amerikanska inbrdeskriget 21

Korsen flammar i Sdern

Efter nederlaget 1865 vxte i sydstaterna en rasistisk frestllning fram vilken byggde p vit verhghet. De som framfr allt drabbades av de vitas rasism var dels svarta, dels judar. Nr Ku Klux Klan teruppstod 1915 var antisemitismen en av organisationens grundpelare. Det tog sig bland annat uttryck i den brutala behandlingen av den judiske affrsmannen Leo Frank, som stod talad fr att ha vldtagit och mrdat den vita, kristna flickan Mary Phagan. Efter att Frank 1915 frst dmts till dden och drefter bendats av Georgias guvernr tog en klanrelaterad pbel saken i egna hnder. De slpade ut Frank ur den fngelsecell han satt i och hngde honom i ett trd nra Phagans hemstad. av ulf zander, docent i historia vid lunds universitet
En icke ovanlig bild. En klanmedlem gr nazihlsning framfr ett brinnande kors. Det r flera olika rasistiska symboler p en och samma gng. Men antisemitismen var inte sjlvklar i Sdern under inbrdeskriget

Leo Frank slets ut ur fngelset och hngdes i ett trd 1915. Hndelsen banade vgen fr en vg av antisemitism i sydstaterna

et finns dock en annan judisk sydstatshistoria. Frvisso var de flesta av dem som slogs under sydstatsflagg vita protestanter, men undantag fanns, frn ett antal svarta som bevpnats via soldater med bakgrund i spansktalande lnder, katolska irlndare och ett ftal kineser till judar. Av dessa minoriteter var judarna flest till antalet. Ett viktigt skl drtill r att det fanns en cirka 150-rig judisk historia i sydstaterna nr inbrdeskriget brt ut. I Charleston, dr USA:s ldsta synagoga r belgen, slog sig judar ned redan i slutet av 1600-talet. Majoriteten av judarna hade inte bott i USA under ngon lngre period. I stllet var de nyligen inflyttade med bakgrund i st2

och Centraleuropa. Bland dem skte sig flertalet till sydstaterna. Attraktivast var Louisiana, dr cirka 1/3 av landets 150 000 judar var bosatta 1861. Hur mnga judar som slogs p respektive sida r n idag oklart. P sydstatssidan varierar uppgifterna frn 3 000 till 10 000 soldater varav 2 000 var officerare. I nordstatsarmn antas antalet judar ha varit hgst 6 000. Att flertalet judar fre kriget bodde i sydstaterna berodde enligt samtida judar p att det fanns strre mjligheter till integration dr n i nordstaterna. Till exempel hade nordstaterna vid enstaka tillfllen snt judar till representanthuset. Frn sydstaterna sndes d-

remot tv judar till senaten. Dessutom var ktenskap mellan judar och icke-judar tmligen vanliga i sydstaterna fre inbrdeskriget och vckte fga uppmrksamhet. Sdern var, som en sydstatsjude yttrade, ett lyckligt land, detta vrt Palestina. Skillnaden i frhllningsstt blev n tydligare under inbrdeskriget och mrktes inte bara i ett frbud fr rabbiner i unionsarmn medan de verkade fritt i sydstatsarmn. Som historikern Robert N. Rosen, frfattare till The Jewish Confederats (2000), klargjort saknades det inte utslag av antisemitism i sydstaterna fre 1861 eller under inbrdeskriget. Till exempel menade en del Richmondbor i inledningen av kriget att judar i allmnhet var rddhgsna och ovilliga att slss. Dremot hrde det till undantagen med antijudiska uttalanden i hgkvarteren fr sydstatsarmerna eller i sydstatsadministrationen. S medan sydstaternas hgste beflhavare, general Robert E. Lee, visade frstelse fr att judarna nskade fira sina hgtidsdagar, hade flera nordstatsgeneraler en uttalat negativ hllning till judar. Ulysses S. Grant menade att israeliterna var ett irriterande gissel. Han var ocks vertygad om att svartabrshandeln med bomull organiserades av judar och utfrdade i november 1862 frbud fr alla judar att resa med sdergende tg. Nstfljande mnad utfrdade han General Order Number 11, enligt vilken judar som klass utvisades frn ny-

General Jo Shelby under slaget vid Westport den 23 oktober 1864. Shelby blev den mest knde officeren i sydstaterna som hade en judisk bakgrund. Inte minst fr att han vgrade kapitulera och tog sig ver grnsen till Mexiko fr att delta i inbrdeskriget dr

ligen ervrade omrden inom 24 timmar. President Abraham Lincoln drog tillbaka ordern i januari 1863, men vid det laget hade flera judiska familjer redan frlorat sina egendomar och tvingats p flykt eller kastats i fngelse. Grants kollega William T. Sherman beskrev p ett liknande stt judarna som hjrt- och sjllsa mnniskor som hotade att versvmma nordstaterna. En annan nordstatsgeneral, Henry W. Halleck, satte i enlighet med den antisemitiska traditionen likhetstecken mellan frrdare och judiska grdfarihandlare Flertalet judar i sydstaterna talade fre inbrdeskriget tyst om slaveriet, frmst p grund av att de insg att ett avstndstagande skulle frstta dem i en utsatt position. En annan orsak var att de i allmnhet inte gde slavar. Flertalet judar var lgavlnade kontorister, butiksbitrden, grdfarihandlare, skrddare och butiksgare, och i sdana fall var det inte realistiskt eller nskvrt att hlla sig med slavar. Fr mnga judar framstod sydstaterna, bortom frgan om slaveriet, som frihetens hemvist, en skarp kontrast till de frtryck och den 3

frfljelse som de flytt frn i Europa. Slaverifrgan var sledes inte central fr flertalet judar, utan det var andra vervganden som motiverade dem att slss fr Sdern. En vanlig antisemitisk frestllning var att judar var oplitliga, fega och olmpliga som soldater. Judarna nskade motbevisa denna frestllning. Medan svarta p nordstatssidan kmpade med vapen i hand fr att pvisa att de frtjnade en status som fria, jmlika medborgare, slogs judar fr att bevisa sin lojalitet och pliktknsla. Drtill upprrdes judarna, liksom de protestantiska sydstatarna, ver vad som de uppfattade som en aggressiv, sydstatsfientlig politik frn nordstaterna. Det var en stndpunkt som framfr allt framfrdes av de judar som avancerade till att bli officerare i sydstaterna. Moses Jakob Ezekiel klargjorde efter nederlaget 1865 att han och hans judiska frnder inte slagits fr slaveriet, men vl fr fortsatt oberoende och fr att frsvara sina hem frn invasionsstyrkorna frn norr. Av det sklet, deklarerade han, skulle han aldrig ha tolererat om ngon av hans sner vgrat att slss p den konfedererade sidan.

Bland de framgngsrikaste judiska officerarna mrktes Abraham Myers. Han var utbildad vid West Point, dr han var klasskamrat med Lee. Myers avancerade till general och fick ett fort uppkallat efter sig. Major Adolph Proskauer gjorde ett djupt intryck p sina officerskolleger under slaget vid Gettysburg. Till synes oberrd av kulregnet fortsatte han att mana sina mannar med en cigarr i ena mungipan. Jo Shelby hade 1862 avancerat till verste. Sensommaren 1863 inledde han vad som skulle bli den lngsta kavalleriraiden under inbrdeskriget. Frn slutet av september till brjan av november avverkade hans soldater stora avstnd, ddade mer n tusen fiendesoldater och frstrde materiel till ett vrde av mer n tv miljoner dollar. Nr vl nederlaget var ett faktum vgrade han att acceptera det. I stllet tog han och hans soldater sin tillflykt till Mexiko. Han tervnde dock s smningom till Missouri, dr han dog 1897. Ljtnant Albert Luria utmrkte sig redan nr han frsta gngen deltog i strid. I maj 1861 rddade mnga av sina kamrater nr en skarpladdad unionsgranat landade i ett sydstatsfort kastade.

Kvartermstare Abraham Charles Myers tjnstgjorde redan under Seminolekrigen mot Floridas indianer. Under inbrdeskriget utnmndes han till verste och generalkvartermstare i konfederationens arm.

I slaget vid Gettysburg stod major Adolph Proskauer kallt och lugnt i kulregnet framfr sina soldater frn Alabama med sin cigarr i munnen.

Luria kastade resolut ut granaten innan den hann explodera. Insatsen, som enligt regementshistoriken hade resulterat i ett Victoriakors om han varit brittisk soldat, talade han tyst om och avbjde ett erbjudande om befordran. Luria avancerade nd, men skadades allvarligt och avled i sviterna av sina skador ett drygt r efter den frsta insatsen. I flera fall vrvade sig hela brdraskaror och slktskaror till sydstatstrupperna. Inrknat brder och kusiner slogs inte mindre n tv dussin mn ur slkten Moses. Nio tervnde inte frn slagflten. Till denna slkt hrde den frste judiske sydstatssoldat som stupade, Luria Moses. Under en strid i Virginia den 31 maj 1862 kastade han ut en nordstatsgranat frn skyttevrnet, men dog av explosionen. Den 9 april 1865, samma dag som Lee kapitulerade i Appomattox, frsvarade tre i slkten Moses en stllning utanfr Mobile. Tv tillfngatogs varav den ena srades medan den ldste i brdraskaran, Joshua Lazarus Moses, ddades.

Han var den siste judiske sydstatssoldaten som fll i strid under inbrdeskriget. Historien om de judiska insatserna fr Sderns sak tog inte slut 1865. Under resten av 1800-talet och de frsta rtiondena p 1800-talet, d antisemitismen tilltog i sydstaterna, uppmrksammades judarnas insatser p olika stt. Nr de gamla kmparna gick ur tiden skrevs uppskattande runor och deras sista viloplatser markerades i mnga fall med mktiga gravstenar eller -monument. Uppskattningen var besvarad. Bland de sydstatare som i krigets efterfljd ivrigt frsvarade sydstaternas beslut att g i krig mrktes ett flertal judiska veteraner. Ngra av dem tog initiativ till monument ver sydstaternas militra insatser. Numera terstr inte mycket av den judiska sydstatshistorien. De mnga judiska immigranter som anlnde till USA under 1900-talet hade allt mindre knnedom om och intresse fr den kamp som deras trosfrnder utkmpat under 1860-talet.

General Joseph Orville Shelby kom frn Lexington i Kentucky, men flyttade till Missouri dr han blev en av delstatens strsta slavgare. Jo Shelby satte upp ett kompani som deltog redan i det lgintensiva inbrdeskriget i Kansas som fregick sjlva inbrdeskrigets utbrott. Shelby blev en vlknd kavallerigeneral p vstra krigsteatern och efter konfederationens kapitulation tog han uppskattningsvis 1 000 av sina mn med sig ver grnsen till Mexiko.

Major Raphael Moses var fruktodlare innan kriget. Han var femte generationens invandrare till Amerika och kom under inbrdeskriget att gra stora insatser, framfr allt som kvartermstare i general James Longstreets stab. Hans son ljtnant Albert Luria var den frsta knde judiske sydstatsofficeren att stupa i strid, vid Seven Pines i maj 1862. Hans brorson, Joshua Lazarus Moses, lr ha blivit den siste att stupa, timmarna efter att Lee hade kapitulerat vid Appomattox.