Escolar Documentos
Profissional Documentos
Cultura Documentos
Husi Estudante:
DÍLI
SETEMBRO DE 2019
UPGRADING AND MAINTENANCE OF MAUBARA-
KARIMBALA ROAD (KM. 49,7-KM. 54,1 AND KM. 58,1-62.6
KM) AND ATABAE-MOTA AIN ROAD (KM. 85,3-KM. 114,2)
Husi Estudante:
DÍLI
SETEMBRO DE 2019
APROVASAUN
Relatoriu estajiu profesionál ida ne’e dezenvolve husi estudante Apolos Monteiro, Jonatas
N. dos Reis, Liria T. Gomes, Maria José de J. Belo, Rofino Canelas, Mariano A. Freitas,
Sara de Jesus ho títulu “Upgrading and Maintenance of Maubara–Karimbala Road
(Km. 49.7-Km. 54.1 and Km. 58.1- Km. 62.6) and Atabae–Mota Ain Road (Km. 85.3-
Km. 114.2)”, ne’ebé aprezenta ona iha enjiñeria sivil iha loron….....de Setembro de 2019, ho
rezultadu aprovadu.
Koñesimentu husi:
Diretor do Departamento de Engenharia Civil
iii
AGRADESIMENTU
Uluk nana’in hakarak hasa’e agradesimentu ba Na’i Maromak tamba ho Nia domin, grasa,
tulun no protesaun tomak ne’ebé akompaña ona ami nia estajiu hahú husi loron dahuluk to’o
loron dahikus bele termina ho di’ak tuir tempu ne’ebé iha.
Estajiu nu’udar kriteria ida ne’ebé aplika mos iha Departamentu Enjiñeria Sivil, Universidade
Nasional Timor Lorosa’e no sai hanesan etapa ida hodi atinji ba grau lisensiatura. Nune’e
estajiu ida ne’e hala’o tiha ona hahu husi 01 Jullu 2019 to’o 31 Augostu 2019 ho objetivu atu
estudante sira bele halo komparasaun kona-ba teoria ne’ebé hetan tiha ona iha prosesu
aprendisazen ho realidade iha terenu, no mos atu kapasita koñesimentu kona ba
implementsaun obra projetu iha parte téknika, parte administrasaun, kontrola kualidade,
seguransa, no monitoramentu ba servisu iha terenu.
Iha relatóriu ida ne’e hakerek nain rekoñese katak iha termu balun ne’ebé seidauk kompletu
tamba tuir koñesimentu ne’ebé seidauk másimu, nune’e hakerek nain prontu simu krítika no
sujestaun sira atu bele halo kompletu liu tan limitasaun sira ne’ebé sei iha. Hakerek nain mos
hakarak agradese ba:
1. Ho respeitu Sr. Ruben Jerónimo Freitas, PhD nuudar Dekanu Fakuldade Enjiñeria
Siénsia no Teknolojia.
2. Ho respeitu Sr. Alfredo Ferreira, ST.,M.Sc. nuudar Direktor Departamentu Enjiñeria
Sivil no mos Dosente orientador Monitorizasaun.
3. Ho respeitu Sra. Humbelina M.S. Viegas, Bcc.M.Sc. nuudar mos Dosente
Orientadora Monitorizasaun.
4. Ho respeitu tomak ba Dosente sira hotu maka iha Departamnetu Enjiñeria Sivil.
5. Agradese ba kompañia Dongsung Engineering, Co.Ltd., espesialmente enjeñeiru sira
husi Korea, Bangladesh, Pakistan no Filipina. Ami agradese wain tebes mos ba
kompañia Kai Watu Kmanek nuudar konsultan lokal, espesialmente ba enjeñeiru
Timor oan ne’ebé ho imi nia laran luak bele fahe imi nia esperiénsia mai ami.
Agradese mos ba enjeñeiru sira husi parte supplier contractor nian, ne’ebé sempre
atende ami nia difikuldade ne’ebé enfrenta durante iha tempu estajiu nia laran, iha
projetu “Upgrading and Maintenance of Maubara– Karimbala Road (Km. 49.7- Km.
54.1 and Km. 58.1- Km. 62.6) and Atabae–Mota Ain (Km. 85.3- Km. 114.2)”.
6. Ba Almamater Universidade Nasionál Timor Lorosa’e (UNTL), hanesan Kapitál fini
ba Dezenvolvimentu Nasaun.
Laiha buat ida murak liu hakerek nain atu hato’o ba parte hirak ne’ebé temik ona iha leten, so
lia fuan obrigadu wa’in no hein katak ita nia favor sei hetan grasa no bensaun husi Na’i
Maromak.
Dili, ...../ 09 / 2019
iv
INDISE JERÁL
Capa.........................................................................................................................................................................1
Folha do rosto.........................................................................................................................................................2
APROVASAUN......................................................................................................................................................iii
AGRADESIMENTU...............................................................................................................................................iv
INDISE JERÁL.............................................................................................................................................................v
INDISE TABELA.........................................................................................................................................................vi
INDISE FIGURA........................................................................................................................................................vii
INDISE GRÁFIKU.....................................................................................................................................................viii
1 INTRODUSAUN..................................................................................................................................................9
1.1 INTRODUSAUN PROJETU........................................................................................................................9
1.1.1 Background Projetu................................................................................................................................9
1.1.2 Deskrisaun Projetu..................................................................................................................................9
1.1.3 Lokalizasaun Projetu............................................................................................................................10
1.2 Objetivu Estajiu Profesionál........................................................................................................................11
1.3 Limitasaun...................................................................................................................................................11
1.4 Benefísiu Husi Estajiu.................................................................................................................................12
1.5 Estrutura Relatóriu.......................................................................................................................................12
1.6 Dezeñu Estrutura Konstrusaun Estrada.......................................................................................................12
2 REZULTADU HUSI ESTAJIU.........................................................................................................................16
2.1 ADMINISTRASAUN PROJETU...............................................................................................................16
2.1.1 Estrutura Projetu...................................................................................................................................16
2.1.2 Orsamentu............................................................................................................................................17
2.1.3 TIME SCHEDULE....................................................................................................................................18
2.2 LOJÍSTIKA.................................................................................................................................................19
2.2.1 Materiais Konstrusaun..........................................................................................................................19
2.2.2 Ekipamentu Pezadu..............................................................................................................................21
2.3 OBSERVASAUN TÉKNIKA.....................................................................................................................24
2.3.1 Etapa servisu.........................................................................................................................................24
2.3.2 Survey...................................................................................................................................................36
2.3.3 KONTROLU KUALIDADE (LABORATÓRIU)............................................................................................38
3 KONKLUZAUN NO SUJESTAUN..................................................................................................................58
3.1 Konkluzaun..................................................................................................................................................58
3.2 Sujestaun......................................................................................................................................................58
Bibliografia.........................................................................................................................................................59
ANEKSU............................................................................................................................................................60
v
INDISE TABELA
vi
INDISE FIGURA
vii
INDISE GRÁFIKU
viii
Relatoriu Estajiu Profesional 2019
1
INTRODUSAUN
1.1 INTRODUSAUN PROJETU
1.1.1 Background Projetu
Hadia no halo manutensaun ba Estrada Maubara – Karimbala ho Atabae – Mota Ain nu’udar
projetu husi Road Network Upgrading Sector Project (RNUSP), ne’ebé finansia husi Asian
Development Bank (ADB), no implementa husi governu Timor – Leste (GOTL) iha Direktoria
Obras Publika (DOP) nia okos. Projetu ida ne’e Kontrator mak CBMI Construction
Co.Ltd. servisu hamutuk ho CHONGQING Road Engineering Group Co.Ltd. Konsultan
Implementasaun no superviziona ba projetu (KISP) mak DONGSUNG Engineering Co.Ltd.
servisu hamutuk ho Konsultan KAI WATU KMANEK Unipessoal Lda.
Projetu Estrada ida ne’e envolve husi hadia no halo manutensaun ba estrada ne’ebé eziste ona,
luan estrada ba pavimentu superfisie asfaltu mak 6.0 m & 4.5 m ho mahar 50 mm, kompleta
husi shoulder 1 m iha parte sori-sorin.
Atabae – Mota Ain Road 28.9 km Km. 85.3 to Km. 114.2 Section 3
Page | 9
10
Relatoriu Estajiu Profesional 2019
Estrada Maubara – Karimbala ho naruk kuaze 8,9 km, ne’ebé fahe ba subseksaun rua (2).
Subseksaun-1 ho naruk kuaze 4,4 km hahu husi parte leste ponte Mausako, Maubara, iha
estasaun 49 + 700 km no remata iha estasaun 54 + 100 km iha parte oeste liu husi Suku
Vaviqunia (Aldeia: Delesuati no Morae). Subseksaun-2 ho naruk 4,5 km hahu husi estasaun
58 + 100 km no remata iha estasaun 62 + 600 km iha Fasili Karimbala ne’ebé liu husi suku
rua mak Guguleur (Aldeia Dair) no Vatuboro (Aldeia Vaupu) ne’ebé hola parte ba Postu
administrativu Maubara, Munisipiu Likisa (Figura 1). Subseksaun-2 ultrapasa area protejida
florestal nian hanaran Parke Nasional Guguleur (Sta. 58 + 270 – 62 + 543 km) ne’ebé presija
tau protesaun espesial ba biodiversidade ida ne’e.
Page | 11
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
Estrada Atabae ba Mota Ain ho naruk 28,9 km hahu husi parte oeste ponte Fatulagung iha
estasaun 85 + 300 km hola parte Postu Administrativu Atabae, Munisipiu Bobonaro no
remata iha estasaun 114 + 200 km iha besik parte leste ponte fronteira ba Indonesia iha Mota
Ain (Figura 2). Estrada ida ne’e liu husi suku haat (4) mak: Suku Aidabaleten (Aldeia
Tutubaba, Sulilaran, Biacou no Miguer), Suku Leolima (Aldeia Duaderok), Suku Sanirin
(Aldeia Subaleco, Palaka no Cacu) no Suku Batugade (Aldeia Batugade no Nu’u Badak).
Koordenada GPS iha inisiu projetu mak: 80 47‟43.15” S; 1250 06‟ 04.80” E no ikusmai mak:
80 57' 26.30” S; 1240 57 15 15.22 ”E. Projetu seksaun ida ne’e la liu husi area florestal ka
area protejida ba biodiversiadade ruma. Laiha area kosteira ne’ebé presija tau protesaun hodi
bele fo influensia ba iha projetu ida ne’e.
1.2 Objetivu Estajiu Profesionál
Objetivu husi estajiu profesionál ida ne’e mak hanesan tuir mai ne’e:
Atu kompara teoria ho pratika
Koñesimentu prosesu servisu iha projetu
Haklean skill no abilidade
Nu’udar materia ida iha semestre VIII nian, antes tama ba etapa Livre teoria;
Liu husi estajiu profesionál ida ne’e, atu estudante sira bele hatene klean kona-ba
prosesu servisu iha projetu estrada, liu-liu iha parte administrasaun, kontrola
kualidade, seguransa no monitoramentu servisu iha terrenu.
1.3 Limitasaun
Relasiona ho estajiu profesionál ida ne’e, mak estajiariu sira limita hodi hakerek relatóriu tuir
saida mak hetan iha terrenu. Hahu iha loron 1 Jullu 2019 no remata iha loron 31 Agostu 2019,
item sira ami hetan mak hanesan Structure Excavation, Aggregate Subbase Course,
Aggregate Base Course, Bituminous Prime Coat, Bituminous Tack Coat, Bituminous
Concrete Surface Course, Portland Cement Concrete Pavement, Reinforcing Steel, Concrete
Structures, Stone Masonry, Gabions, Lined ditch, Survey no Quality control. Tamba ne’e
hakerek nain hakarak limita relatóriu ida ne’e bazeia ba durasaun tempu ne’ebé termina ona
iha leten.
Page | 12
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
1.4 Benefísiu Husi Estajiu
Husi estajiu profesionál ida ne’e ninia benefísiu bo’ot tebes ba estajiariu sira, tamba bele
hasa’e koñesimentu estudante sira nian iha terrenu, hatudu realidade servisu ne’ebé relevante
ho prosesu aprendisajen teóriku iha eskola. Tan ne’e benefísiu husi estajiu ida ne’e mak
hanesan:
Bele hatene konaba lalaok servisu Quality control nian
Bele hatene konaba lalaok servisu Survey nian
Bele hatene konaba servisu Site inspector nian
Bele hatene konaba servisu Quantity nian
ANEKSU
Parte aneksu sei koalia kona-ba : Bibliografia no Aneksu (Foto, Tabela, Dezeñu).
Page | 13
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
Page | 14
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
Page | 15
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
2
Page | 16
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
Jeralmente aktividade sira ne’ebé hala’o iha projetu ida sempre iha ninia administrasaun,
atu nune’e bele mobiliza no kontrola aktividade sira iha projetu refere. Iha projetu Hadi’a no
halo Manutensaun ba Estrada Maubara–Karimbala no Atabae–Mota Ain ida ne’e,
administrasaun projetu iha kompañia konsultan nia servisu mak ko’alia liu kona-ba orsamentu
projetu, progresu servisu no kontrolu kualidade servisu. Nune’e iha parte ida ne’e sei
aprezenta kona-ba estrutura kompañia konsultan nian, orsamentu no progresu servisu.
RESIDENT ENGINEER
CHUNG KWANG WOO
Page | 17
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
2.1.2 Orsamentu
Page | 18
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
Page | 19
2.2 LOJÍSTIKA
2.2.1 Materiais Konstrusaun
2.2.1.1 Material requirement
3 Bituminous ton
Dia. remark
D910 circular rebar 32
D1070 circular rebar 12
D1220
b. Aggregate Production
Tabela 4. Aggregate production
Size remark
0~5 Motar & Concrete
0~3 Asphalt Concrete
3~5 Asphalt Concrete
5~10 Asphalt Concrete
10~20 Asphalt Concrete
5~37.5 Concrete
0~37.5 Base Course
0~50 Sub base
c. Concrete Produced
this month
Item size unit last month accu. this month used accu. remain
accu.
Cement P.C Ton 4686 384 5070 5024 46
2
Geo-Textile m 7200 0 7200 7144 56
PVC Pipe m 5240 400 5640 5260 380
2000*100
Gabion Each 100 0 100 0 100
0*1000
Round Bar Φ8 Ton 13.581 0 13.581 11.036 2.545
Round Bar Φ10 Ton 22.642 0 22.642 18.287 4.355
Re-bar Φ10 Ton 18.85 0 18.85 16.023 2.827
Re-bar Φ12 Ton 134.305 15.768 150.073 121.346 28.727
Re-bar Φ13 Ton 79.532 0 79.532 64.285 15.247
Re-bar Φ16 Ton 105.473 0 105.473 88.552 16.921
Re-bar Φ20 Ton 71.454 15.7 87.154 76.174 10.98
Re-bar Φ25 Ton 265.968 15.896 281.864 234.368 47.496
Re-bar Φ28 Ton 88.405 0 88.405 65.625 22.78
Re-bar Φ32 Ton 116.218 63.008 179.226 108.827 70.399
Cut-Back MC-70 Ton 40 0 40 26.9 13.1
Bitumen 60/70 Ton 500 200 700 301 399
2 10
Crawler excavator Portable
SANY Air Compressor , 250 cpm
160kw/1.2m3 set On site
11 Backhoe Excavator with Concrete Breaker
3 Wheel excavator SANY 120kw/ 0.6m3 set On site
12 Dump Truck, 7-10 Cu.m.
4 Loader 13 XCMG
Transit 162kw/2.8m3
Mixer for Concrete, 6-8 cu.m. set On site
5 Skid steer14
loader Asphalt
XCMG Sensor Paver, 3.5 - 5.0 2.8m3
162kw/ width screed set On site
15 Bulldozer, D85
6 Dumping truck YATE 247kw/15m3 set On site
16 Concrete Batching Plant , 50-60 cu.m/hr.
Land leveling
7 17 Power Broom, Towed Type
SANY 169-200kw/ 16.5ton set On site
machine
18 Hydraulic Jack, 100 t
8 vibratory roller SANY 20ton/128kw set On site
19 Compact Scabbler Machine
9 Rubber wheel roller SANY 132kw/26T set On site
Asphalt distribution
14 XCMG 8000L/25000kg set On site
truck
16 Truck with crane YATE 247kw/ max 8ton lift set On site
Sand washing
18 YUANTONG 40t/h、5kw set On site
machine
Stone crusher
19 YUANTONG 100t/h set On site
systems
Page | 23
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
20 Concrete mix station YAANYOU 75m3/h set On site
As site
24 Pick-up 2.5L set
required
Laboratory
28 set On site
equipment (ELE)
Portable Air
35 JIEBAO 250CFM set On site
Compressor
Page | 24
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
2.3.1 Etapa servisu
a. Excavation
Eskavasaun ba rai mak atu halo preparasaun hodi harii estrutura no mos hadia inklinasaun iha
foho lolon. Eskavasaun ida ne’e mos ho objetivu atu ke’e to’o hetan rai tos, nune’e konstrusaun
ne’ebe ita harri iha leten bele atinji kualidade ho durasaun tempu ne’ebé kleur. Eskavasaun sei
ke’e tuir elevasaun ne’ebe mak iha ona dezenu laran. Parte eskavasaun mak hanesan tuir mai
ne’e:
b. Structure Excavation
Eskavasaun ida ne’e mak eskavasaun ba fundasaun Reinforced concrete pipe culvert (RCPC),
reinforced concrete box culvert (RCBC) no sira estrutura sira seluk kona ba estrutura estrada
nian.
Page | 25
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
Tabela 11. Espesifikasaun pagamentu eskavasaun estrutura nian
c. Embankment
Embankment nuudar kamada rai ne’ebé iha fundasaun sira seluk nia okos liu, no sai hanesan baze
fundasaun ida hodi tahan fundasaun sira seluk iha pavimentsaun estrada nian. Nune’e
embankment refere atu asegura to’o tempu naruk, presija atu hatene kualidade material rai ba
embankment nian. Material refere kompostu husi eskavasaun rai no aterru fila fali rai ba area
ne’ebe presija aterru ho material granular ka material selektivu husi borrow pit. Aterru ba
embankment fahe ba parte ha’at mak hanesan; embankment ba rai normal, embankment ba rai
selesionadu, embankment ba rai tahu no embankment ba estrutura granular. Forsa rai nian ba
pavimentasaun depende ba karakteristika no tensaun admessivel do solo/daya dukung tanah. Atu
hatene forsa rai nian tenki halo teste laboratorial mak hanesan hanesan tabela tuir mai:
Tabela 12. Espesifikasaun material ba Embankment
Page | 26
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
d. Subgrade preparation
Subgrade preparation nuudar servisu ne’ebe mak kompostu husi preparasaun rai original
molok atu tau/nahe fundasaun agregadu ka sub-base no servisu sira seluk tan ne’ebe mak iha
leten.
Tabela 13. Toleransia ba kompaksaun no thickness
Pay
Description Unit of Measurement
Item Number
206(1) Subgrade preparation (Common material) Square meter
Subgrade preparation Square meter
206(2)
(Existing pavement)
206(3) Subgrade preparation (Unsutibale material) Square meter
Page | 27
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
a. Foundation fill
Foundation fill mak servisu ida ne’ebe uja atu aterru fila fali rai no kompakta tuir elevasaun
ne’ebe mak iha ona dezeñu nia laran.
b. Lean concrete
Lean concrete mak kamada betaun ne’ebé tau ho objetivu atu halo tetuk armadura ne’ebé sei
monta iha nia leten hanesan RCPC, RCBC no Gabion. Mahar ba lean concrete tuir dezeñu
mak 10 cm.
Page | 28
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
Low Grid : mak box culvert ne’ebé ki’ik, hodi simu bee ho volume no velosidade ki’ik,
nia altura la to’o 3 m husi rai orijinal.
Standard reinforced concrete box culvert : mak box culvert ne’ebé bele simu bee ho
volume ne’ebé bo’ot.
Diameter & Thickness (mm) Single pipe Double pipe Triple pipe
Stone masonry wall hanesan parte husi konstrusaun, ho nia funsaun atu asegura ba rai monu no
atu tahan mos pavimentasaun estrada ne’ebe mak iha. Material ba konstrusaun ida ne’e utilija
material mortar ho fatuk, ne’ebé iha kualidade di’ak.
Tabela 16. Espesifikasaun pagamentu ba stone masonry retaining wall
Page | 30
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
b. Lined ditch
Lined ditch mak valeta ne’ebe atu kanaliza be’e husi fatin-fatin ne’ebe mak ho elevasaun aas no
suli ba iha fatin ne’ebe ho elevasaun mak klean, hafoin kontinua kanaliza ba iha tasi. Funsaun ida
tan husi Lined ditch atu asegura pavimentasaun estrada nian. Material ne’ebé uza ba Lined ditch
mak mortar no fatuk.
c. Guard wall
Guard wall nuudar konstrusaun ida ne’ebe nia pozisaun iha estrada ninin, ho funsaun atu fo
asegura pavimentasaun estrada nian no fo seguransa ba movimentasaun transporte ne’ebé li husi
fatin refere.
Page | 31
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
d. Gabion
Gabion mak parte ida husi konstrusaun estrada, ho funsaun atu asegura rai halai no rai monu, atu
nune’e labele tama ba pavimentasaun estrada nian, no estraga pavimentasaun refere.
Sieve Designation
Standard Alternate Mass Percent Passing
US Standard
50 2” 100
25 1” 55-85
9.5 3/8” 40-75
0.075 No. 200 0-12
Page | 32
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
Thickness tolerances
Permitted variation from design
20 mm
Thickness of layer
Permitted variation from design +10 mm
Level of surface -20 mm
Permitted surface irregularity measured by 3 metre straight edge
20 mm
b. Base Course
Base course nuudar kamada fundasaun leten nian, entre sub base course no surface course iha
estrutura pavimentu estrada nian, ne’ebé kompostu husi materiál sira hanesan rai henek mota
no crushed stone. Tuir mai espesifikasaun sira iha Base course:
Tabela 213. Testing requirements Base course specification
Page | 33
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
Tabela 22. Testing requirements Base course specification
Thickness tolerances
Permitted variation from design
10mm
thickness of layer
Permitted variation from design l +5mm
Level of surface -10mm
Permitted surface irregularity measured by 3 metre straight edge
5mm
Page | 34
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
2.3.1.5 Surface Course
Aggregate surface course mak agregadu sira ne’ebe mak utiliza ba misturasaun asfaltu, antes atu
nahe pavimentu ba surface course. Material agregadu sira nia dimensaun iha variedade hanesan
3-0 mm, 5-3 mm, 10-5 mm, 20-10 mm, ne’ebé hatudu iha tabela mak hanesan tuir mai ne’e:
Thickness tolerances
Permitted variation from design
15mm
Thickness of layer
-5mm
Prime coat hanesan elementu likidu ne’ebe kompostu husi bituminous ho solar ida uza rega ba
iha kamada base-course nia leten atu nune’e para bele kaer metin agregadu labele sai hodi bele
ka’er entre fundasaun leten base course no surface. Material ida ne’e enjeralmente utilija asphalt
Page | 35
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
ida ne’ebe sei tomak ka tos hela ho penetrasaun 60 ho hamanas uja minar-rai to’o nabeen. Prime
coat ne’ebe uja ba iha site mak Prime coat ida ne’ebe nabeen tiha ona ho nia manas ka
temperatura 85oC ba leten, speed distributor mak 2.0-2.2km/h no prime coat nia kuantidade
ne’ebe mak uja ba site mak 1-2 litru/m2.
Tabela 27. Espesifikasaun pagamentu ba bituminous prime coat
c. Tack Coat
Tack coat hanesan material likidu ne’ebe kompostu husi bituminous maibe tack coat nia uza ba
iha kamada asphalt concrete wearing course leten ou beton nia leten, funsaun hodi bele ka’er
metin entre kamada asphalt concrete wearing course no asphalt concrete bearing course. Tack
coat nia kuantidade ne’ebe mak uja ba site mak 0.2 to 0.7 litre/m2.
Page | 36
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
d. Surface Course
Surface course mak kamada iha leten iha pavimentu Estrada nian, ho funsaun atu tahan forsa
roda (trafiku) nian, no atu bee labele nalihun hodi afeita ba pavimentu fundasaun sira hanesan
base course no sub base course. Material ne’ebe uja ba surface course sei kahur ekipamentu
pezadu ida naran Asphalt mixing plant ho nia durasaun tempu mak 45s/one batch. Kompozisaun
material ne’ebé uza ba misturasaun surface mak hanesan Aggregate surface course, bituminous
prime coat, dust).
2.3.2 Survey
Survey mak hanesan servisu topográfiku hodi sukat rai, atu hatene koordenada, elevasaun no
distansia sira ne’ebé iha terrenu atu bele halo dezeñu ba konstrusaun. Instrumentu ne’ebé uza ba
survey topografiku iha parte konsultan projetu ida ne’e nian ne’ebé ami aprende mak hanesan
Nivelamentu (Water pass), Total Station. Atividade ne’ebé mak ami hala’o iha parte survey nian
mak hanesan:
Kontrola elevasaun ba Sub base course no Base course
Kontrola elevasaun ba Cutting slope
Kontrola elevasaun ba eskavasaun fundasaun RCBC no RCPC
Kontrola elevasaun ba Lined ditch
Kontrola elevasaun ba sub base course no base course nuudar levantamentu transversal ida
ne’ebé uza instrumentu water pass hala’o iha terrenu atu hatene elevasaun ba pavimentu tuir duni
dezeñu ne’ebé iha ka lae. Pontu tolu ne’ebé presija atu hatene ninia elevasaun iha pavimentu ida
ne’e mak hanesan parte Right sight, Center line no Left sight. No prosesu levantamentu ida ne’e
hala’o intervalu ba kada 10 m, nune’e bainhira elevasaun pavimentu aas liu presija hatun tan, no
bainhira elevasaun klean liu presija halo ateru.
Levantamentu ida ne’e hala’o uza instrumentu Total station, ho objetivu atu hatene elevasaun ba
cutting slope, nune’e bele identifika katak elevasun slope refere tuir duni dezeñu ne’ebé iha ka
lae. Parte hirak ne’ebé presija hatene ba pontu elevasaun iha levantamentu ida ne’e mak hanesan
parte leten (top slope), parte okos (bottom slope) no eskada (step of slope).
Iha levantamentu ida ne’e ho objetivu atu hatene elevasaun ba superfisie eskavasaun fundasaun
iha estrutura hanesan RCBC no RCPC, ne’ebé bele uza instrumentu hanesan Water pass no Total
station, atu nune’e bele choring concrete lean concrete ba.
Page | 38
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
Kontrolu kualidade nia funsaun hodi halo inspeksaun ba atividade sira iha projetu ida nia laran ho
objetivu atu atinji kualidade ne’ebé diak tuir design no espesifikasaun. Nune’e iha teste hirak
ne’ebé utiliza hodi kontrola kualidade.
2.3.3.1 Soil Testing
Soil testing nuudar teste ida ne’ebé ho objetivu atu hatene konaba kualidade material rai tuir
espesifikasaun ka lae, nune’e bele utilza pavimentasaun estrada.
A. Gradation
Teste ida ne’e ho objetivu atu hatene divizaun materiál (gradasaun) ba agregadu finu no agregadu
grosu ne’ebé utiliza peneira (sieve), liu husi hatudu rezultadu persentajen ne’ebé la pasa iha kada
peneira. Teste ida ne’e hala’o iha laboratoriu.
Ekipamentu:
a. Sieve set ida
b. Splitter
Page | 39
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
c. Balance
d. Sieve shaker machine
Prosedimentu
a. Foti material Base course husi site (quarry) ne’ebé mistura ona, no hafahe uza splitter atu
halo balansu, hafoin tetu
b. Rai ba oven ho temperatura (110 ± 5) °C
c. Hasai husi oven no tetu
d. Fase atu hasai rai tahu, hatama ba oven ho temperatura (110 ± 5) °C , depois hasai no tetu
e. Grading iha sieve, uza liman ou sieve shaker machine ho durasaun minutu 15
f. Tetu gradasaun ne’ebé la pasa iha kada sieve
Formula
WOS−WODS
Moisture Content=
WODS
Wt . Retained
% Retained= x 100
WODS
Kalkulasaun
Page | 40
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
Tabela 28. Worksheet ba teste Gradation
100 90 100
90
80 84
70
65
Passing (%)
60 60
50 49
40
35
30 30
20 15 20
10 13 10
5
0
0.075 0.425 4.750 12.500 37.500
Sieve size (mm)
Page | 41
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
d. Dasi elektronika; i. Tixu
e. Mankok; j. Kanuru
Prosedimentu
a. Foti kontainer ± 4 (mamuk,moos no maran) , tetu ida-idak nia todan tuir nia numeru.
b. Tau rai/sample ba mankok laran no tau bee oitoan-oitoan, kahur ba mai uza spatula.
c. Tau sample ba kontainer Casagrande no halo tetuk ± nia mahar 1 cm.
d. Riska sample iha kontainer casagrande uza grooving tool ho diresaun relogio 12 ba 6.
e. Buti butaun (ON/OFF) iha Casagrande, konta nia pankada/segundu no hare rai halai belit
f. malu ho nia naruk ho medida 13 mm.
g. Koa rai oitoan hatama ba kontainer laran no tetu nia todan.
h. Halo ± to’o dala 4 (hanesan ho etapa b to’o g)
i. Hatama container ba iha oven laran ho ho temperatura 110 ± 5 ℃, ho durasaun 24 ± 4
oras.
Plastic Limit
Plastic Limit mak kadar bee minimum, iha ne’ebé rai refere nafatin iha kondisaun limite
plastis,
Ekipamentu
a. Balance; e. Espatula
b. Container aluminium; f. Cawan
c. Oven; g. Vidru Plat
d. Bottle bee;
Page | 42
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
Prosedimentu
a. Foti kontainer ± 4 (mamuk,moos no maran) , tetu ida-idak nia todan tuir nia numeru (W1).
b. Kahur rai iha talam laran ho bee to’o ninia kadar air merata.
c. Depois de kadar air merata, halo rai modelu hanesan bola, hafoin guling rai iha vidru pelat
nia leten.
d. Prosesu Guling rai ida ne’e, halo nune’e hela de’it, to’o rai sai modelu pedasuk (naruk), ho
diametru 3 mm. Se karik seidauk atinji 3 mm, signifika rai ne’e nakfera ka tohar. Mas se
karik atinji ki’ik liu husi 3 mm, la hatudu tohar ruma, entaun sampel presiza husik hela de’it
iha minutu hirak nia laran, atu anin bele hamaran, hodi nune’e ninia kadar air bele menus
uitoan. Prosesu kahur no guling rai ida ne’e, hala’o nafatin to’o nia tarjetu hodi atinji 3 mm.
e. Hatama rai pedasuk ne’ebe atinji tiha ona 3 mm ba container laran depois tetu (W2)
f. Halo ± to’o 4 (hanesan ho etapa c to’o e)
g. Hafoin tetu tiha, hatama rai pedasuk ne’e ba oven ho temperatura 110 ± 5 ℃, ho durasaun
24 ± 4 oras.
h. Hafoin sampel ne’e maran, tetu sampel ninia todan ne’ebe hamutuk ho container (W3),
depois halo kalkulasaun sampel nia todan ho kondisaun maran (Ws).
Formula
weight of wate r
Percentage moisture= x 100
weig ht of dry soil
Kalkulasaun
Page | 43
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
Tabela 29. Kalkulasaun ba Atterberg Limit
22.00
Sieve No. 10 : 34
Moisture Content,%
Page | 44
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
Prosedimentu
a. Foti material base course
b. Rai ba oven ho temperatura (110 ± 5) °C
c. Hasai husi oven, grading uza sieve size 12.5 mm no 9.5 mm
d. Hafoin tetu material ne’ebé reteina iha sieve refere ho todan 2500 g ba kada sieve (Todan
bele 2500 ± 10 g)
e. Hatama ba Los Angeles Testing Machine
f. Hamoris Machine refere ho nia rotasaun 500 vezes
g. Hamate Machine, hasai material
h. Grading uza sieve size no.12 (1.7 mm)
i. Tetu material ne’ebé reteina iha sieve refere
j. Tuir mai halo kalkulasaun
Formula
Weight of Sample
% of Wear =
Weight of retained no .12 after testing
Kalkulasaun
Page | 45
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
L.A. ABRASION CRITERIA
SIEVE SIZE (Square Openings) Mass of Indicated Sizes, g
GRADING
PASSING RETAINED ON
A B C
37.5mm (1½") 25.0mm (1") 1250 ± 25 - -
25mm (1") 19.0mm (3/4") 1250 ± 25 - -
19.0mm (3/4") 12.0mm (1/2") 1250 ± 10 2500 ± 10 -
12.50mm (1/2") 9.50mm (3/8") 1250 ± 10 2500 ± 10 -
9.50mm (3/8") 6.30mm (1/4") ---- - 2500 ± 10
6.30mm (1/4") 4.75mm (No.4) ---- - 2500 ± 10
4.75mm (No.4) 2.36mm (No.8) ---- - -
NO. OF SPHERES 12 11 8
D. Fracture face
Teste ida ho objetivu atu hatene porsentajen proporsaun iha kombinasaun material base course
hanesan fatuk mota no fatuk makina nian (crushed stone) ne’ebé la pasa iha sieve no.4 (4.75 mm)
ho 3/4'' (19 mm).
Ekipamentu
a. Sieve no.4 (4.75 mm) ho 3/4'' (19 mm)
b. Splitter
c. Balance
d. Sieve shaker machine
Prosedimentu
Page | 46
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
a. Foti material Base course husi site (quarry) ne’ebé mistura ona, no hafahe uza splitter atu
halo balansu, hafoin tetu
b. Rai ba oven ho temperatura (110 ± 5) °C
c. Hasai husi oven no tetu
d. Fase atu hasai rai tahu, hatama ba oven ho temperatura (110 ± 5) °C, depois hasai no tetu
e. Grading iha no.4 (4.75 mm) ho 3/4'' (19 mm) uza liman ou sieve shaker machine ho
durasaun minutu 15
f. Tetu gradasaun ne’ebé la pasa iha sieve refere
g. Tau iha pan
h. Hili no fahe material refere ba pan tolu, ida ba crushed stone, ida ba crushed mota nian no
ida ba rounded stone. Hafoin tetu kada material ne’ebé iha pan laran.
i. Tuir mai halo kalkulasaun
Formula
Fractured Surface
% Fractured Surface= x 100
Original wt . of sample
Rounded Surface
% Rounded Surface= x 100
Original wt . of sample
Kalkulasaun
E. Laboratory Compaction
Teste ida ne’e ho objetivu atu hatene komparasaun entre todan volume maran rai iha terrenu
ho todan volume maran rai iha laboratoriu. Teste ne’e atu determina maximu dry density (MDD)
no optimum moisture content (OMC) hodi kontrola FDT no CBR. Teste ida ne’e mos hanaran
proctor test no tipu teste bele uza tuir standard ka modified.
Page | 47
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
Ekipamentu
a. Molde
b. Pan
c. Sieve size 19 mm
d. Balance
e. Automatic soil compaction Machine
Formula
A−B W1
w= x 100 no W = x 100
B−C w+100
Page | 48
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
Deskrisaun:
W = persentajen moisture, bazeia ba massa oven dry rai
A = massa container no rai úmidu
B = massa container no dry soil
C = massa container
W = massa maran, iha kilogramas por metro cúbico, ba kompaktasaun rai.
W1 = massa úmido, iha kilogramas por metro cúbico.
Kalkulasaun
Tabela 32. Kalkulasaun Laboratory Compaction
WATER ADDED in (ml) 130 130 130 130 130 CONTAINER NUMBER N1 A12 VIII B4 A1
MOLD + WET SOIL 10576 11217 11436 10898 10556 CONTAINER + WET SOIL 114 112 112.0 113.0 113
MOLD (mass in gram) 6142 6142 6142 6142 6142 CONTAINER + DRY SOIL 110.0 106.0 104.9 104.0 102.0
WET SOIL (mass in gram) 4434 5075 5294 4756 4414 WATER (mass in gram) 4.0 6.0 7.1 9.0 11.0
Volume of Mold, cc 2150 2150 2150 2150 2151 CONTAINER (mass in gram)19.0 16.0 16.0 16 18.0
WT DENSITY, gram/cm3 2.062 2.360 2.462 2.212 2.052 DRY SOIL (mass in gram) 91.0 90.0 88.9 88.0 84.0
DRY DENSITY, gram/cm 3 1.975 2.213 2.280 2.007 1.814 MOISTURE CONTENT, % 4.4 6.7 8.0 10.2 13.1
2.45
MDD, g/cm³ = 2.28
2.35 OMC % = 7.8
2.280
2.25
2.213
2.15
MDD
2.05
2.007
1.95 1.975
1.85
1.814
1.75
1.65
2.00 4.00 6.00 8.00 10.00 12.00 14.00
OMC
Page | 49
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
F. CBR Test
Teste ida ne’e ho objetivu atu hatene kapasidade suporta husi rai, liu husi penetra silinder CBR ba
iha material ensaiu nian. Ho maneira ida ne’e bele hatene valor resistensia/forsa rai baziku atu
uza ba pavimentasaun.
Ekipamentu
a. Molde
b. Pan
c. Sieve size 19 mm
d. Balance
e. Automatic soil compaction Machine
f. CBR test machine
Prosedimentu
a. Foti material, tau ba oven ho temperatura (110 ± 5) °C
b. Tetu material 6500 g dala tolu
c. Tetu bee bazeia ba porsentu husi rezultadu proctor nian
d. Kahur material ho bee
e. Foti ninia moisture content iha molde tolu
f. Enxe ba molde primeiru kompakta 10 vezes ba kada 5 layer, tuir mai molde segundu
kompakta 30 vezes ba kada 5 layer no molde terseiru kompakta 65 vezes ba kada 5 layer.
Uza manual ka automatic soil compaction Machine.
g. Tetu molde ne’ebé kompaktadu tiha ona ho material
h. Hoban molde ba bee laran ho durasaun loron 4
i. Hasai husi bee, hafoin tetu
j. CBR reading uza CBR test machine
k. Hasai no foti nia moisture content
l. Tuir mai halo kalkulasaun
Page | 50
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
Formula
Kalkulasaun
Page | 51
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
Tabela 34. CBR Reading
CBR PENETRATION DATA: PISTON AREA= 1963.5 mm2 CONSTANT LOAD FACTOR: 0.042
MOLD 1 (10 blows) MOLD 2 (30 blows) MOLD 3 (65 blows)
Penetration Std. Load Test Load Test Load Test Load
inch mm. psi Mpa Reading KN Mpa % CBR Reading KN Mpa % CBR Reading KN Mpa % CBR
0.000 0.00 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0
0.025 0.64 45.0 1.89 0.96 38.0 1.60 0.81 35.0 1.47 0.75
0.050 1.27 94.0 3.95 2.01 98.0 4.12 2.10 90.0 3.78 1.93
0.075 1.91 147.0 6.17 3.14 172.0 7.22 3.68 159.0 6.68 3.40
0.100 2.54 1000 6.90 199.0 8.36 4.26 61.69 229.0 9.62 4.90 70.99 440.0 18.48 9.41 136.40
0.150 3.81 297.0 12.47 6.35 418.0 17.56 8.94 435.0 18.27 9.30
0.200 5.08 1500 10.30 387.0 16.25 8.28 80.37 601.0 25.24 12.86 124.81 590.0 24.78 12.62 122.53
0.300 7.62 554.0 23.27 11.85 915.0 38.43 19.57 921.0 38.68 19.70
180
160
140
120
100
CBR (%)
80
60
40
20
0
2000 2050 2100 2150 2200 2250 2300 2350 2400 2450
MDD
Prosedimentu
a. Tau plat sand cone ba rai, hafoin ke’e rai ho profunidade 15 cm,
b. Enxe rai henek iha cone laran ba kuak ne’ebé ke’e ona no tetu ne’ebe sei restu iha cone
laran, hafoin foti ninia moisture content, no tetu rai ne’ebé ke’e ona
c. Suru fali rai henek iha kuak laran, enxe fali rai ba iha kuak laran
d. Tuir mai halo kalkulasaun, Numeru kuak ba teste ida bazeia ba espesikasaun, katak kada
500 m³ no espesifikasaun ba persentajen rezultadu ikus tenki ≥ 100%
Kalkulasaun
Tabela 35. Kalkulasaun FDT
Te st Number 1 2 3
Location of Test Hole 50+750 50+820 50+920
offset from Centerline LS CL RS
Layer No./Thickness (mm) 150 150 150
Moisture Density Relation : Lab. No. : MDD 2.28
Wate r Conte nt Determination
Can No. -
Wt. of Can, gm. (a) 25 25 25
Wt. of Can and Wet soil, gm. (b) 166 167 141
Wt. of Can and Dry soil, gm. (c) 164 163 138
Wt. of Water, gm. (d) = (b) - ( c ) 2 4 3
Wt. of Dry Soil, gm. (e ) = (c ) - (a) 139 138 113
Water Content (f) = (d) / (e ) x 100 1.44 2.90 2.65
Density Determination
Density Sand Container No.
Wt. of Wet Soil + Container, gms (1) 5856 5717 5732
Wt. of Container, gm (2) 312 312 312
Wt. of Wet Soil, gm (3) = (1) - (2) 5544 5405 5420
Wt. of Sand + jar before Test, gm. (4) 8225 8314 8456
Wt. of Sand + jar After Test, gm. (5) 4395 4708 4820
Wt. of Sand in hole and Cone, gm. (6) = (4) - (5) 3830 3606 3636
Calibrated Wt. of Sand in Cone, gm. (7) 770 770 770
Wt. of Sand that filled hole, gm. (8) = (6) - (7) 3060 2836 2866
Unit Wt. of Density Test Sand, gm./cc (9) 1.281 1.281 1.281
Volume of Test Hole, cc. (10) = (8) / (9) 2388.8 2213.9 2237.3
Wet Density of Soil from Hole, gm./cc.(11) = (3) / (10) 2.32 2.44 2.42
Dry Density of Soil from Hole, gm./cc. (12) = (11) / mc 2.29 2.44 2.42
Obtained Percent Compaction (13) = (12)/mdd x 100 100% 107% 106%
Required Percent Compaction 100 100 100
Comments : (Passed/Failed) Passed Passed Passed
Page | 53
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
2.3.3.2 Concrete Testing
Concrete testing mak teste ne’ebé implementa ba concrete deit, nune’e teste refere sei haree ninia
misturasaun concrete ba slump test no Compressive strenght Test
A. Slump Test
Slump test hanesan teste ba material argamasa (mortar) ne’ebé ho objetivu atu identifika
kualidade argamasa maran liu ka been liu. Iha konstrusaun hotu ne’ebé uza betaun tenke halo
teste slump atu nune’e bele identifika argamasa nia kualiade tuir espesifikasaun ne’ebé define
ona.
Ekipamentu
a. Cone
b. Plate
c. Tamping rod
Prosedimentu:
Page | 54
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
B. Concrete Compressive Strength Test
Concrete Compressive Strength test mak teste ba sampel ne’ebe ita foti husi site ne’ebe mak ita
fui tuir molde ne’ebe mak ita planeia hodi ensaiu fali atu nune’e bele hatene forsa husi concrete
refere. Forsa husi concrete refere tenki hanesan ho forsa ne’ebe planeia bele mós liu. Teste ba
compresaun ne’e halo dala rua, hahu husi loron pouring concrete ba to’o iha loron dahituk (7), no
mós loron ba dala ruanulu resin -ualu (28).
Ekipamentu
a. Compressive Strength Test Machine
b. Balance
Prosedimentu
a. Hoban concrete to’o tempu ne’ebé mak atu teste (Loron 7 & 28)
b. Halo kaber superfisie leten concrete nian uza material kimiku (sulfon)
c. Tau ba ekipamentu Concrete Compressive Strength test nia laran, hodi bele teste atu hatene
concrete refere bele simu karga kompresaun to’o hira.
Formula
1
A= π . D 2
4
LOAD
P (Strength) =
A
Deskrisaun : A = Area
P = Forsa Presaun
Page | 55
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
Kalkulasaun
Bituminous material testing mak hanesan teste ne’ebé hala’o hodi kontrola kualidade material ba
misturasaun surface nian. Nune’e iha teste ba bituminous sei koalia konaba Extraction test no
Stability Marshall test.
A. Extraction test
Extraction test mak hanesan teste ne’ebé ho objetivu atu hatene agregadu (finu no grosu) sira
ne’ebé konsisti iha misturasaun ba pavimentu surface course nian, liu husi prosesu hasai asphalt
ben (extraction) no grading, nune’e atu hatene gradasaun material ne’ebé reteina iha kada sieve,
tuir duni ninia espesifikasaun ka lae. Course aggregate ne’ebe uza kahur ho asphalt nia tenke liu
Sieve 12.5 mm no para iha Sieve 9.5 mm.
Page | 56
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
Ekipamentu
a. Balance;
b. Extraction machine
c. Sieve
d. d. Pan
Prosedimentu
a. Foti sample iha site bainhira nahe pavimentu surface, no tetu todan sample to’o 1200 g
b. Tetu Filter Paper nia todan (15.2~15.3 g)
c. Tau material Asphalt ba makina Extraction kahur ho gasoel kedok to’o minutu 2 atu nune’e
Bituminous bele husik agregadu sira, se karik uza Bensin entaun kedok ho durasaun minutu 1
de’it no fase to’o dala tolu (3).
d. Hatama sample ba oven hodi hamaran
e. Hasai fali sample no tetu nia todan aggregate ne’e
f. Hatama ba iha Sieve (1 set ba teste refere)
g. Pineira sample uza Sieve shaker to’o 2 minutus
h. Tetu fali Sample ne’ebe hela iha kada Sieve
i. Hafoin halo kalkulasaun ba rezultadu.
Page | 57
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
Kalkulasaun
1 . T E S T N um be r 1 2
A . W eight o f M ixture,gm 1 20 0
B . W eight of filter befo re test,gm 82
C . W eight o f filter after test,gm 85
D . D iff. in w eight o f filter,gm.(C -B ) 3
M
E. W t. o f aggregates after extraction,gm. 10 9 4,5
I
F . To tal w eight of aggregates after extraction,gm.(D + E) 10 9 7,5
X
G . W eight o f b itumen extracted,gm(A - F ) 10 2 ,5
H . P ercent b itumen b y w eight o f aggregates, % (G /F )* 1 00 9 ,3
I. P ercent b itumen by w eight o f mix, % (G /A )*1 00 8 ,5
J. A verage,%
2 . PA R TIC L E S IE V E A N A L YS IS A FT E R E X T R A C TIO N
C umulati C umulative P ercent
S IEV E S IZE Ind ividual W eight R etained S pecifications
ve R etained P assing
3 7.5 mm (1 /2 ")
A
2 5 mm (1") 0 0 0 10 0 1 00
G
1 9mm (3 /4 ") 0 0 0 10 0 80 -1 00
G
9 .5mm (3 /8") 19 8 1 98 18 82 6 0- 80
R
4 .75 mm (4 ") 2 01 ,9 39 9 ,9 36 64 4 8- 65
E
2 .36 mm (N o.8 ) 1 74 ,2 57 4 ,1 52 48 3 5- 50
G
0 .60 0mm (N o. 3 0) 2 45 ,8 81 9 ,9 75 25 1 9- 30
A
0 .30 0mm (N o. 5 0) 1 14 ,2 93 4 ,1 85 15 1 3- 23
T
0 .15 0mm (N o. 1 00 ) 7 7,8 1 01 1 ,9 92 8 7 -1 5
E
0 .07 5mm (N o. 2 00 ) 3 7,1 1 04 9 96 4 1- 8
P an 4 8,5 1 09 7 ,5
Total 10 9 7,5
Stability Marshall test nuudar teste ba kualidade material iha misturasuan pavimentu surface
course, ho objetivu atu hatene deflexaun ba pavimentu (flow) ka hodi hatene estabilidade ba
flow. Flow mak nuudar mudansa forma husi misturasaun asfalto ne’ebe mak afeta husi pezu
roda (trafiku) hodi hamosu forma ondulasaun (gelombang), alur no bleeding.
Ekipamentu
a. Asphalt compaction machine
b. Balance
c. Extruder
d. Water bath
e. Marshall test machine
Page | 56
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
Prosedimentu
a. Foti sample iha terenu mais ou menus ho temperatua 160-180 oC
b. Fahe sample ne’ebe lori mai utiliza splitter (alat Pemisa Sample)
c. Tetu todan sample to’o 12000 g
d. Hatama ba oven ho temperatura 130 oC durante minute 15 to’o fila fali ba temperatura
ne’ebé normal 160-180 oC
e. Ense Mol hamutuk neen, tenke kose ho masa atu nune’e sample labele belit no kada layer
fai to’o 15 hamutuk layer tolu (3)
f. Kompakta uza Asphalt compaction machine ba parte okos no leten hamutuk 75 Blows
Kalkulasaun
Tabela 38. Kalkulasaun Stability Marshall Test
Page | 57
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
3
KONKLUZAUN NO SUJESTAUN
3.1 Konkluzaun
Husi partisipasaun estudante estajiariu sira nian durante fulan rua nia laran iha projetu
konstrusaun Estrada Maubara – Karimbala no Atabae – Mota Ain, ne’ebé lokaliza iha parte
oeste, hakarak konklui katak progresu servisu ba projetu ida ne’e iha loron 1 Jullu 2019 atinji
ona pursentu 32.32% no to’o iha loron 31 Agostu 2019 atinji ba pursentu 39.23%.
Iha projetu konstrusaun estrada ida ne’e estajiariu sira partisipa iha atividade sira mak hanesan
tuir mai ne’e:
Superviziona ba parte servisu estrutura nian hanesan RCPC no RCBC.
Superviziona ba instalasaun besi no fui argamasa.
Survey hodi kontrola elevasaun iha parte konstrusaun nian
Superviziona servisu sira hanesan retaining wall, lined ditch, guard wall no gabion
Kontrola kualidade material liu husi halao teste iha laboratoriu no iha terrenu
3.2 Sujestaun
Atu atividade estajiu profesionál iha Departamentu Enjeñaria bele la’o di’ak liu tan iha
periodu sira tuir mai, nune’e nuudar estajiariu ba periodu 2019 nian hakara sujere ba
Departamentu katak:
Durasaun tempu ne’ebe ami utilija ba estajiu seidauk másimu, tamba iha parte barak
mak ami seidauk aprende, tan ne’e ami sujere ba Departamentu katak iha periodu sira
tuir mai ne’e, presija prolonga tan durasaun tempu estajiu nian.
Presija estudante sira halo Site visit ba projetu, atu nune’e bele fo koñesimentu jeral ba
estudante sira konaba servisu sira iha terrenu ne’ebé relasaun ho area Enjeñaria Sivil
nian, antes halao atividade estajiu.
Nafatin fo koñesimentu klean liu tan ba estudante sira iha parte sira hanesan Teste
Laboratoriu nian no Topografiku nian.
Presija minimija numeru estudante iha kada grupu atu ba halao atividade estajiu iha
terrenu, ho nune’e estudante sira bele iha aproveitamentu diak hodi aprende.
Page | 58
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
Bibliografia
Page | 59
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
ANEKSU
A. FOTO
Page | 60
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
B. SPECIFICATION SCHEDULE OF MINIMUM TEST REQUIREMENTS
Page | 61
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
ITEM
DESCRIPTION TEST TYPE TEST ITEM TEST or CONTROL FREQUENCY CONTROL LIMIT
NO
203 Excavation 1.Matrial Test 1. Gradation AASHTO T88-93 For Every 1500 cu.m or fraction there of
2. Atterberg Limit (LL,PL,PI) AASHTO T89-93, T90-92 the same at the above mentioned PI ≤ 6, LL ≤ 30%
3. Laboratory Compaction AASHTO T99-93, T180 the same at the above mentioned
204 Structure 1.Matrial Test 1. Gradation AASHTO T88-93 For Every 1500 cu.m or fraction there of 100% pass 75mm,
Excavation # 200 ≤15%
2. Atterberg Limit (LL,PL,PI) AASHTO T89-93, T90-92 the same at the above mentioned PI ≤ 6, LL ≤ 30%
3. Laboratory Compaction AASHTO T99-93, T180 the same at the above mentioned ≥99% of MDD
2.Compaction Test 1.Moisture Content for every 500 sq.m. or fraction there of
2. Field Density AASHTO T191-93 at least 3 density test ≥95% of MDD
205 Embankment 1.Matrial Test 1. Gradation AASHTO T27-93 For Every 1500 cu.m or fraction there of 100% pass 75mm,
# 200 ≤15%
2. Atterberg Limit (LL,PL,PI) AASHTO T89-93, T90-92 the same at the above mentioned PI ≤ 6, LL ≤ 30%
3. Laboratory Compaction AASHTO T99-93 Evry change in soil properties, 1 complete test
4. CBR Test AASHTO T193-92 For Every 2500 cu.m or fraction there of- CBR ≥ 5%
5.Moisture Content
6.Specific Gravity
1.Moisture Content
2.Compaction Test 2. Field Density AASHTO T191-93 for every 500 sq.m. or fraction thereof ≥99% of MDD
3.Plate Bearing Test at least 3 density test
3.Final Level Test 1.Proof Rolling at least 3 test
206 Subgrade 1.Matrial Test 1. Gradation AASHTO T27-93 For Every 1500 cu.m or fraction there of 100% pass 75mm,
Preparation # 200 ≤15%
2. Atterberg Limit (LL,PL,PI) AASHTO T89-93, T90-92 the same at the above mentioned PI ≤ 6, LL ≤ 30%
3. Laboratory Compaction AASHTO T180-93 Evry change in soil properties, 1 complete test
4. CBR Test AASHTO T193-92 For Every 2500 cu.m or fraction there of- CBR ≥ 5%
5.Moisture Content
6.Specific Gravity
1.Moisture Content
2.Compaction Test 2. Fiel Density AASHTO T191-93 for every 500 sq.m. or fraction thereof ≥95% of MDD
3.Plate Bearing Test at least 3 density test
3.Final Level Test 1.Proof Rolling at least 3 test
Page | 62
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
Page | 63
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
411 Butiminous 1.Aggregate 1. Gradation AASHTO T11-91, T27-93 For every 75 cu, m or fraction there of sq.m
Concrete 25mm 2.Los Angeles Abrasion AASHTO T96 For every 1.500 cu, m or fraction there of Abr. Loss ≤40%
Surface Course 19mm 3.Soundness Test AASHTO T104 Loss ≤12%
Hot-laid 13mm 4.Sand Equivalent AASHTO T176, ASTM D2419 SE ≥35%
10mm 5.Flakiness Index BS 812 FI ≥35%
7mm 6.Fracture face BS 812 >50%
7.Spesific gravity and Absorption AASHTO T84
Page | 64
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
412 Portland Cement 1.Cement 1. Quality Test AASHTO, M85 For every 2000 bags cu.m
Concrete or fraction there of
Paviment 2. Fine Agrgregate 1.Gradation For every 75 cu.m.
PCCP 2.Clay Lumps & FP AASHTO T11, T27 or fraction there of 100% pass 9.5mm
3.Organic Impurities AASHTO T112
4. Specific Gravity and AASHTO T71
Absorption AASHTO T84
5.Soundness AASHTO T104
6.Test Unit Weight AASHTO T19
7.Salt Content
8.0.08mm Sieve Pass
3. Course Agrgregate 1. Gradation AASHTO T11, T27 For every 75 cu.m. 100% pass 63mm
2. Clay Lumps AASHTO T112 or fraction there of
3.Sp. Gravity & Abs AASHTO T84
4. Test Unit Weight AASHTO T19
5. Soundness Test AASHTO T104
6. LA. Abration AASHTO T96 Abr. Loss ≤40%
7.Alkali Aggrigate Reaction
8.0.08mm Sieve Pass
4. Water Certification from Project Engineer AASHTO T26
Quality Test, if source is questionable
5.Admixture 1.Quality Test One every truck mixer at
batch plant & at Site
6. Concrete 1. Slump Test AASHTO T119 1-set per 75 cu.m. of concrete
2. Flexural Test AASHTO T97 placed each day >3.8 Mpa (550psi)
7. Completed pavement 1.Thickness Five holes per Km. per lane
Determination or 5 holes per 500 m
2. International
Roughness Index
505 Reinforcing Steel 1. Bar Reinforcement 1.Clay Lumps &Shale AASHTO M42, 31, 53. For every10.000 kg. kg
Organic Impurities or fraction there of
2.Specific Gravirty and Absortion
2. Wire and Wire Mesh 1. Unit Weight AASHTO M183 For every10.000 kg.
2.Soundness Test or fraction there of
Page | 65
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
506 Structural Concrete 1.Cement 1. Quality Test AASHTO M85 For every 2.000 bags.
or fraction there of
2. Fine Agrgregate 1.Gradation
2.Clay Lumps & FP
3.Organic Impurities
4. Specific Gravity and
Absorption
5.Soundness
6.Test Unit Weight
7.Salt Content
8.0.08mm Sieve Pass
3. Course Agrgregate 1. Gradation For every 1500 cu. m. or fraction there of
2. Clay Lumps
3.Sp. Gravity & Abs
4. Test Unit Weight
5. Soundness Test
6. LA. Abration
7.Alkali Aggrigate Reaction
4. Water 1.Certificate from project engineer AASHTO T26 - 97
Quality test , if sourse is questionable
5.Admixture 1. Quality Test One every truck mixer at
batch plant & at Site
6. Concrete 1. Slump Test AASHTO T119 1-set per 75 cu.m. of concrete
2. Compressive Strength Test AASHTO T22-92, T23-93 placed each day or fraction thereof
7. Premolded Fille for
Expansion Joint 1. Quality Test AASHTO T42 - 92 For every Sipment
Joint
8. Bar Reinforcement 1. Quality Test AASHTO T42,31,53. For every10.000 kg.
Same as Item 505 or fraction there of
1. Compressive Strength
601
Pipe Culvert and 1.Matrial Test Test AASHTO T22-92, T23-93 more than 25 pipies cast in the field report
Storn Drains 2. Inspection Report for each size for not more tham 25 pipies cast in
605 Riprap and 1. cement 1. Quality test same test as item 506 One for every 2,000 bags or
Grouted Riprap fraction thereof
2. Fine Agrgregate 1.Gradation For every 75 cu.m of fraction
2.Clay Lumps & FP thereof
3.Organic Impurities
4. Specific Gravity and
Absorption Page | 66
5.Soundness
6.Test Unit Weight
7.Salt Content
8.0.08mm Sieve Pass
Relatoriu Estajiu Profesionál 2019
606 Stone Masonry 1. cement 1. Quality test same test Item 506 cu.m
2. Fine Agrgregate 1.Gradation
2.Clay Lumps & FP
3.Organic Impurities
4. Specific Gravity and Absorption
5.Soundness
6.Test Unit Weight
7.Salt Content
8.0.08mm Sieve Pass
3.Stone 1.Inspetion Report Item 606.2.1 Item 606.2.1
4.Water 1.Certificate from project engineer
Quality test , if sourse is questionable
610 Gabions 1.Wire and Wire M esh 1.Quality test AASHTO M183 cu.m
per shipment
2. Rock Fill 1.Quality test AASHTO M63
Inspection Report from engineer Item 610.2.3 Item 610.2.3
701 Curb and/or gutter 1.Concrete Same as Item 506 l.m
704 Metal Beam 1.Steel Post 1. Quality test or For each type and l.m
Guardrail M ill test certificate shipment of metal
706 Road Sign 1.Matrial Test 1.Inspection Report from engineer each
710 Reflectorized 1.Paint 1.Quality test One 20 liter can for every 100 cans or sq.m
Thermoplatic fration thereof
Pevement or one 4 liter can per 100
Markings cans or fracion thereof
NOTES :
1. The above schedule is mnimum for the quality control and assurance of the works
2. The engineer shall direct any other tests whitch he thinks necessary for quality control an assurance of materials,products and workmanships
3. Refer to relevant Items, section and subsections of the MPWTC standart specificcations as to refference
4. Refer to AAS HTO standart specifications for transportation materias and method of shampling and testing annual book of AS TM standards, and/or any orther documents as the detailed of the test
Page | 67