Tv litterra system och ett utomsystemiskt Beata Agrell

Brukslitteratur, sknlitteratur och medknslans estetik betraktelse ver lsarter

En ltt frndrad version publicerad i Den litterra textens frndringar. Studier tillgnade Stina Hansson, red. Stefan Ekman, Mats Malm & Lisbeth Stenberg, Stockholm/ Stehag: Brutus stlings Bokfrlag Symposion, 2007, s. 8799.

I de litteraturhistoriska grundkurserna fr studenterna lra sig att skilja mellan tv litterra system: det klassisk-retoriska versus det moderntromantiska och post-romantiska. De fr ocks lra sig att tillmpa olika lsarter beroende p vilket system texterna hnfrs till: brukslitterra fr de klassisk-retoriska texterna, och sknlitterra fr de moderntromantiska. I bda fallen skall texterna sttas in i sin historiska kontext, men med helt olika frtecken. Moderna lsvanor bddar dock fr dubbla anakronismer, inte bara hos studenter: att lsa 1600-talets gravdiktning som personlig beknnelse eller frga efter budskapet i modernistisk poesi. S hur skall frhllandet mellan brukslitteratur och sknlitteratur rtteligen beskrivas frn lsandets synpunkt? Den frgan skall inte besvaras hr, men vl ge utgngspunkt fr ngra reflexioner i anslutning till ett skdningsexempel. I det fljande utgr jag frn Stina Hanssons framstllning av de bda litterra systemen, men drjer ngot vid begreppen litterr autonomi, inlevelse och katharsis. Drefter diskuterar jag vxelbruk mellan brukslitterra och sknlitterra lsarter med std av en litterr korttext jag anvnt i undervisningen: novellen Lngt lidet i Margareta Ekstrms 1 samling verfallet och andra berttelser (1963).

Enligt klassisk-retorisk litteratursyn var texter ett slags redskap som 2 syftar till pverkan, skriver Stina Hansson. Med redskapssynen sammanhngde ocks frstllningen om den litterra texten som ngonting gjort, det vill sga ngot enligt konstens regler sammansatt, som syftade till en bestmd effekt och var underordnat en bestmd funktion: diktaren kunde jmfras med den skicklige hantverkaren med sin redskapslda: i denna lg, bland annat, sdant som poetikens och retori3 kens regler och principen om decorum. Men det var ocks denna redskapssyn som ledde till att retoriken frlorade sin auktoritet p det sknlitterra omrdet under frromantik och romantik. Ty under denna period utbildades den nya av Immanuel Kant knsatta litteratursyn, enligt vilken dikten inte lngre kunde berttigas genom sitt bruks- eller redskapsvrde, utan enbart genom sitt 4 vrde som konst:
Skn var, enligt den nya uppfattningen, bara den litteratur som stod fri frn den syftesbestmdhet eller det Interesse, fr att tala med Kant, som hade knnetecknat den klassiska retoriken och den litteratur som prglats av den. Den skna litteraturen skulle vara sitt eget ml, hja sig ver dagens strider och syfta till en typ av konstnjutning som filosofiskt 5 kunde definieras som interesseloses Wohlgefallen.

Enligt den nya litteratursynen var sann dikt autonom, det vill sga fristende i frhllande till freteelser som nytta, anvndning eller effekt, 6 och i denna autonomi lg dess sanna vrde. vergngen frn det klassiska till det moderna systemet skedde dock inte genom en inre omvandling av det frra, utan som Stina Hansson visat via omvgen ver ett annat system, som inte reglerades av klas7 sisk retorik, nmligen andaktslitteraturen. Hr fanns utrymme fr de personligt-subjektiva skriv- och lsarter som den klassiska retorikens decorum uteslt. Men andaktslitteraturen var samtidigt i hgsta grad en brukslitteratur, och i s mtto ofrenlig med sknlitterra principer om

autonomi. nd r det dess principer om exempelvis nrhet, intimitet och personlig uppbyggelse som inte sllan prglar dagens sknlitterra 8 lsarter bde i och utanfr akademia, och inte minst bland studenterna. Detta frhllande tyder p att det i grund och botten fortfarande r de klassisk-retoriska mlen docere, movere och delectare lra, rra och behaga som gller i lsningen. Men det tyder ocks p att kategorerna brukslitteratur och sknlitteratur r idealtyper, som inte kan renodlas i den empiriska verkligheten. Brukslitteratur mste inte heller uteslutas frn dagens sknlitterra system. I Krners litteraturlexikon frn 1989 karakteriseras Gebrauchsliteratur som icke-fiktionella texter, som utformats sknlitterrt, men 9 primrt riktas p utomestetiska ml. Som exempel anfrs bland annat andaktslitteratur, traktat, resebeskrivning, reportage, ess, biografi, sjlvbiografi, dagbok. Genom sin anvndning av litterrt kodifierade former och grepp skiljer sig denna bruks-litteratur frn utomlitterra bruks-texter (auerlit. Gebrauchstexten) som protokoll, lagtexter, nyheter 10 och bruksanvisningar (fr vl tillggas). Vilka ml som skall rknas som utomestetiska r dock inte sjlvklart: avgrnsningen till svl ldre tillfllesdiktning som modern tendensdiktning och engagerad litteratur r flytande, och med dagens vidgade litteraturbegrepp blir avgrnsningsproblemen n strre. Vrdade estetiska grnser krnktes emellertid framgngsrikt redan under den svenska hgmodernismen p 1940-talet, d dess djrvaste experimentator Lars Ahlin i just andaktslitteraturen sg en frebild fr det frhllande mellan frfattare, karaktr och lsare han ville gestalta. Det var en frbnens estetik, som byggde p inlevelse i och empati med textgestalterna som mnskliga den och predikament, hur usla och frn11 sttande de n var skildrade. Ahlins utgngspunkt var ett anrop i en gammal Wallinsk psalmbok: Skynda dig, liksom fr att rdda dem, och bed fr dem med sdan ifwer, som hade du sjelf blifwit fattad af Guds 12 wredes hand. Frebedjaren identifierar sig allts s starkt med sin ndstllda nsta att han sjlv tar p sig brdan av att vara freml fr Guds vrede:
2

Som frfattare, med hnsyn till de srartade betingelser som hr mter, har jag velat inta en frbedjares stllning, en gestaltare infr Gud av syndens, min vrld. Jag har velat sammansmlta med mitt objekt, identifiera och solidarisera mig med detta, gestalta det hela som om det var min sak och inte objektets, som om jag och icke objektet blivit fattad af Guds wredes hand. Kristna mnniskor har i alla tider i frbnen gestaltat verklighetens hela vrld av nd och synd, de har i frbnen frlorat sig i sin nsta, solidariserat sig med nstans sak s lngt att de till och med sjelf blifwit 13 fattad af Guds wredes hand.

Denna empatiska estetik var ofrenlig med gngse modernistiska konventioner, som freskrev ett distanserat frhllande till fiktionsvrlden 14 enligt principen att litteratur r meta-litteratur. Den var frsts ocks ofrenlig med frestllningar om litterr autonomi p grund av sin inriktning p textens brukbarhet i funktionsverkligheten det verklig15 hetskomplex [konstnrens] frdiga verk skall sttas in i. Samtidigt var det en i hgsta grad litterr estetik, som satte djupa spr i sin samtid och inte minst i det litterra 1960-tal dr bland andra Margareta Ekstrm 16 verkade. Att litteratur inte r hrmat liv, utan sprk och tilltal i ett samtals liv det var en grundtanke i denna sant icke-autonoma 17 estetik.

Autonomi, katharsis, medknsla Med autonomi-begreppet som vattendelare kunde den konst som produceras inom de tv litterra systemen med H.R. Jauss beskrivas som 18 pre-autonom respektive post-autonom. Vad som konkret ligger i frestllningen om en autonom konst r dock inte helt ltt att sga, bland annat eftersom konkretion och skdlighet aktualiserar en referentiell dimension, som riskerar konflikt med autonomikravet. Men formalistiska begrepp som frmmandegring av det framstllda, desautomatisering av lsandet och dominant poetisk funktion r centrala aspekter av litterr

autonomi. Mest radikalt har vl autonomibegreppet utvecklats hos T.W. Adorno, som tar avstnd inte bara frn begrepp om estetisk nytta, utan ocks frn varje frestllning om estetisk njutning; det r ocks 20 mot hans negativa estetik som Jauss vnder sig. Han frbinder Adornos estetik med en konstfientlig tradition frn Platon och framt, vilken avvisar alla sinnligt-skdliga framstllningar ven de med didaktiskt-uppbyggligt syfte; ty risken finns, att skdligheten bara blir en 21 njutning fr sinnena, utan uppbygglig signifikans. Men enligt Jauss r 22 denna risk frsumbar, eftersom estetisk njutning frutstter frigrelse frn vardagen, och skdlighet underlttar identifikation med 23 exemplariska frebilder. Estetisk njutning tergr p en estetisk erfarenhet, som alltid r me24 dierad och i s mtto ocks r distanserad, frmmandegjord. Denna erfarenhet innefattar den i det klassisk-retoriska systemet vlknda triaden poiesis, aisthesis, and katharsis skapandet, frnimmandet och den identifikatoriska interaktionen med med det slunda skapade och fr25 numna. Den klassiska katharsis-modellen innefattar sledes den estetiska erfarenhetens frsta villkor: frigrelsen frn den omedelbara prak26 tiska verkligheten med hjlp av frestllningsfrmgan. Mot Adornos kritik av identifikatoriska lsarter hvdar Jauss kombinationen av di27 stans och identifikation som villkor fr estetisk erfarenhet. Distansen infinner sig s snart lsaren brjar lsa, eftersom lsningen medierar texten och dess vrld drmed objektiveras som en annan vrld. Frst nr avstndet r satt blir identifikationen med denna andra vrld i dess annanhet mjlig. Mot denna bakgrund kan Jauss ocks hvda att den estetiska erfarenheten inte r ngot nytt eller modernt fenomen, utan tvrtom hrde 28 till ven pre-autonom brukslitteratur och katharsis-estetik. Han utvecklar detta resonemang i anslutning till sin analys av katharsisfrestllningens kristna omvandling. Den rening av knslorna som det aristoteliska katharsisbegreppet byggde p var inte relevant frn kristen synpunkt: fruktan och medlidande var tvrtom moraliskt vrdefulla knslor, ty medlidandet omvandlar fruktan till etiskt handlande just genom
3

19

sin identifikatoriska tendens att frstta jaget i den andres roll. Detta var ocks pongen med det litterra exemplet i preautonom kultur: det var anlagt fr en identifikatorisk lsart som kunde mjliggra vergng30 en frn estetisk njutning till moraliskt engagemang. Hr visar sig ocks en frbindelse till andaktslitterra lsarter och Ahlinsk frbnsestetik enligt ovan.

29

Lsa lsart? Det r nu dags att skdliggra resonemangen med std av Margareta Ekstrms utlovade novell Lngt lidet. Vilka lsarter r texten anlagd fr i sin historiska kontext, och hur frbereds lsandet i texten, givet denna kontext? Detta kan jag underska bara genom att sjlv lsa texten, vilket onekligen knns en smula besvrande. Men responsestetisk teori frser nd med en del nyttiga synstt, som mjliggr intersubjektiv prvning. Teorin bygger p frutsttningen om texten som lsbar, det vill sga som en lsbar artefakt. Frn funktionell synpunkt frutstter texten ju inte bara ett skrivande (talande) utan ocks ett lsande (lyssnande) och drmed en konkret receptionssituation. Till receptionssituationen frhller sig texten redan vid sin tillblivelse, och lsningen frbereds genom olika retoriska strategier. Frfattaren r sjlv sin frste lsare, som Lars Ahlin ppekade i ett fredrag 1960: Arbetsprocessen bestr i en serie givor som utgr frn skrivformernas ppna och lsformernas mer eller mindre dolda men alltid konkreta nrvaro i den situation frfattaren lever. Att dikta bestr i ett samtida uppspel frn tv 31 poler. Verket frhller sig med andra ord alltid till ett annat lsande och tolkande medvetande och frutstter drfr viss frhandsinformation och en viss frvntningsinriktning oavsett hur individuellt eller verraskande ett nytt verk r. Min uppgift blir d, nrmare bestmt, att underska textens retoris32 ka strategier visavi ett virtuellt nnu inte realiserat lsande. Jag mste d bland annat ta reda p vilken kulturell referensram texten fr-

utstter och hur texten tar denna referensram i bruk till ledning fr lsandet. Referensramen motsvarar vad Jauss och andra fenomenologer kallar frvntningshorisont, och den r alltid historiskt situerad. De retoriska strategierna projiceras mot en viss fond av kulturella och litterra frvntningar, som framstllningen anpassas till. Strategierna utformas d med std av en uppsttning konventioner som frmedlats via en tradition och r assimilerade i den aktuella kulturen. Drmed byggs ocks en viss lsart in i texten en frhandskonstruerad frvntningshorisont, som Jauss skriver men lsarten brs av genren och de frestllningar 33 som r knutna till den. Utrymmet i det fljande medger ingen fullstndig analys. Men jag kan frska flja hur texten styr perceptionen, givet en viss kontextualisering. Fr vad r lsning? Jo, skriver Jauss, lsning r inte en godtycklig serie av subjektiva intryck, utan snarare att utfra speciella instruktioner 34 i en process av styrd perception. Att frilgga och kommentera sdana i texten inskrivna instruktioner blir d den mer begrnsade uppgift jag har frelagt mig.

realistisk berttelse och dikta vidare med mer eller mindre fantasifulla symboltolkningar. Den mimetiska ramen r i och fr sig enkel: historien utspelas i modern stadsmilj och handlar om en ospecificerad den, som rkar ut fr diverse mdor och lidanden p sin vg frn tillblivelse till frintelse. Dessa mdor och lidanden beskrivs i tredje person till viss del inifrn dens eget perspektiv via fritt indirekt tal oftast dock i termer av distanserade negativa jmfrelser av typen Hade den haft gon att se med, Hade den haft ron att hra med , Hade den haft rst , o.d. Ngon explicit beskrivning av denna protagonist ges inte. Med std av formuleringar som Pustade ut med pappersvingar ttt mot asfalten kan lsaren dock gissa p att den r ngon sorts frnimmande pappersfreml. Detta antagande styrks av fljande passage:
Ojmna, stultande steg nrmade sig och ngot annat, trippande hudmjukt men ocks kloskrapande, nosvdrande. Sakta brjade en vrme sila ned ver den ur en ny himmel, luden av moln. En mjuk ljumhet spred sig. Men sedan rykande kallt. Tv hrda baktassar raspade och rev, sparkade, gjorde hl. Dr gapade munnar eller sr och det varma brnde och sved. (s. 132)

Studentlsning och depragmatisering En av litteraturens egenheter, enligt Wolfgang Iser (och mnga med honom), r depragmatiseringen av det referentiella sprket. Litterra texter hmtar vanligen sina objekt frn den empiriska verkligheten, men bervar dem deras vanliga kontext, s att de frmmandegrs och lsandet desautomatiseras dessa tankar mter hos Sklovskij och andra formalister, men Iser stter in dem i ett explicit fenomenologiskt sammanhang. Genom depragmatiseringen synliggrs tidigare osedda aspekter av vardagsverkligheten, och lsaren leds att sjlv bygga upp en bild av fram35 stllningens objekt. Depragmatiseringen har emellertid visat sig vara ett problem fr stu36 dentlsare i mina kurser. Vid diskussion av Ekstrms ltt absurdistiska novell Lngt lidet frsker studenterna bde naturalisera texten till en
4

Mjligen beskrivs hr hur en hund, ledd av en gubbe med kpp, stller sig och kissar p protagonisten, som sjlv upplever scenen frn sitt bokstavliga underdog-perspektiv. Men gtan mste inte tydas: det viktiga r inte vad som hnder utan hur det knns, fr p den punkten r texten mycket tydlig. Trots att det uppenbart r klichn om livsresan som hr varieras, och berttelsens (brukslitterra) pong gr hem utan att hjltens vsensart klargjorts, s r studenterna i gemen likafullt inriktade p att f den att referera till ngot bestmt empiriskt objekt. Trots att depragmatiseringen av den tvingar lsarna att bygga upp objektet p 37 egen hand, r flertalet instllda p ett mimetiskt schema. Denna mimetiska begrnsning medfr att de irriteras av textens ogrammatiskheter (frmmandegringen av den) och vrjer sig mot textens semiotisering (fr att tala med Michael Riffaterre), det vill sga mot att den funge-

rar som ett tecken snarare n som mimetisk illusion. Detta tecken visar sig vid ytterst uppmrksam mimetisk lsning visserligen referera till en kartongbit med den vlknda pskriften Aktas fr sttar allts den typ av intertext som en klich utgr och Riffaterre kallar hypogram. Men via ogrammatiskheterna transponeras denna kartongklich samtidigt till ett 39 annat beskrivningssystem, genom vilket ogrammatiskheterna tillfrs existentiell signifikans, och klichn omvandlas till en vdjan om varsamhet. Och eftersom denna vdjan motsgs av alla sttar och slag som den utstts fr, aktualiseras ocks dubbelmeningen i textens titel: Lngt lidet. Med Iser kunde vi sga sga att ett nytt system of per40 spectives byggs upp. Det mimetiska schemat p en gng strs och korrigeras allts av 41 ogrammatiskheterna. Den mimetisk-referentiella sidan av texten trder d i bakgrunden och i stllet frgrundas ogrammatiskheterna som nu 42 ocks framtrder mot bakgrund av det korrigerade mimetiska schemat. Drmed korrigeras ocks systemet av perspektiv och ett nytt tema tr43 der i frgrunden med tidigare perspektiv som horisont. Den trots pskriften illa hanterade kartongen (tidigare mimetiskt perspektiv) framstr d som ett tecken fr en existentiell livsvrld (nytt tema). D r fortfarande den mimetiska beskrivningen signifikant, men den depragmatiseras, och den exakta mimetiska referensen (kartongbit med pskrift) blir sekundr. Fr vad som enligt Iser hnder i depragmatiseringen r att lsaren tvingas bygga upp objektet in a manner running counter to the familiar world evoked by the text, det vill sga kartongvrlden mste transponeras till en livsvrld fr att texten skall bli koherent och 44 signifikant. Om nu lsaren gr motstnd mot detta motbyggande denna semiotiska korrigering av det mimetiska schemat r det klart att tillgnelsen av texten blir mager, bde bruks- och sknlitterrt. De flesta studenterna prvar visserligen en eller annan form av symbolisk tolkning drtill drivna av ogrammatiskheterna men de tilllmpar ingen semiotisk lsart. Eftersom den mimetiska lsarten desautomatiseras och p grund av ogrammatiskheterna inte gr att genomfra fullt ut, antar studenterna att den mste ha en ytterligare betydelse5

38

dimension, t.ex. av existentiell natur. Den fr d symbolisera uteliggare, utsttta eller kvinnor (!), vilket aktualiserar etiska, sociala och andra brukslitterra vrden. Men dessa vrden pfrs texten utifrn och frblir abstrakta, eftersom studenterna inte undersker hur betydelseomvandlingen gr till; de begrundar inte de ogrammatiska tecknen fr att upptcka hur dessa tillfrs ny mening nr de stts in i det existentiella beskrivningssystemet. Studenterna gr allts ett stort sprng frn mimetisk lsart till symbolisk mening utan att genomfra den semiotiska omlsning som skulle leda dithn. Detta r att beklaga, bland annat eftersom pskriften Aktas fr sttar i en semiotisk omlsning framstr som ett inkarnerat tecken, vilket pekar mot en intressant omkastning: att tecknet blir saken och saken tecknet. Om orden Antas fr sttar i den mimetiska lsningen tolkas som skrivna p en lsriven kartongbit och drmed som nyckel till dens identitet, s framstr pskriften i den semiotiska omlsningen som inkarnerad i kartongbiten som ett med sitt materiella underlag. Det betyder att tecknet-pskriften blir ett med saken-kartongbiten. Och eftersom saken-den redan p det mimetiska planet utrustats med mnskliga drag, s blir det inkarnerade tecknet analogt med den lidande hjlten i livsberttelsen, det vill sga tecknet blir saken p en ny, bde semiotisk och existentiell niv. Texten synes, kort sagt, anlagd fr bde brukslitterra och sknlitterra lsarter helst i kombination men den hermeneutiska gtan (dens vsensart) kan uppenbarligen leda bort frn texten i stllet fr att frmedla mellan lsarterna: den kan styra upp lsarna mot teknisk rebuslsning snarare n litterr reflexion.

Tillgnelse genom distansering Analysen av inbyggda lsarter i Ekstrms novell kan drivas n lngre om ocks mjligheten av andra intertexter n hypogrammet Aktas fr sttar beaktas. Redan frsta stycket synes anspela p knda bibliska tekniker fr frmmandegring:

Hade den haft gon att se med skulle den ha mrkt hur osynliga strlkastare duschade en frostklingande perrong. Ljusets ekon kte kana lngs ledningar och spr. Hade den haft ron att hra med skulle den ha ntts av hrda rop ur gryningskrva strupar, knappt vckta av hett kaffe, sedan bryskt skllade av minusgraderna. (s. 131; kurs BA)

Intertexterna hittar man i Jes. 6 (profetens kallelse), Mark. 4, Matt. 13, 45 samt Luk. 8 (Jesu utlggning av sin liknelsedidaktik). Nr Jesus i liknelsen om fyrahanda sdeskrar (liknelsen om Ordet) skall frklara varfr han talar i liknelser, s r det den strategiska frstockelsens didaktik han beskriver. Hos Markus, som har de starkaste formuleringarna, heter det:
Och han tillade: Den som har ron till att hra, han hre. Nr han sedan hade dragit sig undan ifrn folket, frgade honom de tolv, och med dem de andra som fljde honom, om liknelserna. D sade han till dem: t eder r Guds rikes hemlighet given, men t dem som st utanfr meddelas alltsammans i liknelser, fr att de med seende gon skola se, och dock intet frnimma, och med hrande ron hra, och dock intet frst, s att de icke omvnda sig och undf frltelse. (Mark. 13:912; kurs. BA)

Vad gr d denna frstockelsedidaktik ut p? Och vad betyder det om Lngt lidet inleds med en anspelning p den? Jag skulle gissa att det har med frmmandegring och desautomatisering att gra, det vill sga med ndvndigheten av tillgnelse genom distansering. I novellen framgr att den saknar bde ron och gon, men r bra p att frnimma, medan mnniskorna i dess vg r utrustade med alla sinnen, men pfallande osensibla frn dens synpunkt. Dens perspektiv r mnskligt sett frmmande nr det exponeras hos en kartongbit, om n med pskriften Aktas Fr Sttar. Kartongbitar r dda oting som inte kan lida och drfr inte heller vcka medlidande. Men perspektivet som sdant r inte mnskligt frmmande, utan tvrtom vlbekant fr alla: det stumma lidandet. Livsberttelsen om den artar sig noga besett till en passionshistoria, en Golgatavandring under mngdens spott och spe:
Eftert ville den jmra: Sluta! Sluta! Men i stllet en vass pik som spetsade ofdda jmmern. Upphngd i en ljudls punkt av rent lidande bars den bort under boulevardens nakna trd. [---] Frfrlig var dess sista vandring. Men mnniskorna brydde sig fga. Man hoppade ver den. Spottade p den. Trampade mitt i dess ppna sr. Drnkte dess ljudlsa rop i pladder. Man skrattade tills man kiknade allt medan den vred sig i sina plgor och hasade framt, rastls bara p grund av gnagande smrta, annars in till marken trtt. (s. 135)

Jesus sger allts, med ett citat frn Jesaja (om hur profeten skall frkunna), att han talar i liknelser fr att de utomstende inte skall frst vad de ser och hr; s att de inte ska omvnda sig och bli rddade. Och, heter det vidare, om inte lrljungarna de invigda fattar denna liknelse (meta-liknelsen om liknelser), s fattar de ingen annan liknelse heller. nd lika paradoxalt fortstter Jesus att bertta och frklara fr dem. Och inte bara fr dem, utan ocks fr de utomstende det r i sjlva verket just dem han srskilt vnder sig till: fr att just de skall omvnda sig och bli helade. Som han sger p ett annat stlle: Det r icke de friska som behva lkare, utan de sjuka. Jag har icke kommit fr att kalla rttfrdiga, utan fr att kalla syndare. (Mark. 2:17 med paralleller. Kurs. BA).
6

Men perspektiven r omkastade: den r ett stumt, blint, dvt objekt som tycks sakna alla hgre mnskliga frmgor, men nd frmr lida. Mnniskorna dremot, med alla sina sinnesfrmgor, saknar den dialogiska motsvarigheten till lidandet, nmligen inknnande, empati och framfr allt med-lidande. De knner inte igen lidandet nr de ser det, fr den lidande Andre r i detta fall av fel sort, lider inte p det rtta sttet, med de rtta uttrycken. Denne Andre r inte ens ett Du utan en Den, ett Det det inkarnerade tecken som Aktas fr sttar har blivit. Berttelsen tematiserar p s vis bde frmlingskap och frmmandegring, samtidigt som den tillmpar en frmmandegrande teknik. Ett tema som framtrder med kartongbiten som horisont det vill sga med

lidandesperspektivets semiosis som styrande fr lsningen mer n kartongbitens mimesis r vl just bristen p empati och medknsla. Men berttelsens egen konstruktion gr motstnd mot empatiska och inlevelsefulla lsarter. Frst via omvgen om distansering och reflexion kan tillgnelse av textens komplexa problematik komma till stnd. Ngot ditt kan majevtikern Jesus ha menat med sina hrda ord; just detta r i vart fall den estetiska erfarenhet som Jauss stter samman med det kristna katharsis-begreppet. Vikten av tillgnelse genom distansering betonas ocks i sekulra 46 sammanhang. Jerome McGann finner rentav att frnvaron av motstnd i lsningen skapar en transparency effect, som hmmar studenternas 47 tillgnelse av fiktionstexter. I ett svar p McGanns artikel beskriver Jeffrey Skoblow litteraritet som [t]he negative capability of dwelling in uncertaintiesthe act of suspending ourselves there, unresolved, och denna negativa frmga involves writers and books and texts as well as 48 readers and teachers equally. Detta r kanske ocks en passande beskrivning av litteraturens bruk: ingen negativ estetik, men frmgan att 49 glmma sig sjlv, begrunda tecknen och drja i det ovissa. Och den frmgan kan som Stina Hansson visat ven empatiska och andakts50 litterra lsarter utveckla, bde inom och utom givna litterra system.
Margareta Ekstrm, verfallet och andra berttelser, Stockholm: Bonniers, 1963, s. 131136. Ekstrm (f. 1930) debuterade 1960 med samlingen Aftnar i St Petersburg, och blev redan d en hyllad novellist. Se vidare Birgitta Ahlmo-Nilsson, Kvinnokamp och kvinnolitteratur, Den svenska litteraturen 3. Frn modernism till massmedial marknad 19201995 (1989, 1990), red. Lars Lnnroth, Sven Delblanc & Sverker Gransson, 2 rev. uppl., Stockholm: Bonniers, 1999 [ss. 469488], s. 479; samt Lena Malmberg, I vlfrdens skugga, Nordisk kvinnolitteraturhistoria 4, P jorden: 19601990, red. E. Mller Jensen & Lisbeth Larsson, m.fl., vers. A.-M Seeberg, G. Swedrup, Bra bcker / Wiken: Hgans, 1997 [s. 294299], s. 297f. 2 Stina Hansson, Retorik och litteratur, Litteraturvetenskap en inledning, red. Staffan Bergsten (1999), 2 utk. uppl., Lund: Studentlitteratur, 2002 [s. 159171], s. 160.
1

Stina Hansson, Texten och lsaren i ett historiskt perspektiv Lucidors Gilliare Kwaal, Texten och lsaren i ett historiskt perspektiv, Fredrag vid nordiskt symposium i id- och litteraturreception 1984, red. R. Granqvist, Ume: Almqvist & Wiksell International, Stockholm, 1985 [s. 1530], s. 27. 4 Hansson, Retorik och litteratur, s. 160. 5 Stina Hansson, Frn Hercules till Swea. Den litterra textens frndringar, Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Gteborgs universitet 39, Gteborg 2000, s. 11. 6 Hansson, Texten och lsaren, s. 27. 7 Stina Hansson, Ett sprk fr sjlen. Litterra former i den svenska andaktslitteraturen 1650-1720, Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Gteborgs universitet 20, Gteborg 1991, t.ex. s. 16f., 2629, 42. 8 S t.ex. via feministiska och etnokritiska kulturstrmningar och the ethical turn inom kulturvetenskaperna. Se vidare ex.vis. Mapping the Ethical Turn: A Reader in Ethics, Culture, and Literary Theory, ed. T.F. Davis & K. Womack, Charlottesville: University Press of Virginia, 2001. 9 Gero von Wilpert, Gebrauchsliteratur, Sachwrterbuch der Literatur (1955), Krners Taschenaufgabe Band 231, 7. verb. u. erw. Auflage, Stuttgart: Alfred Krner Verlag, 1989, s. 324. 10 Men jfr ke Hodells tilltag att lta trycka upp en bruksanvisning fr symaskinen Singer med titeln Bruksanvisning fr symaskinen Singer Victoria: roman, Stockholm: Kerberos, 1965. 11 Om frbnsestetiken, se Gunnar D. Hansson, Ndens oordning. Studier i Lars Ahlins roman Fromma mord, diss., Stockholm: Bonniers, 1988, srskilt kap. 1. 12 Detta enl. ett brev frn Ahlin till Bonniers 8 juli 1939 allts fre debuten 1943 i anslutning till insndandet av en sedermera refuserad roman. Brevet publicerades i BLM 1960:6. 13 Ahlin, Ett brev, BLM 1960:6, s. 476. 14 Se D.W. Fokkema, A Semiotic Definition of Aesthetic Experience and the Period Code of Modernism: With Reference to an Interpretation of Les Faux-Monnayeurs, Poetics Today 3 (1982: 1) [s. 6179], s. 73.

Fr funktionsverkligheten, se Lars Ahlin, Konstnrliga arbetsmetoder (1946), Estetiska esser. Variationer och konsekvens, Stockholm: Bonniers, 1994 [s. 2971], s. 61. 16 Fr det Ahlinska inflytandet se vidare Beata Agrell, Romanen som forskningsresa/Forskningsresan som roman. Om litterra terbruk och konventionskritik i 1960-talets nya svenska prosa, Gteborg: Daidalos, 1993, srskilt kap. 4 och 11. 17 Se vidare Ahlin om textens bra-former eller gerundivum i Romanlsaren som estetiskt problem, Estetiska essayer. Variationer och konsekvens, Stockholm: Bonniers, 1994 [s.113146], s. 120122, 126129, 132. 18 H.R Jauss, Interview: Hans R. Jauss, Diacritics 5, (1975: 1) [s. 5361], s. 53. 19 Fr frmmandegring och desautomatisering se t.ex. V. Sklovskij, Konsten som grepp (1917), vers. B.A. Lundberg (1970), Form och struktur. Texter till en metodologisk tradition inom litteraturvetenskapen, red. K. Aspelin & B.A. Lundberg, Stockholm: Pan/Norstedts, 1971, s. 4563. Fr poetisk funktion och dominant, se R. Jakobson, Lingvistik och Poetik (1960), vers. . Dahl, och Dominanten (1935, 1971), vers. A. Mesterton, bda i Poetik och lingvistik, red. K. Aspelin & B.A. Lundberg, Stockholm: Pan/Norstedts, 1974, s. 139179 resp. 118124. 20 Jauss, Interview, s. 59, samt Levels of Identification of Hero and Audience, New Literary History 5 (1974: 2) [283317], s. 285. 21 Jauss, Levels of Identification, s. 291f. Se fr denna tradition ven Mats Malm, Det liderliga sprket. Poetisk ambivalens i svensk barock, Stockholm/Stehag: Symposion, 2005, s. 11f, samt kap. Sprkets hotbild om perspicuitas, evidentia och sprklig sexualskrck. 22 I estetisk njutning innefattar Jauss ven negativa affekter som fasa och ckel (Levels of Identification, s. 286f.). 23 Jauss, Levels of identification, s. 286; ven Interview, s. 59. 24 Jauss, Interview, s. 55, samt The Identity of the Poetic Text in the Changing Horizon of Understanding (1985), Reception Study. From Literary Theory to Cultural Studies, ed. J.L. Machor & P. Goldstein, New York & London: Routledge, 2001 [s. 8 27], s. 21. I denna senare text kommenterar och frtydligar Jauss tidigare frda resonemang. 25 Jauss, Interview, s. 60, samt The Identity of the Poetic Text, s. 24. 8

15

26 27

Jauss, Levels of Identification, s. 286, 288. Jauss, Levels of Identification, s. 285f. 28 Jauss, Levels of Identification, s. 285f., samt The Identity of the Poetic Text, s. 24. 29 Jauss, Interview, s. 57, samt Levels of Identification, s. 289291. 30 Jauss, Levels of Identification, s. 294f. 31 Ahlin, Romanlsaren som estetiskt problem (tryckt frst 1994 i Estetiska essayer), s. 133. 32 Fr faktiska lsningar av samma text, se Staffan Thorsons artikel i denna volym. 33 Jauss, H. R. Teori om medeltidens genrer och litteratur (1968), vers. T. Andersson, Genreteori, red. E. Haettner Aurelius & T. Gtselius, Lund: Studentlitteratur, 1997 [s. 4483], s. 47f. 34 Jauss, Toward an Aesthetic of Reception, trans. T. Bahti, Theory and History of Literature 2, Sussex: The Harvester Press, 1982, s. 23. 35 Wolfgang Iser, The Act of Reading. A Theory of Aesthetic Response, (1976), Baltimore & London: The Johns Hopkins U.P. [1978] 1980, s. 109. 36 Ntbaserade grundkurser i litteraturvetenskap ren 20022006. 37 Iser, The Act of Reading, s. 90. 38 Se Michael Riffaterre, Semiotics of Poetry, Bloomington & London: Indiana U.P., 1978, kap. 1. 39 Se Riffaterre, Semiotics of Poetry, s. 12f., 23, 39f., samt 168f (not 16) om hypogram och descriptive system. 40 Iser, The Act of Reading, s. 97f. 41 Iser, The Act of Reading, s. 91f. 42 Iser, The Act of Reading, s. 93. 43 Iser, The Act of Reading, s. 97. 44 Iser, The Act of Reading, s. 92. 45 Jag bortser hr frn mjligheten av allusioner p Karl Vennbergs dikt Om det fanns telefon, Halmfackla (1944). 46 Utom Jauss och Iser enl. ovan ven t.ex. Karlheinz Stierle om quasi-pragmatic lsart, i The Reading of Fictional Texts, trans. I. Crosman & T. Zachrau, The Reader in the Text: Essays on Audience and Interpretation, ed. S.R. Suleiman & I. Crosman, Princeton

N.J.: Princeton U.P., 1980 [s. 83105], s. 84f., samt P. Ricoeur, Distansering som hermeneutisk funktion (1973), vers. O. Holmgren, Hermeneutik, red. H. Engdahl m.., Stockholm: Rabn & Sjgren, 1977 [s. 135151], srskilt ss. 136f., 150 om kommunikation genom och med hjlp av distansering. 47 Jerome McGann, Reading Fiction / Teaching Fiction: A Pedagogical Experiment, Pedagogy 1 (2001: 1) [s. 143165] s. 144. 48 Jeffrey Skoblow, Reading Fiction/Teaching Fiction/Reading Teaching, Pedagogy 1 (2001: 2) [s. 399404], s. 400. 49 Termen negative capability tergr p en formulering hos John Keats i ett brev till sina brder 21 dec. 1817: I mean Negative Capability, that is, when a man is capable of being in uncertainties, mysteries, doubts, without any irritable reaching after fact and reason. (The Letters of John Keats: A Selection, ed. R. Gittings, Oxford: Oxford University Press, 1970, s. 43) 50 Se diskussionen av Hanssons, Ett sprk fr sjlen i Agrell, Romanen som forskningsresa, s. 293f. med noter.