Você está na página 1de 5

IMPLEMENTASAUN SOSIOLOJIA EDUKASAUN IHA SOSIEDADE

 Objetivo jeral atu buka hatene konaba konseitu no signifikadu sosiolojia


edukasaun nian.

 Objetivo especifiku atu aprende konaba lalaok no prosesu sosializasaun


no interasaun sosial iha sosiedade.

 Problema

a. Saida mak Sosializasaun no Saida mak interasaun sosial ?

b. Mekanismu sosializasaun mak oinsa?

 Razaun ba hakerek na’in foti topiku konaba konseitu sosiolojia edukasaun


tanba hakerek nai’n hatene katak sosiolojia edukasaun sai hanesan pillar
ida ne’ebé mak importante tebes ba ita ema moris iha sosiedade ka
ambiente ida.

 Introdusaun

Termo sociologia mosu iha 1838 (sec.XIX ) husi aguste comte neebe pertense
tau hamutuk nia hanoin husi nia estudu sira hotu neebe iha relasaun entre ema.
Ho istoria husi psikologia e economia neebe descobre husi naran: karl max,
Emile durkeim e no Max weber neebe sociologia hetan husi fundamento sira
nee mak iha siensia no mosu iha instituisaun.

Sociologia hanesan siensia ida neebe estuda kona ba relasaun entre ema sira
neebe partesipa iha komunidade ida ou diferente grupo forma sociedade.

Sociologia husi edukasaun nee hanesan diciplina ida neebe studa kona ba
processu sociais iha ensinu apredizagem nia laran.

Sosiolojia sai hanesan siensia ida ne’ebé mak estuda konaba situasaun real
ne’ebé mak mosu iha sosiedade ka faktu social.Faktu social ne’ebé mak mosu
iha sosiedade mak hanesan : Servisu,divorsi(feen la’en soe-malu ka Perceraian)
insusesu eskolar,dezempregu nst.

 Historia desenvolvimento Sociolojia


Tuir Berger sosiolojia mosu tanba amesa ordem social iha mundo
(threats to the taken-for-granted world)

Tuir laeyendecker sosiolojia hamoris (funsiona) sosiolojia tanba


kauza mudansa longo prazo :

1. Revolusaun industrial (1769) no Revolusaun Francesa (1789).

2. Kresimentu kapitalismu. (

3. Reformasaun Marthin Luther (nia sai husi katolika tanba liu


husi experiensia nbe nia hetan bainhira nia hela iha apartamentu
ida iha neba nia hatete katak ita ema nia sala hanesan ho ita
ema nia foer, ho nune mak nia conclui katak ita ema labele atu
konfessa ita sala ba ema nebe hanesan ita , maibe so ba deit
maromak nebe mak kria ita.

4. Krecente no fiar an rasik.

Ritzer haree ba desenvolvimento sosiolojia relasaun ho

1. Revolusaun politika.(

2. Revolusaun industrial no kapitalismo.

3. Mosu sosialismu.

4. Urbanizasaun

5. Mudansa relijiosa.

6. Moris siensia moderna.


Aguste Comte haree katak iha mundasa ba sistema governo ne’ebe kauza
mos mudansa iha sociedade, tamba ne’e mak siensia social ne’e presija
tebes.
 Sosializasaun no inetrasaun social

Sosialisazaun nu’udar prosesu ida ne’ebé ita ema aprende regra no


pratika grupo social ne’eb’e mak ita integra ba.

Prosesu sosializaun iha nia karakteristika jeral ne’eb’e mak eziste :


1. Duradoura  prosesu sosialisazaun prolonga ka lao iha ita nia
vida tomak ser umanu nian.Iha situasaun oi-oin ita aprende norma
no regra iha grupo.

2. Dinamika  adaptasaun konstante ne’ebé sosiedade no grupo


sempre iha mudansa permanente.

3. Geral  sosializasaun sempre relasaun ho aspektu hotu-hotu ka


dominiu vida ser umano.

4. Interativu  ita ema ser umano adapta sosiedade maibe mos bele
influensia no transforma.

 Mekanismu sosializasaun

1. Aprendizajem : interiorizaun das normas no modelo komportamentu liu


husi repetisaun erros.

2. Imitasaun : repetisaun ba komportamentu ne’ebe mak observa.

3. Identifikasaun : identifika ema komportamentu grupu nian.

 Komportamentu Desviante

Komportamentu desviante katak komportamento ema ida-idak iha grupo


la lahnesan.

Exemplo hatudu iha figura kraik ne’e.


 Interasaun no integrasaun sosial

Interasaun katak relasaun entre ema nai’n rua ka liu ne’ebe mak
desenvolve fo influensia ba malu.

Nivel koinesimentu ema seluk ne’ebe mak permite iha tipo rua
ne’ebé diferente husi interasaun.

a. Situasaun non formal husi interasaun sosial : katak fofoun nain


rua seidauk koinese malu no fo interajem ba malu.

b. Situasaun formal ou sistema de interasaun esttruturada : katak


iha ona relasaun sosial forma. Exemplo relasaun ne’ebé mak
desenvolve grupo amizade.

Komportamentu sujeitu iha sosiedade depende ba sosiedade


ne’ebé iha ba.

Knaar sosial : korresponde ba expetativa ne’ebé mak iha


sosiedade relasaun ho komporatamentu servisu situasaun
partikular ne’eb’e mak enfrenta :

Exemplu diferente papel aluno ida ne’ebé mak halao.


Estatuto sosial : katak posisaun ka kargo ne’ebé mak ema ka grupu okupa ba ka
korresponde ba posisaun membru iha soseidade hierarkial.

Estatu sosial iha sosiedade ida-idak assumi buat rua :

1. Estatutu atribuido : katak fatin ka posisaun ne’ebé mak ema okupa ba la


resulta ba nia vontade .
2.

Você também pode gostar