrekt svar (8) +1 EB

b) Korrekt svar (2) +1 APL

10. Max 0/0/2

Anger ett korrekt fall, t.ex. 0,6 +1 AB

med ytterligare ett korrekt fall angivet ( 0,6 ) +1 APL

9
 NpMa3c ht 2012
Del C

11. Max 2/0/0

Godtagbar ansats, bestmmer korrekt primitiv funktion, 2x 3 +1 EP

med i vrigt godtagbar lsning med korrekt svar (14) +1 EP

12. Max 3/0/0

Korrekt bestmning av derivatans nollstllen, x1 = 0, x2 = 2 +1 EP

med korrekt bestmning av extrempunkternas koordinater, (0, 0) och (2, 4) +1 EP
Godtagbar verifiering av extrempunkternas karaktr
(maximipunkt (0, 0) och minimipunkt (2, 4) ) +1 EP

Se avsnittet Bedmda elevlsningar.

13. Max 2/3/0

a) Godtagbar ansats, t.ex. tecknar ekvationen 10 x + 3 = 18 +1 EPL

med i vrigt godtagbar lsning med korrekt svar ( x = 1,5 ) +1 EPL

b) Korrekt bestmning av tangentens ekvation, y = 20 x 36 +1 CPL

med i vrigt godtagbar lsning med korrekt svar ( (1,8; 0) ) +1 CPL
Lsningen (deluppgift b) kommuniceras p C-niv, se de allmnna kraven p
sidan 4. Fr denna uppgift kan matematiska symboler och representationer
(se punkt 2 sidan 4) vara likhetstecken, beteckningar ssom f ( x), f ( x), f (6) ,
termer ssom koordinater, tangent och x- axel samt hnvisning till tangentens
ekvation etc. +1 CK

Se avsnittet Bedmda elevlsningar.

14. Max 1/2/0

x + 2
a) Godtagbar lsning med korrekt svar +1 EP
2
x 2 + 8 x + 16
b) Godtagbar ansats, t.ex. skriver om uttrycket till +1 CP
2( x 4)( x + 4)
x+4
med i vrigt godtagbar lsning med korrekt svar +1 CP
2( x 4)

10
 NpMa3c ht 2012
15. Max 0/0/1

Godtagbar lsning, dr insikt visas om att problemet lses genom

direkt avlsning i graf, med korrekt svar ( 1 ) +1 APL

Se avsnittet Bedmda elevlsningar.

16. Max 0/2/2

A A

( x + h) x
Korrekt tecknad ndringskvot, +1 CB
h
Ah
med korrekt frenkling av ndringskvoten, t.ex. +1 CP
hx( x + h)
A
med korrekt bestmning av derivatan, f ( x) = +1 AB
x2
Lsningen kommuniceras p A-niv, se de allmnna kraven p sidan 4. Fr denna
uppgift kan matematiska symboler och representationer (se punkt 2 sidan 4)
vara likhetstecken, beteckningar ssom f ( x), f ( x), f ( x + h) , korrekt
anvndning av symbolen lim , brkstreck och hnvisning till derivatans definition
h0
etc. +1 AK

Se avsnittet Bedmda elevlsningar.

Del D

17. Max 2/0/0

Godtagbar ansats, t.ex. ritar graferna till derivatorna i ett och samma
koordinatsystem +1 EPL
med i vrigt godtagbar lsning med korrekt svar ( x = 0,75 ) +1 EPL

18. Max 1/1/0

a) Godtagbar lsning med godtagbart svar ( K (30) 1700 ) +1 EB

b) Godtagbar tolkning (t.ex. Antalet kanadagss kar med 800 per r d t = 20 r) +1 CB

Klla: Jgarefrbundet (2009). Kanadags, publ. 2009-09-21, (hmtat 2010-10-07),

http://www.jagareforbundet.se/Viltet/ViltVetande/Artpresentationer/Kanadagas/

Se avsnittet Bedmda elevlsningar.

11
 NpMa3c ht 2012
19. Max 2/1/0

Godtagbar ansats, t.ex. stller upp cosinussatsen med korrekt insatta vrden +1 EM
med i vrigt godtagbar lsning med godtagbart svar (2900 m2) +1 EM
Lsningen kommuniceras p C-niv, se de allmnna kraven p sidan 4. Fr
denna uppgift kan matematiska symboler och representationer (se punkt 2 sidan 4)
vara likhetstecken, , beteckningar ssom cos v 0,178 och v 79,7 , hnvisning
till cosinussatsen, areasatsen, Pythagoras sats etc. +1 CK

Se avsnittet Bedmda elevlsningar.

20. Max 2/3/0

a) Godtagbar inledning till resonemang, t.ex. anstter x = 1 och y = 2 +1 ER

med korrekt slutfrt resonemang med korrekt svar (Nej) +1 ER

b) Godtagbar ansats, t.ex. tecknar ( x 1) 2 + ( y 0,5) 2 +1 CPL

med i vrigt godtagbar lsning med godtagbart svar ( 5,5 a.e. ) +1 CPL
Lsningen (deluppgift a och b) kommuniceras p C-niv, se de allmnna kraven
p sidan 4. Fr denna uppgift kan matematiska symboler och representationer
(se punkt 2 sidan 4) vara likhetstecken, , , rottecken, VL, HL, parenteser,
hnvisning till cirkelns ekvation och termer ssom radie, omkrets, area etc. +1 CK

Se avsnittet Bedmda elevlsningar.

21. Max 1/2/1

a) Godtagbart svar som visar insikt om att villkoret F ( x) = f ( x)

inte r uppfyllt, (t.ex. Nej, fr om man deriverar F fr man inte f.) +1 ER

b) E C A
Troliggr fr Troliggr fr mer Visar att pstendet stmmer fr alla
minst tv special- n tv specialfall a<0
fall att pstendet att pstendet och
stmmer om stmmer om visar att pstendet inte stmmer om
a<0 a<0 a = 0.
eller och
visar att psten- visar att psten-
det inte stmmer det inte stmmer
om a = 0 . om a = 0 .
1 CR 2 CR 2 CR och 1 AR

Se avsnittet Bedmda elevlsningar.

12
 NpMa3c ht 2012
Forts. uppgift 21

Kommentar (infrd 2013-02-08): Bedmningsanvisningen ovan utgr frn att eleven utreder
fallen a = 0 och a < 0 separat och sedan drar separata slutsatser om dessa. Om ngon sam-
manfattning av slutsatserna grs s r den av typen Det stmmer ibland eller Det stmmer
inte alltid.
Om eleven istllet visar att pstendet Grafen till f ( x) = x 3 + ax har tre olika nollstllen om
konstanten a 0 r falskt genom att t.ex. peka p att fallet a = 0 strider mot pstendet, s
ges tv resonemangspong p C- och en resonemangspong p A-niv.

22. Max 1/2/1

a) Godtagbar lsning med korrekt svar ( 95 ) +1 EM

b) Godtagbar lsning med godtagbart svar (3,8 %) +1 CM

c) E C A
Utvrderar Karolinas modell med ett Utvrderar Karolinas modell med ett
enkelt omdme. nyanserat omdme.

Omdmet visar insikt om att Karoli- Omdmet visar insikt om att Karoli-
nas modell inte tar hnsyn till omgiv- nas modell inte tar hnsyn till omgiv-
ningens temperatur. ningens temperatur
och
hur denna brist pverkar modellens
egenskaper.
1 CM 1 CM och 1 AM

Se avsnittet Bedmda elevlsningar.

23. Max 0/0/3

Korrekt tecknad funktion fr produkten i tv variabler, t.ex. D = xy ( y x) +1 AB

dr en variabel eliminerats korrekt, t.ex. D = x(8 x)(8 2 x) +1 APL
med i vrigt godtagbar lsning, inklusive godtagbar verifiering av maximum,
med godtagbart svar ( 6,31 och 1,69 ) +1 APL

Kommentar: Observera att om eleven hrlett funktionen D = 2 x 3 24 x 2 + 64 x

erhlls maximum d x 1,7 och om eleven hrlett funktionen D = 2 x 3 + 24 x 2 64 x
erhlls maximum d x 6,3
Klla: Tichomirov, V.M. (1990). Stories about Maxima and Minima. Providence, R.I.: American
Mathematical Society. Sid.37

Se avsnittet Bedmda elevlsningar.

13
 NpMa3c ht 2012

24. Max 0/0/3

Godtagbar ansats, t.ex. frklarar att derivatan r en funktion av andra

graden som har en extrempunkt d x = 4 +1 AR
med godtagbart slutfrt resonemang med korrekt svar (P grund av symmetri
hos andragradsfunktionen mste f (6) = f (2) = 1 ) +1 AR
Lsningen kommuniceras p A-niv, se de allmnna kraven p sidan 4. Fr
denna uppgift kan matematiska symboler och representationer (se punkt 2 sidan 4)
vara likhetstecken, beteckningar ssom f ( x), f ( x), f (6) = 1 och termer ssom
symmetri, andragradsfunktion, tredjegradsfunktion, graf, derivata och en tydlig
figur med infrda beteckningar etc. +1 AK
Kommentar: ven en algebraisk ansats som utgr frn de givna villkoren och en
generell tredjegradsfunktion (t.ex. f ( x) = ax3 + bx 2 + cx + d ) och som leder till
sambanden 24a + 2b = 0 och 12a + 4b + c = 1 ges den frsta pongen.

Se avsnittet Bedmda elevlsningar.

25. Max 0/1/3

E C A
Anger ngon rele- Kopplar skillnaden till att
vant egenskap hos de tv modellerna (summan
minst en av mo- och integralen) baseras p
dellerna (summan el- en diskret respektive en
ler integralen) som kontinuerlig funktion, men
frklaring till skill- ger ingen godtagbar frkla-
naden, t.ex. antyder ring till varfr summan r
att skillnaden har att strre n integralen
gra med att mormor eller
bara stter in pengar diskuterar/visar att integra-
ibland eller att hon len motsvarar arean under
inte stter in pengar kurvan och att summan
hela tiden. motsvarar arean av ett antal
staplar.
1 CR 1 CR och 1 AR
Diskuterar/visar att integra-
len motsvarar arean under
kurvan och att summan
motsvarar arean av ett antal
staplar
och
frklarar varfr summan
blir strre n integralen ge-
nom att t.ex. hnvisa till en
figur som visar hela tidspe-
rioden dr det framgr att
arean under kurvan (inte-
gralen) r mindre n den
sammanlagda arean av de
sex staplarna (summan).
1 CR och 2 AR

Lsningen kommuniceras p A-niv, se de allmnna kraven p sidan 4. Fr

denna uppgift kan matematiska symboler och representationer (se punkt 2 sidan 4)
vara integralbeteckningar, likhetstecken och termer ssom funktionsvrde, diskret
och kontinuerlig funktion, area, summa och en tydlig figur ver hela tidsperioden
etc. +1 AK

Se avsnittet Bedmda elevlsningar.

14
 NpMa3c ht 2012

Bedmda elevlsningar
Uppgift 12

Elevlsning 1 (2 EP)

Kommentar: Elevlsningen innehller ingen berkning av y-koordinaterna. Dremot verifieras

extrempunkternas karaktr. Sammantaget ges lsningen den frsta och den tredje procedurpo-
ngen p E-niv.

Uppgift 13b

Elevlsning 1 (2 CPL och 1 CK)

Kommentar: Elevlsningen r ngorlunda strukturerad med korrekt hantering av symbolerna

g ( x), g ( x) och g (6) . Det framgr dock inte med tydlighet att k = g (6) och att ekvationen
y = 0 lses fr att berkna skrningen med x-axeln. Elevlsningens kvalitet motsvarar dr-
med ntt och jmnt en kommunikationspong p C-niv.

15
 NpMa3c ht 2012
Uppgift 15

Elevlsning 1 (1 APL)

Kommentar: I elevlsningen visas insikt om att problemet lses genom avlsning i graf, ven
om det inte framgr varfr avlsning i grafen skett. Elevlsningen motsvarar en problemls-
ningspong p A-niv.

Uppgift 16

Elevlsning 1 (1 CB, 1 CP, 1 AB och 1 AK)

Kommentar: Elevlsningen visar en korrekt hrledning av derivatan, vilket motsvarar en be-

grepps- och en procedurpong p C-niv samt en begreppspong p A-niv. Under frenk-
lingen av ndringskvoten tappas lim bort p frsta och andra raden, men vid sjlva grns-
vrdesbestmningen p sista raden r skrivsttet korrekt, vilket r vsentligt i denna uppgift.
Lsningen uppfyller drmed ntt och jmnt kraven fr kommunikationspong p A-niv.

Uppgift 18b

Elevlsning 1 (1 CB)

Kommentar: Tolkningen att det r en hastighet i antal kanadagss/r som efterfrgas framgr
av lsningen. Frasen efter 20 r r otydlig eftersom det skulle kunna tolkas som att hastig-
heten r konstant d t > 20 . Lsningen motsvarar drmed ntt och jmnt en begreppspong
p C-niv.

16
 NpMa3c ht 2012
Uppgift 19

Elevlsning 1 (2 EM och 1 CK)

Kommentar: Elevlsningen innehller hnvisningar till areasatsen och cosinussatsen med

formler men innehller det felaktiga skrivsttet arccos = 43,5 . Elevlsningen motsvarar
drmed ntt och jmnt en kommunikationspong p C-niv.

Uppgift 20

Elevlsning 1 (2 ER, 2 CPL och 1 CK)

Kommentar: Elevlsningen behandlar uppgiften i sin helhet, men saknar ett -tecken p
andra raden i a)-uppgiften. I b)-uppgiften saknas en tydlig explicit motivering av varfr en
identifikation av hgerleden kan gras. Trots detta r lsningen r mjlig att flja och frst.
Sammantaget motsvarar detta ntt och jmnt en kommunikationspong p C-niv.

17
 NpMa3c ht 2012
Elevlsning 2 (2 ER, 2 CPL och 1 CK)

Kommentar: I a)-uppgiften hlls VL och HL tskilda och drmed uppstr inga problem med
likhetstecken. I b)-uppgiften anvnds en alternativ och lika vl fungerande lsningsmetod som
i elevlsning 1. Sammantaget ger lsningen samtliga resonemangs- och problemlsningspo-
ng samt kommunikationspongen p C-niv.

18
 NpMa3c ht 2012
Uppgift 21b

Elevlsning 1 (1 CR)

Kommentar: I elevlsningen undersks antalet nollstllen d a = 5 och d a = 0 med

grafrknare. Om elevlsningen innehllit en underskning av ytterligare ett specialfall, t.ex.
a = 10 , skulle lsningens kvalitet ha motsvarat tv resonemangspong p C-niv.
Lsningen ges nu en resonemangspong p C-niv.

Elevlsning 2 (2 CR och 1 AR)

Kommentar: Elevlsningen uppvisar en korrekt, generell underskning. Lsningen ges samt-

liga resonemangspong.

19
 NpMa3c ht 2012
Uppgift 22c

Elevlsning 1 (1 CM)

Kommentar: I elevlsningen framgr att modellen inte tar hnsyn till rumstemperaturen, men
inte p vilket stt detta pverkar modellens egenskaper. Elevlsningen ges drmed en model-
leringspong p C-niv.

Elevlsning 2 (1 CM och 1 AM)

Elevlsning 3 (1 CM och 1 AM)

Elevlsning 4 (1 CM och 1 AM)

Kommentar: I elevlsning 2, 3 och 4 framgr att modellen inte tar hnsyn till rumstemperatu-
ren och ven p vilket stt detta pverkar modellen (grafen gr under rumstemperaturen och
fortstter att minska, grafen gr under 20 -nivn och nrmar sig noll respektive Tempe-
raturen borde nrma sig 20 vilket den inte gr). Elevlsningarna ges tv modelleringspo-
ng, en p C-niv och en p A-niv.

20
 NpMa3c ht 2012
Uppgift 23

Elevlsning 1 (1 AB och 2 APL)

Kommentar: Elevlsningen visar en korrekt hrledning av ett uttryck fr produkten. Lsning-

en visar ven hur grafrknaren anvnds p ett godtagbart stt fr bestmning och verifiering
av maximum. Sammantaget motsvarar lsningen en begreppspong och tv problemlsnings-
pong p A-niv.

21
 NpMa3c ht 2012
Elevlsning 2 (0 pong)

Kommentar: Elevlsningen visar hur ett korrekt resultat uppns med hjlp av prvning.
Prvningen styrker inte att maximum verkligen hittats och r ineffektiv i detta sammanhang.
En uppgift av detta slag ska, p A-niv, kunna lsas med mer effektiva metoder som bygger
p anvndning av symbolisk algebra (i detta fall ett funktionsuttryck). Sammantaget ges ls-
ningen inga problemlsningspong p A-niv.

22
 NpMa3c ht 2012
Uppgift 24

Elevlsning 1 (2 AR)

Kommentar: Elevlsningen visar ett godtagbart resonemang som leder till ett korrekt svar. Att
f (4) = 0 betyder att derivatafunktionen har en extrempunkt d x = 4 frklaras inte och inte
heller kopplingen mellan extrempunkten och symmetrilinjen. Att andraderivatan r en rt linje
r inte relevant. P grund av dessa otydligheter uppfyller inte lsningen kravet fr kommuni-
kationspong p A-niv. Sammantaget ger lsningen tv resonemangspong p A-niv.

Elevlsning 2 (2 AR och 1 AK)

Kommentar: I elevlsningen frklaras bde vad f (4) = 0 betyder och att extrempunkten lig-
ger p symmetrilinjen. Redovisningen skulle ha varit nnu enklare att flja och frst om den
innehllit en skiss med derivatafunktionen, symmetrilinjen och punkterna (2, 1) och (6, 1)
markerade. Sammantaget motsvarar detta tv resonemangspong, men ntt och jmnt en
kommunikationspong p A-niv.

23
 NpMa3c ht 2012
Uppgift 25

Elevlsning 1 (0 pong)

Kommentar: Elevlsningen visar korrekta berkningar men ingen relevant egenskap som kan
kopplas till skillnaden anges. Sammantaget ger denna lsning 0 pong.

Elevlsning 2 (1 CR)

Kommentar: Elevlsningen antyder att skillnaden kan ha att gra med att mormors summa r
en diskret funktion, vilket ntt och jmnt motsvarar en resonemangspong p C-niv.

Elevlsning 3 (1 CR och 1 AR)

Kommentar: I elevlsningen kopplas skillnaden till att det rr sig om en kontinuerlig och en
diskret funktion. Dock ges ingen frklaring till varfr summan r strre n integralen.
Sammantaget motsvarar detta tv resonemangspong, en p C- och en p A-niv.

24
 NpMa3c ht 2012
Elevlsning 4 (1 CR och 1 AR)

Kommentar: Elevlsningen visar medvetenhet om att integralen motsvarar arean under kur-
van och att summan motsvarar arean av ett antal staplar. Resonemanget om integral- och sta-
pelarea rr bara det frsta ret och det r drfr oklart varfr integralen verkligen r mindre
n summan ver hela tidsperioden. Sammantaget ger lsningen tv resonemangspong, en
p C- och en p A-niv.

Elevlsning 5 (1 CR och 2 AR)

Kommentar: Lsningen innehller en tydlig figur med 6 staplar som visar att integralen mots-
varar arean under kurvan och att summan motsvarar arean av ett antal staplar. Det framgr av
lsningen att integralen har mindre vrde n stapelsumman. Lsningen saknar dock frkla-
ringar och r drmed, trots den tydliga figuren, kommunikationsmssigt knapphndig. Kom-
munikationspong p A-niv erhlls drmed inte.
25
 NpMa3c ht 2012
Elevlsning 6 (1 CR, 2 AR och 1 AK)

Kommentar: Elevlsningen r ltt att flja och frst och visar med en tillrckligt tydlig figur
att integralen motsvarar arean under kurvan och att summan motsvarar arean av sex staplar.
Det framgr av figuren och frklaringarna att integralen har mindre vrde n stapelsumman.
Sammantaget anses elevlsningen uppfylla kraven fr resonemangs- och kommunikations-
pong p A-niv.

26
 NpMa3c ht 2012

Ur mnesplanen fr matematik
Matematiken har en flertusenrig historia med bidrag frn mnga kulturer. Den utvecklas s-
vl ur praktiska behov som ur mnniskans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som
sdan. Kommunikation med hjlp av matematikens sprk r likartad ver hela vrlden. I takt
med att informationstekniken utvecklas anvnds matematiken i alltmer komplexa situationer.
Matematik r ven ett verktyg inom vetenskap och fr olika yrken. Ytterst handlar matemati-
ken om att upptcka mnster och formulera generella samband.

mnets syfte

Undervisningen i mnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar frmga att arbeta ma-
tematiskt. Det innefattar att utveckla frstelse av matematikens begrepp och metoder samt att
utveckla olika strategier fr att kunna lsa matematiska problem och anvnda matematik i
samhlls- och yrkesrelaterade situationer. I undervisningen ska eleverna ges mjlighet att ut-
mana, frdjupa och bredda sin kreativitet och sitt matematikkunnande. Vidare ska den bidra
till att eleverna utvecklar frmga att stta in matematiken i olika sammanhang och se dess
betydelse fr individ och samhlle.

Undervisningen ska innehlla varierade arbetsformer och arbetsstt, dr underskande aktivi-

teter utgr en del. Nr s r lmpligt ska undervisningen ske i relevant praxisnra milj.
Undervisningen ska ge eleverna mjlighet att kommunicera med olika uttrycksformer. Vidare
ska den ge eleverna utmaningar samt erfarenhet av matematikens logik, generaliserbarhet,
kreativa kvaliteter och mngfacetterade karaktr. Undervisningen ska strka elevernas tilltro
till sin frmga att anvnda matematik i olika sammanhang samt ge utrymme t problemls-
ning som bde ml och medel. I undervisningen ska eleverna dessutom ges mjlighet att ut-
veckla sin frmga att anvnda digital teknik, digitala medier och ven andra verktyg som kan
frekomma inom karaktrsmnena.

Undervisningen i mnet matematik ska ge eleverna frutsttningar att utveckla frmga att:

1. anvnda och beskriva innebrden av matematiska begrepp samt samband mellan begreppen.
2. hantera procedurer och lsa uppgifter av standardkaraktr utan och med verktyg.
3. formulera, analysera och lsa matematiska problem samt vrdera valda strategier, metoder
och resultat.
4. tolka en realistisk situation och utforma en matematisk modell samt anvnda och utvrdera
en modells egenskaper och begrnsningar.
5. flja, fra och bedma matematiska resonemang.
6. kommunicera matematiska tankegngar muntligt, skriftligt och i handling.
7. relatera matematiken till dess betydelse och anvndning inom andra mnen, i ett yrkes-
mssigt, samhlleligt och historiskt sammanhang.

27
 NpMa3c ht 2012

Kunskapskrav Matematik kurs 3b och 3c

Betyget E Eleven kan versiktligt beskriva innebrden av centrala begrepp med hjlp av ngra representa-
tioner samt versiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom vxlar eleven med viss skerhet mel-
lan olika representationer. Eleven kan med viss skerhet anvnda begrepp och samband mellan begrepp fr att
lsa matematiska problem och problemsituationer i karaktrsmnena i bekanta situationer. I arbetet hanterar
eleven ngra enkla procedurer och lser uppgifter av standardkaraktr med viss skerhet, bde utan och med
digitala verktyg.

Eleven kan formulera, analysera och lsa matematiska problem av enkel karaktr. Dessa problem inkluderar
ett ftal begrepp och krver enkla tolkningar. I arbetet gr eleven om realistiska problemsituationer till mate-
matiska formuleringar genom att tillmpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdmen ut-
vrdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder.

Eleven kan fra enkla matematiska resonemang och vrdera med enkla omdmen egna och andras resonemang
samt skilja mellan gissningar och vlgrundade pstenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss skerhet i
tal och skrift med inslag av matematiska symboler och andra representationer.

Genom att ge exempel relaterar eleven ngot i kursens innehll till dess betydelse inom andra mnen, yrkesliv,
samhllsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven fra enkla resonemang om exemplens
relevans.

Betyget D Betyget D innebr att kunskapskraven fr E och till vervgande del fr C r uppfyllda.

Betyget C Eleven kan utfrligt beskriva innebrden av centrala begrepp med hjlp av ngra representationer
samt utfrligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom vxlar eleven med viss skerhet mellan olika
representationer. Eleven kan med viss skerhet anvnda begrepp och samband mellan begrepp fr att lsa
matematiska problem och problemsituationer i karaktrsmnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer,
inklusive avancerade och algebraiska uttryck, och lser uppgifter av standardkaraktr med skerhet, bde
utan och med digitala verktyg.

Eleven kan formulera, analysera och lsa matematiska problem. Dessa problem inkluderar flera begrepp och
krver avancerade tolkningar. I arbetet gr eleven om realistiska problemsituationer till matematiska
formuleringar genom att vlja och tillmpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdmen utvrdera
resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. omdmen egna och andras
resonemang samt skilja mellan gissningar och vlgrundade pstenden. Vidare kan eleven genomfra enkla
matematiska bevis. Dessutom uttrycker sig eleven med viss skerhet i tal och skrift samt anvnder mate-
matiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation.

Genom att ge exempel relaterar eleven ngot i ngra av kursens delomrden till dess betydelse inom andra
mnen, yrkesliv, samhllsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven fra vlgrundade
resonemang om exemplens relevans.

Betyget B Betyget B innebr att kunskapskraven fr C och till vervgande del fr A r uppfyllda.

Betyget A Eleven kan definiera och utfrligt beskriva innebrden av centrala begrepp med hjlp av flera re-
presentationer samt utfrligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom vxlar eleven med skerhet
mellan olika representationer. Eleven kan med skerhet anvnda begrepp och samband mellan begrepp fr att
lsa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktrsmnena. I arbetet hanterar eleven flera
procedurer, inklusive avancerade och algebraiska uttryck, och lser uppgifter av standardkaraktr med
skerhet och p ett effektivt stt, bde utan och med digitala verktyg.

Eleven kan formulera, analysera och lsa matematiska problem av komplex karaktr. Dessa problem inklude-
rar flera begrepp och krver avancerade tolkningar. I problemlsning upptcker eleven generella samband
som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gr eleven om realistiska problemsituationer till matema-
tiska formuleringar genom att vlja, tillmpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med nyanserade
omdmen utvrdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.

Eleven kan fra vlgrundade och nyanserade matematiska resonemang, vrdera med nyanserade omdmen
och vidareutveckla egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och vlgrundade pstenden.
Vidare kan eleven genomfra matematiska bevis. Dessutom uttrycker sig eleven med skerhet i tal och skrift
samt anvnder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation.
Genom att ge exempel relaterar eleven ngot i ngra av kursens delomrden till dess betydelse inom andra
mnen, yrkesliv, samhllsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven fra vlgrundade och
nyanserade resonemang om exemplens relevans.

28
 NpMa3c ht 2012

Centralt innehll Matematik kurs 3c

Undervisningen i kursen ska behandla fljande centrala innehll:

Aritmetik, algebra och geometri

A1 Begreppen polynom och rationella uttryck samt generalisering av aritmetikens lagar

fr hantering av dessa begrepp.
A3 Begreppet absolutbelopp.
A4 Egenskaper hos cirkelns ekvation och enhetscirkeln fr att definiera trigonometriska
begrepp.
A5 Bevis och anvndning av cosinus-, sinus- och areasatsen fr en godtycklig triangel.

Samband och frndring

F7 Orientering kring kontinuerlig och diskret funktion samt begreppet grnsvrde.

F8 Egenskaper hos polynomfunktioner av hgre grad.
F9 Begreppen sekant, tangent, ndringskvot och derivata fr en funktion.
F10 Hrledning och anvndning av deriveringsregler fr potens- och exponentialfunkt-
ioner samt summor av funktioner.
F11 Introduktion av talet e och dess egenskaper.
F12 Algebraiska och grafiska metoder fr bestmning av derivatans vrde fr en funkt-
ion.
F13 Algebraiska och grafiska metoder fr lsning av extremvrdesproblem inklusive
teckenstudium och andraderivatan.
F14 Samband mellan en funktions graf och funktionens frsta- och andraderivata.
F15 Begreppen primitiv funktion och bestmd integral samt sambandet mellan integral
och derivata.
F16 Bestmning av enkla integraler i tillmpningar som r relevanta fr karaktrsmnena.

Problemlsning

P1 Strategier fr matematisk problemlsning inklusive anvndning av digitala medier

och verktyg.
P3 Matematiska problem av betydelse fr samhllsliv och tillmpningar i andra mnen.
P4 Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

29
 NpMa3c ht 2012

Bedmningsformulr
Elev:___________________________ Klass:_______________ Provbetyg: ____________

Del Uppg. Frmga och niv Del Uppg. Frmga och niv
Pong E C A Pong E C A

B P PM RK B P PM RK B P PM RK B P PM RK B P PM RK B P PM RK

M_1 17_1
M_2 17_2
M_3 18a
Del A

M_4 18b
M_5 19_1
M_6 19_2
M_7 19_3
1 20a_1
2 20a_2
3 20b_1
4 20b_2
5a 20b_3
5b 21a
5c 21b_1
Del D

6 21b_2
Del B

7a 21b_3
7b_1 22a
7b_2 22b
8_1 22c_1
8_2 22c_2
9a 23_1
9b 23_2
10_1 23_3
10_2 24_1
11_1 24_2
11_2 24_3
12_1 25_1
12_2 25_2
12_3 25_3
13a_1 25_4
13a_2 Total
13b_1
Del C

13b_2
13b_3 Total 6 7 7 6 6 5 6 8 4 - 6 11
14a 72 26 25 21
14b_1
14b_2
15
16_1
16_2
16_3
16_4

B = Begrepp, P = Procedur, PM = Problemlsning/Modellering och RK = Resonemang/Kommunikation

30
 NpMa3c ht 2012

Insamling av provresultat fr matematik

Frn och med hstterminen 2011 utfr SCB (Statistiska centralbyrn) p uppdrag av Skol-
verket en totalinsamling av elevresultat. Information om denna totalinsamling utgr frn SCB.
Sista dag fr insamlingen r den 18 januari 2013.

Frutom denna totalinsamling genomfr provinstitutionen en urvalsinsamling. Denna in-

samling r ndvndig fr att kunna utvrdera och utveckla de nationella kursproven. Genom
att du och dina kollegor skickar in resultat r det mjligt att publicera en rapport med resultat
frn hstens prov under februari. Rapporten kommer att finnas tillgnglig p
http://www.edusci.umu.se/np-pb/np-2-4. Genom att anvnda terrapporteringsfilen fr urval-
sinsamlingen fs ven en enkel sammanstllning ver elevens resultat frdelat p de olika
frmgorna.

Urvalsinsamlingen
1. G in p www.edusci.umu.se/np-pb/np-2-4 och klicka p lnken Resultatinsamling
ht 2012 som du finner under rubriken Aktuellt hgst upp till hger p sidan.

2. Ladda ner den Excelfil som tillhr det kursprov som ska terrapporteras. Observera att det
finns en fil fr varje prov och fr att det ska vara mjligt att genomfra terrapporteringen
s mste filen vara densamma som den kurs som ska redovisas.

3. Fyll i elevresultat fr elever fdda den 7:e, 11:e, 13:e och 22:a i varje mnad i den
undervisningsgrupp som genomfrt provet. Vill du anvnda terrapporteringsfilen fr hela
klassen s r det naturligtvis mjligt att skicka in den kompletta Excelfilen. Observera att
Excelfilen mste sparas i det ursprungliga formatet det vill sga Excel 97-2003 arbetsbok
med ndelsen .xls fr att filen ska vara mjlig att ladda upp.

4. G in p www.edusci.umu.se/np-pb/np-2-4 och klicka p lnken Resultatinsamling

ht 2012. Ange tina7mo i rutan fr lsenord. Skapa en anvndare och ange ngra bak-
grundsdata. Ett lsenord skickas till den angivna e-postadressen och det blir drmed mj-
ligt att pbrja en terrapportering och sedan slutfra den vid ett senare tillflle.

5. Fyll i lrarenkten angende kursen och gruppen.

6. Ladda upp Excelfilen fr den aktuella gruppen.

7. Skicka en kopia av bedmda elevlsningar fr elever fdda den 7:e i varje mnad till:

Ume universitet, Samhllsvetarhuset

Institutionen fr tillmpad utbildningsvetenskap
Nationella prov
Att: Monika Kristrm
901 87 UME

Eftersom vissa svar i lrarenkten skiljer sig t mellan grupper s mste du gra om delar av
proceduren ovan (steg 2-7) fr varje grupp om du har genomfrt nationella kursprov i flera
undervisningsgrupper. Fr att det ska vara mjligt att publicera en resultatrapport i slutet av
augusti mste vi ha alla resultat senast den 23 januari 2013.

31