Beata Agrell

KLASSGRNSER, KULTURBLANDNING OCH NYA

LSARTER.
Estetik, didaktik och ideologi i svensk arbetarlitteratur c:a
1910
!








Abstract
Artikeln diskuterar hur det tidiga 1900-talets svenska arbetarlitteratur deltar i
omfrhandlingen av politiska och kulturella grnser genom att bryta upp r-
gngen mellan estetik, didaktik och ideologi. Vidare diskuteras hur i samband
drmed en s.k. begrundande lsart frbereds i texten och hur den lsarten fr-
hller sig till ungmodernistiska frestllningar om litteraritet baserad p frm-
mandegring och desautomatisering. Som skdningsexempel anvnds texter av
arbetarfrfattarna Maria Sandel (debut 1908) och Karl stman (debut 1909).

BAKGRUNDER
Det tidiga 1900-talet innebar i vstvrlden kulmen p en rad omvlvande frndrings-
processer, som hrde med till moderniseringen: industrialisering, urbanisering, proleta-
risering, sekularisering, demokratisering, massmedialisering. I dess spr fljde politiska
omvlvningar som frsta vrldskriget, ryska revolutionen och arbetaruppror i flera
lnder. Samtidigt som klassmotsttningarna skrptes frdes ocks en kamp fr demo-
krati i allmnhet och rstrtt i synnerhet.
I Norden var detta ocks folkrrelsernas mest intensiva period, d den ldre religisa
vckelsen fr sllskap av sekulra varianter som nykterhetsrrelse och arbetarrrelse,
men ocks hembygdsrrelse, ungdomsrrelse och inte minst bildningsrrelser av olika
slag. Folkets breda lager kom p ftter och skapade inom folkrrelserna egna plattfor-
mar med funktionen av motoffentligheter till den etablerade politiska och kulturella
offentligheten. Folkrrelsegda tidningar och frlag rekryterade frfattare inifrn de
egna leden och spred nya typer av svl sakprosa och agitationstexter som sknlittera-
tur. Den interna bildningsverksamheten strktes genom rrelsegda folkhgskolor,
som ocks blev en viktig faktor i stndscirkulationen och den s.k. demokratiseringen av
parnassen.
Varje folkrrelse hade sin speciella profil, avgrnsad frn varje annan, men i praktiken
var verstrmningen mellan dem stor: medlemskap i en organisation uteslt inte med-
lemskap i en annan. Detta ntverk av rrelser grundades p en kad differentiering som
samtidigt medfrde kulturblandning. Det betydde t.ex. att den sekulra arbetarrrelsen
kunde kritisera kyrkan och den officiella kristendomen, samtidigt som den organisera-
des efter vckelserrelsens religisa mnster (med exempelvis predikan och salmer
p mtesprogrammen) och rekryterade troende medlemmar frn vckelsen.
Allt detta skedde samtidigt som en massmarknad fr kommersiella dagstidningar och
populrlitteratur utvecklades, och den internationella modernismen brjade gra sig
gllande ocks i Norden. I den nya litteratur som skapades i folkrrelsernas hgn kor-
sades drfr skilda tendenser: inflytande frn folkligt arv, folkhgskolebildning, kano-
niserad hglitteratur, kommersiell populrlitteratur och samtida experimentlitteratur
blandades och omfunktionerades fr uppbyggliga politiska eller religisa syften. Denna
nya typ av frfattare byggde samman vanligtvis tskilda storheter som estetik, didaktik
och ideologi, samtidigt som de flyttade grnserna mellan svl hgt och lgt som
konstlitteratur och brukslitteratur. Denna pragmatiska orientering medfrde ocks ett
speciellt begrundande stt att lsa, som ven pverkade sttet att skriva. Detta var ett
arv frn vckelsen som vidarefrdes inte minst i arbetarrrelsen. Den proletra texten
blev drmed ett vanskligt konststycke inriktat p iscensttning p grnsen mellan skri-
vande och lsande.
FrkortadversionpubliceradiGrnserinordiskli6eratur.IASSXXVI2006.
Red.HeidiGrnstrand&UlrikaGustafsson.bo:boAkademisfrlag,2008,I.Ss.81-90.
2




Inledning
ueras sprk var e[ s vackerL eller m[ukL, aLL deL frL[anade bermmas p ngoL saLL.
ueL var yxhugg l hrL Lra, kdknlar och rLL flask och f[allfdd, lsslappL langLan. (karl
CsLman: !"#$%&"'($)*+"#, 1923:8)

Arbetarlitteratur verkar inte vara ngot attraktivt forskningsomrde nu-
frtiden. Kn, sexualitet och etnicitet tycks ha tagit ver klassperspekti-
vets roll, och texterna hnfrs grna till en endimensionell realism som
knappast ppnar fr djrva teoretiska perspektiv.
1
Men i sin nya bok om
svensk arbetarlitteratur beskriver Lars Furuland en unikt svensk och rikt
varierad litterr tradition, som n idag genererar nya texter.
2
Med arbe-
tarlitteratur avser Furuland idealtypiskt litteratur av, om och fr arbetare
i synnerhet kropps-arbetare men frn den krnan utgr en bred
mngfaldig strmning av underdog-litteratur med ppna grnser mot
andra mnen och litteraturtyper.
3
Perspektivet underifrn r allts avg-
rande.
Furuland r nestorn i svensk forskning om arbetarlitteratur, men han
har, trots allt, ocks yngre kollegor: under de senaste tio-tolv ren har
t.ex. Stig-Lennart Godin och Magnus Nilsson disputerat inom omrdet;
2004 kom Anders hman ut med en bok om rallarfrfattaren Gustaf
Hedenvind Erikssons skildringar av exploateringen av Norrland; och
2006 fick vi till och med en teoretisk handbok, Magnus Nilssons Arbe-
tarlitteratur.
4
Fr egen del har jag kommit att intressera mig fr det tidi-
ga 1900-talets arbetarlitteratur, den s kallade pionjrtiden. Det var den,
som Godin behandlade i sin avhandling om Klassmedvetandet i tidig
svensk arbetarlitteratur, och som ocks hman rrde sig inom i sin ana-
lys av postkolonial problematik hos Hedenvind.
5
Mitt intresse gller hur
denna tidiga arbetarlitteratur tnjer p grnserna mellan estetik, didaktik
och ideologi. Och drmed stts i sjlva verket en hel rad grnser i rrel-
se: mellan litterra stilar, genrer, konventioner och normer lika vl som
mellan etiska vrden och vrderingar. Inte ens grnsen mellan arbetet
och kapital lmnas orrd. I det hr fredraget skall jag utifrn ngra
exempel diskutera vilka lsarter sdana strategier bddar fr i sin histo-
riska kontext.
Frsta generationens arbetarlitteratur
Jag skall allts drja vid en litteratur frn perioden 19001920, som inte
tnjutit ngon litterr prestige, och numera knappast lses. Likafullt har
den haft stor betydelse i sitt historiska, kulturella och inte minst litterra
sammanhang: det r en bruks-litteratur med konstnrlig funktion. Den-
na korsning av i post-Kantiansk estetik ofrenliga storheter fr intressan-
ta konsekvenser. Speciellt fr denna den frsta generationens arbetarlit-
teratur r en ppen, montageliknande form, dr arbetet, verlevnaden
och kollektivets kamp fr bttre villkor str i centrum. Denna till synes
fragmentariska komposition kritiserades av ledande kritiker bde d och
senare.
6
Den andra generationens arbetarlitteratur p 1930-talet, behand-
lar hellre individens frigrelse frn kollektivet och gr det i bildnings-
romanens mer slutna form.
7
Flera av dessa 30-talsfrfattare blev erknda
och etablerade, och lmnade efterhand arbetarskildringen. De blev he-
dersdoktorer, valdes in in i Svenska Akademien, och ett par av dem fick
ju ocks nobelpriset.
Men de tidiga arbetarfrfattarna gjorde sllan ngra klassresor: mnga
frblev kroppsarbetare hela sin yrkesverksamma tid och skrev sina verk
p kvllar och ntter eller under perioder av arbetslshet. Ngra av dem
kunde tidvis ocks frsrja sig som journalister inom arbetarrrelsen.
Till de mer bemrkta namnen hr Martin Koch, Gustaf Hedenvind
Eriksson och Dan Andersson. Samtliga debuterade ren 19101914.
8

Men mitt intresse avser mer obemrkta frfattarskap som Maria Sandels
3
och Karl stmans. I det hr fredraget skall jag koncentrera mig p
Sandel. Hon har p senare tid uppmrksammats i egenskap av vr frsta
kvinnliga proletrfrfattare, och hennes verk har nmnts som viktig
dokumentation ver arbetarklassens historia men knappast fr sina
litterra kvaliteter.
9
Idag betraktas hennes verk som frldrat, och ven i
sin egen tid kritiserades det fr estetiska brister, ocks av sympatiskt
instllda kritiker som socialdemokraten Erik Hedn.
10

Hur skall d dessa texter lsas? En historisk utgngspunkt r att det hr
r frga om en brukslitteratur i litterr form noveller och romaner in-
riktade p anvndning, inte bara som drivmedel i den politiska kampen,
utan ocks till personlig tillgnelse, begrundan och reflexion ver en
klassbetingad livsproblematik, dr grnserna mellan privat och politiskt
upplsts.
11
Fr att texternas litterra egenart skall komma till synes mste
ocks bruksaspekten uppmrksammas, dvs. det funktionssammanhang
texterna r gjorda fr och vilken typ av frvntningar de svarar p. Frst
drefter kan man stlla frgan om deras moderna relevans. Man mste
allts ta omvgen om en historisk lsart fr att komma till en modern.
12

Problemet: didaktik & estetik
Maria Sandel, liksom hennes generationskamrater, skriver i en realistisk
och stundom naturalistisk tradition med romantisk-sentimentala och
ibland melodramatiska inslag det r vlknda 1800-tals-mnster, som
mter svl hos Zol och Strindberg som i fljetongsroman och popu-
lrutgivning. Men de skriver ocks i en didaktisk tradition med anor
frn bde frmodern pragmatisk estetik, religis vckelse och politisk
kampdikt. Och denna didaktik var frsts motsatt den nya moderna
estetikens krav p litterr autonomi, som det post-symbolistiska avant-
gardet och de s kallade dekadenterna fresprkade. Den r med sitt
klassperspektiv faktiskt ocks ofrenlig med ledande kritikers moralpe-
dagogiska estetik,
13
eftersom arbetarklassen uppfattades som hotande.
14

Hos Sandel konfronteras lsaren med svl moraliska skdningsexem-
pel efterfljansvrda och avskrckande som med detaljbeskrivning av
familjeliv i storstadsdjungeln och tillagning av svltkost i usla arbetarkk
under storstrejken. Hos en frfattare som Karl stman mter skdlig
gestaltning av arbetares attityder till verhet och varandra p arbetsplat-
sen svl som instruktiva beskrivningar av arbetsprocessens olika steg
och de olyckor som lurar i vart och ett av dem.
Arbetarfrfattarna ville frsts n ut: frmst till sin egen klass men p
sikt ocks till den lsande borgerligheten.
15
Vid den hr tiden omkring
1910 hll arbetarrrelsen p att utveckla en egen offentlighet med egna
tidningar och ven frlag.
16
Frfattarna kunde allts samla sina tidnings-
alster dikter, noveller och fljetonger till bcker, och p s vis ge
texterna ett mer varaktigt liv p marknaden. Men kanske som en bo-
nus-effekt av den nya trenden av borgerlig realism
17
merparten av arbe-
tarlitteraturen gavs faktiskt ut p borgerliga allmnfrlag; den mste
drfr skrivas med en vidare lsekrets i tanke.
18
Det breddade publik-
underlaget skapade ocks problem, eftersom det tvingade frfattarna att
tala med tv stmmor.
19
Ambitionen var att pverka, frndra att lra,
rra och vcka s mnga som mjligt, alldeles som syftet var i frmodern
pragmatiskt orienterad estetik efter klassiskt retoriskt mnster. Men
lsarna bde bland arbetarna och i borgerligheten ville behagas ; man
skte underhllning, spnning och sknhet, inte pminnelser om eget
eller andras elnde.
20
en instllning som exempelvis frfattaren och
sgverksarbetaren stman ofta noterar, inte minst bland sina egna.
21
S
det r hr problemet ligger: hur kombinera didaktik och estetik?
Det didaktiska syftet drar t en otidsenligt nyttobetonad estetik, medan
det konstnrliga drar t litterra experiment med nya medel. Brukslitte-
rra och konstlitterra tendenser fltas p s vis samman till en knut av
spnningar. Men dessa till synes motsatta tendenser understdjer ocks
varandra: tidens arbetarfrfattare skrev i alla genrer och medier, och
anvnde konstlitteraturen som ett brukslitterrt medel
22
men i tjnst
hos en annan didaktik n debattartikelns, pamflettens och kampdiktens.
Det r en litterr didaktik, som arbetar med berttande, fiktion och ge-
staltning, men utan den sorts litteraritet som premieras i en modern
litterr institution frmmande fr det intresselsa skdande som med
4
Kant blev grundlggande i modern estetik.
23
Men hur ser d denna
brukslitterra estetik ut?
Fr att besvara den frgan krvs ett annat synstt och en annan lsart n
den presentism som styr gngse litteraturforskning och litteraturkritik.
Nu gllande kritierier fr urval och vrderingar utgr frn moderna fre-
stllningar om den litterra textens originalitet och autonomi om tex-
ten som en unik skapelse hjd ver alla sociala och praktiska samman-
hang. Nyhetskravet r ledande i exempelvis litteraturhistorieskrivningen,
och vrderingen baseras p kravet att texten skall kunna lsas oberoende
av tillkomstmilj och ursprungligt funktionsammanhang. Det r utifrn
en sdan modern lsart som de kanoniserade klassikerna tillskrivs en
originalitet med tidls och universell giltighet.
24
Arbetarlitteraturen
framstr i det perspektivet som en frldrad och valhnt hopkommen
klasslitteratur med hgst begrnsad giltighet inte minst i det postin-
dustriella samhlle, dr sjlva begreppet arbetare snart r en anakronism.
Men man kan ocks anlgga ett annat perspektiv.
25
Med receptionshis-
torikern Hans Robert Jau kan man undra: P vilka frgor var dessa
texter en gng ett svar? Och p vilka frgor svarar de idag?
Tidsbakgrund: modernisering
Maria Sandel verkade i ett tidigt 1900-tal som prglades av flera moder-
niseringsprocesser: industrialisering, proletarisering, urbanisering, seku-
larisering och inte minst massmedialisering detta var den moderna
pressens genombrottstid. Perioden innefattar unionskris, bondetg,
borggrdskris, rstrttsstrider, politisk och ekonomisk storstrejk 1902
och 1909, hungerkravaller, vrldskrig och rysk revolution. Arbetarrrel-
sen hade etablerat sig och blivit en maktfaktor ocks i parlamentet (SAP
hade 34 platser 1908).
26
Men den prglades ocks av inre strider mellan
revolutionrer och reformister, srskilt efter nederlaget i storstrejken
1909. 1917 splittrades det socialdemokratiska partiet: revolutionrerna
uteslts och bildade en egen organisation.
27

Det rr sig om en ekonomisk, social och politisk omvandling med vitt-
gende effekter ocks p det kulturella och andliga omrdet lngt ner i
folklagren. I litteraturforskningen talas bl.a. om parnassens demokratise-
ring.
28
Fr samtidigt som det litterra avantgardet experimenterade med
sensymbolism och begynnande modernism i lart pour lart-estetikens
skola, brjade nya grupper av frfattare trda fram, med helt annan bak-
grund och inriktning. De rekryterades inte bara frn den nya penning-
medvetna borgerligheten och den liberala journalistkren, utan ocks
frn arbetarklassen och det proletariserade bondestndet. Och fr dessa
nya grupper r litteratur en frga om realism trovrdig verklighets-
framstllning.
Idag mest namnkunniga frn den tiden r vl de s.k. tiotalisterna, dvs.
Ludvig Nordstrm, Gustaf Hellstrm, Sigfrid Siewertz och fr.a. Hjalmar
Bergman. I litteraturhistorieskrivningen kallas de ofta borgerliga realister.
Ett par damer brukar ocks f komma med numera: Elin Wgner, och
Marika Stiernstedt. Men detta r ocks den period d Pr Lagerkvist
debuterar och prvar sig fram med en expressionistisk estetik som f..
ocks prglade Hj. Bergmans experiment med realismen.
Internationellt kommer nu ocks en rad modernistiska klassiker: Tho-
mas Manns roman Huset Buddenbrock 1901, frsta delen av Marcel
Proust A la recerche du temps perdu 1913, och James Joyces novellcykel
Dubliners 1914. 1922 kommer hans experimentroman Ulysses, samtidigt
med T.S. Eliots icke mindre experimentella lngdikt The Waste Land.
Detta var en lrd och komplex litteratur, med vidare sanningsansprk n
den frn 1800-talet nedrvda realismen.
Men det betyder ocks att realism-begreppet problematiseras. Fr vilken
sanning och verklighet r det frga om, och vems? Och med vilka krite-
rier p trovrdighet?
29
P sdana frgor gav texterna ganska olika svar.
Svaren i sin tur betingades av den enskilde frfattarens tolkning av
verkligheten den mer eller mindre moderna verklighet han hade
erfarenhet av och sprk fr. Och tolkningarna visade sig frbundna med
olika vrdeperspektiv. Med moderniteten fljde bland annat en uppvr-
dering av individen och den enskildes ansvar och inititiv. Detta betona-
3
des ocks inom arbetarrrelsen, men inte i termer av individualism: in-
dividens mjligheter kunde frigras frst i den sociala gemenskap som
klassolidariteten utgjorde; den ensamma individen var dremot utlm-
nad t samhllskrafter bortom individens kontroll.
Ocks bildningsbakgrunden spelade in: den verklighetsuppfattning de
borgerliga frfattarna gav litterr form prglades inte bara av egna erfa-
renheter utan lika mycket av annan litteratur litterr tradition och
litterra konventioner, som hrde med till det borgerliga bildningsar-
vet.
30
Frfattarna frn den s.k. underklassen, dremot, hade bara sina
egna erfarenheter och sitt eget sprk att utg frn tminstone tills de
hunnit igenom folkhgskolan (vilket inte var alla frunnat). Arbetarfr-
fattarnas ursprungliga litterra bildningsarv utgjordes huvudsakligen av
Bibeln, Psalmboken och gngse andaktslitteratur, kanske en och annan
tidning eller resskrift, och drutver av muntliga berttelser ur den
folkliga traditionen lokal eller yrkesprglad, inte minst folktron (hos
t.ex. Dan Andersson). Detta arv anvndes desto flitigare, men p andra
stt n i den borgerliga folklivsskildringen. S ven om motiven i mnga
fall kunde vara desamma s behandlades de s olika att det litterra re-
sultatet blev ganska olika verkligheter.
Klasskillnaden prglar ocks frhllandet till respektive kulturarv och
terbruket av den kulturella repertoaren. Arbetarfrfattarnas kulturella
terbruk var mer pragmatiskt n estetiskt, dvs. inriktat p lsaren, prak-
tisk tillgnelse och tillmpning snarare n p konstnrlig manifestation
ven om drmmen att bli frfattare levde hos mnga. Bibelcitat blandas
ofta in i vardagsdialogen, ven hos ateistiska arbetarfrfattare som San-
del och stman. Frn den religisa folkuppfostran knda tekniker som
exempelpedagogik, figuralteknik och typologisk skriftutlggning r inte hel-
ler ovanliga hos t.ex. Fabian Mnsson och senare Fredrik Strm.
31
De
sjlvlrda rr sig allts med en ldre, didaktiskt prglad estetik, inriktad
p etisk-politisk begrundan snarare n p estetisk njutning. Men som vi
skall se r det inte hela sanningen.
Det sedelrande exemplet och den fromma berttelsen utgr ofta stom-
men i den tidiga arbetarprosan genrer knda fr alla, inte minst via
Folkskolans lsebok men den stommen kan bra upp mngahanda:
t.ex. en proletr skiss, en populrlitterr melodram, ett journalistiskt
reportage, eller ett filmiskt montage av scener ibland allt p en gng. I
denna smltdegel kunde ocks blandas doser av impressionistisk milj-
skildring, symbolistisk vildmarksromantik och expressionistisk typise-
ring.
32
Men ocks inflytelser frn kanoniserade frfattare r synliga, sr-
skilt Strindberg, Viktor Rydberg, Gustaf Frding och Verner von Hei-
denstam dvs. det liberalt humanistiska arvet frn 1800-talet, som i
arbetarrrelsen representerade den riktiga kulturen. Stora namn bland
utlndska frfattare r inte bara radikaler som mile Zola, Jack London
och Maxim Gorkij, utan ocks kristna humanister som Dostojevskij och
Tolstoj. Dessa frfattare studerades i arbetarrrelsens bildningsverksam-
het och p Brunnsvik, rrelsens egen folkhgskola. Ett ofta beropat
namn r ocks filosofen Peter Krapotkin: hans lra om inbrdes hjlp
gick p tvrs mot socialdarwinismen och gav brnsle t arbetarrrelsens
egna frestllningar om solidaritet starka inte minst hos Maria Sandel.
Men vad som togs in i den enskilda texten berodde frsts p frfatta-
rens egen bakgrund och vilket bildningsstoff han eller hon kommit i
kontakt med.
S hur var det med Maria Sandel?
Maria Sandel
Presentation
Maria Sandel var smmerska trikstickerska bosatt i Kungsholmens
arbetarkvarter i Stockholm.
33
Det r ocks den miljn hon skildrade i sitt
frfattarskap. Hon var bde dv och blind och blyg, men mycket aktiv
inom arbetarrrelsen som skribent och organisatr. Bl.a var hon drivan-
de vid starten av Morgonbris 1904, de socialdemokratiska kvinnornas
organ. Hon blev ocks upptckt i borgerligt radikala kvinnokretsar; bl.a.
Ellen Key och Amalia Fahlstedt tog sig an henne. Sandel var nog tack-
6
sam, men knde det klassmssiga avstndet. Efter storstrejken 1909 brt
hon sig loss och gick sina egna vgar.
34

Verket
Som mnga andra arbetarfrfattare var Sandel i frsta hand novellist:
ocks hennes romaner r novellistiskt komponerade, dvs. i korta relativt
fristende kapitel som terger scener och situationer ur arbetarens vardag
i arbetet eller hemmet. Fr denna s kallat lsliga komposition rnte
hon och hennes frfattarkollegor mycken kritik, inte bara i samtiden
utan n idag. Men med en annan lsart framstr texterna tvrtom som
ytterst vl sammanhllna: om man nmligen gr in i den lsarroll som
texterna konstruerats fr i sitt historiska sammanhang. Den lsaren har
att frhlla sig till en aktiv och fullt synlig berttare som ppet frevisar
som diktade vrld och vnder sig direkt till lsaren med kommentarer,
frklaringar och frgor. Den tilltnkte lsaren frutstts allts svara p
textens tilltal, bde berttarens direkta och det indirekta tiltal som sjlva
problemframstllningen utgr. Fr hr handlar det om existentiella,
moraliska och politiska frgor av hgsta vikt fr den tilltnkta publiken,
och frgorna upprepas och varieras i de olika textavsnitten.
Vid Svltgrnsen
Sandels frsta novellsamling Vid svltgrnsen utgavs 1908, i perioden
mellan storstrejkerna 1902 och 1909. Alla berttelserna behandlar olika
aspekter av livet i Stockholms fattigaste arbetarkvarter, och alla tnkbara
typer r representerade: frn den sktsamma familjen, dr alla drar sitt
str till stacken och hjlper sin nsta i tider av nd och elnde, till alko-
holisten, smtjuven, dagdrivaren och trasproletren.
I berttelsen Min gata dras perspektiven samman till ett ntverk av
frbindelser som terspeglar strukturen fr hela samlingen. Berttelsens
ram r en vandring lngs proletrernas gata. Till att brja med fokuseras
en enskild gestalt, en ung blek arbetarkvinna p vg hem till sin lungsju-
ke bror, och hennes perspektiv styr framstllningen. Men den som fr
vandra r noga besett lsaren, med Berttaren som didaktisk frdledare.
Se du? manar hon oupphrligt; Se hr!, Titta dit!, Betnk detta!.
Snart kommer ocks andra gestalter och situationer i fokus, nu sedda
utifrn den tilltnkte lsarens perspektiv en lsare som aldrig sett n-
got liknande.
Berttelsen r kort 10 glesa boksidor men vandringen rr sig lngv-
ga i tiden: genom dygnets timmar och veckans dagar. Om eftermidda-
gen fr man se arbetarmassorna vltra fram som slungade af ngkraft
[] ur vidppna fabriksportar (93f.).
3 Och som slungade af ngkraft, vltra mnniskomassor
fram ur vidppna verkstadsportar. Tusende och ter tusende mn och
kvinnor, gossar och flickor, glida genom gatans gr skymning och sila ut
p tvrgator, i grdar och sprvagnar. [---] En arm, hvarest bjda skuld-
ror och krokiga lemmar ro i majoritet, delformiga gestalter, sjlsfina
drag icke ro sllsynta. Djupa, led, dr rheten nnu r godt fotad, (93:)
men som segerrikt g framt i intelligens och allskns frfining.
Oupphrligt slungas nya skaror fram, glida hn och frsvinna. Mn-
nen, de i sin krafts dagar, lta icke mossa vxa under sina steg. Ngon
gng stanna de och samsprka, men oftast kasta de i frbigende ngra
ord till hvarandra, gra s en hastig, energisk gest mot mssan som hls-
ning och fortstta sin gng, tills ngon af de fula, ohyggligt enahanda
stenkolosserna slukar dem. Dock fr en stund. Snart synas de ter,
uppsnyggade, skynda till mten och frrttningar, med ena handen
knnande efter, om fackfreningsboken r p sin plats i brstfickan,
under det den andra har brdt att putsa mustaschen efter aftonvarden.
De yngre, helst kvinnorna, g i grupper, prata och le, men utan stor
liflighet. Alla vilja till hvilan fortast mjligt. De, som bo i andras hem,
vika in i de sm bodarna och hmta den torrskaffning, de sedan frtra i
ett hrn af den ofta fverbefolkade bostaden, knnande sig fverfldiga
och i vgen.

Detta r en typisk scen i arbetarlitteraturen ver huvud: arbetarna som
kollektiv, p hemvg frn fabriken nedtryckta, utslpade, trngbodda,
7
frrade eller unga idealister, med svl kamplust som bildningspoten-
tial. Sandels berttare framhver hr bda sidorna. Men s vxlas fokus
och de allra ldsta i skaran kommer i blickpunkten. Och hr blir bert-
taren ivrig, vdjande, didaktisk inriktad p att vcka lsarens engage-
mang, frsts, men nnu mera hans begrundan och reflexion:
4 Men se p de gamla mnnen, de ldriga kvinnorna! O,
de gamla, som fyratio, femtio r gjort evigt samma grepp med handen,
haft evigt samma ljud fr rat och fr gat samma syn! Se p de gamla,
som ldrats i oupphrlig, tackls kamp fr ett knappt brd t sig och de
sina, fr hvilka allt i lifvet blifvit vana, allt utom det, som gr tillvaron
drglig. Se p deras krkta ryggar och stultande gng och tnk p hur
det skall knnas att hfva en vrkbruten, illa hvilad kropp ur bdden i
arla morgon! Tnk p de lnga timmarna af jkt, (94:) bekymmer och
fattighuset i perspektiv s vida ej dden frbarmar sig. Tnk! och
du skall vndas af medlidande Ty de gamla ha intet hopp. De unga
kunna och skola strida sig till ljusare villkor, ofta skola de stupa fr
att resa sig n starkare. Men de gamla de kunna bara segna ned
(93f.)
Genom de mnga deiktiska uttrycken fr hr och nu markeras skild-
ringens karaktr av pgende skeende, som utspelas framfr lsarens
gon. Detta r en vanlig teknik i ldre litterr tradition nnu s sent
som p 1700-talet hos exempelvis Bellman men anorna hrrr frn
kristen betraktelselitteratur.
35
Det som skulle betraktas och begrundas hr
och nu var frsts Kristus i hans stllfretrdande lidande. Men fram-
stlld genom dessa andaktslitterra tekniker fr arbetarklassen hos San-
del (liksom ofta i arbetarlitteraturen) en Kristusliknande roll som offer
p kapitalets altare. Detta blir nnu tydligare nr sjlva kroppsarbetet
skildras som till exempel hos Karl stman.
Denna begrundande lsart frn den andaktslitterra traditionen hade
vertagits och vidarefrts av vckelserrelsen lsarna och drifrn
kommit in i arbetarrrelsen och de andra sekulariserade folkrrelserna.
Som bland andra Ronny Ambjrnsson och Lars Furuland visat innebar
den begrundande lsarten ett intensivt och personligt lsande: man
gmde det lsta i sitt inre, som det hette, och tillmpade det p sin
egen situation.
I berttelsen om min gata hos Sandel varieras detta fromt didaktiska
arv ytterligare i skildringen av gatan om natten. Det tunga arbetet ligger
nere, men vilan liknar mest en ddssmn och den sovande gatan en
vldig fattiggraf (94).
5 Natt. Gaslyktorna lysa gult fver den utdda gatan,
[]. Husen st tunga och svarta i den stora tystnaden, och dr i de tu-
sen cellerna hvilar kropp vid kropp i blytung smn. Min gata liknar en
vldig fattiggraf. Men p dess kant sitter drottning Lif med half slutna
gon, medan Dden, allfrbarmaren, nnu bidar [], vntande p gry-
ningen fr att fullborda sitt arbete. (94)
Bildsprk och personifikationer i passagen varierar den traditionella fr-
gnglighetstanken och ddens seger ver livet. Men just hr tar berttel-
sen ocks en annan vndning. Nr dagen gryr r det lrdag avlnings-
dag och d r det som en uppstndelse frn de dda. Vandringen p
proletrgatan fortstter nu genom ett karnevalsliknande myller av spen-
dersamma arbetare:
6 Hela min gata r lik en dragspelslt, framklmd af en
lefnadslustig hand och grundtonen klirrar, skramlar och hoppar ter och
ter fram i det gldtiga: Pengar i fickan! Pengar i fickan! (95)
Detta gller frsts bara dem som har arbete, men knslan av rikedom
och frihet rcker ocks fr de arbetslsa och utslagna:
7 Arbetslsa, som i veckor, kanske mnader icke haft stort
mer att lefva af n det, goda kamrater frstrckt; sjuka, utslitna stackare,
som alltemellan ndgas vika in i portar eller prng fr att hosta upp
blodhaltigt skum; periodsupare, ofta goda (98:) mnniskor och skickliga
i arbetet men olyckliga och urstndsatta att resa sig moraliskt fr alla
rcker brodersinnet till. (97f.)
8
S stannar frdledaren-berttaren upp igen och pekar mot en scen utan-
fr en krog. terigen anmodas lsaren- medvandraren att betrakta och
begrunda:
8 Just nu str utanfr den stort tilltagna krogen en liten
grupp, []. Kom hit och se! Den lilla gruppen bestr af en helgdags-
kldd, rtt sttlig arbetare och tv utmrglade stackare, ytterst dligt
kldda. Frn krogen ngar lkss och finkel i behaglig frening, en doft,
som de tv fven synas fullt uppskatta. Nu finnes det ingen lukt i hela
vida vrlden hrligare och mer retande fr svultna uteliggare n just
denna. Det vet ocks den vlkldde arbetaren och ah, hur det smakar
att ta det kryddade kttet och knna het, rafflande dryck i strupen! Det
smakar allt ngot de stackars slarfvarna.
Sprit? Jo, var sker. Och hvarfr icke, nr det nu r s illa stlldt fr
en hel del mnniskor, att sprit r den enda lycka, lifvet beskr dem?
En stund drefter skymta ett par rdmosiga ansikten i krogdrren.
Ljudligt rapande, klifva de fram den korta gatbiten, som leder till par-
kens grna skugga, och vid synen af de tvenne, mtta, otrstiga och
slla kroppsarbetarna mumlar jag hnfrd: Lefve mecenaten! (98)

Hr slutar berttelsen, men den sluter sig samtidigt om sin egen vrld.
Fr nu aktualiseras en tidigare scen, dr brodersinnet och solidariteten
gjort sig gllande. Ett par sidor tidigare skildras en flock rnnstensungar
smutsiga, trasiga, svrjande, men obrottligt solidariska med varandra:
9 Krapotkins sikter om inbrdes hjlp ha hr ett mycket
godt std. Den, som icke p egna korta ben nr upp att platta sin nsa
mot butikfnstret, lyftes beredvilligt af sin ngon tum strre kamrat,
och kommer en liten gynnare ut i sin port med tnderna i en smrgs,
s omringas han gonblickligt, och glla rster skrika fver hvarandra:
de godt? Fr jag en bit? [---] S gr smrgsen ifrn den ena
lystna munnen till den andra, dr gapas s stort man frmr, och garen
tittar p med mecenatmin. (91)
Scenen i sig r bagatellartad och ltt komisk, liksom vl ocks slutscenen
utanfr krogen. Men det i sammanhanget egendomliga ordet mecenat
sticker ut och binder de bda scenerna samman.
36
Det som skall illustre-
ras r frsts tanken om inbrdes hjlp tolkad som klassolidaritet. Men
hur passar mecenaten in i bilden? En mecenat r enligt den dtida upp-
lagan av Nordisk familjebok (1912) en frikostig gynnare och frmjare af
konst och vetenskap. Han r allts ingen vlgrare, utan en som hjlper
konstnrer att fylla hans eget behov av konst. Mecenaterna i Sandels
berttelse hjlper de sina att fylla behov som ocks r deras egna och
kan bli skriande vid nsta arbetslshetsperiod. S fungerar allts solidari-
teten: en fr alla och alla fr en.
37
Men det sgs inte i berttelsen. Detta
r didaktik med litterra medel.
S hur r d denna berttelse gjord? Hr mter ena sidan disparata
scener radade p varandra impressionistiskt beskrivna i en komposi-
tionsform som strider mot gngse konventioner om en vlgjord berttel-
se. andra sidan hlls scenerna samman genom olika formella grepp.
Frmst denne Berttare, som leder lsaren genom en mngfaldig vrld,
befolkad av arbetarklassens alla skikt. Det r en frmmande vrld, som
under vandringens gng grs vlbekant : gatans mngfald speglar klas-
sens helhet. Som bindemedel anvnds ocks dygnets och arbetsveckans
rytm; liksom terkommande kontraster: av liv/dd, hlsa/sjukdom,
ungdom/lderdom, sktsamma/utslagna. Scenerna vvs samman i ett
ntverk dr temat inbrdes hjlp utvecklas ett tema som vittnar om
den till synes splittrade klassens enhet.
I andra berttelser kommer dock splittringen och motsttningarna till
synes och utvecklar separata teman: de icke sktsamma (trasproletrer,
prostituerade), verlparna (klassklttrare), frrdarna (strejkbrytarna).
Familjen Vinge
Sandels frsta roman, fljetongen Familjen Vinge och deras grannar
(1909), har i stort sett samma ppna komposition som Min gata som
ju i sin tur terspeglar strukturen i novellsamlingen Vid Svltgrnsen som
helhet. Scenerna vxlar mellan olika miljer, och romanens undertitel
En bok om verkstadsgossar och fabriksflickor understryker mngfalden och
det breda perspektivet. Familjen Vinge sjlv r bara den upphngnings-
9
punkt som kan motivera genrebeteckningen roman men i titeln kallas
verket ju bara bok. Handlingstrdarna r mnga och ngon enhetlig
intrig r det inte frga om. Det som hller samman texten r i stllet de
problem som de disparata scenerna skdliggr frn olika synvinklar:
fabriksarbetets faror, arbetslshet, fattigdom, lungsot, bostadsbrist,
trngboddhet, strejk, vrnpliktsvgran, alkoholism, misshandel, brotts-
lighet, prostitution, knssjukdomar, vergivna mdrar, ja, till och med
pedofili.
Problemen gestaltas frn arbetarkvinnans synpunkt, och det r hennes
vrld som str i centrum. Grundbulten i denna vrld r familjen och
hemmet, och kampen fr att hlla ihop hemmet r oftast kvinnans en-
samma sak. Men kvinnans liv levs lika mycket utanfr hemmet p
hattfabriken eller i alla frmmande trapphus som skall skuras. Denna
klassiska dubbelroll ifrgastts inte hos Sandel hemmet var nu en gng
kvinnans sak, ven nr hon mste ut i fabriksarbete. Vad som ifrgastts
r i stllet den moralupplsning som fabriksarbetet i den tidens samhlle
syntes fra med sig, bde fr kvinnor och mn.
38
Sandels moraliska pa-
tos r starkt och driver fram den typiska korsningen av patetik, melo-
dram och mycket lngt driven naturalism i hennes texter. Men det mo-
raliska perspektivet r underordnat det politiska. Det kommer till tals
med olika och motsgande rster en egendomlighet som ocks den
sparsamma forskningen om Sandel lagt mrke till.
39

Inom arbetarrrelsen stod moralfrgorna hgt p dagordningen vid den
hr tiden, inte minst inom partipressen. De hade aktualiserats bland
annat av den nnu 1909 pgende Nick Carter-debatten och kampen
mot den s kallade smutslitteraturen.
40
Kampen gllde inte bara bristande
bildning, utan var ocks en moralisk kamp mot ungdomens frvildning
och allmn sedeslshet. Socialdemokraterna var angelgna om att mani-
festera sig p bildningens och moralens sida, eftersom rhet och omoral
grna kopplades samman med arbetarklassen i borgerliga kretsar. Det
gllde allts att ndra det intrycket, och fljden blev en lngtgende mo-
ralisk upprustning inom arbetarrrelsen sjlv. Forskare som Ronny
Ambjrnsson och Orvar Lfgren har utrett hur idn om den sktsamme
arbetaren och kravet p inre disciplinering vuxit fram som en del av sjl-
va klasskampen.
41

I Sandels fljetong Familjen Vinge r slutkapitlet av srskilt intresse i det
sammanhanget, eftersom grnsen mellan didaktik och estetik hr tnjs
till det yttersta. Kapitlet har rubriken Som icke har ngon rubrik och
ger romanen ett mrkt men samtidigt alldeles ppet slut: en 8-rig flicka
hittas vldtagen i sin sng. Det nst sista kapitlet Morsan fr en dotter
erbjuder dremot en avrundning som bttre svarar mot traditionella
romanfrvntningar fru Vinges dotter har dtt i lungsot, men i stllet
tar hon till sig en annan ung kvinna, en vergiven mor, och fr p s vis
ett barnbarn p kpet. Man kan frga sig varfr Sandel valde att avst
frn mjligheten till konventionellt romanslut. Ett svar ges frsts av
fljetongsformens villkor: ofta skrevs kapitlen successivt under pgende
publicering, och frfattarna visste inte alltid sjlva hur berttelsen skulle
sluta. Ibland avbrts publiceringen tvrt, innan ett planerat slutkapitel
hunnit tryckas. Detta kan frklara bde en episodisk kompositionsform
och ppna slut. Men i Sandels fall rcker inte den frklaringen: hon
arbetar alltid episodiskt och ofta ven med ppna slut. Men det hr
slutkapitlet r speciellt.
Det behandlar inledningsvis trngboddhetens problem och slutar med
en pedofil vldtkt en inneboende frgr sig mot husets 8-riga dotter.
Lsaren besparas inga detaljer. Naturalismen i skildringen gr hr ver-
raskande lngt, ven med hnsyn till att fljetongen gavs i arbetarrrel-
sens eget organ. Hr r ngra smakprov. Frst mter vi den otligt vn-
tande frvaren liksom inifrn hans egen kropp:
10 Hgljudda, utdragna snarkningar vittnade om pappa
Nilssons djupa smn och klockans tickande, barnens lugna andetag ut-
fyllde uppehllen mellan basunsttarna. Men, ack dr kom snart
andra ljud till. Stolarna, p vilka sofflocket var lagt, knakade under br-
dan av en tung kropp, som, brinnande av onda lustar, rolst vltrade sig.
Kolen i gallret hade lngesedan slocknat, men, tnda av tr, gnistrade
nu ett par gon i mrkret, riktades oupphrligt mot lilla Veras bdd
(318:) Larssons gon. n av frossbrytningar ristes hans muskulsa
10
kropp, n knde han det som om flammor slickat hans ktt. Morrande
lten sttte ut genom sammanbitna tnder han sg den lilla barn-
kroppen med sin inre blick, snvit, spenslig, han tyckte sig knna dess
doft Med ett ryck kom han i sittande stllning, hans lppar flktes
upp ver kkarna, pannhuden drogs ihop till valkar han lyssnade.
Djupa snarkningar frn sngen Ingen fara allts. Med ett lystet
sprng r Larsson ur sin bdd. (317f.)

Efter ett signifikant tomrum i texten frevisas offret som ett vilddjurs
snderslitna byte:
11 Sklvande ligger lilla Vera bland de upprivna sngklder-
na. Hennes linne r i trasor, kroppen blodig. Med ena handen plockar
hon bland flikarna, som ville hon skyla sig, den andra ligger slapp och
orrlig ver brstet den r bruten i leden. Bldande spr efter tnder har
hon i kinden. Utan att igenknna far och mor stirrar hon p dem med
ddsskrmsel i gonen, medan hennes lppar, med korta, hickande up-
pehll, forma ideligt, ideligt samma stavelse: pa-pa-pa Men hon kan
icke frambringa ett ljud.
Hon r stum. (Vinge, 320)

Med de orden slutar boken. SLUT str det sedan med stora bokstver.
Tystnad och stumhet avslutar allts ett kapitel som sger sig sakna ru-
brik, men samtidigt faktiskt har rubriken Som icke har ngon rubrik.
Det r som en variant av lgnarparadoxen. Vad r meningen?
Den frgan stllde sig tydligen ven K.O. Bonnier nr frlagsutgvan
blev aktuell 1913. [Bild 13] Han antog manuskriptet p villkor att det
gavs en en starkare koncentration, och undrade samtidigt om icke ett
och annat uttryck r fr hrdt och partifrgat tonen borde allts
dmpas.
42
Det medfrde inte bara att Sandel gjorde omfattande stryk-
ningar (ven om de just citerade avsnitten ur pedofilkapitlet faktiskt fick
st kvar). Hon kastade ocks om ordningen mellan det sista och nst
sista kapitlet. Det tidigare slutkapitlet om den pedofila vldtkten ham-
nar allts fre kapitlet Morsan fr en dotter. Drmed fr berttelsen ett
traditionellt avrundat och drtill lyckligt romanslut, som tar udden av
det oroande pedofilkapitlet. Dessutom frses det med en konventionell
rubrik och fr heta Stjrnblomstrets de, med anspelning p flickans
smeknamn. Genom dessa ndringar blir Familjen Vinge en helt annan
sorts text: den lter sig kanske lsa som en acceptabel roman enligt ti-
dens syn, men ppnar sig inte lika ltt fr begrundande lsning.
Slutsatser
Med detta vill jag ha sagt att den brukslitterra funktionen att vcka och
engagera den tilltnkte lsaren realiseras frst genom den estetiska funk-
tionen att gcka frvntningar, frmmandegra det vlbekanta och
drmed frammana reflexion. Didaktik och estetik r hr ttt frbundna
och kan inte tnkas utan varandra.
Idn om frmmandegring r visserligen central ocks i modernistisk
estetik knsatt 1916 av den ryske formalisten Viktor Sklovskij som den
var.
43
Men frutsttningar och funktionssammanhang r helt andra.
Den modernistiska frmmandegringen r samstmd med nyhetskravet
och idn om konstens autonomi. Att se nytt och annorlunda har i mo-
dernistisk estetik ett egenvrde, frikopplat frn varje bruksfunktion.
44

Frmmandegringens syfte r att vcka reflexion ver konsten som
redan Pr Lagerkvist hvdade nr han 1913 fresprkade ren konst.
45

Detta r en estetisk kungstanke nnu idag: litteratur r meta-litteratur.
46

Den arbetarlitterra frmmandegringen, dremot, ingr i en brukslitte-
rr estetik, som terknyter till en ldre konstsyn, men samtidigt nrmar
sig den Verfremdungs-estetik som Bert Brecht senare skulle utveckla,
bl.a. via terbruk av andaktslitterra genrer.
47
Syftet r att med konstens
alla tillgngliga medel frammana begrundande lsning och vcka reflexi-
on ver livet utanfr konsten.
48
Resultatet blir en skdligt gestaltande
litteratur, som kan te sig frldrad eller i vart fall snart blir det, om den
lses med modernitetens glasgon. Men, som jag har frskt visa: det
finns andra glasgon ofta inbyggda i texten i sin kontext. Den bruks-
litterra texten r sjlv ett raster genom vilket vrlden blir synlig p nytt.
11
Det gller bara att hlla reda p lsarten och begrunda bruket, inte
minst i litteraturvetenskapen.

!
Kortad version med samma rubrik publicerad i Grnser i nordisk litteratur, IASS
XXVI 2006, red. Heidi Grnstrand & Ulrika Gustafsson, bo: bo Akademis frlag,
2008, I, s. 81-90. GUP 70289.
1
Jan Arnald till och med ddfrklarar sjlva fenomenet arbetarlitteratur i en recension
av Lars Furulands och Johan Svedjedals nya bok om svensk arbetarlitteratur: arbetarlit-
teraturen gick i graven med 1900-talet, hvdar han, och har idag knappast ens histo-
riskt intresse. (Gravskrift ver arbetarfrfattarna, DN 11.4 2006.)
2
T.ex. av Kjell Johansson, Elsie Johansson, Aino Trosell, Gran Greider och Majgull
Axelsson, och bland de yngsta t.ex. Tony Samuelsson, Torbjrn Flygt och Mikael
Niemi. (Lars Furuland & Johan Svedjedal, Svensk arbetarlitteratur, Stockholm:
ATLAS 2006, s. 372f.)
3
Furuland 2006, s. 24: Det r i skrningspunkten mellan de tre nmnda perspektiven
dikt om arbetare, av arbetare, fr arbetare som man finner den vsentliga arbe-
tardiktningen.
4
Magnus nilsson, Arbetarlitteratur. Lund: Studentlitteratur, 200
5
Stig-Lennart Godin, Klassmedvetandet i tidig svensk arbetarlitteratur, Litteratur Teater
lm, Nya serien 11, red. Per Rydn, Louise Vinge, Margareta Wirmark (Diss. Lund,
Lund: Lund University Press, 1994).
6
See e.g. Koch, Martin in Svenskt litteraturlexikon, 2. uppl. 1970: den krnikeartade,
estetiskt bristflliga uplggningen av det historiska stoffet kritiseras, medan en mesta-
dels psykologiskt trovrdig mnniskoskildring fr berm (255). Kochs bestende miss-
lyckande r emellertid bristen p koncentration, detalj- och ordverfldet, den lsa
kompositionen. Det vill sga: Koch anvnder kortprosatekniker i sina romaner, vilket
minstar deras estetiska vrde; av vrde r kompositionell enhet och psykologiskt tro-
vrdig karaktrsgestaltning. Samma kritik fr ls komposition gav redan Erik Hedn,
arbetarrrelsens ledande kritiker, i sina recensioner av Hedenvind-Eriksson, Sandel och
Koch; se Fahlgren, Litteraturkritiker, pp. 72, 74. Denna uppfattning r fortfarande
gngbar: romaner skall ha episkt flde och inte anvnda kortprosatekniker. Men jfr
Ingemar Algulin, som observerar och analyserar den speciella estetiska funktionen av
just kortprosatekniker i Berttaren Martin Koch (1988), i Traditioner i frvandling,
ed. Anders Cullhed & Barbro Sthle Sjnell, Stockholm: Norstedts, 1998, pp. 233-253.
7
T.ex. Martinsons Nsslorna blomma 1935, Lo-Johansson Mna r dd 1932 och God
natt jord 1933, Fridegrd Lars Hrd-serien 1935ff. E. Johnsons Olof-serie (1934ff.) avvi-
ker formellt genom de inlagda sagor som allegoriskt skdliggr texternas problematik.

8
Andersson dog redan 1920, Koch 1940 och Hedenvind s sent som 1967. Hedenvind
hann p den tiden ocks bli hedersdoktor (Uppsala 1956), ett par r efter yngre kolleger
som Eyvind Johnson och Harry Martinson (Gteborg 1953 resp. 1954) ur den andra
generationens arbetardiktare. Johnson blev sedan noga med att tituleras doktor.
Hedenvind var inte lika noga.
9
Se recensioner av nyutgvan av romanen Virveln 1975, t.ex. Kenneth Engstrms En
omotiverad terutgivning i Sknska Dagbladet 24.4 1975 en sliskig, sentimental
smrja, pminnande om den man finner i vr egen tids veckotidningar och vrig
kloaklitteratur samt Ruth Halldn i Maria Sandels omsorg om sanningen, DN
12.5 1975: Kompositionen r ls, fr att inte sga rapsodisk, och stilen flyhnt, men
ofta litet utsltande och enkel. Maria Sandel r en mrklig personlighet men en
ofullkomlig konstnr, en ganska trkig roman, i avsaknad av brnnpunkt och nerv,
klichaktiga, slarviga och svepande uttrycksstt. Also Gunnel Arrbck Falk, Maria
Sandel, arbeterska och arbetarskildrare, in Litteratur och samhlle, Medddelande frn
Avd. fr litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala 78
(1970), p. 3704. Se ven Ebba Witt Brattstrms efterord till den nya utgvan av Virveln
(1913) r 1975: Hon [Sandel] anses av litteraturhistorikerna inte vara litterrt lika full-
ndad som sina manliga frfattarkolleger. De anklagar henne fr att ha en sentimentalt
verlastad och inte tillrckligt sjlvstndig stil, och en moralistisk svart-vit mnnisk-
ouppfattning. Det kanske stmmer. Men hennes verkliga insats och drmed betydelse
fr oss ligger i att hon som ingen annan i sin generation och f efter henne (med un-
dantag av Maj Hirdman och Moa Martinsson) framhllit den del av verkligheten som
glmts bort: arbetarkvinnans vardag. (s. 269).
10
T.ex. Erik Hedn knner sig i recensionen av romanen Virveln franlten frsvara
den lsa kompositionen: Just vidden i hennes sympati gr, att hon ej kan ge sina
bcker ngon strng komposition. Hon berttar flera livsden, som ofta endast ytligt
snudda vid varandra och eljes lpa vart sin vg, men hon nns ej slppa ngot och
mste drfr utan vergng g frn det ena till det andra. I sjlva verket gr hon all-
deles rtt dri. (Social-Demokraten 17.12 1913, omtryckt i Eris och Himeros. Litterra
hyllnings- och stridsartiklar, Ny samling, Stockholm: Frams frlag, 1917, s. 170). Sam-
manfattningsvis ppekar han, att Maria Sandel har i stort sett lyckats, fast onekligen
ngon gng den sakliga och oftare den formella framstllningen har sina ofullkom-
ligheter. Frnsett nu de vl fantasirika tillnamnen ro srskilt uttrycken av godhet och
hnfrelse stundom en smula verdrivet eller naivt knslofulla. Men boken blir ej
obehaglig att lsa, drfr att det stundom blir litet fr myket mnsklig frg ver
skildringen. (ibid., s. 171) Typisk fr borgerlig kritikerreaktion r annars Rosa Heck-
schers inledande formulering i den alltigenom negativa recensionen av Sandels
Hexdansen (1919): Vid genomlsningen [] frgar man sig ovillkorligt vad det egen-
12

tligen skall tjna till att sdana [bcker] skrivas. De ro sanna, om man s vill, nmli-
gen fr s vitt som man drmed menar att det som skildras verkligen hnt eller mycket
vl kunnat hnda, och att miljn tergivits med fotografisk noggrannhet. Men r det
verkligen sanningen i ordets egentliga djupare betydelse som hr ges? Sdana bcker
ro sanna i samma mening som en fotografi: de visa oss en sida av verkligheten, men
genom att de vriga borteliminerats blir bilden skev och kan aldrig rubriceras som
konst. (Svensk tidskrift 1920, s. 233). Jfr Hedns motsatta vrdering av samma sak:
Maria Sandels bcker hra till dem som ro konstnrliga, drfr att de ro upp-
skakande. S ock med Hxdansen. Dr finns det ganska litet av de vackra och varma
drag med vilka hon eljes brukar fullt verklighetstroget uppliva sina skildringar ur
arbetarvrlden. I stllet har hennes fantasi denna gng tagit ovanligt kraftig flykt i
skildringen av frfallet och, nden. Det mrkligaste r emellertid att boken trots denna
mnets ohygglighet alldeles icke r svr eller motbjudande att lsa. (Social-Demokraten
16.12 [1919], omtr. i Erik Hedns valda skrifter, 5. Litteraturkritik, II. Ung svensk littera-
tur, Stockholm: Tidens frlag, 1927, s. 186.)
11
Fr brukslitteratur, se Gebrauchsliteratur i Gero von Wilpert, Sachwrterbuch der
Literatur, 7 rev. & utv. uppl., Krners Taschenausgabe, bd 31, Stuttgart : Alfred Kr-
ner Verlag, 1989, s. 329 : Gebrauchsliteratur, Zweckliteratur, entsprechend der
engl. Bz. Non-fiction und im Unterschied zu auerlit. Gebrauchtstexten (Geschfts-
brief, Protokoll, Nachricht, Gesetzestext u. a.) solche nichtfiktionale Texte, die durch
Beachtung gewisser lit.-sthet. Kriterien ihre zweck- und sachbezogene Aussage in e.
literarisiertes Gewand [skepnad] kleiden, jedoch in erster Linie auerknstlerische Ziele
verfolgen : Gebet- und Andachtsbuch, Kirchenlied, Flugblatt, Flugschrift, Fachprosa,
Traktat, Sachbuch, Dialog, Bericht, Interview, Reisebericht, Reportage, Biographie;
Essay, Autobiographie, Tagebuch u.a. (letzteres im Ggs. zum rein fingierten lit. Tage-
buchroman). Umstrittene Begriffsprgung aus dem Bestreben nach Ausweitung des
traditionellen Literaturbegriffs mit flieenden, wertungsbestimmten bergngen zu
> engagierter Lit., >Tendenzdichtung und > Gelegenheitsdichtung.
12
Omvgen ver det gamla: The new as such, that which would do away with all
prior experience, is no more available to apprehension than is the other as suchan
other that, as a manifestation of a far-off past, can no longer be gotten at with
anything belonging to the present. If experience and expectation are so entwined in
one another as a conceptual pairboth in the apprehension of history and in the
horizon of aesthetic expenencethat no expectation [can exist] without experience,
and no experience without expectation (s. 352), then, even after the radically jolting
[omskakande] events of modern history, and the radical break with tradition in mo-
dern art, the onset [anfall, brjan, ansats] of the new and the other must be understood
from the vantage point of the old and familiar. (H.R. Jau, Horizon Structure and

Dialogicity, Question and Answer. Forms of Dialogic Understanding (1982). Edited,
translated, and with a foreword by Michael Hays. Theory and History of Literature,
68. Minneapolis: University of Minnesota Press, 1989. (197-231.); [] the content of
ones own experience must be brought into play, and mediated through the alien hori-
zon in order to arrive at the new horizon of another interpretation. (Jau, 207)
13
Detta moraliserande r tydligt hos Fredrik Bk, tidens ledande borgerliga kritiker;
se T. Forser, Bks trettiotal; also S. Nordin, Fredrik Bk.
14
Fr hotet frn arbetarklassen, se Bothius, Nick Carter, p. 119, 158, 222f., 251, samt
Godin, Klassmedvetandet, p. 118f., 130132.
15
Godin, Klassmedvetandet, p. 136f., Olsson, Proletrfrfattaren, p. 58, 69f.
16
T.ex. Socialdemokratiska Arbetarepartiets bok- och broschyrfrlag (1889), Brands
frlag (1897, Frams frlag (1903) eller Framtidens frlag (1908), och frn 1912 ocks p
Tidens frlag
17
Se t.ex. Olof Rabenius veriskt Svenska romaner och noveller, Ord&Bild 1912, s.
231f.
18
Johan Svedjedal i Furuland & Svedjedal, Svensk arbetarlitteratur, s. 440; v. 443,
444f.
19
Se Olsson, Proletrfrfattaren, som analyserar denna dubbla auktorsposition hos
stman: Dubbelheten hos novellens berttare, spnningen mellan det inre och det
yttre perspektivet r textens stt att uttrycka spnningen mellan novellens frfattare
och dess lsare. [---] Denna kollision mellan den proletra horisonten och det ickepro-
letra perspektivet menar jag kan ses som ett typiskt vittnesbrd om de villkor, som
gller fr arbetarprosan som kommunikation vid den tid, d stman ger ut sina
bcker. Den borgerliga literaturen som system, ett system dr texter sprids som varor
p en marknad, njer sig inte med att stta ifrn sig proletrliteraturen som olnsam (i
frlggarens gon), eller som okonstnrlig (70:) (i kritikerns gon). Literaturen som
varumarknad tvingar dessutom p proletrfrfattaren en lsare, vars inflytande strcker
sig nda in i hans text. Proletrfrfattaren fr en dubbel identitet, som tvingar honom
att som avsndare anlgga en mask, vars drag bestms av den anonyme, dvs borger-
lige, mottagarens fysionomi. (p. 69f.)
20
See Fahlgren, Litteraturkritiker i arbetarrrelsen, p. 73.
21
Se t.ex. berttarens frsvar i stmans novell Kapar-Karlsson, som i naturalistiska
ordalag beskriver en arbetsplatsolycka: Hndelsen hr inte till de mera sllsynta inom
sgindustrin, tvrt om, och den r inte av det sregna slag av olyckor, att jag just drfr
br tala om den./ Jag kunde g frbi den med en ltt ryckning p axlarna ocks ; jag
vore ingen blt d och modern, fr all del./ Eller jag kunde lna ur svenska literatu-
13

ren en fras och sluta av min Kapar-Karlsson med, vackert./ Men sgverksfolket r inte
s lyckliga komedianter, inte, och jag vgar mej p frsket att visa p en scen ur
skdespelet, ven med risk att frefalla trkig. (s. 44). Fr en analys, se Beata
Agrell, Gmma det lsta i sitt inre. , s. 74f.
22
Cf. Bothius, Nick Carter, p. 265, on Hjalmar Brantings wiew of culture.
23
Calinescu, 48, Liedman 378. Se ven Stina Hanssons beskrivning av den moderna
Kantianska estetikens inbrott i det ldre retoriska litteratursystemet i Sverige: Det nya
litteraturbegreppet, sknlitteratur, myntades mot slutet av 1700-talet och de-
finierades, srskilt i brjan, i klar motsttning till konstlitteraturen med dess retoriska
inriktning. Skn var, enligt den nya uppfattningen, bara den litteratur som stod fri
frn den syftesbestmdhet eller det Interesse, fr att tala med Kant, som hade kn-
netecknat den klassiska retoriken och den litteratur som prglats av den. Den skna
litteraturen skulle vara sitt eget ml, hja sig ver dagens strider och syfta till en typ av
konstnjutning som filosofiskt kunde definieras som interesseloses Wohlgefallen. Det
var allts inte bara mot de i retoriken och poetiken traderade Reglorna som frro-
mantiker och romantiker opponerade sig ven om detta srskilt brukar framhllas i
litteraturhistorien utan ocks mot den fr retoriken grundlggande synen p littera-
turen som ett medel fr att uppn ml som lg utanfr den. (Frn Hercules till Swea.
Den litterra textens frndringar, Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga Institu-
tionen vid Gteborgs universitet, 39, Gteborg 2000, s. 11.
24
Jfr Paul Lauter: It is one thing to say to students[]you should be familiar
with the western tradition which has shaped your culture and society. It is very differ-
ent to say: you should be familiar with the disparate, often conflicting, traditions
which constitute the glory and the tragedy of our world. (History and the Canon,
Social Text, Volume 0, Issue 12 (Autumn, 1985), 94-101; s. 96)
25
Didaktik och roman (Hunter): Why should we care about, readers now may well
wonder, the origins of moralistic, lapel-gripping techniques that we temperamentally
resist and wish did not exist? But however alien to moderns such tones and aims may
be, the didacticism of the early novel is central to the conception of the species. Its
origins are so tied up with needs of contemporary readers and its early history is so
dependent on the didactic assumptions in popular non-narrative forms that to miss
or excuseits characteristic didacticism is to misappreciate its features and misdefine
its nature. Understanding its rationale and function is not only important for the
reading of novels like Defoes or Burneys or Godwins but also for coming to terms
with later novels like those of Camus or Lawrence or Hemingway where didacticism,
though considerably more disguised, is equally important to formal conception and
dynamic intention. (Hunter, 226)

26
1902, inkasserade den politiska arbetarrrelsen sin andra valseger: Socialdemokra-
tiska partiets representation i riksdagens andra kammare kades frn en Branting
till fyra man. Tre r senare, allts 1905, fljde en ny valseger: socialdemokratiska
riksdagsgruppen kades till 13. Efter ytterligare tre r, allts 1908, inhstade socialde-
mokratiska partiet den strsta valsegern under den period denna versikt omspnner:
den socialdemokratiska riksdagsgruppen kades till 34 man, samtliga tillhrande andra
kammaren. (Uhln, 94)
27
Sveriges socialdemokratiska vnsterparti, som 1921 blev Sveriges kommunistiska
parti.
28
Det nya och mrkliga intrder, nr nu frfattare, som ej genom en viss skolutbild-
ning kommit loss ifrn sitt sociala ursprung, framtrder alltjmt i egenskap av bnder
eller arbetare. [] Den unge Hedenvinds eller Karl stmans sociala skildringar [] r
s helt igenom prglade av frfattarnas erfarenheter som arbetare och av den klasskns-
la deras samhllsstllning ftt. Om mnga av de proletrfrfattare, som har srskilt
intresse i detta sammanhang, gller det, att de har uppfattat sig sjlva inte i frsta
rummet ssom tillhrande en intellektuell yrkesgemenskap (frfattarskret eller vad
man vill kalla det) utan ssom sprkrr fr den grupp inom samhllet, som de framgtt
ur. Lennart Thorsell, Den svenska parnassens demokratisering och de folkliga bild-
ningsvgarna, (Samlaren 1957, s. 53-135) Litteratursociologi. Texter om litteratur och
samhlle. Red. Lars Furuland & Johan Svedjedal. Lund: Studentlitteratur, 1997 (520
552), s. 521).
29
Lodge, 25; Eysteinsson, 194f.
30
Beyer 293.
31
Se Agrell 2005.
32
Lars Furuland: Frmst tack vare Martin Kochs och Hedenvinds insatser var arbe-
tardiktningen redan p totalet tminstone i de bsta verken inte s mycket en
speglande realism som en aktiv, samhllskritisk verklighetsgestaltning med intressanta
inslag av symbolism och expressionism. De ville inte bara vertyga om sanningen i sin
milj- och mnniskoskildring. De skte lyfta fram de inneboende sociala och psykolo-
giska utvecklingsmjligheterna i den skildrade gruppen av arbetande mnniskor, hos
arbetarklassen. (Martin Koch en grindstolpe i svensk arbetarlitteratur, Parnass
2001:2, s. 5)
33
Ndbostder rentav, dvs. kvarteret Skogshyddan.
34
Sandel skrev otaliga artiklar, dikter och noveller i den socialdemokratiska pressen. I
bokform debuterade hon 1908 med novellsamlingen Vid Svltgrnsen p Gebers frlag.
Frsta romanen hette Familjen Vinge och deras grannar. En bok om verkstadsgossar och
14

fabriksflickor. Den gick frst som fljetong i Social-Demokraten 1909 men utgavs som
bok hos Bonniers 1913 efter ett antal justeringar, som jag skall terkomma till. 1913
utkom ocks romanen Virveln hos Tiden. Den, liksom romanen Droppar i folkhavet
1924, nyutgavs p Ordfronts frlag p 1970-talet. nnu en novellsamling, betitlad
Hexdansen, utkom 1918, och 1927 fljde romanen Mannen som reste sig. 1927 blev ocks
Sandels ddsr. Hon var d 57 r gammal.
35
Stina Hansson, Ett sprk fr sjlen (1991).
36
Nordisk familjebok, 1912, Maecenas: frikostig gynnare och frmjare af konst och
vetenskap (mecenat).
37
Solidaritetstanken varieras p otaliga stllen hos Sandel, srskilt kraftfullt i Virveln
(1913), nr storstrejken bryter ut:
Brd
Tusenden, mnga tusenden hem hotade att prisgivas t hrjande nd! Arbetet ryckt
frn ttitusen mn och kvinnor h gud! De sm barnens jmrande grt av hunger!
Vrken i mdrarnas brst, den stingande, ( :) svidande, blodpressande vrken, vid att
intet ha fr den lilla mun, som ber, ber, ber Mat mamma! Varfr fr jag inte mat?
Och fdernas dova ngest
En snyftning skte arbeta sig fram ur Toras brst, men hon tvang den tillbaka.
Och ter stramade hennes sklvande lppar i trots och tnderna bets samman med en
smll. Kamp! Kamp till det yttersta. Aldrig skulle det med rtta kunna sgas, att brder
svikit brder, d gemensam nd bort ena. Aldrig. Ty i proletrernas brst hade broder-
skapets heliga id sin fasta tillflykt.
Gemensam nd. Ty i dag dig, i morgon mig. Och dessutom var det icke deras
dyraste skatt, organisationen, kapitalets rvarhord nu ville t, frossa av, slita snder
med grymma klor, skatten som brgats med omtliga offer av mda och liv, som varit
och var mediet att hja de trlande ur frnedringen, frdla och stla klassviljan, vidga
sinnena, vinna sjlarna fr kulturen. h, organisationen, solbringaren, den som skaffat
luft och brd och sng i hem, skvlade av brist och allskns unkenhet. Fr den var
intet offer fr stort den var omistlig som ryggmrgen. (164f.)
38
Se t.ex. Sandels berttare i Virveln: O, den fabriken! Brott och last var dess utsde;
frhrjande drog dess pestsmittade anda fram ver outvecklade sjlar och kvvde i
brodden alla ansatser till sedlig utveckling. Ngon ansvarsknsla fr de unga kvinnor-
nas livsvillkor, deras mjligheter till stegring i moral, i pliktbegrepp, i sedernas frfi-
ning och i sknhetsgldje bort det! (p. 20) Fr demoraliserande fabriksarbete, se
v. Bothius, Nick Carter, s. 118, 234f, 240, samt Godin, Klassmedvetandet, s. 134f.
39
Tilda Maria Forselius, Sjlsadeln och de ystra sinnenas rop Kvinnors liv och kr-
leksvillkor i Maria Sandels texter. Vardagsslit och drmmars sprk. Svenska proletrfrfat-

tarinnor frn Maria Sandel till Mary Andersson. Red. E. Adolfsson. Enskede: Hammar-
strm & berg, 1981. Ss. 17-51.
40
Fr turerna i debatten, se Bothius, Nick Carter, s. 131133, samt kap. V.
41
R. Ambjrnsson, Den sktsamme arbetaren. Ider och ideal i ett norrlndskt sgverks-
samhlle 1880-1930 (1988). 3 uppl. Serien Norrlands bildningshistoria. Stockholm:
Carlssons, 1998; J. Frykman & O. Lfgren, Den kultiverade mnniskan (1979), s. 34,
Horgby, Egensinne och sktsamhet, s. 43f., 67f., 272f., 361f., Bothius, Nick Carter, s.
260f., 262264, 270, 276.
42
Johan Svedjedal, Bokens samhlle. Svenska Bokfrlggarefreningen och svensk bok-
marknad 1887-1943. Volym 1. Stockholm: Svenska Bokfrlggarefreningen, 1993, s.
295.
43
Viktor Sjklovsky, Art as Device(1916).
44
Most consequently developed in Th. Adornos high-modernist aesthetic; see the
discussion in Calinescu, Five faces, p. ***, A. Eysteinsson, The Concept of Modernism, p.
41, 44f., and P. Johnson, An Aesthetics of Negativity / An Aesthetics of Reception.
Jausss Dispute with Adorno.
45
P. Lagerkvist, Ordkonst och bildkonst: om modrn sknlitteraturs dekadans : om den
modrna konstens vitalitet (1913), p. 42.
46
See e.g. Bror Rnnholm in Litteraturen r fdd skyldig: Jag hller helt med om
att formellt experimenterande prosa inte bara r formellt experimenterande utan att
den ocks har en annan sida. Men sedan kan man frga sig om de kritiker som r ut-
bildade p de textfixerade litteraturvetenskapliga institutionerna verkligen kan lsa den
hr andra sidan. De r utbildade till att resa en rejl vgg mellan texten ena sidan och
det verkliga livet den andra. Litteraturvetaren Kristina Malmio skrev en gng att hon
delade upp texter i realistiska respektive metafiktiva och frklarade att hon hade svrt
att sga ngonting om de realistiska texterna eftersom de r lsbara men inte skrivbara,
de uppmanar till konsumtion men inte till produktion. Hon demonstrerar just det
problem vi talar om. (Ord & Bild 2000:45)
47
Se t.ex. Agrell 1997: 5052 om Brechts Kriegsfibel och teranvndningen av rens-
sans emblemets didaktiska telniker.
48
Vilket till dels ocks var Sklovskijs ml. See t.ex. S. Boym, Poetics and Politics of
Estrangement, s. 584: From a device of art, estrangement became an existential art of
everyday survival and a tactic of dissent in Russia and Eastern Europe. Se vidare G.
Tihanov, The Politics of Estrangement, p. 683: the positive experience of estrange-
ment in and through art that can restore these lost sensations of materiality, of fear and
love, thus bringing back the missing human dimension of life (also p. 672, 675). Men
13

redan 1919 modifierade Sjklovsky his earlier notion of estrangement by focusing
exclusively on the formal aspects. Redan d hvdar han att nya verk blir till som ndrar
vr perception inte bara av livet, but of the artistic form itself, which has become
automatized through our acquaintance with older works (Tihanov, s. 687)