Va07 35

N
u
m
m
e
r

3
5

3
0

a
u
g
u
s
t
i

2
0
0
7
p
r
i
s

5
5

k
r
T
I
D
S
A
M

0
9
3
3
-
3
5
Kerstin
Hessius
ny p jobbet
om bubbelrisken,
tunnelseendet
och felaktiga
rntebeslut
MedieaMazonerna: drfr tar kvinnorna ver Mediajttarna
attacken
Mot riksbanken
vi tror p brsen!
raset r
ver, spr
tre av fyra
toppchefer
den svenska
penningpolitiken
mste bli mer distinkt
7
problem
lars nyberg
mste lsa
p teliasonera
vinnaraktier
Drmportfljen
som har krossat
inDex
tgfeber
frsenaD avgng
fr hetaste
miljtrenDen
omx-affren
r p vg t
fel hll
V
ECKANS AFFRER
DOM
D
det r ltt att li te hnfullt dra p
smilbanden nr Aktiespararnas Gunnar Ek
drar paralleller mellan tradingskandalen i
Carnegie och Trustor.
Gr inte det!
Fr historien kan mycket vl ge honom
rtt. Fr det frsta r det gigantiska belopp
som frsvunnit i Carnegie, de facto strre
siffror n i Trustor. Fr det andra har de upp
blsta siffrorna gynnat enskilda personer,
som ftt bonus fr ngot som i efterhand
visat sig vara ren och skr bluff. Och fr det
tredje riskerar Carnegies ledning att genom
det stt man nu hanterar skandalen p att bli
sittande med en rejl Svarte Petter, och en
debatt om decenniets vrsta blsning av
aktiegarna.
Storyn de nu sljer och dessutom dunkade
igenom p den snabbt ihopkastade extra
bolagsstmman r att varken aktiegare eller
ledning br ansvaret fr det som hnt, och att
man r tvungen att dela den ekonomiska
smllen mellan varandra, fr annars drar
humankapitalet. Och d drabbas aktiegarna
dubbelt.
Men det resonemanget baseras p att
Finansinspektionen och i frlngningen poli
sen kommer fram till samma slutsats som
Carnegies ledning: att det var enskilda perso
ner som br ansvaret och som medvetet frt
resten av bolaget bakom ljuset.
Risken r stor att det inte blir FI:s slutsats.
Historiskt har ekobrottsmyndigheter haft
ohyggligt svrt att stta dit enskilda personer,
utan ofta landat i mer allmnna slutsatser om
systemfel och problem med fretagskulturer.
Drfr spelar Carnegies ledning hgt med den
framhastade extra bolagsstmman.
Om FI inte lgger
ansvaret p den ut
pekade och sparkade
Carnegiechefen har vi
den hr hgkonjunk
turens Skandiaskan
dal. D kommer enskilda direktrer att ha
gjort sig tiotals miljoner kronor p
rent fffel, p aktiegarnas be
kostnad. Att statens utfrslj
ningsgeneral Karin Forseke d
riskerar att dras in ger bara hela
affren nnu strre sprngkraft.
Att man dessutom har en sam
ling anstllda som utgr
frn att de ska f bonus
fr ngot de inte pre
sterat, annars stick
er de frn frman,
borde vara n
mer orovckan
de fr aktiegare
som bekymrar
sig ver kulturen
p Carnegie.
P o n t u s
Carnegie r en tickande bomb
BoK: Gillar just nu Gran, Bob
Hanssons romandebut om en
man som fr en annan mans
hjrta och sjl?
REKLAM: Elbolaget Kraft & Kultur
kr en kaxig kampanj om de
smutsiga konkurrenterna. Rosa
censurlappar ver namnen nr
de protesterade r briljant.
tV: Heroes i TV 4 och Studio 60
on the sunset strip r hstens
favoriter.
Just nu
Skriv till chefredaktren: pontus.schultz@va.se
Riksbanken mste bli mycket
distinktare, sger frra riks-
bankschefen Kerstin Hessius i
det hr numret av VA. Gr
som Fed och hj snabbare i
hgkonjunktur, och snk
snabbare nr ekonomin
bromsar in, r hennes
recept. Nu framstr
man som alltfr
fxerad vid infatio-
nen och ppen-
heten skapar
bara mer frvir-
ring, anser Kerstin
Hessius.
Rntedebatten blir
hstens hetaste potatis
som alla, frn fnansmini-
nistrar till bankekonomer
och brs-vd:ar, lr ha syn-
punkter p.
Det blir Stefan Ingves
frsta riktiga elddop. Klarar
han att hlla emot alla de som
har intresse av att ekonomin
inte kyls av? Klarar han att ta
tillbaka marknadens frtroen-
de? Att alla anser sig ha syn-
punkter r ett varningstecken.
Varning fr
rntemobbning
Var det bara jag som fnissade
lite t att Carl-Henric Svanberg
envisades med att kalla Mar-
cus Storch fr Magnus efter
att Storch sgat Ericssons
CSR-ambitioner som fum i
SVT:s Agenda i sndags?
Till sist...
Emma nobbar
Amelia.
Expressens vinkel p Lindex
nej tack till Kappahl-budet.
Sg sen att profler i styrelsen
inte tillfr ngot.
bl ogg
Tycker du som jag?
Sg emot i min blogg.
Varje dag.
ondigt att mucka med Kina
alla pratar om succn med mik
roln, hjlp till sjlvhjlp, behovet av
riktat bistnd till miljsatsningar och
en omstart fr hela bistndsindustrin.
D presenterar bistndsminister Gunil-
la Carlsson en framhastad genomgng av
det svenska bistndet som landar i noll
av ovanstende.
Den enda tgrden blir att skra bort
ngra mottagarlnder (en bistnds
minster ska kunna rabbla mottagarln
derna om hon vcks mitt i natten, enligt
departementet. 33 lnder knns som en
utmaning i den grenen!). Bland dem
man skr bort fnns Kina. Man kan
tycka vad man vill om kraften i den
kinesiska ekonomin och drmed beho
vet av bistnd, men fr den svenska
exportindustrin knns det som en sll
synt otajmad tgrd.
Hade inte en tydlig miljprofl p
svenska statens insatser i Kina varit en
mycket mer lmplig satsning?
Missa inte Cecilia Aronssons blogg
frn Kina p www.ekonominyheterna.se
| va |35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se |
VA I NNEHLL
OmslagsfOtO: mi cke lundstrm
3 chefredaktren
Carnegie2000-taletsSkandiaaffr?
INSIDER
11 de nya kOpplarna
12 Ola ahlvarssOn har kOmmit i kapp
13 reklampOlarna samlar sig
DIREKT
14 tOppcheferna trOr p brsen
Baraenavfyrarknarmedfortsattras.
21 avhOpp skakar brummer
ravmotgngarfrhedgefondsfrvaltaren.
23 lars calmfOrs
AvtalsrrelsenfarligarenUSA-oro.
25 lars nybergs sju utmaningar
NyeTeliasonerachefenfrdettufft.
28 brasiliens lula kOmmer till sverige
Storfretagenstrikfrattskakahand.
33 va:s dOm
HellreglobaliseringnNasdaq.
TEmA fASTIgHETER
35 kpfest ger byggbOOm
Ochdetrutlnningarnasominvesterar.
36 Optimisternas marknad
BengtEricsonomverproduktionen.
BRS & ANALyS
38 nOrdea Och handelsbanken
Hngmedpbankrallyt.
40 va-pOrtfljerna slr index
42 vOstOk nafta investment
BttrenRysslandsfonder.
43 brskrnika
Dennyaskrcken.
SPECIAL
44 tget gr
Hgtidfrengodsrevolution.
PRofIL
58 kerstin hessius
FondchefensattackmotRiksbanken.
ATT: ENTIoN
65 medieamazOnerna tar ver
Hrrenavfyracheferkvinna.
68 it-bubblan r tillbaka
Dagsfrlivsmedelpntetigen.
71 brsguiden
77 tOrsken r tOrsk
UlrikaKnutsonhartappataptiten.
81 carOlina klft vrvas till studsvik
Hrdvinklatomnyastrlandetider.
66 perspektiv: catarina af sandeberg
Litaintepanalytikerna!
14 42 28
21
77 65 35
13
44
25
81 58
38
23
Webbexklusivt
akti er, prylar och trender frn veckans affrer och tv4
veckan som kommer
nhan r den frsta superbloggaren 2007-08-20 Publicerad kl 16:08
nde r vrda 100 miljoner 2007-08-21 Publicerad kl 08:21
nhr r den oknda ntjtten 2007-08-22 Publicerad kl 13:49
nbloggtoppen 2007-08-21 Publicerad kl 08:43
nde nya syndabockarna 2007-08-24 Publicerad kl 08:00
n12 saker som rddar sommaren 2007-06-15 Publicerad kl 12:06
nJkl rattar kallbadhuset 19 inlgg
nkris fr ntjtten 13 inlgg
nbloggtoppen 11 inlgg
nta dubaiudet, omx! 10 inlgg
nde r vrda 100 miljoner 10 inlgg
nr apple lanserade i pod fr
knappt sju r sedan var det starten
p en musikrevolution. Den lilla
musikspelaren har hittills slt i
ver 100 miljoner exemplar och r
en rena rama sedelpressen fr App-
le.
Men trots succn med Ipod och
den alldeles nyligen lanserade
Iphone r musikspelarna fak-
tiskt inte lngre Apples hetaste
produkter.
Nu hller deras datorer p att sl
vrlden med hpnad. Under rets
frsta kvartal skeppade Apple
drygt 1,7 miljoner Macar, en k-
ning med 33 procent jmfrt med
samma kvartal 2006.
Under samma period redovisade
vrldens samlade pc-tillverkare en
kning med bara 13 procent, en-
ligt siffror frn analysfrman IDC.
Ls allt i veckan som kommer om
det uppblossade kriget mellan
Apple och Bill Gates pc-vrld p
www.ekonominyheterna.se!
ls de senaste nyheterna
p ekonominyheterna.se!
hll koll p brsen. flj dina aktier p sveriges bsta brstjnst. ekonominyheterna.se/bors
trendbloggen modebloggen ulfs lista pontus blogg
lgg upp din portflJ!
Olle Corner
sprar dagligen
de senaste tren-
derna inom inter-
net, prylar, me-
dier och design.
Sofa Hedstrm
bor i New York,
men reser ver
vrlden fr att ha
koll p de senaste
trenderna.
Vad r hett, trtt
eller dtt just nu?
Kolla in vad
som rr sig
i chefredaktrens
huvud.
Vassa kommen-
tarer om dagens
viktigaste nyhets-
hndelser frn
Veckans Affrers
chefredaktr.
Jag vill ha hgre ln
Skvallerbloggaren Alex Schulman
efter vr kartlggning om att den
svenska bloggekonomin r vrd
100 miljoner kronor.
bygg din egen
smartmobil
3G har passerat 2G nr det gl-
ler frsljningen av mobila abon-
nemang och allt fer surfar mo-
bilt och har upptckt pongerna
med att ha kontoret i nal-
len. Men vilken
smartmobil ska
du vlja? Kon-
kurrensen r tuff
Sony Ericson,
Nokia, Blackberry
eller HTC, alla satsar stenhrt
p affrsanvndarna. Mycket av
det smarta ligger i mjukvaran
och den kan du ladda ned helt
gratis till din vanliga nalle.
ls hur i bygg din egen google-
mobil p ekonominyheterna.se.
| va |35 | 30 auGusti 2007 | www.ekonominyheterna.se |
kris fr
lunarstorm
Postad av: Staffan Johansson 14:15,
24 augusti 2007
Lunarstorm kommer tappa
nnu mer. Facebook vxer i stl-
let med fera hundra svenskar
om dagen till deras nackdel.

Postad av: Davidoff 20:57,
24 augusti 2007
Det knns helt naturligt. Lunar-
storm r ett generationsfeno-
men. Lunarstorm ndde de som
r fdda mellan 1985 och
1990.
se upp fr ppelkriget!
mest lst i veckan mest kommenterat
Under attaCk.
Mac knappar
in p pc och
Bill Gates r
bekymrad.
s
c
a
n
p
i
x
Fr att underltta god service och korrekt administration av din prenumeration anvnds modern informationsteknik inom Bonnier AB,
som ger Veckans Affrer, fr behandling av namn och personnummer, adress/teleadress, produkt-, leverans- och betalningsuppgifter.
Uppgifterna tillgngliga fr dig fr registerutdrag, ev rttelse eller sprr via vr kundtjnst analyseras och grupperas och anvnds fr
administration av dina engagemang och betalningar samt fr information och marknadsfring via post, telefon eller elektronisk verfring.
Uppgifterna lagras och anvnds under den tid du har ett aktivt Bonnierengagemang och fr en tid drefter d Du kan utnyttja frdelarna
med att vara kund vid Bonnier AB. Vra kunder vljer ofta att till frdelaktiga villkor teckna sig fr nya engagemang efter en tids uppehll.
Du kan komma att f intressanta erbjudanden frn andra delar inom Bonnier AB eller frn utvalda samarbetspartners till koncernen. Om du
inte vill ha sdana erbjudanden, kontakta kundtjnst s kommer dina uppgifter att sprras. Om du vill avsluta kundrelationen helt efter en
aktiv prenumerations- eller medlemsperiod r vi tacksamma om du meddelar detta s att vi kan radera dina uppgifter.Bonnier AB inhmtar
uppgifterna i frsta hand direkt frn dig samt uppdaterar och kompletterar uppgifterna via andra register med sdan information som
r srskilt viktig fr god kundservice. Det gller frmst namn- och adressuppgifter. Kundrelationen med Bonnier AB prglas av Kvalitet,
Trygghet och Kundfrdel, som innebr att du ns av kvalitetsprodukter, kan knna trygghet fr hanteringen av dina adressuppgifter, ns av
frdelaktiga erbjudanden.
Ring 08- 799 63 41
E-post: pren@va.se
Faxa 08-28 59 74
hemsida: www.va.se
P R E nu mE R E R a!
E-post: pren@va.se Ring: 08- 799 63 41 Faxa: 08-28 59 74
Pris: Helr 2 250:- (2 125:- exkl. moms)
www.va.se
R E d a k t i o n
marknadschef
martin mellgren
Stormstare i schack och bridge.
brschef
Per olof Lindsten
Klrvoajans.
redaktionsassistent
annika nyman
tel 08-736 57 51
Jobba som en hund.
annons
Ld media ab
08-736 52 00
teknisk chef
Britt andersson
tryck
Srmlands Grafska
Quebecor
annonschef
Haig daniels
08-736 56 10
Annonsorder och mAteriAl
Lisa Westerberg
08-736 56 24
Veckans Affrer ges ut av Bonnier tidskrifter AB
medlem i sveriges tidskrifter. Veckans Affrer. issn 0506-4406
Tel: 08-736 52 00
Postadress: 105 44 stockholm Besksadress: sveavgen 53
E-post: red@va.se E-post till medarbetare: frnamn.efternamn@va.se
Webbadress: www.va.se
chefredaktr
aNSVaRiG UTGiVaRe
Pontus Schultz
rat mot marken, fngrarna p tangentbordet och god stresstlighet.
art director
Jonas Carlson
Ha absolut koll p vad
deadline innebr.
Christopher Gren
08-736 56 17
Peter Berg
08-736 57 95
Per Laredius
08-736 56 37
red. frgan Veckans Affrer sker en ny medarbetare till brsredaktionen (se annonsen p sidan 40!).
Vilka egenskaper krver du av den som ska ansluta sig till Sveriges mest framgngsrika analysgng?
reportrar
Cecilia aronsson torbjrn Carlbom
Att hon/han r beredd att g p lunch
senast kl 11.30.
sa Ekelund
Kunnig och bra p att tnka
fritt och eget.
layout
Rune ahlstrm
bildrepro
Skepparkrans
och Djungis Khan-
humr.
maria kllner
layout
Mste kunna
spela ukulele.
anna Spng
nyhetsgrafk
Att hon har
prutthumor.
annika Lidn
Engberg
bildredaktr
En aktieamazon.
Jan-Eric hman
Ska brinna, vara hungrig
och g ver lik.
senior reporter
Bengt Ericson
Integritet.
research
Camilla Wagner
En soffpotatis vore trevligt
som motvikt till alla
sportdrar.
ext medarbetare
Christer Berglund
Bevandrad i humaniora r
en klar frdel.
ekonominyheterna
ulf Skarin
webbchef
En fullblodsnrd som ter, sover
och du vet brs.
Leila El-Sherif Wollheim
webbredaktr
Briljant och morgonpigg.
Emanuel Sidea
webbreporter
Ha koll p Szombatfalvy, Kapuscin-
ski och Borat Sagdiyev.
tjnstlediga eller frldralediga redaktionella medarbetare
Cecilia Stenshamn, Gunnar Lindstedt, mikael Zackrisson
frlagsdirektr
Jonas von Hedenberg

ekonominyheternA.se
mikael Larsson
08-736 56 95
Benny Bergenstrhle
08-736 56 29
niklas Johansson
Integritet och mod.
Pontus Herin
Rutin och integritet.
redaktionschef stf. ansvarig utgivare
Richard Bjrnelid
Brsfhighet.
redaktionssekreterare
anna-Stina atterday
Ska lska att f rtt.
redaktr
Jonas malmborg
Ett patologiskt intresse fr SKF:s
balansrkning.
toya Erving
layout
Rrligt intellekt och
hpnadsvckande
siffersinne.
Lct marks nar Cancn
kcmmcr till kcntcrct
!ust nu bcsckcr vi svcnska kcntcr cr att undcrscka
mcjlihctcrna att cra dcm snabbarc, ccktivarc
cch sakrarc. Ccr vart ccktivitctstcstcch kclla hur
ccktiv du ar sjalv. Las cr cn blitvisit ran Cancn?
3csckmmm$aWcfWdìW`j$i[%YWded
| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 11
I n s I d e r
de nya
kopplarna
Vem du hnger
ihop med p ntet
r nya statustrenden.
Hr r personerna
som bygger Sveriges
hetaste mtesplatser
p ntet.
av Caroli ne engvall
foto peter jnsson
Jonas
Midbrink
grundare
trig.com
Stockholm
Kreativa mnniskor frn
alla omrden samlas i
hans nystartade
community.
r
edan i ti dig
lder brjade jag
spela och skriva
musik och var ak-
tiv i fera band. Med min bak-
grund som musiker och produ-
cent hade jag en bra insikt i vilka
behov som band, manager och
andra aktrer i branschen har.
Det var s visionen om Trig.com
fddes, jag ville skapa den ulti-
mata plattformen fr kreativa
mnniskor, en plats dr band,
designer, fotografer, bloggare
och andra kreativa mnniskor
kan uttrycka sig i en milj som
knns inspirerande. Mitt fokus
har alltid legat p medlemmarna
och det innehll de producerar,
vilket har visat sig vara en myck-
et framgngsrik strategi. Tren-
derna inom social network gr
tydligt mot mer nisch, vi ser ns-
tan dagligen nya ntverk som
riktar sig mot tajta omrden,
som till exempel hundgare eller
skejtare. Nsta generations com-
munities kommer att ha allt
strre fokus p innehllet och
verktyg fr att hitta det innehll
just du sker.
n
r j ag startade med Box-
man 1997 trodde jag stenhrt
p e-handel. Jag brjade tveka
lite nr IT-bubblan sprack,
men nu r allt vi trodde p sant. Om man ska
syssla med entreprenrskap inom teknologi
och moderna affrsmodeller kan man inte titta
p brsen, man mste satsa p ngot som an-
vndaren gillar.
Open BC, det som i dag heter Xing, brjade
som ett tyskt businessntverk dr grundaren
tyckte att det var trkigt att inte ha koll p alla
sina kamrater. Ntverket brjade vxa och tys-
karna insg snabbt att de inte behvde lgga
pengar p marknadsfring eftersom anvndar-
na spred den biten sjlva. Jag kom i kontakt
med fretaget och hjlpte dem att rulla ut Open
BC i Sverige, Finland, Island, Frankrike, Hol-
land och Belgien. Det viktigaste fr ett ntverk
r att ha ett starkt sammanhang. Att bara fn-
nas i telefonkatalogen r inte tillrckligt, men
att lgga upp sin profl p en ntverkssajt som
har ett starkt sammanhang kan ge nya affrer,
vnner, kunskap eller till och med en livskam-
rat. Det r medlemmarna och kontexten som
avgr om ntverket r intressant.
I n s I d e r de nya kopplarna
I n s I d e r
Ola Ahlvarsson
vd oCh grundare result
businessntverket Xing sverige
Stockholm
Superentreprenren som utsgs
till Top ten leading european internet
entrepreneurs 1999 har ntligen ftt se
utvecklingen komma i kapp honom.
Pia Grahn Brikell
vd
sveriges reklamfrbund
ntverket reklamsverige
Stockholm
Har utvidgat sitt kompisntverk p
Facebook till hela Reklam-Sverige.
n
r j ag kom ti ll j obbet en
tidig morgon nu i mitten av
augusti hade jag ftt en Face-
bookfrfrgan frn min kom-
pis Matias Palm-Jensen, vd p den digitala
reklambyrn Farfar. Jag gick in p Facebook
och tnkte nej, inte en ny kompissajt till!
Men sedan brjade allt fer vnner frn re-
klam- och medievrlden hra av sig via Face-
book och nr jag vl hade lagt upp en egen
sida var jag fast ganska snabbt. Jag blev lite
irriterad p mig sjlv, tyckte egentligen inte
att jag hade tid, men sedan mrkte jag att jag
trffade en hel del spnnande mnniskor
via sidan. Drfr bestmde jag mig fr att
starta en egen grupp som band samman
mnniskor jag gillar och som brinner fr
samma sak, nmligen reklam. Pltsligt br-
jade folk g med, en del ringde till och med
och frgade varfr de inte hade blivit inbjud-
na. Det fnns helt klart ett behov av mtes-
platser p ntet. Folk tycker om att dela med
sig av saker och speciellt bra r det att inte
behva gra det via sin jobbmejl. I Reklam-
sverige kan folk vara hur personliga de vill.
Jag tycker att det r jttekul. Lite pubertalt,
men nu r jag vldigt glad att jag startade
gruppen. Dessutom fr jag en hel del bra
tips och rd fr mitt jobb.

| va | 35 | 22 xxxxxx 200x | www.va.se
d i r e k t
de trOr P BrSeN
Bara en av fyra vd:ar i de svenska storbolagen tror p
fortsatt brsras. Och nstan sju av tio rknar med att
superkonjunkturen tuffar frbi recessionshotet.
Verkstad blir brsens bsta bransch, medan
fastigheter fr det tufft, spr 67 vd:ar i VA:s vd-panel.
Hur tror du brsutvecklingen
blir under hsten?
5tr vi infr en recessicn eIIer
fcrtsatt superkcnjunktur7
"Fcrtsatt
superkcnjunktur"
S8Z
9Z
Z3Z
"kecessicn"
"Varken eIIer"
Hur trcr du att brsutveckIingen
under hsten bIir7
4Z
33Z
Z7Z
9Zi]VggZYVc
k~cidX]`dbbZg
fcrtstta nert
9Zi`dbbZgViifcrtstta
uppt ib^chidcZZcWî
^cec~hiVg
A~\Zi`dbbZgVii
stabiIisera sig
dX]a^\\V`kVge
cjkVgVcYZc^k
Mycket av
excesserna p
lnemarknaden
kommer att
frndras
radikalt
Arne Karlsson
vd Ratos
i ett globalt
perspektiv ser
jag en mycket
begrnsad risk
fr recession
Theodor Dalenson
vd Novesta
av cami lla wagner och gustav j: son halth
"Fcrtsatt
superkcnjunktur"
S8Z
9Z
Z3Z
"kecessicn"
"Varken eIIer"
under hsten bIir7
4Z
33Z
Z7Z
9Zi]VggZYVc
k~cidX]`dbbZg
fcrtstta nert
uppt ib^chidcZZcWî
^cec~hiVg
A~\Zi`dbbZgVii
stabiIisera sig
dX]a^\\V`kVge
cjkVgVcYZc^k
s
c
a
n
p
i
x
| va | 35 | 30 augusti | www.ekonominyheterna.se |
det ska inte
lna sig att gra
vilka tokigheter
som helst. det r
riksbankens upp-
gift att se till att
det fyter lite
blod p gatan.
Sven Norfeld,
vd Dunross
M
ed den kraftiga omsvngning
vi just nu ser p kreditmarknaden
liksom vad gller riskaptit ligger
det i vgsklen att ocks den un-
derliggande ekonomin pverkas.
Men det fnns mnga krafter som hller emot. Den un-
derliggande globala tillvxten r stark. Fretagen har
starka balansrkningar och centralbankerna har visat
att de r redo att sp p likviditet och i Feds fall - ingripa
med rntesnkningar. Jag tror drfr att effekten p
vrldskonjunkturen blir begrnsad, konstaterar SEB:s
vd Annika Falkengren.
Hon ser korrigeringen p marknaden efter lnekrisen
i USA som sund.
de trOr P BrSeN
det blir skakigt
ngra mnader,
men sedan
vnder det
upp ytterligare
ngra r
Mikael Solberg,
vd RnB
effekten p
vrldsekonomin
blir begrnsad
Annika Falkengren,
vd SEB
Fram till i somras har det ju funnits vldigt mycket
likviditet p marknaden till en prissttning som inte all-
tid speglat risknivn. P sikt innebr det som nu sker en
tergng till en mer rimlig prissttning, sger Annika
Falkengren.
VA har underskt vad vd:arna i Sveriges 500 strsta f-
retag har fr bild av hstens ekonomiska klimat. Bilden
r genomgende positiv, ven om en och annan hjer ett
varningens fnger fr att oskerheten kring hur smittan
frn de amerikanska subprime-lnen till den vriga eko-
nomin kommer att vara.
Men bara 23 procent av de svarande tror att vi r p vg
in i en recession. 68 procent rknar med att superkon-
junkturen fortstter att tuffa p. Det fr i sin tur brsen
"Fcrtsatt
superkcnjunktur"
S8Z
9Z
Z3Z
"kecessicn"
"Varken eIIer"
under hsten bIir7
4Z
33Z
Z7Z
9Zi]VggZYVc
k~cidX]`dbbZg
fcrtstta nert
uppt ib^chidcZZcWî
^cec~hiVg
A~\Zi`dbbZgVii
stabiIisera sig
dX]a^\\V`kVge
cjkVgVcYZc^k
Str vi infr en recession eller
fortsatt superkonjunktur?
t
s
c
a
n
p
i
x
s
c
a
n
p
i
x
att terhmta sig relativt snabbt. Fyra av tio
tror att brsen fortstter uppt tminstone
en bra bit in p nsta r. En av tre rknar med
att den stabiliserar sig p nuvarande niv,
medan en av fyra tror p fortsatt neddgng.
Jag trOr att det Bli r Skaki gt ytterliga-
re ngra mnader, men att det sedan vnder
upp igen ytterligare ngra r, sger Mikael
Solberg, och fr medhll av bland andra Jan
Lidn p Swedbank, Semcons gare Christer
Ericsson och Novestras vd Theodor Dalenson.
Eventuella rntesnkningar frn Fed kan
leda till att vi fr en uppgng under hsten,
sger Thedor Dalenson.
Han ser brsnedgngen som en verdriven
reaktion p hoten om minskad global till-
vxt.
Det r framfr allt de stora multinationel-
la bolagen som haft vrderingar som bygger
p en fortsatt extremt stark global konjunk-
tur. Detta har lett till prisjusteringar s snart
som mindre orosmoln dyker upp. ven bolag
som har haft rimliga vrderingar och be-
grnsade frvntningar har dragits med i
nedgngen.
Alla r dock verens om en sak: risktagan-
det frn bankerna har pverkats och kom-
mer att fortstta gra dem mer riskobeng-
na.
Det r vl bra att det inte ska lna sig att gra
vilka tokigheter som helst. Folk har blivit
slarvigare och d r det riksbankens sak att
se till att det fyter lite blod p gatan. Det r
en del som ska av banan, konstaterar Sven
Norfeld, vd p Dunross.
ven Arne Karlsson p Ratos rknar med att
gynnas av den tightare synen p krediter
frn bankerna.
Vi har sett saker som r fr oss obegripliga
under ret. Mycket av de hr excesserna kom-
mer att frndras radikalt. Fr oss innebr
det kanske lite mindre ln och lite hgre rn-
temarginaler, men andra sidan gr ju pri-
Verkstad Fastighet IT/
telekom
Bank/finans Skog Bank/
finans
Rvaror
Vilken bransch tror du
kommer att g bst?
kommer att g smst?
40
10
12 9
11
17
26
Andel som svarat,
procent
Andel som svarat,
procent
Nej
55%
Kommer problemen kring
hgrisklnen i USA sprida sig
och pverka
vrldskonjunkturen?
r USA: s roll fr
vrldsekonomin
verdriven?
Nej
58%
Ja
42%
Ja
45%
serna ner och det gynnar oss snarare mer,
sger han.
StrSt OSkerHet i enkten visar de till-
frgade nr det gller smitteffekten frn
USA. 45 procent tror att det kommer att spri-
da sig och pverka vrldskonjunkturen,
medan 55 procent inte tror det.
Det kommer att visa sig de nrmaste m-
naderna, sger Jan Lidn p Swedbank, med-
an Christer Ericsson hvdar att vi redan ser
den effekten.
Vi kommer sannolikt att se en lgre till-
vxttakt n den vi haft de senaste ren och
visst fnns det risk fr att de nrmaste kvar-
talen, inte minst i USA, kommer att vara sva-
ga. Men i ett globalt perspektiv ser jag en vl-
digt begrnsad risk fr recession, sger
7. Pverkar turbulensen
p finansmarknaderna ert
fretag?
8. Hur bedmer du att
kreditgivningen frn
banker kommer att
pverkas?
9. Kommer uppkpen frn
brsen fortstta?
2. Var vrderingarna fr
hgt uppskruvade tidig-
are?
70%
94%
45%
67%
33%
37%
18% 9%
21%
Pverkar vra
investeringar
Ofrndrad Bankerna nra
strypa lnen 0%
Pverkar
vr
strategi
Pverkar
inte alls
Bankerna
blir mer
frsiktiga
Ja Nej
Nej Ja
Ingen skillnad
6% 6%
kommer att g bst?
Vilken bransch tror
du kommer att g
smst?
kommer problemen
kring hgrisklnen
i USa sprida sig och
pverka vrldskonjunk-
turen?
r USa: s roll fr
vrldsekonomin
verdriven?
Full Fart i verKstaDen. Superkonjunkturen fortstter att driva p
rallyt i verkstadsfretagen, spr storbolagscheferna.
smittorisK. Avgrande fr konjunkturen r hur stor pverkan krisen i
USA kommer att ha p resten av ekonomin. Hr r panelen delad.
Pverkar turbulensen p
fnansmarknaderna ert
fretag?
Hur bedmer du att kredit-
givningen frn banker
kommer att pverkas?
kommer uppkpen
frn brsen fortstta?
Var vrderingarna
fr hgt uppskruvade
tidigare?
Multinationella bolag har haft vrde-
ringar som bygger p en fortsatt
extremt stark konjunktur. det har gett
prisjusteringar vid frsta orosmolnet
t
t
snla BanKer. En lgre riskaptit hos bankerna, kan komma att tvinga fram nya strategier hos bolagen. Men uppkpen vntas fortstta.
Va d i r e k t
Theodor Dalenson.
Den genomgende bilden r att det vi sett
hittills mest varit en hicka, och inte den stora
vndningen nedt. det mesta kommer att
fortstta som innan problemen i USA.
deN reala ekONOMi N fortstter att ticka
p, arbetslsheten minskar verallt, konsta-
terar Muazzam Choudhury, vd p MSC.
Bsta branscher p brsen blir verkstad,
skog och bank/fnans, medan lnebereoende
fastigheter fr det tuffare liksom IT/telekom,
spr vd:arna i enkten.
P samma stt rknar tta av tio med att ut-
kpten frn brsen fortstter i ofrminskad
skala. Theodor Dalenson ppekar dock att
det beror p om det fnns fortsatt tillgng till
bra lnefnansiering.
Just nu r vrderingarna n mer attraktiva
och under frutsttning att det fnns tillgng
till omfattande lnefnansieringar s kom-
mer uppkpen att fortstta.
Vrt att notera r dock att ett av fem bolags
strategi pverkas av turbulensen och att en
av tio omvrderar sina investeringar.
Vd:arna p de 500 strsta bolagen r allts
nnu inte fullt beredda att blsa faran ver
men r inte speciellt oroade.
Kanske r det som Christer Ericsson sger:
Den som fr skrmselhicka ver de senas-
te veckornas nedgng har ju inte varit med
ver ngon lng tid. OM brsen skulle fort-
stta att g ner ngra procent ser jag det som
en normal freteelse som man fr leva med.
Du mste komma ihg att du pratar med en
entreprenr och entreprenren r alltid
lyckligast i nedgng. n
pontus heri n
B
brs vd: arna r positiva till brsut-
vecklingen den nrmaste tiden och en
klar majoritet tror p en fortsatt super-
konjunktur. Inte mycket nytt under
solen p den punkten allts. Mhnda
ligger det i sakens natur att en vd ska
vara optimistisk i varje lge. Fr att f
med sig en organisation gller det att
fokusera p det positiva, lyssna p de
bra signalerna och inte de dliga. Kan-
ske en optimistisk grundsyn till och
med r en ndvndighet fr att orka
jobba s hrt som de gr.
Svaren r intressanta, en vd r ett
knselsprt fr att snappa upp signaler
bland kunder och ven frn
banker och kapitalmarkna-
den. Men det fnns nd anled-
ningar att ta svaren med en
nypa salt. Ingen vill vara den
som frst ropar p vargen och
gra en Lars Pettersonare. I
december 2005, mitt i julru-
schen och brinnande hgkonjunktur,
varnade Sandviks vd fr att konjunktu-
ren nu hade planat ut och en nedgng
kunde komma. Ungefr s vag var han
men det rckte fr att brsen skulle f
skrmselhicka och snka verkstadsak-
tierna ordentligt. I intervju p intervju
tvingades Lars Petterson tona ned vad
han sagt. Risken r stor att nya var-
ningsrop frn en tung vd skulle ge sam-
ma effekt, de senaste halvrsrapporter-
na var kliniskt rena frn mrka moln
och ingen vill vara den som bryter upp-
fattningen.
Enligt enkten tror en majoritet att
problemen i USA inte kommer att p-
verka vrldskonjunkturen. Jag r inte
frvnad, frga en brs-vd om USA och
han brjar i stllet prata om Asien; om
hur snabbt utvecklingen gr dr, hur
dynamiskt det r och s vidare. Det r
ltt att dras med, en viss sans r p sin
plats. Enligt den senaste statistiken
str USA fr ver tta procent av Sveri-
ges export. Kina, som r det verlgset
viktigaste landet i Asien, str fr min-
dre n tv procent. Skulle en nedgng i
USA dessutom kombineras med en fal-
lande dollar slr det p de festa storbo-
lagens siffror.
Det mest intressanta svaret i enkten
var att ver 90 procent av vd:arna tror
att bankerna kommer att bli mer fr-
siktiga i sin kreditgivning. Men svens-
ka bolag har ju just nu urstarka balans-
rkningar, r kreditvrdiga och har ut-
mrkta relationer med sina banker.
Med all rtt rds vd:arna drmed inte
kallare vindar hos bankerna. Men det
r fr egen del och r ett snvt perspek-
tiv. ven bolag som gr smre och be-
hver kunna lna pengar fr att inves-
tera r viktiga fr att driva p tillvx-
ten. Och framfr allt: om de stora priva-
te equity-bolagen fr svrare att lna
ger det frre fretagsfrvrv och dr-
med lgre vrderingar.
Brskurserna styrs av det som sps
hnda ungefr tolv mnader framt i ti-
den. Vd:arna r givetvis experter p sina
egna bolag och sina kunder men fr att
sp konjunkturen s lngt fram i tiden
krvs en annan expertis. Hr handlar
det lika mycket om makro, om att bed-
ma just sdana saker som lneproble-
men i USA och bankernas tuffare kre-
ditgivning. Jag drar hr grna en paral-
lell med analytiker. Det fnns de som
har detaljkoll p ngra bolag och utan-
till kan rabbla varenda rad i resultatrk-
ningen. Men de r sllan de bsta, utan
det r de som kan slppa detaljerna och
mla med den breda penseln. Allts se
helheten. Frgan r om en brs-vd har
tid med det. n
Frga en brs-vd om
USa och han brjar
direkt prata om asien
reala ekonomin
fortstter att ticka
p, arbetslsheten
minskar verallt
Det hr borde
oroa er, direktrer!
hgrtrycK. Scania tillhr hstens vinnare,
nr brsens vd:ar fr sp.
s
c
a
n
p
i
x
18
Va d i r e k t
| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se |
t
| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 21 21
VA D i r e k t
D
en senaste tiden har varit svr fr
hedgefondfrvaltaren Brummer &
Partners med frsmrade resultat och
negativ press.
Nu visar VA:s kartlggning att var sjunde
medarbetare har frsvunnit frn frman rk-
nat frn vren 2006 och ett r framt. Av de
tidigare cirka 150 anstllda har 19 personer
lmnat bolaget.
Flera av avhopparna r tunga namn som
suttit p betydelsefulla positioner: analyti-
kern Jerry Andersson har gtt till Lnsfrsk-
ringar, frsljningschefen Viveka Ekberg till
Morgan Stanley, analytikern Jonas Sande-
feldt till hman, frsljningschefen Gustaf
Elmstedt till LGT, fr att nmna ngra.
VA hAr tAlAt meD en lng rad mnniskor
som varit eller fortfarande r anstllda p
Brummer & Partners. Samtliga pekar p att
avhoppen till stor del beror p att fretagets
belnings- och vinstdelningssystem inte pre-
mierar trogen personal som inte r frvaltare
eller delgare. De som lmnat fretaget r
fljaktligen handlare, sljare, chefer, kvant-,
risk- och makroanalytiker, utvecklare samt
anstllda inom fnansering.
Generellt sett, jmfrt med resten av bran-
schen, var anstllningsvillkoren mycket
goda och genersa. Men det r klart att vissa
kan reagera p att de man delar hiss med och
arbetar sida vid sida med tjnar extremt
mycket mer, sger en tidigare anstlld.
Till DI sade Brummer & Partners vd Klas
Jntti i vras:
Om du tar icke-portfljfrvaltande perso-
ner skulle jag gissa att vi tappat tre till fyra av
totalt 60.
En klla med insyn i ledningen sger att
mnga trttnade p det stt som frman skt-
tes av delgarna.
Mnga i nyckelpositioner fck inget an-
svar ven om de hade en bra id hamnade
inget i portfljen, frvaltarna styrde portfl-
jen helt. Nr deras ider inte funkade gick
mnga.
men kri sen fr Brummer & Partners gr
djupare n s. I ver fyra r har fretaget ska-
kats av motgngar. Det brjade med att grun-
daren och storgaren Patrik Brummer ankla-
gades fr brott.Det var kvllstidningen Af-
tonbladet som slog upp nyheten om att en
mycket knd fnansman i Stockholm vn-
tade tal.
Det drjde inte lnge frrn ryktet ndde
huvudkontoret p Norrmalmstorg om att
personen bakom de svarta rubrikerna och
pixlade bilderna var Patrik Brummer.
Ledningen svarade med att kalla till mte
dr de anstllda informerades om vad som
skett, att Patrik Brummer de facto var brotts-
misstnkt och stod under polisutredning.
Vi fck den information som kunde fr-
vntas, de hanterade situationen s gott det
gick, sger en tidigare anstlld i dag.
En annan person med insyn i ledningen
kommenterar hndelserna:
Alla pverkades av det, men att det skulle
pverka arbetet tror jag inte.
De festa som VA har talat med ppekar att
Brummer & Partners var och r ett professio-
nellt bolag dr allt skts snyggt inget fr
stra arbetet.
Det rknades inte vad en person gjorde ut-
anfr arbetet, det som spelade roll var att ar-
betet skttes bra, sger en tidigare anstlld.
Bland medarbetarna hanterades mediernas
uppgifter med stor frstelse, ngot som en-
bart berrde Patrik Brummers privatliv.
Att hamna i ett sdant sammanhang r en
personlig tragedi, sger en person.
men om meDArbetArnA var verseende s
var omvrlden desto mer frdmande. Trots
De senaste fyra ren har Brummer & Partners drabbats av en rad
motgngar. Personliga skandaler, stngda fonder och tunga avhopp.
Nu ryktas det om att fretaget r ute till frsljning. AV EMANUEL SI DEA
Brummer kan sljas
t
brummer & PArtners startades
1995 av Patrik Brummer, tidigare
koncernchef p Alfred Berg, tillsam-
mans med Peter Thelin, Per Josefs-
son och Erik Mitteregger.
frstA fonDen Zenit ppnades i
juli 1996, och p sin topp frvaltade
bolaget 14 miljarder kronor. I dag
frvaltar den 9,9 miljarder kronor
(per 31 juli).
bolAget r en av Europas strsta
hedgefondfrvaltare, med sju fon-
der: Avenir, Archipel, Archipel (Ber-
muda), Futuris, Helios, Helios Euro,
Helios 2xL, Lynx, Lynx (Bermuda),
Manticore, Nektar, Nektar (Bermu-
da), Zenit. Bermudafonderna speg-
lar sin namnes placeringar.
DelgAre i Brummer & Partners i
dag r Patrik Brummer, Svante Elf-
ving, Kent Janr, Per Josefsson,
Klaus Jntti, Torbjrn Olofsson och
Peter Thelin.
Den fAstA rsAVgi ften ligger
p runt 1 procent och den rrliga av-
giften p avkastningen verskridan-
de 3-mnadersrntan ligger p 20
30 procent.
n Frvaltar
37 miljarder
SkANDALoMSUSAD. Svarta rubriker och svaga resultat
har slagit hrt mot Patrik Brummers fondimperium.
Det rknades inte vad en person gjorde utanfr arbetet
j
a
N

e

c
a
r
l
s
s
o
N
/
s
c
a
N
P
i
x
o
rakel ska si tta i knen.
Eller mjligtvis p ett berg.
Det r vlknt frn mnga
andliga traditioner. Lite udda
d att bege sig till ttonde v-
ningen i Stockholms univer-
sitets betongkomplex p ora-
keljakt. Men efter ha lett utredningen om ett
svenskt EMU-medlemskap 1996 och efter att
nyligen ha blivit utnmnd till ordfrande i
det nybildade fnanspoli-
tiska rdet brjar Lars
Calmfors nrma sig ora-
kelstatus. tminstone i
Sverige. Dessutom r
han professor i interna-
tionell ekonomi, rtt po-
sition att ha nr det stor-
mar p de internationel-
la fnansmarknaderna.
Han borde veta hur py-
sande fastighetsbubblor
orsakar recessioner, nr
fnanskriser fortplantar
sig till konjunkturen
och nr de blser ver
utan alltfr stora skade-
verkningar.
Eller inte. Lars Calm-
fors har sikter, men han
r ett ovilligt orakel.
Det knns som om
alla vet mycket mindre
n de borde om de inter-
nationella fnansmarknaderna. Drfr blir
oskerheten s stor nr det skakar till i en del
av systemet, det r svrt att se fljderna, att
kunna frutse var problemen kommer att
dyka upp. Jag skulle personligen inte ha gis-
sat att subprime-krisen i USA skulle leda till
stora frluster i exempelvis tyska banker.
Har en mer globaliserad fnansmarknad, med
fer aktrer och fer avancerade fnansiella
instrument, gjort vrldsekonomin mer eller
mindre srbar?
Nr riskerna frdelas bttre tas det mer
risk, men de blir ocks bttre spridda. Jag har
inte nog information fr att vga de effekter-
na mot varandra. Det har inte heller vrldens
centralbanker och fnansiella reglerare.
22
VA D i r e k t
att Brummer & Partners paradfond Zenit, d
med 15 miljarder i frvaltning, under 2002
stigit 19 procent nr andra fonder i snitt
backade med 1,4 procent, fydde kunderna.
En storkund drog tillbaka sitt kapital di-
rekt nr mjligheten gavs. Eftersom teckning
och inlsen i hedgefonder vanligtvis bara
grs var tredje mnad drjde effekten. Den
sista semptember 2003 hade kunderna, bort-
rknat fondens vrdeutveckling p minus
4,14 procent, tagit ut drygt
2 miljarder ur fonden. Led-
ningen frklarade tappet
med hgkonjunkturen.
Tv miljarder r ingen-
ting, jag har inte ens refek-
terat ver det, kommente-
rade Klaus Jntti i Affrs-
vrlden.
ven ur andra fonder del-
gda av Brummer & Part-
ners plockade kunderna hem sina investe-
ringar sammanlagt tio miljarder. Senare
terinvesterades sju miljarder i frmans fon-
der, men bortfallet p tre miljarder var ett
faktum.
tAlet mot PAtri k brummer lades senare
ner eftersom tingsrtten misslyckades med
att delge honom (!). Men skadan var redan
skedd. Kombinationen av skandalen och en
ledning som krde ver personalen gjorde att
missnjet bland medarbetarna vxte.
De anstllda ansg sig inte f utlopp fr
sina talanger, frklarar en
tidigare anstlld.
Den tillflliga nedgngen
under 2003 med minus 2,83
procent, och ner ven 2004
med 1,54 procent, frbtt-
reade heller inte situationen.
Trots den extremt goda ut-
vecklingen med en vrde-
kning p fantastiska 800
procent sedan start fydde
de anstllda och en rad tunga namn.
Den frsta mars 2007, efter drygt tio rs
verksamhet, med 9,2 miljarder kronor i fr-
valtning, stngdes ocks faggskeppsfonden
Zenit fr insttning.
brummer & PArtners fonDer rknas fort-
farande till de som presterar bst i branschen.
Trots det spekulerar tidigare anstllda och
personer med insyn i bolaget att Brummer &
Partners inom kort str infr en frsljning.
De utvrderar olika exit-alternativ. Men
exakt vilken typ av frsljning det handlar
om eller hur mycket det brinner i knutarna
r oklart,sger en initierad klla.
Delgaren Per Josefsson tillbakavisar fr-
gan om att bolaget ska sljas.
Jag vill inte kommentera det, och det stm-
mer inte. n
Fotnot: VA har skt Patrik Brummer
men han vill inte uttala sig.
t
En recession skulle frvna mig
lars calmfors, regeringens sjlvutnmnde fnans-
politiska rdgivare, r betydligt oroligare fr att
avtalsrrelsen ska f i gng lneinfationen igen
n fr lget i usa. AV NI kLAS JoHANSSoN
Hur ser du p risken fr att den nuvarande f-
nansiella oron p allvar ska fortplanta sig till
den internationella konjunkturen?
Ibland gr fnansiella kriser obemrkta
frbi, ibland fr de vldigt stort genomslag.
Den svenska 1990-talskrisen r ett exempel
p det senare, ven Asienkrisen och andra
kriser p emerging markets. Jag har pekat p
risken fr att en kraftig dollarfrsvagning
skulle leda till stora frmgenhetsfrluster i
omvrlden och frsmra
konkurrenskraften fr
Europa p ett stt som
skulle pverka konjunk-
turen negativt. Det skul-
le kunna ske genom en
allvarlig nedgng p
USA:s fastighetsmark-
nad som leder till kade
riskpremier p kredit-
marknaden, kat spa-
rande och minskade ka-
pitalfden till USA.
Men n s lnge har
oron inte varit tillrck-
ligt stor fr att framkal-
la det scenariot. Jag tror
att andra delar av vrl-
den gr tillrckligt
starkt fr att konjunk-
turen ska tuffa p.
ven om det blir en reces-
sion i USA?
S lnge som inte dol-
larn frsvagas kraftigt tror jag att andra delar
av vrlden kan kompensera fr en negativ ut-
veckling i USA. Om dollarn frsvagas skulle
det sl srskilt hrt mot Europas konkur-
renskraft eftersom fera asiatiska valutor r
peggade mot dollarn. Dremot skulle inte
USA hamna i samma kumulativa skuldspi-
ral som mnga lnder gjort d valutakursfall
kat p skulderna i inhemsk valuta och lett
till nya valutakursfall. USA har ju sina skul-
der i dollar och sina tillgngar till stor del i
utlndska valutor. Fr USA:s del skulle fr-
mgenhetseffekten av en dollarfrsvagning
allts vara positiv.
Du tror inte att en omsvngning frn hg till
lg riskvillighet p kreditmarknaderna kan
DELgArE.
Klaus Jntti
p Brummer.
tySt. Per
Josefsson
dementerar.
s
c
a
N
P
i
x
s
c
a
N
P
i
x
Det knns som
om alla vet
mycket mindre n
de borde om de
internationella
fnansmarknader
na. Var problemen
dyker upp r svrt
att se
Det fi nAnsPoli ti skA rdet bildades av
regeringen i somras och ska utvrdera hur
vl fnanspolitiken uppfyller verskottsm-
let fr de offentliga fnanserna och hur den
pverkar konjunkturutveckling och syssel-
sttning.
ven om rdet inrttades av regeringen
frvntas det arbeta sjlvstndigt. Finans-
minister Anders Borg har uttryckt en fr-
hoppning om att det ska bli jobbigt att
kritiseras av rdet.
Frutom ordfrande Lars Calmfors ingr
sju ledamter, bland annat frre fnansmi-
nistern Erik sbrink.
vara tillrcklig fr att framkalla en recession i
USA via fallande fastighetspriser och brser?
Det kan bidra till en uppbromsning, men i
dagslget skulle en recession frvna mig.
Varfr?
Jag tror inte att den kvantitativa omfatt-
ningen av den bolnekris vi nu ser i USA r
tillrcklig. Men en brasklapp kan vara att jag
inte brukar n bttre avkastning n den van-
liga placeraren, snarare smre.
r inte risken stor att USA:s belnade och
konsumtionsdrivna tillvxt p 2000-talet
mste rullas tillbaka via kat sparande om
fastighetspriserna fortstter att falla?
Jo, men frgan r hur kraftig dmpningen
blir och hur det skulle sl mot omvrlden.
Dessutom har den amerikanska cen-
tralbanken, Fed, goda mjligheter
att motverka en sdan utveckling
frn dagens rnteniver.
Skulle inte det riskera att fram-
kalla den dollarfrsvagning
som du fruktar?
Rntesnkningar leder i
allmnhet till valutafrsvag-
ning, men inte ndvndigtvis
om det minskar risken fr f-
nanskris i omvrldens gon.
Sjlvklart r oskerheten stor.
Det r ett trivialt ppekande, men
vi fr avvakta mer information och
se hur Fed agerar utifrn den.
Vad ska ett litet exportberoende land
som Sverige gra nr oskerheten
om konjunkturen r stor?
Fr oss r det viktigt
med handlingsbered-
skap. Skulle det mot
frmodan bli en in-
ternationell recessi-
on som leder till en
konjunkturfrsvag-
ning ven i Sverige
mste Riksbanken
vara beredd p kraftiga
rntesnkningar. Det
mste ven fnnas utrymme fr en mer ex-
pansiv fnanspolitik.
Hur orolig r du fr att rets avtalsrrelse ska
stta igng en lnespiral som p sikt kncker
den svenska hgkonjunkturen?
Jag r mer orolig fr det n fr den interna-
tionella fnansoron. Inklusive lneglidning
tror jag att snittet fr de rliga lnekningar-
na kommer att hamna uppt 5 procent de
nrmaste tre ren. Vrsta scenariot r att vi
fr dessa lnekningar parallellt med en in-
ternationell nedgng, d skulle vi g in i en
lgkonjunktur med alldeles fr hgt lnelge
i Sverige. Hr tycker jag att Riksbanken har
agerat senfrdigt, den borde ha markerat tyd-
ligt mot riskerna frn avtalsrrelsen och rea-
gerat med tidigare rntehjningar nr
man sg vart avtalen var p vg.
Du efterlyste lnge ett fnanspoli-
tiskt rd i Sverige. Nu har re-
geringen gjort som du sa,
dessutom utnmnt dig till
ordfrande, hur tnker du
frvalta det uppdraget?
Det handlar om att i
efterhand utvrdera hur
vl fnanspolitiken har
uppfyllt sina ml. Jag hop-
pas att rdet ska kunna bidra till en klarg-
rande diskussion om vad som egentligen ska
menas med lngsiktigt uthlliga statsfnan-
ser. Jag tror ocks att det fnns ett behov av att
formulera klarare riktlinjer fr vilken roll
fnanspolitiken ska spela i frhllande till
penningpolitiken fr konjunkturstabilise-
ringen.
Det anknyter till EMU-utredningen och frgan
om hur ltt det r fr ett land att bedriva sta-
biliseringspolitik nr penningpolitiken har
centraliserats till ECB. r du frvnad ver
Sveriges uthlliga frmga att vxa betyd-
ligt snabbare n EMU-omrdet?
Jag tror att man ska dra slutsatsen
att jmfrt med andra reformer som
pverkar produktivitetstillvxten
s spelar EMU inte s stor roll.
Summan av
avreglering-
ar, skatte-
reform
och sats-
ning p forskning vger
tyngre. Det stds av att
Sverige och Finland har
haft en ganska parallell
utveckling, vi r bda
en del av the Nordic
miracle. Det ena lan-
det r med i EMU, det
andra inte. Personli-
gen r jag fr att vi
ska vara med i EMU,
det knns rtt fr mig
som europ, men det r
en vrdering och bygger
inte p vetenskap. n
23
En recession skulle frvna mig
VA-interVJun
lars Calmfors
n Nytt rd ska
utvrdera politiken
nyhet er
Flj lget p kredit-
marknaden p
lder: 59 r.
Yrke: Professor i internationell
ekonomi, Stockholms universitet.
Aktuell: Ordfrande i regeringens
nyinrttade fnanspolitiska rd frn
den 1 augusti.
m
a
r
t
i
N
a

h
o
l
m
B
e
r
g
/
s
c
a
N
P
i
x
inte att kompensera bortfallet
med nya och innovativa alterna-
tiv. Teliasonera r i samman-
hanget en bromskloss snarare n
en visionr. Man har hittills lik-
som sugit ut det gamla till sista
kronan i stllet fr att aktivt fra
ver kundstocken till exempel-
vis mobil telefoni eller internet-
telefoni.
Lars Nyberg mste med andra
ord stlla om Teliasonera till ett
aggressivt fretag som snabbt er-
bjuder internetbaserade tjnster
i svl fasta som mobila nt.
Han mste ta risk. Fr jsses
vad internettrafken kar. Enligt
internetbarometern Nordicom
vid Gteborg universitet anvn-
der 60 procent av svenskarna n-
tet 90 minuter varje dag. Det r
en nstan en frdubbling sedan
r 2000, och d r inte internet-
telefoni medrknat. Utveckling-
en r likartad p alla Teliasone-
ras marknader, frn de norska
fjordarna i vst till de mer av-
lgsna kenomrdena i st.
2. Konvergens
baKom Kuli sserna
pgr allts en vld-
sam frndring av
telekommarknaden.
Ericssons vd Carl-
Henric Svanberg och
har sagt att det
handlar om ett
nytt ekosys-
tem.
Rsttrafk
r snart
bara en da-
tatjnst
bland an-
dra och
IT- och
1. Ka Ti llvxTen
bri sTen p Ti llvxT r Teliaso-
neras allt annat verskuggande
problem. Nr till exempel span-
ska Telefonica expanderade aff-
rerna med 12,8 procent frsta
halvret i r kade Teliasonera
frsljningen med 3,4 procent.
Merparten av den existerande
expansionen kommer frn st,
inte minst frn delg-
da Megafon i Ryss-
land och Turkcell i
Turkiet. P de vik-
tiga hemmamark-
naderna i Sverige och
Finland, som repre-
senterar 60 procent av
koncernens omstt-
ning, str intkterna
still eller minskar.
Det beror framfr allt
p att folk lmnar de vanliga fas-
ta telefonabonnemangen, men
ocks p prispress p hela pro-
duktutbudet. Teliasonera klarar
H
an sprudlade vl inte
direkt av pratbegr, sty-
relseordfrande Tom von
Weymarn, nr han tog
steget fram till mikrofonen p
presskonferens som skulle pre-
sentera Teliasoneras nya vd. Tvrt-
om sg han lite besvrad ut.
Jag antas sga ngot om vr
skprocess, sa han, utan att
brdska.
Sedan tog han sats och fortsat-
te:
Vi ville ha en vd som r en
stark ledare, en ledare som r vi-
sionr, som kan se bda i korta
perspektiv och in i framtiden,
som har driv, som r en bra lag-
byggare och lagpresterare, som
har track record och som kan
leda frndringsprocesser. Vr
slutsats r att Lars Nyberg har
allt detta.
Han r utan tvivel en redig
man, Lars Nyberg, om Tom von
Weymarns bedmning r kor-
rekt. Han har frvisso antagit
ansenliga utmaningar och dan-
sat med stora elefanter frr, som
vd p NCR i USA gjorde han aff-
rer med bland andra Lou Gerst-
ner, legendarisk vd p IBM.
NCR, i Sverige mest knt fr
sina kassapparater, frlorade tv
miljoner dollar om dagen, inklu-
sive lrdag och sndag, nr Lars
Nyberg blev koncernchef, och
han fck bara fem kvartal p sig
att reda ut rran. Han lyckades.
Men det r nd inte bara att
luta sig mot sina erfarenheter
och kliva in som vd i den svensk-
fnska telegiganten Teliasonera.
Tvrtom, det handlar om ett av
Nordens mest utsatta och kom-
plexa jobb. Inte bara fr den syn-
lighet som kommer med uppdra-
get, utan ocks p grund av det
breda gandet, storleken och bo-
lagets oklara stllning p en
marknad i vldsam frndring.
Teliasoneras hittills ledande
position p den svenska och
nordiska telekommarknaden r
under kraftfull attack. Bolaget r
mer n dubbelt s stort som det
NCR Lars Nyberg ledde och har i
runda tal 700 000 aktiega-
re, dribland tskilliga
pensionsfonder. Hela
svenska folket r med
andra ord beroende
av bolagets utveck-
ling.
Det frpliktigar.
Allt det hr torde
emellertid Lars Ny-
berg vara medveten om nr
han gr i skarp drift nu p
mndag morgon.
Hr r frgorna han mste ta
tag i fr att f Teliasonera att sl
vrlden med hpnad:
va D i r e K T
Rakt in i hetluften
Nr nye Teliasonerachefen stter sig vid Anders Igels gamla vd-skrivbord p mn-
dag fr han det svettigt. VA:s telekomredaktr Torbjrn Carlbom har defnierat sju
problem som mste lsas om bolaget ska klara konkurrensen.
lars nyberg tar steget
fRnya. Till
internet och
mobilt.
BRa tRack RecoRd. Lars Nyberg lyckades lyfta amerikanska NCR
som frlorade tv miljoner dollar om dagen innan han tog ver.
p
e
t
e
r

j
n
s
s
o
n
s
c
a
n
p
i
x
Torbjrn carlbom r VA:s telekomredaktr som tror att Teliasonera mste ka tempot...
t
27
internetfretag, med Google i
spetsen, gr allt de kan fr att
rubba de stora telejttarnas do-
minans. Renodlade ip-telefoni-
aktrer jagar Teliasoneras kun-
der. Nya offensiva fretag med
innovativa erbjudanden satsar
stenhrt p att bli framtidens
kommunikationsfretag. An-
nonsfnansierade gratistjnster
kvaddar hela branschens modell
fr prissttning. Mediebolagen
tnker snart internet frst och
allt annat sedan. Och s vidare.
Operatrerna trnar i stllet
efter att bli just medieaktrer i
syfte att ta ett fastare grepp om
kunderna, som i fockar fyr till
alternativa leverantrer.
Utvecklingen mot till exempel
internettelefoni r blixtrande
snabb. Under r 2004 ringde
79 000 svenskar ver bredband,
enligt Gartner. I r vntas den
siffran bli 747 000 personer, en
kning med 845 (!) procent.
Nej, Teliasonera r inte i nrhe-
ten av en ledande position p den
hr marknaden.
3. megafon ocH
TurKcell
Ti llvxTbolagen nummer ett
och tv i den svensk-fnska port-
fljen av delgda bolag, den ryska
mobiloperatren Megafon och
den turkiska Turkcell, hrjas
fortfarande av omfattande gar-
problem. Visst fnns det signaler
om lsningar p konfikterna
mellan till exempel Teliasonera
och den ryska oligarken Michail
Fridmans telekombolag Altimo.
Men nnu har inget konkret in-
trffat.
Att konsolidera Megafon och
Turkcell i Teliasoneras rkenska-
per r och frblir ett intressant
alternativ fr att n ndvndig
tillvxt. Dessutom, och inte
oviktigt, spelar
affrerna i st-
erled en avg-
rande roll fr
storinvesterar-
na p aktie-
ma r k n a d e n ,
som tvekar s
lnge lget r
oklart.
4. organisaTi onen
egenTli gen r Teliasonera tv
bolag. Det handlar inte om det
uppenbara, svenska Telia och
fnska Sonera. Det handlar om
den svenska verksamheten och
resten.
Eller, vittnesmlen om den
svenska verksamhetens trghet
och myndighetsarv r alldeles
fr mnga och fr omfattande fr
att de ska kunna ignoreras. Till
och med Tom von Weymarn har
tid till annan uttryckt oro fr
svrigheterna att f svenskarna
kvickare och effektivare.
Dessvrre r inte den interna
ordningen det enda problemet.
Anders Igel stuvade om ordent-
ligt i den formella organisatio-
nen fr snart ett r sedan. Men
nyordningen, som bygger p pro-
duktomrden, str i bjrt kon-
trast till utvecklingen i bran-
schen, dr allt fer bygger sina
bolag utifrn kunder, tjnster
och kombinationen fast och mo-
bil kommunikation.
De gamla statliga teleoperat-
rerna, Teliasonera r bara ett ex-
empel, r formade av forna mo-
nopoltider och har oklara befo-
genheter, cementerade traditio-
ner, komplexa processer och
ondig byrkrati. De hinner inte
riktigt med i allt det nya.
5. freTagsKulTuren
aTT Komma Ti ll rTTa med det
starka myndighetsarvet r emel-
lertid bara en av fera kulturfr-
gor som Lars Nyberg mste ta
hand om. En annan r den
starkt hmmande skrcken
att bli av med jobbet. r 1997
hade till exem-
pel Telia i
Sverige 32 500 anstllda. Numera
har hela koncernen 28 500 an-
stllda. Bara det senaste svenska
omstllningsprogrammet kos-
tar 3 000 jobb. Stndiga neddrag-
ningar leder till svra motstt-
ningar i vilken organisation som
helst. Man fr motarbetare i stl-
let fr medarbetare.
Kultur r dock inget som fr-
ndras i en handvndning. Det
handlar om idogt arbete med fr-
ankring i organisationen. En
kultur vxer fram, den trummas
inte ut i dekret frn en ledning.
6. ganDeT
DeT var i maj som staten slde
ut ytterligare 8 procent av bola-
get. Staten minskade drmed sitt
gande frn
45,3 procent till
37,3 procent, i
akt och me-
ning att nd
vara den domi-
nerande gar-
kraften.
Gott s kan-
ske.
Men staten r
inte klar, ven
om ytterligare
aktier enligt lfte frn regering-
en inte kommer att hamna p
brsen frrn efter den frsta
april r 2008. Resten av aktierna
str dock p sljlistan, och bak-
om kulisserna fortstter plane-
ringen, hromdagen tillsatte till
exempel fnansmarknadsminis-
ter Mats Odell ett utfrsljnings-
rd. Strukturaffrer har man fr
vrigt inte uteslutit.
Under tiden fr svl omgiv-
ningen som Lars Nyberg leva i
oskerhet.
Tills vidare lr staten nd flja
fnansmannen Christer Gardell,
vars fond Cevian Capital har lagt
beslag p ett par procent av bola-
get och drmed har pverkat s-
vl styrelsen som valet av ny vd.
Allts, garturerna m ha kat
mngfalden p listan ver
aktiegare,
men de
har sam-
tidigt
lett till
en in-
stabil
grund att st p. Vissa gare kan
ju ha kortsiktiga vinstml, med-
an andra vill investera och satsa
fr en framtida position.
Christer Gardell driver till ex-
empel en aktivistfond som gan-
ska snabbt kan ndra taktik det
ligger liksom i sjlva affrsidn
eller ge sig kast med ngon in-
tressant strukturaffr med Telia-
sonera som en bricka i spelet.
7. Konsoli Deri ng
DeT rDer i ngen tvekan den
fnansiella vrlden hller andan
i vntan p de verkliga stor-
affrerna som ska sl samman
Europas telekomjttar till verk-
liga giganter. Fr f saker talas
det s mycket om i det internatio-
nella perspek-
tivet som hur
den europeis-
ka telekom-
ma r k na de n
ska strukture-
ras.
Detta har inte
minst ftt de
stora riskkapi-
talbolagen att
agera. Ett kon-
sortium av
risktagare tog till exempel ver
danska TDC och jtten Blackstone
har andelar i Deutsche Telekom.
Teliasoneras roll i dessa mega-
rrelser r snarare att vara upp-
kpskandidat n att sjlvt ta ini-
tiativ till strre affrer, i alla fall
utanfr Norden.
Under alla omstndigheter r
det alls inte omjligt att dagens
Teliasonera om ngra r bara ut-
gr delar av ngot vldigt mycket
strre.
Med andra ord
att Teliasonera
behver en stark
ledare, en ledare
som r visionr,
som har driv
och allt det dr,
r bara frnam-
net.
Tom von Wey-
marn och sty-
relsen i Teliaso-
nera r som sagt vertygade om
att den personen i Lars Nyberg.
I sjlva verket terstr det att
se. n
explodeRaR. Svensk internet
telefoni upp 800 procent i r.
geR 37,3 pRocent. Finans
marknadsminister Mats Odell.
paRtneR.
Michail Fried
man p ryska
Altimo.
nya JttaR.
Riskkapital
har tagit ver
danska TDC.
s
c
a
n
p
i
x
s
c
a
n
p
i
x
s
c
a
n
p
i
x
s
c
a
n
p
i
x
...fr att lyckas i framtiden.
kultuR-
kRock.
Inte bara
svensk/
fnsk.
va D i r e K T
t
Brasilien kommer vara bland vrldens
mest dominanta ekonomier 2050
D
en 11 september landar den brasili-
anske presidenten Luiz Incio Lula
da Silva med tv plan p Arlanda fr ett
29-timmars statsbesk. I sin portflj har han
inte bara vrldens strsta produktion av eta-
nol, utan ocks metaller, soja, biffktt och en
ekonomi som gr som tget.
Men till skillnad frn den ki-
nesiske presidenten Hu Jintaos
uppmrksammade besk i som-
ras r det mnga som inte ens
knner till att Lula och hans de-
legation med hjdare frn olje-
jtten Petrobras och Banco Central
do Brasil r p vg till Sverige.
Av de fyra Briclnderna Brasi-
lien, Ryssland, Indien och Kina
som enligt investbanken Gold-
man Sachs kommer vara bland
vrldens mest dominanta eko-
nomier r 2050 har Brasilien
hamnat utanfr strlkastar-
ljuset. Ocks i Sverige r det rtt
tyst om Latinamerikas strsta
ekonomi trots att ver 190 svens-
ka fretag fnns p plats. Finsk-
svenska Storaenso r hlftengare i Veracel,
som driver vrldens strsta massafabrik i del-
staten Bahia, Scania tillverkar 20 000 lastbilar
om ret i Brasilien och Ericsson rustar sig fr
3G-auktionen i hst.
RvaRuboomen har ocks satt avtryck i
Atlas Copcos brasilianska orderbcker. Jrn-
malmens branschetta r brasilianska Vale do
Rio Doce.
Brasilien str fr 3 procent, 2 miljarder
kronor, av vr frsljning, en kning p runt
50 procent sen frra ret. Det mesta gr fr-
sts till gruvindustrin, men alla segment
kar starkt, sger Hans Ola Meyer, Atlas
Copcos fnanschef.
Det var den frre presidenten Cardoso som p
90-talet med fytande valutakurs och en stram,
makroekonomisk politik slog in p en ny vg
fr det tidigare intvnda, protektionistiska
Brasilien. Lula har fortsatt p den vgen och
jobbar fr frihandelsavtal med USA och EU.
Brasilien har 190 miljoner invnare,
40 miljoner rankas som medelklass och rk-
nas som ett av vrldens mest ojmlika lnder,
ngot Lula med sin nollhungervision och fa-
miljebidrag till de fattigaste r fast besluten
att ndra p. Infationen (3,5 procent) och
rntan r den lgsta sen 2001, och realen har
nstan dubblat sitt vrde mot dollarn p ng-
ra r. Det stller till svrigheter fr export-
industrin.
Brasilien har tre problem: den starka valu-
tan, korruptionen och den kande brottslig-
heten, sger Jacob Wedin, handelssekretera-
re p Svenska Exportrdet i So Paolo.
uSa och eu, alla vill kpa brasiliansk socker-
rrsetanol. Produktionen har kat 70 procent
de senaste sju ren och lockat mnga utlnd-
ska investerare. Brasilien satsar nu ocks p
biodiesel. Energi r en av huvudfrgorna un-
der Lulas Sverigebesk. Han deltar i en ener-
gikonferens p KTH den 12 september, och
innan dess ter han frukost med fretrdare
fr ett tiotal storfretag.
Scanias Leif stling r sjlvskriven. Lula
var facklig frhandlare p Scaniafabrikerna
utanfr So Paolo p 1970-talet. n
Finansjtte p
frammarsch
Nr Brasiliens president Lula besker Sverige str
Scania, Sandvik och Atlas Copco p k fr att
skaka hand.
AV SA EKELUND
p Vg hit. Brasiliens president Luiz Incio Lula da Silva
ska ta powerlunch med Scanias vd Leif stling.
S
C
A
N
p
i
x
S
C
A
N
p
i
x
28
va D i R e k t
| vA | 35 | 30 AuguSti 2007 | www.ekonominyheterna.se |
va D i R e k t
Norska oljepengar
var frst i irak
noRSka oljebolaget
DNO var frst p
plats i Irak efter in-
vasionen. De etable-
rade sig fr tv r se-
dan i oljefltet Tawke
i irakiska Kurdistan
efter att ha tecknat
avtal med de lokala
myndigheterna. I
somras kom produk-
tionen i gng och senare i hst vntas DNO
exportera cirka 6 000 fat om dagen. Men
enligt anonyma kllor r Shell p vg att
erbjuda 700 miljoner dollar fr DNO:s an-
del. Uppgiften fck DNO:s aktie att rusa 11
procent p Oslobrsen. (Financial Times)
tufft lge fr
Ryanair i Belgien
i RlnDSka lgpRi Sjtten Ryanair r p
krigsstigen mot fygplatsen Bryssel-Char-
leroi och hotar att stlla in alla fygningar.
Efter en vild strejk bland fygplatsens
skerhetspersonal krver Ryanair nu ga-
rantier fr att inte rka ut fr den sortens
trafkstrningar igen samt en miljon euro
i skadestnd.
Flygplatsledningen oroar sig fr att irln-
darna fyttar till nrbelgna Lille-Lesquin
eller hollndska Eind-
hoven. Hrdfre vd:n
Michael OLeary har
vrre problem n s. I
hst r britterna kla-
ra med snabbtgs-
strckan p sin sida
kanalen och restiden
med Eurostar Lon-
don-Bryssel sjunker
till under tv timmar
m utan incheck-
ning och skerhets-
kontroll. (Le Monde)
n Kina i mobiltoppen
Spanien verraskar
Vrldens strsta mobiloperatrer
Bolag landmilj.Kunder
1. China Mobile Kina 291
2. Vodafone Storbritannien 199
3. China Unicom Kina 142
4. Telefnica Spanien 126
5. Amrica Movil Mexiko 117
KLLA: CoweN & Co
BRK i BRySSEL.
Michael OLeary
har problem.
SNABBA.
in i Irak.
S
C
A
N
p
i
x
S
C
A
N
p
i
x
kostnaden tar utstllarna sjlva
p sitt marknadsfringskonto.
Vi rknar med 50 000 beskare.
Villamsssan drar 85 000 under
tre dagar, s det r fullt mjligt.
Jobbet med att f ut konceptet i
vriga Europa r redan i gng.
Marknaden i det mogna Eu-
ropa r mttad. Vi hoppas p de
nya EU-lnderna. Ryssland,
Ukraina och Turkiet r tnkba-
ra. En eller tv nya stder rknar
vi med att klara under nsta r,
frmodligen Sankt Petersburg
eller Kiev.
Och s stOckhOlm igen. Drm-
men r en stor privatvilla i till
exempel Diplomatstaden.
Men att f tag p ett vakant
hus som befnner sig i en trans-
kriptionsfas i Stockholm dr
fastighetsmarknaden r skll-
het r inte ltt. n
Henrik Norstrm r vd i Show-
house Group som har ensamrtt
till konceptet Casa Cor i 37 ln-
der i Europa. Arbets-
handskarna och matt-
kniven ligger p skriv-
bordet nr han en vecka
fre premiren berttar
hur han kom i kontakt
med det brasilianska
moderbolaget som gs
av private equity-bola-
get Banco Patria nr han
jobbade p ABB Equity
Ventures i So Paolo.
Hela Stockholmspro-
jektet kommer att om-
stta 912 miljoner kro-
nor. Kostnaderna r ltta att se.
Hur r det med intkterna?
Varje enskilt rum har kostat
frn 10 000 till ver en miljon
kronor att gra i ordning. Den
VA D i r e k t
D
et brj ade som ett vlg-
renhetsprojekt i Brasilien
fr 20 r sedan. P lrdag
kommer Casa Cor hus
av frg till Engel-
brektsplan ett stenkast
frn Stureplan mitt i
centrala Stockholm.
P 1 500 kvadratme-
ter tar sextio designer
och arkitekter ut
svngarna ordentligt.
Resultatet har blivit ett
extravagant hem p 40
rum och kk.
FAsti ghetsbOl Aget
Humlegrden stller
upp med jugendhuset
som Erik Lallerstedt ritade till
livfrskringsbolaget Trygg som
stod frdigt 1910. Nr utstll-
ningen rivits efter sex veckor
ska det byggas om till kontor.
Via Stureplan till S:t Petersburg
P lrdag slr han upp portarna till hstens stora arkitekt- och designhappening. Och
nsta r vill Henrik Norstrm ppna Casa Cor i Sankt Petersburg. AV AnnA-Sti nA AtterdAy
brASilienVn.
Henrik Nor-
strm har ftt
Europartten.
ett helt huS. Utstllningen
Casa Cor kommer till Stockholm.
TNK NYTT
I SKRIVAREN
Framtiden heter Edgeline fr dig som skriver ut stora volymer.
Den nya serien multifunktions produkter frn HP har en helt
ny teknik och kombinerar laserskrivarens snabbhet med
blckskrivarens kvalitet. Boka din personliga demo p
www.carllamm.se eller ring 020-32 11 11.
FRSLJNING UTBILDNING SERVICE SUPPORT
Med Carl Lamm som IT-partner garanteras du hg kvalitet,
snabb service och personlig support.
Ordfranden i
Ingenjrsvetenskaps
akademin, Lena Tre-
schow Torell, tillika
styrelseledamot i
Investor, strr idel
lovord ver Dubai
trots att
resten av
hennes
styrelse
verkar
fredra
att slja
OMX till Nasdaq. I
november leder hon
en forskningsresa
till Mellanstern fr
att visa att forsk
ningen str ver po
litiken, som hon ut
trycker det i en
DIintervju.
Tysklands fr
bundskansler Ange-
la Merkel gr succ i
Kina. Efter mindre
n tv r vid makten
gr hon redan sitt
andra statsbesk i
Mittens rike med en
svans av 25 affrs
lystna fretagsledare.
Besket vlkomnas
med en specialbilaga
om Tyskland i China
Daily och Ki
nas presi
dent Hu
Jintao
vill ordna
en speciell
mssa fr
att frmja im
porten.
(,*
(2)&00"/+
0&01
,/!"1
(,*
(2)&00"/+
0&01
,/!"1
Nobelpriset
till den nya
ekonomiska
teori som kan
frklara Kina
33
man mste tro p ki na det motsatta kan nog

visa sig bli betydligt mer riskabelt.
S avslutar Erik Lfvendahl sin recension i
SvD av Johan Lagerkvists nya bok Kina i glo-
baliserings mitt.
Men tvivlen kommer s fort jag landar i
Beijing. Jag har stmt trff med Valentina
Luo, som r 23 r och jobbar fr pr-byrn
Eastwei. Hon gr kampanjer t internatio-
nella varumrken som Ikea och Remy
Martin, men har aldrig ftt visum
att resa ut ur Kina. Hennes drm
r att ka till Spanien men som
vacker, ogift kvinna kan hon
bara glmma det. I ett land dr
det fds 119 pojkar per 100
fickor vill regeringen inte ris-
kera att frspilla en framtida
hustru t landets redan hrt
konkurrensutsatta mn.
Kina har mycket ont p sitt
samvete. Det r diktaturen
som avrttar fest i vrlden.
Det r fabrikerna med evig-
hetslnga skift och minimi-
lner. Det r miljfrst-
ring, farliga kemikalier i
oskyldiga barns leksaker och
godtyckliga arresteringar. Visst
r det ltt att dma ut Mittens
rike. Men som Erik Lfvendahl
sger vore det idiotiskt. Ge-
nom att delta i Kinas utveck-
ling kan ett litet land som
Sverige p sikt bidra till fr-
bttringar. Valentina Luos
och andra kinesers rttig-
heter blir inte strre fr att vi
str utanfr och klagar.
Men sdant avstndstagan-
de r just vad som mter
Dubai i den pgende budgiv-
ningen om OMX. Efter en
krnika om att Dubaibrsen skulle strka Sverige som
fnanscentrum och frmja lnsam handel med Mel-
lanstern, undrar signaturen Lasse om jag r
muslim. Nej, och tvrtom tror jag att omnskliga
sharialagar och kvinnofrtryck i Frenade Arab-
emiraten har strre chans att utrotas om Dubai
knyter nrmare relationer med omvrlden.
Nasdaq-chefen Bob Greifeld trumfade i veckan
med att han vill ha Jacob Wallenberg som styrel-
seordfrande om Nasdaq fr kpa OMX. Jag
tror inte att det r den sortens intblickande
svensk lsning som Nordenbrsen bst be-
hver i dag. Den verkliga makten ver
vrldens fnansmarknader fnns i nya
lnder som Kina och Dubai. ven Sveri-
ge mste vlkomna den frndringen.
Kina, Ryssland och Mellansternln-
derna har upp emot 20 000 miljarder
kronor i statskontrollerade fonder, en-
ligt Morgan Stanley. Med siktet instllt
p att bli Mellansterns
Wall Street ska Dubai
investera hundratals
miljarder kronor
utomlands i en
mlmedveten in-
vesteringsplan
som strcker sig till 2015.
Bolaget Dubai International
Finance Centre, som ger
Dubaibrsen och tidigare i
r kpte aktier i storban-
kerna HSBC och Deutsche
Bank, verkar p ett annat stt
n mnga svenskar ha insett
att Nordenbrsen tjnar p att vara med p den
nya, globala fnansmarknaden.
En fnansmarknad dr det egna landet och det
gamla Wall Street fr mindre roller, men dr med-
lemmarna frhoppningsvis kan pverka varandra
i en mer demokratisk riktning. n
efter en krnika om att dubaibrsen skulle strka
sverige undrar signaturen lasse om jag r muslim
Wallenberg kan inte
stoppa Dubai
Att gra Jacob Wallenberg till ordfrande fr Nasdaq/OMX rimmar
illa med de globala krafter som Sverige mste vlkomna.
CeCi li a aronsson ger varje torsdag VA:s syn p veckans viktigaste hndelse.
kroni kor
Tyck till om
krnikan p ntet
V
E
CKANS AFFRE
R
DOM
N
u hnder det: en se-
cond-hand-butik slpps
in i de fna salongerna.
Det r varuhuset PUB i
Stockholm som ppnar sina bu-
tiksytor fr begagnade klder.
Som nrmaste grannar fnns
MQ, Onoff och andra bjssar.
Butiken passar perfekt in i det
koncept som blir alltmer av-
grande fr att lyckas med nya,
och fr den delen gamla men
ombyggda, kpcentrum.
Det blir allt viktigare att ett
kpcentrum kan visa unicitet,
sger Anders Nylander, vd fr det
nyligen fusionerade Atrium-
Ljungberg som ger PUB och som
nu satsat ngra hundra miljoner
kronor p att rusta upp varu-
huset som ppnar senare i hst.
Det r samtidigt all-time-high
fr den del av fastighetsbran-
schen som satsar p kpcentrum.
Och det gller p alla ledder och
bredder i antal, i kvadratmeter-
yta, i kronor och ren och i kp-
lusta.
Det konstaterar Lars Backemar
p Jones Lang LaSalle, som agerar
rdgivare till fastighetsbran-
schens intressenter.
Det byggs kpcentrumanlgg-
ningar som aldrig frr och bakom
investeringarna str engelskt, ne-
derlndskt, tyskt, irlndskt,
norskt och svenskt kapital.
Det r ltt att investera i Sve-
rige, sger Lars Backemar.
Jones Lang LaSalle tar varje r
fram ett s kallat transparensin-
dex fr branschen som tar hn-
syn till tillgngen av informa-
tion, det fnansiella och juridiska
systemet och var avkastningen
ligger p i de europeiska lnderna.
Sverige hamnar i A-gruppen till-
sammans med Storbritannien, Ne-
derlnderna och Frankrike.
Det har medfrt att Sverige till-
sammans med Holland kan bju-
da p de mest spatisa kpcen-
trumytorna, eller 400
kvadratmeter per 1 000 invnare.
Och de ska allts fyllas med triv-
sel slagordet fr dagen.
Norska Steen & Strm har bara
p ngra r etablerat sig som en
av branschens stora i Sverige. I
dag har bolaget nio kpcentrum,
VA fAsti gheter
IT/TELEKOM RISKKAPITAL
| vA | 35 | 30 AuguSTI 2007 | www.ekonominyheterna.se | 35
Kpfeber
lockar utlndska investerare
Hgkonjunktur, shoppinghysteri
och en explosion av kpcentrum
ver hela landet.
t
fritidsnje. Kista galleria
fr konkurrens.
norskt bygge.
Emporia i Malm kostar
tre miljarder.
Av JAn- Eri c hMAn
ScAnPIx
w
I
n
g
R
d
h

A
R
K
I
T
E
K
T

A
b
BENGT ERI CSON
som Aldri g sKulle KpA fAsti ghetsAKti er Nu
optimisternas
galna marknad
V
vi lken sanni ng som br st hgst i
kurs r inte alltid s ltt att veta. Som
Groucho Marx en gng formulerade det:
Vem vljer du att tro p? Mig eller
dina egna gon?
P ett seminarium i vras meddelade
vice riksbankschefen Lars Nyberg att
han inte var srskilt oroad ver utveck-
lingen p den svenska fastighetsmark-
naden. Enligt hans uppfattning kunde
priserna mycket vl fortstta att stiga.
Det r Lars Nybergs jobb att sga sda-
na saker. Som en av Riksbankens hgsta
tjnstemn har han ett icke obetydligt
ansvar fr den fnansiella stabiliteten i
riket. Att gra marknadens aktrer ner-
vsa blir d direkt kon-
traproduktivt.
Vi andra har lyckligt-
vis friheten att, utan
speciella hnsynstagan-
den, bde studera vad
som hnder och sedan
kommunicera vr slut-
sats. I mitt fall blir den att fastighets-
branschen nu hller p att falla offer fr
en kollektiv hybris. Ingenting kan g
fel. Inga projekt r fr spekulativa. Allt
gr som smort och utvecklingen kan
bara fortstta uppt.
Ett belysande exempel r allt sthej
kring resundsregionen. Hr byggs det
som aldrig frr och framtidstron tycks
vara allenardande. Men nr delar av
branschpressen samtidigt hakar p med
vervldigande hyllningsreportage, br-
jar tminstone jag att dra ronen t mig.
Ngot litet orosmoln mste det vl fn-
nas i alla fall?
Det klart att det gr, vilket ocks tid-
ningen Fastighetsnytt frtjnstfullt rap-
porterar. Det handlar om just den dr
hoppfullheten som kan leda en del akt-
rer s fel, exempelvis betrffande hur
mnga kpcentrum det fnns utrymme
fr i regionen. Konsultfretaget Centrum-
utveckling har rknat p saken. Bedm-
ningen r att det fnns ett behov av cirka
200 000 kvadratmeter kpcentrumyta
fram till r 2010. Men om de projekt som
planeras i dag blir genomfrda, kommer
tillskottet att bli 400 000 kvadratmeter.
Hoppsan
resundsregionen r inte ensam om
att hysa vldigt mnga optimister.
Stmningslget genomsyrar hela bran-
schen inte s konstigt kanske, efter en
period d affrsvolymen har stigit som
en feberkurva. S sent som 2002 sum-
merade avsluten p den svenska fastig-
hetsmarknaden till omkring 50 miljar-
der kronor. Bara fyra r drefter hade
rsvolymen trefaldigats till 150 miljar-
der, vilket gr Sverige till en av de
hetaste marknadsplatserna i Europa.
Samtidigt rapporteras det ena pris-
rekordet efter det andra.
Det torde frklara varfr Riksbanken,
i sin stabilitetsrapport strax fre som-
maren, till slut har bestmt sig fr att
hissa en varningsfagga fr utveckling-
en. Nu talar ledningen inklusive Lars
Nyberg, fr man anta om en risk fr
betydande priskorrigeringar p en rad
tillgngsmarknader, dribland () mark-
naden fr kommersiella fastigheter.
Riksbanken oroas bland annat ver
att priserna under senare r har stigit
betydligt mer n hyrorna, som i princip
varit ofrndrade. Andra bekymmer r
att vakansgraden ligger kvar p ungefr
samma niv som tidigare samt, frsts,
en annalkande konjunkturdmpning.
Vilka intryck har d branschen tagit
av signalerna? Tja, under augusti har
storaffrerna fortsatt att avlsa varand-
ra, med fera avslut runt och ver miljar-
den. Fljden r en ytterligare kning av
fallhjden nr det till slut vnder.
Fr det gr det, som bekant, alltid. n
| vA | 35 | 30 AuguSTI 2007 | www.ekonominyheterna.se | 36
VA fAsti gheter
IT/TELEKOM RISKKAPITAL
det fnns behov av cirka
200 000 kvm kpcentrum-
yta. tillskottet blir
400 000 kvm. hoppsan...
bland andra Hageby utanfr Norrkping och
Kupolen i Borlnge. Just nu byggs Emporia,
handelsplats p latin. Steen & Strm investe-
rar 3 miljarder kronor i komplexet som ligger
i Hyllie utanfr Malm nra resundsbron.
Det blir 200 butiker, ett trettiotal restaurang-
er och ngra livsmedelshallar. Invigningen
blir vintern 2009/2010. Wingrdh Arkitektkon-
tor utformar byggnader och milj.
ArKi teKtureN bli r eN allt viktigare kon-
kurrensfaktor framver. Det rcker inte
lngre att ka till ett kpcentrum fr att
handla, det behvs ngot mer. Ett kpcen-
trum mste innehlla olika slags upplevelser
och tillfra mer n bara en shoppingupple-
velse, sger Hans Cagner, utvecklingsdirek-
tr p Steen & Strm.
Ett annat och strre projekt blir i Vxj dr
bolaget ska utveckla en fotbollsarena som
rymmer 12 000 beskare, hockeyarena fr
5 000 skdare och 500600 bostder. I gen-
gld fr Steen & Strm byggrtten till ett
kpcentrum p 70 000 kvadratmeter.
Hr ska Los Angeles-arkitektkontoret Jerde
utforma miljn. Hittills har arkitekterna ge-
nomfrt ett hundratal projekt vrlden ver
och kan stoltsera med att ungefr 900 miljo-
ner kunder kommer till deras anlggningar
varje r.
Det blir skert spektakulrt och omtalat,
ett kitt som binder samman, sger Hans
Cagner.
Trffas och trivs tillsammans. Men det
hindrar inte att de s kallade boxarna eller
ladorna utanfr stadsgrnserna ocks redo-
visar kprekord. n
Nybyggen verallt
l Bromma center blir namnet nr de
gamla fyghangarerna rustats upp. Butiks-
yta: 100 000 kvm.gare: KF Fastigheter.
l Skrapan, gamla Skatteskrapan, p
Sdermalm fr nya butiker i bottenvningen.
Butiksyta: 9 000 kvm. gare: Svenska
Bostder.
l Skrholmens centrum byggs om.
Butiker: 200. gare: Engelska Boultbee.
l Forum Nacka dubberas. Butiksyta:
45 000 kvm. gare: Hollndska Rodamco.
l Frlunda torg i Gte-
borg expanderar. Butiks-
yta: 26 000 nya kvm.
l Malm Entr och Emporia i Hyllie.
Butiksyta: 82 000 respektive 70 000 kvm.
gare: Tyska investmentbolaget CGI,
Commerz Grundbesitz.
l Vllingby centrum
rustas upp. gare:
Svenska Bostder.
t
w
I
n
g
R
d
h

A
R
K
I
T
E
K
T

A
b
| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se 38
A N A LY S & B r S
trots kreditfrossan
D
en globala kredit-
frossan har spridit
skrck p vrldens
brser och gtt hrt
t inte minst bank-
och fnansaktier. De
svenska storbanker-
na lever dock i sin egen vrld,
som dessutom fortfarande ter sig
som den bsta av dylika.
Frsta halvret i r drog Nordea,
SEB, Handelsbanken och Swedbank
tillsammans in drygt 40 miljar-
der kronor i vinst. I snitt lg
vinsttillvxten p 12 procent.
Vinstprognoserna fr samtliga
fyra banker har ocks reviderats
upp ytterligare efter sommarens
halvrsrapporter.
Den gldheta konjunkturen
och lngvariga brsfesten frkla-
rar det mesta av bankernas
rekordvinster. Bolnefesten fort-
stter med kande volymer som
kompenserar vl fr fortsatt pres-
sade marginaler. Samtidigt r det
god tillvxt inom fretagsutl-
ningen. De allra senaste kvartalen
har ocks banksparandet tagit fart
igen i takt med att allt fer
efter en lng tid av brsuppgng
vljer att sprida riskerna.
Bri StANde koNkurreNS r en
annan viktig frklaring till ban-
kernas vinstfest. Och i s motto
fnns ju inga direkta hot mot
fortsatta vervinster. Det mesta
talar fr ytterligare konsolide-
ring av den nordiska bankmark-
naden de nrmaste ren, med
statens utfrsljning av Nordea
som frmsta katalysator.
Den blygsamma tillvxtpoten-
tialen p den nordiska bank-
marknaden r frklaringen till
att bankaktierna p Stockholms-
brsen under mnga r rekord-
vinster till trots vrderas betyd-
ligt lgre n snittet fr brsen
som helhet.
I dag vrderas de fyra storban-
kerna till i snitt p/e 10 medan
hela brsen vrderas till p/e 13 p
nsta rs frvntade vinster.
Swedbank och SEB har frskt
att lsa tillvxtfrgan via den
baltiska bankmarknaden som de
tv i dag totalt dominerar.
Nordea har sin sida valt fr-
vrvsvgen. Man har byggt en
pannordisk koloss som nu ska
sttas i rullning av nye vd:n
Christian Clausen p en organisk
tillvxtrunda genom att bttre
utnyttja och frdla den domine-
rande kundbasen i Norden.
Handelsbanken dremot har
de senaste ren tagit alltfr ltt
p tillvxtambitionerna och har
drfr ocks mycket riktigt straf-
fats fr det p brsen.
Nu brjar dock Handelsbanken
f upp farten i sin organiska ut-
landstillvxt. Vd Pr Boman fag-
gade till och med i samband med
De fyra storbankerna gjorde
40 miljarder i vinst frsta halvret.
Hng med p bankrallyt och kp
Nordea och Handelsbanken.
Av Per OlOf li ndsten
nstbst. Pr Boman
basar p Handelsbanken.
s
c
a
n
p
i
x
/
r
o
g
e
r

s
c
h
e
d
e
r
i
n
Bsta bank
ABB hll sommarstilen
snyggast av alla
B r S S N A c k
nOrdeA
Vd: Christian Clausen.
Ordfrande: Hans Dalborg.
Brsvrde: 276 mdr kr.
Strsta gare: Svenska staten 19,9 %,
Sampo 5,0, Nordea Danmark fonden 3,9.
2006 2007p 2008p
Intkter, Mkr 66 566 71 800 76 900
Rrelseres, Mkr 34 362 33 800 35 400
Vinst/aktie, kr 9,60 9,40 9,80
P/e 11 11 11
Nordea
OMXS
18 aug
2006
24 aug
2007
80
100
120
140
BoLAget i korthet
kp
Bsta lngsiktiga frutstt
ningarna fr tillvxt, kostnads
besparingar och synergier.
poteNti AL
Statens utfrsljning bddar
fr strukturaffrer och eventu
ellt uppkp.
ri Sk
Kan f problem om kreditoron
sprider sig och konjunkturen
skulle vnda ner dramatiskt.
halvrsrapporten att mlet om
att ppna minst 40 nya kontor
per r de nrmaste ren kan
accelereras ytterligare.
Men samtliga storbanker kla-
rar som det verkar att gasa och
bromsa samtidigt.
Det fr bankerna s viktiga
nyckeltalet kostnaderna i frhl-
lande till intkterna, k/i-talet,
minskar stadigt. Det har annars
varit ett annat stort frgetecken
och orosmoment att inte kost-
naderna ska skena snabbare n
intkterna i hgkonjunkturen.
uNder vreN drog bankaktier-
na i vg, frmodligen till viss del
p frvntningar om struktur-
affrer.
Under sommaren har Wallen
bergs maktbolag Investor positio-
nerat sig fr en frestende bank-
konsolidering genom att ka
gandet ytterligare i SEB frn
18 till 20 procent. Sampo fortst-
ter att kpa in sig i Nordea och
kontrollerar nu 5 procent vilket
gr den fnska fnanskoncernen
till nst strsta gare efter svens-
ka staten. Sampos vd Bjrn Wahl
roos har i intervjuer nyligen spe-
kulerat i strukturaffrer mellan
svl Nordea och SEB som Nord-
ea och Handelsbanken.
Nu tyder dock alltmer p att
det kan drja ytterligare innan
Nordeafrsljningen blir allvar.
Dels har staten den alltmer deli-
kata OMX-affren att ta stllning
till, dels pekar en hel del p att
Vin & Sprit str frst p tur fr en
utfrsljning.
En eller ett par bankaktier br
ing i en vl diversiferad portflj.
Banksektorn str fr en femtedel
av hela Stockholmsbrsen och
vger drfr tungt. De svenska
bankerna kan ocks, trots kredit- t
hAndelsbAnken
Vd: Pr Boman.
Ordfrande: Lars O Grnstedt.
Brsvrde: 123 mdr kr.
Strsta gare: Industrivrden 10,9 %,
Oktogonen 10,6, Alecta 5,0.
2006 2007p 2008p
Intkter, Mkr 29 599 30 500 31 000
Rrelseres, Mkr 17 164 16 700 17 100
Vinst/aktie, kr 19,90 19,40 19,80
P/e 10 10 10
BoLAget i korthet
Handelsbanken
OMXS
18 aug
2006
24 aug
2007
150
200
250
300
j
c
f
kp
Ett andrahandsalternativ i
sektorn med lgriskprofl.
poteNti AL
Brjar f upp farten bra i
den organiska utlands
expansionen.
ri Sk
Kan fortsatt hamna p efter
klken om superkonjunkturen
blir riktigt lngvarig.
v
r verkstadsfavori t ABB klarade sommarens brs-
turbulens bst av samtliga verkstadsaktier. Kursen
nosar nu ter kring toppnivn frn i juli.
Hromdagen sopades ocks sista skrpet undan i
den omfattande storstdningen som pgtt i kon-
cernen i spren av de tidigare frvrvsexcesserna
och asbestskandalerna som fljde drp nr
oljeprocessbolaget Lummus sldes fr 6,5 mil-
jarder kronor. Det betyder att vd Fred Kindles
kassakista svller n mer och frvntningar-
na piskas upp om vad han ska gra med peng-
arna.
Sommarens kreditfrossa kan p sikt spela bo-
laget i hnderna om det visar sig att prisniverna
p industriella frvrvsobjekt kommer ner en aning
nr riskkapitalbolagen inte lngre i samma utstrckning
kan konkurrera genom att lnefnansiera sina uppkp.
Redan nsta vecka ska ABB-ledningen presentera bolagets
strategi och nya ml fr 20072011 vilket
kan ge ytterligare vgledning.
e
fter frra hstens och vinterns
rusning i Morphic har det varit be-
tydligt svagare utveckling i milj-
teknikbolagets aktie i r. Som litet och
hgt vrderat bolag fck aktien ocks
mycket smisk i sommarens ras. Drygt en
tredjedel av brsvrdet frsvann. En stor
del har dock hmtats igen.
Efter att under sommaren ha ftt ett an-
tal testorder p fdesplattor till brnsle-
celler kom hromdagen en riktig volym-
order frn USA vrd 60 miljoner kronor
och ledningen ser det som ett kommersi-
ellt genombrott fr dotterbolaget Cell Im-
pact. Det fck ocks kursen att klttra 20 procent.
Den planerade fytten frn First North till den riktiga nord-
iska brslistan som r planerad till senare i hst kommer
ocks att ge kat fokus p aktien. I VA:s Grna portflj har
Morphic avkastat goda 85 procent s hr lngt.
A
kti emarknadens associationsfrmga spelar ofta in-
vesterarna dyrkpta spratt. Att problem med oskra
boln och minskat byggande i USA inte ver huvud ta-
get behver pverka den svenska och nordiska byggbran-
schen gr upp fr de festa frst i efterhand.
Mats Paulssons Peab hamnade slunda i tredjedelsklungan
under kreditoron, det vill sga bland de bolag som tappade en
tredjedel av brsvrdet. Sedan vndningen hromveckan har
dock kursen repat sig drygt 25 procent. Frra veckans halv-
rsrapporter frn svl det Sknebaserade
byggbolaget som kollegerna p NCC visade
ocks p en fortsatt urstark byggkonjunk-
tur med svl bra vinstutveckling som
kande orderingng.
Vi hller ocks fast vid vr positiva syn
p sektorn med Peab och Skanska som vra
frstahandsval.
20
procent
har skandal-
omsusade
Carnegie rasat
sedan nyr
medan bank-
konkurrenter-
na HQ och
Kaupthing
rusat p
brsen.
j
c
f
v
i sst har sommarens
brsturbulens ocks
smittat av sig p VA:s fa-
voritportfljer. Men jm-
frt med den senaste avstm-
ningen i slutet av maj har vi kat
frsprnget till index. Vra tolv
aktiefavoriter har s hr lngt
stigit 12 procent i snitt medan
brsen r upp 6 procent under
samma period.
Samtliga har nu ocks lmnat
sina halvrsrapporter med ns-
tan ver lag positiva verrask-
ningar. Den senaste i raden kom
frn vr hgriskfavorit Vestas i
frra veckan. Tillvxten var vis-
serligen bara i linje med frvnt-
ningarna och den danska vind-
kraftjtten har fortsatta problem
med faskhalsar bland under-
leverantrerna.
vi NSteN LANdAde dremot hgt
ver marknadens prognoser. Rap-
porten fljdes av en rad uppjuste-
rade rekommendationer frn
banker och analyshus. Vi som
lnge sett aktien kpvrd har ftt
se den avkasta 58 procent i vr
portflj s hr lngt. Den har
vA d i r e k t ANALYS
oron, karaktriseras som lg-
riskinvesteringar.
Fundamentalt r det heller
inga problem att se en uppvrde-
ringspotential p 2025 procent
i samtliga fyra fall utifrn mark-
nadens vinstfrvntningar de
nrmaste ren.
Men risknivn varierar.
Swedbanks och SEB:s
stora exponering mot
den baltiska markna-
den har visserligen vi-
sat sig mycket lyckad
s hr lngt. Men vi
sg ocks s sent som i
vras hur aktierna di-
rekt fck stryk nr
oron kade fr att
verhettningen i de
baltiska ekonomierna
skulle leda till en
kraschlandning.
SwedBANk hAr ocks
bland det strsta bero-
endet av den svenska
bolnemarknaden som ven
fortsttningsvis ser ut att frbli
det hrdast konkurrensutsatta
omrdet fr storbankerna. Vid
sidan av den baltiska delen i
Hansabank r det ocks svrt att
se hur Swedbank ska komma vi-
dare i sina tillvxtambitioner.
Visserligen har banken ocks en
fot inne i Ryssland, men dr tror
vi d snarare att Nordea, i kraft
av sin storlek, har bttre frut-
sttningar att lyckas med sin
inbrytning.
SEB:s hgre risk hnger inte
bara samman med Baltikum
utan ocks med den tyska verk-
samheten som fortfarande inte
r riktigt p spret. Dessutom r
banken den mest konjunktur-
och brsberoende genom sin
stora andel fretags-
affrer och provi-
sionsintkter.
veN om bank-
aktierna klarade
sommarens ras btt-
re n brsen i helhet
har sektorn sackat ef-
ter rknat sedan
nyr. Men det fnns
fera faktorer som ta-
lar fr att bankerna
kan hmta igen en
del under hsten och
vintern. Inte minst
visade de positiva
kursreaktionerna vid
halvrsrapporterna att det fnns
potential med tanke p vinstut-
vecklingen.
Riskaptiten har ocks bland
investerarna efter sommarens
fnansoro, och efter den lng-
variga brsuppgngen fortstter
ocks fykten frn sm- och med-
elstora bolag till storbolagen.
Dessutom har bankaktierna
de senaste ren uppvisat ett tyd-
ligt ssongsmnster med under-
prestation under frsta halvret
men betydligt bttre kursutveck-
lingar andra halvret. Det fnns
mycket som talar fr att det
mnstret hller i sig ven i r.
De bsta bankvalen blir Nord-
ea och Handelsbanken.
Nordea behller stllningen
som vr favorit och ingr ocks i
VA:s rsportfljer 2007. Det r
fortfarande banken med de bs-
ta lngsiktiga frutsttningar-
na fr svl tillvxt som kost-
nadsbesparingar och synergier.
I och med statens utfrsljning
ligger ocks en strukturaffr i
korten och en liten uppkpspre-
mie kan vara befogad.
ven om man som underteck-
nad r fortsatt konjunkturopti-
mist kan vara dags att s sakte-
liga stta en mer defensiv prgel
p portfljen och d platsar
Handelsbanken som historiskt
alltid utvecklas bst i lite smre
tider. Visar det sig att den ameri-
kanska kreditoron fr mer
lngtgende konsekvenser r
SHB den tryggast av hamnar.
Nordea och Handelsbanken r
ocks de tv bankaktier som ger
den bsta direktavkastningen
p i dag 4,4 procent vardera.
ven om de gamla sparkonto-
na som sagt brjar f en rens-
sans ger respektive banks bsta
diton bara p sin hjd drygt 3
procents rnta. n
t
rttstOrlek.
Christian Clausens
Nordea r stor nog
att klara sig i Ryss-
land.
fundamentaltrdethelleringaproblematt
seuppvrderingspotentialp20-25procent
isamtligafyrafall
Fr ttonde ret i rad har VA:s portfljer utklassat brsindex. Nu behver Sveriges mest
erfarna brsredaktion frstrkning.Vill du bli en i gnget hr intill?
n Du lskar aktier och brsen och r vl insatt i svenskt nringsliv.
n Vi tror att du bde kan rkna och omvandla siffrorna till en fngslande text.
n Har du ekonomijournalistisk erfarenhet frn tidning eller nyhetsbyr r det naturligtvis ett plus.
Skicka din anskan senast 10/9 till chefredaktr Pontus Schultz, pontus.schultz@va.se.
Har du frgor om jobbet, prata med vr brsredaktr Per-Olof Lindsten, 08 736 58 55
vAskerbrsrePOrter
Mitt i alla
brsturbulens
fortstter VA:s
favoritaktier att
kl index upp
12 procent
mot brsens
6 procent.
Av Per OlOf li ndsten
t
defensivthalkarefter
KurS, KurS KurS- KurSutv.
15/12 20/4 utv, reL.
-06 , Kr -07, Kr % INDex, %
Nordea 106 108 2 -5
H&M 345 386 12 6
Axfood 279 237 -15 -21
Saab 201 169 -16 -22
Portfljen -4 -11
Svl Bioinvent som Vestas har klarat
rekylen bra. Vra favoritaktier har gtt
som tget.
Urstarktiindustrin lnsamtrisktagande
15/12 20/4 utv, reL.
-06 , Kr -07, Kr % INDex, %
Sandvik 95 137 44 38
Skanska 132 140 6 0
Forshem 51,80 60 16 10
Gunnebo Ind. 170 192 13 7
Portfljen 20 13
Efter sommardippen str vra fyra cykliska
industrival fortsatt starka. Bst gr Sandvik
med hela 38 procent bttre n index.
15/12 20/4 utv, reL.
-06 , Kr -07, Kr % INDex, %
Bioinvent 8,30 14,3 72 66
Vestas 234 370 58 52
Biolin 11,60 10,5 -9 -16
West Siberian 7,50 5,0 -33 -39
Portfljen 22 16
Sommarturbulensen har inte gett ngon
draghjlp t vr defensiva portflj som inte
klarar index.
M
e
d
e
l-
r
is
k
l
g
r
is
k
h
g
r
is
k
vA:sbrsredAktiOn.Per Olof Lindsten, Cecilia Aronsson, Niklas
Johansson och Pontus Herin.
vassastebrsredaktionen
drmed tagit igen hela tappet
efter sommarens kreditfrossa.
Betryggande starka halvrs-
siffror levererades ocks frn
Sandvik. Men det krvdes ocks
fr att frsvara Sandviks hftiga
uppvrdering p brsen i r. Kur-
sen har fortfarande en bit kvar
till toppen frn mitten av juli
men har nd klttrat 44 procent
i vr portflj.
Med en fortsatt avklingande
kreditoro under hsten kommer
aktien skerligen att klttra till-
baka till tidigare toppniverna
kring 150 kronor.
vrA Bgge byggrelaterade
aktier i medelriskportfljen,
Skanska och Forshem, har tyvrr
utvecklats i olika riktning den
senaste tiden. Smhustillverka-
ren Forshem har visserligen tap-
pat halva uppgngen sedan br-
jan av sommaren men kursen r
fortfarande upp med 16 procent
och vl fre index.
Halvrsrapporten i frra veck-
an bjd inte p ngra strre ver-
raskningar utan p en fortsatt
frbttrad lnsamhet, god till-
vxt och ofrndrad prognos fr
helret. Bolaget konstaterar att
oron p vrldens fnansmarkna-
der inte pverkat aktiviteten p
den svenska smhusmarknaden.
Skanskas stora USA-expone-
ring ligger naturligtvis bolaget i
fatet i dessa dagar men s hr
lngt r inte tappet strre n att
den starka utvecklingen p vri-
ga marknader gott och vl kom-
penserar detta. Skanskaaktien
har s hr lngt klttrat 6 pro-
cent och drmed utvecklats i
takt med index.
Vi ska dock erknna att det s
hr lngt r bde vin och vatten
bland vra enskilda favoritval.
Riktigt trist utveckling har det
varit i hgriskpapperet West
Siberian som tappat en tredjedel
av brsvrdet. Trots att oljepriset
VA:s portfljer kar
frsprnget
ter vnt upp under ret rder
det ngot av en Rysslandsfrossa i
branschen dr bolag med till-
gngar i landet vrderas ner p
grund av den pnyttfdda os-
kerheten i landet. n
t
2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000
15 dec
2006
OBS: T o m
22 augusti
VA:s portfljer
Stockholmsbrsen
index (OMXS)
Vrdeutveckling 8 r
90
100
110
120
130
140
Vrdeutveckling
2007
22 augusti
2007
0
100
200
300
400
slrindex.P svl lng sikt som kort har det lnat sig att satsa p VA:s portfljer jmfrt med index.
F
ami lj en lundi n r inte
bara skickliga p att hitta
olja och bygga vinstrika
bolag. De har vid fera till-
fllen visat sig lika kreativa p
att ta fram dolda vrden i sina bo-
lag genom till exempel avknopp-
ningar. Ett av familjens krnin-
nehav, Vostok Nafta, har helt
frknippas med bolagets inne-
hav i ryska gasjtten Gazprom.
Att portfljen ven utgjordes av
ett 25-tal mindre ryska bolag var
det f som tog ngon notis om.
meN SedAN mAj r den hr de-
len srnoterad under namnet
Vostok Nafta Investment och en
nrmare granskning visar att det
fnns fera spnnande innehav i
portfljen. Oljebolagen r den
strsta sektorn med cirka 30 pro-
cent. Det strsta innehavet, TNK-
BP Holding, r Rysslands tredje
strsta roljeproducent
med ett brsvrde p 220
miljarder kronor.
Bol a g s l e d ni nge ns
grundscenario r stigan-
de oljepriser och att olje-
eran r p vg att ta slut.
Det kommer i nsta fas
att ka efterfrgan p
kol, som r bolagets nst
strsta tillgng i portfl-
jen, runt 25 procent.
Tre fjrdedelar av port-
fljen utgrs av noterade
ryska bolag. Den sista fjrdede-
len r onoterade bolag. Ledning-
en vill ka den hr andelen och
har under sommaren rekryterat
investerare fr att i konkurrens
med riskkapitalbolag hitta fre-
tag.
Det klart strsta onoterade bo-
laget i dag r Black Earth Farming,
som ocks r ett udda inslag i
portfljen. Bolaget kper jord-
bruksmark i Rysslands brdiga,
sdra delar. Nya krar kps upp i
snabb takt och r i dag uppe i
235 000 hektar.
gruNdtANkeN r att
den hr marken har
missktts i fera r och
drfr kan kpas billigt.
Black Earth handlas in-
offciellt via hman Fond-
kommission, aktien har
gtt urstarkt och kat
sin andel av Vostok Naf-
ta Investments portflj
till 23 procent. En riktig
brsnotering r plane-
rad till november, san-
nolikt p First North.
Sammanlagt r Vostok Nafta
Investments innehav vrda drygt
tre miljarder kronor. Drutver
har bolaget en stor kassa efter
bland annat en nyemission i sam-
band med avknoppningen i vras.
Totalt substansvrde den sista
juli var nra fyra miljarder kro-
nor, motsvarande 85 kronor per
aktie.
Det innebr att aktien handlas
med en viss rabatt i dag. Frgan
r om det r befogat.
En investering i Vostok Nafta
Investment kan jmfras med en
investering i en Rysslandsfond.
Skillnaden r att Vostok investe-
rar i frre branscher vilket betyder
hgre risk och hgre potential.
En annan skillnad r inne-
haven i onoterade bolag vilket
ocks bde kar risken och
potentialen.
Frdelarna jmfrt med en
fond r att bolaget kan och frs-
ker vara aktiva i sina bolag, vil-
ket r extra viktigt p den ryska
marknaden dr respekten fr mi-
noritetsgare ibland r svag.
En investering i Vostok Nafta
Investment handlar mycket om
frtroendet fr ledningen. Den r
frn vr sida stark, det r ltt att
glmma att investeringen i Gaz-
tillvxten
fnnsiden
svArtAjOrden
Satsa hellre p Vostok Nafta
Investment n en Rysslandsfond.
Ledningen kan Ryssland och har
hittat guldkorn frr. Av POntUs heri n
3Mdrkr.
Har ordfrande
Lukas Lundin
sin portflj.
MAstOdOntjOrdbrUk.
Vostok Nafta Investment
investerar i mark.
s
c
a
n
p
i
x
vOstOknAftinv.
Vd: Per Brilioth.
Ordfrande: Lukas H Lundin.
Brsvrde: 3,5 mdr kr.
Strsta gare: Familjen Lundin 30 %,
robur 7, Fjrde AP-fonden 3.
Vostok Nafta Inv.
OMXS
4 juli
2007
24 aug
2007
60
65
70
75
80
j
c
f
kp
Omotiverad substansrabatt
br minska.
poteNti AL
Notering av
Black Earth Holding i hst.
ri Sk
Beroende av
utvecklingen fr ryska brsen.
prom fr ngra r sedan sg ut
som en stor chansning men har
blivit en succ.
Ledningen har ocks lng och
gedigen erfarenhet av Ryssland.
vr BedmNi Ng r att bolaget
inte br handlas med en sub-
stansrabatt.
Men om den ryska brsen gr
dligt spelar det mindre roll, d
kommer aktien att falla nd.
Den ryska brsen har gtt svagt i
r, bland annat p grund av hot
frn regeringens om kad statlig
kontroll ver naturtillgngar,
spnningar med grannlnder
och det diplomatiska brket med
England. Men samtidigt gr den
ryska ekonomin urstarkt.
Fr den som tror p den ryska
ekonomin r Vostok Nafta In-
vestment en kpvrd aktie.
En krydda r den frestende
noteringen av Black Earth Far-
ming som kan lyfta vrdet. n
S
subpri me och semester dckade sommarbr-
sen nstan lika hftigt som under frra vrens
globala infationsoro. D, i maj 2006, rasade
Stockholmsbrsen med 18 procent p ganska
precis en mnad. rets sommarrekyl blev 14 pro-
cent och varade i precis en mnad. Fram till i
mndags hade nra nog hlften av tappet ter
hmtats in p en dryg vecka.
Har du fljt mitt uttalade rd frn i slutet av
juni att antingen ligga still i hngmattan om
sommarbrsen blir orolig eller utnyttja en even-
tuell rekyl fr att sommarfynda knner du dig
frmodligen ganska njd just nu.
Vad hnde egentligen? Jo, en tmligen ordinr
exogen chock drabbade vrldens brser. Ett oros-
moment, visst. Men inget som direkt pverkar
superkonjunkturen, bolagens vinstutveckling
och brsen.
Till slut hade kurserna
rasat tillrckligt fr att
aktier generellt ter skulle
se alltfr lockande billiga ut
fr att majoriteten skulle
kunna fortstta hlla sig
borta.
En rad insiders brjade
tidigt fyndkpa efter raset.
Tunga storbolagschefer som
Gunnar Brock, Leif stling,
LarsJohan Jarnheimer,
Mats Qviberg, Melker Schr
ling och Erik Paulsson har
varit ngra av de ivrigaste
kparna. I USA spekuleras
friskt i att aktieoraklet War
ren Buffett fyndar i vrak-
resterna bland inte minst
fnansbolag och bolne-
institut.
Det blir nu allt tydligare
att smbolagsrallyt defni-
tivt r ver, det vill sga
smbolagsaktiernas gene-
rella verlgsenhet ver
storbolagsaktierna.
S har det nmligen sett
ut p lngre sikt om vi tittar
svl 3, 5 eller 10 r tillbaka
i tiden. Men s hr lngt i r
har storbolagsindex klttrat
5 procent medan smbo-
lagsindex str och stampar
kring nollstrecket. Och det
r en trend som borde frstrkas ytterligare efter
sommarens kreditfrossa. I dag framstr nmli-
gen inte de svenska storfretagens verfulla kas-
sor lika fega och ondiga som fr bara ngra m-
nader sedan.
verkapitaliserade bolag jagades lnge med
blslampa av aktieaktivister och analytiker fr
att frms att dela ut eller snabbt stta sprtt p
pengarna p annat stt. I dag, nr kreditmarkna-
den blivit betydligt tuffare kan de svenska stor-
bolagen skatta sig lyckliga t sina svllande
kassakistor.
Men om nu den amerikanska subprimeskrck-
en fortstter att klinga av under hsten kommer
nya exogena chocker att stta vrldens aktie-
marknader i gungning allt oftare det nrmaste
ret. n
Som tYcker Att eN rejL rekYL pi ggAr upp i BrSLuNkeN
B r S k L i mAt e t
Per oLof LiNdSteN
Den nya skrcken efter subprime
veckANS AFFrerS SLjFAvoriter juSt Nu
Ortivus 23 november -06 20 11 -45 -55
Linkmed 7 december -06 70 44,10 -37 -48
Astrazeneca 25 januari -07 398 335 -16 -18
MTG 15 mars -07 409 395 0 -6
Lundin Petroleum 22 mars -07 78 64,25 -18 -18
SAS 29 mars -07 130 132 1 1
Ericsson 3 maj -07 25,95 25,08 -3 2
Bjrn Borg 10 maj -07 144 127 -11 -8
Metro 16 maj -07 8,2 6,35 -23 -18
Hgans 14 juni -07 202 187 -7 -4
ANALySDAG KurS KurS KurSutv, KurSutv
D, Kr Nu, Kr PrOCeNt reL INDex
PrOCeNt
VECKANS AFFRER
BAISSE
veckANS AFFrerS kpFAvoriter juSt Nu
Note 9 november -06 73,50 109 48 38
Forshem 18 januari -07 57,50 58,50 2 0
RNB 1 februari -07 74,50 75,75 2 0
Medivir 15 mars -07 48,30 58,75 22 16
Peab 22 mars -07 191 206 8 8
Konecranes 12 april -07 25,70 29 12 9
Gant 19 april -07 246 235 -5 0
Cybercom 24 maj -07 62,30 59 -6 0
ABB 7 juni -07 152 163 7 14
Note 23 augusti -07 32,90 35 6 5
ANALySDAG KurS KurS KurSutv, KurSutv
D, Kr Nu, Kr PrOCeNt reL INDex
PrOCeNt
VECKANS AFFRER
HAUSSE
vA: S ANALYSFAvoriter. Vi sammanstller varje vecka de kp- och slj-
rekommendationer frn det senaste ret som vi fortfarande tror mest p.
BOLAGET I KORTHET

StrStA INNeHAv BrANSCH DeL Av
POrtFLj
Black Earth Farming jordbr.mark 23 %
TNK-BP Olja 18 %
Belon Kol 7 %
Kuzbassrazrezugol Kol 6 %
Transneft Olja 6 %
t g k a o s i E u r o pa
l
a
s
s
e

e
d
w
a
r
t
z
/
s
c
a
n
p
i
x
Europa brjar trttna
p bensinslukande
lastbilar och igen
korkade motorvgar.
Nu stlls hoppet till
tgindustrin som kan
frakta miljvnligt,
snabbt och skert.
Men fr att f frakt
tgen att rulla mste
en rad politiska knutar
lsas. VA:s sa Ekelund
tog plats och lste
biljett i en framtids
bransch som mste f
upp farten.
Hg tid fr
avgng
60
50
40
30
20
10
0
Jrnvgens andel av godstransporter,
procent av tonkilometer*
K
l
l
a
:

J
r
n
v
g
s
g
r
u
p
p
e
n
/
K
T
H
USA
Sverige
EU 15
1970 1980 1990 2000
*Andel av total lastbil, jrnvg och inrikes sjfart. Vissa data 19701990 saknas och de sista ren r preliminra.
d
va t g k a o s i E u r o pa
et r p ntterna
som de festa godstgen rullar. Om det
gick att med en nattkikare se ut ver
hela Europa skulle man vid alla na-
tionsgrnser se frakttg som kr t si-
dan fr att byta lok och lokfrare.
Ta ett vanligt godstg mellan Norr-
kping och Hamburg. Den svenska
lokfraren kr till godsbangrden i
Malm. Dr tar ett danskt lok och en
dansk lokfrare, som kan de danska
signalsystemen, ver ner till Padborg,
dr det r stopp igen. Ett tyskt lok,
byggt fr Deutsche Bahns strm- och
signalsystem kr vagnarna den sista
strckan.
Ngot gemensamt sprk som p
fyget med lika viktiga skerhetssys-
tem som jrnvgarna, dr alla kom-
municerar p engelska fnns inte. I
Danmark dirigerar trafklednings-
centralerna p danska, i Tyskland p
tyska, Frankrike p franska och i Hol-
land p hollndska.
Det r knappast konstigt att lastbi-
larna tagit ver i Europa. Jrnvgens
marknadsandelar har rasat sedan
1970-talet, och i dag gr bara 78 pro-
cent av de lngvga transporterna
med tg. Trots en snabbt vxande
transportmarknad dr varje tagen
procent r vrd en miljard euro och
EU som tryckt p med avregleringar
har mycket lite hnt.
De statliga jrnvgsgeronterna som
mts i den egna branschorganisatio-
nen UIC:s (Union Internationale des
Chemins de Fer) palats mellan Eiffel-
tornet och hotell Hilton i Paris hller
fast i monopolmanr som telekom-
branschen slutade med fr 20 r sedan.
LndErna skyddar ocks sina in-
hemska tillverkare av lok och signal-
system. Att EU har sitt huvudste i
Bryssel spelar ingen roll fr den bel-
giska jrnvgen. De krver belgisk ut-
bildning fr alla lokfrare som vill
kra genom landet.
5060 procent av bristerna p jrn-
vgen ligger hos frakttransportrerna
sjlva. Det r sdant man rttar till
innan man som en hungrig fgelunge
gapar efter mer infrastruktur eller n-
got annat, sger sren Belin, sedan i
somras vd p statliga fraktbolaget
Green Cargo, sjlvstndigt sedan 2001
d affrsverket SJ delades i fyra delar.
p spret. lok
frare Jessica
Bergman jobbar
p uppstickaren
Hector rail som
kr t bde stora
enso och sca.
60
50
40
30
20
10
0
Jrnvgens andel av godstransporter,
procent av tonkilometer*
K
l
l
a
:

J
r
n
v
g
s
g
r
u
p
p
e
n
/
K
T
H
USA
Sverige
EU 15
1970 1980 1990 2000
*Andel av total lastbil, jrnvg och inrikes sjfart. Vissa data 19701990 saknas och de sista ren r preliminra.
J
rnvgar, mumlade War-
ren Buffett, och kpte 23 mil-
joner aktier i Burlington
Northern Santa Fe.
Nr nyheten slppes i pskas att in-
vesterargurun Buffetts maktbolag
Berkshire Hathaway gtt in som huvud-
gare med 11 procent i BNSF stnkte
hans glitter pltsligt ver alla New
York-brsens fraktjrnvgar.
En glamourstatus de inte knt av se-
dan jrnvgsbaronernas tid i slutet av
1800-talet.
Ngra veckor senare visade det sig
att Warren Buffett ocks gjort stora
kp i tv andra jrnvgsbolag, Norfolk
Southern Company och Union Pacifc.
Han brjade kpa jrnvgsaktier re-
dan under senhsten 2006. Fr tv
veckor kpte han ytterligare 1,4 mil-
joner aktier i BNSF och har nu 12 pro-
cent i den Texasbaserade jrnvgen.
varfr Jrnvgar?, vill alla veta.
Den gatu-smarte Buffett gr alltid sina
egna vgar, kper det han anser un-
dervrderat och bara sdant som han
sjlv begriper. Men han har mest sat-
sat p juveler, lskedrycker, restau-
ranger, mbler, frskringar och f-
nansbolag som American Express.
Andra fnansprofler, som Bill gates
och george soros, har ocks kpt p
sig jrnvgsaktier.
Vxande transporter mellan Kina
och USA, r en av anledningarna.
Frn Kina kommer btarna med kon-
sumentvaror i containrar till USA:s
och Kanadas vstkust, dr tgen m-
ter. Och eftersom amerikanska frakt-
tg inte r elektriferade, utan dras av
diesellok kan de ofta 2,5 kilometer
lnga tgen lasta containrar ovanp
varandra, s kallad double stacking
freight.
I USA har tgen hlften av markna-
den fr godstransporter, och de privata
fraktjrnvgar-
na r lnsam-
ma brsnotera-
de fretag. I Eu-
ropa har jrn-
vgen tappat
till lastbilarna
sedan 70-talet,
och r nu nere i
78 procent.
Men villkoren r helt olika. I USA,
dr fraktjrnvgarna avreglerades
1980, ger bolagen sin egen bana
och behver inte vnta ut persontg
som ska fram. I Europa vill man
gra tvrtom, via avregleringen se-
parera infrastruktur och transpor-
trer, som Banverket och SJ/Green
Cargo.
MEn frvntadE kni ngar i tg-
frakt har bddat fr affrer ocks i
Europa.
Flera amerikanska investerare
tittar ocks p europeiska bolag,
sger sren Belin, Green Cargos vd.
I somras kpte investmentbolaget
Ratos statliga Euromaint, ledande i
Sverige p underhll till jrnvgs-
fretag, fr 1,2 miljarder. n
tghausse i UsA
Bill Gates, George Zoros, Warren Buffet
och Arne Karlsson. Alla har de gjort miljard-
investeringar i tgbolag.
Nu fnns det fera tecken som visar
att det brjat rra p sig i fraktjrn-
vgsvrlden. Det senaste ret har det
pltsligt blivit brist p jrnvgsvag-
nar och leveranstiden fr nya lok r
nu ett r.
I Tyskland tar jrnvgen mark-
nadsandelar frn bilarna fr frsta
gngen sedan andra vrldskriget.
ven om det gr lngsamt har EU:s av-
reglering brjat ge
resultat de senaste
ren. I Tyskland
konkurrerar nu
uppt hundra trans-
portrer, och det
presssar priserna
fr kunderna, sger
Bo-Lennart Nelldal,
professor p KTH
och ven verksam
vid SJ.
Det statsgda tys-
ka fraktfretaget Railion ppnar ocks
grnserna genom att lgga vantarna
p det ena godsbolaget efter det andra,
i Danmark, Holland och Spanien. I
somras slog tyskarna till och kpte
EWS, English Welsh & Scottish Rail-
way Holding, Storbritanniens ledande
fraktbolag som ocks kr genom Eu-
rotunneln.
nr trafi ki nfarktEn p Europas
vgar rycker nrmare, pspdd av den
snabbt kande trafken i st-vst till
EU:s nyare medlemslnder ppnar sig
nya mjligheter fr jrnvgen.
Ocks amerikanska investerare r,
enligt uppgift, ute efter europeis-
n sverige ver snittet
i sverige r godstgens marknads
andel relativt hg. i vriga europa
dominerar lngtradarna.
f
r
e
d
r
i
k

h
a
r
k
n
s
c
a
n
p
i
x
g
a
r
y

m
o
o
n
/
s
c
a
n
p
i
x
lnsAm.
sren Belin p
statliga Green
cargo.
vxlAr spr.
warren Buffet
kpte nyligen in
sig i tgbolaget
BnsF.
lngvgA. de
amerikanska
dieselloken
drar tg som r
fera kilometer
lnga.
t
0
50
10
J0
Z0
I0
0
&.,% &.-% &..% '%%%
@
~
a
a
V
/
?
V
`
d
W
L
V
_
h
b
V
c
!
7
V
c
k
Z
g
`
Z
i
H_[Vgi
AVhiWâ
?~gck~\
Nerkaedseade|er fr |agvge
gedstreasperter, preceat
Z00J Z001 Z005 Z00
0ms. Nkr +.%% *.%% *-%% *-%%
kes. Nkr "-- )% &(, ')*
N1OBfOJBASFKPQ
CnX`ZaiVa[g<gZZc8Vg\d
va t g k a o s i E u r o pa
ka tgfraktbolag. Nr Green Cargo var
till salu fr tre r sedan, var amerikans-
ka Rail World i Stockholm fr att upp-
vakta folk p nringsdepartementet.
P hrdrationaliserade Green Cargo,
som gr med vinst sedan tre r, r det
numera hg svansfring. Fretaget r
ett av de lnsammaste i branschen i
Europa. Men det beror i och fr sig
ocks p att de andra presterar uselt.
Jo, jag brukade sga att vi r lngst
bland dvrgar, sger Jan sundling,
som basade fr Green Cargo i sex r,
gick i pension i somras och nu leder en
internationell arbetsgrupp som ska ta
fram ett gemensamt IT-system fr att
kunna flja gods genom hela Europa.
Green Cargo har 24 procent av de to-
tala godstransporterna i Sverige, en
siffra lngt ver Europasnittet. Det
beror p att de varit kostnadseffekti-
vare och hllit lgre priser n sina eu-
ropeiska branschkolleger, och p de
lnga avstnden dr tget r idealiskt
fr den svenska basindustrins tunga
transporter med timmer, papper och
stl.
Men det r p utrikestransporterna
som bolaget vill vxa. Green Cargo
har i dag bara 10 procent av frakttraf-
ken till utlandet. Kruxet r att bola-
get, som ofta skryter om sin punktlig-
het p 95 procent i Sverige, hamnar i
hnderna p transportrer som inte
kan lova mer n 70 procent eller inte
ens mter punktligheten.
Jag skrev p avtalet fr X-rail precis
innan du kom, sger Sren Belin och
gr en gest mot sitt skrivbord p kon-
toret i Sundbyberg.
Ett slags godstgsbolagens Star Al-
liance. Nu r vi sex vd:ar som ska brja
titta varandra i gonen och committa
oss.
MEn dEt statsgda bolagets vikti-
gaste drag fr att kunna ta sig ut i Eu-
ropa, r den planerade affren med
tyska Railion. 80 procent av frakttraf-
ken frn Sverige gr till eller genom
Tyskland. I vras skrev man p ett let-
ter of intent om att kpa in
sig som delgare i Railion
Danmark. Fr det samgda
bolaget planeras egna lok-
frare och nya ferastrms-
lok som kan kra ver na-
tionsgrnserna.
Att klimatfrgan explo-
derat har ocks gett jrn-
vgen medvind. Vgtraf-
ken str fr 84 procent av alla utslpp
inom EU. Om transporterna fortstter
att ka och de olika transportslagen
har samma andelar som i dag kom-
mer utslppen frn transporterna i
EU att slppa ut nrmare 40 procent
mer koldioxid 2010 jmfrt med 1990.
P Green Cargo ber man kunderna
ranka de viktigaste prioriteringarna
nr man vljer transportr. 2001 lg
milj p elfte plats. I dag r det trea.
Men fretagens ambition att minska
utslppen, och oron fr att accelerera-
de brnslepriser och skatter gr bil-
transporterna dyrare, hjlper inte s
lnge inte godstgsbolagen kan lova
och hlla leveranstiderna.
Miljn r en viktig faktor nr vi ser
ver transporterna. Vi kper 10 pro-
cent av det som sljs i hlnsvaruhu-
sen frn Europa och skulle grna ta
frAktexpert.
Bolennart nell
dal p KtH tror
p godstgens
comeback.
drAgkAmp. i Usa sker ver hlften av alla godstransporter med tg. dr trngs
inte frakttrafken med persontransporterna och jrnvgen r inte elektriferad.
MEdan Lastbi LsbranscHEn lobbar fr att fer ln
der n sverige ska tillta 25metersekipage p vgarna
i stllet fr dagens 18 meter lnga fordon jobbar jrn
vgen fr att fraktgen ska kunna ta nnu mer.
det handlar om lngre tg, upp till 1 500 meter mot
dagens normaltg p 500 meter. (i sverige r malmt
gen ofta 750 meter.) Men man experimenterar ocks
med nya profler p lastvagnarna och hur mycket varje
hjulaxel fr belasta spret.
i brjan p 1990talet kade sverige den strsta till
ltna axellasten (stax) frn 20 ton till 22,5 ton per
hjulaxel. nu bygger Banverket succesivt ut nten fr 25
tons maxvikt.
Med de vikterna kan en tvax
lad jrnvgsvagn lasta ytterligare
5 ton frakt, och en fyraxlad 10 ton
mer.
i Usa har hjulaxlarna en vikt p
35 ton, och man r p vg mot 40
ton. Men det fnns en viktig skill
nad. i europa ska frakttg och
persontg samsas om samma
spr. de amerikanska jrnvgs
bolagen ger ocks sin egen
bana, vilket ger en helt annan
ekonomisk drivkraft n hos de
statliga, europeiska banverken.
I tyngsta laget
contAInerkAmp.
Konkurrensen om
de tunga frakterna
hrdnar.
bIlbUret. de senaste trettio ren har
lastbilstrafken kat dramatiskt.
s
c
a
n
p
i
x
t
t
n tapp fr tget
s
c
a
n
p
i
x
0
50
10
J0
Z0
I0
0
&.,% &.-% &..% '%%%
@
~
a
a
V
/
?
V
`
d
W
L
V
_
h
b
V
c
!
7
V
c
k
Z
g
`
Z
i
H_[Vgi
AVhiWâ
?~gck~\
Nerkaedseade|er fr |agvge
gedstreasperter, preceat
Z00J Z001 Z005 Z00
0ms. Nkr +.%% *.%% *-%% *-%%
kes. Nkr "-- )% &(, ')*
N1OBfOJBASFKPQ
CnX`ZaiVa[g<gZZc8Vg\d
s
venska 7-ri ngar bru-
kar inte ge namn t tgf-
retag. Men Hector Nyblom
gjorde det nr hans pappa Mats
tillsammans med tidigare Mc-
Kinseykonsulten Ole Kjrre-
fjord och den norska redarfa-
miljen Hegh drog i gng gods-
tgsbolaget Hector Rail strax
fre jul 2004.
Den norskgda uppstickaren
har p knappt tre r tagit 5 pro-
cent av den svenska marknaden
och visat att det faktiskt gr att
tjna pengar i en bransch som
mnga rknat bort. I fjol hade
fretaget en omsttning p 132
miljoner och gjorde en vinst p
5,5 miljoner. Nsta r rknar
Mats Nyblom med intkter p
250 miljoner.
boLagEt snuvadE i hstas
statliga Green Cargo p en tiorig
stororder frn SCA, uppdraget
att kra 1,8 miljoner ton timmer
frn Vsternorrland och Jmt-
land till Sundsvall varje r.
Och i januari 2008 skickar
Mats Nyblom ivg de frsta di-
rekttgen mellan Norrkping
och Ruhromrdet, en resa p 18
timmar. Fr det femriga upp-
draget fr hollndska spedit-
ren Van Dieren Maritime, har
man kpt nya lok frn Bombar-
dier fr totalt 200 miljoner kro-
nor, dyrare tvstrmslok som
klarar strm och signalsystem i
bde Sverige, Danmark och
Tyskland.
Hector Rail rknar med
att dra 200250 tg om ret
fr Van Dieren Maritime, som
specialiserat sig p drr-till-
drr-transporter mellan Skan-
dinavien och kontinenten. Bo-
laget gs av islndska logistik-
fretaget Samskip.
Hector Rail har i dag 60 an-
stllda, 20 egna lok och hyr vag-
nar, som man ibland specialan-
passar fr kunderna, till exem-
pel SCA:s timmertransporter.
Vi har vxt mycket snabbare
n vi trodde frn brjan. Men
Hector Rail r inget transport-
fretag, utan ett litet tgkeri
och vill inte vxa fr fort, sger
Mats Nyblom.
Den svenska godsmarknaden
p jrnvg avreglerades redan
1996, men statliga Green Cargo
som har runt 80 procent av
marknaden har hittills inte
mtt ngon strre konkurrens.
Flera av konkurrenterna har
lmnat in. Senast i somras gick
Inlandsgods i konkurs.
Det hr r en komplicerad
och kapitalintensiv verksamhet
med stora operativa risker. Ta
bara ett lok som gr snder, det
handlar om helt andra pengar
n en lngtradare. Drabbas man
av fera problem samtidigt kan
hela affren raseras om man
inte har starka fnansirer bak-
om sig, sger Mats Nyblom.
Idn till tgdragarbolaget fck
han 2003 d han jobbade p Ikea
Rail, godstgsbolaget som m-
beljtten lade ner efter bara
drygt ett rs trafk. Han sade
upp sig och gick med sin affrs-
id till Jrgen Ekberg, tidigare
McKinseykonsult, chef fr spe-
ditionsfretaget ASG, numera
partner p riskkapitalbolaget
Litorina Capital. Han skickade
honom vidare till Ole Kjrre-
fjord, ocks en f.d. McKinsey-
konsult som nu jobbade fr den
norska redarfamiljen Hegh.
Och Ole Kjrrefjord, Tby-
bo liksom Mats Nyblom, knde
varandra sedan tidigare.
Idag har familjen Hegh 80
procent av Hector Rail. Ole Kjr-
refjord, som r ordfrande, ger
10 procent liksom Mats Nyblom
och en mindre post fnns hos
personalen, bland annat har
fera lokfrare kpt aktier.
Nr Hector Rail i december
2004 brjade kra mellan Halls-
berg och norska Halden fr
danska speditionsfreaget Euro-
shuttle var det verkapacitet p
vagnar att hyra i Europa. I dag
r lget helt annorlunda, sger
Mats Nyblom, uthyrningsvag-
nar r en bristvara och bestll-
ningstiderna fr nya lok uppe-
mot ett r.
Godsmarknaden p tg har
tagit fart och Tyskland vxer
snabbast av alla EU-lnder just
nu. I fjol kade den tyska mark-
naden med 10 procent, sger
han och menar att det samtidigt
gller att hlla ett ga p tyska
Railions framfart i Europa.
tyskarna r otroligt aggres-
siva, och risken r att Green
Cargos samarbete gr att det
tyska bolaget tar ver de svens-
ka kunderna fr internationella
transporter.
Det kan sluta med att tyskar-
na helt gratis kommer ver vad
de misslyckades kpa 2004, och
att Green Cargo blir en ren un-
derleverantr. Men vi ser ocks
mjligheter och ska gra det vi
kan fr balansens skull. n
utmanare p spret
Norskgda uppstickaren Hector Rail utmanar jttarna Green Cargo
och tyska Railion om de tunga industritransporterna p kontinenten.
frlst p rls. Mats nyblom p Hector rail ser en kraftigt kad
efterfrgan p tgtransporter i frmst tyskland.
det r en komplicerad och
kapitalintensiv verksamhet
med stora operativa risker
i
n
g
v
a
r

k
a
r
m
h
e
d
/
s
c
a
n
p
i
x
va t g k a o s i E u r p o pa
mer p jrnvg.
Men jag kan inte
ens f en vettig
offert p jrn-
vgs t r a ns por t
mellan Portugal
och Sverige, sger ulf Hemgren, eko-
nomi- och logistikchef p hlnsgrup-
pen.
Mats Nyblom, vd och en av grundar-
na p norskgda uppstickaren Hector
Rail, tycker att trafkskerheten
glmts bort i debatten.
Det snabbt kande antalet lastbilar
p vgarna r inte bara ett miljpro-
blem. Mter du 60 ton lastbil p fel
plats r det krt, ocks fr en SUV, s-
ger han.
Li ssabonstockHoLM r ungefr
lika lngt som strckan mellan San
Fransisco och Chicago. Men i USA, dr
godsjrnvgen avreglerades redan
1980, r villkoren helt annorlunda.
Dr gr hlften av frakten p jrnvg,
medan lastbilarna har runt 33 pro-
cent. Men USA har inga grnser som
tgen mste passera. Fr en container-
last p tg frn Portugal till Sverige r
sju olika lnder och sju olika trans-
portrer inblandade.
EU vill infra sex s kallade frakt-
korridorer genom Europa fr snabba
godstg. Tgen behver egentligen
MEdan banvErkEt gr slut p yt
terligare en borr i Hallandssen kr
de i juni det frsta tget genom den
nybyggda, 34,6 kilometer lnga
ltschbergtunneln i schweiz. nr
bygget r helt frdigt ska tunneln ta
110 godstg per dygn och ett snabb
tg i timmen. Fr persontg frn
tyskland till Milano kortas resan
med en timme.
den kande lngtradartrafken
ver alperna har medfrt stora milj
och trafkproblem i schweiz. i en
uppgrelse med eU accepterade lan
det fortsatt
tung transittra
fk mot att det
mesta frs ver
p jrnvg.
schweizarna
har frsts folk
omrstat bde
om ltschbergtunneln och den 57 ki
lometer lnga Gotthardtunneln som
ska st klar 2016 och bli vrldens
lngsta jrnvgstunnel.
ltschbergtunneln har hittills kos
tat 25 miljarder kronor, och schweiz
betalar merparten, bland annat med
intkter frn lastbilsskatterna.
i somras invigde drottning Beatrix
en annan linje som ska korta frakt
transporterna i europa. Betuwelinjen
mellan rotterdam och ruhromrdet
har byggts enbart fr frakttg och
kostat 4,6 miljarder euro. den ska
ses som ett hol
lndskt vapen i
kampen med de
rivaliserande
jttehamnarna
antwerpen,
Bremen och
Hamburg.
ljuset i tunneln starkast i schweiz
inte kra snab-
bare n i dag, det
viktiga r att de
rullar hela tiden.
Men tecken fnns
p att EU, som
drivit fram liberaliseringen och i ra-
tal frskt f bolagen att samarbeta
ver grnserna och ppna sina banor
fr konkurrens, r p vg att tappa
tlamodet.
Bryssel har nu lagstiftningsvgen
tvingat fram ett gemensamt europe-
iskt IT-system, dit alla banverk, tg-
operatrer och vagnuthyrare kommer
vara tvingade att rapportera fr att
man ska kunna flja gods genom Eu-
ropa. Systemet ska kras i gng 2013,
och lagen r skriven nda ner p kod-
niv. En verklig rfl till de europeiska
jrnvgarna.
Naturligtvis r det skmmigt att
branschen inte klarat detta sjlva, s-
ger Jan Sundling, ordfrande i den ar-
betsgrupp p UIC som ska sy ihop och
upphandla systemet, och menar att
det behvs en kulturrevolution i jrn-
vgsvrlden.
Det r ingen rocket science att
ndra p signalsystem och strmfr-
srjning. Det viktigaste r att trans-
portrerna brjar samarbeta. Vi ska
gra samma sak som fyget och rederi-
s
c
a
n
p
i
x
mIljArdbygge. ltschbergtunneln i
schweiz kostade 25 miljarder och
invigdes i juni i r.
t
56
22
28
12
16
66
Inrikes
Utrikes
Lastbilen drar mest
Andel av de totala transporterna 2006, %
Lastbil Bt Jrnvg
t
mest InrIkes.
det r om ut
landstrafken
som godstgen
ska konkurrera.
sprtrAssel.
2013 ska signal
system och
strmfrsrjning
vara integrerad i
hela europa.
F utrikestransporter p tg
Ikea drog i ndbromsen
Ett ambitist tgprojekt skulle revolutionera
mbeljttens fraktsystem. Men efter bara ett
halvr lades Ikea Rail ner.
egna tg ver nationsgrnserna. Det
var ingen hejd p visionerna hos tio-
mannagnget, med tidigare SJ Gods-
chefen Christer Beijbom i spetsen som
skulle bygga upp det nya tgbolaget.
Efter godstgen mellan Sverige och
Tyskland skulle det bli trafk mellan
Polen och Tyskland, Italien och Tysk-
land, Benelux och Tyskland. Och p
Ikea lobbade man fr engelska som
kommunikationssprk lngs vgen,
precis som p fyget.
dEt var naturLi gtvi s pressade
transportpriser som hgrade. Men det
visade sig omjligt att f lnsamhet i
trafken. Ikea kunde inte fylla vagnar-
na tillbaka till Sverige, och agera spe-
ditr fr att hitta kunder med retur-
frakter var en vg som man inte ville
sl in p. Speciellt inte som man kun-
de hamna i situationer dr leverant-
rer till Ikea pltsligt blev godskun-
der.
Vi r jttebra p heminredning,
men spedition r inte vr bransch,
Ingen lek.
Godstgen
frn lmhult
avvecklades.
nringen redan gjort men gra det
fort.
Bo-Lennart Nelldal p KTH ser tys-
ka Railions shoppingrunda bland
andra lnders marknadsledare som
ett stt att ppna grnserna. Men det
leder ocks till en stark tysk domi-
nans.
Medan fransmnnen lgger under
sig persontrafken, tar tyskarna ver
alltmer av godstrafken.
dEt var oron fr tyskarnas domi-
nans p transportsidan Deutsche
Bahn ger ven speditionsjtten Schen-
ker som en gng slukade Bilspedition
som gjorde att den svenska regeringen
plockade bort Green Cargo frn slj-
listan och lmnade kpsugna DB med
snopen min.
Samarbetet mellan Green Cargo och
Railion innebr ocks att man ppnar
fr tyskarna att g in och ta svenska
kunder.
Vi r inte naiva, visst r det en risk,
l
l
o
y
d

s
u
t
t
o
n
/
s
c
a
n
p
i
x
t
t
t
s
c
a
n
p
i
x
contAIner. den
kade handeln med
asien har lett till
kraftigt kande
kombitrafk med
bt och tg.
M
ed ett i nhyrt R66-lok och
en snittfart p 70 kilometer
i timmen rullade det in mot
Duisburg den 28 juni 2002. Ikea
Rails frsta egna tg mellan lm-
hult och det tyska centrallagret i
Werne.
Bara ett och halvt r senare lade
den svenska mbeljtten ner sitt
jrnvgsbolag.
Ikea slog stort
p trumman
nr man som
frsta fretag
utnyttjade av-
regleringen i
Europa och
b r j a d e
kra
Eltg
0,003
Dieseltg
18
Utslpp av koldioxid, nettoton per kilometer
genomsnitt i Sverige
Genomsnitt i Sverige *Tung lastbil med slp, Euro 3, 70% fyllnadsgrad.
K
l
l
a
:

N
T
M
,

G
r
e
e
n

C
a
r
g
o

Lastbil*
48
lAstAr grnt. Ut
slppsniverna snks
med svl el som
dieseldrivna godstg.
n tget r renast
sger Jeanette skjelmose, miljchef
p Ikeas globala transporter.
Ikea r lika frteget om sina trans-
portvolymer som om sina frslj-
ningssiffror. Jeanette Skjelmose s-
ger att fraktvolymerna dubblas vart
femte r. Mbelgiganten gr 69 pro-
cent av sina inkp i Europa, r en av
de stora transportkparna p konti-
nenten och knda fr sin stenhrda
frhandlingstaktik.
Vi frsker anvnda jrnvg bde
av milj- och volymskl. Men trans-
porter genom fera lnder tar bde
mycket lngre tid och blir dyrare ge-
nom alla omlastningar som grs. Le-
veranstiderna r oskra, frsening-
arna kan handla om fera dagar. Och
d riskerar vi brist p varor i varuhu-
sen, och kunder som inte fr vad de
vill ha, sger Jeanette Skjelmose.
tyskLand r Ikeas strsta enskilda
marknad, och tg rullar fortfarande
mellan lmhult och Jnkping och
Tyskland. Men nu skts det av andra
transportfretag, som hollndska
speditionsfrman Van Dieren
Maritime.
Vi ser hela tiden
ver transporter-
na, bde av pris,
milj- och kapaci-
tetsskl. r det ka-
pacitetsbrist och
det r ett problem i
Europa betalar vi
ibland lite mer och
tar jrnvgen.
I Sverige gr 40
procent av Ikeas
transporter med
tg, och till Norge
r det nstan 95 procent.
Frankrike r ett stort transitland,
men med uselt rykte bland godstgs-
bolagen.
Jag nskar jag slapp ha med frans-
mnnen att gra ver huvud taget,
sger en av dem som VA pratat med.
Men Jeanette Skjelmose vill inte dis-
kutera enskilda lnder.
Jag vill inte hnga ut enskilda
transportrer och enstaka lnder.
Jag kan bara kon-
statera att det fung-
erar bra i norra Eu-
ropa och ven i
sdra Europa, om
man transporterar
mellan tv lnder.
Men s fort man
ska passera fera
landsgrnser blir
det problem.
i kEa Har soM ML
att minska sina koldioxidutslpp
med 12 procent per transporterad
kubikkilometer till 2010. I Europa
anvnder man mer och mer sjtran-
sporter. Varor frn Turkiet till varu-
husen i Spanien och Portugal gr
numera mestadels sjvgen i stllet
fr med bil, trots lngre ledtider.
Nr Ikea Rail startade sade bolaget
att jrnvgstransporterna skulle ka
frn 18 till 40 procent p ngra rs
sikt. Sdana utfstelser gr Ikea inte
lngre.
Det viktiga r inte hur vi nr m-
len utan att vi gr det. Det handlar
inte bara om att byta till miljvnli-
gare transporter, utan ocks om att
exempelvis jobba stenhrt med att
optimera fyllnadsgraden.
Ikea har ocks minskat transpor-
terna till USA frn Polen, dr en stor
del av den spnskivebaserade mbel-
produktionen r frlagd.
En del av lsningen r nmligen
lokal produktion. Ikea upp fabriker
fr just spnskivebaserade mbler i
USA, som ska frsrja den nordame-
rikanska marknaden. n
Ikea drog... (forts)
rtt ljUs.
ikeas satsning
p klimat
vnliga tg
foppade.
striden r inte
avgjord. p an-
dra sidan jobbar
jrnvgslobbyn
s r det nr man r liten. De kr 5 000
godstg om dygnet, vi bara 300. Men
vi kommer inte snka garden och har
gjort klart fr tyskarna att vi inte gli-
der in i deras hgn utan att det kom-
mer kosta dem. Och vi tnker inte
sluta som matarbolag t Railion, s-
ger Sren Belin.
Om Europa lyckas fra ver mer
transporter, bde av gods och passage-
rare, frn de miljbelastande bilarna
till jrnvgen vntar dock en ny kon-
fikt. Den mellan person- och godstg,
speciellt runt storstderna, p morg-
nar och kvllar.
Drfr r utbyggnaden av hghas-
tighetstg i Frankrike, Tyskland, Ita-
lien och Spanien en bra lsning. De
gr p separata banor och lmnar allt-
s plats till godstgen p de vanliga
banorna, sger Bo-Lennart Nelldal.
i bryssEL Lobbar bilindustrin fr
att f kra 25-metersbilar, i dag bara
tilltna i Sverige, i hela Europa.
Det skulle ta ytterligare marknads-
andelar frn jrnvgarna. Men striden
r inte avgjord, p andra sidan jobbar
jrnvgslobbyn och miljintressen,
sger Lars B. Johansson, deltidsprofes-
sor vid Transportforskningskommissio-
nen, ordfrande i Flygets miljkommitt
och tidigare miljchef p SJ.
P sikt r jag optimistisk nr det
gller frakt p jrnvg, helt enkelt fr
att biltrafken kommer kvva sig
sjlv. n
d
a
v
i
d

m
e
n
d
e
l
s
o
h
n
/
s
c
a
n
p
i
x
k
a
s
p
e
r

d
u
d
z
i
k
/
s
c
a
n
p
i
x
Hg tid... (forts) t
t
transporter
genom fera
lnder tar bde
lngre tid och
blir dyrare
Jeanette Skjelmose j
r
i

s
o
o
m
g
i
tUngA lAss. Jrnvgen r idealisk fr
basindustrins tunga transporter.
g
r
a
f
i
k
:

a
n
n
a

s
p
n
g
p r o f i l
r i ngs l i v e t s t uf fa s t e c he f?
Tredje AP-fondens vd Kerstin Hessius
r kunnig, plst och snabbtnkt.
Och inte rdd fr kontroverser. I
debattartiklar har hon anvnt ord
som struptag, hn, draktigt, ny
istid och spiken i kistan fr till-
vxten nr frslag lg om att bred-
da frmgenhetsskatten.
Hon krver en snkning av rea-
vinstskatten i stllet fr en favori-
sering av fondsparande. Hon vill se
aktiekunskap p skolschemat, en
debatt som precis blossat upp igen.
Hon har ocks riktat hrd kritik mot Ekobrottsmyndigheten fr brister i
underskningskompetens och alldeles fr lnga handlggningstider.
Som tidigare vice riksbankschef kritiserar hon Riksbanken fr att
vara inkonsekvent, fr transparent och fr frsiktig i sina rntend-
ringar.
Som chef fr Tredje AP-fonden krver hon frndringar i hur de fr
placera och menar att politikerna ska sluta gnlla och i stllet utva
sin makt p allvar.
Nu r hon starkt kritisk mot hur de amerikanska subprimelnen
paketerats.
Ekonomin tl betydligt hgre kreditfrluster n vad vi sett den se-
naste tiden utan att det r kris. Problemet r inte de paketerade pro-
dukterna, utan hur de har slts in och prissatts, investerarna har inte
frsttt vad de har kpt. Nr de nu inser det, sprids en rdsla och de
agerar inte rationellt utan sljer i panik.
Hon menar dock inte att det vi ser nu r en brjan p ngon lgkon-
junktur.
inte rdd fr bubblor
Med sina 212 miljarder
r Kerstin Hessius p
Tredje AP-fonden en
av Stockholmsbrsens
strsta investerare.
I Per qvists intervju
avsljar hon att hon
tycker att Federal
Reserve skter sitt jobb
betydligt bttre n
Riksbanken och att det
inte fnns ngon risk fr
att konjunkturen dippar
de nrmaste tre ren.
n
t
av per qvi st foto mi cke lundstrm
| va | 32 | 22 xxxxxx 200x | www.ekonominyheterna.se | 59
inte rdd fr bubblor
pensi onsvrlden
P tredje aP-fonden
lrde hon knna sin
ordfrande Claes de
Neergaard, vd fr in-
dustrifonden. i corpo-
rate governance-fr-
gorna fr hon std av
Pernilla Klein, Kreab,
och styrelseledamo-
ten Dan Andersson,
chefekonom p LO.
vnner som ger rd
r fre detta studie-
kompisen Peter Nor-
man, nu vd p sjunde
aP-fonden, och Sarah
McPhee, vice vd p
aMF, som hon lrde
knna p transfera-
tortiden. Med aMF:s
vd Christer Elmeha-
gen r Hessius invald
i vrldens tyngsta in-
ternationella pen-
sionsfondntverk,
iPC.
brsen
Under den turbulenta
brstiden var Olof
Stenhammar ett
starkt std liksom
Magnus Bcker och
Per Larsson, nu mitt
i annan brsstrid.
Urban Bckstrm, vd
p Svenskt Nringsliv
och ordfrande i
OMX, lrde hon kn-
na i Riksbanken. I det
nordiska brssamar-
betet blev hon god
vn med Hans Ole
Jochumsen, d vd fr
Kpenhamsbrsen.
Simon Nathansson,
vd fr Neonet, r en
god vn. Adine Grate
Axn, enda kvinnan i
OM:s styrelse, blev en
srskild relation.
Markus Wallenberg
sitter i Handelshg-
skolans advisory
board ihop med Hes-
sius. Med Claes Dahl-
beck utvecklade hon
koden fr bolagsstyr-
ning. Nu frvaltar hon
koden med ordfran-
den Hans Dahlborg,
ven ordfrande i
Nordea. Han uppskat-
tar Hessius rakhet.
Vnnen Lars Otter-
beck r vice ordf-
rande och ven vice
ordfrande i AP3-sty-
relsen. Anders Nyrn,
vd Industrivrden, r
en vn frn brstiden
som hon umgs med
i Bstad. Dr umgs
hon ven med tennis-
frbundets ordfran-
de Stefan Dahlbo, vd
i resund och konst-
lskare.
Konsten
Med resunds grun-
dare Mats Qviberg
har hon bde konst
och re gemensamt.
Konstresor gr hon
med de goda vnner-
na Isabella och Teo-
dor Dalenson (No-
vestra), Lena och Per
Josefsson (Brummer
& Partner) Martin
Bjringer (storgare i
Bjrn Borg), Kerstin
och Pontus Bonnier
samt Shideh och Lars
Nittve, chef fr Mo-
derna museet. En an-
nan storsamlare frn
Alfred Berg r Ric-
hard Kahm. Andra
kompisar i konstvrl-
den r galleristerna
Cilne Andrhn och
Marina Schiptjenko
(tillika popstjrna i
BWO) och Andreas
Brndstrm och Jan
Stene liksom Bjrn
Wetterling. Bosse
Nilsson, f.d. chef fr
Liljevalchs, nu Char-
lottenborg i Kpen-
hamn, umgs hon
med i Bstad. Dr
fnns galleristen Britt
Arnstedt, arnstedt &
Kullgren, sambo med
konstnren Peter
Frie. Konstnrsparet
Ernst och Helene
Billgren trffar hon
ocks i Bstad.
poli ti Ken
I kodgruppen var Erik
sbrink ordfrande.
De lrde knna varan-
dra nr han var p f-
nansdepartementet.
Leif Pagrotsky lrde
hon knna genom
Claes Norgren, chef
fr Konkurrensverket
och Hessius nrmaste
chef p Riksglden.
P Alfred Berg rekry-
terade hon nuvarande
fnansministern An-
ders Borg. Statsse-
kreterarna Per Jans-
son och Hans
Lindblad var riks-
bankskolleger och
Ingemar Hansson r
vn frn tiden i SNS:s
styrelse. Finansmark-
nadsminister Mats
Odell r en kontakt
sedan mitten av 1990-
talet, nu i Finans-
marknadsrdet.
fi nansvrlden
I Finansmarknads-
rdet sitter Harry
Klagsbrun, partner i
EQT, nra medarbeta-
re p Alfred Berg-
tiden. Karin Forseke,
tidigare vd i Carnegie,
r en vn i rdet. An-
nika Falkengren, vd
fr SEB, var en tuff
konkurrent p Trans-
feratortiden. I dag r
kontakten dem emel-
lan varmare. Patrik
Ehnblad, vd fr HQ
Bank, r nrmaste
granne i re. Lars
Bertmark, styrelse-
ordfrande i SIFR,
trffar hon ofta i
konstsammanhang.
Gemensam vn r
vice riksbankchefen
Lars Nyberg. P Riks-
banken blev hon ock-
s vn med Lars Hei-
kensten och Eva
Srejber.
dan andersson
Helene Billgren
anders Borg
karin forseke
adine Grate axn
Kerstin Hessius ntverK
Nu omvrderas fnansiella risker, men det
lr inte nmnvrt pverka den underliggan-
de styrkan i vrldsekonomin. Snarare r det
ett uppvaknande som leder till sundare vr-
deringar. Men kortsiktigt vgar jag inte sga
att faran r ver nnu.
Kerstin Hessius r ordfrande fr Finans-
marknadsrdet vars uppdrag r att ge strate-
giska rd fr hur Sverige kan strkas som ett
fnansiellt centrum.
Med konkurrerande bud p Stockholmsbr-
sen har fnansmarknadsminister Mats Odell
gett rdet i uppdrag att analysera konsekven-
serna fr den svenska fnansmarknaden.
Bde vad som hnder om brsen frblir fri-
stende, om den kps av Nasdaq, av Bourse Du-
bai eller andra garkonstellationer.
Medierna jagar mig fr att f veta vad jag
tycker om alternativen, men rdet avsljar
inget innan ministern fr vr rapport, senast
den 28 september.
Efter att ha kallats rntehk som riks-
bankschef blev Kerstin Hessius chef fr
Stockholmsbrsen tre veckor fre terrord-
den i USA.
Tv av hennes tre r som brschef hr till
de svartaste undet det senaste seklet.
Brsen tappade runt tv tredjedelar av sitt
vrde frn toppen r 2000.
Hon fck d en verraskande frga av en
journalist p en av Sveriges strsta dagstid-
ningar: Kan bolag p brsen g i konkurs?
Jag trodde inte mina ron! n i dag vet jag
inte om frgan var korkad eller oerhrt listig.
Jag bad min informationschef svara, fr alla
kunde svara utom jag. Annars hade rubriken
blivit: Brschefen sger att brsbolag gr i
konkurs!
Terrordden den 11 september 2001 blev en
utlsande faktor d vrlden gick in i en sva-
gare tillvxtperiod, nr riskaversionen kade
dramatiskt.
Vren innan var jag p ett seminarium i
Georgetown. En person frn det amerikans-
ka utrikesministeriet sade att den strsta po-
litiska utmaningen var att USA inte lngre
hade en tydlig fende. Det kalla kriget var
ver och frutsttningar fanns fr en fredlig
period. Vrlden var p vg in i en ny era och
skulle kunna ta itu med andra hot, som milj-
frstring och brott mot mnskliga rttig-
heter. S gick ett halvr och en ny men svr-
defnierad fende dk upp.
Hon erknner i dag att hon var fr positiv
direkt efter terrordden, att den globala lg-
konjunkturen blev lngvarigare och konse-
kvensen fr brsen mycket vrre n hon ens
kunde ana.
Vi vntade oss inte den kraftiga brsned-
gngen 2002, den kom som en total verrask-
ning. Frtroendet fr aktiemarknaden sjnk
dramatisk.
Hon blev ny vd fr Tredje AP-fonden 2004. I
dag r hon den sjuttonde strsta placeraren
p svenska brsen.
Vid rsskiftet var fondens totala vrde 212 t
t
va p r o f i l
s
C
a
n
P
i
x
M
i
C
K
e

L
u
n
d
s
t
r
M
s
C
a
n
P
i
x
namn: Kerstin Therse Elisabeth
Magdalena Hessius.
YrKe: Vd fr Tredje AP-fonden.
lder: 49 r.
fami lj: Maken Johan, advokat. Ge-
mensamma barnen Johanna, 21 r
och David, 19 r.
bor: I bostadsrttslgenhet i Stock-
holm.
utbi ldni ng: Ekonomexamen frn
Stockholms universitet, 10 p beskatt-
ningsrtt, 20 p flmvetenskap.
Karri r: Utredare Statskontoret
198485, ekonom Riksbanken 1985
86, ekonom Riksgldskontoret 1986
89, journalist Finanstidningen 1989
90, chefsekonom, senare vd p Alfred
Berg-gda Transferator och drefter i
ledningen fr Alfred Berg som ansva-
rig fr affrsomrdet fxed income
199097, vd p stgta Enskilda Ka-
pitalfrvaltning 1998, vice riksbanks-
chef 19992001 och vd fr Stock-
holmsbrsen 20012004.
stYrelse/frtroendeuppdrag:
Ordfrande fr Finansmarknadsrdet
och Historiska museet (vilket ven
innefattar Kungliga Myntkabinettet).
Ledamot i AP Fastigheter AB, Swe-
dish Institute for Financial Research
(SIFR), Handelshgskolans advisory
board och Kollegiet fr svensk bo-
lagsstyrning.
fri ti d: Mycket konst, lite golf. Um-
gs med familj och vnner, grna
party med dans.
reser helst: I Sverige, har fritids-
stllen p Asp i Stockholms yttre
skrgrd, i Bstad och re. Och s till
New York fr att se konst och beska
konstnrsateljer.
lser: Fr lite riktigt bra litteratur
nu fr tiden, det blir ofta page tur-
ners och blandat med lite matnyt-
tigt.
lYssnar p: R&b, Bob Dylan.
miljarder kronor, vilket gr den till den nst
strsta av de fyra AP-fonderna.
Det fnns en sund konkurrens mellan AP-
fonderna. Storleken r rtt lika, men inne-
hllet blir alltmer olika. Vi har olika andel
svenska och utlndska aktier, olika valuta-
andel, olika stor exponering i private equity
och olika frvaltningsstil. ver tiden kom-
mer skillnaden att synas mer p resultatet.
Som ny vd inledde hon direkt en versyn av
portfljstrukturen. I fera tidningar pstods
hon ha sagt att det inte r acceptabelt att fon-
dens investeringar minskar i vrde, bara fr
att index faller. Ngot hon nu frnekar.
Sjlvklart faller vrden frn tid till annan,
vad som r oacceptabelt r att inte aktivt job-
ba fr att begrnsa frlusterna bara fr att in-
dex faller.
Precis nr hon tagit ver som ny vd sade
hon att Tredje AP-fonden hade fr stort fokus
p relativ avkastning. Hon ville betona den
absoluta avkastningen.
Vi kan inte g kort, dremot frfytta oss
mellan olika tillgngar. Vi kan inte bli en ren
absolut frvaltare, men ha ett mer absolut
fokus. Ta vr life scienc-portflj, den mter vi
inte mot index utan mot ett absolut ml ver
tiden. Dr kan vi inte handla kortsiktigt, fr
det r illikvida aktier.
Hon vill bttre utnyttja att fonden inte be-
hver likviditet i samma utstrckning som
mnga andra kapitalfrvaltare.
Vad ska vi ha fr tillgngar? Jo, sdana som
ger en likviditetspremie. Hr fnns en be-
klaglig begrnsning. Vi tillts inte ha mer n
5 procent i onoterade tillgngar, det r oge-
nomtnkt. Regelverket r inte heller logiskt
eftersom vi inte har ngon begrnsning p
hur mycket fastigheter vi fr ga.
En annan begrnsning som hon krver br
ndras r att AP-fonderna tvingas ha minst
30 procent i likvida tillgngar.
Internationella pensionsfonder har inte s
detaljerade regler som vi, risken p lng sikt
r att svenska pensionrer fr det smre p
grund av begrnsningarna.
Hennes nya strategi fr Tredje AP-fonden
bestr frenklat av tre delar.
Del ett r att skapa en bra grundexpone-
ring.
Vi frsker hitta en vldiversiferad nor-
malportflj dr vi skulle ligga om allt p
marknaden var rtt prissatt, utifrn vrt
uppdrag att n 4 procents real avkastning
ver tiden.
Del tv av strategin r att ta strategiska po-
sitioner i de marknader som de bedmer som
felprissatta, fr att n bttre avkastning n
normalportfljen.
Vi slde exempelvis vra lnga obligatio-
ner 2005 fr att vi ansg dem fr hgt vrde-
rade.
Del tre r den aktiva frvaltningen, det hon
kallar veravkastning.
Vi jobbar systematiskt p en mer sofstike-
rad risktagning, dr vi ser skickligheten hos
enskilda frvaltare. Precis som med konst
krvs ett bra ga.
Hittills har vi inte ftt tillrckligt bra va-
luta fr pengarna. Vi mste stlla oss tv fr-
gor, dels om vi har vi valt rtt frvaltare, dels
om vi gett frvaltarna rtt uppdrag?
Mnga Sverigefonder lider av att ha ett fr
brett index och en jtteportflj. Utveckling-
en bestms d i praktiken av ett begrnsat
antal stora aktier p den svenska brsen. De
som i r missat Volvo och Scania r krda!
Det r inte en bra frutsttning.
Svraste uppgiften fr en pensionsfrval-
tare r dock att vrna vrden i lgen som nr
IT-bubblan sprack och vi fck fera r av nega-
tiv brsutveckling.
r det alls mjligt eller ska vi ge upp och
flja en kraftig brsnedgng nedt? Att be-
sluta att risken i portfljen dramatiskt br
ndras under vissa omstndigheter r nnu
en akademisk frga vi inte vet svaret p.
Trots att Kerstin Hessius varit vice riks-
bankschef anser hon inte att penningpoliti-
ken lyckas minska svngningarna i kon-
junkturen. Men hon r mer kritisk mot
svenska Riksbanken n mot den amerikans-
ka motsvarigheten Federal Reserve.
Ben Bernanke tog ver i ett svrt penning-
politiskt lge, nr ekonomin var het och in-
fationen tog fart, samtidigt som det fanns
oro fr att penningpolitiken skulle hugga
huvudet av tillvxten. Han har hanterat det
bra genom att inte gra ngot alls, vilket r
svrare n det verkar.
Alan Greenspan gjorde ett fantastiskt bra
jobb, bortsett frn den kritik som ven gller
mig sjlv, att han frskte frklara brsbubb-
lan. Det var fel.
Det var ett misstag i slutet av 1990-talet att
vi p de festa centralbanker frskte frkla-
ra att brsuppgngen kunde vara motiverad
utifrn potentiella produktivitetsfrbtt-
ringar. Det hade varit bttre att sga: Vi fr-
str inte vad som hnder. Nu legitimerade vi
delvis IT-bubblan. Ofta r det bttre att stlla
K
ersti n hessi us och hen-
nes mans frsta gemen-
samma investering var i
ett konstverk, dit bdas studie-
ln fr ngra mnader gick.
Det var lskigt och svrt men
ocks hrligt.
Med ren har intresset fr
konst vxt. De reser ihop bara
fr att se konst. Till biennaler,
konstmssor och museiutstll-
ningar.
Vi har ofta beskt New York,
en gng med galleristen Bjrn
Wetterling d vi beskte Tom
Wesselman och Frank Stella i de-
ras ateljer. Jag mtte nyligen
James Rosenquist fr andra
gngen. Han har svenska rtter
och r angelgen att hlla kon-
takter med svenskar.
Frsta konstfrlskelsen sked-
de i Paris som 14-ring, nr hen-
nes mor tog med henne fr att se
de franska impressionisterna. I
brjan av 1980-talet fll hon pla-
dask fr Evert Lundquists mleri
p Thielska galleriet.
Hans mlningar gjorde ett
djupt intryck p Johan och mig
och vi tnkte att dit nr vi aldrig
i vrt samlande. Nu ger vi ng-
ra Evert Lundquist-mlningar,
de r undantaget i vr samling
som i vrigt bestr av samtids-
konst.
De senaste fem sex ren har
varit omvlvande p konst-
marknaden, med omvrdering-
ar av frmst amerikansk pop-
konst och unga britter, kallade
YBA.
Young British Artists med
Damien Hirst i spetsen r spn-
nande. Mnga ifrgastter hans
ddskalle med diamanter, men
dr fnns ngot intressant. ven
svenska konstnrer brjar upp-
mrksammas utomlands. Jag
imponeras av sprket hos kon-
ceptkonstnrer, frmgan att
sga ngot p ett annat stt. M-
lare som Cecilia Edefalk och Tor-
sten Andersson, som i r fck
Carnegie Art Award. Han r vik-
tig och gr mlningar av phit-
tade skulpturer. Kanske r han
den i dag mest intressanta le-
vande svenska konstnren.
Konstintresset hller henne
friskare i sinnet.
Bra konst skapar en frid i sj-
len men provocerar p samma
gng. Konst ifrgastter, fr mig
att reagera och ger en stark iden-
titet. Tnker man bara p aktier
och vrdepapper blir man fyr-
kantig och trkig. n
n Konstintresset gr att hon inte blir s trkig
Man fr inte vara fr mesig. jag r resultatorienterad
och blir irriterad nr folk ltar och fastnar i detaljer
va p r o f i l
t
t
den byggs.
Vilket just skett i Dubai
(Skrattar) Ja. Det talar fr att den marknad
som viker frst nr vi gr in i en lgkonjunk-
tur r Dubai. Vi nrmar oss en tid d styrel-
serna br bli mer kritiska i stllet fr att
trycka p fr aggressiva investeringar.
Hon terkommer fera gnger till hur de
sista skeptikerna skakats ur marknaden
strax innan en bubbla brister. De blev skep-
tiska fr tidigt och har ingen trovrdighet
kvar nr de i fera rs tid sagt att brsen r
vervrderad.
Gr man ur brsen fr tidigt riskerar man
att inte orka st emot. Man behver inte slja
p toppen, det r bttre att slja lite fr sent.
Det svra r ju att det fnns s kallade mid-
cycles, D handlar det inte om en konjunk-
turnedgng utan en kortsiktig korrigering
av brskurserna.
Som tidigare journalist p Finanstidningen
r hon kritisk mot medierna.
Det fnns fr lite resurser till research och
tidningarna bestr av fr mycket infotain-
ment.
Ett bra exempel p hur ni inte gr ett
grundligt jobb var frra sommaren. D ville
dvarande regeringen kalla in ordfrandena
i AP-fonderna fr att se om ngot kunde gras
i Volvo. Inte en enda journalist ifrgasatte re-
geringens rtt att gra detta, trots att det str
i lagen att regeringen inte fr ge direktiv till
AP-fonderna och AP-fonderna inte
fr gna sig t nringspolitik. Jag
saknar s kallade watchdogs.
AP-fonderna har styrelser med fullt
ansvar och hon kritiserar politikerna
fr att de riskerar att undergrva fr-
troendet fr pensionssystemet ge-
nom allmnt gnll.
Har de inte frtroende fr hur ar-
betet bedrivs i ngon av AP-fonderna,
br de ndra styrelserna, det r deras
ansvar.
Sttet att arbeta med kompetens-
frgor r ocks frldrat. Nu fr hand-
lggare p departementen skta den
komplicerade och viktiga frgan som
en bisyssla och de r ofta inte kvalif-
cerade fr den uppgiften. En srskild
avdelning inom regeringskansliet
br arbeta med de hr frgorna fr
hela myndighetsvrlden. Det blir
nnu mer aktuellt frn rsskiftet nr
styrelserna med begrnsat ansvar av-
skaffas.
Kerstin Hessius har starka sikter,
r rlig och stryker ingen medhrs.
r hon emot ngot skrder hon inte
orden.
Som ledare r hon otlig, resultat-
orienterad, tuff, entusiastisk, ener-
gisk som en Duracellkanin och p-
lst. Hon r envis och har svrt att
ndra stndpunkt.
Du sgs ocks vara aggressiv.
Njae, snarare lite provokativ. Man fr inte
vara fr mesig. Jag r resultatorienterad och
blir irriterad nr folk ltar och fastnar i detal-
jer. Frsta gngen jag blev chef var det sv-
raste att frst att alla inte tycker om che-
fen.
Hon hvdar att hon kan vara tuffare att tas
med hemma, ngot som hennes tv barn och
inte minst maken Johan, som hon trffade
redan 20 r gammal, ofta fr knna p.
Min man och dotter sger att jag har dligt
morgonhumr. (Skrattar) Jag kan vara rtt
elak p morgnarna
Hon vxte upp i en hrt arbetande akade-
mikerfamilj och hade tyska barnfickor, en
pappa som var advokat och en mamma som
var rdman.
Mamma var ansvarsfull och lste lxor
med oss. Pappa var en glad gamng, som nr
han var hemma mer stod fr skoj och fest.
Frsta gngen Kerstin Hessius tjnade
pengar var i tidiga tonren som diskplockare
fr 14 kronor i timmen.
Frsta strre investeringen var inte i aktier
utan i en sliten sommarstuga i Stockholms
ytterskrgrd fr 340 000 kronor ihop med
inte bara maken Johan utan ocks hans
mamma.
Jag var skrckslagen. Jag grt innan vi
skrev p kontraktet. n
sig vid sidan om nr man
som centralbank inte har
en vlgrundad frkla-
ring.
En annan frga r hur
transparent en central-
bank ska vara, det kanske
inte alltid gagnar pen-
ningpolitiken.
Federal Reserve r mer
konsekventa. I en tillvxt-
fas hjer de rntan stadigt
under en lngre period.
Bara mot slutet infnner
sig viss tveksamhet p
marknaden. Likadant
nedt. Riksbankens infa-
tionsml och modell gr
att de fokuserar fr myck-
et p frndring och fr
lite p niver.
Den kade transparens
som r resultatet av den
rntebana Riksbanken fr
frsta gngen presentera-
de i vintras r inget Ker-
stin Hessius heller stder.
Vi blev vldigt frv-
nade ver rntebanan de
presenterade. Riksbanken
br tnka sig noga fr, det
r viktigt att de signalerar
rtt. Rntorna i Sverige har utifrn den eko-
nomiska aktiviteten varit fr lga ett tag. Det
har skert bidragit till att kronan r s lgt
vrderad, fr lgt enligt min mening.
Hon r ocks kritisk mot att Riksbanken r
fr fokuserad p infationen och drmed inte
fngar upp vad som hnder utanfr den reala
ekonomin.
ven om penningpolitik inte ska syssla
med tillgngspriser s pverkas de av pen-
ningpolitiken. Den kan bidra till att bubblor
byggs upp i fastigheter, aktier och kredit-
marknader. Nr bubblorna spricker kan de
negativa konsekvenserna fr den reala eko-
nomin bli strre n kostnaden av att ha lite
hgre rntor.
Jag tycker att man ska hja rntorna snab-
bare n infationstrycket krver nr man r
sker p att konjunkturen pekar uppt. Och
omvnt, man ska ltta mer p gasen i kon-
junkturnedgng n vad infationstrycket
signalerar. Den svenska penningpolitiken
br vara mer distinkt, frst d talar Riksban-
ken ett tydligt sprk!
Ngon strre fara fr en kraftig konjunk-
turnedgng ser hon dock inte, inte frrn om
tidigast tre r.
Sent i en konjunkturuppgng stter man i
gng med kapitalfrstring. nnu fattar inte
bolagen okloka beslut, med aggressiva fre-
tagskp, nr man investerar i de allra strsta
maskinerna och nr det hgsta huset i vrl-
t
att: ENtION MANAGEMENT & KARRIR
I mediebranschen
r 26 procent av
cheferna kvinnor
mot 5 procent i
nringslivet i stort.
Hr r frklaringen.
Av CAmi llA WAgner
i llUSTrATi On KenneTH AnDerSSOn
meDiA
AmAzOnernA
TAr ver
s
i ffrorna r hmtade ur boken
Maktens kn, skriven av nio fors
kare vid Gteborgs universitet under
ledning av Anita Gransson.
Varfr mediebranschen kommit
lngre vad gller jmstlldhet bland chefer
n vriga nringslivet refekterar Cecilia Za-
dig och Gunlg Israelsson kring i boken
Mediaamazonerna. De bda leder en kurs i
kvinnors ledarskap p JMK vid Stockholms uni-
versitet.
Frn kursen och dess deltagare har de tagit
fram underlag fr boken och bland annat
kommit fram till att kvinnor trnas hela
livet p att utveckla egenskaper som r att
raktiva chefsegenskaper i moderna fretag.
Boken bygger p en studie av 143 kvinnor
som har eller har haft chefsbefattningar
t
G inte in i mnster, dr du
knner dig obekvm, bara fr att
leva upp till andras frvntningar.
Jag tror att vi alla r som bst i vra yrkesroller om vi r de vi r.
Naturliga och avspnda och samtidigt ml- och resultatinriktade.
Det finns inga motsttningar i detta, vilket vi ofta tycks glmma.
Frvntningar frn styrelse, ledning, media och personal gr att vi
ltt gr in i mnster dr vi egentligen inte knner oss bekvma och
kommer till vr rtt.
Programmet i Akademin fr det Uttrycksfulla Ledarskapet gav
mig det jag hoppats p kade insikter om mig sjlv, kat frtroende
fr min egen personlighets vrde och att utifrn det skapa ett starkt
personligt uttryck som berr. Jag trivs nr jag ser hur kollegor och
medarbetare blir positivt pverkade.
Bjrn Mellgrd, Director Global Discovery Research China, AstraZeneca
Vill du ocks utveckla dig som ledare och bli tydligare, mer trovrdig
och mer engagerande? Vlkommen till Akademin fr det Uttrycks-
fulla Ledarskapet. Vi lr dig att hitta det kta, personliga uttrycksstt
som prglar ledare man lyssnar p, stimuleras av och berrs av
precis som en duktig skdespelare kan engagera en hel salong. Och
vem skulle bttre kunna hjlpa dig att hitta din uttrycksfullhet n
Akademins unika mix av erfarna handledare? Skdespelare som
Lena Endre, Reine Brynolfsson och Marie Richardson, rsttrnare
som Karin Fermann Huldt och ledarutvecklare som Lena Ahlstrm.
www.uttrycksfulla.se 08-32 71 30
Akademin fr
det Uttrycksfulla
Ledarskapet
Lena Endre, partner, och
Lena Ahlstrm, grundare/VD
Va att: ENtION MANAGEMENT & KARRI R
lena K Samuelsson
Chefredaktr SvD
Kvinnor vill grna ha makt och in-
fytande, men de r inte beredda att ta
chansen nr de fr den. Det fnns mas-
sor av orsaker. Allt r inte kvinnors
fel, men verlag borde kvinnor vara
lite kaxigare och ta fer chanser.
Christina Jutterstrm
Fre detta vd p SVT
Jag minns nr barnen var sm. P
den tiden fck man ju inte ha hjlp
och jag minns att jag stod och tvtta-
de p ntterna, medan jag tnkte p
Herbert Tingsten som lg i sngen
och lste bcker
C I tat u r b O k E N ME d I E a Ma z O N E r Na
Det gller att ta fr sig
inom branschen. Ur materialet
kan man utlsa att de viktigaste
ingredienserna fr att lyckas r
att man drivs av en vision, fun
gerar som lagledare, frmr med
arbetare att prestera en journa
listik som uppmrksammas och
belnas av andra. Den kvinnliga
mediechefen r konfiktlsare
och hon har ocks std av sin
nrmaste chef.
De hr egenskaperna r sr
skilt effektiva i mediebranschen
dr man basar ver ett antal
solister som arbetar med sina
egna varumrken sin byline.
De r framtidens chefer. Vl
utbildade mnniskor vill ha
en ledare som har frmgan att
lyfta dem till den nivn de inte
visste att de kunde n. En ledare
som bygger p deras styrkor, s
ger Cecilia Zadig.
Det hr r sjlvfallet fram
gngsrika egenskaper ven hos
manliga chefer, men en man kan
n framgng ven med andra
ledarstilar och det verkar inte
vara mjligt fr kvinnor.
Man ska komma ihg att kvin
nor som nr toppen gr det ur ett
underdogperspektiv. De mste
brottas med den chefsbilden som
r norm. Chefen r lika med en
man, frklarar hon.
Det innebr att kvinnor beh
ver prestera mer fr att bli upp
mrksammade.
Redan de kvinnor som klarat
sig genom sorteringen till mel
lanchefsniv har strre kvalite
ter n sina manliga kolleger. Det
r nstan ett axiom, menar Gun-
nar Strmblad, koncerndirektr i
den norska mediejtten Schib-
sted.
Men hr fnns det fllor.
Eftersom kvinnor mste pre
stera mer r det ltt att bli fr
duktig. Mnga kvinnor som
lyckats n toppen vittnar om hur
de ftt trna bort duktigficka
syndromet och i stllet lra sig
att det hon gr duger och att hon
r vrd att flja. n
t
FraMtIdENs ChEFEr. Cecilia
Zadig och Gunnar Strmblad
tror stenhrt p kvinnorna.
kvinnor nr toppen ur ett underdog-perspektiv
f
o
t
o
:

m
a
r
t
i
n

v
o
n

k
r
o
g
h
s
c
a
n
p
i
x
s
c
a
n
p
i
x
VA Att: ENtION hajp
Internetbubblan r tillbaka
nygamla shoppingtrender direkt frn ntet Av Olle COrner
I NtERNEt. Vi har sagt det fr-
ut, men det r vrt att sga
igen: i dagens webb 2.0-boom
kan det vara lika effektivt att
utveckla en applikation som
rider p vgen av ett socialt
ntverk som att uppfnna
sjlva ntverket.
Glm att bli nsta Myspace eller
Facebook frsk i stllet att skapa
sm roliga program som gr att
anvnda tillsammans med ntver-
ken.
Nu ryktas det att applikationen
Where Ive been r p vg att sl-
jas till en resesajt fr ungefr 20
miljoner kronor. Det r inte fy
skam fr ett s enkelt program.
andra sidan handlar det om ett
smart verktyg som redan anvnds
av 2,3 miljoner Facebookanvnda-
re.
Om affren blir av handlar det
om den strsta hittills fr en Face-
bookapplikation.
n s lnge. l
FOtO. Det rckte lnge med
fer pixlar och bttre zoom
som frsljningsargument fr
digitala kameror. Nya T200 och
T70 frn Sony visar att den ti-
den r frbi.
Funktionerna lr f konkur-
renterna att hja p gonbry-
nen. Eller vad sgs om mjlig-
heten att
trigga av-
tryckaren
nr perso-
nerna i skaren ler? Klart an-
vndbart i vissa situationer,
men kanske lite enformigt
om man anvnder den jmt
och stndigt.
Dessutom har bda model-
lerna lcd-pekskrm med
mjligheten att fytta fokus
genom att trycka direkt
med fngret.
Annars handlar det om
tv rtt vanliga digitalka-
meror.
Upplsningen r
p tta megapixlar.
T200 har fem gngers
zoom, medan T70 har
tre gngers zoom.
n s lnge r det
inte klar vad kameror-
na kommer att kosta el-
ler nr de lanseras. l
I NtERNEt. Det fnns ett och annat i den nu-
varande internetboomen som pminner
om den frra. Det r lite oroande. Nu kom-
mer ytterligare ett tecken i skyn fr alla
som vill tro att det snart kommer att
spricka med en rejl smll: e-handelsjt-
ten Amazon har nmligen brjat slja
livsmedel.
Jod, nu r det dags igen! Rulla ut sats-
ningen i 30 stder! Leverans direkt till
drren inom 30 minuter! Men Amazon
tnker inte upprepa misstagen frn de
utbrnda e-handelsbolagen. Gammal r
nd ldst. Satsningen fnns n s
lnge bara i Seattle och endast
inbjudna betatestare kan
anvnda den. Men
visst luktar det
dotcom-
boom. l
amazon
brjar slja
livsmedel
Hgtalare
och lurar
i en pryl
PRYLAR. nu lanserar Jabra
en pryl vi aldrig trodde att vi
skulle f se: hrlurar och hg-
talare i en och samma manick.
Japp, du lste rtt. Men det
handlar inte om tv klumpiga
hgtalare som man spnner
fast runt huvudet, utan tillver-
karen har satsat p en futuris-
tisk form med lite lagom 70-
talsknsla.
Jabra BT8030 r trdls och
anvnder bluetoothteknik. Och
tack vare den inbyggda micken
gr det ocks att anvnda
BT8030 som ett headset. Batte-
ritiden r imponerande 32 tim-
mar om du anvnder den som
ett par hrlurar och 26 timmar
som hgtalare.
vi r lite nervsa ver ljud-
kvaliteten. Det knns som om
antingen hrlurslyssningen eller
hgtalarna borde bli lidande i
kombinationen.
rkna med
runt 2 000 kro-
nor nr prylen
lanseras i
hst. l
20 Mkr fr
Facebook-
applikation
t rendbl oggen
hajp p ntet.
Bara leenden med ny kamera
Lyssna
dubbeLt.
I skn 70-
talsretro.
Kodls fr
knslig info
PRYLAR. r du rdd fr att ngon ska
lsa dina dokument? d br du kolla
in den hr nya minnespinnen frn
Corsair. den r nmligen utrustad
med kodls.
knappa bara in din kod och en rd
lampa indikerar att alla dina viktiga
dokument r skrade. minnespinnen
lses automa-
tiskt nr du
tar ut den
ur da-
torn.
men
det slutar
inte dr. det hr r
minnespinnen fr
alla riktigt slarviga.
registrera koden hos tillverkaren s
kan du f tillbaka den om du glmmer
bort siffrorna. l
kodad. nr du
vill vara sker p
USB-minnet.
rosenrtt.
Snygg kamera
fr snygga bilder.
c
o
r
b
i
s
/
s
c
a
n
p
i
x
StockholmSbrSen
energi
Olja & Gas
Concordia B 40,9 -0,2 -26 57,8 40,8 29 4,2 1,0 2,4 1 952
Lundin Petroleum 64,0 5,8 -19 83,5 58,8 18 3,6 0,0 0,0 20 120
PA Resources 51,5 -4,6 -21 65,8 36,6 9 3,1 0,0 0,0 7 468
Tanganyika Oil 109,0 5,3 -7 150,0 77,5 neg 14,7 0,0 0,0 6 005
West Siberian 4,9 -1,0 -33 7,9 4,6 17 2,4 0,0 0,0 5 886
Vostok Nafta * 369,0 1,1 -18 475,2 339,0 16 986
material
Gruv och metall
BE Group 82,8 10,0 17 9 0,5 4,0 4,8 4 138
Boliden 143,8 8,1 -11 163,5 121,4 8 1,1 5,8 4,0 41 609
Hgans B 187,5 0,3 4 214,5 170,0 14 1,1 6,9 3,7 6 581
Lundin Mining 74,0 1,4 -12 97,0 61,5 7 3,5 0,0 0,0 28 883
ProflGruppen B 80,8 1,3 -11 91,0 78,3 10 0,4 3,3 4,0 460
ScanMining 3,0 -0,7 -82 22,1 2,8 377
SSAB A 222,0 9,6 49 288,7 122,2 10 2,0 5,0 2,3 70 310
Tricorona B 7,1 5,2 43 8,1 3,0 1 018
Skogsprodukter
Bergs Timber * 66,5 2,3 88 86,0 21,7 452
Billerud 92,3 4,2 -24 124,3 88,3 12 0,6 3,9 4,2 4 921
Holmen 265,0 4,5 -11 335,0 253,5 15 1,2 12,5 4,7 23 307
Rottneros 4,9 -0,6 -25 7,2 4,9 29 0,3 0,1 2,0 927
Rrvik Timber 81,0 -1,5 84 92,5 23,4 1 123
SCA B 119,0 4,4 0 129,5 103,5 13 0,8 4,3 3,6 84 077
Stora Enso R 121,8 7,5 13 134,5 104,5 17 0,7 4,1 3,4 96 398
Branschsnitt 6,3 1
induStrivarorochtjnSter
Flyg & Frsvar
CTT Systems * 39,0 8,3 -18 55,0 35,6 201 5,4 342
SAAB B 168,5 1,2 -20 215,5 165,0 13 0,8 4,5 2,7 18 594
Byggvaror
Assa Abloy B 142,5 0,4 -4 164,0 121,5 16 1,5 3,7 2,6 52 143
Fagerhult 151,5 -2,3 1 162,5 125,0 16 0,8 4,0 2,6 1 947
Svedbergs B 65,0 -3,7 -16 81,0 60,0 17 2,4 2,5 3,8 1 316
Bygg- och anlggning
Lindab 179,0 -0,6 37 16 1,5 4,3 2,4 14 089
NCC B 181,0 12,4 -3 236,0 145,5 11 0,3 13,8 7,6 19 627
Peab B 207,0 13,1 27 243,0 115,5 15 0,5 4,5 2,2 18 023
Skanska B 138,3 3,9 2 164,0 112,5 15 0,4 5,5 4,0 58 999
Sweco B 68,0 0,4 29 77,0 38,8 18 1,3 1,8 2,7 5 936
Elektriska produkter
ABB 163,5 6,5 33 166,0 95,0 21 1,9 2,1 1,3 361 621
Consilium B 55,5 5,7 24 58,8 35,5 13 0,8 577
Industrikonglomerat
Midway B 73,3 1,0 13 87,5 52,0 1 757
Westergyllen B 48,0 7,9 56 48,0 21,5 264
Tunga maskiner
Alfa Laval 419,0 9,0 36 454,0 232,0 17 2,0 8,0 1,9 46 791
Atlas Copco A 112,3 6,1 15 121,5 76,8 17 2,2 2,8 2,4 135 998
Beijer Alma B 99,5 -0,5 -1 117,8 71,0 13 1,5 4,3 4,3 2 509
Cardo 248,0 2,5 -5 312,5 211,0 15 0,8 10,0 4,0 7 440
Duroc B 33,2 -0,3 13 37,6 24,8 257
Gunnebo Ind. 190,0 -1,6 -3 211,5 142,0 12 0,8 6,5 3,4 1 666
Haldex 156,0 2,6 -5 187,5 133,5 14 0,4 4,8 3,0 3 478
Hexagon B 140,0 7,9 44 151,0 83,0 20 2,5 2,0 1,4 35 642
KMT 106,0 1,0 -29 153,0 102,5 13 0,6 3,0 2,8 1 060
Munters 101,5 3,0 2 115,5 84,1 20 1,2 2,5 2,5 7 613
Nederman 88,5 3,5 14 1,0 2,4 2,8 1 037
Nibe B 97,3 -2,8 -15 142,0 78,5 22 1,4 1,3 1,3 8 220
Opcon 63,5 1,6 25 76,5 31,1 958
Sandvik 135,3 4,8 39 149,8 77,4 16 1,9 4,0 3,0 160 446
Scania B 160,0 7,0 40 199,5 81,0 16 1,6 4,2 2,6 130 765
Seco Tools B 125,5 3,9 12 143,0 85,5 17 2,3 5,5 4,4 13 889
SinterCast A 133,0 -2,9 66 172,0 64,0 739
SKF B 138,0 5,5 17 151,5 95,9 13 1,1 5,0 3,6 62 863
Trelleborg B 170,5 6,9 4 222,0 136,8 11 0,5 6,5 3,8 13 786
VBG B 123,3 -5,2 9 148,5 88,5 1 575
Volvo B 122,0 6,6 35 152,0 77,8 16 0,9 5,0 4,1 259 667
Xano B 134,5 3,7 14 144,5 108,0 930
Distribution & terfrsljare
Addtech* 163,0 4,2 19 185,0 104,5 13 0,9 6,5 4,0 3 853
Beijer B 210,0 1,0 94 225,0 78,3 12 0,8 6,0 2,9 2 477
Bergman & Bev B * 220,5 -1,6 16 270,0 139,5 16 0,7 6,0 2,7 6 272
Indutrade 165,0 10,7 22 175,0 95,0 16 1,2 5,2 3,2 6 600
Malmbergs Elek. 79,3 -4,5 17 101,5 59,7 602
OEM Int B 52,0 0,0 -9 65,2 48,0 1 040
Fretagstjnster
AcadeMedia B 89,0 1,1 193 89,0 29,0 422
Active Capital 144,0 -1,7 70 168,0 80,8 773
Bong 49,8 8,5 -27 69,3 45,9 20 0,3 1,3 2,5 649
BTS Group 45,5 -1,3 -5 55,0 45,0 13 1,5 1,1 2,3 795
Expanda B 72,0 3,2 -25 108,5 60,5 11 0,7 3,3 4,5 608
Gunnebo 75,3 0,3 -5 90,8 70,5 18 0,5 1,8 2,3 3 398
HL Display B 192,5 0,0 5 230,0 141,5 14 0,9 5,5 2,9 1 489
Intellecta B * 61,8 4,7 42 71,9 34,6 263
Intrum Justitia 88,8 4,4 0 100,8 63,8 16 2,2 2,8 3,2 6 935
Nefab B 95,5 36,9 17 95,5 60,8 17 1,2 1,8 1,9 2 639
Observer 21,9 -3,1 -43 39,7 21,5 14 0,9 0,3 1,1 1 633
Poolia B 41,3 -9,2 -39 70,5 41,3 11 0,6 2,0 4,8 763
Proffce B 18,6 0,0 -23 26,0 16,2 15 0,3 0,4 2,1 1 297
Rejlerkoncernen 54,0 -1,8 4 512
Securitas B 86,8 0,0 -18 111,5 84,0 15 0,5 3,2 3,7 31 669
Securitas Direkt 19,5 19,6 -10 38 1,8 0,0 0,0 6 784
Securitas Systems 23,1 0,4 -17 17 1,1 0,5 2,2 8 037
Studsvik 208,0 8,3 -18 290,0 188,0 28 1,3 1 709
Transcom B 49,2 6,7 -38 79,3 45,0 15 0,6 0,0 0,0 3 420
Unifex 113,5 2,3 -1 134,0 74,3 12 0,4 3,3 2,9 327
ngpannefr B 165,5 0,9 13 193,0 109,5 13 0,7 5,8 3,5 2 729
Flygbolag
SAS 130,8 1,9 12 167,5 86,0 11 0,3 0,0 0,0 21 508
Rederier
Brostrm B 69,0 8,2 -8 80,0 61,0 8 1,2 4,0 5,8 4 393
Transatlantic 47,5 1,1 -7 60,0 40,8 1 322
Svithoid 13,5 3,8 -3 16,9 12,2 201
Branschsnitt 5,4 20
SllankpSvaror-ochtjnSter
Fordonskomponenter
Autoliv 390,0 3,2 -6 435,0 362,5 15 0,7 10,5 2,7 31 046
Vitvaror
Ballingslv 228,0 2,7 12 260,0 156,0 12 0,8 6,0 2,6 2 445
Electrolux B 154,5 0,3 32 190,0 95,6 14 0,4 4,5 2,9 47 673
Husqvarna B 89,0 2,6 8 106,0 58,3 16 0,8 2,4 2,7 26 627
Sport och fritidsprodukter
Brio B 41,4 0,5 -16 54,0 39,6 354
Fenix Outdoor 68,5 6,2 9 73,5 59,0 909
Kabe B 113,0 -5,4 1 127,5 93,3 12 0,7 3,5 3,1 966
Bekldnad och accessoarer
Bjrn Borg 128,0 4,9 46 155,0 32,3 28 6,1 1,3 1,0 3 113
Bors Wfveri B 17,4 -0,6 -47 45,0 16,5 85
New Wave 73,5 6,5 -5 87,8 65,8 18 1,1 1,1 1,5 4 948
Nilrngruppen B 40,2 0,5 25 43,8 30,1 114
Hotell och restaurant
Home Properties 110,0 3,8 33 125,0 79,0 7 10,7 4,0 3,6 2 303
Betsson 61,3 9,4 299 68,8 11,6 15 3,7 3,4 5,6 2 423
SkiStar * 114,0 4,6 -3 142,0 100,3 30 3,2 4,5 3,9 4 309
Ticket B 19,0 2,2 7 20,3 15,8 334
Unibet 184,0 0,0 -6 273,0 132,8 14 4,3 9,6 5,2 5 196
va b r S g u i d e
Brs-
vrde,
Mkr
Direkt-
avkastn,
%
Utdeln.-
progn,
kr p/s p/e

Lgst

Hgst

i r

1 vecka
ndring, % Kurs senaste 12 mn

Kurs Fretag
Brs-
vrde,
Mkr
Direkt-
avkastn,
%
Utdeln.-
progn,
kr p/s p/e

Lgst

Hgst

i r

1 vecka

Kurs Fretag
S lSER Du VEckanS aFFRERS BRSGuIDEkurs:Senastebetalkursdagfrpresslggning.ndring %, 1 vecka:Kurs-
frndringiprocentsenasteveckan.ndring %, i r:Kursfrndringiprocentsedanrsskiftet.kurs senaste 12 mn. Hgst:
Hgstabetalkurssenaste12mnaderna.lgst:Lgstabetalkurssenaste12mnaderna.P/e-tal:Kursgenomvinst/aktieefter
skatt,prognos.P/s-tal:Brsvrdeifrhllandetillomsttning,prognos.utdeln. prog, kr:Utdelningsprognosfrinnevarande
r.Direktavkastning, %:Utdelningsprognosiprocentavaktuellkurs.Brsvrde, Mkr:Kursfrdetstrstaaktieslagetmultipli-
ceratmedtotaltantalnoteradeaktier.FrutlndskafretagangesbrsvrdetendastfrdeaktiersomnoterasiStockholm.
klla:FactSet/JCFInformation om brsdata:08-7365299.BrsdatakommerfrnkllorsomVAbedmerrtillfrlitliga.Dock
kanfelaktigheterfrekomma,ochdrfrbrplaceringargrasocksmedbeaktandeavannaninformation.
Media
A-com * 28,0 -6,7 -40 51,0 27,8 12 0,2 172
Elanders B 182,0 4,3 34 219,0 114,4 13 0,9 4,5 2,5 1 762
Eniro 82,5 1,9 -9 94,8 78,3 13 2,3 4,6 5,6 15 023
Metro 6,2 4,2 -32 10,6 5,8 neg 1,1 0,0 0,0 3 300
MTG B 389,0 2,1 -14 465,0 365,0 20 2,3 8,3 2,1 26 091
VLT B 163,0 0,6 -4 195,0 151,0 959
Zodiak 26,4 4,8 13 30,9 19,9 12 0,5 0,0 0,0 528
Internethandel
Netonnet * 60,0 5,3 -26 82,5 55,3 362
Detaljhandel
Bilia A 119,0 9,9 8 143,0 92,5 20 0,2 8,0 6,7 2 554
Carl Lamm 52,8 1,4 -2 13 0,5 2,1 3,9 539
Clas Ohlson B * 164,0 2,5 17 164,0 130,5 22 2,1 5,0 3,0 10 286
Gant 231,5 -0,6 6 286,5 186,0 20 2,7 7,3 3,1 3 882
Hemtex * 125,8 3,3 -10 157,0 95,5 17 2,1 3,8 3,0 3 689
H&M B * 383,5 -1,9 11 447,5 274,0 24 4,1 13,8 3,6 317 360
Kappahl * 65,3 -3,3 -9 84,5 45,5 12 1,1 5,0 7,7 4 896
Lindex * 103,0 3,0 17 113,5 82,8 23 1,4 4,3 4,1 7 081
Mekonomen 124,0 5,1 16 148,0 83,5 19 1,5 4,3 3,4 4 026
Nobia 77,8 3,3 -11 102,5 74,5 15 0,8 2,1 2,7 13 560
Rezidor Hotel Group 49,8 -2,4 -16 20 1,0 0,8 1,7 7 470
Retail and Brands * 73,5 -4,9 13 97,0 47,0 25 1,2 2,3 3,1 4 195
Wedins 8,2 -3,5 -15 12,4 8,2 441
Branschsnitt -0,1 5
dagligvaror
livsmedelsdistribution
Axfood 243,5 5,4 -14 292,0 215,0 16 0,4 20,0 8,2 12 776
Hakon Invest 130,0 4,8 -17 172,0 112,5 18 9,9 6,3 4,8 10 250
livsmedelsprodukter
AarhusKarlshamn 151,0 3,4 -25 232,0 142,8 17 0,5 5,3 3,5 6 249
Cloetta Fazer B 224,0 -6,7 -18 311,0 217,0 19 1,7 6,5 2,9 5 403
Tobak
Swedish Match 127,0 0,0 -1 139,0 112,3 18 2,7 2,7 2,1 33 909
Hygienprodukter
Orifame 364,5 10,3 29 372,0 237,5 19 2,0 10,2 2,8 19 616
Wilh. Sonesson B 20,0 -1,0 -22 26,1 20,0 57 0,5 0,3 832
Branschsnitt 3,2 -3
hlSovrd
Medicinsk teknik
Biolin 10,3 -4,6 -39 17,3 10,3 neg 2,2 197
Elekta B * 109,5 -5,2 -24 159,0 109,5 23 2,0 1,4 1,3 10 221
Getinge B 150,0 0,5 -2 164,5 126,8 21 1,8 2,4 1,6 30 281
Human Care 103,0 2,0 -1 114,0 92,0 268
Nobel Biocare 321,0 4,0 -11 453,8 286,0 28 7,4 4,5 1,4 8 455
Ortivus B 11,2 -5,9 -41 26,2 11,0 234
Sectra B * 54,8 0,5 -30 82,5 53,0 29 2,5 0,8 1,4 2 014
Hlsorelaterade tjnster
Feelgood 2,8 1,9 15 3,1 1,8 231
Ray Search Lab 222,0 3,3 48 263,0 119,5 53 23,0 2 542
Bioteknik
Active Biotech 64,0 1,2 -16 92,7 59,5 neg 29,6 0,0 0,0 3 094
Artimplant B 4,9 2,1 34 7,3 2,8 291
Bio Gaia B 35,9 -16,5 -11 57,0 26,6 618
BioInvent 14,1 3,7 31 20,0 6,3 neg 5,2 0,0 0,0 788
BioPhausia A 6,5 19,3 -10 9,4 3,3 740
Biotage 11,9 -1,6 -10 15,5 9,8 21 2,0 0,0 0,0 1 057
Biovitrum 96,8 9,3 -15 46 3,4 0,0 0,0 4 414
EpiCept 11,2 -0,9 14 26,7 9,8 neg 18,9 363
Karo Bio 7,8 2,6 -40 17,6 7,7 neg 24,6 0,0 0,0 912
Medivir B 58,8 0,4 26 74,8 35,9 neg 6,4 0,0 0,0 1 213
Oxigene 22,6 -0,4 -33 37,8 22,6 neg 642
Probi 29,1 4,7 22 39,4 18,2 55 6,5 0,0 0,0 273
Q-Med 91,0 4,3 -15 116,5 84,8 34 6,4 2,4 2,7 9 043
Vitrolife 36,8 -1,9 7 43,8 24,1 18 3,7 0,0 0,0 728
lkemedel
AstraZeneca 331,5 2,3 -10 484,0 317,5 12 2,5 12,4 3,7 499 531
Diamyd Medical B * 75,8 17,4 -48 172,0 60,5 733
Meda A 101,0 2,5 -24 133,2 69,7 24 2,9 0,7 0,6 23 469
Orexo 102,3 -4,0 -18 155,0 101,8 neg 8,4 0,0 0,0 1 420
Branschsnitt 1,8 -12
FinanSochFaStighet
Banker
Handelsbanken A 193,0 -1,3 -7 222,0 182,5 10 4,1 8,5 4,4 121 238
Nordea 107,0 0,8 1 118,0 90,3 11 3,9 4,7 4,4 277 904
SEB A 213,5 -3,4 -2 248,5 184,5 11 3,5 6,7 3,1 146 467
Swedbank A 236,0 2,2 -5 282,0 206,5 10 3,8 8,9 3,8 121 628
vriga fnansiella tjnster
Affrsstrategerna 2,8 5,8 -11 3,4 2,6 126
Avanza 119,0 3,0 -3 140,0 104,0 15 6,1 4,7 3,9 3 268
Bure 42,0 6,3 26 44,8 28,0 1,8 1,2 2,9 4 575
Carnegie 119,0 -0,4 -19 165,5 115,3 10 2,0 6,7 5,7 9 228
Geveko B 176,0 -2,2 9 237,8 131,9 15 0,6 743
HQ Bank 208,0 2,5 57 265,5 79,5 16 5,3 12,3 5,9 5 640
Havsfrun B 33,3 0,6 -6 37,5 32,0 368
Industrivrden A 141,3 2,4 4 157,0 105,3 4,8 3,4 53 774
Investor A 169,0 1,8 1 187,5 140,0 8,7 5,0 3,0 128 876
Invik & Co 2,6
Kaupthing Bank 1 167,0 3,5 39 1 281,0 774,7 10 4,9 22,0 1,9 852 555
Kinnevik B 127,3 1,8 11 141,5 82,3 4,4 2,0 1,6 34 036
Latour B 123,3 5,8 32 128,8 80,0 3,0 2,4 16 117
Ledstiernan 1,7 5,1 -9 1,9 1,3 475
Luxonen 114,0 3,6 12 118,3 86,5 1 212
Melker Schrling 124,0 5,1 -2 1,6 1,3 14 622
NeoNet 34,8 4,2 45 36,8 14,3 23 3,5 0,9 2,6 2 139
Nordnet 20,1 3,6 -16 25,5 18,3 14 4,3 0,8 4,0 3 317
Novestra 8,3 -4,0 -24 16,7 8,3 309
OMX 243,5 2,7 93 243,5 106,0 32 7,1 6,0 2,5 29 376
Ratos B 208,0 6,1 28 234,5 130,0 10 1,1 6,0 2,9 33 309
Skanditek A 38,5 2,7 -10 47,5 37,0 3,6 2 522
Svolder B * 81,0 0,0 0 89,5 72,0 4,5 5,6 1 042
SkI 82,5 1,9 -5 106,0 76,0 2,5 3,0 4 125
Traction B 67,0 0,8 -12 81,8 62,0 1 032
resund 160,0 4,6 -11 180,0 133,3 5,4 3,4 10 364
Frskring
Old Mutual 153,2 2,5 -12 187,5 145,6 10 1,7 6,9 4,5 8 435
Salus B 34,0 1,2 16 38,3 22,0 791
Fastigheter
Balder 94,8 3,0 -7 115,0 74,0 10 1 537
Brinova 119,0 12,3 -14 147,5 98,0 20 9,7 5,5 4,6 2 948
Castellum 84,8 5,9 -7 105,5 75,3 15 6,5 3,1 3,7 14 578
Catena 111,0 1,8 10 116,0 91,0 18 6,8 5,3 4,7 1 284
Din bostad 64,0 3,2 -4 120,7 61,0 1 107
Dis 33,7 7,0 -10 39,6 27,6 15 3,4 1,5 4,5 1 145
Fabege 75,8 6,7 -17 100,0 65,8 24 6,5 4,0 5,3 13 517
Fast Partner 38,5 2,1 -8 47,5 29,4 2 068
Heba Fastigheter 202,0 1,0 -6 216,0 158,0 2 780
Hufvudstaden A 67,5 0,4 -2 87,5 50,6 26 12,0 1,8 2,7 14 695
JM B 193,5 4,3 17 257,5 113,0 12 1,3 6,5 3,4 17 197
Klvern 25,1 -1,6 -16 33,4 22,3 14 3,6 1,3 5,3 4 180
Kungsleden 83,5 6,0 -20 139,5 70,3 19 5,0 5,0 6,0 11 398
Ljungberg B 84,5 5,6 0 120,0 49,5 23 7,6 2,1 2,5 11 088
Lundbergs B 482,5 6,5 9 535,0 376,0 9 8,6 1,8 29 985
Wallenstam B 148,0 0,3 5 184,5 94,0 37 6,8 2,6 1,8 8 495
Wihlborgs 123,8 7,1 -13 168,0 105,0 14 4,6 6,3 5,1 4 756
Branschsnitt 1,2 1
inFormationSteknik
Internetrelaterad programvara och tjnster
Aspiro 1,8 2,3 -45 3,7 1,7 34 0,9 339
Boss Media 12,3 -2,4 -5 19,3 10,6 15 2,2 0,4 3,1 702
LBI International 45,5 1,1 -7 56,5 42,0 16 1,6 0,0 0,0 2 822
Tradedoubler 171,0 10,0 -16 231,5 140,0 32 1,8 3,1 1,8 4 791
Wise Group 74,5 2,8 -83 640,0 70,0 23 3,7 2,8 1 351
Brs-
vrde,
Mkr
Direkt-
avkastn,
%
Utdeln.-
progn,
kr p/s p/e

Lgst

Hgst

i r

1 vecka

Kurs Fretag
Brs-
vrde,
Mkr
Direkt-
avkastn,
%
Utdeln.-
progn,
kr p/s p/e

Lgst

Hgst

i r

1 vecka

Kurs Fretag
Fljbrsenpekonominyheterna.se
va b r S g u i d e
IT-konsulter
Acando 14,1 -1,4 1 17,7 10,3 10 0,8 0,6 4,5 1 076
AddNode 22,8 1,8 -8 31,0 21,2 14 0,6 512
Connecta 82,0 0,9 18 86,3 53,0 13 1,2 6,1 7,4 852
Cyber Com 58,0 5,9 41 75,0 31,3 9 0,6 0,0 0,0 721
Enea 3,1 -2,8 -17 4,4 3,0 23 1,4 0,0 0,0 1 149
HiQ Int. 39,5 -3,2 -7 43,4 32,6 15 2,1 2,3 5,8 1 994
Know it 64,0 -1,5 2 75,0 41,9 11 0,8 3,2 5,0 792
Mandator 2,3 1,8 -16 3,1 1,8 392
Modul 1 1,0 0,0 -9 1,5 0,7 98
MSC Konsult B 10,8 4,9 11 10,9 8,3 34
Nocom B 5,6 0,9 -30 8,8 5,3 11 0,8 0,2 3,6 649
Novotek B 19,5 -2,0 -12 25,8 18,7 207
Prevas B 32,7 3,2 15 38,6 21,5 310
Proact 34,6 0,3 -1 39,9 26,0 10 0,5 1,3 3,6 408
Semcon 67,0 12,1 -2 69,5 52,5 14 0,5 0,0 0,0 1 189
Sigma 8,7 4,2 -36 14,3 8,1 10 0,5 0,4 4,3 748
Softronic B 7,4 -1,3 41 8,1 3,8 360
Teleca 16,2 -4,7 -16 23,5 16,0 neg 0,8 0,0 0,0 1 011
Tietoenator 158,0 4,3 -30 229,5 148,5 17 0,8 4,5 2,8 11 958
Programvara
24h Poker 0,4 5,9 -46 1,0 0,3 13 0,8 0,0 0,0 180
IBS B 16,8 -2,9 -36 26,4 16,8 48 0,6 0,0 0,0 1 405
IFS B 7,2 2,9 -30 11,1 6,9 19 0,8 0,0 0,0 1 922
Jeeves 69,5 1,1 -24 92,0 65,5 17 1,5 1,5 2,2 208
Lawson 9,7 1,8 31 10,6 6,4 29 2,2 0,0 0,0 1 782
Nexus 16,8 0,0 -35 35,4 15,7 80
Orc Software 152,0 10,5 30 200,5 62,3 24 4,4 3,4 2,2 2 311
Readsoft B 18,0 -2,7 -34 29,3 17,9 16 1,1 0,0 0,0 585
Telelogic 20,5 1,0 34 21,5 12,4 26 3,1 0,0 0,0 5 067
Teligent 3,8 -8,3 -42 8,6 3,3 neg 0,5 0,0 0,0 217
kommunikationsutrustning
Axis 149,3 2,2 63 175,5 60,0 40 6,3 1,2 0,8 10 340
Doro A 5,9 7,3 18 8,3 4,5 21 0,3 103
Ericsson B 24,9 0,8 -10 29,4 23,3 14 2,1 0,5 2,2 401 640
Net Insight 4,4 -4,3 -45 8,4 2,3 126 7,0 1 630
Nokia 212,5 3,5 52 212,5 133,8 17 1,8 4,4 2,1 869 093
Nolato B 59,0 3,5 -17 83,0 55,0 12 0,6 1,9 3,3 1 552
Switchcore 0,1 0,0 -53 0,4 0,1 neg 1,8 87
Viking Telecom 1,7 17,7 41 1,8 1,1 266
Datorer och tillbehr
ACSC 31,2 -3,4 -17 47,0 31,2 162
Anoto Group 10,6 1,4 -3 14,6 9,0 neg 7,8 0,0 0,0 1 357
MultiQ 4,0 11,1 19 5,2 3,2 99
XPonCard G. 121,0 -3,2 -4 140,0 116,3 393
Elektronisk utrustning och instrument
AudioDev 7,7 8,5 -52 25,5 7,0 neg 0,8 0,0 0,0 129
Beijer Electronics 157,5 5,7 -1 177,0 142,0 980
Digital Vision 3,7 18,4 46 5,3 2,2 33 1,2 0,0 146
Elektronikgr B 60,5 0,8 -12 81,0 58,0 339
Fingerpr Cards B 18,7 -1,1 15 48,1 15,4 227
Lagercrantz Group * 35,5 -3,0 -5 42,8 28,0 10 0,4 1,5 4,2 867
Micronic Laser S 42,0 -1,9 -45 80,0 40,1 neg 2,8 0,0 0,0 1 645
Note 107,3 -0,2 28 120,0 62,0 12 0,5 3,1 2,8 1 032
Onetwocom 1,4 4,5 -28 2,6 1,3 236
PartnerTech 86,5 8,1 -32 139,0 79,5 12 0,4 2,7 3,1 1 096
Precise Bio 2,0 0,5 -48 7,4 1,9 neg 7,1 198
Pricer B 0,4 0,0 -44 0,9 0,4 406
Scribona B 4,7 -1,1 -35 12,8 4,5 393
Sensys Traffc 3,1 -5,0 -43 6,8 2,9 neg 9,3 663
Tilgin 13,3 29,3 -49 34 0,6 0,0 0,0 295
kontorsutrustning
Cashguard B 10,1 -9,4 18 12,9 7,3 39 2,1 0,0 0,0 1 007
Branschsnitt 1,0 -8
telekomoperatrer
Telekomoperatrer
Millicom 561,0 3,9 30 655,0 279,0 21 3,3 0,0 0,0 56 428
Tele2 122,0 4,9 22 122,5 69,0 44 1,1 1,9 1,6 55 204
TeliaSonera 51,3 0,5 -1 62,3 38,8 14 2,4 4,0 7,8 230 136
Thalamus 10,1 -1,5 -1 16,5 9,8 97
Branschsnitt 1,6 -1
Totalt Brsen 2,6 4
va b r S g u i d e
Brs-
vrde,
Mkr
Direkt-
avkastn,
%
Utdeln.-
progn,
kr p/s p/e

Lgst

Hgst

i r

1 vecka

Kurs Fretag
Brs-
vrde,
Mkr
Direkt-
avkastn,
%
Utdeln.-
progn,
kr p/s p/e

Lgst

Hgst

i r

1 vecka

Kurs Fretag
helSingForS-ochkpenhamnSbrSen
energi
D/S Torm 227,0 12,9 23 230,0 145,0 16 4,8 5,7 2,5 16 526
Neste Oil Oyj 24,7 -0,2 7 29,8 21,2 11 0,5 1,0 4,2 6 328
material
Huhtamaki Plc 11,0 1,8 -26 15,8 10,5 13 0,5 0,4 3,8 1 140
Kemira Oyj 16,2 0,9 -5 19,1 12,5 17 0,7 0,5 3,1 2 019
M Real 4,1 1,0 -14 5,9 3,6 neg 0,3 0,1 1,5 1 344
Novozymes 645,0 2,1 33 700,0 402,0 39 4,6 5,0 0,8 34 992
Outokumpu Oyj 22,0 10,4 -26 30,7 18,5 6 0,5 1,2 5,4 3 993
Rautaruukki Oyj 40,2 6,3 33 52,0 21,4 11 1,4 1,7 4,3 5 586
UPM Kymmene Oyj 16,5 3,9 -13 20,5 15,0 16 0,8 0,8 4,5 8 660
induStrivaror-ochtjnSter
A P Moller Maersk 70 900,0 8,1 33 75 000,0 45 500,0 16 1,1 600,0 0,8 309 622
Cargotec Oyj 35,8 3,0 -15 49,3 32,0 15 0,8 1,1 3,0 2 293
D/S Norden 458,0 14,4 91 459,0 150,5 8 2,0 10,0 2,2 21 102
Dsv 123,3 2,3 19 129,0 92,0 22 0,7 0,3 0,3 24 835
Finnair 11,7 4,8 -6 14,2 11,0 16 0,5 0,3 2,5 1 038
FLSmidth & Co 492,0 11,9 37 492,0 251,0 22 1,3 7,0 1,4 26 174
KCI Konecranes 28,6 4,3 28 34,3 14,3 17 0,9 0,7 2,6 1 697
Kone Oyj 47,4 2,1 10 51,1 35,3 19 1,5 1,1 2,3 6 068
Kobenhavns Lufthavne 2 450,0 -1,5 28 2 665,0 1 795,0 24 6,3 105,3 4,3 19 228
Metso Oyj 45,9 5,7 20 47,3 27,4 16 1,0 1,5 3,3 6 502
Nkt 575,0 8,9 15 611,0 376,0 19 1,0 12,0 2,1 13 513
Ramirent 17,5 9,1 56 22,0 7,8 18 3,0 0,4 2,3 1 887
Rockwool International 1 870,0 8,1 114 1 877,0 788,0 24 3,0 13,0 0,7 40 813
Uponor Oyj 27,3 3,1 -4 31,3 18,7 17 1,6 1,3 4,8 2 031
Vestas Wind Systems 373,0 15,3 56 395,0 149,5 40 2,1 0,0 0,0 70 741
Wartsila Corp Beff 44,9 9,5 10 51,6 30,3 18 1,1 1,8 4,0 4 250
Yit Oyj 22,3 2,4 7 27,4 16,0 14 0,8 0,8 3,4 2 804
SllankpSvarorochtjnSter
Amer Sports Corp. 16,8 1,2 1 18,9 15,7 22 0,7 0,5 3,0 1 201
Bang & Olufsen 573,0 -2,2 -21 757,0 566,0 16 1,5 22,0 3,8 7 093
Nokian Renkaat Oyj 25,3 6,1 63 27,0 13,1 19 3,1 0,5 1,8 3 037
Sanoma Wsoy 22,2 0,9 4 24,4 19,0 16 1,4 1,0 4,5 4 065
Stockmann Oyj 32,3 -0,6 -11 38,4 31,1 23 1,3 1,3 4,0 1 786
dagligvaror
Carlsberg 713,0 -0,4 27 735,0 448,0 23 1,2 6,5 0,9 53 544
Danisco 405,0 -0,2 -16 508,0 391,0 20 1,0 7,8 1,9 19 815
Kesko Oyj 42,6 4,5 6 54,8 31,3 17 0,4 1,5 3,5 4 119
hlSovrd
ALK-Abello 1 081,0 -4,3 -23 1 590,0 753,0 75 6,3 5,0 0,5 10 949
Coloplast 516,0 1,2 1 533,0 436,0 34 2,9 4,8 0,9 23 839
Genmab 321,0 8,1 -16 407,5 206,0 neg 31,3 0,0 0,0 14 162
GN Store Nord 52,0 -2,3 -38 90,0 51,5 216 3,7 0,0 0,0 11 428
Lundbeck 129,5 0,2 -17 170,3 125,5 14 2,6 2,8 2,1 27 437
Novo Nordisk 615,0 2,2 31 618,0 417,0 22 4,9 9,0 1,5 207 230
Orion Corporation 17,3 4,5 5 20,3 13,9 16 3,6 1,0 5,8 2 473
William Demant Holding 489,5 -2,9 7 577,0 420,0 28 5,6 0,0 0,0 30 929
FinanSochFaStighet
Alm Brand 340,0 1,5 -15 440,5 305,0 10 1,3 0,0 0,0 7 599
Codan Forsikring 6,3
Danske Bank 226,8 1,7 -10 273,0 213,5 10 3,5 8,6 3,8 158 454
Jyske Bank 408,5 1,0 2 476,5 332,0 12 4,4 0,0 0,0 25 776
OKO Bank Plc 14,8 5,1 17 15,2 12,1 14 4,0 0,7 4,4 2 360
Sampo Oyj 21,1 5,0 4 24,4 15,7 5 3,2 1,2 5,9 11 982
Spar Nord Bank 133,0 0,8 -3 149,5 126,5 12 3,9 4,0 3,0 7 590
Sydbank 257,0 0,2 -5 310,5 211,0 10 4,5 5,0 1,9 17 990
Topdanmark 929,0 2,0 -1 1 105,0 788,0 11 2,0 0,0 0,0 18 170
Trygvesta 439,5 1,4 2 484,5 343,5 12 1,8 18,0 4,1 29 886
inFormationSteknik
Nokia Oyj 22,6 2,9 46 22,6 14,6 17 1,8 0,5 2,1 92 711
telekomoperatrer
Elisa Corporation 19,8 1,2 -5 23,8 15,6 15 2,1 1,6 8,1 3 281
kraFtFrSrjning
Fortum Corporation 23,5 1,4 9 24,6 19,9 16 4,5 1,0 4,4 20 801
Ragnark
p Stockholmsoperan, premir 15 sep
tember. Biljetterna r nog redan slut, men
jordens undergng i Wagners och Staffan
Valdemar Holms tappning kommer att
sndas i tv under 2008.
Lars
Tunbjrks fotogra
fer p Moderna
museet, Vinter/
Hem. Tunis bil
der ter sig in i
sjlen. Visas
1 september
9 december.
Freud
inte han med soffan, utan hans sonson,
mlaren Lucian Freud, fyller Louisiana
i hst. Lucian Freud r Englands
mest omsusade konstnr, knd
fr sina hnsynslsa portrtt,
av gamla lskarinnor, drott-
ning Elizabeth och sig sjlv.
Pgr 28 september27 januari
2008.
Sanningen
frn Lars Danielsson. Hans
memoarer I skuggan av
makten utkommer den 14
september. Kommer han
ntligen att avslja var han
hll hus den elndiga an
nandagen? Och varar hans
lojalitet med hr Persson?
hstdepp. Jordens undergng p Operan.
Minns han
tsunamin?
Vinter. P
Moderna.
MISSA
INTE
!
hotad. Slutar vi ta
torsk i tre r har den en
chans att verleva.
sonsonen.
Syns p
Louisiana.
Torsken r torsk. Utrotningshotad.
Ddsdmd. Kultur- och matjournalisten
Isabella Lvin har skrivit en bok som
gr att man frlorar aptiten.

av uLri ka knutSOn
Va att: ention KULTUR
Fngad till dds
d
i
e
t
e
r

b
e
t
z
,
s
c
a
n
p
i
x
N
r den lckra torskryggen str i
fem hundra kronor kilot kan man snart
bojkotta den utan trar, eller hur? Men
hur kom vi hit? Det r inte s lnge sedan
torsk var vardagskrubb, fskpinnematerial,
folkmiddag.
Nu r torsken akut utrotningshotad. Den
som lser Isabella Lvins bok Tyst hav jak
ten p den sista matfsken (Ordfront) tappar
momentant aptiten p torsk.
Paradoxalt nog r det fskens enda rdd
ning. S om ni ocks lskar kokt torsk med
pepparrot och skirat smr och det r det
rtta sttet att beg torsk, frga vilken stjrn
kock som helst ls Tyst hav och gr ngot
t saken, innan det r fr sent.
Jag fck en chock. Jag visste att det var illa,
men inte hur illa. Men varenda forskare sa
entydigt samma sak. Torsken r dmd.
Isabella Lvin r frilansjournalist och kul
turredaktr p Femina. Hon skriver krnikor
i Allt om mat, och det var dr intresset fr
fsken startade. P tallriken.
Det r slende att politikerna har varit vl
digt fega nr det gller torsken.
sVeri ge r en li ten fskenation i vrlden,
men en rovgirig, om man fr tro Isabella
Lvin.
Det subventionerade fsket har lett till en
ond spiral. Skattebetalarnas pengar har gtt
till att skrota sm btar, till inkp av strre
btar, strre trlar. Och ju mer pengar man
har pumpat in, desto mer har man trt p
sjlva resursen fsken.
Man mste sluta se fsket som en nring,
vilken som helst.
Yrkesfskarna r en stark lobbygrupp.
Fiskarna utmlar sig ofta som en frfljd
minoritet, som fr hela skulden fr det fr
smrade torskbestn
det. Ska inte bndernas
vergdning
och indu
strins ut
slpp bra
sin del av skulden?
Nej, Isabella Lvin me
nar att utfskningen r krnan. Dr
emot skyller hon inte bara p yrkesfs
karna, utan p politikerna, som har
lyssnat fr mycket p fskarna.
Varenda forskare
sa entydigt
samma sak.
Torsken r dmd
haVets lus.
Fritt fram att
frossa.
Yrkesfsket r en frsumbar nring i Sverige.
Det fnns 2 000 licensierade yrkesfskare, var
av frre n hlften r anslutna till
akassan.
i dag bestr de stora fngsterna av sill och
skarpsill, som tagit ver efter torsken i st
ersjn. Sextio procent av det svenska fsket
gr till foder, fskmjl i danska fabriker.
Tidigare exporterade man torsk till Eng
land, dr fsh & chips r den klassiska hus
manskosten.
Det brittiska fskpinnefretaget Birds Eye
har nyss beslutat att bojkotta torsk frn st
ersjn. De anvnder alaska pollock i stllet.
EU vgrar blankt att underteckna ngra
torskstopp.
Det r de andra stersjlnderna och den
stora fskenationen Spanien som bromsar.
Regionalpolitiska argument gr fre tors
kens existens.
Det r ocks spanska fskefretag som
kper koncessioner av, ofta korrupta, afri
kanska stater, trlar upp bestnden, och lm
nar de kustnra lokala fskarna med tomma
nt.
Ett av de svenska fskarnas starkaste argu
ment r kulturellt mer n ekonomiskt. Fisket
r en livsstil, som bidrar till levande kust
samhllen.
Detta r delvis en myt, sger Isabella
Lvin. Folk associerar till fskestnkor,
gamla fskegubbar med snuggan i mun, rda
fskebodar. Men det fnns nstan inga btar
kvar. Smgen har tre (!) btar. P sjuttiotalet
fanns dr fera hundra.
de gamla smgenfi skarna r oerhrt
lojala, menar Isabella Lvin, men det r de
som sger som det r: att torsken inte trivs
hos oss lngre.
Gubbarna skyller desperat p smbtstra
fken, vergdningen, skarvarna men vad
det n r, torsken trivs inte lngre.
Nstan lika illa r det i stersjn dr sport
fskarna rapporterar entydigt: det nappar
inte lngre.
Subventionerna r den stora boven. Om
marknaden hade ftt klara sig sjlv hade ska
dorna blivit mindre. Inga fskare hade kun
nat ligga ute dagar i strck med sina stora
trlar fr ngra kilo havskrfta.
Stora fskenationer som Norge och Island
har varit rddare om sina fskebestnd n lil
la Sverige, som tmt reserverna.
Det finns knappt ngra kustnra bestnd
kvar i Skagerack eller i Kattegatt, med re
sund som enda undantag. Dr det rder
trlfrbud kan till och med stortorskar
nappa.
Sjlv har Isabella Lvin slutat ta torsk. Dr
emot frossar hon i rkor havets lus, som
Smgenfskarna sger.
Om vi alla slutar ta torsk under tre r, s
skulle vi tryggt kunna ta av den igen.
Tre r rcker. n
aldrig mera.
Frfattaren isabella
Lvin har slutat
ta torsk.
slutfiskat. Dr norge och island
varit rdda om bestndet har
Sverige tmt reserverna.
b
e
n
g
t

a
f

g
e
i
j
e
r
s
t
a
m
,
s
c
a
n
p
i
x
t
o
m
m
y

s
v
e
n
s
s
o
n
,
s
c
a
n
p
i
x
h
e
l
e
n

l
i
n
s
j
Z
arah sti na leander fddes i Karlstad
fr hundra r sedan. Strre diva har Sve
rige aldrig haft, och hennes lyskraft
bara kar. Hon slog igenom hos Ernst Rolf.
1931 sjng hon historiens hetaste och rd
hrigaste glada nka mot Gsta Ekman.
sopranstmman Var transponerad till
Zarahs kontraalt. Enligt legenden sa kompo
sitren Franz Lhar: Gr vad ni vill druppe
i Stockholm, en sdan rst fnns nd inte!
Hon blev pri
madonna hos
Karl Gerhard
innan hon br
jade flma i Tysk
land som Goeb-
bels stjrna. Att
Zarah stannade
i Tyskland nr
Marlene Die-
trich drog till
USA frlts hen
ne aldrig.
Men Zarah Le
ander var ingen
gldande nazist.
Hon var oppor
tunist, och som
sdan inte unik.
Men forskning
en har belagt att
hon jobbade som
agent fr Sovjet
unionen under
tcknamn Rose Marie. Om detta ger henne
mer eller mindre cred r en ppen frga.
Men hennes sensuella sug som artist, de
sknt kraftiga dragen och den djupa suverna
rsten har gjort henne till queerikonen nr 1.
Det r hennes r, och den 23 september r
det premir fr Zarah p Folkoperan. n
Vrsta divan
hett par. Zarah Leander
och Gsta Ekman i 1931-rs
Glada nkan.
soVjetagent. Zarah Leander anklagades fr
att vara nazist, men jobbade t andra makter.
ULRI KA KNUTSON
kulturredaktr med stort hi stori ei ntresse
Nazimtet i Uppsala
Uppseendevckande dligt r att dagens
Heimdalare lnge vgrat ppna arkiven
i
i februari 1939 trffades femton
hundra uppsalastudenter i det gamla
svettiga Bollhuset vid Svandammen,
allts studentkrens gymnastiksal dr
hurtbullarna n i dag spelar tennis och
badar bastu.
Mtet varade till efter midnatt, och
blev ganska stormigt. Det gick till histo
rien som Bollhusmtet och har kom
mit att symbolisera de fyktingfentliga
och pronazistiska stmningar
na i Sverige p 30talet.
Om detta mte och fljderna
drav handlar Ola Larsmos bok
Djvulssonaten (Albert Bonni
ers frlag). En tt och fakta
spckad ess om nyss frfuten
historia. Gedigen forskning, bit
vis spnnande som en thriller.
Det lg verkligen ngot i luf
ten den dr februarikvllen.
Tolv tyskjudiska lkare hade,
befogat livrdda fr lget i Kris
tallnattens Tyskland, just be
grt inrese och uppehllstill
stnd. I Sverige rdde d lkarverskott
och akademikerarbetslshet. Studenter
na i Uppsala satte ner foten, precis som i
Stockholm och Lund: frsvara den fack
liga linjen, stng grnserna!
Studentkrens ledning ville dock inte
framst som omnskliga, utan freslog
en mildrande skrivning: Studenterna
anse, att Sverige ej br undandra sig sin
del i hjlparbetet.
Det var om den formuleringen mara
tonmtet i Bollhuset handlade. Och p
mtet ser man de svenska politiska vn
dorna i miniatyr.
Krstyrelsen rstades ner, de humanit
ra nyanserna strks. Hur gick det till?
Fr att vara s knt r Bollhusmtet
besynnerligt obeforskat. Omrstningen
var resultatet av en kupp, dr en grupp
nationellt sinnade studenter hade tagit
ver ledningen i den konservativa stu
dentfreningen Heimdal. I kretsen fanns
bland andra SvD:s blivande Berlinkorres
pondent Arvid Fredborg, blivande hger
pressmannen Gunnar Unger och blivan
de livmedikus Gunnar Bjrck..
Blivande professorn i tyska Lars-Fritjof
Hermodssons vrjde sig med satir: Det
r tur att det str i resolutionen att vi r
intellektuella, fr det hade ingen trott
annars.
Som enda kvinna p talarlistan
fanns den blivande feministiska
litteraturprofessorn Karin West-
man-Berg, p humanisternas sida.
Hgre! Vi hr inte!, skrattade
hcklarna.
Hr talade ocks den blivande
ekonomhistorikern Karl-Gustaf
Hildebrand. Samme Hildebrand
som Herman Lindqvist s olyckligt
pekade ut som nazivn i sin histo
riebok. S mycket olyckligare
som den konservative och krist
ne Hildebrand var den ende som
stod upp fr fyktingarna i fre
ningen Heimdal.
Ola Larsmo benar verkligen ut nyan
serna.
Riktigt uppseendevckande dligt r
att dagens heimdalare frsvrat Ola Lars
mos arbete och lnge vgrat ppna sitt
arkiv fr honom.
Bokens andra del visar vilka som drab
bades av Bollhusmtets beslut. Det hand
lar om den norskjudiske violinisten Lei-
ba Wolfberg som verkligen fr spela
Djvulssonaten. Han knackade p Sveri
ges drr 1941 och vgrades intrde. Vi fr
flja honom nda till Auschwitz, och
1945 fr han biljett med Bernadottes vita
bussar, tillbaka till Skandinavien. Han
var i rtt dligt skick, Leiba Wolfberg.
Men han var en av tre norska medborga
re som verlevde den transporten, d
drygt sju hundra norska judar skickades
sderut, utan att passera Sverige. n
Ola Larsmo
djvulssonaten
Albert Bonniers
Frlag
i
b
l
i
n
g
e

h
a
l
l
b
e
r
g
,
s
c
a
n
p
i
x
Plats: Operaterassen, Stockholm, den 27 September 12.30 - 17.00.
Anml dig redan idag d antalet platser r begrnsat. Anmlan r bindande.
Ord.pris : 2495 kr (exkl. moms). I priset ingr vatten, kaffe, smrgs, dokumentation
samt l & vin till minglet efter seminariet. Anml dig p www.va.se/kina
H
UtblIck kInA
Missa inte hstens viktigaste seminarium
den 27 september
Sten Tolgfors,
Handelsminister
Gunilla Lindberg,
SOK
P Scen:
Handel med kina ppnar fr dialog Sten Tolgfors, Handelsminister och UD
Hur kan nringslivet i Sverige dra nytta av OS Gunilla Lindberg, Sveriges Olympiska Kommitt
Hur ser riskbilden ut p de olika brserna i kina och Hong kong?
Dag Lindskog, Chefsekonom, Carlsson Fonder, London
Den nya sidenvgen mellan europa och Asien Jukka Hienonen, koncernchef Finnair
Produktion i kina -etablering och tillverkning enligt den svenska modellen
Kent Hertzell, vice vd, HL-Display
Pekings Olympiska MiljDr. Li Xin, Director of International Cooperation Department
and Director of Technology Department of Beijing Envrionmental Protection Bureau
Hur mter kina de framtida milj och klimatutmaningarna?
Martin Hedberg, vd/meterolog, Swedish Weather & Climate
kina i globaliseringens mitt Johan Lagerkvist, Utrikespolitiska Institutet
trender inom M&A och senaste nytt om skattereformer i kina
Harald Steinbreascher, skattejurist, hrlings PricewaterhouseCoopers
Affrsmjligheter i kinaLennart Dreyer, vd, Business Research Ltd. Bejing
N
r tekni kkonsulten
F inledde ett samarbete
med hcklperskan Su-
sanna Kallur var succn omedel
bar. Bolaget fck drsvis med po
sitiv publicitet och Susanna Kal
lur fck en givande bisyssla vid
sidan av idrottstrningen. Nu
vill fer brsbolag haka p i sam
ma spr.
Krnkraftsteknikbolaget Studs-
vik tillknnagav p mndagen att
man inlett ett samarbetsavtal
med sjukampsdrottningen Caro-
lina Klft.
Guldmedaljren frn Osaka an
stlls p deltid och ska delta i
Studsviks verksamhet som fre
lsare och inspiratr.
Det fnns en naturlig koppling
mellan Studsvik och Carolina
Klft. Vi tycker att Carro r en
rakt igenom sjlvlysande per
son. Sjlvlysande r ocks de
radioaktiva slaggprodukter
som vi hanterar, kommente
rar Studsviks vd Magnus
Groth.
Hur mycket bolaget betalar
fr det tvriga samarbete som l
per ver
OS i Bei
jing r
hemligt.
Magnus Groth r noga med att po
ngtera att Studsvik inte bara ska
trycka sin logotyp p Carolina
Klfts trningsoverall.
Samarbetet med
vrldens framgngs
rikaste mngkam
perska gr djupare
n s. Magnus Groth
frklarar hur:
Studsvik r
ett radio
aktivt
fretag.
Carolina
Klft r
en sport
aktiv
person.
Allts,
fattar du
pong
en? n
VA h r d V i N k l At VArNiNg! deNNA sidA lses p egeN risk.
s
c
a
n
p
i
x
Slutkrd. Kldskaparen och entreprenren Johan Lindeberg har ftt
nya gare i riskkapitalbolaget Proventus.
BILDLIGT TALAT
Veckans Affrer 199 x 60
B
udstri den om omx gr
vidare p sin andra vecka.
Tidigare konstaterade
Finansinspektionen att Dubaibr-
sen underltit att informera om
sitt offentliga uppkpserbjudan
de. Samtidigt menar Nasdaq att
man var frst med att lgga ett
offentligt bud.
Men Dubaibrsens vd Per E
Larsson vidhller att han var
frst med att lgga ett bud. Nu
kommenterar han Nasdaq
chefen Bob Greifelds utspel:
Jag blir s satans frbannad.
Vilket jvla skitsnack. N nu
jvlar ska dom f!
OMX:s vd Magnus Bcker, som
str mitt emellan budgivarna i
denna strid, r ocks upprrd
ver turerna i affren.
Nu fr dom fan ta och skrpa
sig. n
Per E Larsson
rasar mot Nasdaq:
N nu
jvlar!
Studsvik inleder
samarbete med klft
lika som br
Anders
Bruzelius,
Swedbank...
...Fredric
Federley (c)
Det hr r den
femte fnansiella
rapporten p tre dar.
Jag orkar snart
inte mer.
frbaNNad. Per E Larsson var
frst s det s.
s
c
a
n
p
i
x
Strlar.
Tvlar fr
Studsvik.
s
c
a
n
p
i
x
s
c
a
n
p
i
x
| va | 35 | 30 augusti 2007 | www. ekonominyheterna.se 82
p e r s p e k t i v
catarina af sandeberg
juri di klektor som i nte tror att allt r som det verkar
gunnar
li ndstedt
anna carrfors
brkenhi elm
mats
qvi berg
VA: s krnikrer ger sitt perspektiV p omVrlden.
Fr det kan ju inte vara s att analytikerna skruvar
upp frvntningarna s hgt avsiktligt, fr att sedan
dumpa aktierna p rapportdagen?
Analytikernas maktmissbruk
r
rekordresultat men smre n analytikerna
frvntat och aktien fll kraftigt. Har ni hrt det
frut?
Jag tror p H&M, sa jag till familjen infr halvrs-
rapporten. I en bransch dr man r duktig om man
klarar 10 procents vinstmarginal presterar H&M
nstan det dubbla. Jag tror H&M kommer att pre-
sentera en urstark rapport fr andra kvartalet. S
kpte jag fljdriktigt aktier trots att kursen var 420
kronor och p/e-talet r hgt. Lite fr tidigt infr en
rapport sjunker ju kursen, denna gng till 395.
H&M:s resultat blev fantastiska 5,13 miljarder kro-
nor. Bingo! tnkte jag. Men ack vad jag bedrog mig.
Analytikernas frvntningar lg p 5,24 miljarder
och nu r kursen nere i 378.
Ericsson, d det mest undervrderade bolaget i
brsens historia? Ericsson slog till med ett kanonre-
sultat: en vinst p 9,3 miljarder kronor under det an-
dra kvartalet. Men eftersom analytikerna hade fr-
vntat sig ett resultat p 9,5 miljarder var rapporten
en besvikelse fr aktiemarknaden, och kursen fll.
MTG har vertrffat prognoserna fera r i rad och
levererade en rekordvinst frsta kvartalet i r. Men
det rckte inte fr analytikerna, och kursen sjnk
20 procent p ett par dar. Halvrsrapporten var de
njda med de hade vl inte mage till annat.
Teliasoneras resultat blev 7,5 miljarder, analytiker-
nas frvntningar lg p 7,8.
Assa Abloy redovisade ett resultat p 1,1 miljard,
analytikerna var inte njda.
Securitas, vrldens strsta skerhetsfretag, visade
nra en miljard i vinst, men mindre n frvntat
och aktien faller och faller...
Jag kan fortstta med Axfood, Holmen, Lundin och
s vidare och s vidare. Fr en grsrot r det obegrip-
ligt att analytikerna oupphrligen kan trffa s fel,
med de konsekvenser det fr fr marknaden, det vill
sga oss investerare.
ven rekommendationerna r obegripliga. I tors-
dags snkte till exempel ABG Sundal Collier sin re-
kommendation fr H&M till behll frn kp. Sam-
ma dag slde de ut 1,3 miljoner aktier. Kundorder,
frmodar jag, men inte roligt fr dem som fljde re-
kommendationen och behll. Aktien fll snabbt p
en Stockholmsbrs som i vrigt var upp.
Kvartalsrapportering r ett ndvndigt ont, men
de kan missbrukas svl av bolagsledningar som
analytiker. Deras orimligt hga krav pressar ner
kurserna och gr marknaden nervs. Det betackar vi
oss fr, i synnerhet nr marknaden nd r s orolig
och allt r ned. Fr det kan ju inte vara s att analyti-
kerna skruvar upp frvntningarna s hgt avsikt-
ligt, fr att sedan dumpa aktierna p rapportdagen?
I USA dms investmentbanker fr vilseledande
analyser som har syftat till att rendera dem sjlva
uppdrag och vinst. Och i vr svenska marknads-
missbrukslag fnns numera en srskild regel som
just syftar till att fnga in analytiker som missbru-
kar sin stllning.
Jag r glad att jag kpte Odd Molly vid introduktio-
nen. Utan att frlita mig p annat n min egen
smak... n
V
ECKANS AFFRER
NSTA
NUMMER
L
o
b
b
y
i
s
t
kommer
6 september
speciaL: s
jobbar den
intervju:
KKschefen
ppnar sitt
KyLsKp
frn
bannLyst
tiLL banK
direKtr
hedonistisK
hst
passa p
och njut!
maffian
n
n
n

Va07 35

Enviado por

Dados do documento

Título original

Direitos autorais

Formatos disponíveis

Compartilhar este documento

Compartilhar ou incorporar documento

Opções de compartilhamento

Você considera este documento útil?

Este conteúdo é inapropriado?

Direitos autorais:

Formatos disponíveis

Va07 35

Enviado por

Direitos autorais:

Formatos disponíveis

N

man mste tro p ki na det motsatta kan nog

Você também pode gostar