gandertt

och
rttsskerhet
gar
frmjandet
2008
2
gandertt och rttsskerhet
garfrgor i vardagslivet
Utvecklingen i frga om mindre egendomsbrott av typen inbrott och
butiksstlder r orovckande. En annan freteelse som har ftt strande
utbredning r skadegrelse genom klotter. ven grova egendomsbrott har
blivit vanliga, srskilt rn som riktas bde mot enskilda personer och, kan-
ske framfr allt, mot butiker och vrdetransporter. Till detta har under sena-
re r i skrmmande omfattning kommit rena vldsbrott. Utvecklingen berr
enskilda mnniskor och deras egendom s nra, att den mste granskas frn
fera synpunkter. Fr denna skrift str egendomsskyddet i centrum.
Vad det gller r i grunden rttsskerheten i vardagslivet. Frgorna berr
grupper ssom butiksinnehavare och fastighetsgare men ocks enskilda
mnniskor, frmst i egenskap av markgare och boende, vare sig hyresgs-
ter, bostadsrttsgare eller villagare.
Egendomsskyddets verklighet
Att skydda den privata gandertten en av grundpelarna fr vrt samhlle
krver inte bara lagstiftningstgrder. Rent praktiska ting som bekmp-
ning och frebyggande av egendomsbrott som stld och skadegrelse har
grundlggande betydelse. ven den enskildes mjligheter att effektivt
hvda sin gandertt r central. garfrmjandet har mnga gnger betonat
vikten av att strka rttsskerheten i vid mening.
Det r ett brett spektrum av tgrder som kommer in i bilden. Hit hr inte
bara att ge polisen resurser fr att skydda medborgarna och deras egendom
utan ocks t.ex. att ka medborgarnas mjligheter att sjlva bevaka och ta
till vara sin rtt, att stadkomma en snabbare och smidigare handlggning
hos myndigheterna, och att verka fr gottgrelse till de enskilda vid fel och
frsummelser frn det allmnnas sida etc. Dagslget r inte dligt i alla
dessa hnseenden men i frga om vissa r lget oroande. Det r av strsta
vikt att kontinuerligt uppmrksamma dessa frhllanden. Hr koncentrerar
sig garfrmjandet p praktiska frgor och synpunkter.
3
Problemens krna
De huvudproblem som tas upp gller den mindre grova brottslighet som
man brukar samla under begreppet vardagsbrottslighet: inbrott, butiks-
stlder, bilstlder, klotter och annan skadegrelse m.m. garfrmjandet
vill anmrka att ordet vardagsbrottslighet inte fr leda tankarna fel, s att
man nedvrderar betydelsen fr dem som drabbas och det ansvar som vilar
p det allmnna. Just nrheten till mnga mnniskor r en allvarlig aspekt.
Vad det r frga om r egentligen massbrottslighet.
Krnpunkten r att det allmnna genom polisen och andra myndigheter
ger ett bristflligt skydd. Srskilt r det enskilda fastighetsgare och sm
fretag i handeln som drabbas. I stor utstrckning har dessa grupper slutat
att rkna med skydd av polisen. Skador betraktas i huvudsak som frsk-
ringsfrgor. Detta r till nackdel fr samhllet.
Ngra enkla uppgifter kan belysa problemens omfattning. Varje r stjls
fr cirka nio miljarder kronor i handeln genom runt 20 miljoner tillgrepp.
En normaldag i handeln har berknats innebra tv eller tre rn, 40-50
inbrott, 40-50 kontokortsbedrgerier, 40-50 brott begngna av anstllda
och 55 000 stlder och snatterier. Fastighetsgare drabbas av en rlig
kostnad p mngmiljonbelopp p grund av klotter. Mjligheterna att sjlv
skydda sig mot dessa angrepp begrnsas av mnga olika regler och av en
tyvrr ofta mycket lngsam handlggning hos myndigheterna, vilkas praxis
dessutom ofta varierar frn en ort till en annan.
Att situationen r akut visade bl.a. en mtning av allmnhetens attity-
der som publicerades p nyret (DN 4/1): Under de senaste fem ren har
andelen som sger sig ha stort frtroende fr polisen minskat frn 73 %
till 58 % medan andelen med lgt eller inget frtroende har kat frn 13 %
till 22 %. Mer n nio av tio, 94 %, vill se fera poliser p gator och torg p
kvllarna. Stdet fr tv-vervakning p offentliga platser har kat frn 48
% till 72 % p tio r. Dessa signaler mste tas p allvar. Utvecklingen kan
pverka laglydnaden negativt.
4
Vissa av de freteelser som str i frgrunden har sin strsta betydelse i
stderna men sdant som inbrott, bilstlder och skadegrelse frekommer
i alla miljer. Ett problem som frmst gller landsbygden i synnerhet
den ttortsnra r missbruk av allemansrtten. Markgaren befnner sig
ofta i en hjlpls position liknande den en butiksinnehavare upplever vid
snatterier eller andra strningar och som behandlas i det fljande. Sdant
missbruk r inte ovanligt, med ondigt slitage som konsekvens. Det har
slagits fast av Hgsta Domstolen (NJA (Nytt Juridiskt Arkiv) 1996 s. 495)
att allemansrtten rentav kan utnyttjas kommersiellt s lnge verksamheten
inte vllar ptaglig skada eller olgenhet. I det aktuella mlet var det frga
om att forsrnning hade organiserats p grannens mark. garfrmjandet
kan inte godta ett kommersiellt eller eljest organiserat massutnyttjande av
annans fastighet.
En allsidig diskussion
Nr man tar upp dessa frgor r det viktigare n vanligt att tnka p att dis-
kussionen mste vara allsidig. Olika synpunkter och intressen mste vgas
mot varandra. Vi har ftt ett krngligt samhlle med en mngd myndigheter
med begrnsade fackomrden. Risken r stor att varje myndighet ensidigt
tar fram och verbetonar de speciella synpunkter som faller under dess
domvrjo. I samma riktning verkar medieutvecklingen som gr att varje
sak grna betraktas engt fr sig. Lagregler och andra spelregler i samhl-
let kan pverkas negativt.
Den enskildes behov av skydd fr sig sjlv och sin egendom mste alltid
noga beaktas men kommer ofta i bakgrunden nr olika intressen kollide-
rar. Det fr konkurrera med bl.a. allmnhetens intresse av strsta mjliga
frihet att handla och rra sig. Det frammanas d ltt en motsttning mellan
kraven p egendomsskydd och p skydd fr integriteten, som i stort sett
r konstlad. Bdadera r fundamentala fr de festa mnniskor. En syn-
punkt av grundlggande betydelse r att alla mnniskor mste lra sig att
ta ansvar fr sina handlingar och deras konsekvenser. Lagstiftningen mste
bygga p detta, och ungdomen mste redan i skolan f klara signaler om
moral och etik.
5
garfrmjandet har till uppgift att bevaka garintressena. garfrmjandet
vill i alla sammanhang understryka betydelsen av skydd fr de enskilda
och deras egendom, ven i konkurrens med andra medborgerliga fri- och
rttigheter. Att nedvrdera egendomsskyddet innebr att sidostta mnga
mnniskors nra intressen.
Samhllsskydd och egenskydd
Det r ndvndigt bde att samhllet skyddar de enskilda och deras egen-
dom och att de enskilda sjlva iakttar varsamhet. Det krvs en kombination
av samhllsskydd och egenskydd. Centrala uppgifter fr det allmnna r
att svara fr ordning och trygghet, srskilt p allmnna platser, och att bde
frebygga och motverka brottslighet. Men av de enskilda mste krvas att
de sjlva vidtar skliga tgrder till eget frsvar, i frsta hand genom var-
samhet men ocks genom aktiva tgrder.
garfrmjandet vill inte begrnsa sig till att stmma in i de vanliga kraven
p fera poliser. I och fr sig r dessa krav i huvudsak berttigade. Det
fr dock noteras att vissa insatser grs frn samhllets sida. I kommentarer
till attitydunderskningen framhlls t.ex. att det r ett ml att minst hlften
av allt polisarbete 2010 skall ske i yttre tjnst (DN 8/1). garfrmjandet
stdjer dessa strvanden. Som framhllits i den allmnna debatten (t.ex.
DN ledarstick 9/1) har emellertid sdana uttalanden gjorts mnga gnger
frr utan nmnvrda resultat. Nyligen (SvD 10/3) upplystes bl.a. att endast
var tredje polisman i Stockholm har yttre tjnst.
Bristerna i samhllsskyddet har medfrt att den andra sidan, egenskyddet,
har kommit att bli en allt viktigare del av den samlade bilden. garfrm-
jandet vill betona tre synpunkter: Kraven p egenskydd fr aldrig leda
till att den som drabbas av brott uppfattas som medansvarig; fr sjlva
grningen r alltid grningsmannen ensam ansvarig. De krav som stlls
p egenskydd mste ocks motsvaras av legala och praktiska mjligheter
att leva upp till dem, och samhllet mste genom frbttrad service och
rttsskerhet ge motprestationer nr de enskilda tar p sig en strre del av
ansvaret.
6
Egenskyddet: Rtt att vgra tilltrde
Rrande egenskyddet br frst tre frgor om rttslget besvaras: Vilken rtt
har man att sjlv, utan hjlp av polis, hindra annan att f tilltrde till hem-
met, kontoret, butiken? Kan man sjlv avhysa den som mot ens vilja berett
sig tilltrde och/eller vgrar att avlgsna sig? Vilka tgrder kan man vidta
sjlv vid misstanke om brott?
I princip kan man vgra tilltrde. Den som nd tar sig in hos ngon annan
gr sig skyldig till hemfridsbrott, om det gller hemmet, eller olaga intrng,
om det gller annan lokal. Den som utstts fr intrng har rtt att frska
hindra det enligt reglerna om ndvrnsrtt (24:1 brottsbalken, BrB). Sdan
rtt freligger bl.a. fr att avvrja ett pbrjat eller verhngande brotts-
ligt angrepp p person eller egendom och mot den som olovligen trngt
in i eller frsker trnga in i rum, hus, grd eller fartyg. En yttersta grns
fr det vld som fr anvndas anges med uttrycket, att ndvrnshandlingen
med hnsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och
omstndigheterna i vrigt r uppenbart ofrsvarlig.
En lucka i skyddet r att det inte utgr olaga intrng, och drmed inte brott,
att bereda sig tilltrde till en lokal, som r ppen fr allmnheten, trots att
garen eller den annars ansvarige motstter sig det. Detta har fastslagits
av Hgsta Domstolen efter en avvgning mellan garens ansprk p att f
skydda sin egendom och rtten fr envar att fritt f tilltrde till platser som
r ppna fr allmnheten. Rttslget innebr naturligtvis inte att det saknas
mjlighet att stta emot utan bara att reglerna om straffrihet vid ndvrn
inte gller. I stllet gller vanliga regler, t.ex. om misshandel. Den som vid
frsk att hindra ngon att komma in i en lokal gr ngot som gr utver
grnsen fr vld i BrB:s mening, kan allts dmas till ansvar. En restau-
rang anses dock ha en vidare rtt att avvisa gster n en butik har att avvisa
kunder.
garfrmjandet anser att dagens rttslge ger butiksgare ett otillrckligt
std. Det r sjlvklart att en handlare inte utan goda skl vill hindra ngon
att komma in i butiken. Att innehavarens intresse av att hindra vrderas
lgre n (den fregivna) kundens intresse att f tilltrde r ett typexempel
p en felaktig avvgning mellan motstende intressen.

En mjlighet r att infra en motsvarighet till den s.k. huliganlagen, lagen

(2005:321) om tilltrdesfrbud vid idrottsarrangemang. Den innebr att
klagare kan p anskan meddela tilltrdesfrbud fr en person, om det
p grund av srskilda omstndigheter fnns risk fr att han eller hon kom-
mer att beg brott under idrottsarrangemang och brottet r gnat att stra
ordningen eller skerheten dr. Det skall srskilt beaktas om personen
tidigare har begtt ett sdant brott efter femton rs lder. Ett frbud gl-
ler hgst ett r. Frfarandet r noga reglerat, med rtt att verklaga till
domstol. Mjligheten att utstrcka lagstiftningen till butiker och liknande
lokaler avvisades under frarbetena, bl.a. drfr att beslut om tilltrdes-
frbud inte borde f fattas av enskilda, utan mjlighet att verklaga. En ny
utredning har nyligen tillsatts.
Genom en sdan lag lser man vissa problem. vertrdelse av ett frbud
kommer att innebra ett brott i sig en vertrdelse av lagen fastn det
inte blir olaga intrng i BrB:s mening. Den som drabbas av intrnget fr
drmed strre mjligheter att skydda sig och stta sig till motvrn. Utred-
ningsinitiativet r drfr gldjande. Det r dock angelget att vervgan-
dena inte begrnsas till att glla enbart en motsvarighet till huliganlagen.
Beslutsfrfarandet enligt den r alltfr hgtidligt och byrkratiskt fr de
vardagssituationer det nu gller. Det r inte naturligt att jmstlla butiks-
fallen med dem vid ett idrottsarrangemang med kanske tiotusentals del-
tagare. n mera gller detta vid en jmfrelse med den besksfrbudslag
(1988:688) som direktiven ocks nmner. Det sgs inte heller mera n att
inriktningen skall vara en reglering med frebild i de bda lagarna.
garfrmjandet frordar att man i detta sammanhang ven ser ver grn-
serna fr brottet olaga intrng och reglerna om ndvrnsrtt. Utgngspunk-
ten br vara att en butiksgare ska ha samma rtt som en restauranggare
att sjlv bestmma vilka beskare han eller hon vill ta emot, givetvis med
beaktande av reglerna mot diskriminering.
8
Egenskyddet: Rtt att avhysa
Nsta frga gller rttslget nr ngon har kommit in i en lokal mot inne-
havarens vilja. Vilka mjligheter fnns det att avhysa vederbrande utan att
kalla p polis? Lget r klart d det gller hemfridsbrott eller olaga intrng.
Enligt en srskild punkt freligger ndvrnsrtt mot den som vgrar att
lmna en bostad efter tillsgelse. Man har allts rtt att kra ut ven en
person som man har slppt in frivilligt men som sedan inte vill g. Den
punkten gllde tidigare (fre 1994) ven mot den som hade olovligen in-
trngt i rum, hus, grd eller fartyg. I de fallen fnns allts numera ndvrns-
rtt bara vid frsk att avvrja sjlva intrngandet men inte vid renodlat
avhysande. Det fr praktisk betydelse t.ex. nr en person misstnks mna
stjla men inte upptrder hotfullt eller vldsamt. Och i frga om butik gl-
ler ingen ndvrnsrtt alls, eftersom onskat tilltrde inte r straffbelagt
som olaga intrng, vilket dremot gller kontor och annan arbetsplats.
Ett praktiskt problem framfr allt fr innehavare av sm butiker r ofta att
bli av med personer som kommer in i lokalen och uppehller sig dr lnge
med samtal etc. utan att handla (str och hnger). Det behver inte alls
vara frga om stldavsikt, och srskilt p landsbygden fyller ofta butikslo-
kaler en social funktion. Ibland blir det emellertid, bde i stan och p lan-
det, frga om att en person str eller skapar en olustig, i vrsta fall hotfull
stmning p en liten och trng arbetsplats. Det skulle drfr vara bra om
samma regler gllde fr den som vgrar lmna en butikslokal som fr den
som vgrar lmna en bostad.
Den som vill kra ut ngon frn en lokal har alltid att tnka p bestm-
melsen i 4:4 BrB om olaga tvng. Den trffar den som genom misshandel
eller eljest genom vld eller genom hot om brottslig grning tvingar ngon
att gra, tla eller underlta ngot. Det r alltid viktigt att se upp med att
inte vertrda grnsen fr vld i BrB:s mening.
Liknande situationer som uppkommer fr butiksinnehavare kan ltt in-
trffa ven fr t.ex. markgare, som ppekats i det fregende. Grnsen
fr allemansrtten r bde knslig och oklar. Nr freligger ett missbruk
som stadkommer nmnvrd skada eller olgenhet? En markgare som
anser att grnsen har verskridits har i praktiken inga mjligheter att hvda
9
sin rtt. Han eller hon fr inte handgripligen avhysa den som smutsar ned
eller p annat stt skadar egendomen, och utsikterna att f polisens hjlp r
utomordentligt sm.
garfrmjandet anser det ndvndigt att ven sdana situationer som
pekats p hr vervgs i samband med den aktuella utredningen om en lag
om tilltrdesfrbud fr butiker m.f.
Egenskyddet: Rtt att ingripa mot brott
Vid brott gller utver reglerna om olaga intrng, ndvrnsrtt m.m.
ven bestmmelsen om s.k. envarsgripande (24:7 rttegngsbalken, RB):
Om den som har begtt brott, p vilket fngelse kan flja, ptrffas p
bar grning eller fyende fot, fr han gripas av envar. --- Den gripne skall
skyndsamt verlmnas till nrmaste polisman. Detta innebr allts bl.a. att
en snattare kan hllas kvar i en butik tills en polisman kommer. Frutstt-
ningen r dock att han eller hon har ertappats p bar grning. Det rcker
inte med en aldrig s stark misstanke. Rttslget innebr, fr att direkt
citera Hgsta Domstolen (NJA 1990 s. 324), att varje medborgare som
med laga std skall gripa ngon fr, i den mn andra medel r otillrckliga
och det med hnsyn till omstndigheterna r frsvarligt, anvnda vld fr
att genomfra tgrden, om den som skall bervas friheten frsker und-
komma eller gr motstnd.
Bestmmelsen ger i sig ingen befogenhet att t.ex. se i en vska eller i
fckor. Hgsta Domstolen slog dock fast i den nyss citerade domen, att den
som genomfr ett envarsgripande har rtt att som ptryckningsmedel
omhnderta egendom som den som ska gripas br med sig. Det motivera-
des bl.a. med att bestmmelsen ger rtt till vld mot person, ngot som
alltid r allvarligare n tgrder mot egendom.
ven i detta sammanhang fr man ocks tnka p bestmmelsen om olaga
tvng i 4:4 BrB.
Vad som har sagts nu med utgngspunkt i butikssnatterier r tillmpligt
ven p klotter. Envar som ptrffar en klottrare p bar grning har allts
rtt att gra ett envarsgripande och att drvid ta hand om egendom, t.ex.
10
frgburkar och penslar, och har ocks i sista hand rtt att tillgripa visst vld
fr att hindra att klottraren avviker innan en polisman ptrffats.
garfrmjandet menar att den aktuella utredningen ven br ta upp regeln
om envarsgripande och vervga om den br skrpas ngot. Ett alternativ
som br prvas r att ge legitimerad bevakningspersonal ngot vidgade
befogenheter, t.ex. att vid brottsmisstanke visitera en vska. Mjligen br
utredningen ven ta upp brottet olaga tvng. Som framgtt av det fre-
gende br bde snatteri och skadegrelse i form av klotter beaktas vid
utredningen.
I detta sammanhang br nmnas att en ny handlggningsrutin har utveck-
lats hos polisen fr att frenkla hanteringen av butiksstlder, den s.k. snat-
tefonen. Denna r ett direktnummer till polisen fr anmlningar av stlder.
Syftet r att snatteribrott i strsta mjliga utstrckning skall utredas via
telefon i anslutning till att brottet anmls av butiken. Beredningen fr rtts-
vsendets utveckling har ocks avgett ett delbetnkande (SOU 2002:44)
om enklare handlggning av snatteribrott, vilket dock inte nnu har lett till
lagstiftningstgrder.
Det r positivt att man sker fnna enklare vgar fr att ingripa mot snat-
teribrott. verhuvudtaget anser garfrmjandet att det r angelget att un-
derltta och effektivisera samhllets reaktion mot de typer av brottslighet i
vardagslivet som diskuteras nu.
11
Egenskyddet: Bevakningstgrder
garfrmjandet har redan understrukit vikten av att gare iakttar sklig
frsiktighet i frga om sin egendom. Hit hr frmst att i den utstrckning
som r motiverad ordna med bevakning, larm och liknande. Srskilt viktig
i handeln och andra kommersiella sammanhang r mjligheten till kame-
ravervakning. Brottsfrebyggande rdet har nyligen genomfrt en un-
derskning och lagt fram en rapport (2007:29) som belyser betydelsen av
sdan vervakning fr brottspreventionen. Av intresse r ocks en liknande
rapport (2007:28) om frbttrad belysning utomhus som en alternativ t-
grd frn samhllets sida fr att minska brottsligheten.
Hr mter den klassiska avvgningen mellan kravet p personlig integritet
och andra intressen, t.ex. att ka utsikterna att kunna beivra begngna brott
eller gares nskan att skydda sin egendom eller envars nskan skydda
sin person nr man knner sig srskilt hotad i sitt hem eller annan lokal.
Bestmmelser fnns i lagen (1998:150) om allmn kameravervakning.
Den framhller redan i inledningen att sdan tgrd skall ske med tillbr-
lig hnsyn till enskilds personliga integritet. Fr att garantera detta upp-
stlls regler om skyldighet att genom skyltning eller p annat verksamt stt
upplysa om att vervakning sker. Tillstnd av lnsstyrelsen krvs fr att en
vervakningskamera skall f vara uppsatt s att den kan riktas mot en plats
dit allmnheten har tilltrde. Undantag grs under vissa frutsttningar
bl.a. fr vervakning som fretas av polisen och Vgverket, och det rcker
med anmlan i frga om banklokal, lokal hos kreditmarknadsfretag och
postkontor. T.ex. en butiksgare som vill skydda sin butik eller en fastig-
hetsgare som vill motverka klotter fr emellertid anska hos lnsstyrelsen.
Denna har befogenhet att freskriva upplysningsplikt och uppstlla vissa
andra villkor.
garfrmjandet anser att ven dessa bestmmelser behver ses ver. I fr-
sta hand br kravet p tillstnd ersttas av en anmlningsskyldighet nr det
r frga om butiksgare m.f. Det klagas ofta p att frfarandet r lngsamt
och byrkratiskt och att praxis varierar mellan lnsstyrelserna. Vid intresse-
avvgningen br gar- och fretagarintressena vga tyngre n de har gjort
hittills.
12
Allmnheten har idag frstelse fr behovet av ett skydd. En rad uppmrk-
sammade rn och andra grova vldsbrott har medverkat till detta.
En viktig form av bevakning r den som sker genom auktoriserade vakt-
bolag med godknd personal. Bestmmelser fnns i lagen (1974:191) om
bevakningsfretag. Skyddet organiseras p mnga olika stt. Vanligt fre-
kommande r gemensam bevakning av villaomrden och av fera butiker
i samma omrde eller i en galleria eller ett varuhus. Strre affrslokaler
(stormarknader) ordnar ofta vervakning p egen hand, ibland ven vid
sidan av vaktbolaget genom egen personal som gr omkring i lokalen.
Larmsystem fnns av mnga olika utformningar fr bde villor, hyres- och
bostadsrttslgenheter och affrslokaler.
Vaktpersonal fnns av olika typer. Den mest kvalifcerade kategorin r
ordningsvakterna, fr vilka det fnns bde en srskild lag (1980:578) och
en frordning (1980:589). Svl BrB och RB som t.ex. polislagen ger
ordningsvakter vissa uppgifter av polisir natur och drmed strre befo-
genheter n vanliga vktare. Det gller bl.a. mjlighet att avvisa, avlgsna
eller omhnderta en person med std av 13 polislagen som talar om att
ngon genom sitt upptrdande str den allmnna ordningen eller utgr en
omedelbar fara fr denna. Ordningsvakter frordnas av polismyndighet
som ska ange vilket tjnstgringsomrde och vilken verksamhet frordnan-
det gller. En ordningsvakt lyder under polismyndigheten i distriktet och
fr tjnstgra vid bl.a. allmnna sammankomster, offentliga tillstllningar,
bad- eller campingplatser och lokaler fr idrott, friluftsliv, spel, lek,
frstrelse eller liknande som allmnheten har tilltrde till liksom lokaler
dr alkohol serveras till allmnheten med srskilt tillstnd. Ordningsvakter
fr frordnas ven i andra fall om det fnns ett srskilt behov och det r
av vsentlig betydelse frn allmn synpunkt. En ordningsvakt kan vara
anstlld vid ett auktoriserat bevakningsfretag men behver inte vara det.
Frordningen innehller ytterligare bestmmelser om bl.a. utbildning.
Det r angelget att gllande bestmmelser utformas s att bde ordnings-
vakter och vktare kan anlitas i den utstrckning det r motiverat av hnsyn
till bde allmnheten, butiksinnehavare, fastighetsgare och andra. Det r
ocks viktigt att det fnns tillgng till ordningsvakter och vktare i tillrck-
lig utstrckning och att det erbjuds en god utbildning. Detta syns fungera
13
tillfredsstllande. Dremot fnns det anledning att se ver vilka befogen-
heter som kan anfrtros bde ordningsvakter och vktare. Man mste vara
frsiktig nr det gller enskilda personers mjligheter att agera, men det
borde vara mjligt att strcka sig ngot lngre i frga om vktare. Kanske
kan vissa luckor i skyddet mot frmst butikssnatterier och klotter undan-
rjas den vgen. garfrmjandet kan inte bedma om det r personellt
och ekonomiskt realistiskt att tnka sig att ordningsvakter anlitas i strre
utstrckning n fr nrvarande.
ven mindre ingripande och kostsamma tgrder kan frbttra egendoms-
skyddet. Ett exempel r att butiksgare stter upp fotografer i personalut-
rymmen p personer som har snattat eller annars upptrtt p onskat stt.
Srskilt om det fnns mnga bitrden kan detta underltta en ngorlunda
effektiv bevakning. Det har dock hnt att en sdan tgrd har bedmts som
frtal. Det r givetvis angelget att inte personer hngs ut p detta stt utan
sakliga skl, men det r enligt garfrmjandets mening sttande om straff-
barhet kommer i frga utan att direkt frtalsuppst eller diskriminering kan
styrkas. Eftersom frtalsbrottet enligt BrB frutstter uppst, borde rttsl-
get vara klart, men uppgifter frn fltet pekar i annan riktning.
Det har ocks hnt att vktare ansetts frfara olagligt nr de har fotografe-
rat och registrerat personer som har gripits fr butikssnatteri eller klotter.
Eftersom digitala bilder faller under personuppgiftslagen, kan frfarandet
enligt Datainspektionen utgra ett brott mot den lagen. Rttslget idag kan
vara att det r lagligt att anvnda gammaldags kamerautrustning men
olagligt att anvnda digitalkamera eller kameramobil. Ett s krngligt och
orationellt rttslge mste givetvis klargras.
14
Egenskydd: frskringar, skadestnd, kostnader
Till normal aktsamhet hr att frskra sin egendom. Givetvis fnns det si-
tuationer dr man kan ha frstelse fr att en person inte har tagit tillgng-
lig frskring, men de gller knappast de grupper som frmst kommer in i
bilden hr: villagare och andra fastighetsgare, hyresgster och bostads-
rttsgare, butiksinnehavare m.f. Dessvrre frekommer det emellertid att
frskring vgras i vissa fall dr rn och inbrott varit srskilt vanliga, t.ex.
fr en guldsmedsbutik. Detta har rentav hnt i centrala Stockholm, trots att
affrsinnehavaren iakttagit all nskvrd aktsamhet, med gallerfnster, larm
etc. Ett annat praktiskt fall r att frskringspremien stiger till belopp som
inte affren kan bra. I sdana situationer mste det konstateras att egen-
skyddets mjligheter r uttmda. Nr samhllsskyddet visat sig inte fung-
era genom bevakning och skydd fr man ska andra vgar fr att utkrva
samhllets ansvar.
garfrmjandet vill peka p tv mjligheter. Den ena r att ge ersttning ur
brottsofferfonden (lagen 1994:419). Den andra r att utstrcka det allmn-
nas skadestndsansvar enligt skadestndslagen (1972:207). Huvudbe-
stmmelsen i 3:2 r begrnsad till att glla vid myndighetsutvning. Den
grnsen br kunna verskridas i vissa fall d en fr det allmnna verkligt
central verksamhet uppenbarligen inte har sktts p ett fr medborgarna
acceptabelt stt.
Rakt motsatt vg frefaller man ha gtt i Stockholm i frga om klotter. I de
lokala ordningsfreskrifterna har det nyligen freskrivits att det r fastig-
hetsgarnas skyldighet att snarast avlgsna klotter. Ingenting har sagts om
ersttning fr kostnaderna. garfrmjandet avvisar klart alla tgrder som
innebr att kostnader fr bristflligt samhllsskydd vltras ver p fastig-
hetsgare, fretagare eller andra gare.
15
Andra exempel p fretagares problem
Ett aktuellt exempel p hur intresseavvgningar kan bli ensidiga till nack-
del fr gare och fretagare ger frgan om minknringen. Djurskyddet
inom nringen har kritiserats och brister har konstaterats. Det har hnt att
djurrttsaktivister slppt ut minkar som hllits i vissa fretag. Det innebr
naturligtvis ett brott och orsakar skada fr garen. En utredning har fre-
slagit en skrpning av djurskyddslagen (Ds 2005:32). Den medgav att de
nya kraven kunde leda till att fretag skulle f lggas ned. Remisskritik
framfrdes mot bl.a. att bde sjlva ingreppen i nringen och reglerna om
ersttning till djurgare var ofrenliga med regeringsformens och Europa-
konventionens skydd fr gandertten. Ett frslag till lagndring remittera-
des till Lagrdet men (den nya) regeringen beslt att inte fullflja rendet
till riksdagen.
garnas synpunkter fck allts i utredningsskedet helt vika fr djurskydds-
intressena. Dessa var i och fr sig viktiga, men som garfrmjandet frut
framhllit mste motstende intressen alltid vgas samman om resultatet
ska bli bra. Det r just detta som reglerna om egendomsskydd i grundlagen
och konventionen syftar till: Villkor uppstlls bde fr nr ingrepp ska f
ske och om ersttning till de drabbade. Det r viktigt att se hur nringsfri-
heten berrs av rendet. garfrmjandet verkar fr strsta mjliga nrings-
frihet.
verhuvudtaget r plsverksnringen ett bra exempel p en verksamhet
som r srskilt utsatt i dagens samhlle. Mnga butiksgare rkar ut fr an-
grepp och trakasserier i form av klotter, demonstrationer utanfr butikerna
fr att mota bort kunder etc. (t.ex. DN 17/1). Att djurrttsaktivister har rtt
att agitera fr sina sikter r lika sjlvfallet som demonstrationsrtten, men
det r inte acceptabelt att demokratiska fri- och rttigheter anvnds fr att
samka skada fr enskilda nringsidkare som bedriver verksamhet inom de
ramar som riksdagen har faststllt.
Ett annat exempel p problem som uppkommer fr butiksinnehavare i det
moderna samhllet likartat med dem som upplevs av plsaffrer och
liknande r olgenheter i samband med Reclaim the streets och liknande
freteelser. Man tnker i detta sammanhang spontant p kravallerna i G-
16
teborg 2001. Det vsentligaste r emellertid i praktiken de olgenheter som
orsakas av fredliga demonstrationer. Ngon inskrnkning av demonstra-
tionsfriheten, som jur grundlagfst, vill garfrmjandet inte frorda, men
det r ndvndigt att stat och/eller kommun uppmrksammar de skador
som samkas nringsidkare av skilda slag. Srskilt viktigt r att demon-
stranter aldrig fr tilltas att rent fysiskt hindra kunder att g in i en butik,
en regelsom brukar iakttas vid fackliga blockader.
Gallerior r ett allt viktigare inslag i bilden av handeln. De r srskilt utsat-
ta fr de typer av tgrder som har berrts i det fregende. Detta r delvis
en fljd av att de i gllande bestmmelser behandlas som allmnna platser
fastn de r enskilda. garfrmjandet frordar en versyn av ordningsla-
gen och anknytande lokala freskrifter i syfte att bereda kad skerhet.
Upprtthllande av allmn ordning har i alla tider och i alla organiserade
samhllen varit en av de mest centrala uppgifterna fr det allmnna. I de
fall som garfrmjandet nu syftar, har denna uppgift inte klarats av p ett
fullt tillfredsstllande stt. I stor utstrckning fr deskadefall som intrf-
far regleras genom frskringar. Helt tcks dock inte alltid alla direkta och
indirekta skador p den vgen. Uteblivna intkter p grund av olgenheter
i trafken kan innebra en avsevrd frlust som tminstone inte blir helt
tckt. ven i dessa fall kan man enligt garfrmjandets mening ifrgastta
om inte det allmnna br bra ett visst ekonomiskt ansvar eftersom sam-
hllsskyddet har fallerat.
1
kad rttsskerhet strkt nringsfrihet
Genomgngen visar att frutsttningarna fr ett gott egenskydd kan och
br frbttras p en rad punkter. Detta r till frdel bde fr det allmnna
och fr de enskilda. Det r emellertid ndvndigt att sdana tgrder
kombineras med andra insatser som allmnt strker rttsskerheten i vid
mening och drmed terverkar positivt p skyddet fr person och egendom.
Vad som syns mest angelget idag r krafttgrder fr att f till stnd en
snabbare handlggning hos bde myndigheter och domstolar. Ett nskeml
som dessvrre har blivit alltmer viktigt r vidare att minska kostnaderna
fr att ta till vara sin rtt. Mjligheterna att f rttshjlp eller ersttning av
motparten fr rttegngskostnader br ses ver och gras mera genersa
fr dem som drabbas av brott. Angelget r ocks att skapa bttre garantier
fr att en kvalitativt godtagbar handlggning alltid sker hos frvaltningens
myndigheter. Vissa regler om detta ges i frvaltningslagen men tillmp-
ningen uppvisar ofta brister som inte kan accepteras. Arbete p en bttre,
mera utvecklad frvaltningslag har nyligen satts igng. Det arbetet r enligt
garfrmjandets mening av stor vikt.
Eftersom en stor del av de skador som orsakas av egendomsbrott och
ordningsstrningar drabbar nringsidkare av olika slag, r det ocks viktigt
att understryka behovet av tgrder som allmnt frbttrar fretagsklima-
tet i vrt land. I frsta hand krvs skyndsamma och kraftfulla insatser fr
minskade regleringar av olika nringsverksamheter. Srskilt angelget r
att minska tillstndskraven som har blivit mycket omfattande och delvis
frvandlat samhllsnyttig verksamhet till arbete som kan f utfras om stat
eller kommun ger sitt tillstnd. Ett exempel p ett ondigt tillstndskrav
har getts i det fregende med kamerabevakning, men det r bara ett obe-
tydligt axplock ur mngden. Genom att begrnsa freskrifter av detta slag
kan man frbttra de praktiska frutsttningarna fr en verklig nringsfri-
het.
18
Sammanfattning
Utvecklingen i frga om egendomsbrott r orovckande. Srskilt gller
det inbrott, butiksstlder och skadegrelse genom klotter, men ven grova
brott har blivit vanliga, t.ex. rn mot bde enskilda, butiker och vrdetran-
sporter. Fr ganderttens verklighet har bekmpning och frebyggande av
egendomsbrott grundlggande betydelse liksom upprtthllande av allmn
ordning. Detta r centrala samhllsuppgifter, men det skydd som ges idag
r bristflligt. Srskilt drabbas enskilda fastighetsgare och sm fretag i
handeln.
Fr att samhllet ska fungera bra krvs bde ett gott samhllsskydd och att
de enskilda iakttar omsorg och varsamhet fr att skydda sig sjlva. gar-
frmjandet har granskat de regler som gller idag och uttalar sammanfatt-
ningsvis fljande.
Kraven p egenskydd mste alltid motsvaras av legala och prak-
tiska mjligheter att leva upp till dem, och ge uttryck fr det sjlvklara
frhllandet att brottsoffret inte r medansvarigt utan grningsmannen
alltid ensam ansvarig fr sin handling.
Alla bestmmelser mste ge klara signaler som gr det mjligt fr
samhllets, frmst polisens, insatser att prglas av snabbhet, frutsg-
barhet och tydlighet.
Det r gldjande att frgan om en huliganlag fr butiker m.f.
utreds. Det r viktigt att frfarandet grs betydligt enklare n enligt den
gllande lagen som r anpassad fr stora idrottsevenemang.
En huliganlag fr butiker m.f. mste kompletteras med andra tgr-
der fr att tillgodose vardagsbehoven fr butiksinnehavare, fastighets-
gare och andra. Grundlggande regler om brott och brottsutredningar
br anpassas bttre till dessa vardagsbehov.
Det br vervgas om brottsbalkens regler om olaga intrng och
om ndvrnsrtt br utvidgas ngot. Butiks- och restauranggare ska ha
rtt att bestmma vem som ska f tilltrde och att bde hindra onskade
personer att komma in och kra ut dem.
ven reglerna om olaga tvng och frtal br prvas med srskild
tanke p den som bara vill freda sin egen affrslokal.
19
Det br vervgas att vidga mjligheten till s.k. envarsgripande till
att glla inte bara d ngon ertappats p bar grning utan ven d en
kvalifcerad misstanke freligger.
Det br rcka med anmlan fr att butiksinnehavare skall f stta
upp en vervakningskamera. Tillstnd br inte krvas.
Ordningsvakter br f anlitas i alla sammanhang dr det r motive-
rat fr att tillgodose allmnhetens eller nringsidkares behov av skydd.
Bde en ordningsvakt och en godknd vktare vid ett auktoriserat
vaktbolag br ha befogenhet att visitera vskor och fckor vid kvalifce-
rad misstanke om egendomsbrott.
Det allmnna br bra det ekonomiska ansvaret nr en affrsin-
nehavare vgras frskring p grund av upprepade egendomsbrott. Det
kan genomfras t.ex. via brottsofferfonden eller genom en utstrckning
av det allmnnas skadestndsansvar.
Det allmnna br ocks bra ett ekonomiskt ansvar fr skada som
samkas nringsidkare vid upplopp, reclaim the streets etc. och som
inte tcks av frskringar.
Gallerior br beredas ett bttre skydd. En versyn av ordningslagen
och lokala ordningsfreskrifter br ske fr att klarare markera att de r
enskilda och inte allmnna platser.
Staten mste ocks vidta tgrder fr att allmnt frbttra rttskerheten
och nringsfriheten i vid mening. garfrmjandet krver bl.a. fljande.
Snabbare handlggning mste komma till stnd hos myndigheter
och domstolar.
Handlggningens kvalitet mste frbttras bl.a. genom en bttre
frvaltningslag.
Medborgarnas kostnader fr att ta till vara sin rtt mste bli mindre
n idag.
Regleringen av fretagsamheten, srskilt tillstndskraven, br
minskas kraftigt.
I garfrmjandet ingr:
Fastighetsgarna Sverige
Box 16132, 103 23 Stockholm. Besksadress: Drottninggatan 33
Tel. 08-613 57 22, E-mail: info@fastighetsagarna.se
Lantbrukarnas Riksfrbund
105 33 Stockholm. Besksadress: Franzngatan 6
Tel: 08-787 50 00, E-mail:info@lrf.se
Svensk Handel
103 29 Stockholm, Besksadress: Regeringsgatan 60
Tel: 08-762 77 00, E-mail: info@svenskhandel.se
Sveriges Aktiesparares Riksfrbund
113 89 Stockholm. Besksadress: Rdmansgatan 70A
Tel: 08-506 515 00, E-mail: sarf@aktiespararna.se
Bostadsrttsorganisationen SBC
Box 1353, 111 83 Stockholm. Besksadress: Luntmakargatan 18
Tel: 08-501 150 00, E-mail: sbc@sbc.se
Sveriges Jordgarefrbund
Box 162, 597 24 tvidaberg. Tel: 0120-858 26,
E-mail: kansli@jordagarna.se
Villagarnas Riksfrbund
Box 7118, 192 07 Sollentuna. Besksadress: Johan Berndes vg 8-10
Tel: 010-750 01 00, E-mail: info@villaagarna.se
Ordfrande: Lars-Erik Forsgrdh (le.forsgardh@hotmail.com)
Generalsekreterare: Karin hman (karin.ahman@agarframjandet.se)
tel: 08-24 53 49
www.agarframjandet.se
gar
frmjandet