Tenta Anteckningar Socialrätt

Juridik i Socialt arbete

 Etiska normer (exempel)
o Lindra lidande
o Öka välbefinnande
o Respektera självbestämmande och integritet
o Respektera värdighet och människovärde
o Behandla människor rättvist

Etisk analys
 Identifiera och undersök problemet
o Socialt, juridiskt, organisatoriskt eller etiskt problem?
 Klassiska teman i socialt arbete:
o Rätten till information
o Rätten till självbestämmande
o Tillvarata klienters intresse
o Sekretesskrav kontra anmälningsskyldighet
o Ekonomi, organisation och arbetsvillkor
 Fakta och värderingar
o Båda behöver kritiskt granskas

Rättspraxis
 Rättspraxis – domar med prejudicerande verkan
 Inom socialrätten finns komplement till lagtexten, såsom Socialstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd

Rättsdogmatik
 Den rättsdogmatiska metoden handlar om att hitta rimliga svar på konkreta rättsliga frågor
o Inhämta relevant lagstiftning
o Studera förarbeten
o Relevanta rättsfall
o RESULTATET handlar om hur rätten bör döma
o BIDRA till enhetlighet och rättssäkerhet

Socialtjänstlagen
 Lagar som reglerar socialtjänstens arbete
o FL, KL, RF, TF, FPL, OSL, FB, LSS, LVM, LVU

Vad är myndighetsutövning?
 Myndighetsutövning rör sig om beslut eller andra åtgärder som ytterst är ett uttryck för
samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna.
 Gynnande och missgynnande beslut
Socialtjänstlagen
 En målinriktad ramlag
o Detaljstyr inte
o Möjlig använda för respektive kommun pga ej detaljstyrning
o Sätter upp mål/delmål för verksamheten. Vissa rekvisit är genom ramlagstiftning
vaga och kräver utfyllnad. Allmänna råd från Socialstyrelsen, propositioner och
SOU:s utredningar (förarbeten) ger vägledning.

Ramlagstiftning
 Risker med ramlagstiftning
o Praxis utvecklas som inte överensstämmer med lag
o Risken för detta minskas i och med förarbeten och det arbete tillsynsmyndigheterna
utför för att visa vad som avses med lagen.
 Problem med alltför detaljerad lagstiftning
o Tillämpning som innebär att ”skräddarsydda” lösningar försvåras gentemot den
enskilde
 Om staten vill låta kommunerna styra ger de kommuner allmänna regler att förhålla sig till
 Om staten vill styra kommunerna ger de detaljerade lagar att förhålla sig til

Våld i nära relationer

 Fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, sexuellt, materiellt, latent, försummelse/vanvård

Våld i nära relationer

 Kännetecknas av
o Nära relation och ofta starka emotionella band mellan den utsatta och förövaren
o Sker vanligtvis inomhus, i offrets egen bostad
o Våldet ökar i allvar och i intensitet ju längre relationen pågår
o Den utsatta är oftast en kvinna

Normaliseringsprocessen
Påverkar självförtroendet  påverkar självbilden  bryter ner  tappar tron på sig själv  tar över
(internaliserar) utövarens bild av sig själv.

Livsutrymmet minskar gradvis

Tre typer av band som uppstår i en våldsrelation

 Känslomässiga
 Sammansatta
 Traumatiska

Konsekvenser av våld
 Fysiska konsekvenser
o Skador, värk, magproblem, spänningar, yrsel, utmattning
 Psykiska konsekvenser
 o PTSD, depression, förvirring, skam- och skuldkänslor, minnesstörningar, dålig
självbild och låg självkänsla, vanmakt
 Beteendemässiga/sociala konsekvenser
o Isolering, missbruk, irritabilitet, otålighet, handlingsförlamning

Steg i frigörelsen
1. Den utsatta är fortfarande bunden i relationen
2. Den utsatta tar avstånd
3. Den utsatta känner medlidande med mannen
4. Den utsatta känner likgiltighet

Särskilt utsatta grupper

 Utsatta med funktionsnedsättningar
 Utsatta med missbruks- eller beroendeproblematik
 Utsatta med utländsk bakgrund
 Äldre utsatta
 Utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck
 HBTQ

Vad är heder?
 Heder är något positivt – ett erkännande som individen får av andra
 Heder är någonting man har eller inte har
 Om hedern förloras kan mannen och familjen hamna i vanheder

Vad är hedersrelaterat våld och förtryck?

 Hot, tvång och våld som har sin grund i kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet
 Utövas för att förhindra att hedern förloras, alternativt för att återställa den förlorade
hedern.
 Exempel:
o Bevakning, kontroll, våld och hot, hemmet kräver skolschema, uppdelning utifrån
kön, att inte få röra sig fritt, att inte få välja pojkvän, att inte få ha vänner eller
intressen utanför skolan, könsstympning, barnäktenskap och tvångsgifte

Upptäcka utsatthet för HRV

 Fysiska tecken på våld
 Kontroll från bröder/kusiner/andra släktingar
 Hämtas och lämnas vid skolan
 Föräldrar som kontaktar skolan om att exkludera barnet/den unge från
idrott/sexualundervisning
 Återkommande besök hos skolsköterskan pga olika åkommor
 Talar om problem med att sova, magproblem, huvudvärk
 Koncentrationssvårigheter/upplevs splittrad
 Upplevs orolig, stressad och rädd
Att bevittna våld
 Se, höra våldet
 Uppleva dess konsekvenser, eller efterverkningar

Symptom hos barn med våld i hemmet

 Små barn: ofta fysiska symtom som sömnsvårigheter, problem med magen, sängvätning
 Något äldre barn: kan gå tillbaka i sin utveckling, beteendeproblem/kamratproblem,
undvikande beteende, fixering vid våld, rädsla, koncentrationssvårigheter
 Ungdomar: symtom kan förväxlas med vanliga tonårsproblem, våldsproblematik,
depression, missbruk, rymmer hemifrån, självskadebeteende.

Föreskrifter och allmänna råd

 Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd är rekommendationer.
 Långsiktiga mål med föreskrifter
o Ökat skydd och ökad säkerhet för utsatta
o Brottsoffer lika självklar målgrupp som andra
o Kunskapshöjning för området
o Rätt insatser i rätt tid

Viktiga föreskrifter
 Kommunens ledningssystem ska innehålla de processer och rutiner som krävs för att
verksamheten ska uppfylla krav i lagstiftning och föreskrifter
 Inleda barnutredning om misstanke finns
 Bedöma risken för ytterligare våld
 Samordna insatser för varje individ
 Samverka externt med andra verksamheter, myndigheter och organisationer
 Analysera om insatser motsvara behovet i kommunen
 Erbjuda insatser på akut-, kort- och lång sikt efter behov

Allmänna råd
 Socialnämnden bör avgöra när och hur frågor om våld ska ställas och kunna erbjuda insatser
till våldsutövare
 All personal inom socialtjänsten BÖR ha kunskap om våld och andra övergrepp och förmåga
att omsätta kunskaperna praktiskt och socionomexamen
 Barnhandläggare bör ha kunskap om hur man talar med barn om våld och vilka
konsekvenser våldet kan få för ett barn.

Insatser till våldsutsatta vuxna och ungdomar under 18 år

 Skyddat boende
 Råd och stöd
 Ekonomiskt bistånd
 Kontaktperson

Insatser till våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld

 Skydd
  Råd och stöd
 Stöd i förskola och skola
 Vård och behandling
 Stöd till föräldrarna utifrån barnets behov

Möjligheter finns att ge stöd och behandling utan en vårdnadshavares samtycke

Barnahus
 Kunskap
o Barnets berättelse
 Fysisk hälsa
o Barnläkare, rättsläkare, gynekolog, tandläkare
 Psykisk hälsa
o BUP-kompetens
 Brott
o Polis, åklagare
 Skydd
o Socialsekreterare

Förhör och läkarundersökningar sker på barnahus

Socialtjänst
God man – asylsökande
 Barnets bästa för ögonen
 Anställd av överförmyndarnämnden
 Ansvarar för barnets alla angelägenheter, personliga, ekonomiska och rättsliga
 Ansvarar ej för personliga omvårdnaden

Barnkonventionen
Huvudprinciper
 Barnets rätt till likvärdiga villkor
 Barnets bästa
 Barnets rätt till liv och utveckling
 Barnets rätt att komma till tals
LSS
Mål
 Möjlighet att leva som andra, trots sin funktionsnedsättning
o Tillgänglighet
o Inflytande
o Delaktighet
o Självbestämmande
o Helhetssyn och kontinuitet

Termer och begrepp

 Funktionsnedsättning
o En nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.
 Funktionshinder
o En begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till
omgivningen.

Skillnader mellan SoL och LSS

 SoL
o Alla kan ansöka
o Vistas/bosatt i kommunen
o Man ansöker om bistånd
o Kan vara vilket behov som helst
o Om behov inte kan tillgodoses
o Skälig levnadsnivå
o Avgift (vård)
 LSS
o Riktar sig till en avgränsad grupp (personkrets)
o Personen är bosatt i kommunen
o Personen begär en insats enl LSS
o Vissa uppräknade insatser
o Om behov faktiskt inte kan tillgodoses
o Goda levnadsvillkor
o Ej avgift för omvårdnad

Att genomföra en utredning

 En utredning enligt LSS ska ge svar på tre centrala frågor
o Ingår personen i den personkrets som beskrivs i LSS?
o Har personen (eller personens familj) behov av insatsen?
o Tillgodoses behovet på annat sätt?
LVU
Tvångslagstiftning i Sverige
 LVU – lag med särskilda bestämmelser om vård av unga
 LVM – lag om vård av missbrukare i vissa fall
 LPT – lag om psykiatrisk tvångsvård
 LRV – lag om rättspsykiatrisk vård
 Smittskyddslag

Äldreomsorg
Vilken hjälp kan ges?
 Särskilt boende
 Hemtjänst
 Korttidsboende
 Hemsjukvård
 Färdtjänst
 Anhörigstöd
 Dagverksamhet
 Ledsagning
 Trygghetslarm
 Informationsinsatser och rådgivning
 Fixarservice

Biståndshandläggarens Uppgifter
 Informera om kommunens äldreomsorg
 Ta emot ansökan och utreda behov av äldreomsorg
o Utredning
 Ta in ny kunskap för vardagliga saker
 Allmänna krav
 Kommunikation
 Förflyttning
 Personlig vård
 Hemliv
 Relationer
 Viktiga livsområden
 Samhälleligt engagemang
o Vårdplanering
 Äldre personen
 Anhöriga
 Sjuksköterska
 Undersköterska
  Biståndshandläggare
 Sjukgymnast
 Arbetsterapeut
 Ev tolk
 Besluta vilket stöd som ska ges
o Vad är ett behov?
 Normativa behov
 Upplevda behov
 Uttryckta behov
 Komparativa behov

Ett ärendes gång

1. Ansökan inkommer från enskild eller anhörig
2. Biståndshandläggare utreder behov och fattar beslut om stöd
3. Om enskild är nöjd med beslutet går det vidare till verkställigheten (hemtjänstgrupp, särskilt
boende. Om enskild är missnöjd kan beslutet överklagas i förvaltningsrätten, kammarrätten
och till slut högsta förvaltningsdomstolen.

Olika boenden
 Särskilt boende för äldre: bistånd enligt socialtjänstlagen
 Trygghetsboende: boende på öppna marknaden med mycket begränsad tillgång till personal
 Seniorboende, 55+ boende: boende på öppna marknaden som är inriktat på äldre

Anhörigstöd
 Anhöriga till personer med
o Fysisk funktionsnedsättning
o Psykisk funktionsnedsättning
o Utvecklingsstörning eller annan intellektuell funktionsnedsättning
o Långvarig psykisk sjukdom
o Långvarig eller kronisk fysisk sjukdom
o Missbruks- och beroendeproblematik

Ledsagning
 För att kunna gå längre sträckor
 Göra sina vardagsärenden
 Läkarbesök
 Gå på en utställning
 Göra en utflykt
 Ta en promenad i parken

HSL och SoL/Lex Sara