BSK 07

Boverket
Handbok
Boverkets handbok om stlkonstruktioner, BSK 07
Boverkets handbok om stlkonstruktioner, BSK 07
Titel: Boverkets handbok om stlkonstruktioner, BSK 07 Utgivare: Boverket november 2007 Upplaga: 4 Antal ex: 10 000 Tryck: Elanders Sverige AB ISBN: 978-91-85751-58-7 ISSN: 1400-1012 Skord: Balkar, berkningsmetoder, BKR, BSK, brfrmga, dimensionering, grnstillstnd, kontroll, korrosion, material, pelare, plan- och bygglagen, PBL, ramar, rostskydd, skruvfrband, stl, stlkonstruktioner, svetsar, underhll, utfrande. Dnr: 1226-3574/2007 Omslagsfoto: Mats Alm/Jolly Media Publikationen kan bestllas frn: Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 Fax: 0455-819 27 E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se Handboken finns som pdf p Boverkets webbplats. Den kan ocks tas fram i alternativt format p begran Boverket 2007

BSK 07
INNEHLL
INNEHLL
0 INLEDNING .........................................7 0:1 Handbokens utformning .....................7 0:2 Beteckningar och frkortningar..........8 0:21 Beteckningar.......................................8 0:22 0:3 0:4 Frkortningar....................................11 Byggprodukter med bestyrkta egenskaper........................................12 Terminologi ......................................12 2:23 2:24 2:25 2:3 2:31 2:32 2:33 3 2:11 2:2 2:21 2:22 Utmattningslast ................................27 Karakteristiska materialvrden .........28 Hllfasthetsvrden............................29 Hllfasthetsvrden vid utmattningslast .................................36 Elasticitetsmodul, skjuvmodul och tvrkontraktionstal ....................37 Skruvfrband....................................37 Svetsfrband.....................................38 Mtt- och formavvikelser .................40 Pelare................................................40 Balkar ...............................................41 Mttavvikelser..................................42
1 GILTIGHET OCH KRAV.................14 1:1 Giltighet............................................14 1:2 Krav..................................................15 1:21 Krav i brottgrnstillstnd ..................15 1:211 Materialbrott och instabilitet.............15 1:212 Stjlpning, lyftning och glidning.............................................15 1:213 Olyckslaster och fortskridande ras....15 1:214 Skerhetsklasser ...............................16 1:215 Seghet ...............................................18 1:22 Krav i bruksgrnstillstnd.................18 1:221 Formndringar och frskjutningar ...................................18 1:222 Svngningar......................................19 1:23 1:3 1:31 1:4 1:41 1:42 1:43 1:44 Bestndighet .....................................19 Verifiering genom berkning och provning.....................................22 Berkning .........................................22 Redovisning......................................23 Ritningar...........................................23 Svetsplan ..........................................25 Monteringsplan.................................26 Tillggskontrollplan .........................26
DIMENSIONERING I BROTTGRNSTILLSTND............43 3:1 Giltighet ...........................................43 3:2 Berkningsprinciper .........................43 3:3 Berkning av krafter och moment ....44 3:31 Berkningsmodell.............................44 3:32 3:33 3:34 3:35 3:36 3:4 3:41 Grnslastteori ...................................44 Eftergivlighet i upplag, inspnningar och frband .................45 Tvngskrafter ...................................45 Lokal buckling .................................45 Sklning och skjuvdeformationer.....46 Berkning av brfrmga .................46 Berkningsmodell.............................46
3:411 Tjningsfrdelning ...........................47 3:412 Dimensioneringsvillkor fr spnningar ........................................48 3:413 Lokal frsvagning ............................49 3:414 Plasticering och lokal buckling ........49 3:42 Dimensionerande materialvrden .....52
2 FRUTSTTNINGAR ......................27 2:1 Laster................................................27
INNEHLL
3:43 3:44 3:45 3:46 3:47 3:48 3:49 4 Arbetskurva...................................... 55 Egenspnningar................................ 56 Sklning och skjuvdeformationer..... 56 Utmattning ....................................... 58 Skalkonstruktioner ........................... 58 Skruvfrband ................................... 58 Svetsfrband .................................... 59 6:26
BSK 07
Tvrkraft och koncentrerad kraft ..... 84
6:261 Tvrkraft .......................................... 84 6:262 Intryckning under koncentrerad kraft.................................................. 86 6:263 Prgling............................................ 88 6:27 Vridmoment..................................... 88 6:271 Ren vridning .................................... 88 6:272 Blandad vridning ............................. 89 6:273 Vridmoment, tvrkraft och bjmoment ....................................... 89 6:3 Dimensionering av svetsfrband...... 90 6:31 Berkningssnitt ................................ 90 6:311 Helt eller delvis genomsvetsat frband............................................. 90 6:312 Klsvetsfrband ............................... 90 6:32 6:33 6:34 6:4 6:41 6:42 6:43 Kapacitet i brottgrnstillstnd .......... 91 Samverkan i frband........................ 93 Utformning av svetsfrband............. 94 Dimensionering av skruvfrband..... 94 Frutsttningar................................. 94 Berkning av krafter ........................ 95 Skruvars kapacitet i brottgrnstillstnd ............................ 96
DIMENSIONERING I BRUKSGRNSTILLSTND............ 61 4:1 Giltighet ........................................... 61 4:2 Berkning av deformationer och svngningar ............................... 61 5 DIMENSIONERING GENOM PROVNING ........................................ 63
6 BERKNINGSMETODER............... 65 6:1 Giltighet ........................................... 65 6:2 Berkning av konstruktionsdelars brfrmga............................. 65 6:21 Grnsvrden fr tvrsnittsdelars slankhet ............................................ 65 6:211 Tvrsnittsklasser .............................. 65 6:212 Berkningsmetoder vid olika tvrsnittsklasser................................ 68 6:22 6:23 Dragkraft.......................................... 68 Tryckkraft ........................................ 69
6:431 Dragning .......................................... 96 6:432 Skjuvning......................................... 97 6:433 Kombinerad dragning och skjuvning97 6:44 6:45 6:5 6:51 Glidning ........................................... 98 Utformning av frband .................... 99 Dimensionering med hnsyn till utmattning................................. 102 Dimensioneringsprinciper.............. 102
6:231 Initialkrokighet, initiallutning och lastexcentricitet.......................... 69 6:232 Eftergivlighet vid inspnning........... 69 6:233 Reduktionsfaktor fr bjknckning.................................... 71 6:24 Bjmoment....................................... 74 6:241 Tvrsnittsklasser .............................. 74 6:242 Formfaktorer vid bjning ................. 74 6:243 Moment............................................ 75 6:244 Vippning .......................................... 75 6:25 Normalkraft och bjmoment ............ 78 6:251 Snittkontroll ..................................... 79 6:252 Bjknckning ................................... 81 6:253 Bjvridknckning............................. 83
6:511 Berkning av spnningsvidd .......... 102 6:512 Dimensioneringsvillkor.................. 102 6:52 Karakteristisk utmattningshllfasthet....................................... 103
6:521 Allmnt .......................................... 103 6:522 Frbandsklass ................................ 103 6:523 Hllfasthet vid konstant spnningsvidd ................................ 104
BSK 07
INNEHLL
6:524 Dimensionering vid varierande spnningsvidd ...............107 6:525 Utmattning av andning ...................110 7 MATERIAL.......................................111 7:1 Allmnna materialegenskaper ........111 7:2 Grundmaterial.................................111 7:21 Allmnna krav ................................111 7:22 7:23 7:24 7:3 7:4 7:41 7:42 7:43 7:44 7:5 7:6 Mtt- och formtoleranser, homogenitet ....................................112 Seghet .............................................113 Egenskaper i tjockleksriktningen....115 Tillsatsmaterial vid svetsning .........116 Fstelement.....................................117 Allmnna krav ................................117 Skruvar och muttrar........................117 Brickor............................................118 Gngade konstruktionselement.......119 Intyg fr material............................119 Identifiering och mrkning av material ......................................119
8:431 Intrngning vid klsvets .................129 8:432 Svetsning av ingjutningsgods .........130 8:44 8:45 8:46 8:5 8:51 Vrmebehandling ...........................130 Svetsansvarigs kompetens ..............131 Svetsares kompetens ......................131 Skruvfrband..................................131 Hltagning och hlpassning............131
8:511 Icke passfrband.............................132 8:512 Passfrband ....................................132 8:52 8:53 8:54 Anliggningsytor..............................133 Montering av skruvar .....................134 tdragning och skring ..................135
8:541 Normal tdragning..........................135 8:542 Hg frspnning.............................136 8:6 Mttnoggrannhet vid tillverkning och montering .............138 8:61 Allmnt...........................................138 8:62 8:63 8:64 8:7 8:71 8:72 Avvikelser i form hos frdig konstruktion....................................138 Tryckverfrande kontaktyta .........140 Frankring av stlkonstruktion.......140 Rostskydd.......................................141 Allmnna krav................................141 Belggning .....................................142
8 UTFRANDE ...................................121 8:1 Allmnt...........................................121 8:11 Kompetens hos arbetsledning .........121 8:12 8:13 8:14 8:15 8:2 8:3 8:31 8:32 8:33 8:4 8:41 8:42 8:43 Utfrandeklasser.............................122 Skrklasser .....................................123 Svetsklasser ....................................124 Skruvfrbandsklasser .....................125 Hantering av material .....................126 Ytor, bearbetning............................126 Allmnt...........................................126 Termisk skrning ............................127 Plastisk bearbetning........................127 Utfrande av svetsfrband..............128 Allmnt...........................................128 Fogar ..............................................128 Svetsarbete .....................................129
8:721 Metoder fr rostskydd med belggning ......................................142 8:722 Frbehandling fre mlning ...........142 8:723 Mlning ..........................................142 8:724 Frbehandling och belggning med metall......................................142 8:725 Exempel p rostskyddssystem........144 8:726 Typprovning av rostskyddsprodukter ........................................145 8:73 8:74 8:75 8:76 8:8 8:9 9 Katodiskt skydd..............................147 Rostmn .........................................147 Ingjutning i vattentt betong...........148 Brandskyddsmlning ......................148 Transport och hantering..................149 Montering.......................................149 KONTROLL .....................................151
INNEHLL
9:1 9:2 9:3 9:4 9:41 9:42 Allmnt .......................................... 151 Dokumentation............................... 151 Dimensioneringskontroll................ 152 Mottagningskontroll....................... 153 Byggprodukter med bestyrkta egenskaper ...................... 154 Konstruktionsdelar som inte r byggprodukter med bestyrkta egenskaper ...................... 155
BSK 07
10:21 Allmnt .......................................... 169 10:22 Konstruktionsdelar......................... 170 10:23 Svetsfrband .................................. 170 10:24 Frband med fstelement............... 170 10:25 Rostskydd ...................................... 170 10:26 Tidsintervall fr fortlpande tillsyn ............................................. 171 10:3 terkommande versyn ................. 171 10:31 Allmnt .......................................... 171 10:32 Konstruktionsdelar......................... 172 10:33 Svetsfrband .................................. 172 10:34 Frband med fstelement............... 172 10:35 Rostskydd ...................................... 172 10:36 Tidsintervall fr terkommande versyn .................. 172 10:4 tgrder vid fel eller skada............ 173 10:41 Allmnt .......................................... 173 10:42 Rostskydd ...................................... 173 10:5 Underhllsredovisning ................... 175
9:421 Kompetens hos fristende expert ............................................. 155 9:43 Mottagningskontroll av material ......................................... 156
9:431 Stlmaterial .................................... 156 9:432 Tillsatsmaterial fr svetsning ......... 157 9:433 9:5 9:6 9:60 9:61 9:62 9:63 9:64 9:65 9:66 9:7 9:70 9:71 9:72 9:73 Fstelement .................................... 157 Utfrandekontroll........................... 158 Grundkontroll................................. 159 Allmnt .......................................... 159 Material.......................................... 159 Mtt, ytor och form ........................ 160 Svetsfrband .................................. 160 Skruvfrband ................................. 161 Rostskydd....................................... 161 Brandskyddsmlning...................... 161 Tillggskontroll.............................. 162 Allmnt .......................................... 162 Objektanpassade kontrolltgrder .. 162 Konstruktionsdelar med dragkraft i tjockleksriktningen .............. 163 Svetsfrband .................................. 164
BILAGA 1
Exempel p svetsplan ....................... 175
BILAGA 2
Exempel p tillggskontrollplan....................................... 178
BILAGA 3
Frbandsklasser ............................... 181
BILAGA 4
Rostskyddssystem............................. 197
9:731 Visuell kontroll av svetsar.............. 164 9:732 Ofrstrande provning av svetsar ............................................ 165 9:733 Annan kontroll ............................... 166 9:74 Katodiskt skydd ............................. 167
BILAGA 5
Tthetsprovning ............................... 207
BILAGA 6
Standarder ........................................ 209 LITTERATURFRTECKNING............ 217 SAKREGISTER ....................................... 219
10 UNDERHLL................................... 169 10:1 Inledning ........................................ 169 10:2 Fortlpande tillsyn ......................... 169
BSK 07
0 INLEDNING
0
0:1
INLEDNING
Handbokens utformning
Boverkets handbok om stlkonstruktioner, BSK 07, ingr i en serie handbcker som Boverket ger ut som komplement till Boverkets konstruktionsregler, BKR. vriga handbcker i serien r
Boverkets handbok om betongkonstruktioner (BBK 04)
Dimensionering genom provning Boverkets handbok om sn- och vindlast (BSV 97) och Svngningar, deformationspverkan och olyckslast Denna handbok r avsedd att anvndas tillsammans med BKR och innehller utdrag ur BKR. All text frn BKR r inramad. kommentarer till reglerna i BKR, exempel p lsningar, metoder och berkningsregler. Freskrifterna i BKR r bindande och gller fr nya byggnadsverk. Fr tillbyggnader gller kraven ocks, men ibland med viss modifikation, eftersom hnsyn ska tas till omfattningen och byggnadens frutsttningar. Fr information om andra ndringar n avseende tillbyggnader se Allmnna rd om ndring av byggnad (BR). De allmnna rden i BKR innehller generella rekommendationer om tillmpning av freskrifterna och anger hur ngon kan eller br handla fr att uppfylla freskrifternas krav. Det str dock den enskilde fritt att vlja andra lsningar och metoder, om dessa uppfyller freskrifternas krav. De allmnna rden kan ven innehlla vissa frklarande upplysningar. De allmnna rden fregs av texten Rd och r tryckta med mindre stil och indragen text i anslutning till den freskrift som de hnfr sig till. Eventuella rttelser och ndringar till denna utgva kommer att publiceras p Boverkets webbplats www.boverket.se (Ansvarig: Anders Sjelvgren tel: 0455-353055) 7
BSK 07 BSK 99 utarbetades inom en arbetsgrupp med Gran Alpsten Johan Anderson Ruben Aronsson Staffan Bostrm Bjrn Christensson Lars Gransson Bertil Hagstad Torsten Hglund Bernt Johansson Robert Ronnebrant Anders Samuelsson Agneta Wargsj Sture kerlund Stlbyggnadskontroll AB Stlbyggnadsinstitutet Stlbyggnadsinstitutet Banverket Banverket Boverket Svensk Byggstlkontroll KTH LTU Vgverket SSAB Vgverket Boverket
0 INLEDNING
Dessutom deltog ytterligare en grupp under ledning av Korrosionsinstitutet i arbetet. Uppdateringen av BSK 07 har utarbetats av Gran Alpsten Anders Sjelvgren Stlbyggnadskontroll AB Boverket
0:2
0:21
Beteckningar och frkortningar

Beteckningar
Hr frklaras endast relativt vanliga beteckningar. Andra beteckningar frklaras i anslutning till den text dr de anvnds. Beteckningarna fljer SS-ISO 3898. Index a, som betecknar konstruktionsstl, har dock utelmnats.
A E F G
8
Area Elasticitetsmodul Kraft, pverkan Skjuvmodul
BSK 07
0 INLEDNING
I M N T V W Z a b d e f
fu
Trghetsmoment Bjmoment Normalkraft Vridmoment Tvrkraft Bjmotstnd enligt elasticitetsteori Bj- eller vridmotstnd enligt plasticitetsteori Avstnd, mtt p klsvets Bredd Diameter Excentricitet Hllfasthetsvrde Brottgrnsvrde Strckgrnsvrde Trghetsradie Lngd Antal Tjocklek Vinkel; frhllande Vinkel; frhllande Partialkoefficient, frhllande Partialkoefficient fr last Partialkoefficient fr vrde p materialegenskap Partialkoefficient fr skerhetsklass Tjning (stukning) Formfaktor; utnyttjandegrad (frhllandet mellan och brfrmga Sd/Rd) Slankhetstal Friktionskoefficient
fy
i
l, L
n
t
f m n
BSK 07
0 INLEDNING
1 , 2
Normalspnning Huvudspnningar Skjuvspnning Reduktionsfaktor Reduktionsfaktor vid vippning Reduktionsfaktor vid knckning Reduktionsfaktor vid skjuvbuckling
b c v
Index:
b c cr d ef fl FLS gr k net r t u ULS w x, y, z y
Bjning, skruv Tryck Kritisk Dimensioneringsvrde Effektiv Flns Grnstillstnd vid utmattning Brutto Karakteristiskt vrde Netto Vidd, skillnad mellan max och min Dragning Brott Brottgrnstillstnd Svets, liv Koordinatriktning Strckgrns
10
BSK 07
0 INLEDNING
0:22
Frkortningar
BBK 04 BKR Boverkets Handbok om Betongkonstruktioner, BBK 04, Boverket, Karlskrona, 2004. ISBN 91-7332-687-9 Boverkets konstruktionsregler, BKR, (BFS 2003:06) med ndringar t.o.m. BFS 2007:20. ISBN 91-7147-740-3, Boverket, Karlskrona, 2003. (Innehller ndringar t.o.m. BFS 2003:06)
BRO 2004 Vgverkets allmnna tekniska beskrivning fr broar, BRO 2004. Vgverket, Borlnge, 2004:56 med supplement 1 2006:25. BSV 97
BVL DIN EN ISO
Boverkets handbok om sn- och vindlast, utgva 2, BSV 97. Boverket, Karlskrona, 1997. ISBN 91-7147-394-7
Lagen om tekniska egenskapskrav p byggnadsverk, m.m. (1994:847) Deutsches Institut fr Normung Europastandard International Organization for Standardization
K18
K18, Dimensionering av stlkonstruktioner, utdrag ur Handboken Bygg, kapitel K18 och K19. Stlbyggnadsinstitutet, Stockholm, 1994. ISBN 91-38-12820-9
Metallnormcentralen Plan- och bygglagen 1987:10 Swedish Standards Institute Svensk Material- & Mekanstandard Svensk standard
MNC PBL SIS SMS SS
StBK-N5
TNC
Norm fr tunnpltskonstruktioner 79
Terminologicentrum
11
BSK 07
0 INLEDNING
0:3
Byggprodukter med bestyrkta egenskaper

Begreppet byggprodukter med bestyrkta egenskaper anvnds med de betydelser som anges i BKR, avsnitt 1:4.
0:4
Terminologi
Termer som inte srskilt frklaras i BKR eller i denna handbok, har den betydelse som anges i Tekniska nomenklaturcentralens publikation Plan- och byggtermer 1994, TNC 95.
Andning kallas det fenomen nr initiella bucklor i en slank plt (t.ex. balkliv) kar och minskar vid varierande last i pltens plan. Bndning r en effekt som uppkommer i ett draget skruvfrband vid stora deformationer i frbandets pltar. Bndningen ger upphov till tillskottskrafter i skruvarna p grund av hvstngsverkan. Drifttemperatur r, beroende p vilken egenskap som skall beaktas, den lgsta eller hgsta temperatur som rimligtvis kan frekomma i konstruktionsdelen. Effektiv bredd fr en plan tvrsnittsdel r den reducerade bredd som vid frutsatt linjr spnningsfrdelning ger samma styvhet eller kapacitet som den verkliga tvrsnittsdelen vid ickelinjr spnningsfrdelning.
12
BSK 07
0 INLEDNING
Effektiv tjocklek fr en slank plan tvrsnittsdel r den reducerade tjocklek som vid frutsatt linjr spnningsfrdelning ger samma styvhet eller kapacitet som den verkliga tvrsnittsdelen vid ickelinjr spnningsfrdelning. Effektiv tjocklek anvnds i dessa bestmmelser fr att beakta de avvikelser frn linjr spnningsfrdelning som orsakas av buckling. Effektivt tvrsnitt r ett tvrsnitt med en eller flera tvrsnittsdelar med effektiv tjocklek eller effektiv bredd. Flytled, flytomrde r ett begrnsat omrde av en konstruktion inom vilket krkningen kar vsentligt vid i stort sett konstant moment. Fristende expert r en kontrollant som inte har deltagit i projekteringen eller utfrandet. En sdan kontrollant kan utses av t.ex. byggherre, projektr, entreprenr eller tillverkare och ingr d i byggherrens egenkontrollsystem. En fristende expert kan i vissa fall av byggherren fresls som fristende sakkunnig enligt PBL. Se ven avsnitt 9:421. Fristende sakkunnig enligt PBL r en kontrollant som ej har deltagit i projekteringen eller utfrandet. Intyg eller kontroller av en sdan kontrollant kan krvas av byggnadsnmnden om nmnden bedmer att byggherrens egenkontroll enligt PBL ej r tillrcklig fr att samhllskraven skall bli uppfyllda i srskilda delar av ett projekt. Byggherren freslr vem som skall vara fristende sakkunnig och byggnadsnmnden beslutar om den kan godta den personen. I-stumsvets r en genomsvetsad svets i ett stumfrband med t.ex. I-fog, V-fog eller dubbel V-fog. Kapacitet r en synonym till brfrmga och r ofta anvnd i sammansttningar (t.ex. tvrkraftskapacitet, momentkapacitet). Om ej annat anges avses dimensioneringsvrdet fr kapacitet. Seghetsklass Stl och tillsatsmaterial indelas i olika seghetsklasser A E, med hnsyn till materialets frmga att motverka sprtt brott. Klassindelningen baseras frmst p stlets slagseghetsegenskaper vid provning med Charpy-V metoden. Sklning r nr en flns i en bjd balk deformeras mot neutrala lagret. 13
1 GILTIGHET OCH KRAV
BSK 07
1
1:1
GILTIGHET OCH KRAV

Giltighet
BKR, avsnitt 8 Reglerna i detta avsnitt avser brande konstruktioner av stl (kolstl, kolmanganstl, mikrolegerat stl, seghrdat stl, termomekaniskt valsat stl, kallformningsstl och rostfritt konstruktionsstl).
Rd: Konstruktioner av tunn kallformad plt, dimensionerade, utfrda och kontrollerade enligt StBKN5, Norm fr tunnpltskonstruktioner 79, uppfyller kraven fr brande konstruktioner i avsnitt 2.
BSK 07 r i frsta hand tillmplig fr konstruktioner med godstjocklek i intervallet 3-100 mm. BSK 07 behandlar inte rostfritt konstruktionsstl. Metoder fr dimensionering av brande konstruktioner i rostfritt konstruktionsstl finns i SS-EN 1993-1- 4:2006 med tillhrande nationellt annex. Fr tunnpltskonstruktioner finns metoder fr dimensionering i SSEN 1993-1-3:2006 med tillhrande nationellt annex som kan anvndas som alternativ till StBK-N5.
14
BSK 07
1:2
1:21
1:211
Krav
Krav i brottgrnstillstnd
Materialbrott och instabilitet BKR, avsnitt 2:111 Brande konstruktioner skall utformas och dimensioneras s att skerheten mot materialbrott och mot instabilitet i form av knckning, vippning, buckling o.d. r betryggande under konstruktionens utfrande, dess livslngd samt vid brand.
Rd: Brott eller instabilitet kan ven uppkomma p grund av deformationer i undergrunden.
Vid dimensionering baserad p sannolikhetsteoretisk metod ges skerhetsindex i BKR avsnitt 2:114. 1:212 Stjlpning, lyftning och glidning BKR, avsnitt 2:112 Byggnadsverk och deras delar skall utformas och dimensioneras s att skerheten mot stjlpning, lyftning och glidning r betryggande. 1:213 Olyckslaster och fortskridande ras BKR, avsnitt 2:113 Byggnadsverk skall utformas s att riskerna fr fortskridande ras r ringa. Detta fr ske genom att de utformas och dimensioneras antingen s att de kan motst olyckslast eller s att en primr skada begrnsas. Skadan fr inte medfra fortskridande ras och svr frstrelse fr ngon annan del av byggnadsverket n det primra skadeomrdet och angrnsande omrden. Srskilda tgrder behver inte vidtas fr byggnadsverk dr risken fr allvarliga olycksfall vid ett fortskridande ras r ringa eller fr byggnadsverk som r s sm att en primr skada leder till total frstrelse. 15
BSK 07
Rd:
Kravet fr olyckslast och fortskridande ras gller normalt endast byggnadsverksdelar i skerhetsklass 3. Se Boverkets handbok Svngningar, deformationspverkan och olyckslast.
Ett trapphus som utgr den enda utrymningsvgen i en byggnad skall alltid dimensioneras fr olyckslast 1:214 Skerhetsklasser BKR, avsnitt 2:115 Med hnsyn till omfattningen av de personskador som kan befaras uppkomma vid brott i en byggnadsverksdel, skall byggnadsverksdelen hnfras till ngon av fljande skerhetsklasser: skerhetsklass 1 (lg), liten risk fr allvarliga personskador, skerhetsklass 2 (normal), ngon risk fr allvarliga personskador, skerhetsklass 3 (hg), stor risk fr allvarliga personskador.
Rd: Utver krav p skerhetsklass, som endast r relaterad till personskada, kan byggherren stlla hgre krav, t.ex. med hnsyn till sakskada.
16
BSK 07
BKR, avsnitt 2:115 (forts.) Vid val av skerhetsklass skall fljande principer tillmpas. Byggnadsverksdelar fr hnfras till skerhetsklass 1, om minst ett av fljande krav r uppfyllt: personer vistas endast i undantagsfall i eller invid byggnadsverket, byggnadsverksdelen r av sdant slag att ett brott inte rimligen kan befaras medfra personskada, eller byggnadsverksdelen har sdana egenskaper att ett brott inte leder till kollaps utan endast till obrukbarhet. Byggnadsverksdelar skall hnfras till skerhetsklass 3, om fljande frutsttningar samtidigt freligger: byggnadsverket r s utformad och anvnd att mnga personer ofta vistas i eller invid den, byggnadsverksdelen r av sdant slag att kollaps medfr stor risk fr personskador, och byggnadsverksdelen har sdana egenskaper att ett brott leder till omedelbar kollaps. vriga byggnadsverksdelar skall hnfras till lgst skerhetsklass 2. Vid dimensionering med partialkoefficientmetoden i brottgrnstillstnd skall skerhetsklassen fr en byggnadsverksdel beaktas med hjlp av partialkoficienten n p fljande stt: skerhetsklass 1, partialkoefficient n = 1,0 , skerhetsklass 2, partialkoefficient n = 1,1 , skerhetsklass 3, partialkoefficient n = 1,2 . n fr sttas lika med 1,0 oavsett skerhetsklass vid dimensionering med hnsyn till brand och olyckslast och till risken fr fortskridande ras. En frutsttning fr att angivna vrden p partialkoefficienten n i skerhetsklasserna 2 och 3 enligt avsnitt 2:115 skall f utnyttjas r att dimensioneringskontroll utfrs.
17
BSK 07
1:215
Seghet BKR, avsnitt 8:11 Stlkonstruktioner skall utformas, dimensioneras och utfras s att de fr sdana seghetsegenskaper att en hastig spnningskning eller en lokal spnningskoncentration inte leder till brott i konstruktionen.
Rd: Kravet p seghetsegenskaper kan anses vara uppfyllt, om konstruktionen utfrs av material med egenskaper enligt BSK 07 avsnitten 7:23 och 7:24.
1:22
Krav i bruksgrnstillstnd
BKR, avsnitt 2:12
Rd: Utver angivna krav i bruksgrnstillstnd, som primrt endast r relaterade till skerhet och hlsa, kan byggherren stlla hgre krav t.ex. med hnsyn till utseende och komfort. Finns inga andra krav kan, vid dimensionering med sannolikhetsteoretisk metod i princip enligt SS-ISO 2394:2002, risken fr verskridande av bruksgrnstillstnd sttas till = 1,3 2,3 beroende p typ av bruksgrnstillstnd. Berkning av deformationer och svngningar br utfras enligt elasticitetsteorin med en berkningsmodell som p ett rimligt stt beskriver konstruktionens styvhet, massa, dmpning och randvillkor.
1:221
Formndringar och frskjutningar BKR, avsnitt 2:121 Byggnadsverksdelar och deras upplag skall ha sdan styvhet att deformationer eller frskjutningar av byggnadsverksdelen vid avsedd anvndning inte inverkar menligt p dess funktion eller skadar andra byggnadsverksdelar. Frutom den omedelbara deformationen d lasten pfrs skall ocks beaktas inverkan av lastens varaktighet och variationer, byggnadsverksdelens milj, innefattande temperatur och fuktighet, samt, materialets lngtidsegenskaper.
18
BSK 07 1:222 Svngningar BKR, avsnitt 2:122
Byggnadsverksdelar skall utformas s att uppkomna svngningar inte upplevs som besvrande.
1:23
Bestndighet
BKR, avsnitt 2:13 Byggnadsverksdelar och material som ingr i brande konstruktioner skall antingen vara bestndiga eller kunna skyddas och underhllas, s att kraven i brottgrns- och bruksgrnstillstnd uppfylls under byggnadsverkets livslngd. r permanent skydd inte mjligt skall frvntade frndringar av egenskaperna beaktas vid dimensioneringen eller skall konstruktionen utformas s att de pverkade delarna blir tkomliga fr terkommande skyddstgrder.
Rd: Med livslngd avses den vid dimensioneringen frvntade tid un der vilken konstruktionen med normalt underhll uppvisar erfo derlig funktionsduglighet. Om inte annat kan pvisas vara riktiga re med hnsyn till byggnadsverkets art br den dimensionerande livslngden fr konstruktioner i skerhetsklass 2 och 3 vljas till minst 50 r fr byggnadsverksdelar som r tkomliga fr inspektion och underhll och 100 r fr byggnadsverksdelar som inte r tkomliga fr inspektion och underhll. Om ngon annan livslngd n de ovan angivna vljs br detta anges i bygghandlingarna.
BKR, avsnitt 8:12 Stlkonstruktioner skall utformas, dimensioneras och utfras med beaktande av risken fr korrosion, avntning och liknande freteelser.
Rd: Regler som behandlar rostskydd finns i avsnitt 8:56.
Med hnsyn till miljns korrosivitet kan en konstruktionsdel av stl hnfras till ngon av korrosivitetsklasserna C1 C5 eller Im1-Im3 enligt tabell 1:23a b. Referensvrden p medelavfrtningen fr stl och zink finns i tabell 1:23c. Korrosivitetsklasserna verensstmmer med de i SS-EN ISO 12944-2:1998. 19
BSK 07
Rostskydd av stlkonstruktioner behandlas i avsnitt 8:7. Huvudprinciperna i bygglagstiftningens bestmmelser om underhll samt exempel p lmpliga underhllssystem finns i avsnitt 10.
Tabell 1:23a Korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 12944-2:1998 med hnsyn till atmosfrens korrosivitet samt miljexempel Exempel p typiska miljer Utomhus Inomhus Uppvrmda utrymmen med torr luft och obetydliga mngder froreningar, t.ex. kontor, affrer, skolor, hotell.
Korro- Miljns sivitets- korroklass sivitet C1 Mycket liten
C2
Liten
Atmosfrer med lga Icke uppvrmda utrymmen med halter luftfroreningar. vxlande temperatur och fuktigLantliga omrden. het. Lg frekvens av fuktkondensation och lg halt luftfroreningar, t.ex. sporthallar, lagerlokaler. Atmosfrer med viss mngd salt eller mttliga mngder luftfroreningar. Stadsomrden och ltt industrialiserade omrden. Omrden med visst inflytande frn kusten. Atmosfrer med mttlig mngd salt eller ptagliga mngder luftfroreningar. Industri och kustomrden. Industriella omrden med hg luftfuktighet och aggressiv atmosfr. Utrymmen med mttlig fuktighet och viss mngd luftfroreningar frn produktionsprocesser, t.ex. bryggerier, mejerier, tvtterier, uppvrmda ishallar.
C3
Mttlig
C4
Stor
Utrymmen med hg fuktighet och stor mngd luftfroreningar frn produktionsprocesser, t.ex. kemiska industrier, simhallar, skeppsvarv, ej uppvrmda ishallar. Utrymmen med nstan permanent fuktkondensation och stor mngd luftfroreningar.
C5-I
Mycket stor (Industriell)
C5-M
Mycket Kust- och offshoreom- Utrymmen med nstan perstor (Ma- rden med stor manent fuktkondensation och stor rin) mngd salt i luften. mngd luftfroreningar.
20
BSK 07
Tabell 1:23b
Korrosivitetsklasser fr vatten och jord samt miljexempel Omgivning/anvndningsmilj Exempel Stt vatten Havsvatten eller brckt vatten Jord Vattenkraftverksanlggningar Hamnanlggningar Nedgrvda tankar, rrledningar
Korrosivitetsklass Im1 Im2 Im3 Tabell 1:23c
Medelavfrtning per r fr stl och zink i olika korrosivitetsklasser
Korrosivitetsklass
Medelavfrtning per ytenhet och ensidig tjockleksreduktion (ettrig exponering1) Stl Medelavfrtning ( g / m2 ) Tjockleksreduktion ( m ) Zink Medelavfrtning Tjockleks( g / m2 ) reduktion ( m )
C1 C2 C3 C4 C5-I C5-M
1
10
> 10 till 200 > 200 till 400 > 400 till 650
1,3
> 1,3 till 25 > 25 till 50 > 50 till 80
0,7
> 0,7 till 5 > 5 till 15 > 15 till 30 > 30 till 60 > 30 till 60
0,1
> 0,1 till 0,7 > 0,7 till 2,1 > 2,1 till 4,2 > 4,2 till 8,4 > 4,2 till 8,4
> 650 till 1500 > 80 till 200 > 650 till 1500 > 80 till 200
Avfrtningshastigheten r i allmnhet hgre i brjan av exponeringen.
21
BSK 07
1:3
Verifiering genom berkning och provning

BKR, avsnitt 2:3 Dimensionering skall ske genom berkning, provning eller genom ngon kombination drav. Berkning och provning fordras dock inte, om detta r uppenbart obehvligt. En frdig konstruktion har tillrcklig stadga nr ranglighet, svajning (svngningar), besvrande sprickbildningar, deformationer o. d. frekommer i endast obetydlig omfattning. Berkningsreglerna i avsnitten 2 6 r anpassade till partialkoefficientmetoden, men kan i tillmpliga delar ven anvndas vid sannolikhetsteoretisk metod.
1:31
Berkning
BKR, avsnitt 2:31 Berkningar skall baseras p en berkningsmodell som i rimlig utstrckning beskriver konstruktionens verkningsstt i aktuella grnstillstnd. Vald berkningsmodell och ingngsparametrar skall redovisas. Om oskerheten hos en berkningsmetod r stor, skall man ta hnsyn till detta. Vid berkning av tvngskrafter skall konstruktionens verkningsstt i aktuellt grnstillstnd beaktas.
Rd: Exempel p faktorer som br beaktas r eftergivlighet hos upplag, inspnning och avstyvning, tillggskrafter och tillggsmoment orsakade av deformationer, lastexcentriciteter, samverkan mellan konstruktioner/konstruktionsdelar tidseffekter samt byggmetoder.
22
BSK 07
1:4
Redovisning
BKR, avsnitt 2:34 Brande konstruktioner skall redovisas p ritningar och i andra handlingar p sdant stt att det kan kontrolleras att kraven p brfrmga, stadga och bestndighet r uppfyllda.
1:41
Ritningar
Ritningarna till en stlkonstruktion br innehlla fljande: a) Uppgift om vilka regler som gller fr dimensioneringen respektive utfrandet samt uppgift om skerhetsklass. b) Uppgift om lastfrutsttningar och livslngd (jmfr avsnitt 1:22). Dessa kan ofta anges genom hnvisning till ngot avsnitt i BKR. c) Uppgift om korrosivitetsklass enligt tabell 1:23a c. d) Uppgift om grundmaterial betrffande hllfasthet, seghetsegenskaper. Dessa uppgifter kan lmpligen anges genom hnvisning till standarder. e) Uppgift om utfrandeklass och skrklass.
23
BSK 07
f) Uppgift om svetsfrband med angivande av svetskvalitet, svetstyp, eventuell vrmebehandling och bearbetning, underlag fr val av elektrodtyp (hllfasthetsklass, Rm och seghetsklass, se avsnitt 2:25 samt eventuell begrnsning av vtehalten). Svetskvalitet br anges med hjlp av svetsklasser enligt tabell 8:14. Svetstyp br anges med tillmpning av svetsbeteckningar enligt SS-ISO 2553:1994. Eventuell hnvisning till svetsplan. g) Uppgift om kontaktytor som frutstts verfra tryckkraft genom anliggning (jmfr avsnitt 8:63). h) Uppgift om skruvfrband med angivande av skruvfrbandsklass, skruvars och muttrars hllfasthet och dimensioner (diameter och lngd), skruvarnas placering, eventuell behandling av frbandets anliggningsytor. i) Uppgift om mtt fr tillverkning och fr montering vid en referenstemperatur. Referenstemperaturen +20C anvnds fr konstruktioner i uppvrmda utrymmen och +5C i vrigt om inget annat anges. j) Uppgift om toleranser fr sdana mtt dr avvikelser r av vsentlig betydelse fr konstruktionens brfrmga och funktion. k) Uppgift om rostskydd eller andra tgrder fr att beakta risken fr korrosion. l) Uppgift om brandklass i frekommande fall. m) Hnvisning till monteringsplan. n) Uppgift om erforderlig grundkontroll och tillggskontroll. Dessa uppgifter anges lmpligen genom hnvisning till avsnitt 9 respektive tillggskontrollplan enligt avsnitt 1:44.
24
BSK 07
1:42
Svetsplan
BKR, avsnitt 8:532 Svetsplan skall upprttas fr svetsarbete. Undantag fr gras fr enklare arbete av rutinkaraktr.
Rd: Den som leder och vervakar svetsarbetet br i samrd med konstruktren upprtta svetsplanen. Vid sdant svetsarbete av komplicerad art dr praktiska erfarenheter saknas br provsvetsning utfras innan svetsplan upprttas. Exempel p vad svetsplanen br innehlla framgr av BSK avsnitt 1:42.
Svetsarbete av rutinkaraktr kan vara sdant arbete dr tillverkaren har omfattande praktiska erfarenheter av bl.a. svetsmetod, konstruktions- och fogutformning, tillsatsmaterial och svetsparametrar. Svetsplanen br innehlla tillmpliga uppgifter om a) b) c) d) e) f) g) Svetsmetod fogtyp och fogberedning svetslge och svetsfljd tillsatsmaterialets typ och dimension svetsparametrar vid mekaniserad svetsning erforderliga tgrder fre, under och efter svetsning, t.ex. frhjd arbetstemperatur tillflliga svetsar som inte anges p ritning eller monteringsplan och som erfordras med hnsyn till tillverkning, hantering, transport eller montering (t.ex. s.k. clips, stdpltar och lyftron) samt om och hur dessa br avlgsnas.
Vissa av uppgifterna i svetsplanen kan t.ex. ges med hnvisning till svetsdatablad (WPS) som bilggs planen. Ett exempel p svetsplan finns i bilaga 1, sidan 175.
25
BSK 07
1:43
Monteringsplan
BKR, avsnitt 8:57 Fr monteringsarbete skall en monteringsplan upprttas. Montering fr inte pbrjas frrn monteringsplan freligger.
Rd: Den som leder och vervakar monteringsarbetet br i samrd med konstruktren upprtta monteringsplanen. Exempel p vad en monteringsplan br innehlla framgr av BSK avsnitt 1:43.
Monteringsplanen frutstts beakta uppkommande pverkan under lyft och hantering samt under byggskedet. Monteringsplanen br innehlla tillmpliga uppgifter om a) b) c) d) e) f) ordningsfljd vid montering anordning av tillflliga frband anordning av tillflliga stagningar och frankringar erforderliga monteringsstllningar lge fr och erforderlig anordning av lyftpunkter beaktande av frekommande skivverkan.
1:44
Tillggskontrollplan
BKR, avsnitt 2:621, fjrde stycket Fr tillggskontrollen skall en plan upprttas. Tillggskontrollplanen br innehlla tillmpliga uppgifter om kontrollmetod och kontrollomfattning fr aktuell konstruktionsdel, se avsnitt 9. Ett exempel p tillggskontrollplan finns i bilaga 2, sidan 178.
26
BSK 07
2 FRUTSTTNINGAR
FRUTSTTNINGAR
BKR, avsnitt 2:5, frsta stycket En konstruktion skall ... projekteras s att arbetet kan utfras p ett sdant stt att avsedd utformning uppns och s att frutsatt underhll kan ske ... En konstruktion br t.ex. ges sdana mtt att utrymmet blir tillrckligt fr att utfra svetsning, ytbehandling och normal underhllsmlning med ett fullgott resultat. Utformningen av konstruktioner som avses rostskyddas genom ytbehandling br uppfylla avsnitt 8 nedan, samt flja rd och anvisningar i Handbok i Rostskyddsmlning, bulletin 107, Korrosionsinstitutet.
2:1
2:11
Laster
Utmattningslast
BKR, avsnitt 2:21, fjrde sjtte styckena Laster med s mnga lastvariationer att utmattningsbrott kan upptrda skall betraktas som utmattningslaster.
Rd: Nr det gller byggnader behver normalt endast fljande laster betraktas som utmattningslast: Dynamiska krafter frn rrliga delar i maskiner. Vindlast om inverkan av vindsttar eller virvelavlsning har betydelse. Last av kranar, traverser och andra transportanordningar kan vara utmattningslast.
BKR , avsnitt 8:21 En bedmning frn fall till fall fr avgra om laster som inte behandlas i avsnitt 2:21 skall betraktas som utmattningslast. En last som under konstruktionens livslngd ger mindre n 103 spnningscykler behver inte behandlas som utmattningslast. 27
2 FRUTSTTNINGAR
BSK 07
Betrffande utmattningslaster frn fordon i allmn vg- eller gatutrafik som pverkar byggnadsdelar se BRO 2004, 21.2226.
2:2
Karakteristiska materialvrden
BKR, avsnitt 2:22, andra stycket Det karakteristiska vrdet skall sttas till den nedre 5-procentsfraktilen fr ett materials hllfasthetsegenskaper och fr deformationsegenskaper som pverkar brfrmgan, om inget annat anges i respektive materialavsnitt. Fr deformationsegenskaper som inte pverkar brfrmgan vljs 50-procents-fraktilen. BKR avsnitt 8:11 Stlkonstruktioner skall utformas, dimensioneras och utfras s att de fr sdana seghetsegenskaper att en hastig spnningskning eller en lokal spnningskoncentration inte leder till brott i konstruktionen. Material i hllfasthetsklass S355 skall vara slagseghetsprovad vid 20 C med minst 27 J slagenergi. BKR, avsnitt 8:22 De grundvrden p hllfasthet och andra egenskaper som anges i detta avsnitt frutstter material som uppfyller materialkraven i avsnitt 8:4. Grundvrdena gller fr konstruktioner med en drifttemperatur inom intervallet 40C till 100C.
28
BSK 07
2 FRUTSTTNINGAR
2:21
Hllfasthetsvrden
BKR, avsnitt 8:221 Fr allmnna konstruktionsstl skall karakteristiska vrden f yk vljas lika med minimivrdet fr den vre strckgrnsen eller 0,2grnsen och fuk lika med minimivrdet fr brottgrnsen.
Rd: Exempel p konstruktionsstl och tillhrande karakteristiska hllfasthetsvrden finns i BSK 07. Motsvarande beteckning enligt SS-EN 10 002-1 r ReH , Rp0,2 respektive Rm SS-ISO 3898 anvnder beteckningen f y, sup fr vre strckgrns. Det fordrade minimivrdet fyk motsvarar ungefr 0,01fraktilen.
... Utver strckgrnsen eller 0,2-grnsen och brottgrnsvrdet skall materialet uppfylla fljande tre seghetskrav:
fuk/ fyk 1,10,

brottfrlngningen skall vara 14 %, samt
u 15 y
Dr brottfrlngningen och brottjningen u r enligt EN 10002 1:2001 och y=fyk/Ek. V id kalibrering av partialkoefficienter har hnsyn tagits till att det karakteristiska vrdet fr fyk motsvarar ungefr 0,01- mot normalt 0,05-fraktilen. Exempel p karakteristiska hllfasthetsvrden fr stl enligt SS-EN 10025:2004, SS-EN 10149:1996, SS-EN 10210:2006 och SS-EN 10219:2006 anges i tabell 1:21a h.
29
2 FRUTSTTNINGAR
BSK 07
Tabell 2:21a
Karakteristiska hllfasthetsvrden fr stl enligt SS-EN 10025-2:2004, varmvalsade olegerade konstruktionsstl Godstjocklek (mm) D S235J2 16 (16) 40 (40) 100 Karakteristisk hllfasthet
SS-EN 10025-2:2004 Seghetsklass B S235JR C S235J0
fuk
(MPa) 360 360 360 410 410 410 410 410 470 470 470 470 470
fyk
(MPa) 235 225 215 275 265 255 245 235 355 345 335 325 315
S275JR
S275J0
S275J2
16 (16) 40 (40) 63 (63) 80 (80) 100
S355J2
16 (16) 40 (40) 63 (63) 80 (80) 100
30
BSK 07
Tabell 2:21b
2 FRUTSTTNINGAR
Karakteristiska hllfasthetsvrden fr stl enligt SS-EN 10025-3:2004, normaliserade varmvalsade svetsbara finkornstl Godstjocklek (mm) Karakteristisk hllfasthet
SS-EN 10025-3:2004 Seghetsklass D S355N E S355NL
fuk (MPa)
16 (16) 40 (40) 63 (63) 80 (80) 100 470 470 470 470 470
fyk (MPa)
355 345 335 325 315
S420N
S420NL
16 (16) 40 (40) 63 (63) 80 (80) 100
520 520 520 520 520
420 400 390 370 360
S460N
S460NL
16 (16) 40 (40) 63 (63) 80 (80) 100
540 540 540 540 540
460 440 430 410 400
31
2 FRUTSTTNINGAR
Tabell 2:21c
BSK 07
Karakteristiska hllfasthetsvrden fr stl enligt SS-EN 10025-4:2004, termomekaniskt behandlade varmvalsade svetsbara finkornstl Godstjocklek (mm) Karakteristisk hllfasthet
SS-EN 10025-4:2004 Seghetsklass D S355M E S355ML
fuk (MPa)
16 (16) 40 (40) 63 (63) 80 (80) 100 470 470 450 440 440
fyk (MPa)
355 345 335 325 325
S420M
S420ML
16 (16) 40 (40) 63 (63) 80 (80) 100
520 520 500 480 470
420 400 390 380 370
S460M
S460ML
16 (16) 40 (40) 63 (63) 80 (80) 100
540 540 530 510 500
460 440 430 410 400
32
BSK 07
Tabell 2:21d
2 FRUTSTTNINGAR
Karakteristiska hllfasthetsvrden fr stl enligt SS-EN 10025-6:2004, plt och bredplattstng av hghllfast konstruktionsstl i seghrdat tillstnd Godstjocklek (mm) Karakteristisk hllfasthet
SS-EN 10025-6:2004 Seghetsklass D S460QL S500QL S550QL S620QL S690QL E S460QL1 S500QL1 S550QL1 S620QL1 S690QL1
fuk (MPa)
50 (50) 100 50 (50) 100 50 (50) 100 50 (50) 100 50 (50) 100 550 550 590 590 640 640 700 700 770 760
fyk (MPa)
460 440 500 480 550 530 620 580 690 650
Tabell 2:21e
Karakteristiska hllfasthetsvrden fr stl enligt SS-EN 10 149:1996, varmvalsade platta produkter av hghllfast kallformningsstl Godstjocklek (mm) Karakteristisk hllfasthet
SS-EN 10 149:1996 Seghetsklass B S260NC S315MC S315NC S355MC S355NC S420MC S420NC S500MC
1
D S260NC 1 S315MC1 S315NC1 S355MC1 S355NC S420NC

1
fuk (MPa)
1,5 20 1,5 20 1,5 20 1,5 20 1,5 20 1,5 20 1,5 20 1,5 20 370 390 430 430 470 480 530 550
fyk (MPa)
260 315 315 355 355 420 420 500
S420MC1
1
S500MC1
Stl bestllda med provning av slagseghet enligt EN 10149-1 avsnitt 11, option 5.
33
2 FRUTSTTNINGAR
Tabell 2:21f
BSK 07
Karakteristiska hllfasthetsvrden fr stl enligt SS-EN 10 210:2006, varmbearbetade konstruktionsrr av olegerat stl och finkornstl Godstjocklek (mm) E 16 (16) 40 (40) 63 a) Karakteritisk hllfasthet
SS-EN 10 210:2006 Seghetsklass B S235JRH D
fuk (MP
360 360 360 410 410 410 470 470 470 470 470 470 520 520 540 540
fyk (MPa)
235 225 215 275 265 255 355 345 335 355 345 335 420 400 460 440
S275J2H
16 (16) 40 (40) 63 16 (16) 40 (40) 63 S355NLH 16 (16) 40 (40) 65 16 (16) 40
S355J2H
S355NH
S420NH
S420NLH
S460NH
S460NLH
16 (16) 40
34
BSK 07
Tabell 2:21g
2 FRUTSTTNINGAR
Karakteristiska hllfasthetsvrden fr stl enligt SS-EN 10 219:2006, kallformade svetsade konstruktionsrr av olegerat stl och finkornstl Godstjocklek (mm) E 16 (16) 40 S275J2H S355J2H S355NH S355MH S420MH S460MH S355NLH S355MLH S420MLH S460MLH 16 (16) 40 16 (16) 40 16 (16) 40 16 (16) 40 16 (16) 40 16 (16) 40 Karakteristisk hllfasthet
SS-EN 10 219:2006 Seghetsklass B S235JRH D
fuk (MPa)
360 360 410 410 470 470 470 470 450 450 500 500 530 530
fyk (MP
a) 235 225 275 265 355 345 355 345 355 345 420 400 460 440
35
2 FRUTSTTNINGAR
Tabell 2:21h
BSK 07
Karakteristiska hllfasthetsvrden fr stl enligt SS-EN 10025-5:2004, konstruktionsstl med frbttrat motstnd mot atmosfrisk korrosion Godstjocklek (mm) Karakteristisk hllfasthet
SS-EN 10025-5:2004 Seghetsklass C D
fuk
(MPa) 16 (16) 40 (40) 100 360 360 360 470 470 470 470 470 470 470
fyk
(MPa) 235 225 215 355 3452 355 345 335 325 315
S235J0W
S235J2W
S355J2WP1
16 (16) 40
S355J2W
16 (16) 40 (40) 63 (63) 80 (80) 100
1 2
Krav p slagseghet verifieras genom provning. Detta vrde gller endast fr profiler och stnger.
2:22
Hllfasthetsvrden vid utmattningslast

BKR , avsnitt 8:222
Hllfasthetsvrden vid utmattningslast skall bestmmas med beaktande av spnningsvariationernas storlek och antal samt inverkan av spnningsanvisningar och arbetsutfrande. Den karakteristiska utmattningshllfastheten skall vljas s att den inte verstiger medelvrdet minskat med dubbla standardavvikelsen vid utmattningsprovning av provkroppar med motsvarande utformning och anvisningsverkan. Se ven avsnitt 6:5.
36
BSK 07
2 FRUTSTTNINGAR
2:23
Elasticitetsmodul, skjuvmodul och tvrkontraktionstal

BKR , avsnitt 8:223
Om inte andra vrden pvisas vara riktigare, skall de karakteristiska vrdena E k fr elasticitetsmodulen och Gk fr skjuvmodulen bestmmas till 210 GPa respektive 81 GPa. ... Vid konstruktioner som frutstter samverkan mellan stl och betong, fr armeringens elasticitetsmodul ges samma karakteristiska vrde som det som gller fr konstruktionsstlet.
Rd: Tvrkontraktionstalet kan vljas till 0,3 i elastiskt tillstnd och till 0,5 i plastiskt tillstnd.
2:24
Skruvfrband
BKR , avsnitt 8:224
Dimensionering av skruvfrband skall baseras p karakteristiska vrden f buk p skruvars brotthllfasthet enligt fljande tabell 8:224a.
Tabell 8:224a Beteckning Skruv Skruv 8.8 10.9 Karakteristiska hllfasthetsvrden fr skruvar
fbuk (MPa)
800 1000
37
2 FRUTSTTNINGAR
BSK 07
2:25
Svetsfrband
BKR , avsnitt 8:225
Rd: Kolekvivalenten br speciellt beaktas fr svetsade konstruktioner.
Dimensionering av svetsfrband skall baseras p fljande frutsttningar: Fr egensvetsgods av standardiserade elektroder skall karakteristisk hllfasthet feuk sttas lika med nominellt minimivrde av brotthllfastheten ( Rm ) . Fr egensvetsgods av elektroder som inte r standardiserade skall feuk sttas lika med nominellt minimivrde p brotthllfastheten enligt tillverkarens dokumentation.
Rd: Standardiserade elektroder finns i SS-EN 13479:2005. Hllfasthetsegenskaper hos icke standardiserade elektroder br kontrolleras enligt SS-EN 14532-1:2005.
Standardiserade elektroder finns i SS-EN ISO 2560:2005 och SS-EN 757:1997 fr belagda elektroder fr metallbgsvetsning, SS-EN 758:1997 och SS-EN ISO 18276:2006 fr rrelektroder fr MAG/MIG-svetsning, SS-EN 440:1995 och SS-EN ISO 16834:2007 fr trdelektroder fr MAG/MIG-svetsning samt SS-EN 756:2004 och SS-EN 14295:2004 fr trdelektroder till pulverbgsvetsning. Exempel p belagda elektroder och rrelektroder fr MAG/MIGsvetsning anges i tabell 2:25a b. Se ven avsnitt 7:3.
38
BSK 07
Tabell 2:25a
2 FRUTSTTNINGAR
Exempel p belagda elektroder fr metallbgsvetsning enligt SS-EN ISO 2560:2005 och SS-EN 757:1997 Strckgrns (MPa) Seghetsklass fr Elektroder elektrod
Elektrodhllfasthetsklass, Rm (MPa) 440 440 500 500 690
355 355 420 420 620
C E D E E
SS-EN ISO 2560E 35 0 SS-EN ISO 2560E 35 4 B SS-EN ISO 2560E 42 2 B SS-EN ISO 2560E 42 4 B SS-EN 757E 62 4 B
Tabell 2:25b
Exempel p rrelektroder fr MAG/MIG-svetsning enligt SS-EN 758:1997 och SS-EN ISO 18276:2006 Strckgrns (MPa) Seghetsklass fr elektrod Elektroder
Elektrodhllfasthetsklass, Rm (MPa) 440 440 500 500 690
355 355 420 420 620
C E D E E
SS-EN 758T 35 0 SS-EN 758T 35 4 B SS-EN 758T 42 2 B SS-EN 758T 42 4 B SS-EN ISO 18276-A T 62 4
39
2 FRUTSTTNINGAR
BSK 07
2:3
Mtt- och formavvikelser

BKR, avsnitt 2:23
Mtt- och formavvikelser skall beaktas vid dimensioneringen, om de r av betydelse fr verifiering av att kraven i brottgrns- och bruksgrnstillstnden r uppfyllda. Hrvid fr mttavvikelser hos enskilda konstruktionsdelar och byggnadsstommar behandlas var fr sig. Avvikelserna kan beaktas genom att krafter och moment berknas under frutsttning att avvikelserna minst uppgr till de p ritningar eller i beskrivningar angivna toleranserna. Alternativt kan avvikelserna beaktas genom att berkningen av kapacitet utfrs med sdana metoder som beaktar inverkan av avvikelser i mtt och form, jmfr avsnitt 6:2. Avvikelser i mtt och form som har vsentlig betydelse fr brfrmgan r exempelvis krokighet hos pelare och strvor, skevhet och bucklor hos flns- och livpltar samt andra liknande avvikelser som har betydelse vid dimensionering enligt andra ordningens teori. Avvikelser i balkars spnnvidd, pelares och strvors lngd har normalt frsumbar inverkan om de inte ger upphov till vsentliga tvngskrafter.
2:31
Pelare
BKR, avsnitt 8:226
Vid dimensionering av pelare och andra liknande tryckta konstruktionsdelar med normala tillverknings- och monteringstoleranser skall avvikelser i mtt och form beaktas.
40
BSK 07
2 FRUTSTTNINGAR
Rd:
Dessa avvikelser br beaktas p fljande stt, svida en srskild utredning inte pvisar att ngot annat r riktigare: Konstruktionen antas ha en ej avsedd initialkrokighet och initiallutning i betraktad utbjningsriktning. Initialkrokigheten uttrycks som det strsta avstndet e 0 mellan verklig och teoretisk systemlinje. Krokigheten frutsttas vara sinus- eller parabelformad med en pilhjd e0 = 0,0015 l , dr l betecknar pelarens lngd. Fr delstrckor av en lngre konstruktion br samma regler tillmpas. Initiallutningen frutsttas vara 0,005 fr en konstruktionsdel som inte samverkar med andra. Om flera konstruktionsdelar samverkar, fr initiallutningen antas vara mindre. Inverkan av en icke avsedd lastexcentricitet fr anses vara beaktad genom frutsttningen om initialkrokighet.
Strre vrden p toleranser n de som normalt gller fr tillverkning och montering fr tillmpas. I s fall skall ocks motsvarande strre vrden ing i berkningsfrutsttningarna.
2:32
Balkar
Avvikelser i mtt och form fr bjda balkar br beaktas genom att berkningen utfrs med frutsatt minsta initialkrokighet och minsta initialbucklor enligt de toleransvrden som anges i figur 8:62. Vid strre toleransvrden br dessa antas som berkningsfrutsttningar.
41
2 FRUTSTTNINGAR
BSK 07
2:33
Mttavvikelser
Mttavvikelser som kan ha vsentlig betydelse fr brfrmgan r exempelvis: avvikelse i tvrsnittsmtt, avvikelse i skruvplacering, avvikelse i a-mtt fr svetsar. Avvikelser i tvrsnittsmtt kan anses vara beaktade i dimensioneringsvrdena fr hllfasthet och fr elasticitetsmodul enligt avsnitt 3:42 om frutsatta toleranser inte verstiger vrden enligt avsnitt 7:12. Om strre toleranser frutstts br inverkan av avvikelserna beaktas genom att berkning av krafter och moment och berkning av kapacitet utfrs med ett reducerat tvrsnitt. Mtten fr det reducerade tvrsnittet erhlls genom att minska de nominella mtten med skillnaden mellan frutsatta toleranser och de i 7:12 angivna toleranserna. Avvikelser i svetsars a-mtt och i skruvars placering, som uppfyller SS-EN ISO 5817:2007 respektive Toleranser fr stlkonstruktioner, publikation 112, Stlbyggnadsinstitutet, 1992, r beaktade i dimensioneringsmetoderna enligt avsnitten 6:3 och 6:4.
42
BSK
3 DIMENSIONERING I BROTTGRNSTILLSTND
3
3:1
DIMENSIONERING I BROTTGRNSTILLSTND
Giltighet
Detta avsnitt r tillmpligt fr sdana konstruktionselement som balkar, pelare, strvor, ramar, bgar, fackverk, skal, skivor o.d. av normal typ och med vanlig tvrsnitts- och detaljutformning. Konstruktionselementen frutstts utfrda av stl med hllfasthetsvrden inom de grnser som framgr av avsnitt 2:21, tabell (a) (g). Fr andra fall hnvisas till litteraturen eller till Boverkets handbok Dimensionering genom provning.
3:2
Berkningsprinciper
BKR, avsnitt 2:31 Berkningar skall baseras p en berkningsmodell som i rimlig utstrckning beskriver konstruktionens verkningsstt i aktuella grnstillstnd. Vald berkningsmodell och ingngsparametrar skall redovisas. Om oskerheten hos en berkningsmetod r stor, skall man ta hnsyn till detta. Vid berkning av tvngskrafter skall konstruktionens verkningsstt i aktuellt grnstillstnd beaktas.
Rd: Exempel p faktorer som br beaktas r eftergivlighet hos upplag, inspnning och avstyvning, tillggskrafter och tillggsmoment orsakade av deformationer, lastexcentriciteter, samverkan mellan konstruktioner/konstruktionsdelar tidseffekter samt byggmetoder
43
BSK
3:3
3:31
Berkning av krafter och moment

Berkningsmodell
BKR, avsnitt 8:311, frsta stycket Berkningsmodellen skall srskilt beakta inverkan av fljande faktorer, om deras inverkan inte har frsumbar betydelse fr resultatet: lokal buckling, sklning och skjuvdeformationer BKR , avsnitt 8:3122, frsta stycket Vid utmattningslast skall berkning av lasteffekter utfras enligt elasticitetsteorin.
3:32
Grnslastteori
BKR, avsnitt 8:311, andra stycket Om grnslastteori tillmpas vid berkningen av krafter och moment, skall konstruktionen utformas s att dess deformationsfrmga r tillrckligt stor fr att den avsedda frdelningen av krafter och moment skall uppns.
Rd: Exempel p hur detta deformationskrav kan uppfyllas finns i BSK 07 avsnitt 3:32.
Deformationsfrmgan kan anses vara tillrcklig om fljande villkor r uppfyllda: Konstruktionen utfrs av stl i seghetsklass B eller bttre och med i vrigt lmpliga mekaniska egenskaper. Villkoret kan anses vara uppfyllt fr de i avsnitt 2:21, tabell (a) (h) angivna stlen med undantag av SS-EN 10025-6:2004 S690QL, S690QL1. Inom frutsatta flytomrden fr inte lokal buckling, frsvagade tvrsnitt (se avsnitt 3:413) eller kapaciteten i frband vara bestmmande fr konstruktionens kapacitet. Konstruktionen utformas s att knckning eller vippning inte ger mindre kapacitet hos konstruktionen vid mindre deformation n den som svarar
44
BSK
3 DIMENSIONERING I BROTTGRNSTILLSTND mot den avsedda frdelningen av krafter och moment. Vid dimensioneringen beaktas ven deformationspverkan. Fr stl SS-EN 10025-6:2004 S690QL, S690QL1, samt fr andra stl n de som ingr i avsnitt 2:21, tabell (a) (h) kan en srskild utredning verifiera att de mekaniska egenskaperna r lmpliga fr tillmpning av grnslastteori. Fr stl av samma typ som de i avsnitt 2:21, tabell (a) (h) angivna stlen kan bedmningen gras genom att jmfra det aktuella stlets egenskaper med egenskaperna hos ett eller flera stl i tabellerna. Vid tillmpning av grnslastteori br man kontrollera att inte lgre laster n dimensioneringslasten kan medfra brott i konstruktionen p grund av att krafter och moment har en annan frdelning n den som gller vid dimensioneringslast.
3:33
Eftergivlighet i upplag, inspnningar och frband

Om ett system inte pverkas av utmattningslast och om inspnning mellan olika konstruktionsdelar i systemet inte r ndvndig fr att detta skall uppn den berknade kapaciteten, kan inspnningens inverkan frsummas vid berkningen av krafter och moment. Detta gller t.ex. ett fackverk.
3:34
Tvngskrafter
Tvngskrafternas inverkan kan berknas fr samma tvrsnitt som anvnds vid berkningen av krafter och moment p grund av yttre laster. Om villkoren enligt avsnitt 3:32 fr tillmpning av grnslastteori r uppfyllda kan inverkan av tvngskrafter frsummas i brottgrnstillstnd ven om momentberkningen i vrigt utfrs enligt elasticitetsteori.
3:35
Lokal buckling
Vid berkning av krafter och moment kan inverkan av styvhetsminskningen vid lokal buckling beaktas enligt K18, avsnitten 18:23 och 18:34. Om den lokala bucklingens inverkan p kapaciteten r frsumbar enligt avsnitt 3:414 kan bucklingens inverkan frsummas ven vid berkningen av krafter och moment.
45
BSK
3:36
Sklning och skjuvdeformationer

Betrffande inverkan av sklning och skjuvdeformationer i flnsar se K18, avsnitt 18:7.
3:4
3:41
Berkning av brfrmga
Berkningsmodell
BKR, avsnitt 8:312, frsta stycket En modell fr berkning av brfrmga skall speciellt beakta fljande: inverkan av lokal buckling, inverkan av sklning och skjuvdeformationer. Den gynnsamma effekten av plasticering kan under vissa frutsttningar tillgodorknas vid berkningen, se avsnitt 3:414. Vid berkning av brfrmga genom analys av stabiliteten hos konstruktionssystem och enstaka konstruktionsdelar br fljande lggas till grund fr analysen: dimensioneringsfrutsttningar avseende materialegenskaper enligt avsnitten 2 och 3, dimensioneringsfrutsttningar avseende avvikelser i mtt och form enligt avsnitt 2:3, berkning av snittkrafter (krafter och moment) enligt avsnitt 3:3 med andra ordningens teori samt berkning av brfrmga fr snittkrafter enligt avsnitt 3:4. Vid berkning av t.ex. ett ramsystem br samma dimensioneringsfrutsttningar gller fr bestmning av krafter och moment som fr bestmning av brfrmga. Om vid berkningen av brfrmgan en plasticering av tvrsnittet frutstts mste inverkan av plasticeringen p ramsystemets styvhet och deformationsegenskaper beaktas. Frenklade metoder fr analys av ramsystem finns i K18, avsnitten 18:55 och 18:56.
46
BSK
3:411
Tjningsfrdelning Vid berkning av brfrmga fr snittkrafter i brottgrnstillstnd br tjningarna i varje tvrsnitt antas ha en frdelning som r kontinuerlig och som svarar mot en spnningsfrdelning som uppfyller jmviktsvillkoren. Vid berkningen br srskild hnsyn tas till att ursprungligen plana tvrsnitt i mnga fall inte behller sin planhet efter deformationen eller att deformationen medfr att tvrsnittets form ndras. Normalt kan dock tjningen frutsttas vara rtlinjig inom varje ursprungligen plan del av ett konstruktionselement, t.ex. ett plant liv eller en plan flns i en balk, med undantag av fljande fall: I nrheten av koncentrerade krafter och vid lokala frsvagningar, vid sklning av en flns, vid skjuvdeformationer i en flns, om lokal buckling intrffar. I figur 3:411a d visas exempel p sambandet mellan deformation och tjningsfrdelning i ngra vanliga fall. a) visar ett fall med en plan tjningsfrdelning. b) visar ett fall nr lasten angriper utanfr skjuvcentrum och ger en vridning av balken som kan orsaka vlvning av tvrsnittet. c) och d) visar tv fall nr tvrsnitten inte bibehller sin form vid deformationen och tjningsfrdelningen inte blir plan. Inverkan hrav r normalt frsumbar om inte godstjockleken r liten i frhllande till tvrsnittsdelarnas bredd.
47
BSK
Deforma tion
Tjnings frdelning
+
+ +
Figur 3:411a d
Exempel p samband mellan deformation och tjningsfrdelning fr en fritt upplagd balk pverkad av jmnt frdelad last.
3:412
Dimensioneringsvillkor fr spnningar Vid berkning av brfrmgan fr snittkrafter br fljande villkor fr spnningarna vara uppfyllda, om man inte genom en srskild utredning visar att ngot annat villkor r tillmpbart. Villkoren behver inte kontrolleras om berkningen utfrs enligt de i avsnitt 6 angivna metoderna.
Enaxligt spnningstillstnd
Vid enaxligt spnningstillstnd gller fljande villkor:

fyd
(3:412a)
Vid lokala frsvagningar enligt avsnitt 3:413 kan villkoret 3:412a ersttas med fljande villkor:
fu d
Tvaxligt spnningstillstnd
(3:412b)
Vid tvaxligt spnningstillstnd gller fljande villkor:

2 2 x + y x y + 3 2 fyd
(3:412c)
48
BSK
Vid lokala frsvagningar enligt avsnitt 3:413 kan villkoret 3:412c ersttas med fljande villkor:
2 2 x + y x y + 3 2 fud
(3:412d)
Om och berknas enligt elasticitetsteori kan i formel 3:412c sttas till 1,1. Om berkningen utfrs enligt plasticitetsteori stts till 1,0. I formlerna 3:412c och d r x och y normalspnningar och skjuvspnningar hnfrda till ett godtyckligt valt koordinatsystem x,y.
Treaxligt spnningstillstnd
Vid treaxligt spnningstillstnd br dimensioneringsvillkoret bestmmas genom srskild utredning. 3:413 Lokal frsvagning I omrde med lokal frsvagning, ssom skruvhl och urtag, kan det medges att materialets strckgrns verskrids och att flytning uppkommer lokalt, under frutsttning att tfljande deformationer inte medfr vsentliga olgenheter fr konstruktionens funktion. Inverkan av lokala frsvagningar p kapaciteten kan sledes beaktas genom att kapaciteten bestms fr det p ogynnsammaste stt valda nettotvrsnittet och p basis av f ud . Vid tillmpning av grnslastteori br inom ett flytomrde kapaciteten fr ett tvrsnitt med lokal frsvagning berknad p basis av f ud vara strre n kapaciteten fr bruttotvrsnittet berknad p basis av f yd . Plasticering och lokal buckling Den gynnsamma effekten av plasticering kan tillgodorknas vid berkning av kapaciteten hos ett tvrsnitt om slankheten hos dess tryckta delar r mindre n de grnsvrden som anges i figur 3:414b. Normalt br inte strre kning av brfrmgan tillgodorknas n vad som svarar mot 25% av tvrsnittsdelens brfrmga berknad enligt elasticitetsteori. Denna begrnsning gller dock inte fr ett massivt tvrsnitt eller en plan plt som bjs kring en axel i pltens plan enligt figur 3:414a. 49
3:414
BSK
Figur 3:414a
Plan plt som bjs kring en axel i pltens plan.
Inverkan av lokal buckling vid berkning av brfrmgan kan beaktas genom att berkningen utfrs fr effektiva tvrsnitt med reducerade mtt, se K18, avsnitt 18:2. Om en stngs tvrsnittsdelar har mindre slankhet n de grnsvrden som anges i figur 3:414c r inverkan av lokal buckling frsumbar. Om de berknade spnningarna i det underskta brottgrnstillstndet r mindre n fyd kan fljande regel tillmpas under frutsttning att spnningarna r berknade enligt avsnitt 3:3 med beaktande av bl.a. andra ordningens krafter och moment:
Grnsvrden fr slankhet
s s
b t 1,0 E d fyd
s s s s
b /2
-s
-s
Plan plt styrd lngs tv parallella kanter pverkad av tryckspnningar eller tryck- och dragspnningar parallellt med kanterna.
s s
b t 2,4 E d fyd
b t 0,3 E d fyd
s s
Plan plt med en styrd och en fri kant pverkad av tryckspnningar parallellt med kanterna. Figur 3:414b Grnsvrden fr slankhet med hnsyn till plasticering.
50
BSK
3 DIMENSIONERING I BROTTGRNSTILLSTND Inverkan av lokal buckling kan anses vara frsumbar om slankheten fr olika tvrsnittsdelar r mindre n de grnsvrden som anges i figur 3:414c varvid grnsvrdena i tabellen berknas med aktuella vrden p tryckspnningar insatta i figuren i stllet fr f yd eller med aktuella vrden p skjuvspnningar insatta i stllet fr fyd/ 3 . Om en tvrsnittsdel samtidigt pverkas av bjspnningar och skjuvspnningar gller att bgge villkoren skall vara uppfyllda. De i figur 3:414c angivna grnsvrdena r avsedda att anvndas fr bedmning av att slankheten r tillrckligt liten fr att bucklingens inverkan skall kunna frsummas. En mer nyanserad bedmning kan gras genom att utfra berkningar enligt avsnitt 6. Viss plasticering kan i regel tillgodorknas vid tillmpning av berkningsmetoderna i avsnitt 6 ven om grnsvrdena i figur 3:414b verskrids.
Grnsvrden fr slankhet
s1 s1
b t 1,14 E d f yd
fr = 1,0
ys1 ys1
b t 3,2 E d f yd
Plan plt styrd lngs tv parallella kanter pverkad av tryckspnningar parallellt med kanterna.
s s
fr = 1,0
b t 0,44 Ed f yd
s s
Plan plt med en styrd och en fri kant pverkad av tryckspnningar parallellt med kanterna.
t
b t 1,6
Ed 3 f yd
Plan plt styrd lngs tv parallella kanter pverkad av skjuvspnningar. Figur 3:414c Grnsvrden fr slankhet med hnsyn till lokal buckling.
51
BSK
I figur 3:414d illustreras verkningssttet fr en I-balk i brottgrnstillstnd vid olika slankhet hos tvrsnittsdelarna. Spnningsfrdelningen r beroende av graden av plasticering och om lokal buckling intrffar. Fr att frenkla figuren har frutsatts att tvrsnittet inte pverkas av ngra egenspnningar. Det principiella verkningssttet gller fr alla typer av tvrsnitt.
s1 s1 s1 s1
Sidovy
+ s2 + s2
+ s2
+ s2
Plan av verflns
A Spnningsfrdelning vid fullstndig plasticering. B
Spnningsfrdelning vid begrnsad plasticering. Graden av plasticering begrnsas av tillgnglig rotationskapacitet bestmd bl.a. med hnsyn till lokal buckling.
Spnningsfrdelning enligt elasticitetsteori.
Spnningsfrdelning d tvrsnittsdelarna har s stor slankhet att lokal buckling har intrffat.
Figur 3:414d
Relationer mellan buckling, grad av plasticering och spnningsfrdelning vid ett I-tvrsnitt pverkat av ett bjande moment.
3:42
Dimensionerande materialvrden
BKR, avsnitt 2:22, frsta stycket
Vid bestmning av dimensioneringsvrdet fr en materialegenskap skall oskerheten mellan vrdet p materialegenskapen, bestmd genom materialprovning, och motsvarande vrde i den frdiga konstruktionen beaktas.
52
BSK
BKR, avsnitt 8:312, tredje femte styckena

Dimensionerande vrde fr hllfasthet, elasticitetsmodul och skjuvmodul i brottgrnstillstnd skall bestmmas enligt fljande formler (a) (e).
fy d = f ud = fyk
m n
fu k 1,2 m n
(a) (b)
Om fud < fyd fr f ud = f yd vljas.

fr d = Ed = Gd = fr k 1,1 n
(c) (d) (e)
m n m n
Gk
Ek
BETECKNINGAR f yk karakteristiskt vrde fr strckgrns enligt avsnitt 8:221 f uk f rk karakteristiskt vrde fr brottgrns enligt avsnitt 8:221 karakteristiskt vrde fr utmattningshllfasthet enligt 8:222 karakteristiskt vrde fr elasticitetsmodul enligt avsnitt 8:223 karakteristiskt vrde fr skjuvmodul enligt avsnitt 8:223 partialkoefficient som beaktar oskerheten vid bestmning av brfrmgan partialkoefficient som beaktar skerhetsklassen enligt avsnitt 2:115
Ek
Gk
m n
fyd och f ud avser svl tryckhllfasthet som draghllfasthet.
53
BSK
I brottgrnstillstnd skall vrdet p partialkoefficienten m vljas enligt fljande: a) m = 1,0 , om de frutsatta toleranserna enligt ritning eller annan handling r s snva att mttavvikelser inom toleransgrnserna har liten betydelse fr konstruktionens brfrmga. b) m = 1,1 , om frutsttningarna enligt a) inte r uppfyllda.
Mttavvikelser inom toleransgrnserna kan anses ha liten betydelse fr dimensioneringen om en berkning av brfrmgan baserad p tvrsnitt med mttavvikelser lika med undre grnsavmtt hgst medfr en 6procentig reduktion av kapaciteten i frhllande till en berkning baserad p nominella tvrsnittsmtt (basmtt). Utan srskild underskning av mttavvikelsernas betydelse kan i fljande fall m = 1,0 vljas under frutsttning av att dimensioneringen utfrs enligt de i avsnitt 3 angivna principerna och att tillggskontroll av mttavvikelser utfrs enligt 9:7.
Plt som har minst 5,0 mm godstjocklek och som uppfyller toleransreglerna enligt SS-EN 10029:1991, toleransklass A, B eller C alternativt SS-EN 10051:1991+A1:1997, kategori A med frbttrade planhetstoleranser. Varm- eller kallvalsad plt som har mindre godstjocklek n 5,0 mm och med toleranser enligt SS-EN 10029, toleransklass A, B eller C, SS-EN 10051:1991+A1:1997, kategori A med frbttrade planhetstoleranser, SS-EN 10131:2006 med frbttrade planhetstoleranser (FS) och SS-EN 10143:2006 FS, under frutsttning att berkningen genomfrs med en antagen godstjocklek fr plten som r hgst 5% strre n den tjocklek som svarar mot det undre grnsmttet, dock hgst pltens basmtt. Varmvalsade IPE-, HEA-, HEB- och HEM-stnger med toleranser enligt SS-EN 10034:1994. Kvadratiska och rektangulra rrprofiler enligt SS-EN 102192:2006 med en nominell godstjocklek t > 8 mm samt cirkulra rrprofiler enligt samma standard med nominell diameter d 406,4 mm och t > 8 mm . Varmvalsade U-stnger med toleranser enligt SS EN 10279:2000.
54
BSK
BKR, avsnitt 2:323, tredje stycket
Om inget annat anges i resp. materialavsnitt fr m sttas till 1,0 vid dimensionering fr olyckslast, med hnsyn till fortskridande ras, med hnsyn till brand och i bruksgrnstillstnd.
3:43
Arbetskurva
Fr de i avsnitt 2:21, tabell (a), (b) och (e) (g) angivna stlsorterna kan dimensioneringen baseras p en schematisk arbetskurva fr stlet enligt figur 3:43. Dimensioneringen kan ven baseras p en arbetskurva som r representativ fr den avsedda stlsorten och som dokumenterats genom provningar. Kurvan frutstts avpassad s, att samma frutsttningar gller som i figur 3:43 fr relationen mellan f ud och f yd och mellan A , dr A r brottfrlngningen enl. SS-EN 10002-1:2001. Vid avlastning utgrs arbetskurvan av en rt linje parallell med arbetskurvans del genom origo.
Beteckningar i figuren:
fyd, fud = dimensioneringsvrden enligt avsnitt 3:42
e1 =
fyd Ed
s
f e2 = 0,025 - 5 ud Ed
e3 = 0,02 + 50 fud - fyd Ed
fud fyd
max = 0,6 A
e1
e2
e3
emax
Figur 3:43
Schematisk arbetskurva fr stl.
55
BSK
3:44
Egenspnningar
BKR, avsnitt 8:3121
Egenspnningarnas inverkan p styvheten och brfrmgan skall beaktas.

Rd: Exempel p modell fr egenspnningar finns i BSK 07 avsnitt 3:44. Inverkan av egenspnningar kan anses vara beaktad vid dimensionering enligt BSK 07.
Dimensioneringen kan baseras p de i figur 3:44 angivna exemplen p schematiserade egenspnningsfrdelningar. Exemplen avser valsade och svetsade I-balkar med en godstjocklek av hgst 40 mm och svetsade fyrkantrr med samma hgsta godstjocklek. Egenspnningarnas storlek och frdelning r beroende av bl.a. tillverkningsmetod, tvrsnittsform och godstjocklek. Egenspnningarna inverkar i frsta hand p brfrmgan vid instabilitet och utmattning samt pverkar risken fr sprtt brott. Se vidare exempelvis Alpsten Gran, "Variations in mechanical and cross-sectional properties of steel", Proceedings of the International Conference on the Planning and Design of Tall Buildings, ASCE-IABSE (SBI publikation 42,1973).
3:45
Sklning och skjuvdeformationer

Betrffande inverkan av sklning och skjuvdeformationer i flnsar se K18, avsnitt 18:7.
56
BSK
+ -
120 120
70
+
h
h 1 ,2 b
70
+
h >1 ,2 b
+
b
120 120
+
70 70
1 5t f ,
1,5 t
f yk
+ tf
3t f
+
1,5 t w
3t
+
3 tw
tw
+
sc
f yk
Beteckningar i figuren:
fyk
karakteristisk hllfasthet fr grundmaterialet godstjocklekar tryckspnning som bestms ur villkoret att egenspnningarna i tvrsnittet inte ger ngon resulterande normalkraft eller ngot resulterande moment
t, tf , t w sc
Figuren visar endast egenspnningarna i en av flnsarna och i en av rrets fyra sidor. Angivna siffervrden anger egenspnningar i MPa (+ dragspnning, tryckspnning).
Figur 3:44 Exempel p schematiska egenspnningsfrdelningar fr olika tvrsnitt.
f yk
57
BSK
3:46
Utmattning
BKR, avsnitt 8:3122, andra och tredje styckena
Rd: Inverkan av utmattning kan beaktas genom att dimensioneringen kompletteras med en srskild berkning av brfrmgan med hnsyn till utmattning, varvid inverkan av bl.a. spnningskollektivet och anvisningsverkan skall beaktas. Dimensioneringen kan alternativt utfras med std av provningar. Drvid br skerheten mot utmattningsbrott svara mot kraven p hllfasthet i avsnitt 8:222.
Berkningsmetoder fr dimensionering med hnsyn till utmattning finns i avsnitt 6:5.
3:47
Skalkonstruktioner
BKR, avsnitt 8:3123.
Rd: Exempel p lmpliga metoder fr dimensionering av skalkonstruktioner finns i Skalhandboken, Mekanfrbundets frlag, Stockholm, 1990.
3:48
Skruvfrband
BKR, avsnitt 8:3124
Brfrmga i brottgrnstillstnd hos skruvfrband skall berknas fr svl skruvar som fr grundmaterial. Vid berkning av brfrmga skall inverkan av eventuella deformationer i frband beaktas. I ett friktionsfrband skall brfrmga ven berknas med hnsyn till glidning. Dimensionerande hllfasthet fr skruvar skall bestmmas enligt fljande formel (a).
f bud =
m n
f buk
(a)
BETECKNINGAR
f buk karakteristiskt vrde fr skruvars brotthllfasthet enligt avsnitt
8:224
partialkoefficient som beaktar oskerheten vid bestmning av brfrmgan
58
BSK
n partialkoefficient som beaktar skerhetsklassen enligt avsnitt 2:115
I brottgrnstillstnd skall vrdet p partialkoefficienten m fr skruvar sttas lika med 1,2.
3:49
Svetsfrband
BKR, avsnitt 8:3125
Brfrmgan i brottgrnstillstnd hos svetsfrband skall berknas fr svl det svagaste snittet genom svetsen som snitten omedelbart intill svetsen. Vid svetsfrband med begrnsad utstrckning fr vid dimensioneringen spnningarna antas jmnt frdelade ver svetslngden. Rd: Exempel p lmpliga metoder fr berkning av brfrmga hos svetsfrband finns i BSK 07 avsnitt 6:3.
59
BSK
60
BSK 07
4 DIMENSIONERING I BRUKSGRNSTILLSTND
4
4:1
DIMENSIONERING I BRUKSGRNSTILLSTND
Giltighet
Detta avsnitt behandlar sdana konstruktionselement som balkar, pelare, strvor, ramar, fackverk, skal samt skivor av normal typ och med vanlig tvrsnitts- och detaljutformning. Dessutom frutstts att elementet bestr av material enligt avsnitt 2:2. Fr andra fall hnvisas till litteraturen eller till Boverkets handbok Dimensionering genom provning.
4:2
Berkning av deformationer och svngningar

BKR, avsnitt 2:12, tredje stycket
Rd: Berkning av deformationer och svngningar br utfras enligt elasticitetsteorin med en berkningsmodell som p ett rimligt stt beskriver konstruktionens styvhet, massa, dmpning och randvillkor.
BKR, avsnitt 8:32

Rd: Allmnna krav fr dimensionering i bruksgrnstillstnd finns i avsnitt 2:12.
I den mn plastiska deformationer frekommer skall dessa beaktas, dock fr egenspnningar frsummas. I bruksgrnstillstnd fr dimensionerande materialvrden vljas lika med respektive karakteristiskt vrde.
Rd: Dimensionering i bruksgrnstillstnd br ske enligt elasticitetsteori med berkningsmodell i tillmpliga delar enligt avsnitt 8:31.
Den gynnsamma inverkan som uppns vid samverkan med andra, icke berkningsmssigt brande, byggnadsdelar kan utnyttjas.
61
4 DIMENSIONERING I BRUKSGRNSTILLSTND
BSK 07
BKR, avsnitt 2:323, tredje stycket Om inget annat anges i resp. materialavsnitt fr m sttas till 1,0 vid dimensionering
fr olyckslast, med hnsyn till fortskridande ras, med hnsyn till brand och i bruksgrnstillstnd.
62
BSK 07
5 DIMENSIONERING GENOM PROVNING
DIMENSIONERING GENOM PROVNING

Dimensionering genom provning behandlas i Boverkets handbok med samma namn.
63
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
6
6:1
BERKNINGSMETODER
Giltighet
I detta avsnitt finns exempel p berkningsmetoder som i frsta hand r avsedda att tillmpas vid vanligen frekommande konstruktioner och belastningsfrhllanden i brottgrnstillstnd och vid utmattning. En frutsttning fr anvndning av metoderna r att de tillmpas i sin helhet och att avsnitten som behandlar material, utfrande och kontroll (avsnitten 7 9) beaktas.
6:2
6:21
Berkning av konstruktionsdelars brfrmga

Grnsvrden fr tvrsnittsdelars slankhet
Grnsvrden fr tvrsnittsdelars slankhet med hnsyn till inverkan av lokal buckling finns i tabell 6:211a fr olika typer av tvrsnittsdelar och spnningsfrdelningar i brottgrnstillstnd. Stnger med tvrsnittsdelar med strre slankhet n grnsvrdet i kolumn 2, s.k. tunnvggiga tvrsnitt, br dimensioneras med hjlp av tvrsnittsdelarnas effektiva tjocklekar, se K18, avsnitt 18:2.
6:211
Tvrsnittsklasser Tvrsnitt indelas i tre tvrsnittsklasser 1, 2 och 3 beroende p tvrsnittsdelarnas slankhet. Avgrande fr indelningen r grnsvrdena i tabell 6:211a. Till tvrsnittsklass 1 hnfrs tvrsnitt som kan uppn full plastisk flytning utan att ngon tvrsnittsdel bucklar vid den stukning som fordras fr att en flytled skall uppst. Till tvrsnittsklass 2 hnfrs tvrsnitt som kan uppn strckgrnsen i den hgst tryckpknda tvrsnittsdelen utan att ngon tvrsnittsdel bucklar. I regel kan viss plasticering ske innan lokal buckling intrffar, dock inte i sdan grad att en flytled kan uppst.
65
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
Till tvrsnittsklass 3 hnfrs tvrsnitt fr vilka lokal buckling intrffar vid en spnning som r mindre n strckgrnsen.
Tabell 6:211a Tvrsnittsdel Flns i I-, T-, Uoch L-balk Avstyvning Grnsvrden fr tvrsnittsdelars slankhet Kolumn 1 Kolumn 2 Kolumn 3
fyk
fyk
f f pl
dr
f f e l
dr
f < 2 Ek f yk
f p l = 0,3 Ek f yk f e l = 0,44 Ek f yk
f = bf t f
Flns i ldbalk
fyk fyk
f f p l
dr
f f el
dr
f < 0,4 E k f yk
f p l = 1,0 Ek f yk f e l = 1,14 Ek f yk f = bf t f
Tvrsnitt i klass 1 har mindre slankheter n grnsvrdena i kolumn 1 i tabell 6:211a. I klass 2 har tvrsnitten slankheter som ligger mellan grnsvrdena i kolumn 1 och 2 och i klass 3 mellan grnsvrdena i kolumn 2 och 3. Om olika delar i ett tvrsnitt faller i olika tvrsnittsklasser hnfrs tvrsnittet till den hgre klassen. Ett tvrsnitt kan tillhra olika klasser vid axial kraft och vid bjning i olika riktningar.Stnger enligt svensk standard, se avsnitt 7:12, typ HEA, HEB, HEM, IPE ch U som enbart r pverkade av bjmoment tillhr tvrsnittsklass 1 om f yk 275 MPa . 66
BSK 07
Tabell 6:211a Tvrsnittsdel Balkliv
6 BERKNINGSMETODER
Grnsvrden fr tvrsnittsdelars slankhet (forts.) Kolumn 1 Kolumn 2 Kolumn 3
w w pl
dr
w wel
dr
w p l = 1 Ek f yk
fyk
w e l = 2 f Ek f yk
fyk
w2 < 0,4 Ek f w2 = bw h t t w
dr
1 = 1,46
fyk
2 = 1,14
1 = 2,4
fyk
2 = 3,2
bwht = balkens totalhjd
f yfk = strckgrnsen fr flnsen
w = bw t w 1 = 0,52 + 0,94 1
0 < 1 1,00
1 -vrdena gller
under frutsttning att f f p l vilket medfr att f p l fr en flns i en ldbalk r mindre n w p l fr ett centriskt tryckt liv.
2 = 1,6 om 1,00
2 = 1,14 + 0,46
om > 1,00
f = 2,5 - 1,5 f f el
fr liv i I-balk
f = 5 - 4 f f e l
fr liv i ldbalk. f stts dock till max 1,5 och min 1,0. f och f e l avser tryckta flnsen. Cirkulrt rr
E r 0,03 k t f yk
r E 0,05 k t fyk
r < 2000 t
67
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
6:212
Berkningsmetoder vid olika tvrsnittsklasser I tvrsnittsklass 1 kan grnslastteori anvndas vid berkning av krafter och moment, se avsnitt 3:32, och tvrsnitten kan dimensioneras med plasticitetsteori. Tvrsnittsklass 2 frutstter att snittkrafter berknas enligt elasticitetsteori, men vid dimensionering av tvrsnitten fr viss plasticering utnyttjas, se avsnitt 6:242 och K18, avsnitt 18:2. Vid tvrsnittsklass 3 berknas snittkrafter och dimensioneras tvrsnitt enligt elasticitetsteori. Lokal buckling beaktas genom anvndning av ett effektivt tvrsnitt, se K18, avsnitt 18:2.
6:22
Dragkraft
Brfrmgan fr en stng vid pverkan av en dragkraft uppgr till det lgsta av fljande vrden:
N Rtd = Agr f yd
N Rtd = Anet f ud
(6:22a) (6:22b)
Agr bruttoarea
Anet nettoarea i snitt med lokal frsvagning. Om frsvagningen inte r lokal erstts Agr i formel 6:22a med Anet .
Vid frskjutna hl, se figur 6:22, provas olika snitt fr att finna den minsta nettoarean Anet . Bredden b minskas med diametern fr varje hl i snittlinjen och kas med s2/4g dock max 0,6 s , dr s r centrumavstndet mellan hl i kraftriktningen och g r avstndet vinkelrtt kraftriktningen.
Figur 6:22
Olika snittlinjer fr bestmning av A net .
68
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
6:23
Tryckkraft
Fr en stng i tvrsnittsklasserna 1 och 2 vilken pverkas av en tryckkraft uppgr tryckkraftskapaciteten till:
N Rcd = c Agr f yd
(6:23)
dr c r en reduktionsfaktor fr knckning. Vrdet p reduktionsfaktorn c fr bjknckning bestms enligt avsnitt 6:233. Fr en stng med enkelsymmetriskt eller osymmetriskt tvrsnitt samt fr en stng som r stagad i veka riktningen kan vridknckning eller bjvridknckning vara avgrande fr kapaciteten. I sdana fall bestms c enligt K18, avsnitt 18:37. Tryckkraftskapaciteten fr en stng i tvrsnittsklass 3 bestms enligt K18, avsnitt 18:34. Tryckkraftskapaciteten fr en stng som r sammansatt av flera delstnger bestms med srskild hnsyn till att samverkan blir ofullstndig mellan de olika delstngerna. Diagonaler och transversaler som frbinder ramstngerna br normalt utformas s att kapaciteten i ramstngerna blir avgrande fr kapaciteten i den sammansatta stngen. I K18, avsnitt 18:35 ges en metod fr dimensionering av sammansatta stnger.
6:231 Initialkrokighet, initiallutning och lastexcentricitet
Vid berkning av en stngs brfrmga enligt formel 6:23 r inverkan beaktad av en initialkrokighet med en pilhjd lika med 0,0015l enligt avsnitt 2:31. Vid strre pilhjd utfrs dimensioneringen enligt reglerna i avsnitt 6:25 fr en bjd och tryckt stng varvid bjmomentet r lika med tryckkraften vid dimensioneringslast multiplicerad med skillnaden mellan den strre pilhjden och 0,0015l. Inverkan av initiallutning enligt avsnitt 2:31 ger upphov till horisontalkrafter, som kan beaktas enligt K18, avsnitt 18:55. Lastexcentricitet vid en stngnde br bestmmas av den konstruktiva utformningen och av antagna toleranser. Inverkan br beaktas enligt reglerna fr bjd och tryckt stng enligt avsnitt 6:25. Inverkan av ofrutsedd excentricitet kan anses beaktad genom den frutsatta initialkrokigheten.
6:232 Eftergivlighet vid inspnning
Inverkan av eftergivlighet i inspnning p grund av olika deformationer i frband mellan olika konstruktionselement, t.ex. vid en pelare inspnd i
69
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
ett fundament, beaktas genom att ka knckningslngden. Om inte en srskild berkning utfrs av eftergivlighetens inverkan anvnds en knckningslngd = cd L , dr vrdet p cd anges i figur 6:232 vid berkning av slankhetsparametern i formel 6:233a. Vid last eller vid tvrsnitt som varierar lngs stngen bestms vid likartade upplagsfall knckningslngden genom att den teoretiska knckningslngden frstoras med faktorn cd th . Hrvid vljs -vrdet i figur 6:232 fr det fall som nrmast liknar det aktuella uppslagsfallet. Betrffande berkning av knckningslngden se ven K18, avsnitt 18:38.
Upplagsfall Stng ledad i bda ndar. Centriskt tryck Upplagsfall Stng fast inspnd i bda ndar. Upplagen frskjutbara i sidled. Centriskt tryck
Stng fast inspnd i ena nden, fri i den andra.
Stng fast inspnd i ena nden, ledad i den andra. Fixa knutpunkter.
Stng fast inspnd i bda ndar. Fixa knutpunkter.
Figur 6:232
Vrden fr th och cd fr renodlade upplagsfall. Tvrstreck p utbjningskurvorna markerar dimensioneringssnitt.
70
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
6:233
Reduktionsfaktor fr bjknckning
Reduktionsfaktorn c fr bjknckning beror av en stngs tvrsnittsform och tillverkningsstt enligt tabell 6:233 och av stngens slankhetsparameter enligt formel 6:233a. Inverkan av egenspnningar har i tabellen beaktats genom att stngerna indelas i fyra olika grupper, a d, efter tvrsnittsform, godstjocklek och tillverkningsstt. En stngs slankhetsparameter c vid bjknckning bestms enligt fljande formel:
c =
A fyk Ncr = lc i f yk Ek
(6:233a)
A
Ek
stngens tvrsnittsarea karakteristiskt vrde p elasticitetsmodulen
Ncr stngens kritiska last vid bjknckning ( E = E k ) f yk karakteristiskt vrde p strckgrnsen
i
lc
stngens trghetsradie knckningslngden (jfr avsnitt 6:232)
Vrdet p reduktionsfaktorn bestms ur figur 6:233 eller berknas ur fljande formel:

c = 2 4,42 c
2,22 c
dock hgst 1,0 med 1 = 0,21 fr grupp a

1 = 0,34 fr grupp b 1 = 0,49 fr grupp c 1 = 0,76 fr grupp d
(6:233b)
= 1 + 1 (c 0,2 ) + 1,12 c
71
6 BERKNINGSMETODER
1,0 0,8
wc
BSK 07
0,6 0,4
0,2
c d
a b
lc =
lc pi
fyk Ek
0,5
1,0
1,5
2,0
Figur 6:233
Vrdet p reduktionsfaktorn c fr bjknckning beroende av tvrsnittstyp enligt tabell 6:233 och slankhetsparametern c.
72
BSK 07
Tabell 6:233
6 BERKNINGSMETODER
Indelning av stnger beroende p tvrsnittstyp fr bestmning av c
1. Tvrsnitt med strsta godstjocklek 40 mm Tvrsnittstyp Cirkulrt rr eller fyrkantrr Frutsttningar Varmformat eller avspnningsgldgat rr Rr svetsat i fyra hrn med svetsmtt a 0,5 t eller av tv U-stnger vriga rr Grupp a b c
Valsad stng med I-tvrsnitt
Knckning i styva riktningen (tvrsnittsrotation kring x-x)
h b > 1,2 h b 1,2 Knckning i veka riktningen (tvrsnittsrotation kring y-y) h b > 1,2 h b 1,2 Svetsad stng med I-tvrsnitt Knckning i styva riktningen (tvrsnittsrotation kring x-x) Knckning i veka riktningen (tvrsnittsrotation kring y-y)
a b
b c b c
U-tvrsnitt
Knckning med tvrsnittsrotation kring x-x y-y b c
T-tvrsnitt, vinkeltvrsnitt eller valsad stng med massivt tvrsnitt
Godstjocklek 20 mm Godstjocklek > 20 mm
b c
73
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
2. Tvrsnitt med strsta godstjocklek (40) 100 mm Tvrsnittstyp I-tvrsnitt Frutsttningar Valsad stng: Knckning med tvrsnittsrotation kring x-x Knckning med tvrsnittsrotation kring y-y Svetsad stng av valsad plt: Knckning med tvrsnittsrotation kring x-x Knckning med tvrsnittsrotation kring y-y Svetsad stng av valsad plt med termiskt skuren kant Massivt tvrsnitt c d c c d d Grupp
6:24
6:241
Bjmoment
Tvrsnittsklasser
Tvrsnitt hnfrs till olika tvrsnittsklasser enligt avsnitt 6:211. Vid tillmpning av grnslastteori frutstts tvrsnitt i tvrsnittsklass1. Vidare frutstts att bjmomentkapaciteten inom flytomrden inte reduceras av ett snitt med lokal frsvagning.
6:242 Formfaktorer vid bjning
Fr tvrsnitt i klass 1 r formfaktorn vid bjning = Z W . Fr alla tvrsnitt med undantag av massiva gller dock att inte fr sttas hgre n 1,25, om inte srskild utredning grs av dimensioneringsreglernas giltighet och mttavvikelsernas inverkan. Fr tvrsnitt i klass 2 fr vljas lika med 1,0. Ett hgre vrde kan berknas genom interpolering. Fr tvrsnitt i klass 3 gller att r mindre n 1,0. Betrffande bestmning av se K18, avsnitt 18:42.
74
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
6:243
Moment
Momentkapaciteten fr balkar med ett tvrsnitt med minst ett symmetriplan uppgr till det lgsta av fljande vrden:
M Rtd = tWt f yd
M Rcd = b cWc f yd
fr dragen kant fr tryckt kant fr dragen kant
(6:243a) (6:243b) (6:243c)
M Rud = tWnet f ud
W , Wc t
Wnet
b
bruttotvrsnittets bjmotstnd med avseende p dragen respektiv tryckt kant nettotvrsnittets bjmotstnd formfaktor vid bjning, se avsnitt 6:242; t fr dragen kant och c fr tryckt kant reduktionsfaktor fr vippning enligt avsnitt 6:2442.
Formel 6:243c gller vid lokal frsvagning, jfr figur 6:22. Om frsvagningen inte r lokal, instts Wnet i stllet fr W och Wc i formlerna t 6:243a och b.
6:244 Vippning
Om en balk stagas enligt avsnitt 6:2441 uppkommer inte vippning ( b =1). I annat fall berknas b enligt avsnitt 6:2442.
6:2441 Sidostagning av balk
Fljande villkor gller fr en balk som r pverkad av en eller flera punktlaster som ger upphov till rtlinjigt varierande moment i balken. Balkens tryckta flns frutstts stagad i lastangreppspunkterna. Om berkningen av krafter och moment utfrs enligt grnslastteori har vippning inte ngon inverkan p momentkapaciteten om avstndet l1 mellan staget i flytleden och nrmast intilliggande stag (till tryckt flns) uppfyller fljande villkor:
2 M2 l1 M2 0,6 0,2 0,1 btot M1 M1
Ek f yk
(6:2441)
75
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
btot den tryckta flnsens totala bredd. Om flnsen inte r rektangulr stts btot med 3,5 if l , dr if l r trghetsradien fr flnsen
M1 det numeriskt strsta momentet inom den betraktade balkdelen M 2 momentet i motsatt nde av balkdelen. Kvoten M 2 M1 r positi om M1 och M 2 bjer balkdelen t samma hll, i annat fall nega tiv. Om krafter och moment berknas enligt elasticitetsteori har vippning inte ngon inverkan p brfrmgan om avstndet mellan stagningspunkterna r hgst 20% strre n grnsvrdet enligt formel 6:2441. s som stagar flera balkar kan dimensioneras fr normalkraft enligt K18:45.
6:2442 Reduktionsfaktor fr vippning
Fljande metod kan tillmpas fr U-balkar och fr I- balkar med enkeleller dubbelsymmetriskt tvrsnitt utsatta fr bjning i livets plan. Reduktionsfaktorn b beror av balkens slankhet b och tillverkningssttet enligt fljande: En balks slankhetsparameter b fr vippning bestms enligt fljande formel:
b =
c Wc f yk
M cr
(6:2442a)
M cr kritiskt vippningsmoment enligt elasticitetsteorin ( E = E k ) Wc

c
bjmotstnd med avseende p tryckt kant formfaktor fr tryckt kant.
Reduktionsfaktorn b bestms ur figur 6:2442 eller berknas ur fljande formler: 1) varmvalsad balk
b =
1,02 1 + 4 b
dock hgst 1,0
(6:2442b)
76
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
2) svetsad balk i tvrsnittsklass 1 enligt avsnitt 6:211
b =
(1 + )
1,16 1 + 2 b
1,04
3 23 b
dock hgst 1,0
(6:2442c)
3) svetsad balk i tvrsnittsklass 2 och 3 enligt avsnitt 6:211
b =
dock hgst 1,0
(6:2442d)
Berkningen utfrs normalt fr snittet med strsta bjmoment. Om snittet med det strsta momentet avviker frn snittet med den strsta sidoutbjningen vid vippning fr berkningen i vissa fall utfras i ett speciellt dimensioneringssnitt.
Figur 6:2442
Vrdet p reduktionsfaktorn b fr vippning beroende av balktyp och slankhetsparametern b.
Fljande formler gller fr en balk med dubbelsymmetriskt tvrsnitt som r pverkad av en eller flera punktlaster som ger bjning i balkens styva riktning enligt avsnitt 6:2441, men dr avstndet mellan stagpunkterna r strre n enligt avsnitt 6:2441. Det kritiska vippningsmomentet M1cr uppgr till
M 1cr =
cr l1
2 C + Cw By 2 l1
(6:2442e)
77
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
By
balkens sidobjstyvhet = E I y
balkens vridstyvhet
Cw balkens vlvstyvhet l1
cr
avstnd mellan punkter dr tryckt flns r stagad

0,6 + 0,3 M 2 M1 + 0,1 ( M 2 M1 )
2
M1 det numeriskt strsta bjmomentet M 2 momentet i motsatt nde av balkdelen. Kvoten M 2 M1 r positi om M1 och M 2 bjer balkdelen t samma hll, i annat fall nega tiv. Momentet i dimensioneringssnittet uppgr till m M 1 varvid m bestms enligt fljande
m = 0,8 + 0,2(M 2 M 1 )
dock minst 0,8.
Momentkapaciteten med hnsyn till vippning bestms med b enligt figur 6:2442 varvid b berknas enligt fljande formel:
b =
c Wc f yk m M 1cr
(6:2442f)
Dimensioneringsvillkoren r dels att m M 1 r mindre n M Rcd enligt formel 6:243b, dels att M1 r mindre n M Rcd med b = 1 enligt samma formel.
6:25
Normalkraft och bjmoment

I detta avsnitt ges exempel p metoder fr verifiering av att en stng har erforderlig brfrmga i brottgrnstillstnd vid inverkan av normalkraft och samtidigt verkande bjmoment. Metoderna r tillmpliga fr stnger med dubbelsymmetriskt tvrsnitt om inte annat anges. Fr stnger med enkelsymmetriskt tvrsnitt kan brfrmgan med hnsyn till bjvridknckning berknas enligt K18, avsnitt 18:37. De i detta avsnitt angivna interaktionsformlerna frutstter att alla storheter instts med positivt tecken. Valda koordinatriktningar framgr av figur 6:25.
78
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
Villkoren enligt formlerna 6:251a, b och c (snittkontroll) mste alltid uppfyllas fr alla snitt och r tillrckliga fr det fall att varken knckning eller vippning kan intrffa ( c < 0,2 och b < 0,4 ). Om stngen r pverkad av tryckkraft och slankhetsparametern fr knckning c r strre n 0,2 mste tillmpligt villkor enligt formel 6:252a eller b (bjknckning) vara uppfyllt. Dimensioneringsvillkoret r sdant att inverkan av andra ordningens effekter har beaktats. En alternativ metod att behandla en bjd och tryckt stng finns i K18, avsnitt 18:56. Om en eller bda flnsarna kan bja ut i sidled mste dessutom villkoren enligt formlerna 6:253a och b (bjvridknckning) uppfyllas. I snitt med skruvhl mste vid dragkraft och bjmoment villkoret enligt formel 6:251d uppfyllas.
Figur 6:25
Koordinataxelriktningar
6:251
Snittkontroll Dubbelsymmetriska I-tvrsnitt

N Sd N Rd
0
M Sxd 1,00 M Rxd
(6:251a)
och
N Sd N Rd
M + Sxd M Rxd
M Syd + M Ryd
1,00
(6:251b)
2 2 0 = x y
dock 1 och 2 dock 1 och 1,56 dock 1

79
2 0 = y
2 0 = x
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
Vid moment i tv riktningar skall bda villkoren vara uppfyllda. Massiva tvrsnitt och rr
N Sd N Rd
M + Sxd M Rxd
1,7
M Syd + M Ryd
1,7 0,6
1,00
(6:251c)
= x y
dock 1 och 2
Enkelsymmetriska och vriga dubbelsymmetriska tvrsnitt vid bjning i ett plan Formel 6:251a tillmpas varvid
2 0 = max
dock 1 och 1,56
dr max r det strsta vrdet av formfaktorerna y1 och y2 fr de bgge kanterna. Se figur 6:251. I formlerna 6:251a, b och c r
N Sd
normalkraft av dimensioneringslast
MSxd , MSyd bjmoment av dimensioneringslast kring x- och y-axeln N Rd

M Rxd
Agr f yd
xWx f yd
yWy f yd
M Ryd
dr x och y r formfaktorer enligt avsnitt 6:242 vid bj ning kring x- respektive y-axeln.
80
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
Z y1 Ix Z y2 Ix
hx1 = hx2 =
Figur 6:251
Formfaktorer fr ett enkelsymmetriskt tvrsnitt i tvrsnittsklass 1.
Interaktionsformel fr snittkontroll av lokalt frsvagade snitt t.ex. vid skruvhl
N Std M Sd + 1,00 N Rtd M Rud
(6:251d)
N Std M Sd
N Rtd
M Rud
dragkraft bjmoment enligt andra ordningens teori, se t.ex. K18, avsnitt 18:36. (Flytledsteori br ej anvndas.) dragkraftskapacitet enligt formel 6:22b momentkapacitet fr dragen kant enligt formel 6:243c.
Vid tvaxligt bjmoment adderas termen M Sd M Rud avseende moment kring den andra bjningsaxeln till vnsterledet i formel 6:251d.
6:252
Bjknckning Interaktionsformler fr bjknckning
vid bjning kring x-axeln av balk med I-tvrsnitt N Sd N Rxcd

x c
M Sxd 1,00 M Rxd
(6:252a)
81
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
vid bjning kring y-axeln av balk med I-tvrsnitt

N Sd N Rycd
c
M Syd + M Ryd
y c
1,00
(6:252b)
I formlerna 6:252 a och b r

NSd N Rxcd N Rycd M Sxd , M Syd
normalkraft av dimensioneringslast xc A f yd dr xc r reduktionsfaktor fr knckning med tvrsnittsrotation kring x-axeln yc A f yd dr yc r reduktionsfaktor fr knckning med tvrsnittsrotation kring y-axeln bjmoment kring x- och y-axeln av dimensioneringslast enligt frsta ordningen teori varvid MSxd och MSyd bestms enligt fljande: a) Stng med ndmoment och utan transversallast M = 0,6M 1 + 0,4M 2 dock 0,4M 1 dr M1 r det numeriskt strre av ndmomenten och
M 2 r det numeriskt mindre. M 2 har samma tecken

som M1 om de bda momenten bjer balken t samma hll, i annat fall olika tecken. I vriga fall stt M lika med det strsta momentet om inte annat visas vara riktigare.
b)
M Rxd M Ryd
x Wx f yd = momentkapacitet vid bjning kring x-axeln yWy f yd = momentkapacitet vid bjning kring y-axeln x
och y r formfaktorer ( y 1,25 , se avsnitt 6:242)

c xc
yc
0 yc
dock 0,8 dock 0,8 dock 0,8
0xc
0yc
dr 0 och 0 r enligt avsnitt 6:251 och xc och yc r reduktionsfaktorer, se N Rxcd och Rycd ovan.
82
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
vid massiva tvrsnitt och rr Formel 6:251c kan vid massiva tvrsnitt och rr tillmpas med ersatt av xc eller yc beroende p utknckningsriktning. xc och yc skall inte sttas till mindre vrde n 0,8. N Rd erstts med N Rxcd eller N Rycd beroende p utbjningsriktning. vid vriga tvrsnitt Formel 6:252a kan vid vriga tvrsnitt tillmpas vid bjning kring ngon av de bda axlarna, varvid man vid bjning kring y-axeln erstter xc , M Sxd , M Rxd och N Rxcd med yc , M Syd , M Ryd respektive N Rycd .
6:253
Bjvridknckning
Fljande villkor gller fr stnger med dubbelsymmetriskt I-tvrsnitt. Fr vriga stnger hnvisas till litteraturen.
N sd N Rxcd
xc
M Sxd 1,00 M Rxd

c
(6:253a)
N Sd N Rycd
NSd
M + Sxd M Rxcd
M Syd + M Ryd
yc
1,00
(6:253b)
normalkraft av dimensioneringslast
M Sxd , M bjmoment kring x- och y-axeln av dimensioneringslast. M Sxd i formel a och M Syd i formel b r moment enligt frsta ordningens
teori. Fr stnger med leder i bda ndarna samt fr stnger i ramar med fixa (icke frskjutbara) knutpunkter r ven MSxd i formel b moment enligt 1:a ordningen. Vid stnger i ramar med fria (frskjutbara) knutpunkter r M Sxd i formel b moment enligt 2:a ordningen.
N Rxcd N Rycd
xc A f yd dr xc r reduktionsfaktor fr bjknckning i y-z-planet yc A f yd dr yc r reduktionsfaktor fr knckning bestende i att den ena eller bda flnsarna bjer ut i sidled (bjknckning i x-zplanet eller bjvridknckning)
M Rxd
momentkapacitet vid bjning kring x-axeln utan reduktion med hnsyn till vippning enligt avsnitt 6:2442
83
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
M Rxcd
M Ryd
momentkapacitet vid bjning kring x-axeln med hnsyn till vippning enligt avsnitt 6:2442 momentkapacitet vid bjning kring y-axeln.
0 yc
c c xc
yc
dock 0,8 dock 0,8 dock 0,8
0 0 xc
0 yc
dr 0 , 0 och 0 r enligt avsnitt 6:251 och xc och yc r reduktionsfaktorer, se N Rxcd och N Rycd .
6:26
6:261
Tvrkraft och koncentrerad kraft

Tvrkraft
Tvrkraftskapaciteten r fr I-, U- och ldbalkar det lgsta vrdet av

VRd = v Aw fyd
VRd = 0,58 Aw net fud
(6:261a) (6:261b)
fr plattstng och rundstng

VRd = 0,50 A fyd
(6:261c)
fr cirkulrt rr enligt Skalhandboken, avsnitt 32:17. I formlerna 6:261a, b och c betecknar

Aw
livarea hw tw enligt figur 6:261 nettolivarea i snitt genom skruvhl, jmfr avsnitt 3:413 tvrsnittsarea
Aw net A
84
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
reduktionsfaktor fr skjuvbuckling, som fr balkliv utan andra avstyvningar n vid upplag erhlls ur tabell 6:261 som funktion slankhetsparametern:
bw tw fyk Ek
w = 0,35
(6:261d)
bw livets bredd mellan hlkl eller svets, se tabell 6:211a och f gur 6:261 tw livtjocklek
I tabell 6:261 ges vrden i kolumnerna 1 och 2. Kolumn 1 gller fr liv med dubbla avstyvningar eller motsvarande vid ndupplag, s.k. styv ndavstyvning liv vid innerstd i kontinuerlig balk Kolumn 2 gller fr liv med enkel avstyvning vid upplag, s.k. vek ndavstyvning
Tabell 6:261 Reduktionsfaktor v med hnsyn till skjuvbuckling vid tvrkraft Kolumn 1 0,75 0,75 1,20 1,20 0,67 Kolumn 2 0,67
0,5 w 0,79 (w + 0,70 )
0,5 w 0,5 w
Fr styv ndavstyvning enligt figur 6:261 gller Ae > 4 bw t w e

2
och e > 0,1 bw
(6:261e)
85
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
Figur 6:261
a) styv ndavstyvning b) vek ndavstyvning c) tvrsnitt
Fljande villkor gller fr I-, U- och ldbalkar pverkade av tvrkraft V och bjmoment M. Fr balkar i tvrsnittsklass 1 behver V och M endast kontrolleras var fr sig, VSd VRd och M Sd M Rd om villkoren enligt avsnitt 3:32 fr tillmpning av grnslastteori r uppfyllda. Fr balkar i tvrsnittsklass 2 gller samma villkor som fr tvrsnittsklass 1. Dessutom gller fljande villkor
M Sd V + 0,63 Sd 1,38 M Rd VRd
M Sd VSd M Rd VRd
(6:261f)
bjmoment av dimensioneringslast tvrkraft av dimensioneringslast momentkapacitet enligt avsnitt 6:243 med b = 1 tvrkraftskapacitet enligt tillmplig formel 6:261a eller b.
Fr balkar i tvrsnittsklass 3 se K18, avsnitt 18:28, dr VRd i formlerna vljs enligt 18:26, dock behver inte kolumn 3 beaktas.
6:262
Intryckning under koncentrerad kraft
Om krafter och moment berknas enligt grnslastteori br avstyvningar anordnas vid alla koncentrerade krafter inom frutsatta flytomrden.
86
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
Kapaciteten FRcd med hnsyn till intryckning under en koncentrerad kraft fr konstruktionsdelar med bw 2,4 tw Ek f yk uppgr till
FRcd = lse t w f yd Fr slankare konstruktionsdelar bestms FRcd av formeln

2 FRcd = 0,7 t w Ed fyd
(6:262a)
(6:262b)
Vid last lngre n livhjden bw frn balknde r l se = l s + 2t p + k (t f + r ) (6:262c)
dr k = 2 vid berkning av utmattningshllfasthet och k = 5 i vriga fall. Dimensionerna ls , t p , tf och r framgr av figur 6:262. Vid last vid balknde r l se = l s + t p + t f + r
2 dock max 500t w bw
(6:262d)
Vid last mellan balknde och bw frn balknde interpoleras mellan formlerna 6:262c och d.
Figur 6:262
Lastspridning under koncentrerad last.
87
6 BERKNINGSMETODER 6:263 Prgling
BSK 07
Vid dimensionering med hnsyn till lokalt tryck enligt Hertz, utan pverkan av utmattningslast, stts dimensioneringsvrdet fr prglingshllfastheten lika med det lgsta av vrdena 4,5 fyd och 2,0 f uk .
6:27
6:271
Vridmoment
Ren vridning
Vid ren vridning r vridmomentkapaciteten fr ett ppet tvrsnitt

TRd = 0,58Z v f yd Zv
(6:271a)
vridmotstndet enligt plasticitetsteori
Vridmomentkapaciteten fr ett fyrkantrr r vid ren vridning

TRd = 2(t t )min At f yd
(6:271b)
At
t
t
arean innanfr tvrsnittets medellinje Godstjockleken reduktionsfaktor som fs ur tabell 6:271 som funktion av slankhetsparametern w dr
w = 0,35
bw tw
f yk Ek
(6:271c)
Om godstjockleken r konstant r den tvrsnittsdel som har den strsta slankheten bw t w bestmmande fr kapaciteten. I annat fall r det den tvrsnittsdel som ger lgst vrde p t t . Betrffande runda rr se Skalhandboken.
88
BSK 07
Tabell 6:271
6 BERKNINGSMETODER
Reduktionsfaktorn t med hnsyn till skjuvbuckling vid vridning av ett slutet tvrsnitt med plana tvrsnittsdelar
w
0,75 0,75 2,37 2,37
t
0,58
0,435 w
0,58 4 3 w
6:272
Blandad vridning
Vid vridning med frhindrad tvrsnittsvlvning (blandad vridning) och vridning i kombination med normalkraft eller bjmoment eller i kombination med bda berknas kapaciteten med beaktande ven av vlvspnningarna.
6:273
Vridmoment, tvrkraft och bjmoment
Fljande villkor kan tillmpas fr massiva tvrsnitt och fr rr

VSd TSd V + T Rd Rd
VSd
M + Sd M Rd
1,00
(6:273)
tvrkraft av dimensioneringslast vridmoment av dimensioneringslast bjmoment av dimensioneringslast tvrkraftskapacitet enligt avsnitt 6:261 vridmomentkapacitet enligt avsnitt 6:271 bjmomentkapacitet enligt avsnitt 6:243
TSd MSd
VRd
TRd MRd
Fr ett fyrkantrr tillmpas formel 6:261f om TSd = 0 .
89
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
6:3
6:31
6:311
Dimensionering av svetsfrband
Berkningssnitt
Helt eller delvis genomsvetsat frband
Vid ett genomsvetsat frband berknas kapaciteten intill svetsen, se figur 6:311a. Om tillsatsmaterialets brotthllfasthet r mindre n grundmaterialets berknas kapaciteten ven i snittet genom svetsen. Ett delvis genomsvetsat frband behandlas som ett klsvetsfrband enligt avsnitt 6:312 med berkningssnittets hjd s enligt figur 6:311b.
Berkningssnitt
Berkningssnitt
I-frband
T-frband
Figur 6:311a
Exempel p berkningssnitt intill genomsvetsade frband (kraftpil anger kraftriktning).

s
s
Figur 6:311b
Exempel p berkningssnittets hjd s fr olika typer av delvis genomsvetsade frband.
6:312
Klsvetsfrband
Berkningssnitt vid ett klsvetsfrband r dels det snitt genom svetsen som har den minsta nominella snittarean, dels snitten omedelbart intill svetsen enligt figur 6:312b.
90
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
Fr berkningssnittet genom svetsen gller att snittets hjd r lika med svetsens nominella a-mtt, som r hjden i den strsta likbenta triangel som kan inskrivas mellan fogytorna och toppytan. Snittets lngd, den nyttiga svetslngden, r lngden utan ndkratrar e.d. En kraftverfrande klsvets br utfras med minsta svetslngd av 50 mm eller 6a vid a>8 mm. Fr en klsvets tillgodorknas inte strre svetslngd n 60 a om svetsen i lngdriktningen verfr en kraft som i frenklande syfte antas jmnt frdelad ver svetslngden. Vid en konstruktion som inte pverkas av utmattningslast (jfr avsnitt 2:11) och som har liten risk fr sprtt brott ( m hgst 5 enligt tabell 7:23b) kan dock den tillgodorknade svetslngden kas till 150 a . Svetsens a-mtt br normalt inte vara mindre n 3 mm. Vid a-mtt vsentligt strre n 15 mm br annan svetsutformning vljas, t.ex. delvis genomsvetsat frband.
Berkningssnitt zl Berkningssnitt al
Berkningssnitt zl
z
Figur 6:312b
Berkningssnitt fr en likbent klsvets.
6:32
Kapacitet i brottgrnstillstnd
Vid grundmaterial med fuk hgst 500 MPa kan ett stumsvetsfrband som pverkas av icke utmattningslast betraktas som jmstarkt med grundmaterialet om tillsatsmaterialet har minst samma brotthllfasthet som grundmaterialet. Fr vriga svetsfrband kontrolleras kapaciteten i berkningssnitten genom svetsen och intill svetsen. Kapaciteten fr ett berkningssnitt genom svetsen bestms av dimensioneringsvrdet fr hllfastheten hos svetsgodset f wd berknat enligt
91
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
f wd
f uk f euk 1,2 n = feuk 1,2 n
om fuk < feuk (6:32a) om fuk feuk
fuk grundmaterialets karakteristiska brotthllfasthet. Vid flera materi vljs det lgsta vrdet. feuk elektrodmaterialets karakteristiska brotthllfasthet
Reduktionsfaktorn stts lika med 0,9. Fr en stumsvets i svetsklass WA och WB kan dock sttas lika med 1,0. Kapaciteten i brottgrnstillstnd fr ett berkningssnitt genom svetsen berknas enligt fljande uttryck (beteckningar enligt figur 6:32).
FR = 0,6dl f wd
och FR = dl f wd 2 + cos2
(6:32b)
(6:32c)
berkningssnittets hjd, dvs. fr ett snitt genom en klsvets r d lika med a-mttet, fr ett delvis genomsvetsat frband r d lika med s nyttig svetslngd
92
BSK 07
l
6 BERKNINGSMETODER
l
Fll a d Fa
a
F ll
a
Fa
F P kraftresultantens komposant i berkningssnittets lngdriktning Fa komposanten i ett plan vinkelrtt mot lngdriktningen
a
vinkeln mellan Fa och berkningssnittet

Beteckningar fr berkning av kapacitet i berkningssnitt genom stumsvets och klsvets.
Figur 6:32
Vid krafter i svl tvr- som lngdriktning pvisas att fljande villkor r uppfyllt. FS F R FS + F R
2
1,00
(6:32d)
Fr ett berkningssnitt intill svetsen berknas kapaciteten enligt formlerna 6:32b d, varvid f wd i formlerna 6:32b och c erstts med f ud fr grundmaterialet om detta vrde r mindre n fwd samt d = z .
6:33
Samverkan i frband
Lngs- och tvrgende klsvetsar i t.ex. ett frband med skarvpltar eller vid infstning av en profilstng kan dimensioneras med en kraftfrdelning berknad med elasticitetsteori eller med annan kraftfrdelning som kan pvisas vara tillmpbar. Vid ett svetsfrband kombinerat med ett skruvfrband dimensioneras svetsfrbandet normalt fr hela kraften, om man inte pvisar att godtagbar samverkan freligger. Vid ett svetsfrband kombinerat med ett friktionsfrband, klass S3 enligt avsnitt 8:51, kan samverkan frutsttas.
93
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
6:34
Utformning av svetsfrband
Ett stumsvetsfrband vid olika godstjocklekar utformas s att det grvre godset avtunnas i lutning 1:2 eller flackare, se figur 6:34. Tryckverfring kan frutsttas ske genom anliggning i kontaktytan mellan tv delar av en svetsad konstruktion om anliggningsytorna har god passning mot varandra, se avsnitt 8:63. Sdan kontaktyta markeras p ritningen. Ett frband i korrosivitetsklass C1 eller C2 kan utformas med kvarsittande rotstrimla, frutsatt att dennas anvisningsverkan beaktas. Sdan rotstrimla markeras p ritningen.
Figur 6:34
Avtunning vid genomsvetsat frband.
6:4
6:41
Dimensionering av skruvfrband
Frutsttningar
I detta avsnitt behandlas berkningsmetoder fr vissa skruvfrband vilka anges i tabell 6:41. Betrffande materialkrav och klassindelning se avsnitten 7:14 och 8:51. Grundvrden fr hllfasthet finns i avsnitt 2:24.
Tabell 6:41 Frutsatta skruvfrband Hllfasthetsklasser 8.8 10.9 10.9 8.8 10.9 10.9 10.9 Tillten pverkning1 vid utmattning
Skruvfrbandsklass S1, S1(fin)2 S1F, S1F(mod)2 S2 S2F S3, S3(grov)

1 2
Ft
Fv Ft + Fv
Ft + Fv
Ft = dragkraft, Fv = skjuvkraft S1(fin) eller S1F(mod) anvnds om rrelser i frbandet skulle medfra vsentlig frsmring av konstruktionens funktion.
94
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
6:42
Berkning av krafter
Vid dimensionering av ett frband utsatt fr dragkraft kan tillskottskrafter uppkomma p grund av deformationer (bndning) i frbandet. Tillskottskrafterna adderas till dragkraften p grund av yttre last. Se figur 6:42a. Dragkrafterna i skruvarna p grund av frspnning frsummas. Tillskottskrafter av bndning r frsumbara om momentkapaciteten hos de pltar som verfr dragkraften till skruvarna r strre n det dimensionerande moment som erhlls med Fp = 0 . Formfaktorn fr pltarna kan i detta fall sttas till 1,5.
Figur 6:42a
Tillskottskrafter av bndning Fp.
Vid frband med skruvar av samma dimension pverkade av en centrisk skjuvkraft frutstts kraften frdelad lika p alla skruvarna om frbandets lngd (L) i kraftriktningen understiger 15d dr d r skruvdiametern. Om frbandets lngd r strre berknas den strsta kraften FSvd p en skruv ur formeln
FSvd =
FS n
L 0,925 + 200d
(6:42)
n L d
antalet skruvar frbandslngden enligt figur 6:42b Skruvdiametern
Om skjuvkraften angriper excentriskt i skjuvplanet berknas kraften p skruvarna p grund av momentet enligt elasticitetsteori med stela frbandspltar och elastiska skruvar.
95
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
Figur 6:42b
Frbandslngd L.
En excentricitet vinkelrtt mot skjuvplanet mindre n plttjockleken kan frsummas. Om en mellanlggsplt anordnas beaktas dess inverkan genom att ka kraften p skruvarna med 1,25 % fr varje mm som mellanlggspltens tjocklek verstiger 6 mm. Denna kning av kraften fordras inte vid friktionsfrband om mellanlggsplten r ytbehandlad p samma stt som vriga kontaktytor i frbandet.
6:43
6:431
Skruvars kapacitet i brottgrnstillstnd

Dragning
Dimensioneringsvrdet fr kapaciteten vid dragning FRtd berknas ur formeln FRtd = t As f bud As

t
(6:431)
skruvens spnningsarea reduktionsfaktor som r 1,0 fr hgt frspnd skruv i skruvfrbandsklass S1F, S2F, S3 och S3(grov) i hllfasthetsklass 10.9 0,8 fr skruv i skruvfrbandsklass S1F(mod) 0,6 fr normalt tdragen skruv
f bud
dimensioneringsvrde fr skruvens brotthllfasthet, dvs.
m n
f buk
Fr ett gngat konstruktionselement, t.ex. en grundskruv, berknas brfrmgan p samma stt som fr en vanlig konstruktionsdel, dvs. FRtd = As f yd .
96
BSK 07 6:432 Skjuvning
6 BERKNINGSMETODER
Dimensioneringsvrdet fr kapaciteten vid skjuvning (kraft vinkelrtt mot skruvens lngdaxel) r det lgsta av vrdena FR vd svarande mot skjuvbrott i skruven och FRbd svarande mot hlkantbrott i plten.
FR vd = 0,6 Al f bud
Al
(6:432a)
skruvens nominella tvrsnittsarea om skjuvplanet skr den ogng de delen av skruvstammen, i annat fall skruvens spnningsarea A Om gngad del av skruven frutsatts i skjuvplanet br detta ange p ritning, jmfr avsnitt 8:53.
e FR b d = 1,2 1 0,5 d s t f ud d
d skruvens diameter
d 4 As vid anliggning mot skruvstam vid anliggning mot gnga
(6:432b)
ds
e1 t
avstndet frn hlcentrum till fri kant eller till centrum av nrliggande hl mtt i kraftriktningen. Om e1 > 3d instts e1 = 3d tjocklek hos den konstruktionsdel som verfr kraften till skruven
6:433
Kombinerad dragning och skjuvning
Vid samtidig pverkan av dragkraft och tvrkraft gller fljande villkor
FSt FSv F + F R t d R vd
FSt , FSv FRtd
1,00
(6:433)
berknad dragkraft respektive tvrkraft vid dimensionering last i brottgrnstillstnd kapacitet vid dragning enligt formel 6:431, dock berknad p den nominella skruvarean om skjuvplanet skr den ogngad delen av skruvstammen
97
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
FRvd
kapacitet vid skjuvning enligt formel 6:432a.
6:44
Glidning
Fr ett friktionsfrband berknas brfrmgan med hnsyn till glidning FRsd ur formeln
F R sd = d ( As f b uk 0,8FSt )
d
(6:44)
friktionskoefficienten k n dr k erhlls ur tabell 6:44 eller b stms genom provning enligt SS 27 11 17:1983. I bruksgrnstillstnd r n = 1,0 skruvens spnningsarea
As
FSt berknad dragkraft vid dimensioneringslast
0,7 vid skruvfrbandsklass S3 0,6 vid klass S3(grov) eller vid klass S3 med hl frlngda hgst d/4 0,5 vid klass S3 med hl frlngda hgst 1,5d
Vid i samma plan samverkande svets- och skruvfrband dimensioneras det senare mot glidning i brottgrnstillstnd. Skruvfrband med avlnga hl br utfras i skruvfrbandsklass S3 eller S3(grov). Frlngda hl frutstts tckta med minst 8 mm plt med hldiameter enligt SS-ISO 273:1985 serie medel. Vid anvndning av avlnga hl mste man bedma konsekvenserna av en glidning i frbandet i hlets lngdriktning fr att avgra om glidningen r att hnfra till ett brottgrnstillstnd.
98
BSK 07
Tabell 6:44
6 BERKNINGSMETODER
Exempel p karakteristiskt vrde p friktionskoefficienten k.
Ytbeskaffenhet Ren valshud Blstrad eller flamrensad yta Varmfrzinkad yta 100 m Varmfrzinkad och blstrad yta 100 m Sprutfrzinkad yta Sprutaluminerad yta Zinksilikatfrg, skikttjocklek
1 1
mk
0,3 0,5 0,15 0,35 0,3 0,5 80 m 80 m 0,4 0,15
Andra frgtyper enligt bilaga 4

1
Observera att frbandets klmlngd kan behva kas med hnsyn till tidsberoende deformationer i frgskiktet
6:45
Utformning av frband
Vid utformning av ett frband br man efterstrva att begrnsa dess utstrckning. Vidare br man se till att utrymmet r tillrckligt fr en fullgod tdragning av frbandet och fr framtida underhll. Ett frband frutstts normalt ha minst tv skruvar. Frutsatta minimiavstnd fr skruvar med hnsyn till brfrmga och montering anges i tabell 6:45 dr d0 r hldiametern. I tabellen anges ven frutsatta strsta avstnd med hnsyn till risken fr korrosion fr konstruktioner i korrosivitetsklass C3 eller hgre. Beteckningar enligt figur 6:45.
99
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
Tabell 6:45
Frutsatta kant- och centrumavstnd fr skruvar
Minsta kantavstnd
e1 1,2d 01
vid dragkraft vid skjuvkraft

Minsta centrumavstnd Strsta kantavstnd
e2 1,2d 0 e2 1,5d 01
ec 2,5d 01
oavstyvad kant avstyvad kant

Strsta centrumavstnd
1
e1 , e2 6t e1 , e2 8t ec 14t
Vid fullt utnyttjat hlkanttryck gller 3d0 i kraftriktningen, se formel 6:432b.
Figur 6:45
Beteckningar fr kant- och centrumavstnd.
100
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
Vid passfrband och vid sdana skjuvfrband dr skruvar med hlserie fin anvnds fr att begrnsa rrelser i frbandet frutstts normalt att den ogngade skruvstammen slutar utanfr godset. I sdana fall anvnds en eller flera brickor under muttern. Vid friktionsfrband och vid sdana skruvfrband dr hlserie medel anvnds fr den gngade delen sluta i godset. Brickor anvnds i fljande fall:
om den ogngade skruvstammen slutar utanfr godset om konstruktionen r ytbehandlad, varvid brickan placeras under det element som vrids om hlplantrycket av frspnningskraft utan bricka verstiger godsets brottgrns. Hlplantrycket rknas p anliggningsytan mellan gods och skruvhuvud eller mellan gods och mutter om anliggningsytan inte r vinkelrtt mot skruvriktningen (sned bricka anvnds).
101
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
6:5
6:51
6:511
Dimensionering med hnsyn till utmattning

Dimensioneringsprinciper
Berkning av spnningsvidd
Med spnningsvidd rd avses skillnaden mellan maximi- och minimispnningen fr den studerade punkten i ett tvrsnitt, varvid spnningarna berknas som nominella spnningar utan hnsyn till lokala spnningsvariationer orsakade t.ex. av en svets detaljgeometri. Berkningen av spnningarna utfrs enligt elasticitetsteori. Fr ett snitt genom en klsvets berknas spnningskomponenterna enligt figur 6:511.
Berkningssnitt
tr O sr P tr P sr O
sr P
a
Figur 6:511 Spnningskomponenter i berkningssnitt genom klsvets.
Vid friktionsfrband, dvs skruvfrbandsklass S3 och S3(grov) enligt tabell 8:51, berknas spnningsvidden utgende frn bruttoarean och vid vriga skruvfrbandsklasser frn nettoarean. Vid hgt frspnda frband S1F, S2F, S3 och S3(grov) med skruvar pverkade av yttre dragkraft kan variationen av dragkraften i skruvarna antas svara mot 20 %, och vid S1F(mod) 30 %, av den yttre dragkraftens variation, om inte annat visas vara riktigare.
6:512
Dimensioneringsvillkor
Dimensioneringsvillkoret med hnsyn till utmattning vid en ren normalspnning r
102
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
rd frd
(6:512a)
dr frd = frk (1,1 n ) r dimensioneringsvrdet fr utmattningshllfastheten enligt avsnitt 3:42. Om r d r mindre n 25 MPa r dimensioneringsvillkoret uppfyllt fr konstruktioner i utfrandeklass GA och GB. Om spnningsvidden utgrs av enbart skjuvspnningar r dimensioneringsvillkoret
r d f r vd
(6:512b)
dr f rvd = 0,6 frd med frd enligt formel 6:512a. Fr skruvar i hllfasthetsklass 8.8 och 10.9 r f rvd = 0,9 frd . Vid fleraxligt spnningstillstnd med spnningsvidderna r , r , r och r gller utver villkoren enligt formlerna 6:512 a och b fr varje enskild spnningskomponent ven fljande villkor
r2 d
2 f rd
r2d
2 f rd
r2d
2 fr vd
2 rd 2 f rvd
1,10
(6:512c)
Fr vissa frbandstyper i bilaga 3, typ 26, snitt a-a och typ 43 t.o.m. 50 har fleraxligheten i spnningstillstndet beaktats vid bestmningen av C-vrdet. I dessa fall behver inte villkoret enligt formel 6:512 c uppfyllas.
6:52
6:521
Karakteristisk utmattningshllfasthet
Allmnt
Karakteristisk utmattningshllfasthet, f rk , berknas med beaktande av anvisningsverkan, karakteriserad av frbandsklassen C enligt avsnitt 6:522, antalet spnningscykler under konstruktionens anvndningstid n t och spnningskollektivets form enligt avsnitten 6:523 respektive 6:524.
6:522
Frbandsklass
Frbandsklassen C r den karakteristiska utmattningshllfastheten vid 2 10 6 spnningscykler med konstant spnningsvidd.
103
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
Frbandsklasser fr grundmaterial och svetsfrband anges i tabell B3:1 i bilaga 3. Angivna vrden frutstter utfrandeklass GA eller GB enligt avsnitt 8:12. Frbandsklassen vid tv eller flera samverkande anvisningar bestms enligt fljande i sdana fall dr frbandsklassen inte framgr av tabell B3:1, t.ex. vid korsande svetsar. Vid tv samverkande anvisningar anses frbandsklassen svara mot det lgsta C-vrdet fr de tv anvisningarna minskat med ett steg i serien av C-vrden enligt figur 6:523. Vid fler n tv samverkande anvisningar anses frbandsklassen svara mot det lgsta C-vrdet minskat med tv steg. Ett hl i nrheten av en svets frutstts inverka p svetsens utmattningshllfasthet om avstndet mellan hlets kant och svetskanten r mindre n hlets diameter. Hlets inverkan kan beaktas i berkningen genom att den berknade nominella spnningsvidden kas genom multiplikation med faktorn 200 / C , dr C r frbandsklassen fr hlet, bestmd enligt nr 08 i tabell B3:1. Vid ett cirkulrt hl som fylls med tdragen skruv motsvarande minst normal tdragning enligt avsnitt 8:5 kan frbandsklassen fr hlet i tabell B3:1 kas tv steg i serien av C-vrden enligt figur 6:523. Frbandsklasser fr frband med fstelement finns i tabell B3:2. Tabellens C-vrden beaktar inverkan av sekundra effekter som ett lokalt excentricitetsmoment i frbandet och frekommande avvikelser frn antagandet om lika frdelning av frbandskraften mellan skruvarna. Om excentricitetsmomentet beaktas vid berkning av spnningsvidden kan C-vrdet fr grundmaterialet, nr 01 12 i tabell B3:2, sttas lika med 100 om hlen fylls med skruv som tdragits minst enligt avsnitt 8:541.
6:523 Hllfasthet vid konstant spnningsvidd
Vid spnningskollektiv med konstant spnningsvidd och mindre n 5 10 6 spnningscykler uppgr det karakteristiska vrdet p utmattningshllfastheten till
2 106 =C nt
13
f rk
(6:523a)
frbandsklass enligt tabell B3:1 eller B3:2
104
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
nt
antal spnningscykler under konstruktionens frutsatta anvndning tid.
Fr konstruktioner som inte nmnvrt pverkas av korrosion, t.ex. vid vl underhllet rostskydd enligt avsnitt 8:7, kan frutsttas att utmatt6 ningsgrnsen vid konstant spnningsvidd uppns vid 5 10 spnningscykler. Fr andra konstruktioner frutstts att utmattningsgrnsen vid konstant spnningsvidd uppns vid 108 spnningscykler. Relationen mellan det karakteristiska vrdet p utmattningshllfastheten och antalet spnningscykler framgr av figur 6:523.
Figur 6:523
Karakteristisk utmattningshllfasthet frk. Heldragna linjer tillmpas, om konstruktionen inte pverkas av korrosion, fr spnningskollektiv med konstant spnningsvidd ( = 1). Vid varierande spnningsvidd se avsnitt 6:524.
105
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
Utmattningshllfastheten fr grundmaterial som inte pverkas av svets eller termisk skrning kan kas genom att fr k enligt figur 6:523 multipliceras med materialfaktorn m enligt tabell 6:523. Grundmaterialet kan anses opverkat av svets eller termisk skrning om avstndet till svetskant eller skrkant r minst 3t eller minst 50 mm varvid t r grundmaterialets tjocklek.
Tabell 6:523 Materialfaktor fr grundmaterial opverkat av svets eller termisk skrning
Brottgrns (MPa)
m
1,0 1,10 1,15
Brottgrns (MPa)
m
1,20 1,25
340 fuk < 410 410 fuk < 450
490 fuk < 600 600 fuk
450 fuk < 490
Under frutsttning att storleken av egenspnningarna r knda i det anvisningspverkade omrdet och att egenspnningarna adderas till spnningarna av det dimensionerande spnningskollektivet vid bestmningen av spnningsfrhllandet r = min max , kan f rk enligt figur 6:523 kas genom multiplikation med spnningsvxelfaktorn e enligt fljande formel.
e =
1 r 1 0,7 r
(6:523b)
Formeln r tillmplig vid vxlande spnningar, dvs. r < 0 . Om ven max r en tryckspnning, r > 0 , kan e sttas lika med 1,43. Utmattningshllfastheten r dimensionsberoende. Detta kan beaktas genom multiplikation av frk enligt figur 6:523 med en tjockleksfaktor, dim enligt fljande formel
dim =
25[mm] t
0,0763
1,0
(6:523c)
dr t [ mm] r den strsta tjockleken hos anslutande plt i dimensionerade punkt.
106
BSK 07 6:524
6 BERKNINGSMETODER Dimensionering vid varierande spnningsvidd
Vid spnningskollektiv med varierande spnningsvidd tillmpas Palmgren-Miners delskadehypotes utgende frn den karakteristiska utmattningshllfastheten enligt avsnitt 6:523. Hrvid gller att dimensioneringsvrdet fr varje spnningsvidd bestms genom att multiplicera den berknade nominella spnningsvidden fr dimensionerande lasteffekt med en faktor 1,1n dr n r beroende av skerhetsklassen enligt avsnitt 1:214. Vid sammansttning av spnningskollektiv kan man dels frsumma de 100 spnningscykler som har strst spnningsvidd och dels spnningscykler med dimensioneringsvrden fr spnningsvidden som r mindre n den som svarar mot utmattningsgrnsen nt = 108 . Fljande dimensioneringsvillkor vid varierande spnningsvidd gller:
ni
nti
ni 1,0 n ti
antal spnningscykler med viss spnningsvidd ri
(6:524)
antal spnningscykler vid konstant spnningsvidd enligt figur 6:523 som svarar mot en karakteristisk hllfasthet lika med spnningsvidden ri .
Fr typiserade spnningskollektiv enligt figur 6:524 redovisas i tabell 6:524 vrden p den karakteristiska utmattningshllfastheten frk vid olika kollektivparametrar och spnningscykeltal.
k
1
5 6 23 12 13 16
0 log n log n t
0 1
Figur 6:524
Typiserade spnningskollektiv.
107
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
Dimensioneringen utfrs enligt formel 6:512a varvid rd r den strsta nominella spnningsvidden i det betraktade spnningskollektivet. Sammansttningen av spnningskollektivet kan gras enligt samma princip som enligt det tidigare gller vid tillmpning av delskadehypotesen.
108
BSK 07
Tabell 6:524
6 BERKNINGSMETODER
Karakteristisk utmattningshllfasthet vid typiserade spnningskollektiv
Karakteristisk utmattningshllfasthet f rk (MPa) 1

nt 10
3
C = 45
50 630 292 136 63,0 36,8 32,1 20,2 735 343 160 74,5 38,0 24,0 878 415 195 91,1 46,6 29,5 1080 522 248 117 60,0 39,1 1400 697 339 162 84,1 57,0 1870 1000 516 258 137 91,0
56 706 327 152 70,6 41,3 35,9 22,7 823 384 179 83,4 42,6 26,9 983 465 218 102 52,2 33,0 1210 585 278 131 67,2 43,8 1560 781 380 182 94,2 63,9 2090 1130 578 289 153 102
63 794 368 171 79,4 46,4 40,4 25,5 925 433 202 93,9 47,9 30,3 1110 523 245 115 58,7 37,2 1370 658 313 147 75,6 49,2 1760 878 427 205 106 71,9 2350 1270 651 325 173 115
71 895 415 193 89,5 52,3 45,6 28,7 1040 487 227 106 54,0 34,1 1250 589 277 129 66,1 41,9 1540 742 352 166 85,2 55,5 1980 990 481 230 119 81,0 2650 1430 733 366 194 129
80 1010 468 217 101 58,9 51,3 32,4 1180 549 256 119 60,8 38,4 1400 664 312 146 74,5 47,2 1740 836 397 187 96,0 62,5 2230 1120 542 260 135 91,3 2990 1610 826 412 219 146
90 1130 526 244 113 66,3 57,7 36,4 1320 618 288 134 68,4 43,2 1580 747 351 164 83,8 53,1 1950 940 447 210 108 70,3 2510 1250 610 292 151 103 3360 1810 929 464 246 164
100 1260 585 271 126 73,7 64,1 40,5 1470 687 320 149 76,0 48,0 1760 830 390 182 93,1 59,0 2170 1040 496 234 120 78,1 2790 1390 678 325 168 114 3740 2010 1030 515 274 182
112 1410 655 304 141 82,5 71,8 45,3 1650 769 358 167 85,1 53,8 1970 929 436 204 104 66,1 2430 1170 556 262 134 87,5 3130 1560 759 364 188 128 4190 2250 1160 577 307 204
125 1570 731 339 157 92,1 80,2 50,6 1840 858 400 186 95,0 60,0 2190 1040 487 228 116 73,8 2710 1310 620 292 150 97,7 3490 1740 847 406 210 143 4670 2510 1290 644 342 228
567 263 122 56,7 33,2 28,9 18,2 661 309 144 67,1 34,2 21,6 790 373 175 82,0 41,9 26,6 976 470 223 105 54,0 35,2 1260 627 305 146 75,7 51,3 1680 904 465 232 123 81,9
10 4 10 5 10 6 5 10 6 107 10 8
5/6
10 3 10 4 10 5 10 6 107 10 8
2/3
10 3 10 4 10 5 10 6 107 10 8
1/2
10 3 10 4 10 5 10 6 107 10 8
1/3
10 10 10 10
10 4
5 6 7
10 8
1/6
10 10 10 10 10
10 4
5 6 7 8
109
6 BERKNINGSMETODER
Tabell 6:524 forts.
Karakteristisk utmattningshllfasthet f rk (MPa) 0
nt
10
3
BSK 07
C = 45
50 2470 1490 861 481 267 160
56 2760 1670 964 538 299 179
63 3110 1880 1080 605 337 202
71 3500 2120 1220 682 380 227
80 3950 2390 1380 769 428 256
90 4440 2680 1550 865 481 288
100 4940 2980 1720 961 535 320
112 5530 3340 1930 1090 599 359
125 6170 3730 2150 1200 668 400
2220 1340 775 432 241 144
10 4 10 5 10 6 107 10 8
6:525
Utmattning av andning
Vid slank plt kan utbjningen av initiella bucklor ka och minska vid varierande last. Detta fenomen kallas andning. De bjspnningar, som uppkommer lngs pltens kanter vid andningen, kan ge upphov till utmattningssprickor. Fr att undvika detta br fljande villkor uppfyllas.
rd f rd
rd
0,6
(6:525a) (6:525b)
2 rd 0,36 2 f r2 d v v
v
+
f r vd
r2 d
f r2 d
r d rd r d
r2d
f r2 d
1,1
(6:525c)
normalspnningsvidd lngs kanten av plten i anslutning till svets, berknad med effektivt tvrsnitt fr brottgrnstillstndet. Se K18. normalspnningsvidd vinkelrt mot kanten av plten skjuvspnningsvidd lngs kanten av plten berknad p nominell plttjocklek. Faktorn (v 0,6) multiplicerad med t w ger en effektiv plttjocklek
f r d dimensioneringsvrde fr utmattningshllfasthet enligt 6:512 frd f r vd

v
reduktionsfaktor med hnsyn till skjuvbuckling av tvrsnitt enligt 6:261, kolumn 1 eller 2 beroende p utformningen av avstyvningarna
Normalspnningsvidden r d och skjuvspnningsvidden r d berknas i ett snitt 0,25 gnger pltfltets minsta kantmtt frn pltkanten.
110
BSK 07
7 MATERIAL
7
7:1
MATERIAL
Allmnna materialegenskaper
BKR , avsnitt 2:4 Material till brande konstruktioner, inklusive jord och berg, skall ha knda, och dokumenterade egenskaper i de avseenden som har betydelse fr deras anvndning.
Till stlkonstruktioner br anvndas material vars framstllningsfrfarande mjliggr produkter med jmn kvalitet. En hel del av byggprodukterna fr stlkonstruktioner r i dag harmoniserade vilket innebr att icke CEmrkta produkter inom dessa omrden saknar bestyrkta egenskaper se avsnitt 9:41. Fr vergngstider se http://ec.europa.eu/enter prise/newapproach/nando/index.cfm?fuseaction=cpd.hs Ytor, mtt, form, homogenitet och mekaniska egenskaper fr plt, stnger och rr br vara tillfredsstllande fr den avsedda anvndningen. Egenskaper fr grundmaterial behandlas i avsnitt 7:2. Tillsatsmaterial vid svetsning samt material fr skruvfrband och gngade konstruktionselement behandlas i avsnitt 7:3 respektive 7:4.
7:2
7:21
Grundmaterial
Allmnna krav
Grundmaterial br uppfylla kraven fr avsedd hllfasthetsklass, se avsnitt 2:21, och seghetsklass enligt avsnitt 7:23 samt de vriga materialkrav som svarar mot den avsedda anvndningen. Grundmaterial som fr vsentlig pverkan av dragkrafter i tjockleksriktningen br uppfylla kraven i avsnitt 7:24. Vid stlkonstruktioner som ska varmfrzinkas br tillses att grundmaterialets kemiska sammansttning r lmplig fr avsedd belggning, varvid kisel- och fosforhalten srskilt beaktas. Uppgifter om lmpligt materialval vid stlkonstruktion som ska varmfrzinkas ges i tillmplig stlstandard samt i Val av stl vid varmfrzinkning, Nordic Galvanizers, augusti 2007.
111
7 MATERIAL
BSK 07
7:22
Mtt- och formtoleranser, homogenitet

Mtt och formtoleranser fr plt, stnger och rr br normalt vljas enligt tabell 7:22. Ytfel och inre fel fr konstruktionsstl behandlas i SS-EN 10163:2005 samt i respektive materialstandard enligt tabellerna 2:21a 2:21g med tillhrande nationellt annex. Enligt SS-EN 10163-3:2005 tillts ytsprickor med viss omfattning i profiler. Det br beaktas att sprickor inte tillts i utfrandeklasser enligt tabell 8:12. Information om sprickors inverkan p konstruktionens egenskaper se Kritisk sprickstorlek i stl S355. Homogenitet i tjockleksriktningen behandlas i avsnitt 7:24.
Tabell 7:22 Produkt Plt Mtt- och formtoleranser fr plt, stnger och rr Tolerans enligt SS-EN 10029:1991, toleransklass A, B eller C SS-EN 10051:1991+A1:1997, kategori A med frbttrade planhetstoleranser SS-EN 10058:2003 SS-EN 10059:2003 SS-EN 10060:2003 SS-EN 10056-2:1994 SS-EN 10055:1996 SS-EN 10279:2000 Avsnitt 8:62 samt SSEN 10034:1994 ---Avsnitt 8:62 samt SSEN 10210:2006 SS-EN 10219:2006
Plattstng Kvadratstng Rundstng Vinkelstng T-stng U-stng IPE-stng HEA-stng HEB-stng HEM-stng Varmbearbetade konstruktionsrr Kallformade svetsade konstruktionsrr
112
BSK 07
7 MATERIAL
7:23
Seghet
Krav p seghet fr stlkonstruktioner terfinns i avsnitt 1:215. Risken fr sprtt brott kan minskas om man vid utformning av konstruktionen undviker spnningskoncentrationer, fleraxligt dragspnningstillstnd och stor godstjocklek. Material till stlkonstruktioner br vljas med seghetsklass enligt tabell 7:23a med hjlp av parametervrden enligt tabell 7:23b eller efter srskild utredning.
Tabell 7:23a Skerhetsklass 1 2 och 3 Val av lgsta seghetsklass Summa parametervrden m enligt tabell 7:23b Oberoende av m m 4 m = 5 6 m 8 9 m Lgsta seghetsklass B B C D E
113
7 MATERIAL
Tabell 7:23b
BSK 07
Parametervrden m fr val av seghetsklass enligt tabell 7:23a m
Pverkande faktorer Lgsta drifttemperatur, T (C)
T 5
0 2
40 T < 5
Dragspnning frekommer samt
f yk < 300 300 f yk 460 460 < fyk
0 1 2
fyk (MPa) i intervall
Godstjocklek, t (mm)
t 20 20 < t 40 40 < t 100
0 1 2
Anvisningsverkan m Frbandsklass C-vrde < 56 56 C-vrde < 80 C-vrde 80 2 1 0 GA 2 1 1 GB Utfrandeklass 2 2 2 GC
Utmattningslast eller dynamisk last
Frekommer inte
1 Utmattningslast av exempelvis vind och fordon
0 2 4
Dynamisk last av exempelvis pkrning
Jmfr avsnitt 2:11.
114
BSK 07
7 MATERIAL
7:24
Egenskaper i tjockleksriktningen
BKR , avsnitt 8:43 Vid konstruktioner som pverkas av dragkrafter i stlets tjockleksriktning skall tgrder vidtas fr att skerstlla att kraftverfringen i tjockleksriktningen blir tillfredsstllande med hnsyn till risken fr skiktbristning i stlet.
Rd: tgrderna fr att skerstlla att kraftverfringen i tjockleksriktningen blir tillfredsstllande br avpassas med hnsyn till konstruktionens skerhetsklass och utnyttjandegrad samt till dess utformning. tgrderna kan exempelvis best i att material med garanterade och verifierade egenskaper i tjockleksriktningen enligt BSK 07 avsnitt 7:24 vljs samt att tillggskontroll utfrs enligt BSK 07 avsnitt 9:72.
Fr konstruktionsdelar i skerhetsklass 2 och 3 med vsentlig dragkraft i tjockleksriktningen och en detaljutformning svarande mot ngon av de fyra typerna a d br vljas tillverkningskontrollerat stlmaterial med frbttrade deformationsegenskaper i tjockleksriktningen, t.ex. med option 4 enligt SS-EN 10025-1:2004 eller med hnvisning direkt till SSEN 10164:2005-Z35 med tillhrande ultraljudprovning enligt SS-EN 10160:1999 klass S2E3, samt med kontrollintyg 3.1 enligt SS-EN 10204:2005 med redovisad srskild process fr att stadkomma frbttrade egenskaper i tjockleksriktningen. Med vsentlig dragkraft avses att utnyttjandegraden i tjockleksriktningen r ULS > 0,2 , dr utnyttjandegraden r frhllandet mellan lasteffekt och brfrmga, S d / Rd , i det aktuella grnstillstndet, jmfr figur 7:24.
a) vid ett frband med starkt frhindrad deformation vid svetsning, t.ex. vid plttjocklek ver 30 mm och stor inspnning b) vid ett frband med stor svetstjocklek, d enligt figur 7:24 strre n 10 mm c) vid ett frband med ngon svets nra en fri kant, dvs. e enligt figur 7:24 mindre n det strsta av 10 mm och pltens halva tjocklek, 0,5t enligt figur 7:24 d) vid frband med hgre utnyttjandegrad n 0,5 ( ULS > 0,5 eller FLS > 0,5 ).
115
7 MATERIAL
BSK 07
Vid andra frband med vsentlig dragkraft i tjockleksriktningen eller vid konstruktiondelar i skerhetsklass 1 br behovet av srskilda tgrder med hnsyn till risken fr skiktbristning bedmas frn fall till fall. Lasteffekten berknas svl i ett snitt genom det i tjockleksriktningen pknda materialet som i ett snitt genom det anslutande materialet. Anledning till kontrollen i snittet genom godset r att begrnsa svetsarnas storlek. Stora svetsar ger stora egenspnningsflt och kad risk fr skiktbristning. Jmfr figur 7:24.
e t
Figur 7:24 riktningen.
e t
7:3
Tillsatsmaterial vid svetsning

BKR , avsnitt 8:42
Tillsatsmaterial vid svetsning skall ha sdana egenskaper att ett svetsfrband fr avsedd funktion och bestndighet. Hllfastheten och andra vsentliga materialegenskaper skall vara dokumenterade. Tillsatsmaterial skall anpassas till svetsmetod, grundmaterial, svetsprocedur och krav p svetsfrbandet. Vid risk fr hydrogensprickor skall sdana tillsatsmaterial anvndas som ger lg hydrogenhalt i svetsgodset. Vid en konstruktion dr miljns aggressivitet r stor eller mycket stor skall ett tillsatsmaterial anvndas, som ger ett svetsgods som har minst samma korrosionstrghet som grundmaterialet.
Rd: Exempel p tillsatsmaterial finns i BSK 07 avsnitt 7:3.
116
Beteckningar och bestmmande snitt vid dragkraft i tjockleks-
BSK 07
7 MATERIAL
En milj med stor aggressivitet motsvarar korrosivitetsklass C4 enligt tabell 1:23a och en milj med mycket stor aggressivitet korrosivitetsklasserna C5-I, C5-M och Im1Im3 enligt tabellerna 1:23a och 1:23b. Man br vlja en hgre seghetsklass fr tillsatsmaterialet n fr grundmaterialet, jmfr tabell 2:25a-b. Fr hghllfasta stl (strckgrns ver 500 N/mm2) och stl med speciella egenskaper br utltande frn tillverkaren av tillsatsmaterial och stl ligga till grund vid val av tillsatsmaterial. Om risk fr hydrogensprickor freligger br elektroder med beteckningen H5 anvndas. Exempel p elektroder fr metallbgsvetsning och gasmetallbgsvetsning finns i avsnitt 2:25.
7:4
7:41
Fstelement
Allmnna krav
BKR, avsnitt 8:41
Fstelement (skruv, mutter och bricka samt gngat konstruktionselement) skall ha dokumenterad hllfasthet. Skruv och mutter till hgt frspnda skruvfrband skall ha sdana egenskaper att mutter och gngor normalt r starkare n skruven ven vid ogynnsamma kombinationer av egenskaper och mtt. Vid andra frband skall mutterns styrka motsvara minst den nominella dragbrottkraften fr skruven.
Rd:
.
Exempel p fstelement finns i BSK 07 avsnitt 7:4.
7:42
Skruvar och muttrar

Exempel p skruvar och muttrar med metriska gngor till skruvfrband med normal tdragning, dvs. skruvfrbandsklass S1(fin), S1 och S2, anges i tabell 7:42a. Fr hgt frspnda frband S1F, S1F(fin), S1F(mod), S2F, S3 och S3(grov) anges exempel p skruvar och muttrar i tabell 7:42b. Fr att uppn kravet i BKR p jmstyrka i muttern behvs normalt en mutter med hjd lika med skruvdiametern. I tabellen anges en standard fr mutter som r under utarbetande med hjden lika med diametern. Hllfasthetsfordringar fr skruvar och muttrar framgr av SS-EN ISO 898-1:1999.
117
7 MATERIAL
BSK 07
Vid varmfrzinkning av fstelement i hgre hllfasthetsklass n 8.8 br tgrd vidtas fr att minimera risken fr vtefrsprdning, t.ex. genom att en srskild tillverkningsprocess tillmpas. tgrden br redovisas i intyg frn tillverkaren enligt avsnitt 7:5.
Tabell 7:42a Exempel p skruvar och muttrar till normalt tdragna frband S1(fin), S1 och S2 Typ M6S M6S Mutter
1
Hllfasthetsklass Skruv 8.8
Mtt SS-EN ISO 4014:2000
Produktklass A eller B
1
4017:2000
4032:2000
A eller B A eller B
M6M
Anvndning av helgngad skruv SS-EN ISO 4017:2000 frutstter att skruvtypen angetts p ritningen och att inverkan av gnga i skjuvsnitt med avseende p brfrmga och kade deformationer i frbandet beaktats vid dimensioneringen
Tabell 7:42b
Exempel p skruvar och muttrar till hgt frspnda frband S1F, S1F(fin), S1F(mod), S2F, S3 och S3(grov) Typ, mtt och produktklass EN 14399-3:20051 eller EN 14399-4:20051 prEN 14399-10:2007 typ HRD
Hllfasthetsklass Skruv Mutter

1
10.9 10
Skillnaden mellan 14399-3 och 14399-4 fr skruven r att standarderna ger olika gnglngd.
Snvare toleranser n vad som anges i standarderna enligt tabell 7:42a och 7:42b kan behvas fr att uppfylla krav p hlpassning i passfrband, dvs. skruvfrbandsklass S2 och S2F.
7:43
Brickor
I hgt frspnda skruvfrband, dvs. skruvfrbandsklass S1F, S1F(fin), S1F(mod), S2F, S3 och S3(grov), br hrdade brickor med hrdheten min. 290 HV anvndas, exempelvis enligt SS-EN 14399-5:2005/AC:2006. I vriga skruvfrband br brickor med hrdheten min. 200 HV anvndas, exempelvis enligt SS-EN ISO 7089:2000. Hrdheten hos brickor br inte verstiga 400 HV.
118
BSK 07
7 MATERIAL
7:44
Gngade konstruktionselement
I gngade konstruktionselement, t.ex. gngstng, br anvndas svetsbart konstruktionsstl enligt avsnitt 2:21 med fu k 410 MPa. Gngor och muttrar vljs enligt avsnitt 7:42. Stngdiametern vljs s att full gngprofil erhlls och s att mutterns hllfasthetsklass blir minst lika med det gngade konstruktionselementets nominella brottgrns. I utfrandeklass GC kan till grundskruv ven anvndas armeringsstng SS-EN 10080 B500B eller Ks 60S (SS 21 25 15:1999 och SIS 14 21 68:1999). Betrffande gngning av ythrdad armering se BBK 04, avsnitt 8.6.1. Gngor i toleransklass 6g enligt SS-ISO 965:2003 frutstts.
7:5
Intyg fr material
Stlmaterial och fstelement br verifieras med ett kontrollintyg typ 3.1 enligt SS-EN 10204:2005. Fr stl S235JR och S275JR med bestyrkta egenskaper och fr brickor med nominell hrdhet hgst 200 HV kan dock identitetsintyg 2.1 anvndas. Tillsatsmaterial fr svetsning br verifieras enligt avsnitt 9:631. Kontroll av material, se avsnitt 9:431.
7:6
Identifiering och mrkning av material

BKR, avsnitt 8:51, andra stycket
Mrkningen skall vara sdan att sambandet mellan materialet och tillhrande intyg skerstlls samt att frvxling frhindras. Fr stl S235JR och S275JR enligt SS-EN 10025-2 fr mrkningen frenklas. Betrffande intyg se avsnitt 7:5. Stlmaterial br mrkas s att full sprbarhet mot tillhrande intyg mjliggrs i den frdiga stlkonstruktionen. Alternativt kan sprbarheten mjliggras p annat stt genom lmpliga rutiner. Stl S235JR och S275JR med bestyrkta egenskaper kan identifieras med frgmrkning enligt tabell 7:6 p en ndyta eller kantyta.
119
7 MATERIAL
Tabell 7:6 Stl S235JR S275JR
BSK 07
Frgmrkning av vissa stl enligt SS-EN 10025:2004 Kulr enligt SS 03 14 11:1981 Gul Bl NCS-beteckning 1070Y10R 2060R90B
Mrkning av tillsatsmaterial fr svetsning kan ske genom att typ av material och tillverkare anges p frpackningen. Skruvar och muttrar samt brickor med nominell hrdhet ver 200 HV br mrkas enligt SS-EN ISO 898-1:1999. Typ av produkt och tillverkare samt mrkning fr identifiering mot tillhrande intyg br framg av uppgift p frpackningen. Vid delning av mrkt plt, stng, rr, tillsatsmaterial e.d. i verkstad eller p byggplats br mrkningen verfras till de enskilda delarna. Alternativt br motsvarande information mjliggras p annat stt genom lmpliga rutiner, s att sprbarheten i bda fallen garanteras. Betrffande mrkning av byggprodukter med bestyrkta egenskaper se ven hnvisning i BKR, avsnitt 1:4.
120
BSK
8 UTFRANDE
8
8:1
UTFRANDE
Allmnt
BKR, avsnitt 2:5, frsta och andra styckena En konstruktion skall projekteras och utfras av kompetent personal p ett fackmssigt stt projekteras s att arbetet kan utfras p ett sdant stt att avsedd utformning uppns och s att frutsatt underhll kan ske utfras enligt upprttade bygghandlingar. Vid utfrandet skall tillses att avvikelser frn nominella mtt inte verstiger gllande toleranser.
Tillverkaren frutstts ha tillgng till tekniska och personella frutsttningar fr tillverkning och montering av stlkonstruktioner. Tillverkningen br ske i lmplig belysning med erforderligt skydd mot vind, nederbrd och kyla.
8:11
Kompetens hos arbetsledning

Den som leder och utvar tillsyn ver arbete med stlkonstruktioner br ha lmplig teknisk utbildning, vara vl frtrogen med tillmpliga regler avseende material, utfrande och kontroll av stlkonstruktioner samt ha knnedom om den aktuella konstruktionens verkningsstt. Exempel p lmplig kompetens fr tillverkning och montering av normala stlkonstruktioner i utfrandeklass GC r TR-stl/N, i utfrandeklass GA eller GB TR-stl/K samt fr montering av enkla prefabricerade stlkonstruktioner TR-stl/E (Kravdokument fr kompetenser TR-stl, SBS-MVR-StBK Kommitt TR-stl, 2007-10-01).
121
8 UTFRANDE
BSK
8:12
Utfrandeklasser
Stlkonstruktioner indelas med hnsyn till noggrannheten vid utfrandet i utfrandeklasserna GA, GB och GC enligt tabell 8:12. Fr tillmpning av utfrandeklasser se avsnitten 6:522, 7:21 samt 8:63 och 8:8. Berkningsreglerna i avsnitt 6:522 fr konstruktioner med utmattningslast frutstter normalt utfrandeklass GA eller GB.
Tabell 8:12 Utfrandeklass GA
Indelning i utfrandeklasser Lgsta skrklass enligt tabell 8:13 Sk3 Lgsta svets- Frutsttningar betrffande yttre 1 form och diskontinuiteter klass enligt tabell 8:14 WB Diskontinuiteter, som valsfel, slagmrken, intryckning av lyftdon, frtgropar o.d. tillts inte. Geometriska anvisningar som str avsett spnningsflde fr inte frekomma. ndringar av godstjocklek eller tvrsnitt utformas med mjuka vergngar
GB
Sk2
WC
Skarpa diskontinuiteter tillts inte. Stora geometriska anvisningar som str avsett spnningsflde fr inte frekomma. ndringar av godstjocklek eller tvrsnitt utformas med mjuka vergngar
GC
Sk1
WC
Samma som fr GB, frsta stycket, dock behver mindre diskontinuiteter inte avlgsnas, t.ex. mindre ytflagor, repmrken, mrken efter lyftdon.
Fr ytor som avses att rostskyddas genom belggning, se ven avsnitt 8:31 och 8:32.
122
BSK
8 UTFRANDE
8:13
Skrklasser
Termiskt skurna ytor indelas i tre skrklasser Sk1, Sk2 och Sk3 enligt tabell 8:13.
Tabell 8:13 Skrklass
Indelning i skrklasser Strsta rffeldjup, mm1 Krav p fria kanter2
a
Sk1 Sk2 1,0 0,3 Kanter skall vara fria frn slagg och smltdroppar Kanter skall vara fria frn slagg och smltdroppar samt vara gradade Kanter skall bearbetas till s 2 mm
Sk3
1
0,2
Rffeldjupet r nivskillnaden mellan en vgtopp och en intilliggande vgdal. Betrffande skrsr, sprickor o.d. se ven avsnitt 8:32. Utfrande av kanter vid ytor som avses att rostskyddas genom belggning behandlas i avsnitt 8:31.
123
8 UTFRANDE
BSK
8:14
Svetsklasser
Svetsar indelas i svetsklasserna WA, WB och WC enligt tabell 8:14.
Tabell 8:14 Svetsklass WA Indelning i svetsklasser Kvalitetskrav
1
2, 3, 4, 5 , klass B, med tillggskraEnligt SS-EN ISO 5817:2007 vet att svetsens kritiska fattningskanter behandlas p lmpligt stt, t.ex. slipas med roterande fil eller TIG-behandlas, till en mycket jmn vergng svl mot grundmaterialet som mellan enskilda svetsstrngar. Med mycket jmn frsts en rundad vergng med radie motsvarande minst 4 mm. Med kritiska fattningskanter frsts svl kanter mot grundmaterialet som mellan enskilda svetsstrngar. 2, 3, 4 , klass B. Eventuella oregelEnligt SS-EN ISO 5817:2007 bundenheter i eller intill svetsens fattningskanter behandlas p lmpligt stt, t.ex. slipas, s att kravet p jmn vergng svl mot grundmaterialet som mellan enskilda svetsstrngar uppfylls fr svetsen i sin helhet. Med jmn vergng frsts en rundad vergng utan skarp fattningskant.
WB
WC
Enligt SS-EN ISO 5817:20072, 3, 4, klass C. Fattningskanter med enligt figur 8:14 uppfyller det krav p jmn vergng som anges fr diskontinuitet nr 1.7 1.9, 1.14 och 1.17 och gller svl mot grundmaterialet som mellan enskilda svetsstrngar.
1 2
Fr ytor som avses att rostskyddas genom ytbehandling se ven 8:31. SS-EN ISO 5817:2007 verensstmmer med EN ISO 5817:2003, korrigerad version :2005 inklusive tekniskt korrigendum 1:2006. Krav avseende katetavvikelse fr klsvets (diskontinuitet nr 1.16) behver inte beaktas, under frutsttning att svetsens a-mtt r tillrckligt stort och att svetsens fattningskanter uppfyller kvalitetskraven i tabellen. Avsnitt 4.1 om summering av hjder av diskontinuiteter och formavvikelser i ett tvrsnitt behver normalt inte beaktas. Vid summering av areor av diskontinuiteter och formavvikelser enligt avsnitt 4.2 beaktas de diskontinuiteter och formavvikelser som r belgna i ett gemensamt snitt. Om kravet p behandling av fattningskanter inte avser samtliga fattningskanter fr svetsen br detta anges p ritningen.
124
BSK
8 UTFRANDE
100 o 100
o
100 o 100 o 100 o 110 o 110 o 110 o
Figur 8:14
Fattningskanter i svetsklass WC, observera 100 fr klsvetsar och 110 fr stumsvetsar.
8:15
Skruvfrbandsklasser
Skruvfrband indelas i skruvfrbandsklasserna S1(fin), S1F(fin), S1, S1F, S1F(mod), S2, S2F, S3 och S3(grov) med verkningsstt och hlpassning enligt tabell 8:15.
Tabell 8:15 Beteckning S1(fin) och S1F(fin)1 Skruvfrbandsklasser Verkningsstt Skjuvfrband Hlpassning Frigende hl enligt SSISO 273:1985, serie fin Frigende hl enligt SSISO 273:1985, serie medel H12/h13 enligt SS 2111:1990 Frigende hl enligt SSISO 273:1985, serie medel Frigende hl enligt SSISO 273:1985, serie grov Ungefrligt hlspel (mm) 1 2 0,3 2 34
S1, S1F1 och Skjuvfrband S1F(mod)2 S2 och S2F1 S31 S3(grov)1

1
Skjuvfrband (Passfrband) Friktionsfrband Friktionsfrband
S1F(fin), S1F och S2F skiljer sig frn S1(fin), S1 och S2 genom att skruvarna r hgt frspnda. ven i S3 och S3(grov) r skruvarna hgt frspnda, se avsnitt 8:542. S1F(mod) skiljer sig frn S1F genom att kravet p skruvarnas frspnning r reducerad frn ett minimivrde p 70 % till 60 % av brotthllfastheten, se avsnitt 8:54 och 8:542. Se ven Hgt frspnda skruvfrband med modifierade krav, S1F(mod), Skruvforum dokument 2007-10-22.
125
8 UTFRANDE
BSK
8:2
Hantering av material
BKR, avsnitt 8:51, frsta stycket Plt, stnger, rr, tillsatsmaterial fr svetsning, fstelement o.d. skall frvaras och hanteras p ett sdant stt att olika material inte kan frvxlas och s att avsedda egenskaper inte menligt frsmras.
Betrffande identifiering och sprbarhet av material, se avsnitt 7:6. Tillsatsmaterial fr svetsning br frvaras och hanteras i enlighet med tillverkarens rekommendationer.
8:3
8:31
Ytor, bearbetning
Allmnt
BKR, avsnitt 8:52 Rd: Vid bearbetning br BSK 07 avsnitt 8:3 beaktas.
Stl med rostgrad D enligt SS-EN ISO 8501-1:2007 br inte anvndas. Vid rostskydd med belggning i korrosivitetsklass C4-C5 och Im1-Im3 br inte heller stl med rostgrad C anvndas. Snittytor br vara fria frn sprickor, grader o.d. och i vrigt uppfylla kraven fr avsedd utfrandeklass, se tabell 8:12. Ett intgende hrn br vara avrundat med en radie som r minst lika med godstjockleken, dock minst 10 mm. Ytor som avses rostskyddade genom belggning br utfras med tillrcklig jmnhet. Ytor i korrosivitetsklass C3-C5 och Im1-Im3 som avses rostskyddade genom belggning br utfras enligt SS-EN ISO 8501-3:2006, frbehandlingsgrad P3, vilket bl.a. innebr att alla kanter br rundas med en radie minst 2 mm. Kanter vid bearbetade ytor, t.ex. klippta, stansade eller borrade ytor, i korrosivitetsklass C1 och C2 br utfras med gradning av kanterna svarande mot frbehandlingsgrad P2 enligt samma standard. Kanter mellan valsade ytor i korrosivitetsklass C1 och C2 kan normalt godtas utan srskild bearbetning.
126
BSK
8 UTFRANDE
8:32
Termisk skrning
Termiskt skurna ytor br vara fria frn skrsr, sprickor o.d. samt uppfylla kraven fr aktuell skrklass enligt tabell 8:13. Skrsr och andra ytfel kan avlgsnas genom bearbetning eller genom svetslagning med efterfljande slipning. Termiskt skurna ytor som avses rostskyddade genom belggning br utfras i lgst skrklass Sk2 och med rundade kanter enligt avsnitt 8:31 vid ytor i korrosivitetsklass C3-C5 och Im1-Im3. Termiskt skurna ytor i korrosivitetsklass C1 och C2 br utfras i lgst skrklass Sk2, med gradning av kanterna svarande mot frbehandlingsgrad P2 enligt SS-EN ISO 8501-3:2006. Betrffande frbehandling fre belggning med mlning vid termiskt skurna ytor, se avsnitt 8:722. Betrffande varmfrzinkning av termiskt skurna ytor, se avsnitt 8:724. Vid komplicerat skrarbete och vid risk fr sprickbildning br en provskrning gras fre skrarbetet.
8:33
Plastisk bearbetning
Plastisk bearbetning, t.ex. riktning och bockning av material, frutstts utfras p sdant stt att materialet inte skadas, varvid ven lngtidseffekter beaktas. Metod och temperatur br anpassas till bl.a. materialets egenskaper och storleken p tjningen i materialet. Vid varmformning eller flamriktning av stl enligt SS-EN 10025-4:2004 och SS-EN 10025-6:2004 br de begrnsningar som anges i respektive standard beaktas. Risken fr deformationsldring och spnningskorrosion br srskilt beaktas. Vid kallbockning br tillses att stlet har erforderlig bockbarhet. Fr kallformningsstl enligt SS-EN 10149:1996 br de begrnsningar som anges i standarden beaktas. Fr vriga konstruktionsstl br bockbarheten pvisas om den avsedda inre bockningsradien r mindre n tre gnger godstjockleken. Fr plt i seghrdat stl enligt SS-EN 10025-6:2004 gller dock fyra gnger godstjockleken om bockningsaxeln ligger lngs pltens valsriktning. Bockbarheten kan pvisas genom provning fre bockningen enligt SS-EN ISO 7438:2005, varvid provningen utfrs med den metod och bockningsradie som nrmast motsvarar det avsedda utfrandet. Alternativt kan man kontrollera efter bockningen av de aktuella konstruktionsdelarna att stlet inte skadats. Som skada betraktas spricka eller stark kontraktion.
127
8 UTFRANDE
BSK
8:4
8:41
Utfrande av svetsfrband
Allmnt
BKR, avsnitt 8:531, frsta stycket Svetsning i en stlkonstruktion fr frekomma endast dr svets angetts i bygghandling.
Med bygghandling avses hr ritning, svetsplan eller monteringsplan fr stlkonstruktionen. Betrffande svetsplan och monteringsplan, se avsnitt 1:42 respektive 1:43. Reglerna i BSK r i frsta hand anpassade till fljande svetsmetoder. Angiven siffra fr svetsmetoderna avser beteckning enligt SS-EN ISO 4063:2000.
metallbgsvetsning med belagd elektrod, 111 metallbgsvetsning med rrelektrod utan gasskydd, 114 pulverbgsvetsning, 12 MIG-svetsning, 131. MAG-svetsning, 135. MAG-svetsning med rrelektrod, 136 TIG-svetsning, 141.
8:42
Fogar
Exempel p utformning av fogar ges i SS-EN ISO 9692-1:2004 fr bl.a. manuell metallbgsvetsning och gasmetallbgsvetsning (MAG/MIG) samt SSEN ISO 9692-2:1998 fr pulverbgsvetsning. Om en enkelsidigt fasad fog utfrs med en rotstrimla br strimlan avlgsnas efter svetsningen, om inte ritningen anger annat. I utfrandeklass GC behver dock strimlan inte avlgsnas om konstruktionen tillhr korrosivitetsklass C1 eller C2. Jmfr avsnitt 6:34. Vid delvis genomsvetsat frband br fogberedningens storlek avpassas s att svetsen fr avsedd hjd. Vid utfrandeklass GC br fogberedningens djup utfras minst 2 mm strre n avsett svetsmtt s (jmfr avsnitt 6:311) om inte svetsutfrandet anpassas s att vergngen mellan fasad fogyta och rtkant smlts upp vid svetsningen.
128
BSK
8 UTFRANDE
8:43
Svetsarbete
BKR, avsnitt 8:531, andra och tredje styckena Rd: Exempel p riktlinjer fr utfrande av svetsarbete finns i SS-EN 10111:1998 och SS-EN 1011-2:2001. Arbetsmiljverkets freskrifter och allmnna rd om smltsvetsning och termisk skrning finns i AFS 1992:9.
Vid svetsning i seghrdat konstruktionsstl br tillverkare av grundmaterial och tillsatsmaterial rdfrgas. Dessutom frutstts att strckenergin (tillfrd energi per lngdenhet svets) avpassas s att svetsfrbandet fr avsedd brfrmga och seghet, varvid svetsprocedurprov kan erfordras. Vid delvis genomsvetsat frband i utfrandeklass GA eller GB br tillses att vergngen mellan fasad fogyta och rtkant smlts upp vid svetsningen.
8:431
Intrngning vid klsvets

Om en klsvets utfrs med en mekaniserad svetsmetod t.ex. pulverbgsvetsning som kan pvisas ge tillfrlitlig intrngning, kan intrngningen tillgodorknas i klsvetsens a-mtt. Intrngningens storlek kan pvisas genom att mta och dokumentera spaltintrngningen enligt figur 8:431 i minst tv snitt belgna minst 400 mm frn varandra i ett provstycke, som tillverkats under de fr produktionen tillmpade betingelserna. Hrvid kan 0,35 gnger medelvrdet av mtt spaltintrngning inrknas i a-mttet, dock hgst 0,25 gnger a-mttet enligt ritningen. Om intrngningen kontrolleras fortlpande under produktionen kan en strre andel av intrngningen utnyttjas. Hrvid frutstts att erforderlig provning anges i tillggskontrollplanen. Uppgift om klsvetsar med utnyttjad intrngning br redovisas i kontrollintyget, jmfr avsnitt 9:2.
129
8 UTFRANDE
ch io 35 a 0 0. 5 < 0.2 <
BSK
a0
Figur 8:431
Tillgodorknande av intrngning vid klsvets (a0 r amttet enligt ritning).
8:432
Svetsning av ingjutningsgods
Berkning, utfrande och kontroll av svetsfrband i ingjutningsgods med armering som grundmaterial br ske enligt avsnitten 6:3, 8:14, 8:4, 9:63 och 9:73 samt enligt Svetsade ingjutningsgods Anvisningar fr dimensionering, utfrande och kontroll, BBC och SBS, publikation 2004:3. Betrffande hllfasthetskrav fr svetsfrband mellan armering och annan stldetalj, se BBK 04, avsnitt 7.3.3. Betrffande omfattning av ytbehandling vid ingjutning, se avsnitt 8:75.
8:44
Vrmebehandling
Om anvisning fr vrmebehandling anges i konstruktionsredovisningen br den i tillmpliga delar utfras enligt SS-EN 13445-4:2002, SS-EN 134454/A2:2007 och SIS-CEN ISO/TR 17663:2001.
130
BSK
8 UTFRANDE
8:45
Svetsansvarigs kompetens
Svetsansvarig br ha kompetens enligt SS-EN 14731:2006. Exempel p lmplig kompetens fr svetsansvarig vid svetsning av konstruktion i stl med nominell strckgrns hgst 500 MPa och utfrandeklass GC r IWS (international welding specialist) enligt regler utfrdade av International Institute of Welding, IIW. Exempel p lmplig kompetens fr vriga stlmaterial och vriga utfrandeklasser r IWT (international welding technologist) eller IWE (international welding engineer) enligt samma regler.
8:46
Svetsares kompetens
BKR, avsnitt 8:533, andra stycket Rd: Exempel p lmplig kompetens fr svetsarbete r godknd svetsarprvning enligt SS-EN 287-1:2004.
Vid tillmpningen av SS-EN 287-1:2004 kan granskaren (det granskande organet) vara den svetsansvarige enligt avsnitt 8:45 (det tillverkande fretaget). Svetsarprvningen kan baseras p ett preliminrt svetsdatablad, som kan vara upprttat av den svetsansvarige.
8:5
8:51
Skruvfrband
Hltagning och hlpassning
BKR, avsnitt 8:541, frsta stycket Hltagning skall gras med metod som ger tillrcklig noggrannhet i frga om hlets storlek och placering samt p ett sdant stt att grundmaterialets hllfasthet och seghet inte menligt frsmras.
Samhrande hl i frband br passa s vl att skruvarna kan fras in utan att gngor eller ytskydd skadas.
131
8 UTFRANDE
BSK
BKR, avsnitt 8:541, andra fjrde styckena Rd: Om en fr stor frskjutning uppkommit mellan hl i samhrande delar, kan hlen borras eller brotschas upp till nrmast strre skruvdiameter, varvid tillmpliga krav p hlpassning br uppfyllas. Exempel p metoder som uppfyller freskriftens krav anges i BSK 07 avsnitten 8:511 och 8:512.
Exempel p toleranser fr hltagning finns i Toleranser fr stlkonstruktioner, publikation 112, Stlbyggnadsinstitutet, 1992.
8:511
Icke passfrband
Hl till skruvfrband i icke passfrband, dvs. skruvfrbandsklass S1(fin), S1F(fin), S1, S1F, S1F(mod), S3 och S3(grov), kan borras eller brotschas i de enskilda delarna till slutlig dimension. I utfrandeklass GC kan hlen stansas till slutlig diameter om denna r strre n godstjockleken. Grader o.d. i hlkanter avlgsnas. Fr hgt frspnda frband fasas hlkanter 0,5 mm, 45.
8:512
Passfrband
Hl till passfrband, dvs. skruvfrbandsklass S2 och S2F, borras eller stansas med en diameter som r minst 3 mm mindre n den nominella hldiametern, varefter hlen samborras eller sambrotschas till slutlig diameter som uppfyller hlspelet H12/h13 enligt SS 21 11:1990. Alternativt kan hlen borras till slutlig dimension i de enskilda delarna, om hlplaceringen r sdan att hlpassningen uppfylls i alla samhrande hl efter skruvarnas montering. Vid varmfrzinkad skruv kas hlspelet enligt avsnitt 8:15 med 0,2 mm, svida inte gngan r formad med beaktande av frzinkningen. Om konstruktionen avses varmfrzinkas efter hltagningen kas hldiametern med ytterligare 0,3 mm. Hlkanter fasas 0,5 mm, 45.
132
BSK
8 UTFRANDE
8:52
Anliggningsytor
BKR, avsnitt 8:542 Anliggningsytor i skruvfrband skall passa samman, s att erforderlig kontakt erhlls med hnsyn till frbandets funktion.
Rd: Speciellt br beaktas krav p passning i hgt frspnda frband, s att klmkraftsfrluster undviks.
Exempel p klassificering av anliggningsytor och bearbetning av anliggningsytor finns i BSK 07 avsnitt 8:5.
Anliggningsytor i friktionsfrband, dvs. skruvfrbandsklass S3 och S3(grov), br behandlas s att frutsatt friktion uppns. Se avsnitt 6:44. Anliggningsytor i friktionsfrband som frutsatts blstrade br utfras i Sa 2 eller Sa 2 enligt SS-ISO 8501-1:2007. Flamrensning (se tabell 6:44) av anliggningsytor i friktionsfrband frutstter att ytorna fre flamrensningen tcks av kvarsittande valshud utan strre rostangrepp. Vid ytor som rostat till rostgrad B eller mer br flamrensning ersttas med blstring. Flamrensning br utfras med en flerlgig brnnare med ca 30 % syrgasverskott. Lgan riktas mot ytan i ungefr 30 lutningsvinkel och frs fram med en hastighet av ca 1 m/min. Efter flamrensningen avlgsnas kvarvarande ls valshud, rost och frbrnningsrester. Anliggningsytor i friktionsfrband som r varmfrzinkade eller som utgrs av ren valshud br vara vl rengjorda och ltt stlborstade. Vid hgt frspnda skruvfrband i mlade konstruktioner, br anliggningsytor inom klmlngden belggas med sammanlagt maximalt 200 m, s att frspnningskraften inte frloras genom tidsberoende deformationer i tjocka frgskikt. Efter montering och tdragning kompletteras ytbehandlingen till det avsedda rostskyddssystemet. Betrffande behov av efterspnning av hgt frspnda skruvfrband med tjocka frgskikt, se avsnitt 8:542.
133
8 UTFRANDE
BSK
8:53
Montering av skruvar
BKR, avsnitt 8:543, tredje stycket Rd: I passfrband br skruv vljas s att gngutloppet normalt slutar utanfr godset.
I passfrband, dvs. skruvfrbandsklass S2- och S2F, och i skjuvfrband med snv hlpassning, dvs. skruvfrbandsklass S1(fin) och S1F(fin), som verfr skjuvkraft br skruv vljas s att gngutloppet normalt slutar utanfr godset. Dock kan gngutloppet sluta upp till en tredjedel av pltens godstjocklek men hgst 5 mm in i godset (se figur 8:53). Fr vriga skruvfrband kan gnga finnas mot godset, dock fr gnga finnas i ett skjuvplan endast om detta frutsatts vid dimensioneringen och srskilt markerats p ritning, se avsnitt 6:432. Skruvlngd br vljas s att skruven har minst ett gngvarvs utstick utanfr muttern.
BKR, avsnitt 8:543, fjrde stycket Rd: Vid hgt frspnda frband br bricka anvndas, om hlplantrycket av frspnningskraft utan bricka verstiger dimensioneringsvrdet fr godsets brottgrns.
Rdet innebr att minst en bricka enligt avsnitt 7:43 br placeras under svl skruvhuvud som mutter, svida inte tilltet hlplantryck pvisas.
Gnglngd Gngutlopp Skjuvplan

Figur 8:53
R5 mm |t S |3 T
Gngutlopp mot godsyta.
134
BSK
8 UTFRANDE
Betrffande brickor i skruvfrband se avsnitt 6:45. Om endast en bricka angetts p ritningen br den placeras under den del som vrids vid tdragningen, dvs. normalt muttern. P ritning angivet antal brickor kan kas om s erfordras med hnsyn till tdragningen. Vid sneda ytor br sneda brickor anvndas, s att anliggningen blir fullgod i kontaktytorna. Vid verstora hl br srskilda brickor anvndas, se avsnitt 6:44.
8:54
tdragning och skring

BKR, avsnitt 8:543, frsta och andra styckena I hgt frspnda frband skall varje skruv frspnnas s att den frutsatta klmkraften uppns. Speciell skring av mutter i sdana frband skall ske nr kraften p skruven vxlar riktning. Rd: Frband i vriga klasser br utfras med normal tdragning och till frlitlig skring av muttrarna.
BKR, avsnitt 8:543, femte stycket Rd: En skruv och mutter som frspnts och drefter lossats br kasseras och ersttas med en ny.
Skruvfrband i skruvfrbandsklass S1F, S1F(fin), S2F, S3 och S3(grov) frutstts frspnda till minst 70 % av skruvens nominella dragbrottkraft och i skruvfrbandsklass S1F(mod) till minst 60 % av skruvens nominella dragbrottkraft.
BKR, avsnitt 8:543, sjtte stycket Rd: Exempel p lmplig montering av skruvfrband finns i BSK 07 avsnitten 8:53 och 8:54.
Vid ett frband som avses medge rrelse, t.ex. en led, kan skringen ordnas med dubbla muttrar som dras hrt mot varandra.
8:541
Normal tdragning
Fljande utfrande r exempel p normal tdragning och skring. Frzinkade skruvar i hllfasthetsklass 8.8 dras t antingen med full manskraft med nyckel med hvarm enligt tabell 8:541, eller maskinellt med moment enligt samma tabell.
135
8 UTFRANDE
Tabell 8:541 Skruvdimension (mm)
BSK
Hvarm och moment vid normal tdragning av frzinkad skruv i hllfasthetsklass 8.8 Hvarm vid manuell tdragning (mm) Skruv och mutter i leveranstillstnd1 150 350 500 800 1000 1500 2000 Vaxad mutter 100 200 300 500 600 900 1300 2400 Moment vid tdragning (Nm) Skruv och mutter i leveranstillstnd1 70 200 350 500 600 900 1250 2350 Vaxad mutter
12 16 20 22 24 27 30 36
1
50 100 210 300 350 550 750 1400
Mutter frutstts behandlad med t.ex. rostskyddsolja.
Muttern skras mot lossning, t.ex. med kraftiga krnslag i gngan eller med lsmutter. Skring med svets br inte utfras. En vanlig fjderbricka ger inte tillfrlitlig skring.
8:542
Hg frspnning
Fljande r exempel p utfrande vid hgt frspnda frband i skruvfrbandsklass S1F, S1F(fin), S2F, S3 och S3(grov). Gngor och anliggningsytan p den del av fstelementet som roterar vid tdragningen, normalt muttern, behandlas med lmpligt friktionsmedel. Fljande frfarande frutstter varmfrzinkade fstelement med bivax som friktionsmedel. tdragningen av skruvarna utfrs med brjan i centrum av frbandet och sedan vxelvis ut mot frbandets ndar. Alla skruvarna spnns frst till ett utgngslge med frbandets delar liggande vl an mot varandra och med ungefr samma spnning i varje skruv, motsvarande tdragningsmoment enligt tabell 8:542. Det inbrdes lget fr varje skruv och samhrande mutter markeras. Drefter frspnns skruvarna genom vridning ytterligare 1/4 varv (90 med grnsavmtt +10 och -5). Om klmlngden fr skruven verstiger fem gnger skruvdiametern kas vridningsvinkeln med hnsyn till skruvens elastiska deformation vid tdragningen.
136
BSK
Tabell 8:542
8 UTFRANDE
tdragningsmoment till utgngslge fr hgt frspnda skruvfrband innan vinkeltdragning utfrs, varmfrzinkad skruv i hllfasthetsklass 10.9, vaxad mutter Skruvdimension (mm) 12 16 20 22 24 27 30 36 Moment vid tdragning (Nm) 60 125 260 375 450 700 950 1750
Exempel p frspnning av skruv i skruvfrbandsklass S1F(mod) framgr av Hgt frspnda skruvfrband med modifierade krav, S1F(mod), Skruvforum dokument 2007-10-22. Begrnsning av skikttjocklekar i anliggningsytor fr att undvika klmkraftsfrluster framgr av avsnitt 8:52. Vid tjocka frgskikt kan efterspnning av hgt frspnda skruvar erfordras.
137
8 UTFRANDE
BSK
8:6
Mttnoggrannhet vid tillverkning och montering

Allmnt
BKR, avsnitt 8:55, frsta stycket Stlkonstruktioner skall monteras med avsedd mtt- och formnoggrannhet.
8:61
Mtt p ritning gller vid en referenstemperatur, jmfr avsnitt 1:41.

BKR, avsnitt 8:55, fjrde stycket Rd: Exempel p toleranser fr tillverkning och montering finns i Toleranser fr stlkonstruktioner, publikation 112, Stlbyggnadsinstitutet, 1992.
8:62
Avvikelser i form hos frdig konstruktion

BKR, avsnitt 8:55, andra stycket Avvikelser i form hos den frdiga konstruktionen fr inte verskrida de toleranser som har frutsatts vid dimensioneringen.
138
BSK
8 UTFRANDE
Figur 8:62.
Normalt frutsatt tillten lutning och avvikelse frn rakhet och planhet.
139
8 UTFRANDE
BSK
Om inte annat anges p ritning tillmpas fljande toleranser i enlighet med avsnitt 2:3. Avvikelse i lutning hos en tryckt stng fr uppg till hgst 0,005 gnger lngden, se figur 8:62a. Utbjningen (pilhjden) hos en tryckt stng eller bjd stng fr uppg till hgst 0,0015 gnger lngden. Fr konstruktionsrr fr dock utbjningen uppg till hgst 0,002 gnger lngden. Begrnsningen gller ven fr en delstrcka av stngen. Se figur 8:62a och b. En buckla i livet hos en stng med I-, U- eller Z-tvrsnitt eller i tvrsnittsdelar hos ett ldtvrsnitt fr uppg till hgst de vrden som anges i figur 8:62c. Fr ett liv med lngsgende avstyvning gller begrnsningarna i varje flt. Utbjningen hos en tryckt, fri kant, t.ex. den tryckta flnsen i en stng med I-, U-, eller Z-tvrsnitt, fr uppg till hgst de vrden som anges i figur 8:62 d.
8:63
Tryckverfrande kontaktyta
BKR, avsnitt 8:55, tredje stycket Om en tryckkraft frutstts verfrd i kontaktytan mellan tv delar av en svetsad konstruktion, skall delarna utfras s att anliggningsytorna fr erforderlig passning.
Spalten mellan de anliggande ytorna i sammanpassat lge br uppg till hgst 0,3 mm. I utfrandeklass GC kan spaltmttet kas till hgst 1,0 mm om svetsgodset har god seghet, vilket vid normalt utfrande stadkoms exempelvis med elektroder i lgst seghetsklass D, se tabell 2:25a och 2:25b.
8:64
Frankring av stlkonstruktion
Vid frankring av en stlkonstruktion i en grundkonstruktion eller anslutning mot andra konstruktionsdelar br utformningen gnas srskild omsorg, s att monteringen kan utfras utan att ndringar av stlkonstruktionen behver gras. Jmfr ven avsnitt 8:1.
140
BSK
8 UTFRANDE
8:7
8:71
Rostskydd
Allmnna krav
BKR, avsnitt 8:56, frsta och andra stycken Stlkonstruktioner i korrosiv milj skall ges erfordeligt rostskydd. Rd: Rostskydd kan utgras av lmplig belggning, katodiskt skydd eller rostmn. Exempel p klassificering av korrosiv milj och lmpliga metoder fr rostskydd finns i BSK 07 avsnitt 1:23 respektive 8:7.
Bestndighet fr byggnadsdelar och material ingende i brande konstruktioner samt indelning i korrosivitetsklasser behandlas i avsnitt 1:23. Miljn br betraktas som korrosiv i korrosivitetsklasserna C2 - C5 och Im1-Im3 enligt tabell 1:23a - c. Detta avsnitt r i stora delar baserat p SS-EN ISO 12944, del 1 -7. Rostskydd genom belggning, katodiskt skydd, rostmn (korrosionstillgg) eller ingjutning i vattentt betong behandlas i avsnitt 8:72, 8:73, 8:74 respektive 8:75. Brandskyddsmlning behandlas i avsnitt 8:76. Fr konstruktion i korrosivitetsklass C1 behvs normalt inte ngot rostskydd. Ofta kan nd en enkel ytbehandling, t.ex. med en grund- eller enskiktfrg, vara lmplig som ett skydd mot korrosion under lagring, transport och byggtid, t.ex. fr att undvika rostrinningar och missfrgning av ytor. Obehandlade fstelement kan ges ett kortvarigt skydd mot korrosion med t.ex. elfrzinkning eller fosfatering jmte anoljning. Vid konstruktion i korrosivitetsklass C1 som ska brandskyddsmlas erfordras normalt frbehandling och grundmlning med hnsyn till bl.a krav p vidhftning, se vidare avsnitt 8:76. Fr en exponerad konstruktionsdel i korrosivitetsklass C1 kan en belggning utver ovanstende ofta vara lmplig av estetiska skl (frbehandling och mlning med grund- och tckfrg).
141
8 UTFRANDE
BSK
BKR, avsnitt 8:56, fjrde stycket

Rd: Krav p tekniska och personella frutsttningar vid rostskyddsmlning kan anses vara uppfyllda, om fretaget r godknt av Auktorisationsnmnden fr rostskyddsmlning.
Aktuell frteckning ver fretag som r godknda av Auktorisationsnmnden fr rostskyddsmlning finns p webbplatsen www.maleri.se .
8:72
8:721
Belggning
Metoder fr rostskydd med belggning
Ett rostskyddssystem med belggning br omfatta frbehandling och belggning med frg eller metallskikt. Belggningen br best av grundfrg, i vissa fall mellanfrg, samt tckfrg, eller metallisk belggning med eller utan tckfrg. En verkstadsgrundfrg eller shopprimer kan ing i rostskyddssystemet. Om systemets grundfrg r en zinkrik frg br dock verkstadsgrundfrgen eller shopprimern avlgsnas svida inte ven denna r zinkrik. Med zinkrik frg avses enligt SS-EN ISO 12944-5:2007 en frg som innehller minst 80 viktsprocent zinkpulverpigment i det torkade frgskiktet. Fr ytor, som kan komma att exponeras fr lngvarig eller stndig kondens, br mlningssystem med zinkrik grundfrg undvikas.
8:722
Frbehandling fre mlning

Fre stlborstning eller blstring br stlytan rengras genom t.ex. hgtryckstvttning med 85C vatten och tryck minst ca 100 bar, s att eventuella froreningar som salter, olja och fett avlgsnas. Vid frbehandling till St 2 i hgre korrosivitetsklass n C1 br all valshud avlgsnas. Blstrade ytor br ha ytrhet medium enligt SS-EN ISO 8503-2:1995. Vid termiskt skurna ytor br observeras att ytan kan ha sdan hrdhet att slipning kan erfordras fre blstringen fr att uppn kravet p ytrhet.
142
BSK
8 UTFRANDE
Stlets temperatur vid frbehandling br vara minst 3C hgre n den omgivande luftens daggpunkt, alternativt att riktlinjer enligt SS-ISO 8502-4:1999 fljs.
8:723
Mlning
Stlets temperatur vid mlning br vara minst 3C hgre n den omgivande luftens daggpunkt, alternativt att riktlinjer enligt SS-ISO8502-4:1999 fljs. Olika frgtyper behandlas i SS-EN ISO 12944-5:2007 och provning av frgtypers egenskaper i SS-EN ISO 12944-6:1998. Olika vanligen frekommande frgtyper, som ingr i de rostskyddssystem som redovisas i bilaga 4, framgr av tabell B4:2. Vid val av frgtyp br substitutionsprincipen enligt lagen om kemiska produkter beaktas, dvs. att en mer milj- eller hlsofarlig produkt br ersttas med en mindre milj- eller hlsofarlig produkt om s r tekniskt mjligt. Fr att i mjligaste mn reducera lsningsmedelsutslppen frn mlning och rengring br, dr s r mjligt, vattenburna frger eller frger med hg torrhalt anvndas. Appliceringsmetod och appliceringsfrhllanden vid mlning br flja frgtillverkarens/leverantrens anvisningar samt rd och anvisningar i SS-EN ISO 12944-7:1998 och Handbok i Rostskyddsmlning, bulletin 107, Korrosionsinstitutet. Vid belggning med frg p yta som r varmfrzinkad br ytan frst tvttas och drefter svepblstras (lttblstras) med ett lmpligt mineralblstermedel, till ytrhet fin enligt SS-EN ISO 8503-2:1995.
8:724
Frbehandling och belggning med metall

Metallisering kan utfras med belggning av t.ex. zink- eller aluminiumskikt. Vid konstruktioner som ska varmfrzinkas br tillses att grundmaterialets kemiska sammansttning r lmplig fr avsedd belggning, se avsnitt 7:21. Vid termiskt skurna ytor br beaktas att den kemiska sammansttningen hos ytmaterialet kan avvika frn sammansttningen hos grundmaterialet och att viss bearbetning av den skurna ytan drfr kan erfordras. Svetsad konstruktion som ska varmfrzinkas br utfras utan ppna spalter o.d. Vid slutna utrymmen, t.ex. i hlprofiler, erfodras hltagning fr undvikande av explosion vid neddoppning i zinkbadet. Vid metallisering br stlytan vara fri frn fett, oxid och smuts. Frbehandlingen br innefatta erforderliga tgrder fr god vidhftning. Varmfrzinkning br utfras enligt SS-EN ISO 1461:1999.
143
8 UTFRANDE
BSK
P varmfrzinkade ytor som exponeras fr stillastende vatten eller lngvarig kondens kan en belggning av s kallad vitblemma (vitrost) bildas p ytan. Vid estetiska krav p ytan br varmfrzinkning undvikas i sdana miljer. Vitblemma bildad efter kortvarig exponering har vanligen inte ngon betydelse fr korrosionsskyddets livslngd. Fr fstelement i korrosivitetsklasserna C2 och C3 kan normalt varmfrzinkning enligt SS-EN ISO 10684:2004 godtas utan ytterligare behandling. Fstelement i hgre korrosivitetsklasser br ges ett rostskydd som r likvrdigt med grundmaterialets. Rd om utformning av konstruktioner som ska varmfrzinkas och metoder fr frbehandling och varmfrzinkning ges i Handbok i varmfrzinkning, Nordic Galvanizers, Stockholm 2005. I de hgsta korrosivitetsklasserna kan varmfrzinkning kompletteras med belggning med frgskikt. Se avsnitt 8:725 och bilaga 4.
8:725
Exempel p rostskyddssystem
Exempel p lmpliga rostskyddssystem i korrosivitetsklasserna C2-C5 och Im1-Im3 finns i bilaga 4, tabellerna B4:1a f med specificerad frbehandlingsgrad, typer av frger/belggningar, skikttjocklekar, antalet skikt och bedmd hllbarhet. Beteckningar fr rostskyddssystem i tabell B4:1a f som verensstmmer med SS-EN ISO 12944-5:2007 inleds med A. Utver dessa system finns ett antal system som r vanligt frekommande i Sverige, och som visat sig praktiskt anvndbara under de frhllande som rder i Norden. Beteckningar fr dessa system inleds med N. I tabell B4:1a-f har en bedmd hllbarhet fr de olika systemen angetts med graderingen Lg, Medel och Hg. Hllbarheten avser tiden tills den behandlade ytan brutits ned till Ri 3 enligt SS-EN ISO 4628-3:2004. Hllbarhet Lg motsvarar en hllbarhetstid av 2 5 r Medel motsvarar en tid av 5 15 r och hllbarhet Hg mer n 15 r. Se ven avsnitt 10:42. Hllbarhetsbedmningen fr A-systemen r hmtade frn SS-EN ISO 129445:2007. Fr de nationella N-systemen har motsvarande uppskattningar gjorts. Hllbarhetsbedmningen br inte frvxlas med kraven p rostskyddets status efter en garantitid. Fr konstruktioner i luft ger system med zinkrik grundfrg eller zinkmetall som grundbelggning normalt den strsta livslngden i respektive korrosivitetsklass. Vid sm mekaniska skador i frgfilmen, som repor och dylikt, ger dessa system normalt ven visst korrosionsskydd vid skadan.
144
BSK
8 UTFRANDE
I tabell B4:1a-f angivna skikttjocklekar definieras enligt SS-ISO 19840:2005 Appendix B. Exempel p rostskyddssystem fr mlning p sprutmetalliserade, elfrzinkade och sheradiserade ytor finns i SS-EN ISO 12944-5:2007, tabell A.10.
8:726
Typprovning av rostskyddsprodukter
Endast rostskyddssystem med bestyrkta egenskaper enligt BKR avsnitt 1:4 eller som r typprovade (initial type-testing) vid ackrediterat provningslaboratorium och dokumenterade av respektive frgtillverkare/leverantr, br anvndas. Dokumentationen br finnas tillgnglig i ett provningsintyg. De provningsmetoder som anges i SS-EN ISO 12944-6:1998 r accelererade laboratoriemetoder. Tillfrlitligheten hos dessa r begrnsad. Av denna anledning br strre vikt lggas vid resultat frn fltexponering. Provningen kan ske i enlighet med Anvisningar fr provning av rostskyddsmlning genom fltexponering, KI Rapport 1993:8, Korrosionsinstitutet 1993 och enligt Utvrdering av rostskyddssystem efter provning, KI Rapport 1999:2, Korrosionsinstitutet 1999. System fr objekt i korrosivitetsklass Im1-Im3, som r avsedda fr anvndning i vatten eller jord, br exponeras ven genom neddoppning i avjoniserat vatten enligt SS-EN ISO 2812-2:2007. Under tiden fltexponering pgr kan intyg frn Scab-provning enligt SSISO 11474:1999 erstta provningsintyg frn fltexponering. Scab-provningen br vara utfrd i den tempererade klimatzonen p plats dr korrosionshastigheten p omlat stl (utan saltpsprutning) r minst 5 m/r vid en ettrig exponering (enkelsidig avfrtning). Vidare br provningen av rostskyddssystem fr korrosivitetsklass C2 utfras under sommarhalvret. Exponeringsbetingelser med tillhrande grnsvrden fr de ovan angivna fltprovningarna framgr av tabell 8:726a och 8:726b.
145
8 UTFRANDE
Tabell 8:726a Korrosivitetsklass
BSK
Exponeringsbetingelser vid provning av rostskyddssystem Exponering i avjoniserat vatten enligt SS-EN ISO 28122:2007 (r) Exponering vid Scab-provning enligt SS-ISO 11474:1999 (r) 0,5 1 2 2 2
Fltexponering p Bohus-Malmn, station Kvarnvik eller likvrdig plats1 (r)
C2 C3 C4 C52 Im1-Im3
1
0,5 2 4 4 4
Korrosiviteten vid Fltstation Kvarnvik motsvarar korrosivitetsklass C4 fr stl och korrosivitetsklass C3 fr zink. Medelavfrtning p stl vid ettrig exponering har uppmtts till 485 2 2 36 g/m (motsvarar 62 4,6 m) och p zink 8,1 0,1 g/m . Fr korrosivitetsklass C5-I br hnsyn tas till de aktuella miljbetingelserna.
Tabell 8:726b
Typ av provning
Grnsvrden vid provning av rostskyddssystem med hllbarhet medel eller hg

Bestmning enligt Grnsvrde vid exponeringsprovningens slut Korrosivitetsklass C2 och C3 Ri 0 0 0 0 2 MPa 4 MPa Korrosivitetsklass C4 Ri 0 0 0 0 2 MPa 4 MPa Korrosivitetsklass C5-I, C5-M, Im1-Im3 Ri 0 0 0 0 2 MPa 4 MPa
Rostgrad Blsbildning Sprickbildning Avflagning Vidhftning 1-komp. frg 2-komp. frg
SS-EN ISO 4628-3:2004 SS-EN ISO 4628-2:2004 SS-EN ISO 4628-4:2004 SS-EN ISO 4628-5:2004 SS-EN ISO 4624:2003 SS-EN ISO 4624:2003
System med zink i grundbelggningen System utan zink i grundbelggningen
Spridning frn repa och frilagd kant
SS-EN ISO 4628-8:2005 men med 1 mm repa SS-EN ISO 4628-8:2005 men med 1 mm repa
Max 4 mm
Max 4 mm
Max 4 mm
Max 10 mm
Max 10 mm
Max 10 mm
146
BSK
8 UTFRANDE
8:73
Katodiskt skydd
Katodiskt skydd kan anordnas med offeranod av odlare metall ptryckt likstrm. Katodiskt skydd med ptryckt likstrm anordnas s att alla delar av konstruktionen fr en potential av 0,85V eller lgre relativt en koppar/mttad kopparsulfatelektrod. Den erforderliga katodiska strmttheten fr att uppn denna potential beror framfr allt p om stlet r omlat eller mlat samt p den anvnda frgtypen. I vatten kan strmbehovet fr omlat stl vara hgre n 100 mA m 2 men med en lmplig mlning endast ngra f mA m 2 . Strmbehovet pverkas ocks av vattnets strmningshastighet. Dessa omstndigheter medfr att skyddsstrmttheten br bestmmas frn fall till fall. Mlning som anvnds i kombination med katodiskt skydd br dels vara alkalibestndig, dels kunna motst vtgasutveckling som i vissa fall kan uppst p den skyddade konstruktionens yta. Som exempel p frger anvndbara vid katodiskt skydd kan nmnas epoxifrger.
8:74
Rostmn
Rostmn (korrosionstillgg), dvs. en kning av godstjockleken utver vad som fordras med hnsyn till kraven i brottgrns- och bruksgrnstillstnd, kan utnyttjas som rostskydd om konstruktionens anvndningstid r definierad, miljn bedms p skra sidan, risken fr punktfrtning beaktas, risken fr spaltkorrosion r frsumbar samt korrosionens inverkan med avseende p utmattning beaktas. Rostmnen br bestmmas med hnsyn till frvntad maximal avfrtning under konstruktionens anvndningstid. Observera att punktfrtning av betydande storlek dessutom kan uppkomma. Vrdena i tabell 8:74 kan anvndas fr bestmning av allmn avfrtning i korrosivitetsklass C2, C3 och C4 fr ordinra konstruktionsstl respektive rosttrga stl enligt SS-EN 10025-5:2004. Fr konstruktioner i korrosivitetsklass C5-I och C5-M bedms rostmnens storlek frn fall till fall. Punktfrtning kan dr uppg till 2 - 3 mm per r.
147
8 UTFRANDE
BSK
Riktvrden angivna i tabell 8:74 fr rosttrgt stl frutstter milj med omvxlande fukt- och torrperioder och med begrnsad kloridhalt. Vid rosttrgt stl med ytor som kan f lngvarig fuktpverkan br riktvrdena fr konstruktionsstl tillmpas eller annat rostskydd anvndas.
Tabell 8:74 Korrosivitetsklass Riktvrden fr enkelsidig allmn avfrtning av konstruktionsstl och rosttrga stl (jmfr tabell 1:23c) De frsta 10 ren (mm/r) Konstruktionsstl C2 C3 C4 0,04 0,08 0,12 Rosttrga stl 0,015 0,03 0,05 Efter de frsta 10 ren (mm/r) Konstruktionsstl 0,025 0,05 0,08 Rosttrga stl 0,006 0,012 0,02
8:75
Ingjutning i vattentt betong

Stlkonstruktion ingjuten i vattentt betong kan anses rostskyddad om betongkvalitet vljs enligt BKR avsnitt 7:12. Hrvid frutstts att betongytan utformas s att vattensamling inte uppkommer. Delar av stlkonstruktionen som ligger nrmare betongytan n som motsvarar tckande betongskikt enligt BKR avsnitt 7:3128, dock minst 50 mm, br ges erforderligt rostskydd med tillmpligt rostskyddssystem.
8:76
Brandskyddsmlning
Fr brandskyddsmlning br tillmpliga delar av avsnitt 8:72 beaktas. Brandskyddsfrg br vljas med bestyrkta egenskaper enligt BKR avsnitt 1:4 eller vara typprovad p motsvarande stt som angivet fr rostskyddsfrg enligt avsnitt 8:725. Brandskyddsfrg br inte tillmtas ngon rostskyddande frmga. Valt rostskyddssystem frutstts anpassat till brandskyddsmlningen. Utfrandet av brandskyddsmlning br flja frekommande typgodknnande och frgtillverkarens anvisningar.
148
BSK
8 UTFRANDE
8:8
Transport och hantering

En konstruktionsdel br under transport, lagring och hantering inte lggas upp, hanteras eller belastas p ett sdant stt att skador, spnningar eller deformationer uppstr som kan menligt frsmra materialets egenskaper eller innebra att kvalitetskraven fr den aktuella utfrandeklassen (jmfr avsnitt 8:12) eller fr ytskyddet inte uppfylls. Frstrkningar, fsten fr lyftdon, monteringshl o.d. fr en konstruktionsdels transport eller hantering br utfras i samrd med konstruktren. Om svetsning erfordras vid sdana anordningar br svetsningen redovisas p ritning, i svetsplan eller i monteringsplan, se avsnitt 8:41.
8:9
Montering
BKR, avsnitt 2:5, fjrde stycket Fr stabilisering under monteringstiden skall erforderlig provisorisk stagning anordningas. BKR, avsnitt 8:57, frsta stycket andra meningen Montering fr inte pbrjas frrn monteringsplan freligger.
Betrffande monteringsplan och kompetens se avsnitt 1:43 respektive 8:11.
149
150
BSK 07
9 KONTROLL
9
9:1
KONTROLL
Allmnt
BKR, avsnitt 8:6 De vrden p partialkoefficienterna m och mp som anges i detta materialavsnitt frutstter att sdan kontroll som anges i avsnitt 2:6 utfrs. Vrden fr partialkoefficienten m och dimensionerande materialvrden behandlas i avsnitt 3:42. En frutsttning fr tillmpning av dimensioneringsprinciperna i avsnitt 3 och berkningsmetoderna i avsnitt 6 r att kontroll utfrs enligt detta avsnitt. I 9 kap. PBL finns bl.a. bestmmelser om byggherrens ansvar. Byggherre r den som fr egen rkning utfr eller lter utfra byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Byggherren skall se till att kontroll och provning utfrs i tillrcklig omfattning och ansvarar fr att arbetena utfrs enligt PBL, BVL och dri beropade freskrifter.
9:2
Dokumentation
BKR, avsnitt 2:63 Resultaten av utfrda kontroller skall dokumenteras. Eventuella avvikelser med tillhrande tgrder skall noteras liksom andra uppgifter av betydelse fr den frdiga konstruktionens kvalitet. Dokumentationen br hllas tillgnglig fr kontrollanten. Resultaten frn mottagnings- och utfrandekontrollen och vidtagna tgrder br sammanfattas i ett kontrollintyg. Kontrollintyget br innehlla minst fljande uppgifter:
151
9 KONTROLL
BSK 07
bekrftelse av att grundkontroll enligt intern dokumentation och avsnitt 9:6 utfrts, resultat frn tillggskontrollen enligt tillggskontrollplanen, uppgift om frekommande avvikelser frn konstruktionsredovisningen, bl.a. klsvetsar med utnyttjad intrngning enligt avsnitt 8:431 samt uppgift om fel eller skada och om vidtagna tgrder. Dokumentationen fr verifiering av vidtagna tgrder kan utgras av leveranssedlar och provningsrapporter, kontrolljournaler, dagboksanteckningar, samt protokoll och intyg ver utfrd kontroll. Dokumentation av fel eller skada br innefatta notering om lge fr och utfrande av omarbetning av svets (svetsreparation) samt kompletterade kontrolltgrder (ny kontroll efter omarbetning och eventuellt utkad kontrollomfattning).
9:3
Dimensioneringskontroll
BKR, avsnitt 2:61 Med dimensioneringskontroll avses i dessa freskrifter kontroll av dimensioneringsfrutsttningar, bygghandlingar och berkningar.
Rd: Denna kontroll br utfras av en person som inte tidigare deltagit i projektet.
Omfattningen av dimensioneringskontrollen avseende en stlkonstruktion br anpassas till bl.a. skerhetsklass och konstruktionens komplexitetsgrad. Dimensioneringskontroll br t.ex. omfatta kontroll av att: de antaganden som dimensioneringen baseras p stmmer verens med givna frutsttningar och de krav som stllts upp fr aktuell konstruktion antaganden om egenskaper hos material, inklusive jord och berg, r lmpliga antaganden om laster och annan pverkan r lmpliga valda berkningsmodeller motsvarar den verkliga konstruktionen
152
BSK 07
9 KONTROLL valda berkningsmodeller r lmpliga och korrekt genomfrda grafiska eller numeriska berkningar r korrekt genomfrda provningar r korrekt genomfrda berkningsresultaten r korrekt verfrda till redovisningshandlingen, t.ex. ritning.
9:4
Mottagningskontroll
BKR, avsnitt 2:62, frsta stycket Med mottagningskontroll avses i dessa freskrifter byggherrens kontroll av att material och produkter har frutsatta egenskaper nr de tas emot p byggplatsen. Vid denna kontroll skall material och produkter identifieras, granskas och provas svida de inte r byggprodukter med bestyrkta egenskaper enligt avsnitt 1:4. Vid provtagning fr mottagningskontroll br upprttas ett provtagningsbevis. Resultat av provningen redovisas i en provningsrapport.
BKR, avsnitt 8:6

Rd: Mottagningskontroll, utver identifiering och syning, kan ske som stickprovskontroll om levererade material eller produkter har frutsttningar att uppfylla de stllda kraven, t.ex. genom att ett intyg frn tidigare utfrd provning freligger. Kontrollintyg typ 3.1 enligt SS-EN 10204:2005 br anvndas.
Rdet avser material eller produkter som inte har bestyrkta egenskaper. Syftet med kontrollprovningen r att verifiera att tillhandahllet intyg svarar mot levererade material eller produkter.
153
9 KONTROLL
BSK 07
9:41
Byggprodukter med bestyrkta egenskaper

BKR, avsnitt 2:62, tredje och fjrde styckena Byggprodukter med bestyrkta egenskaper enligt avsnitt 1:4 behver inte ytterligare provas eller kontrolleras i de avseenden som omfattas av bestyrkandet. Nr det gller andra byggprodukter med bestyrkta egenskaper n de som r typgodknda och/eller tillverkningskontrollerade enligt bestmmelserna i 18 20 BVL skall det skerstllas att freskrivna krav fr avsedd anvndning uppfylls.
Rd: Fr byggprodukter med bestyrkta egenskaper kan mottagningskontrollen inskrnkas till att endast omfatta identifiering, kontroll av mrkning, granskning samt kontroll av att produkten r lmplig fr aktuell anvndning.
I BKR finns fyra olika alternativ a d att bestyrka byggprodukternas egenskaper, varav tv infrts i och med BFS 2003:6 i BKR. Alternativ a) typgodknnande/tillverkningskontroll enligt BVL och Boverkets freskrifter om typgodknnande och tillverkningskontroll (BFS 1995:6) kan tillmpas p alla typer av byggprodukter och alternativ b) CE-mrkta produkter p de produkter fr vilka europeiska tekniska specifikationer (harmoniserade standarder och europeiska tekniska godknnanden, ETA) utarbetats. De tv nya mjligheterna, alternativ c) och d) r utarbetade med tanke p och gller i dagslget endast fr byggprodukter fr brande konstruktioner. De bygger p en ren produktcertifiering eller att ett certifieringsorgan som ackrediterats fr uppgiften och produkten ifrga vervakar och godknner tillverkarens egen produktionskontroll. I avsnitt 1:4 i BKR anges vilka krav som stlls p sdana certifieringar fr att produkten i frga skall anses ha bestyrkta egenskaper. Den enda typ av bestyrkande som innebr att det r kontrollerat att svenska krav r uppfyllda fr den tillmpning som anges i bestyrkandet r alternativ a) typgodknnande/tillverkningskontroll enligt BVL. vriga alternativ innebr enbart att man skall ha tilltro till att produkten har de egenskaper som deklarerats, men det r upp till anvndaren att kontrollera att dessa produktegenskaper verensstmmer med vad som krvs i BKR.
154
BSK 07
9 KONTROLL Detta gller bde CE-mrkta produkter (alternativ b) och produkter bestyrkta enligt alternativ c) och d). Byggherren mste allts kontrollera att produktens egenskaper uppfyller de krav som stlls p produkten i frga fr just den aktuella anvndningen. Denne behver dremot inte gra ngon egen provning av dessa egenskaper utan skall kunna avgra om produkten r lmplig genom att granska mrkningen. ven nr det gller en typgodknd/ tillverkningskontrollerad produkt s mste byggherren skerstlla att typgodknnaet/tillverkningskontrollen faktiskt avser den aktuella anvndningen. r s inte fallet behandlas produkten p samma stt som en produkt vars egenskaper bestyrkts enligt alternativ b), c) eller d). Finns det mjlighet att CE-mrka en produkt s kan varken alternativ a), c) eller d) beropas som bestyrkande enligt avsnitt 1:4 i BKR under lngre tid n vad som anges i vergngsbestmmelserna fr respektive harmoniserad produkt.
9:42
Konstruktionsdelar som inte r byggprodukter med bestyrkta egenskaper

Fr tillverkade konstruktionsdelar som inte r byggprodukter med bestyrkta egenskaper br tillverkningen utfras under tillsyn av en fristende expert som utses av byggherren. I tillsynen ingr en bedmning av verkstadens frutsttningar att tillverka den aktuella stlkonstruktionen, bl.a. en bedmning av verkstadens maskinella utrustning, dess tillverknings- och kontrollrutiner samt personalens kompetens. En sammanfattande rapport ver tillsynen frutstts upprttad av experten. Mottagnings- och utfrandekontroll av tillverkning i verkstad frutstts omfatta samma kontrolltgrder som gller vid kontroll p byggplats.
9:421
Kompetens hos fristende expert Utver kompetens enligt avsnitt 8:11 br en fristende expert som utfr tillsyn enligt avsnitt 9:42 ha teoretiska kunskaper och praktisk erfarenhet av utfrande och kontroll samt specialistkompetens som svarar mot uppgiftens karaktr.
155
9 KONTROLL
BSK 07
9:43
9:431
Mottagningskontroll av material
Stlmaterial Fr stlmaterial som pvisas ha bestyrkta egenskaper enligt avsnitt 7:5 eller som mottagningskontrollerats med stickprovskontroll enligt BKR avsnitt 8:6 (se avsnitt 9:4 ovan) kontrolleras vid mottagningen att produkterna r mrkta och identifierbara mot tillhrande intyg samt utan skador frn lagring, transport, hantering o.d. Mottagningskontroll av stlmaterial enligt BKR avsnitt 8:6 kan t.ex. omfatta kemisk analys med tillrckligt antal legeringsmnen fr att kunna bedma om intyget svarar mot levererade material eller produkter. verensstmmelsen kan anses skerstlld om avvikelserna mellan tillhandahllet intyg och resultat frn provningen vid mottagningskontrollen r mindre n avvikelserna som tillts enligt respektive standard mellan kemisk analys av produkt och chargeprovning. Fr vrigt stlmaterial br mottagningskontroll med materialprovning utfras enligt fljande. Ett kontrollparti fr provning av material vid mottagningskontroll br utgras av ett materialparti om hgst 40 ton. Partiet br vara enhetligt med avseende p tillverkare, stlsort, chargetillhrighet, leveranstillstnd och tjockleksintervall fr strckgrns enligt standard. Strre materialpartier delas upp i flera kontrollpartier. Om ett materialparti inte uppfyller de angivna frutsttningarna fr ett kontrollparti eller om det freligger brister i dokumentationen eller mrkningen br provtagningsplan H enligt SS 11 01 03:1985 tillmpas, om det inte p annat tillfrlitligt stt kan pvisas att partiet uppfyller stllda krav. Kemisk analys och slagprovning br utfras enligt provtagningsplan E i ovannmnda standard och dragprovning enligt provtagningsplan D. Fr konstruktionsstl som ska kallformas br bockprovning utfras enligt provtagningsplan D, alternativt att provning utfrs av de bockade produkterna enligt avsnitt 8:33, sista stycket. Provtagning i vrigt och provning br utfras enligt standarder angivna i tabell 9:431.
156
BSK 07
9 KONTROLL Provning av andra materialegenskaper n enligt tabell 9:431 br utfras om srskilda krav stlls p materialet. Exempel p sdan provning kan avse areakontraktion vid dragprov i tjockleksriktningen eller hrdhet. Material som inte uppfyller stllda krav br kasseras om det inte kan omklassas till en annan stlsort.
Tabell 9:431 Standarder fr provtagning och provning av stlmaterial. Provtagning SS-EN ISO 14284:2002 SS-EN ISO 377:1997 SS-EN 10025-1:2004 SS-EN ISO 377:1997 SS-EN 100021:2001 SS-EN 100451:1990 SS-EN ISO 7438:2005 Provning
Typ av provning Kemisk analys Dragprovning Slagprovning Bockprovning
9:432
Tillsatsmaterial fr svetsning Fr tillsatsmaterial kontrolleras att produkter/frpackning r mrkta och identifierbara samt att frpackning r oskadad. Fr tillsatsmaterial som inte r CE-mrkt produkt br materialprovning utfras som mottagningskontroll och omfatta hllfasthetsegenskaper, brottfrlngning och slagseghet. Provning br utfras enligt SS-EN 14532-1:2005. Uppgifter om vilka produkter som r CE-mrkta framgr t.ex. av www.svets.se/elektrodportalen. Fstelement Fr skruvar och muttrar dr hllfasthetsegenskaper, toleranser och frekommande ytbehandling inte dokumenterats med ett av tillverkaren utfrdat kontrollintyg typ 3.1 enligt SS-EN 10204:2005 fr det aktuella partiet br mottagningskontroll utfras enligt fljande. Motsvarande gller fr brickor till hgt frspnda skruvfrband i skruvfrbandsklass S1F, S1F(fin), S1F(mod), S2F, S3 och S3(grov). Mottagningskontroll av skruvar och muttrar samt av brickor till hgt frspnda skruvfrband br avse hllfasthet, toleranser och i frekommande
9:433
157
9 KONTROLL
BSK 07
fall zinktjockleken och omfatta minst en enhet per hundra, dock minst tre enheter fr varje typ och dimension i partiet. Provning av skruvars och muttrars brotthllfasthet vid mottagningskontroll br utfras enligt SS-EN ISO 898-1:1999 och SS-EN 20898-2:1994. Fr hgt frspnda frband br dock skruv med tillhrande mutter provas tillsammans enligt SS-EN ISO 898-1:1999: 8.2. Provning av brickors hrdhet br utfras enligt ISO/R81. Provning av zinktjocklek fr skruvar, muttrar och brickor br utfras enligt SS-EN ISO 1463:2004 alternativt SS-EN ISO 2178:1995. Armeringsstnger, t.ex. fr gngade konstruktionselement, frutstts vara kontrollerade enligt kontrollreglerna i BBK 04.
9:5
Utfrandekontroll
BKR, avsnitt 2:62, femte stycket Med utfrandekontroll avses i dessa freskrifter byggherrens kontroll av att tidigare inte verifierbara projekteringsfrutsttningar som r av betydelse fr skerheten r uppfyllda samt att arbetet utfrs enligt gllande ritningar och andra handlingar. BKR, avsnitt 2:621 Med grundkontroll avses i dessa freskrifter den generella kontrollen av material, produkter och arbetsutfrande.
Rd: Materialspecifika regler fr grundkontroll finns i respektive materialavsnitt.
Med tillggskontroll avses i dessa freskrifter den specifika kontroll som skall ske av konstruktionsdetaljer som har avgrande betydelse fr konstruktionens brfrmga, stadga eller bestndighet, konstruktionsdetaljer med speciellt utfrande samt omgivningens pverkan. Fr tillggskontrollen skall en plan upprttas.
Rd: Materialspecifika regler fr tillggskontroll finns i respektive materialavsnitt.
158
BSK 07
9 KONTROLL Grundkontroll och tillggskontroll behandlas i avsnitt 9:6 respektive 9:7. Betrffande tillggskontrollplan se avsnitt 1:44.
9:6
9:60
Grundkontroll
Allmnt
BKR, avsnitt 8:61
Rd: Grundkontrollen br omfatta fljande omrden: material, mtt och form, svetsfrband, skruvfrband samt ytbehandling fr rost- och brandskydd. Exempel p kontrolltgrder vid grundkontroll finns i BSK 07 avsnitt 9. Om omfattningen av grundkontrollen inte nrmare anges, kan kontrollen begrnsas till delkontroll. Drvid br omfattningen av kontrolltgrderna vljas s att det freligger tillfredsstllande skerhet fr att konstruktionen i sin helhet uppfyller kraven.
Grundkontrollen br utfras av en person som inte utfrt aktuellt arbetsmoment och som innehar kompetens enligt 8:11. Vid bedmningen av erforderlig omfattning av grundkontrollen kan bl.a. frekommande rutiner fr operatrens avsyning av eget arbete beaktas. En lmplig ordning kan vara att utfra allkontroll vid brjan av en tillverkning eller montering, vilket kan reduceras till delkontroll vid tillfredsstllande kontrollutfall.
9:61
Material
Grundkontroll av material br omfatta kontroll av att allt stlmaterial har bestyrkta egenskaper enligt avsnitt 7:5 och 9:4 eller r mottagningskontrollerat enligt avsnitt 9:431,
159
9 KONTROLL
BSK 07
stlmaterialet i den frdiga stlkonstruktionen r identifierbart mot tillhrande intyg vid hllfasthetsklass 355 och hgre, stlmaterialet r utan skador frn hantering, otillten svetspverkan o.d. (se avsnitt 8:41), tillsatsmaterialet fr svetsning har mottagningskontrollerats enligt avsnitt 9:432, tillsatsmaterialet frvaras och hanteras p ett sdant stt att svetsfrbanden fr avsedda egenskaper, samt fstelement har mottagningskontrollerats enligt avsnitt 9:433.
9:62
Mtt, ytor och form

Grundkontroll av mtt, ytor och form br omfatta kontroll av att stlmaterialets ytor uppfyller krav fr aktuell utfrandeklass enligt tabell 8:12 och avsnitt 8:31, termiskt skurna ytor verensstmmer med avsnitt 8:32, inga skador uppkommit vid plastisk bearbetning, mttnoggrannhet, rakhet och planhet verensstmmer med vad som anges i konstruktionsredovisningen och i avsnitten 8:61 och 8:62, tryckverfrande yta verensstmmer med avsnitt 8:63 samt utfrandet svarar mot aktuell utfrandeklass enligt tabell 8:12 och i vrigt enligt avsnitt 8. Kontroll av mtt, rakhet och planhet hos formvaror br utfras genom uppmtning och jmfrelse med tillmplig formvarustandard samt med toleranserna i avsnitten 8:61 och 8:62 och i bygghandling.
9:63
Svetsfrband
Grundkontroll av svetsfrband br omfatta visuell kontroll av fogberedning, visuell kontroll och vid behov mtning av svetsars yta och form, mtning av klsvetsars a-mtt, kontroll av att utfrandet i vrigt verensstmmer med avsnitt 8:4 samt kontroll av kompetensen hos den som utfr svetsarbeten. Se avsnitt 8:46.
160
BSK 07
9 KONTROLL
9:64
Skruvfrband
Grundkontroll av skruvfrband br omfatta kontroll av att fstelementens typ, mrkning, antal och placering verensstmmer med konstruktionsritningen, vid friktionsfrband, klass S3 och S3(grov), frbandets delar efter den frberedande tdragningen har erforderlig planhet och god anliggning samt utfrandet i vrigt verensstmmer med avsnitt 8:5.
9:65
Rostskydd
Grundkontroll av rostskydd br omfatta kontroll av miljbetingelser, varvid tillses att stlytans temperatur vid frbehandlingen och mlningen r minst 3C hgre n den omgivande luftens daggpunkt eller i verensstmmelse med de riktlinjer som ges i SS-EN ISO 8504-2:2001, kontroll av att frbehandlade stlytor som skall belggas har avsedd renhet, bedmd enligt SS-EN ISO 8501-1:2007 (SS 05 59 00) och avsedd ytrhet, bedmd enligt SS-EN ISO 8503-2:1995, mtning av belggningens skikttjocklek enligt SS-ISO 19840:2005 Appendix B samt kontroll av att utfrandet av rostskyddet i vrigt verensstmmer med avsnitt 8:7. Exempel p kontroll av rostskydd finns i SS-EN ISO 12944-7:1998. Se ven Anvisningar fr kontroll vid rostskyddsmlning, Bulletin 104, Korrosionsinstitutet.
9:66
Brandskyddsmlning
Vid brandskyddsmlning br grundkontroll utfras enligt tillmpliga delar av avsnitt 9:65 och i enlighet med frekommande anvisningar frn tillverkaren av brandskyddsfrgen.
161
9 KONTROLL
BSK 07
9:7
9:70
Tillggskontroll
Allmnt
BKR, avsnitt 8:62
Rd: Tillggskontrollen br omfatta fljande omrden: objektanpassade kontrolltgrder, konstruktionsdelar med dragkraft i tjockleksriktningen, svetsfrband samt katodiskt skydd. Exempel p kontrolltgrder vid tillggskontroll finns i BSK 07 avsnitt 9.
Tillggskontrollen br utfras enligt gllande tillggskontrollplan av en fristende person med specialistkunskaper, jmfr avsnitt 9:421. All visuell kontroll och ofrstrande provning av vrmepverkade delar frutstts utfrd efter att vtediffusionen har stabiliserats. Vntetiden innan kontrollen kan utfras bestms bl.a. av strsta ingende godstjocklek, stltyp och vtemngd.
9:71
Objektanpassade kontrolltgrder
Exempel p objektanpassade kontrolltgrder som br ing i tillggskontrollen samt minsta kontrollomfattning: visuell kontroll av ytor hos konstruktionsdelar i utfrandeklass GA och GB, 100 % kontroll av att toleranskraven fr stngers tvrsnittsmtt innehlls om m = 1,0 enligt avsnitt 3:42, minst ett tvrsnitt per dimension mtning av pilhjd och snedstllning hos tryckta konstruktionsdelar med utnyttjandegrad ver 0,7 kontroll av passning mellan skruvar och hl i passfrband, skruvfrbandsklass S2 och S2F, stickprov kontroll av frspnningsfrfarande vid hgt frspnda skruvfrband i skruvfrbandsklass S1F, S1F(fin), S1F(mod), S2F, S3 och S3(grov)
162
BSK 07
9 KONTROLL
kontroll av utfrande och skikttjocklek hos brandskyddsmlning, stickprov visuell kontroll av ytrenhet och ytrhet enligt SS-ISO 8501-3:2006 respektive SS-ISO 8503-2:1992 fr rostskyddssystem i C3-C5 och Im1Im3, stickprov mtning av total skikttjocklek enligt SS-ISO 19840:2005 Appendix B fr rostskyddssystem i C3-C5 och Im1-Im3, 10 % av standardens omfattning vid utsatta delar av konstruktionen kontroll av portthet hos organiska belggningar i Im1-Im3 av enskiktstyp, t.ex. rostskyddssystem A6.06 enligt bilaga 4. Andra exempel kan vara: ofrstrande provning av svets ven vid lgre utnyttjandegrad n enligt avsnitt 9:732, stickprov kontroll av homogenitet vid dragkrafter i stlets tjockleksriktning ven vid andra frutsttningar n enligt avsnitt 9:72 eller vid konstruktioner i skerhetsklass 1, stickprov kontroll av vidhftning fr totala rostskyddet enligt SS-EN ISO 4624:2003 vid C3-C5 och Im1-Im3.
9:72
Konstruktionsdelar med dragkraft i tjockleksriktningen

Tillggskontroll av homogenitet br utfras fr konstruktionsdel i skerhetsklass 2 och 3 med vsentlig dragkraft i tjockleksriktningen enligt avsnitt 7:24, punkterna a d. Kontrollen br omfatta alla berrda konstruktionsdelar, dock kan omfattningen minskas till delkontroll, vars omfattning anges i tillggskontrollplanen, vid tillmpning av material och verifiering som uppfyller reglerna i avsnitt 7:24. Kontrollen frutstts utfrd genom ultraljudprovning efter svetsningen av de delar av grundmaterialet som pverkas av dragkraft i tjockleksriktningen. Vid godstjocklek hgst 25 mm utfrs provningen
163
9 KONTROLL
BSK 07
tidigast 16 timmar och vid grvre godstjocklek tidigast 40 timmar efter avslutad svetsning i berrt material. Hrvid frutstts grundmaterialet vara fritt frn inhomogeniteter som sprickor, klyvningar och slaggskiktningar.
9:73
Svetsfrband
Tillggskontroll av svetsfrband br omfatta: visuell kontroll enligt avsnitt 9:731, ofrstrande provning enligt avsnitt 9:732 samt annan kontroll enligt avsnitt 9:733. Om kontroll av svets visar att kraven inte uppfylls bedms erforderlig tgrd av konstruktionsansvarig i samrd med tillggskontrollanten. Vid omarbetning (svetsreparation) utfrs normalt ny kontroll efter omarbetningen. Vid delkontroll br kontrollomfattningen normalt utkas till andra svetsar lagda med samma frutsttningar.
9:731
Visuell kontroll av svetsar
Visuell kontroll av svetsar i material med godstjocklek hgst 25 mm br utfras tidigast 16 timmar och fr strre godstjocklek tidigast 40 timmar efter avslutad svetsning i berrt material. I utfrandeklass GA och GB br svetsar kontrolleras i hela sin lngd genom visuell kontroll. I utfrandeklass GC kan omfattningen av den visuella kontrollen begrnsas till delkontroll, vars omfattning anges i tillggskontrollplanen. Kvalitetskrav gller enligt avsnitt 8:14. Om den visuella kontrollen ger anledning till tvekan om stllda kvalitetskrav r uppfyllda kompletteras den med ofrstrande provning, t.ex. sprickindikering. Visuell kontroll i utfrandeklass GC frutstts styrd genom tillggskontrollplanen till de svetsfrband som r av primr betydelse fr konstruktionens skerhet, funktion och bestndighet. Lmpliga riktvrden fr delkontrollens omfattning r 25 % av svetslngden i skerhetsklass 3 och 10 % i skerhetsklass 2. Rd om utfrande av visuell kontroll av svetsar finns i SS-EN 970:1997. Det frutstts att en skriftlig rapport upprttas, t.ex. med innehll enligt formulr i MNC 1120.
164
BSK 07
9 KONTROLL
Visuell kontroll av svetsar br utfras av person med kompetens motsvarande vad som krvs fr certifiering enligt SS-EN 473:2005 + A1:2005.
9:732 Ofrstrande provning av svetsar
Ofrstrande provning av svetsar i material med godstjocklek hgst 25 mm br utfras tidigast 16 timmar och fr strre godstjocklek tidigast 40 timmar efter avslutad svetsning i berrt material. Ofrstrande provning av svets br utfras vid frband med strre utnyttjandegrad n 0,70 vid icke utmattningsbelastade konstruktioner och med strre utnyttjandegrad n 0,50 vid utmattningsbelastade konstruktioner. Minsta omfattning av provningen vid angiven utnyttjandegrad framgr av tabell 9:732. Tabellens vrden avser den kontrollerade svetslngden uttryckt i procent av den svetslngd som har den angivna utnyttjandegraden. Fr svetsfrband utfrda p byggplats br omfattningen frdubblas. Vid bedmningen av vilka svetsar som upptas i tillggskontrollplanen frutstts att konstruktren tar hnsyn till skerhetsklassen, utnyttjandegraden, svetsgeometrin och risker fr fel i svetsfrbandet med hnsyn till svetsmetod, tkomlighet m.m. ven om ingen ofrstrande provning r angiven i tillggskontrollplanen eller i dessa regler br minst ett stickprov tas ut. Den ofrstrande provningen frutstts utfrd enligt ngon av fljande metoder: radiografering enligt SS-EN 1435:2004, klass B, med bildkvalitet enligt SS-EN 462-3:1997. Vid svetsar i konstruktionsdelar i utfrandeklass GC kan ven bildkvalitet klass A anvndas. Granskning av radiogram utfrs enligt SS-EN 1435:2004 mot kvalitetskrav enligt tabell 8:14 och SS-EN 12517:2006 ultraljudprovning enligt SS-EN 1714:1998+A1:2002+A2:2004. Kvalitets-krav enligt tabell 8:14 och SS-EN 1712:1998+A1:2002 +A2:2004. Fr provning av konstruktionsdelar i utfrandeklass GA och GB anvnds lgst provningsklass B sprickindikering genom magnetpulverprovning enligt SS-EN 1290:1998+A1:2002+A2:2004, kvalitetskrav enligt tabell 8:14 och SS-EN 1291:1998+A1:2002+A2:2004. Om magnetpulverprov-
165
9 KONTROLL
BSK 07
ning inte gr att utfra kan den ersttas med penetrantprovning enligt SS-EN 571-1:1997, kvalitetskrav enligt tabell 8:14 och SSEN 1289:1998+A1:2002+A2:2004 eller med virvelstrmsprovning enligt SS-EN 12084:2001+A1:2004. Tillmplig provningsmetod frutstts vald i samrd med sakkunnig person. Ofrstrande provning br frlggas s att provningen omfattar svetsens svaga partier, t.ex. svetsens brjan och avslutning samt vid strningar. Ofrstrande provning av svets br utfras av person med kompetens motsvarande vad som krvs fr certifiering enligt SS-EN 473:2000+A1:2005. Om tvekan rder om tolkningen av de erhllna resultaten frn den ofrstrande provningen, frutstts att kompletterande provning utfrs med annan metod.
Tabell 9:732 Minsta omfattning vid ofrstrande provning av svets uttryckt i % av en svetslngd med utnyttjandegrad enligt avsnitt 9:732 Svetsklass 3 GA WA WB WA och WB WC WAWC 50 25 25 10 10 Skerhetsklass 2 25 10 10 10 10
Utfrandeklass
GB GC
9:733
Annan kontroll
Annan kontroll av svetsfrband br omfatta: kontroll av att tillmplig frprovning utfrts vid utnyttjande av intrngningen vid klsvetsar enligt avsnitt 8:431 samt
166
BSK 07
9 KONTROLL kontroll av tthet om srskilda krav stlls. Tthetsprovning br vid godstjocklek hgst 25 mm utfras tidigast 16 timmar och vid strre godstjocklek tidigast 40 timmar efter avslutad svetsning. Se ven bilaga 5, sidan 205.
Annan kontroll kan ven avse: kontroll av en metodprovning fr ett speciellt svetsutfrande eller skrutfrande samt fortlpande kontroll av intrngningen hos klsvetsar om strre utnyttjande av den mtta intrngningen vid metodprovning n enligt avsnitt 8:431 utnyttjas.
9:74
Katodiskt skydd
Ett katodiskt skydd br bl.a. kontrolleras genom mtning av den skyddade konstruktionens potential relativt en referenselektrod, t.ex. en koppar-/mttad kopparsulfatelektrod. Kontrollen br utfras av person med ingende knnedom om hur skyddet fungerar. Man mste bl.a. frskra sig om att det katodiska skyddet inte pverkar frmmande konstruktioner p ett negativt stt.
167
168
BSK 07
10 UNDERHLL
10
UNDERHLL
10:1 Inledning
garen ansvarar enligt bygglagstiftningen fr att en byggnad underhlls s att dess tekniska egenskapskrav i huvudsak bevaras. Vissa anordningar, t.ex. de som skall tillgodose skerheten, skall hllas i stnd. Byggnaders yttre skall hllas i vrdat skick. Bestmmelser om underhll finns i BVL, 2 sista stycket och i PBL, 3 kap. 13 . I detta avsnitt ges exempel p system fr underhll av sdana stlkonstruktioner som bedmts uppfylla kravet p bestndighet i BKR, avsnitt 2:13. Det br speciellt ppekas att freslagna underhllssystem enbart utgr exempel. Varje stlkonstruktion underkastas fortlpande tillsyn enligt avsnitt 10:2. Om srskilda skl freligger utfrs dessutom terkommande versyn enligt avsnitt 10:3 p en stlkonstruktion eller konstruktionsdel. Med srskilda skl avses t.ex. att: stor korrosionsrisk r aktuell, exempelvis i korrosivitetsklass C3-C5 och Im1-Im3 en konstruktion ingr i en byggnad som r utformad s att ett brott kan medfra omfattande skador, jmfrbara med fortskridande ras enligt BKR, avsnitt 2:113 pverkan av utmattningslast frekommer risk fr sprdbrott freligger, t.ex. vid en konstruktionsdel dr hgre utfrandeklass (GA eller GB) frutsatts enligt tabell 7:23b.
10:2 Fortlpande tillsyn

10:21 Allmnt
Fortlpande tillsyn omfattar regelbundna inspektioner av stlkonstruktionen med avseende p synliga skador och drav franledda tgrder. Inspektionerna utfrs av fristende expert frtrogen med underhll av stlkonstruktioner.
169
10 UNDERHLL
BSK 07
Upptcks en skada av vsentlig betydelse fr konstruktionens brfrmga eller bestndighet underkastas konstruktionen eller den aktuella konstruktionsdelen terkommande versyn enligt avsnitt 10:3 eller vidtas lmpliga tgrder enligt avsnitt 10:4 fr att avhjlpa skadan. Detta gller ven annan konstruktionsdel med risk fr motsvarande skada. Resultatet frn fortlpande tillsyn dokumenteras enligt avsnitt 10:5.
10:22 Konstruktionsdelar
Fortlpande tillsyn av konstruktionsdelar innefattar visuell kontroll med avseende p skador och onormala deformationer. Srskild uppmrksamhet gnas delar som kan utsttas fr mekanisk pverkan, t.ex. pkrning av fordon. Vidare observeras om skador p konstruktionen uppkommit av psvetsade fstdon o.d.
10:23 Svetsfrband
Fortlpande tillsyn av ett svetsfrband innefattar visuell kontroll med avseende p skador och onormala deformationer i frbanden. Om tvekan rder om ett svetsfrbands tillstnd avlgsnas ytskyddet p svetsen och det svetspverkade grundmaterialet. Om s erfordras utnyttjas lmplig provningsmetod, t.ex. sprickindikering, jmfr avsnitt 9:732.
10:24 Frband med fstelement

Fortlpande tillsyn av frband med fstelement innefattar visuell kontroll med avseende p skador och onormala deformationer i frbanden. Om glidning konstateras vid ett hgt frspnt skruvfrband undersks skruvarnas frspnning, jmfr avsnitt 8:54.
10:25 Rostskydd
Fortlpande tillsyn av rostskydd innefattar underskning av om ngon korrosionsskada uppsttt eller kan misstnkas ha uppsttt i en brande eller i vrigt frn skerhetssynpunkt viktig konstruktionsdel. Hrvid synas rostskyddsbelggningens tillstnd och bestms rostgraden. Inspektionen anpassas efter miljns aggressivitet och inriktas i frsta hand p de erfarenhetsmssigt mest utsatta delarna. Om rostangrepp konstateras uppskattas avfrtningen och bestms omfattningen av gropfrtningen samt lget och djupet av frtgroparna. Lget p smutsavlagringar och vattenfickor observeras ocks.
170
BSK 07
10 UNDERHLL En sluten konstruktion som r tkomlig fr inspektion kontrolleras med avseende p drnering och ventilation. En sluten konstruktion som inte r tkomlig fr inspektion invndigt kontrolleras med avseende p tthet.
10:26 Tidsintervall fr fortlpande tillsyn

Tidsintervallet mellan tillsynstillfllena bestms under beaktande av konstruktionens tillstnd och utnyttjande. Fr en konstruktion eller konstruktionsdel som underkastas terkommande versyn enligt avsnitt 10:3 utfrs tillsynen vartannat r, fr vriga konstruktioner minst vart tionde r. Om srskilda skl freligger, t.ex. anmrkningsvrt stort korrosionsangrepp, minskas tillsynsintervallet.
10:3 terkommande versyn

10:31 Allmnt
terkommande versyn omfattar kontroll av stlkonstruktionen samt drav franledda tgrder. Kontrollen vid terkommande versyn utfrs av fristende expert som r vl frtrogen med underhll av stlkonstruktioner. Konstruktionens tillstnd undersks i erforderlig omfattning med hjlp av lmpliga provningsmetoder. Kontrolltgrderna och deras omfattning bestms med beaktande av konstruktionens tillstnd och utnyttjande, tidigare utfrt underhll samt i den ursprungliga kontrollplanen angivna kontrolltgrder och deras omfattning. P en konstruktion med varierande last br man observera konstruktionens verkningsstt vid belastning. Med ledning av kontrollresultaten bestms de tgrder enligt avsnitt 10:4 som fordras fr fortsatt anvndning. Den terstende anvndningstiden bedms utifrn bl.a. konstruktionens tillstnd och det fortsatta utnyttjandet. Resultat frn den terkommande versynen dokumenteras enligt avsnitt 10:5.
171
10 UNDERHLL
BSK 07
10:32 Konstruktionsdelar
terkommande versyn av konstruktionsdelar innefattar inspektion enligt avsnitt 10:22 samt erforderlig kompletterande provning.
10:33 Svetsfrband
terkommande versyn av svetsfrband innefattar inspektion enligt avsnitt 10:22 samt erforderlig kompletterande provning.
10:34 Frband med fstelement

terkommande versyn av frband med fstelement innefattar inspektion enligt avsnitt 10:23 samt erforderlig kompletterande provning. Stickprovsvis kontrolleras med ltta hammarslag om ett fstelement lossnat. Om frlust av frspnning misstnks vid ett hgt frspnt skruvfrband undersks skruvarnas frspnning, jmfr avsnitt 8:54. Frspnda dragstag provdras med domkraft tills glappet uppstr mellan mutter och underlag. Den erforderliga kraften fr detta jmfrs med den ursprungliga frspnningskraften.
10:35 Rostskydd
terkommande versyn av rostskydd innefattar noggrann underskning med avseende p skador m.m. enligt avsnitt 10:25 samt erforderlig kompletterande provning.
10:36 Tidsintervall fr terkommande versyn

Tidsintervallet mellan versynstillfllena bestms under beaktande av den avsedda terstende anvndningstiden samt av konstruktionens tillstnd och utnyttjande. Tidsintervallet fr terkommande versyn br hgst uppg till 15 r. I vrigt gller tillmpliga regler enligt avsnitt 10:26.
172
BSK 07
10 UNDERHLL
10:4 tgrder vid fel eller skada

10:41 Allmnt
Om konstruktionen vid fortlpande tillsyn, terkommande versyn eller annan inspektion bedms ha nedsatt kvalitet eller konstateras skadad vidtas erforderliga tgrder s att en tillfredsstllande skerhet och bestndighet vidmakthlls. Reparationer och andra tgrder utfrs fackmssigt och kontrolleras i erforderlig omfattning, jfr avsnitt 9. Nitar som lossnat erstts med skruvar i hllfasthetsklass 8.8 i nrmast strre dimension. Nithlen borras upp och fr hltagning, tdragning och skring tillmpas skruvfrbandsklass S2. Om erforderligt underhll inte utfrs omprvas konstruktionens terstende anvndningstid och brfrmga. Vidtagna tgrder dokumenteras enligt avsnitt 10:5.
10:42 Rostskydd
En mlad yta underhlls nr rostgraden gtt upp till Ri 4 enligt SS-EN ISO 4628:2004 fr en konstruktion som pverkas av utmattningslast eller om risk finns fr sprdbrott. Andra konstruktioner underhlls nr rostgraden gtt upp till Ri 5. Det kan dock vara ekonomiskt att underhlla mlningen redan vid Ri 3 se SS-EN ISO 12944-5:2007 punkt 5.5. Om rostangrepp observeras p en stlyta med katodiskt skydd ses skyddet ver. Om avfrtning hos en yta med rostmn enligt avsnitt 8:74 frvntas fre nsta tillsynstillflle bli strre n den frutsatta rostmnen vidtas erforderliga tgrder, t.ex. anordnande av rostskydd i tillmpliga delar enligt avsnitt 8:7. Rd om underhllsmlning ges i Handbok i rostskyddsmlning bulletin 107, Korrosionsinstitutet.
10:5 Underhllsredovisning
Fr stlkonstruktioner som underkastas terkommande versyn enligt avsnitt 10:3 dokumenteras resultatet av bde fortlpande tillsyn och terkommande versyn i en underhllsliggare. Denna frvaras hos konstruktionens gare. I underhlls liggaren infrs tillmpliga delar av konstruktionsredovisningen samt kontrollintyg och underhlls plan. 173
10 UNDERHLL
BSK 07
I protokollet frn den fortlpande tillsynen och den terkommande versynen redovisas gjorda iakttagelser, resultatet frn provningar, konstaterade rostgrader, rostskador samt uppgifter om ndrade tillsyns- eller versynsintervaller. Vidare redovisas genomfrda underhllstgrder som mlningsfrbttringar, svetsreparationer och frstrkningar. Underhllsliggaren hlls tillgnglig fr den som utfr fortlpande tillsyn och terkommande versyn.
174
BILAGA 1 EXEMPEL P TILLGGSKONTROLLPLAN
BSK 07
BILAGA 1 Exempel p svetsplan

Fljande exempel p en svetsplan avser tillverkning av rbalkar till traversbanor i driftklass B3. Tvrsnittet r en enkelsymmetrisk svetsad traversbana EST av stl S355J2 med genomsvetsad svets i dubbel halv Vfog vid verflnsen och dubbla klsvetsar vid underflnsen. Svetsklass WB enligt tabell 8:14. Ytterligare uppgifter om objektet i exemplet framgr av bilaga 2, sidan 178. Svetsplan kan erfordras i objektet ven fr andra svetsarbeten n tillverkning av rbalkar till traversbanorna, beroende p vad som kan betecknas enklare arbeten av rutinkaraktr. Detta fr avgras frn fall till fall utgende frn stlbyggnadsfretagets frutsttningar. Svetsplanen fljer reglerna i avsnitt 1:42. Exemplet avser i frsta hand att skdliggra uppstllningen av en svetsplan. Exemplet ska inte tolkas som en generell rekommendation om lmpligaste utfrande av aktuellt svetsarbete. I svetsplanen har endast sdana uppgifter tagits med som r specifika i det aktuella fallet. Det frutstts att allmnna regler fr svetsarbete fljs, t. ex. regler i avsnitt 8:14 och 8:4 med dri beropade standarder och andra dokument. Om tillmpliga svetsdatablad (WPS) enligt SS-EN ISO 15607:2004 freligger fr de aktuella svetsarna kan lmpligen uppgifter om tillsatsmaterial, svetsparametrar o.d. i stllet ges genom hnvisning till svetsdatabladen, som bilggs svetsplanen. Syftet med en svetsplan r att arbetet ska planeras i frvg avseende tillsatsmaterial, svetsparametrar, svetsfljd m.m., fr att i mjlig mn eliminera bl.a. risker fr hrdning eller annan olmplig materialpverkan, svra tvngsspnningar och otilltna deformationer. Tvngsspnningar kan minimeras genom att se till att rrligheten fr de enskilda komponenterna bibehlls s lnge som mjligt. Fr sammansatta konstruktioner, som bestr av flera svetsade konstruktionsdelar, br normalt delarna frst svetsas var fr sig. Hrigenom har man mjlighet att vid behov rikta och justera delarna fre den slutliga sammansvetsningen.
175
BSK 07
Svetsplanen br undertecknas av den som upprttat svetsplanen, normalt den person som leder och vervakar svetsarbetet eller av annan kompetent person som denne anlitar. Samrd med konstruktren br bekrftas med signatur i svetsplanen. Det kan vara lmpligt att svetsaren efter avslutat och avsynat arbete med signatur bekrftar att arbetet utfrs enligt svetsplanen. Ett ytterligare exempel p en svetsplan finns i Kommentarer till stlbyggnadsnormerna Kontroll och underhll, StBK-K3, Statens Stlbyggnadskommitt, 1979. Svetsplanen har i detta fall upprttats som en mer komplett instruktion fr svetsaren. Den innefattar ven sdana regler som alltid ska fljas, t. ex. rengring av ytor fre svetsning och slaggning av svetsar mellan svetsstrngar.
176

Svetsplan fr svetsning av rbalk till traversbana typ EST
Svetsmetod: Fogtyp: Manuell metallbgsvetsning. Se ritning (dubbel halv V-fog vid verflns, dubbla klsvetsar vid underflns). Se skiss. Hftsvetsar lggs med 2,5 mm elektrod, minimilngd 50 mm. Hftsvetsarna slipas bort allteftersom svetsen dras fram. Inga tillflliga svetsade anordningar i form av clips e.d. anordnas. Horisontallge. Se skiss. SS-EN 2560E 42 4 B H5, t.ex. xxx 3,2 mm fr rotstrngar, 4 mm fr vriga strngar.
7
BSK 07
Fogberedning: Hftning:
Tillflliga anord-ningar: Svetslge: Svetsfljd: Elektrodtyp: Elektroddimension: Erforderliga tgrder fre svetsning: Erforderliga tgrder under svetning: Erforderliga tgrder efter svetsning:
5, 4, 1
2, 3, 6
Frbockning av verflns ca 3 mm med hnsyn till planhetskrav fr verflnsens ovansida. Frhjd arbetstemperatur 100C vid svetsning mot verflns. Mellanstrngstemperatur max 250C.
Vid behov riktning av verflns till anliggning under rl. Vid behov slipning av svetsens yta till krav enligt svetsklass WB.
Svetsplanen upprttad 1999-xx-xx av ........................................................... Ansvarig fr svetsplanen Arbetet utfrt enligt svetsplanen ............................................................ Svetsare
Samrd med konstruktr ........................................................... Konstruktionsansvarig
............................................................ Svetsare
177
50
50
BSK 07
BILAGA 2 Exempel p tillggskontrollplan

Ett formulr som kan anvndas fr att upprtta tillggskontrollplan fr stlkonstruktioner visas i figur B2:1. Formulret r avsett att kunna fungera som en checklista fr konstruktren vid upprttande av planen. Formulret kan ven anvndas som en checklista fr kontrollanten genom att utfrd tillggskontroll prickas av p sista raden i formulret. Det frutstts att de enskilda kontrollmomenten redovisas i separata protokoll eller rapporter som signeras av kontrollanten. Tillggskontrollen br normalt innefatta en genomgng av dokumentationen av utfrd grundkontroll i objektet, fr att verifiera att grundkontrollen r normenligt utfrd och dokumenterad. Ett exempel p en tillggskontrollplan fr tillverkning och montering av en stlstomme med traversbanor visas i figur B2:2. Tillggskontrollplanen fljer regler i avsnitt 9:7. Exempel p en svetsplan fr svetsning av rbalkar till traversbanorna visas i bilaga 1, sidan 175. Utfrd grundkontroll och tillggskontroll br sammanfattas i ett kontrollintyg enligt avsnitt 9:2. Kontrollintyget br undertecknas av den som svarar fr ledning och vervakning av tillverknings- respektive monteringsarbetena samt av tillggskontrollant. Ytterligare exempel p tillggskontrollplaner och p kontrollintyg finns i Kommentarer till stlbyggnadsnormerna Kontroll och underhll, StBK-K3, Statens Stlbyggnadskommitt, 1979.
178
BSK 07
179
BSK 07
180
BSK 07
BILAGA 3 FRBANDSKLASSER
BILAGA 3 Frbandsklasser
Tabell B3:1 Frbandsklass C fr grundmaterial och svetsfrband
I figurerna markerar ---- de anvisningspverkade omrden dr angivna C-vrden gller. Spnningspilar markerar spnningsriktning, ej typ av spnning (normalskjuvspnning, dragningtryck).
Nr Frband 01 Grundmaterial, slipad yta 02 Grundmaterial, valsad yta C (200) 100 112 125 03 Grundmaterial, sandblstrad yta 04 Grundmaterial, varmfrzinkad yta 05 Grundmaterial, sgad yta 100 112 125 06 Grundmaterial, klippt yta 07 Termiskt skuren yta 08 Cirkulra ppna hl 1,5d c < 3d 90 112 71 80 c 3d Utfrandeklass GB Utfrandeklass GA. Brutna kanter. Se nr 05 Skrklass Sk2. Skrklass Sk3. Spnningsvidd fr berknas p bruttoarea. Vid brotschat hl med brutna kanter fr Cvrdena kas ett steg. Vid stansat hl minskas C-vrdena tv steg. Fr C-vrden avseende skruvfrband, se tabell B3:2. Mekaniserad brnnsvetsning med kvalitetskrav enligt BRO 2004. Exponerad yta av rosttrgt stl. Utfrandeklass GB. Utfrandeklass GA. Se nr 02 och 04-07. Anmrkningar
d
s
09 Svetsbult
63
181
Nr Frband 10 Stumsvets i X-fog Svets- C klass WC WB WA 80 100 112
BSK 07
C
63 90 112 Anmrkningar
11 Stumsvets i V-fog
WC WB WA
80 100 112
63 Med eftersvetsad rot, alter90 nativt svetsad 112 mot rotstd eller rotstrimla som avlgsnas. 50 Utan efter71 svetsning av rot, dock frutstts kraven fr avsedd svetsklass glla ven rotsidan. 50 Rotstrimlan fr svetsas till pl56 tarna under frutsttning att fattningskanterna uppfyller krav enligt fr vrig svets avsedd svetsklass.
12 Stumsvets i V-fog
WC WB
71 90
13 Stumsvets i V-fog med kvarsittande rotstrimla
WC WB
71 90
14 Stumsvets i ej genomsvetsat frband
WC WB
71 90
15 Stumsvets vid ndring av plttjocklek
WC WB WA
71 90 100
56 Eftersvetsad 1 71 rot . 90
182
BSK 07
Nr Frband 16 Stumsvets vid ndring av plttjocklek
Svets- C klass WC WB WA 80 100 112
Anmrkningar
63 Eftersvetsad 1 80 rot . 100
17 Stumsvets vid ndring av pltbredd
WC WB WA
63 Eftersvetsad rot1. 80 100
18 Stumsvets vid balkskarv
WC WB WA
63 Stumsvets 80 med eftersvetsad 100 rot1. Valsad eller svetsad balk. C-vrde fr WA gller dock endast svetsad balk. Vid svetsad balk beaktas ven andra snitt, jfr t.ex. nr 30. 63 80 90 Eftersvetsad rot1. Borrat eller slipat hl. Vid WA bearbetas ven hlkant (jfr nr 08). (Se nr 25 och 33 fr svetsad balk.)
19
Stumsvets vid balkskarv (valsad balk)
WC WB WA
183
Nr Frband 20 Stumsvets vid tvrgende anslutning Svets- C klass WB WA 45 50
BSK 07
C
45 50 Anmrkningar Eftersvetsad rot1.
21
Stumsvets vid tvrgende anslutning
WC WB WA
50 56 71
45 50 56
Eftersvetsad rot1.
22
T-svets i K-fog
WC WB WA
80 100 112
56 71 90
23
T-svets i V-fog
WC WB WA
71 90 100
50 63 80
Eftersvetsad rot1. Symmetriskt tvrsnitt, I-balk eller ldbalk.
24
Svets med delvis intrngning
WC WB
63 71
Intrngning minst lika med halva plttjockleken (undre plten i figuren). Borrat eller slipat hl. Angivna C-vrden gller Tsvetsens ndar.
25
T-svets vid balkskarv (svetsad balk)
WC WB WA
63 71 80
184
BSK 07
Nr 26
Frband T-svets vid t.ex. balk- pelarinfstning
Svets- C klass Snitt aa WC WB WA Snitt bb WC WB WA 80 100 112
Anmrkningar
56 71 90 56 71 90
Kraften i snitt bb fr antas frdelad lngs 45-linjer enligt figuren (gller ven valsad pelare av I-tvrsnitt, varvid C-vrdena fr snitt bb fr sttas lika med 90).
27
Enkelsidig T-svets runtom i Vfog vid infstning av cirkulrt eller rektangulrt rr till styv plt
WC WB WA
45 50 56
28
T-svets vid tvrgende anslutning
WC WB WA
45 50
45 50
29
T-svets vid tvrgende anslutning
WC WB WA
50 56 71
45 50 56
185
Nr 30 Frband Klsvets Svets- C klass WC WB WA 71 80 100 C 50 56 63
BSK 07
Anmrkningar Manuell svetsning
31
Klsvets
WC WB WA
80 90 100
50 56 63
Mekaniserad svetsning
32
Enkelsidig klsvets
WC WB WA
63 71 80
33
Klsvets vid balkskarv
WC WB WA
56 63 80
Borrat eller slipat hl. Angivna Cvrden gller klsvetsens ndar. ven andra snitt beaktas, jfr t.ex. nr 12.
34
Intermittent klsvets mellan flns WC och liv i I-balk WB
50 56
35
Klsvets vid tvrgende anslutning
WC WB WA
45 50
45 50
Angivna Cvrden gller ven snitt genom svetsgods.
186
BSK 07
Nr 36
Frband Klsvets vid tvrgende anslutning
Svetsklass WC WB WA
C 50 56 71
C 45 50 56
Anmrkningar Angivna Cvrden gller ven snitt genom svetsgods.
37
Klsvetsad lngsgende knap2

l l l
WC WB WA
45 50 63
Vid l 100 mm fr C-vrdena kas ett steg.
s s
l l l
38
Klsvetsad tvrgende knap
WC WB WA
45 50 63
l 100 mm
Om knapens bredd r mindre n halva pltbredden fr C-vrdena kas ett steg. Om l > 100 mm tillmpas nr 48.
s
39 Klsvetsad tvrgende anslut2 ning WC WB WA 45 56 80 Svets ej lagd runtom. Angivna C-vrden fr ven tillmpas fr T-svets.
s
40 Klsvetsad tvrgende anslutning2 WC WB WA 45 63 90 Svets lagd runtom. Angivna C-vrden fr ven tillmpas fr T-svets.
187
BSK 07
Nr 41
Frband Klsvetsad lngsgende anslutning2
Svetsklass WC WB
l WA
C 45 50 63
Anmrkningar Vid l 100 mm fr C-vrdena kas ett steg. Svetsen berkningsmssigt ej kraftverfrande.
s
l
s
42 Intermittent klsvets mellan rl och traverskranbana WC WB 45 56 God anliggning mellan rl och verflns.
s
43 Kontinuerlig balk med avstyvningar ver innerstd (figuren visar tre alternativ) WC WB WA 50 63 80 Spnningsvidd berknas vid avstyvningens kant. Svets lagd runt kanter.
44
Balk med livavstyvningar i flt och ver ytterstd (jfr nr 43)
WC WB WA
56 71 90
Spnningsvidd berknas vid avstyvningens kant. Svets lagd runt kanter. Angivna C-vrden gller ven enkelsidig avstyvning. Svets lagd runt kanter. Angivna C-vrden gller ven enkelsidig avstyvning.
45
Ldbalk med avstyvningar
WC WB WA
56 63 71
188
BSK 07
Nr 46
Frband Balk med lngsgende livavstyvningar
Svetsklass WC WB WA
C 63 71 90
Anmrkningar Manuell svetsning
47
Balk med lngsgende livavstyv- WC ningar WB WA
71 80 90
Mekaniserad svetsning
48 Balk med plggsplt

s
WC
WB WC
45 50
Med eller utan tvrklsvets i WB. Vid WA bearbetas tvrklsvets och minst 100 mm av lngsklsvetsar nrmast hrn.
s
49 Balk med plggsplt WC 45 50
WB WA
a
s
50 Balk med plggsplt WA 63
Med tvrklsvets. Vid WA bearbetas tvrklsvets och minst 100 mm av lngsklsvetsar nrmast hrn. Tvrklsvets bearbetas till lutning 1:3 eller mindre. Minst 100 mm av lngsklsvetsar nrmast hrn bearbetas till WA.
1:3
s
189
Nr 51 Frband Balk med plggsplt Svetsklass WC C 80 90 100
BSK 07
Anmrkningar Avser snitt minst en flnsbredd frn plggspltens nde.
WB WA
s
52 Klsvetsad stnginfstning WC WB WA 45 50 56
s
53 Klsvetsad stnginfstning
WC WB WA
45 50
s
54 Klsvetsad symmetrisk verlappsskarv WC WB WC 50 56 63
55
Klsvetsad symmetrisk verlappsskarv
WC WB WA
45 50 56
190
BSK 07
Nr 56
Frband Enkelsidig klsvets runtom vid infstning av cirkulrt eller rektangulrt rr till styv plt
Svetsklass WC WB WA
C 45 50
Anmrkningar
s
250 mm
1 Fr utfrande utan eftersvetsad rot minskas C-vrdet ett steg fr C och tv steg fr C i serien av C-vrden (45, 50, 56, 63, 71, 80, 90, 100, 112 och 125, jmfr figur 6:523). 2 Frbandet kan verfra skjuvkraft.
191
Tabell B3:2
BSK 07
Frbandsklass C fr frband med fstelement
Frbandsfaktorerna nr 01 t.o.m. 12 avser grundmaterial med borrade eller brotschade hl. Fr stansade hl snks C-vrdena ett steg. Gngade hl behandlas inte. Om ej annat anges avser C-vrdena skruvfrbandsklass S2, S2F, S3 och S3 (grov). Pilar markerar spnningsriktning, ej typ av spnning (bjspnningnormalspnning osv.).
Nr 01 Frband Skarv eller infstning av plattstng med tvskrigt frband C 100 Anmrkningar
02
Skarv eller infstning av plattstng med enskrigt frband
50
03
Skarv eller infstning av varje del av profilstng med tvskrigt frband
90
04
Skarv eller infstning med delvis tvskrigt frband
71 Centrisk kraft i stngen.
192
BSK 07
Nr 05
Frband Skarv eller infstning av del av profilstng med tvskrigt frband
Anmrkningar 71 Centrisk kraft i stngen.
06
Skarv eller infstning med enskrigt frband
07
Skarv eller infstning med enskrigt frband
08
Osymmetrisk skarv eller infstning med enskrigt frband
50 Avser
e 2t
45 Avser
e > 2t
e = excentricitet enligt figur.
09
Plggsplt med enskrigt frband
63 Avser snitt inom en flnsbredd frn plggspltarnas nde.
193
Nr 10 Frband Plggsplt med enskrigt frband C
BSK 07
Anmrkningar 80 Avser snitt minst en flnsbredd frn plggspltarnas nde. 80 Avser inverkan av hlet i balken vid normalt tdragen skruv. Fr dimensionering av staget gller nr 02. 71
11
Flnsstagning med enskrigt frband
12
Stnginfstning till knutplt med tvskrigt frband
13
Skjuvpverkat fstelement i enskrigt frband
90 Angivet C-vrde avser S2 och S2F.
14
Skjuvpverkat fstelement i flerskrigt frband
112 Angivet C-vrde avser S2 och S2F.
194
BSK 07
Nr 15
Frband Dragpverkat fstelement
C 45
Anmrkningar Angivet C-vrde avser hgt frspnd skruv i hllfasthetsklass 8.8 eller hgre. Fr vriga skruvar gller nr 16. Dimensioneringsvrdet r vid rullad gnga 90 % och vid skuren gnga 70 % av vrdet fr frbandsklass 45.
16
Gngat konstruktionselement
<45
195
196
BSK 07
BILAGA 4 ROSTSKYDDSSYSTEM
BILAGA 4 Rostskyddssystem
Exempel p rostskyddssystem bl.a. frn SS-EN ISO 12944-5:2007 avsedda fr olika korrosivitetsklasser C2-C5 och Im1-Im3 framgr av tabell B4:1a-f. Se vidare avsnitt 8:725. I tabell B4:1a-f anges frgtyper med en kod, som frklaras i tabell B4:2.
Tabell B4:1a Exempel p rostskyddssystem i korrosivitetsklass C2
Korrosivitetsklass C2 Beteckning A2.01 A2.02 A2.03 A2.05 A2.06 A2.07
Hllbarhet Frbehandling enligt ISO 8501-1 Grundbelggning Frgtyp enligt tabell B4:2 Skikttjocklek ( m ) Antal skikt Frgtyp enligt tabell B4:2 Skikttjocklek ( m ) Antal skikt Systemets totala skikttjocklek ( m ) Totalt antal skikt
Lg Sa 2 AK 40 1 AK 40 1 80 2
Medel Sa 2 AK 80 12 AK 40 1 120 23
Hg
Hg
Medel
Hg Sa 2
Sa 2 Sa 2 Sa 2
AK 80 12 AK 80 12 160 24
AY 80 12 AY 80 12 160 24
EP 80 12 EP, PUR 40 1 120 23
EP 80 12 EP, PUR 80 12 160 24
Tckfrg /mellanfrg
197
Tabell B4:1a
BSK 07
Exempel p rostskyddssystem i korrosivitetsklass C2 (forts.)
Korrosivitetsklass C2 Beteckning Hllbarhet Frbehandling enligt ISO 8501-1 Grundbelggning Frgtyp enligt tabell B4:2 A2.08 Hg Sa 2 EP (Zn), PUR (Zn) N2.01 Medel Sa 2 OX N2.02 Hg Sa 2 EN (Zn), EP (Zn) 40 1 OX N2.032 Hg Se 8:724 Fe/Zn 851 A7.05 2 A7.09 2 Hg3 Se 8:724 Fe/Zn 851 Hg3 Se 8:724 Fe/Zn 851
Skikttjocklek 60 ( m ) Antal skikt Frgtyp enligt tabell B4:2 1
60 1 OX
AY
EP, PUR 80 1
4
Tckfrg /mellanfrg
Skikttjocklek ( m ) Antal skikt 60 1
60 1 120 2
80 1 120 2
80 1 80 1
Systemets totala skikttjocklek ( m ) Totalt antal skikt

1 2
804 1
3 4
Varmfrzinkning enligt SS-EN ISO 1461:1999 tabell 2. Fr fstelement i skruvfrband gller varmfrzinkning enligt SS-EN ISO 10684:2004. Hllbarheten gller endast mlningen. Exklusive zinkbelggningens skikttjocklek.
198
BSK 07
Tabell B4:1b
Korrosivitetsklass C3 Beteckning Hllbarhet Frbehandling enligt ISO 8501-1 Grundbelggning Frgtyp enligt tabell B4:2 Skikttjocklek ( m ) Antal skikt Tckfrg/mellanfrg Frgtyp enligt tabell B4:2 Skikttjocklek ( m ) Antal skikt A3.02 Medel Sa 2
Exempel p rostskyddssystem i korrosivitetsklass C3
A3.03 Hg Sa 2
A3.05 Medel Sa 2
A3.06 Hg Sa 2
A3.08 Medel Sa 2
A3.09 Hg Sa 2
A3.11 Hg Sa 2
A3.12 Medel Sa 2
A3.13 Hg Sa 2
AK
AK
AY
AY
EP
EP
EP (Zn), PUR (Zn) 60
EP (Zn), PUR (Zn) 60
EP (Zn), PUR (Z) 60
80
80
80
80
80
80
12 AK
12 AK
12 AY
12 AY
1 EP, PUR 80
1 EP, PUR 120
1 EP, PUR 120
1 AY
1 AY
80
120
80
120
120
160
12 160
23 200
12 160
23 200
13 160
24 200
1 180
12 180
2 220
24
35
24
35
24
35
23
199
Tabell B4:1b
BSK 07
Korrosivitetsklass C3 Beteckning Hllbarhet Frbehandling enligt ISO 8501-1 N3.01 Medel Sa 2 N3.02 N3.03 N3.04 Hg Hg Hg N3.05 A7.06 Hg Fos fate5 ring
3 2
A7.07 Hg
3
A7.09
A7.10 Hg
3
Medel Se 8:724 Fe/Zn 85 AY

1
Medel Se 8:724 Fe/Zn 85

1
Sa 2 Se Sa 2 8:724
Se 8:724 Fe/Zn 85
1
Se 8:724 Fe/Zn 85 EP, PUR

1
Skikttjocklek ( m ) Antal skikt
40 1 OX 120 12
40 1 OX 120 12 160 23
Fr val av skikttjocklek se ven SS-EN ISO
Grundbelggning
Frgtyp enligt tabell B4:2
AY
Termisk sprutning enligt SSEN ISO 2063:2005.
EN (Zn), EP (Zn)
Fe/Zn 1 85
AY
PE 60 1 60 1
40 1 AY 80 1 120 2
4
80 1 AY 80 1 160 2
4
EP, PUR 80 1 80 1
4
60 1 EP, PUR 80 1 140 2

4
Tckfrg/mella nfrg
Frgtyp enligt tabell B4:2 Skikttjocklek ( m ) Antal skikt
Systemets totala skikt- 160 tjocklek ( m ) Totalt antal skikt

1 2 3 4 5
23
Varmfrzinkning enligt SS-EN ISO 1461:1999 tabell 2. Fr fstelement i skruvfrband gller varmfrzinkning enligt SS-EN ISO 10684:2004. Hllbarheten gller endast mlningen. Exklusive zinkbelggningens skikttjocklek. Zinkfosfatering. Olika typer av jrnfosfatbaserade frbehandlingar r inte tillrckligt korrosionsskyddande.
200
BSK 07
Tabell B4:1c
Korrosivitetsklass C4 Beteckning Hllbarhet Frbehandling enligt ISO 8501-1 Grundbelggning Frgtyp enligt tabell B4:2
Exempel p rostskyddssystem i korrosivitetsklass C4
A4.05 Medel Sa 2
A4.07 Hg Sa 2
A4.08 Medel Sa 2
A4.09 Hg Sa 2
A4.11 Medel Sa 2
A4.12 Hg Sa 2
A4.14 Medel Sa 2
A4.15 Hg Sa 2
N4.01 Medel Sa 2
AY
EP
EP
EP
EP (Zn), PUR (Zn) 60 1 AY
EP (Zn), PUR (Zn) 60 1 AY
EP (Zn), PUR (Zn) 60 1 EP, PUR
EP (Zn), PUR (Zn) 60 1 EP, PUR
AY
Skikttjocklek 80 ( m ) Antal skikt 12 AY
160 12 AY
80 1 EP, PUR
80 1 EP, PUR
40 1 OX
Tckfrg/mellanfrg
Skikttjocklek 160 ( m ) Antal skikt 23 240
120 1 280
160 12 240
200 12 280
160 13 220
200 23 260
160 12 220
200 23 260
200 23 240
35
23
23
23
24
34
23
34
34
201
Tabell B4:1c
BSK 07
Korrosivitetsklass C4 Beteckning Hllbarhet Frbehandling enligt ISO 85011 Frgtyp enligt tabell B4:2 Skikttjockl ek ( m ) Antal skikt Frgtyp enligt tabell B4:2 Skikttjockl ek ( m ) Antal skikt N4.02 Medel Sa 2 N4.03 Hg Sa 2 N4.04 Hg Sa 2 N4.05 Hg Se 8:724 N4.06 Hg Fosfate6 ring A7.07 Medel Se 8:724 Fe/Zn8 2,4 5 AY
3
A7.08 Hg
3
A7.10 Medel Se 8:724

3
A7.11 Hg
3
Se 8:724 Fe/Zn 2,4 85 AY
Se 8:724 Fe/Zn8 Fe/Zn 2,4 2,4 85 5 EP, PUR EP, PUR
Fr val av skikttjocklek se ven SS-EN ISO 14713:1999.
Grundbelggning
40 1 OX
40 1 OX
EN (Zn), EP (Zn)
EN (Zn), EP (Zn)
Fe/Zn 115
1,2
PE
80 1 AY
80 1 AY
40 1 EP, PUR 80 1
5
80 1 EP, PUR 80 1
5
Tckfrg /mellanfrg
160 23
200 23 240
80 1 80
80 1 160
5
160 2 240
Systemets totala 200 skikttjocklek ( m )
120
160
Totalt antal skikt

1 2 3 4 5 6
34
34
Varmfrzinkning enligt SS-EN ISO 1461:1999 tabell NA.1. Fr fstelement i skruvfrband gller varmfrzinkning enligt SS-EN ISO 10684:2004. Hllbarheten gller endast mlningen. Varmfrzinkning enligt SS-EN ISO 1461:1999 tabell 2. Exklusive zinkbelggningens skikttjocklek. Zinkfosfatering. Olika typer av jrnfosfatbaserade frbehandlingar r inte tillrckligt korrosionsskyddande.
202
BSK 07
Tabell B4:1d
Exempel p rostskyddssystem i korrosivitetsklass C5-I
Korrosivitetsklass C5-I Beteckning Hllbarhet Frbehandling enligt ISO 8501-1 A5I.02 Hg Sa 2 A5I.04 Medel Sa 2 A5I.05 Hg Sa 2 N6.01 Medel Sa 2 N6.02 Hg Sa 2 N6.03 Hg Sa 2 N6.04 Hg Se 8:724 A7.12 Medel Fe/Zn 1 85 EP, PUR
3
Se 8:724
Skikttjocklek ( m ) Antal skikt Frgtyp enligt tabell B4:2 Skikttjocklek ( m ) Antal skikt
80 1 EP, PUR 240 2-3 320
60 1 EP, PUR 180 2-3 240
60 1 EP, PUR 260 2-4 320
40 1 OX 160 2 200
40 1 OX 240 3 280
Grundbelggning
EP, PUR
EP (Zn), PUR (Zn)
EP (Zn), PUR (Zn)
EN (Zn), EP (Zn)
EN (Zn), EP (Zn)
Fe/Zn 4 165
80 1 EP, PUR 160 2 240

5
Systemets totala skikttjocklek ( m )
Totalt antal skikt

1 2 3 4 5
Tckfrg /mellanfrg
34
34
35
Varmfrzinkning enligt EN-ISO 1461:1999 tabell 2. Fr fstelement i skruvfrband gller varmfrzinkning enligt SS-EN ISO 10684:2004. Hllbarheten gller endast mlningen. Varmfrzinkning enligt EN-ISO 1461:1999 tabell NA.1. Exklusive zinkbelggningens skikttjocklek.
203
Tabell B4:1e
BSK 07
Exempel p rostskyddssystem i korrosivitetsklass C5-M
Korrosivitetsklass C5-M Beteckning Hllbarhet Frbehandling enligt ISO 8501-1

A5M.04 A5M.05 A5M.06 N7.01 N7.02 N7.03 A7.11 A9.12
3
Hg
Medel
Hg
Medel Hg Sa 2
Hg Sa 2
Medel
Hg3
Sa 2 Sa 2 Sa 2 Sa 2
Se 8:724 Se Fe/Zn 8:724 851,2 Fe/Zn EP, PUR 85 EP, PUR

1 ,2
Skikttjocklek ( m ) Antal skikt
250 1
60 1 EP, PUR 180 3 240
60 1 EP, PUR 2605 34 320
40 1 OX 200 23 240
40 1 OX 280 3 320
Grundbelggning
Frgtyp enligt EP, tabell B4:2 PUR
Termisk sprutning enligt SS-EN ISO 2063:2005.
EP (Zn), PUR (Zn)
EP (Zn), PUR (Zn)
EN (Zn), EP (Zn)
EN (Zn), EP (Zn)
80 1 EP, PUR 80 1 160

6
80 1 EP, PUR 160 2 2406
Tckfrg /mellanfrg
Frgtyp enligt EP, tabell B4:2 PUR Skikttjocklek ( m ) Antal skikt 250 1 500
5
Systemets totala skikttjocklek ( m )
Totalt antal skikt

1 2 3 5 6
45
Varmfrzinkning enligt SS-EN ISO 1461:1999 tabell 2. Fr fstelement i skruvfrband gller varmfrzinkning enligt SS-EN ISO 10684:2004. Hllbarheten gller endast mlningen. Skikttjockleken uppns enklast med en lsningsmedelsfri typ av frg. Exklusive zinkbelggningens skikttjocklek.
204
BSK 07
Tabell B4:1f
Exempel p rostskyddssystem i korrosivitetsklasserna Im1-Im3
Korrosivitetsklass Im1-Im3 Beteckning Hllbarhet Frbehandling enligt ISO 85011 Grundbelggning A6.011 Medel Sa 2 A6.03 Medel Sa 2 EP A6.04 Hg Sa 2 EP A6.06 Hg Sa 2 EP2
Frgtyp enligt tabell B4:2 EP (Zn), PUR (Zn) Skikttjocklek ( m ) Antal skikt Skikttjocklek ( m ) Antal skikt 40 1
80 1 EP, PUR 300 13 380 24
80 1 EP
2
800 1 800 1
Tckfrg /mellanfr g
Frgtyp enligt tabell B4:2 EP, PUR 310 24 350 35
420 2 500 3

1 2
Br inte anvndas i stndig kontakt med vatten. Skikttjockleken uppns enklast med en lsningsmedelsfri typ av frg.
205
Tabell B4:2
BSK 07
Frgtyper i rostskyddssystem angivna i tabell B4:1a-f (jmfr SS-EN ISO 12944) Frgtyp Alkyd med passiverande pigment Akryl med passiverande pigment Enkomponents epoxi, zinkrik Tvkomponenters epoxi Tvkomponenters epoxi, zinkrik1 Tvkomponenters oxiranester med passiverande pigment2 Tvkomponenters polyuretan med passiverande pigment2 Tvkomponenters polyuretan, zinkrik Alkyd Akryl Tvkomponenters epoxi, ven hartsmodifierad Tvkomponenters polyuretan Tvkomponenters oxiranester Ugnshrdande polyesterpulverbelggning
1 1
Frg Betecknin g AK AY Grundfrg Tckfrg eller mellanfrg

1 2 3
EN (Zn) EP EP (Zn) OX PUR PUR (Zn) AK3 AY EP3 PUR OX PE

3
Med termen zinkrik avses en frg med ett zinkinnehll av minst 80%, berknat p den torra frgen och uttryckt i viktsprocent. Se ven avsnitt 8:721. P varmfrzinkat underlag behver inte frgen ha passiverande pigment. Kritar vid exponering utomhus. Vid krav p bttre kritningshrdighet br i frsta hand alifatisk PUR vljas.
206
BSK 07
BILAGA 5 TTHETSPROVNING
BILAGA 5 Tthetsprovning
Utdrag ur StBKK3, avsnitt 7:345 K
Allmnt
Olika metoder fr tthetsprovning finns. Metoderna har olika knslighet och val av metod mste gras bl.a. med hnsyn till aktuellt medium och de speciella tthetskrav som stlls. En svets kan vara tt fr vissa media och ott fr andra. Vid all tthetsprovning r det viktigt att aktuell svets r vl rengjord fre provning. Svets fr ej vara mlad. ---
Luftprovtryckning
Luftprovtryckning har ungefr samma knslighet som vattenprovtryckning om objektet fylls med luft till ett visst vertryck och helt nedsnks i vatten varvid luftblsor indikerar lckage. Ngot strre knslighet fs vid spvattenprovning. Provobjektet fylls ven hr med luft till ett visst vertryck och svetsarna penslas med spvatten eller annan lmplig lsning. Lckage ger sig till knna genom blsbildning p objektets yta. Blsorna utbildas omedelbart och frsvinner efter ca 10 sekunder om ej ny vtska tillfrs. Vid luftprovtryckning arbetar man normalt med vertryck av storleksordning 0,005 0,01 bar eller 50 100 mm vp.
Provning med vakuumlda

Vakuumprovning utfrs med en plexiglaslda som med gummilister ttar mot provobjektet. Vakuum stadkoms i ldan med hjlp av en pump. Vid kontrollen bestrykes svetsen med spvatten eller annan lmplig lsning, varefter vakuumldan successivt flyttas lngs svetsen. Det undertryck som kan erhllas under ideala frhllanden r ca 0,5 bar men i praktiken torde man ej arbeta med mer n 0,1 0,2 bar under atmosfrtryck. Ldan br hllas kvar mot plten minst ca en
207
BILAGA 5 TTHETSPROVNING
BSK 07
minut efter det att trycket gtt ned. Lckan ger sig till knna genom blsbildning. Metoden r knsligare n de tidigare nmnda och i regel att rekommendera vid provning av svetsars tthet.
vriga metoder
I de fall srskilt hga krav stlls p tthet kan sprgas anvndas.
208
BSK 07
BILAGA 6 STANDARDER
BILAGA 6 Standarder
Tabell B5:1
Beteckning SS-ISO 273:1985 SS-EN 287-1:2004 + A2:2006 SS-EN ISO 377:1998 SS-EN 440:1995
Frteckning ver standarder i BSK 07

Titel Fstelement Frigende hl fr skruvar Metriska ISOgngor Svetsarprvning Smltsvetsning Del 1: Stl Olegerat stl, ej avsett fr vrmebehandling Provtagning fr dragprovning Tillsatsmaterial fr svetsning Trdelektroder och svetsgods fr gasmetallbgsvetsning av olegerade stl och finkornstl Indelning Ofrstrande provning Bildkvalitet hos radiogram Del 3: Bildkvalitetsklasser fr jrn och stl Ofrstrande provning Kvalificering och examinering av OFP-personal Allmnna principer Ofrstrande provning Penetrantprovning Del 1: Allmnna principer Tillsatsmaterial fr svetsning Trdelektroder och trdpulverkombinationer fr pulverbgsvetsning av olegerat stl och finkornstl Indelning Tillsatsmaterial fr svetsning Belagda elektroder fr manuell bgsvetsning av hghllfasta stl Indelning Tillsatsmaterial fr svetsning Rrelektroder fr gasmetallbgsvetsning och metallbgsvetsning av olegerade stl och finkornstl Indelning Fstelement Hllfasthetsfordringar Del 1: Skruvar och pinnskruvar med metrisk ISO-gnga Fstelement Hllfasthetsfordringar Del 2: Muttrar med metrisk ISO-gnga och specificerade vrden p provbelastningar Grov delning Metriska ISO-gngor Gngtoleranser Introduktion och grundlggande data Metriska ISO-gngor Gngtoleranser Grnsmtt fr toleranskvalitet medel Metriska ISO-gngor Gngtoleranser Grnsavmtt Ofrstrande provning av smltsvetsar Visuell kontroll Svetsning Rekommendationer fr svetsning av metalliska material Del 1: Allmnna riktlinjer fr bgsvetsning Svetsning Rekommendationer fr svetsning av metalliska material Del 2: Bgsvetsning av ferritiska stl Utgva 1 3 1 1
SS-EN 462-3:1997 SS-EN 473:2000 + A1:2005 SS-EN 571-1:1997 SS-EN 756:2004
1 2 1 2
SS-EN 757:1997 SS-EN 758:1997
1 1
SS-EN ISO 898-1:1999 SS-ISO 898-2:1994
1 3
SS-ISO 965-1:2003 SS-ISO 965-2:2003 SS-ISO 965-3:2003 SS-EN 970:1997 SS-EN 1011-1:1998 + A1:2002 + A2:2004 SS-EN 1011-2:2001 + A1:2004
2 2 2 1 1 1
209
BILAGA 6 STANDARDER
BSK 07
MNC 1120 SS-EN 1289:1998 + A1:2002 + A2:2004 SS-EN 1290:1998 + A1:2002 + A2:2004 SS-EN 1291:1998 + A1:2002 + A2:2004 SS-EN 1435:1997 + A1:2002 + A2:2004 SS-EN ISO 1461:1999 SS-EN ISO 1463:2004 SS-EN 1712:1998 + A1:2002 + A2:2004 SS-EN 1714:1998 + A1:2002 + A2:2004 SS-EN 1993-1-4:2006 SS-EN ISO 2063:2005
Ofrstrande provning Visuell kontroll av svetsar Ofrstrande provning av svetsar Penetrantprovning av svetsar Acceptansniver Ofrstrande provning av svetsar Magnetpulverprovning av svetsar Ofrstrande provning av svetsar Magnetpulverprovning av svetsar Niver fr godknnande Ofrstrande provning av svetsar Radiografisk provning av svetsar Hot dip galvanized coatings on fabricated iron and steel articles Specifications and test methods Oorganiska ytbelggningar Bestmning av skikttjocklek med mikroskop (ISO 1463:1982) Ofrstrande provning av svetsar Ultraljudprovning av svetsar Acceptansniver Ofrstrande provning av svetsar Ultraljudprovning av svetsar Stlkonstruktioner Dimensionering: Eurocode 3 Del 1 4: Konstruktioner av rostfritt stl Termisk sprutning - Metalliska och andra oorganiska belggningar - Zink, aluminium och dess legeringar (ISO 2063:2005) ISO tolerans- och passningssystem Hltoleranser H1 t.o.m. H18 Oorganiska ytbelggningar Omagnetiska belggningar p magnetiska underlag Bestmning av skikttjocklek Magnetisk metod (ISO 2178:1982) Tillfrlitlighet hos brverk - Allmnna principer Tillsatsmaterial fr svetsning Belagda elektroder fr manuell metallbgsvetsning av olegerade stl och finkornstl Indelning Frg och lack - Bestmning av hrdighet mot vtskor - Del 2: Nedsnkning i vatten (ISO 2812-2:2007) Byggkonstruktion Storhetsbeteckningar Fstelement Delgngade sexkantsskruvar Produktklasserna A och B Fstelement Helgngade sexkantsskruvar Produktklasserna A och B (ISO 4017:1999) Fstelement Sexkantsmuttrar, utfrande 1 Produktklasserna A och B Ritningsregler Sifferbeteckningar fr svets- och ldmetoder Frg och lack Bestmning av vidhftning Dragprovning Frg och lack Bedmning av nedbrytning av belggningar - Beteckning fr intensitet, mngd och storlek av fel Del 2: Beteckning fr blsbildningsgrad (ISO 4628-2:2003) 1
1 1 1
1 1 2 1 1 1 1
SS 2111:1990 SS-EN ISO 2178:1995
2 1
SS-ISO 2394:2002 SS-EN ISO 2560:2005 SS-EN ISO 2812-2:2007 SS-ISO 3898:1992 SS-EN ISO 4014:2000 SS-EN ISO 4017:2000 SS-EN ISO 4032:2000 SS-EN ISO 4063:2000 SS-EN ISO 4624:2003 SS-EN ISO 4628-2:2004
1 1
2 2 1 1 1 1 1 1
210
BSK 07
SS-EN ISO 4628-3:2004
BILAGA 6 STANDARDER
Frg och lack Bedmning av nedbrytning av frgskikt Beteckning fr intensitet, mngd och storlek av vanliga typer av fel Del 3: Beteckning fr rostgrad Frg och lack - Bedmning av nedbrytning av belggningar Beteckning fr intensitet, mngd och storlek av fel - Del 4: Beteckning fr sprickbildningsgrad (ISO 46284:2003) Frg och lack Bedmning av nedbrytning av belggningar Beteckning fr intensitet, mngd och storlek av fel Del 5: Beteckning fr flagningsgrad (ISO 46285:2003) Frg och lack Bedmning av nedbrytning av belggningar Beteckning fr intensitet, mngd och storlek av fel Del 8: Bedmning av delaminering och korrosion vid repa (ISO 4628-8:2005) Bgsvetsfrband i stl Orientering om kvalitetsniver fr diskontinuiteter och formavvikelser Fstelement Plana rundbrickor Produktklass A Metalliska material Bockprovning Preparation of steel substrates before application of paints and related products Visual assessment of surface cleanliness Part 1: Rust grades and preparation grades of uncoated steel substrates and of steel substrates after overall removal of previous coatings Behandling av stlytor fre belggning med frg och liknande produkter Visuell utvrdering av ytrenhet Del 3: Frbehandlingsgrader fr svetsar, kanter och andra omrden med defekter (ISO 8501-3:2006) Behandling av stlytor med mlningsfrg och liknande produkter Provning fr utvrdering av ytrenhet Del 4: Handledning vid bedmning av sannolikheten for kondensation fre mlning (ISO 8502-4:1993) Behandling av stlytor fre belggning med mlningsfrg och liknande produkter Karakterisering av ytrhet hos blstrade stlunderlag Del 2: Metod fr klassning av ytprofil hos blstrat stl Komparatormetod (ISO 85032:1988) Preparation of steel substrates before application of paints and related products Surface preparation methods Part 2: Abrasive blast-cleaning Korrosion hos metaller och legeringar Atmosfrers korrosivitet Korrosivitetskategoriernas riktvrden Metallbgsvetsning med belagda elektroder, gasmetallbgsvetsning och gassvetsning Svetsfogar Svetsning och beslktade metoder Svetsfogar - Del 2: Pulverbgsvetsning av stl Metalliska material Dragprovning Del 1: Provningsmetod (vid rumstemperatur) Varmvalsade konstruktionsstl Del 1 Allmnna tekniska leveransbestmmelser 1
SS-EN ISO 4628-4:2004
SS-EN ISO 4628-5:2004
SS-EN ISO 4628-8:2005
SS-EN ISO 5817:2007 SS-EN 7089:2000 SS-EN ISO 7438:2005 SS-EN ISO 8501-1:2007
1 1 2 2
SS-EN ISO 8501-3:2007
SS-EN ISO 8502-4:1999
SS-EN ISO 8503-2:1995
SS-EN ISO 8504-2:2001
SS-ISO 9224:1994 SS-EN ISO 9692-1:2004 SS-EN ISO 9692-2:1998 SS-EN 10002-1:2001 SS-EN 10025-1:2004
1 1 1 2 1
211
BILAGA 6 STANDARDER
SS-EN 10025-2:2004 SS-EN 10025-3:2004 Varmvalsade konstruktionsstl Del 2 Tekniska leveransbestmmelser fr olegerade stl. Varmvalsade konstruktionsstl Del 3 Tekniska leveransbestmmelser fr normaliserade/normaliservalsade finkornstl. Varmvalsade konstruktionsstl Del 4 Tekniska leveransbestmmelser fr termomekaniskt valsade finkornstl. Varmvalsade konstruktionsstl Del 5 Tekniska leveransbestmmelser fr konstruktionsstl med frbttrat motstnd mot atmosfrisk korrosion. Varmvalsade konstruktionsstl Del 6 Tekniska leveransbestmmelser fr platta produkter av hghllfast stl I seghrdat tilstnd. Varmvalsad stlplt med tjocklek 3 mm eller strre Toleranser fr dimensioner, form och vikt I- och H-profiler av allmnt konstruktionsstl Toleranser fr form och dimensioner Metalliska material Slagprovning - Del 1: Provningsmetod Kontinuerligt varmvalsad obelagd plt och band av olegerade och legerade stl Toleranser fr dimensioner och form (inklusive tillgg A1:1997) Varmvalsad liksidig T-profil av stl med avrundad vergng och kant Dimensioner och toleranser fr form och dimensioner Likflnsiga och olikflnsiga vinkelprofiler av allmnt konstruktionsstl Del 2: Toleranser fr form och dimensioner Stl Plattstng, varmvalsad Dimensioner och toleranser Stl Kvadratstng, varmvalsad Dimensioner och toleranser Stl Rundstng, varmvalsad Dimensioner och toleranser Armeringsstl - Svetsbart kamstl B500 Tekniska leveransbestmmelser fr stng, ringmaterial och svetsat nt Kallvalsade obelagda mjuka och hghllfasta platta produkter av stl fr kallformning Toleranser fr dimensioner och form Kontinuerligt varmmetallbelagd stlplt och stlband Toleranser fr dimensioner och form Varmvalsade platta produkter av hghllfast kallformningsstl Del 1: Allmnna leveransbestmmelser Varmvalsade platta produkter av hghllfast kallformningsstl Del 2: Leveransbestmmelser fr termomekaniskt valsat stl
BSK 07
1 1
SS-EN 10025-4:2004
SS-EN 10025-5:2004
SS-EN 10025-6:2004
SS-EN 10029:1991 SS-EN 10034:1994 SS-EN 10045-1:1990 SS-EN 10051:1991 + A1:1997 SS-EN 10055:1996
1 1 1 2
SS-EN 10056-2:1994
SS-EN 10058:2003 SS-EN 10059:2003 SS-EN 10060:2003 SS-EN 10080:2005
1 1 1 1
SS-EN 10131:2006
SS-EN 10143:2006 SS-EN 10149-1:1996 SS-EN 10149-2:1996
2 1 1
212
BSK 07
SS-EN 10160:1999 SS-EN 10163-1:2005 + AC:2007 SS-EN 10163-2:2005
BILAGA 6 STANDARDER
Ultraljudprovning av plt Ultraljudprovning av platta stlprodukter med tjocklek strre n eller lika med 6 mm Leveransbestmmelser fr ytbeskaffenhet hos varmvalsad plt, bredplattstng och profiler av stl Del 1: Allmnna bestmmelser Leveransbestmmelser fr ytbeskaffenhet hos varmvalsad plt, bredplattstng och profiler av stl Del 2: Plt och bredplattstng Leveransbestmmelser fr ytbeskaffenhet hos varmvalsad plt, bredplattstng och profiler av stl Del 3: Profiler Stlprodukter med frbttrade deformationsegenskaper i tjockleksriktningen Tekniska leveransbestmmelser Metalliska varor Typer av kontrollintyg Varmbearbetade konstruktionsrr av olegerat stl och finkornstl Del 1: Tekniska leveransbestmmelser Varmbearbetade konstruktionsrr av olegerat stl och finkornstl Del 2: Toleranser, dimensioner och tvrsnittsdata Kallformade svetsade konstruktionsrr av olegerat stl och finkornstl Del 1: Tekniska leveransbestmmelser Kallformade svetsade konstruktionsrr av olegerat stl och finkornstl Del 2: Toleranser, dimensioner och tvrsnittsdata Varmvalsad U-stng av stl Oorganiska ytbelggningar Varmfrzinkade gngade stldetaljer Korrosion hos metaller och legeringar Korrosionsprovning i artificiell atmosfr Accelererad utomhusprovning genom intermittent besprutning med saltlsning (Scabprovning) Ofrstrande provning Induktiv provning Allmnna principer och riktlinjer Ofrstrande provning av svetsar Radiografisk provning av svetsfrband Niver fr godknnande Frg och lack Korrosionsskydd av stlstrukturer genom mlning Del 1: Allmn inledning (ISO 12944-1:1998) Frg och lack Korrosionsskydd av stlstrukturer genom mlning Del 2: Miljklassificering (ISO 12944-2:1998) Frg och lack Korrosionsskydd av stlkonstrukturer genom mlning Del 3: Konstruktionsutformning (ISO 12944-3:1998) Frg och lack Korrosionsskydd av stlstrukturer genom mlning Del 4: Typer av ytor och frbehandling (ISO 12944-4:1998) 1 2
SS-EN 10163-3:2005
SS-EN 10164:2005 SS-EN 10204:2005 SS-EN 10210-1:2006 SS-EN 10210-2:2006
2 3 2 2
SS-EN 10219-1:2006 SS-EN 10219-2:2006
2 2
SS-EN 10279:2000 SS-EN ISO 10684:2004 SS-ISO 11474:1999
1 1 1
SS-EN 12084:2001+A1:2004 SS-EN 12517-1:2006 SS-EN ISO 12944-1:1998
1 1 1
SS-EN ISO 12944-2:1998
SS-EN ISO 12944-3:1998
SS-EN ISO 12944-4:1998
213
BILAGA 6 STANDARDER
BSK 07
SS-EN ISO 12944-5:2007
Frg och lack Korrosionsskydd av stlstrukturer genom mlning Del 5: Rostskyddssystem (ISO 12944-5:2007) Frg och lack Korrosionsskydd av stlstrukturer genom mlning Del 6: Metoder fr laboratorieprovning (ISO 12944-6:1998) Frg och lack Korrosionsskydd av stlkonstrukturer genom mlning Del 7: Utfrande och vervakning av mlning (ISO 12944-7:1998) Tryckkrl (ej eldberrda) Del 4: Tillverkning Tillsatsmaterial fr svetsning Generell produktstandard fr tillsatsmaterial och svetspulver fr smltsvetsning av metalliska material Stl och jrn Provtagning och provberedning fr bestmning av kemisk sammansttning Tillsatsmaterial fr svetsning Trd- och rrelektroder och elektrod/pulver-kombinationer fr pulverbgsvetsning av hghllfasta stl - Indelning Fstelement Hghllfasta fstelement fr frspnning i stlkonstruktioner Del 3: System HR Skruvfrband med sexkantsskruvar och sexkantsmuttrar Fstelement Hghllfasta fstelement fr frspnning i stlkonstruktioner Del 5: Plana brickor Svetselektroder Belagda elektroder fr manuell metallbgsvetsning och stativsvetsning av kolstl, kolmanganstl och finkornbehandlat stl med frhjd strckgrns. Tekniska kontroll- och leveransbestmmelser Oorganisk ytbelggning Riktlinjer fr korrosionsskydd av jrn- och stlkonstruktioner Tillsyn vid svetsning Uppgifter och ansvar Specifikation fr godknnande av svetsprocedurer fr svetsning av metalliska material Del 1: Allmnna regler fr smltsvetsning Tillsatsmaterial fr svetsning Trdelektrod, svetstrd, svetsstavar och svetsgods fr gasmetallbgsvetsning av hghllfast stl Indelning Tillsatsmaterial fr svetsning Rrelektroder fr metallbgsvetsning med eller utan gasskydd av hghllfasta stl - Indelning Frg och lack Bestmning av skikttjocklek p metalliskt underlag Magnetiska och virvelstrmsbaserade metoder Mrkfrger Metalliska varor Kontroll av materialegenskaper
SS-EN ISO 12944-6:1998
SS-EN ISO 12944-7:1998
SS-EN 134454:2002/A2:2007 SS-EN 13479:2005
1 1
SS-EN ISO 14284:2002 SS-EN 14295:2004
1 1
SS- EN 14399-3:2005
SS- EN 143995:2005+AC:2006 SS-EN 14532-1:2005
1 1
SS-EN ISO 14713:1999 SS-EN ISO 14731:2006
1 1 2
SS-EN ISO 15607:2004 SS-EN ISO 16834:2007
SS-EN ISO 18276:2006
SS-ISO 19840:2005
SS 03 14 11:1981 SS 11 01 03:1985
2 5
214
BSK 07
SS-EN 20898-2:1994
BILAGA 6 STANDARDER
Hllfasthetsfordringar Del 2: Muttrar med metrisk ISOgnga och specificerade vrden p provbelastningar Grov delning Stl fr armeringsstng. Stl 21 68 Armeringsstng. Kamstng Ks 60 och Ks 60S Stlkonstruktioner Friktionsfrband Friktionstal 3
SS 14 21 68:1999 SS 21 25 15:1999 SS 27 11 17:1983
5 3 1
215
216
BSK 07
LITTERATURFRTECKNING
Alpsten Gran Variations in mechanical and cross-sectional properties of steel, Proceedings of the International Conference on the Planning and Design of Tall Buildings, ASCE-IABSE. 1972 (ven publikation 42 frn Stlbyggnadsinstitutet). Anvisningar fr provning av rostskyddsmlning genom fltexponering, KI Rapport 1993:8. Korrosionsinstitutet, Stockholm 1993. Boverkets Handbok om Betongkonstruktioner, BBK 04, Boverket, Karlskrona, 2004. ISBN 91-7332-687-9 Boverkets handbok om sn- och vindlast, utgva 2, BSV 97. Boverket, Karlskrona, 1997. ISBN 91-7147-394-7 Boverkets konstruktionsregler, BKR, (BFS 2003:6) med ndringar t.o.m. BFS 2007:20:. Boverket, Karlskrona, 2003. ISBN 91-7147-740-3 Dimensionering genom provning. Boverket, Karlskrona, 1994. ISBN 91-7147-124-3 Handbok i varmfrzinkning, Nordic Galvanizers, Stockholm 2005 Handbok i Rostskyddsmlning, Bulletin 107. Korrosionsinstitutet, Stockholm 1999. ISBN 918740009X Hgt frspnda skruvfrband med modifierade krav, S1F(mod), Skruvforum dokument 2007-10-22 K18, Dimensionering av stlkonstruktioner, utdrag ur Handboken Bygg, kapitel K18 och K19. Stlbyggnadsinstitutet, Stockholm, 1994. ISBN 91-38-12820-9
217
BSK 07
Kommentarer till stlbyggnadsnormerna Kontroll och underhll, StBK-K3, Statens Stlbyggnadskommitt, 1979 Kravdokument fr kompetenser TR-stl, SBS-MVR-StBK Kommitt TR-stl, 2007-10-01 Kritisk sprickstorlek i stl S355 Rapport publicerad p Boverkets hemsida. Plan- och byggtermer 1994. Tekniska nomenklaturcentralen, Solna, 1994. (Tekniska nomenklaturcentralens publikationer 95) ISBN 91-7196-095-3 Skalhandboken. Mekanfrbundetsfrlag, Stockholm, 1990. ISBN 91-524-1066-8 Svetsade ingjutningsgods Anvisningar fr dimensionering, utfrande och kontroll, BBC och SBS, publikation 2004:3. Svngningar, deformationspverkan och olyckslast. Boverket, Karlskrona, 1994. ISBN 91-7147-909-0 Toleranser fr stlkonstruktioner, publikation 112. Stlbyggnadsinstitutet, Stockholm, 1992. Utvrdering av rostskyddssystem efter provning, KI Rapport 1999:2. Korrosionsinstitutet, Stockholm 1999 Val av stl vid varmfrzinkning, Nordic Galvanizers, augusti 2007 Vgverkets allmnna tekniska beskrivning fr broar, BRO 2004. Vgverket, Borlnge, 2004:56 med supplement 1 2006:25
218
BSK
SAKREGISTER
SAKREGISTER
A allmnna rd, 7 andning, 110 anliggningsytor, 133 anvisningsverkan, 36, 58, 103 arbetskurva, 55 arbetsutfrande, 36 area, 8 avfrtning allmn, 148 avlastning, 55 avntning, 19 avvikelse tvrsnittsmtt, 42 B balk sidostagning, 75 BBK 04, 11, 213 bearbetning, 12627 belggning, 141 berkning, 152 berkningsmodell, 46 berkningssnitt, 91 bestndighet, 19, 158 beteckningar, 8 BKR, 11, 213 bockbarhet, 127 brand, 17, 55, 62 brandklass, 24 bricka, 118 brickor, 101 BRO 2004, 11, 214 brottgrnstillstnd, 15, 43 brottgrnsvrde, 9 bruksgrnstillstnd, 18, 55, 61, 62 buckla, 140 buckling lokal, 47 bygghandling, 152
bndning, 12, 95 brande konstruktion, 15, 19 brfrmga, 46, 158 bjknckning, 71, 81 slankhetsparameter, 71 bjmoment, 9, 74 bjmotstnd elasticitetsteori, 9 plasticitetsteori, 9 bjning formfaktor, 74 bjvridknckning, 69, 79, 83 C C- vrde, 103 C1, 20 C2, 20 C3, 20 C4, 20 C5-I, 20 C5-M, 20 D deformationsldring, 127 deformationsfrmga, 44 dimensionerande livslngd, 19 dimensionerande hllfasthet skruv, 58 dimensionerande mateialvrde bruksgrnstillstnd, 61 dimensionerande materialvrden, 5255 dimensioneringsfrutsttning, 152 dimensioneringskontroll, 17 dimensioneringsvrd utmattningshllfasthet, 103 DIN, 11 dragkraft, 68 dragkrafter i tjockleksriktningen, 115 dragning och skjuvning skruv, 97 drifttemperatur, 12
219
SAKREGISTER
E effektiv bredd, 12 tjocklek, 13 effektivt tvrsnitt, 13 effektivt tvrsnitt, 68 eftergivlighet, 69 frband, 45 inspnning, 45 upplag, 45 egenskaper i tjockleksriktning, 115 egenspnning, 56, 71 egenspnningar frsummas, 61 elasticitetsmodul, 8 karakteristisk, 37 elasticitetsteori, 68 bjmotstnd, 9 elasticitetsteorin, utmattningslast, 44 elektroder, 38 enaxligt spnningstillstnd, 48 excentricitet, 96 ofrutsedd, 69 F fattningskant, 125 flamrensning, 133 flamriktning, 127 fleraxligt dragspnningstillstnd, 113 fleraxligt spnningstillstnd, 103 fog, 128 fogberedning, 25 fogtyp, 25 fortlpande tillsyn, 169 fortskridande ras, 55, 62 friktionsfrband, 101 friktionskoefficient, 98, 99 friktionstal, 9 frgmrkning, 119 fstelement, 117 frankring, 26 frbandsklass, 103, 104 freskrifter, 7 frkortningar, 11 formfaktor bjning, 74 frspnda frband, 133, 135 frspnning, 136 frspnningskraft, 101 frsta ordningens teori, 82, 83 G
BSK
GA, 104 GB, 104 grnslastteori, 44, 68 grnsvrden fr slankhet, 50, 51, 6667 grundkontroll, 24 material, 159 mtt och form, 159 skruvfrband, 159 svetsfrband,, 159 gnga, 97 gngade konstruktionselement, 119 gngutlopp, 134 ytbehandling, 159 H hastig spnningskning, 18 huvudspnningar, 10 hydrogensprickor, 116 hlkantbrott, 97 hllfasthetsklass skruv, 94, 118 hllfasthetsvrde, 9 hlpassning, 125, 131 hlplantryck, 101 hltagning, 131 I identifiering, 119 Im1, 21 Im2, 21 Im3, 21 ingjutningsgods, 130 initialkrokighet, 41, 69
220
BSK
L initiallutning, 41, 69 intrngning, 129, 130 intryckning, 8687 intyg, 119 I-stumsvets, 13 K kallformningsstl, 14 kant- och centrumavstnd skruv, 100 kapacitet, 13 karakteristisk elasticitetsmodul, 37 skjuvmodul, 37 utmattningshllfasthet, 36 karakteristisk hllfasthet skruv, 37 karakteristisk utmattningshllfasthet, 103, 104, 105, 109 katodiskt skydd, 141 knckning, 79 knckningslngd, 70 kolekvivalent, 38 kolmanganstl, 14 kolstl, 14 kompetens svetsansvarige, 131 svetsare, 131 koncentrerad kraft, 8687 konstant spnningsvidd, 103, 104, 107 konstruktionselement gngade, 119 kontroll, 65 korrosion, 19 korrosiv milj, 141 korrosivitet, 1921 korrosivitetsklass, 1921, 99, 117, 128 kraft, 8 kritiskt vippningsmoment, 7678 krokighet, 40 kvalitetsklass, 13 klsvetsfrband, 90
SAKREGISTER
last olyckslast, 55, 62 lastexcentricitet, 41, 69 utformning, 69 livslngd, 19 lokal spnningskoncentration, 18 lokal buckling, 44, 45, 47, 49, 65, 68 lokal frsvagning, 49, 68 lutning, 140 lyftpunkt, 26 M MAG-svetsning, 128 manuell tdragning, 136 maskinell tdragning, 136 material, 65, 111 materialegenskap, 111 materialvrden dimensionerande, 5255 metallbgsvetsning belagd elektrod, 128 rrelektrod, 128 MIG-svetsning, 128 mikrolegerat stl, 14 miljexempel, 2021 moment, 75 montering mtt, 24 montering av skruvar, 134 monteringsplan, 26, 149 mutter, 117 mtt montering, 24 tillverkning, 24 mtt- och formavvikelser, 40 mtt- och formtoleranser, 112 mttavvikelse, 54 mttnoggrannhet, 138 mrkning, 119 N NAD(S), 11 nominell skruvarea, 97
221
SAKREGISTER
S nominella area skruv, 97 normalkraft, 9 normalkraft och bjmoment, 78 normalspnning, 10 normalspnningsvidd, 110 nyttig svetslngd, 92 O ofrutsedd excentricitet, 69 olyckslast, 55, 62 omgivningspverkan, 158 P Palmgren-Miners delskadehypotes, 107 partialkoefficient, 17 last, 9 materialegenskap, 9 skerhetsklass, 9 passfrband, 101, 134 PBL, 11 personskada, 16, 18 plasticering, 49, 65, 68 plasticitetsteori bjmotstnd, 9 vridmotstnd, 9 plastisk bearbetning, 127 plastisk deformation, 61 prgling, 88 pulverbgsvetning, 129 pulverbgsvetsning, 128 punktfrtning, 147 R reduktionsfaktor knckning, 10 skjuvbuckling, 10 vippning, 10, 76 rostfritt konstruktionsstl, 14 rostmn, 141, 147 rostskydd, 20, 24 rd allmnna, 7
BSK
samverkan i frband, 93 samverkande anvisningar, 104 seghrdat stl, 14 seghet, 18 seghetsklass, 13, 113 sidostagning balk, 75 SIS, 11 sklning, 13, 46, 47, 56 sklning och skjuvdeformation, 44 skrklass, 123, 12425 skrsr, 127 skevhet, 40 skjuvbrott skruv, 97 skjuvdeformation, 46, 47, 56 skjuvmodul, 8 karakteristisk, 37 skjuvning skruv, 97 skjuvspnning, 10 skjuvspnningsvidd, 110 skruv, 117 hllfasthetsklass, 118 skruvar, 58 montering, 134 skruvars brotthllfasthet, 37 skruvfrband, 24, 37, 58, 94101, 117 19, 13138 skruvfrbandsklass, 94, 117, 125 Skruvfrbandsklass, 132 skruvstam, 97 slankhet, 65 slankhetsparameter, 70, 71 bjknckning, 71 vippning, 76 SMS, 11 snittkontroll, 79 spaltintrngning, 129 spnningsanvisning, 36 spnningsarea, 98 skruv, 96 spnningscykler, 103, 105, 107 spnningskollektiv, 103, 105, 107 typiserade, 107, 109
222
BSK
SAKREGISTER
spnningskollektivet, 58 spnningskoncentration, 113 spnningstillstnd enaxligt, 48 fleraxligt, 103 treaxligt, 49 tvaxligt, 48 spnningsvariation, 36 spnningsvidd, 102, 105 konstant, 103, 107 SS, 11 stadga, 158 stagning, 26 standarder, 207 StBK-N5, 11 strckenergi, 129 strckgrnsvrde, 9 svetsansvariges kompetens, 131 svetsarbete, 129 svetsares kompetens, 131 svetsfljd, 25 svetsfrband, 24, 38, 90, 12831 utformning, 94 svetsklass, 122 svetslge, 25 svetslngd, 91 svetsmetod, 25 svetsplan, 25 exempel, 175 skerhetsklass, 16, 113, 115 skring, 135 T terminologi, 12 termisk skrning, 127 termomekaniskt valsat stl, 14 TIG-svetsning, 128 tillggskontroll, 24, 158 dragkraft i tjockleksriktningen, 162 katodiskt skydd, 162 objektanpassad, 162 svetsfrband,, 162 tillggskontrollplan exempel, 178
tillsatsmaterial, 25, 11617 tillsyn fortlpande, 169 tillverkning mtt, 24 tillverkningskontrollerad, 153 TNC, 11 toleranser, 24, 69 toleransgrns, 54 treaxligt spnningstillstnd, 49 trghetsmoment, 9 trghetsradie, 9 tryckkraft, 69 tryckkraftskapacitet, 69 tvaxligt spnningstillstnd, 48 tvngskraft, 45 tvrkontraktionstal, 37 tvrkraft, 9, 8486 tvrsnittsklass, 6667, 69, 74 berkningsmetod, 68 tvrsnittsklass 1, 68, 69 tvrsnittsklass 2, 68, 69 tvrsnittsmtt avvikelse, 42 typiserade spnningskollektiv, 107, 109 tthetsprovning, 205 tjning, 9 tjningsfrdelning, 47 U ultraljudprovning, 115 underhll BVL, 169 underhllsliggare, 173 underhllsredovisning, 173 utbjning, 140 utfrande, 65, 12049 utfrandeklass, 104, 122 utformning skruvfrband, 99 svetsfrband, 94 utmattning, 10110 andning, 110 utmattningsgrns, 105
223
SAKREGISTER
BSK
utmattningshllfasthet dimensioneringsvrd, 103 karakteristisk, 103, 104, 105, 109 utmattningslast, 44, 115 utmattningsspricka, 110 utnyttjandegrad, 115 V varierande spnningsvidd, 107 varmformning, 127 vippning, 75, 79, 84 reduktionsfaktor, 76 slankhetsparameter, 76 vippningsmoment kritiskt, 7678 vridknckning, 69 vridmoment, 9, 8889 vridmotstnd plasticitetsteori, 9 vrmebehandling, 130 tdragning, 135 tdragningsmoment, 136
224
Denna handbok ger exempel p dimensionering, utfrande och kontroll av stlkonstruktioner. Boken r avsedd att anvndas tillsammans med Boverkets konstruktionsregler, BKR, och innehller ven utdrag ur och kommentarer till BKR, BFS 1993:58 med ndringar t.o.m. BFS 2007:20. Boverkets handbok om stlkonstruktioner, BSK 07, ingr i en serie handbcker som Boverket ger ut som komplement konstruktionsreglerna. vriga handbcker i serien r: Boverkets handbok om betongkonstruktioner (BBK 04) Dimensionering genom provning Boverkets handbok om sn- och vindlast (BSV 97) Svngningar, deformationspverkan och olyckslast
Box 534, 371 23 Karlskrona Tel: 0455-35 30 00. Fax: 0455-35 31 00 Webbplats: www.boverket.se

BSK 07

Enviado por

Dados do documento

Título original

Direitos autorais

Formatos disponíveis

Compartilhar este documento

Compartilhar ou incorporar documento

Opções de compartilhamento

Você considera este documento útil?

Este conteúdo é inapropriado?

Direitos autorais:

Formatos disponíveis

BSK 07

Enviado por

Direitos autorais:

Formatos disponíveis

Boverket

Boverkets handbok om stlkonstruktioner, BSK 07

Boverkets handbok om stlkonstruktioner, BSK 07

2 FRUTSTTNINGAR ......................27 2:1 Laster................................................27

Beteckningar och frkortningar

Area Elasticitetsmodul Kraft, pverkan Skjuvmodul

b c cr d ef fl FLS gr k net r t u ULS w x, y, z y

MNC PBL SIS SMS SS

Byggprodukter med bestyrkta egenskaper

1 GILTIGHET OCH KRAV

GILTIGHET OCH KRAV

1 GILTIGHET OCH KRAV

1 GILTIGHET OCH KRAV

1 GILTIGHET OCH KRAV

1 GILTIGHET OCH KRAV

BSK 07 1:222 Svngningar BKR, avsnitt 2:122

1 GILTIGHET OCH KRAV

1 GILTIGHET OCH KRAV

Korro- Miljns sivitets- korroklass sivitet C1 Mycket liten

Mycket stor (Industriell)

1 GILTIGHET OCH KRAV

Korrosivitetsklass Im1 Im2 Im3 Tabell 1:23c

Medelavfrtning per r fr stl och zink i olika korrosivitetsklasser

Avfrtningshastigheten r i allmnhet hgre i brjan av exponeringen.

1 GILTIGHET OCH KRAV

Verifiering genom berkning och provning

1 GILTIGHET OCH KRAV

1 GILTIGHET OCH KRAV

1 GILTIGHET OCH KRAV

1 GILTIGHET OCH KRAV

fuk/ fyk 1,10,

SS-EN 10025-2:2004 Seghetsklass B S235JR C S235J0

16 (16) 40 (40) 63 (63) 80 (80) 100

16 (16) 40 (40) 63 (63) 80 (80) 100

SS-EN 10025-3:2004 Seghetsklass D S355N E S355NL

16 (16) 40 (40) 63 (63) 80 (80) 100

520 520 520 520 520

420 400 390 370 360

16 (16) 40 (40) 63 (63) 80 (80) 100

540 540 540 540 540

460 440 430 410 400

SS-EN 10025-4:2004 Seghetsklass D S355M E S355ML

16 (16) 40 (40) 63 (63) 80 (80) 100

520 520 500 480 470

420 400 390 380 370

16 (16) 40 (40) 63 (63) 80 (80) 100

540 540 530 510 500

460 440 430 410 400

D S260NC 1 S315MC1 S315NC1 S355MC1 S355NC S420NC

SS-EN 10 210:2006 Seghetsklass B S235JRH D

16 (16) 40 (40) 63 16 (16) 40 (40) 63 S355NLH 16 (16) 40 (40) 65 16 (16) 40

SS-EN 10 219:2006 Seghetsklass B S235JRH D

SS-EN 10025-5:2004 Seghetsklass C D

16 (16) 40 (40) 63 (63) 80 (80) 100

Hllfasthetsvrden vid utmattningslast

Elasticitetsmodul, skjuvmodul och tvrkontraktionstal

Elektrodhllfasthetsklass, Rm (MPa) 440 440 500 500 690

355 355 420 420 620

Elektrodhllfasthetsklass, Rm (MPa) 440 440 500 500 690

355 355 420 420 620

Mtt- och formavvikelser

Berkning av krafter och moment

Eftergivlighet i upplag, inspnningar och frband