Escolar Documentos
Profissional Documentos
Cultura Documentos
A. Identifikasaun
1. Identidade Bebe:
Naran : Sra. “ R .D.F.” nia bebe.
Fatin / oras moris : HNGV, 05-05-2022
Sexu :F
2. Identidade Inan:
Naran : Sra. “ R.D.F.”
Fatin/data moris : 30-03-1986
Religiaun : Katólika
Abilitasaun Literaria : Remata sekundaria
Profiasaun : Dona da casa
Diresaun : Tasi tolu
3. Identidade Aman
Naran : Sr. “ M S”
Fatin/data moris : 11-02-1982
Religiaun : Katólika
Abilitasaun Literaria : Remata pre- sekundaria
Profisaun : peskador
Diresaun : Tasi tolu
UNIVERSIDADE NACIONAL TIMOR LOROSA’E
FACULDADE DE MEDICINA E CIÊNSIAS DA SAÚDE
ESCOLAR SUPERIOR DE ENFERMAGEM
B. Dados Medico
Diagnostico medica: IUGR
C. Historia Saude atual :
Bebe foin moris, ajuda husi estudante estagiario coaching husi parteira Santi ,
kliente nia todan 1500gramas, altura 40 cm, kondisaun saude emjeral normal,
kliente hetan ona sona ho aimoruk; Vit K, 0.5mg, Hepatitis B, 0. 5mg , ho
Creame tetracycline matan)
APGAR SCORE
1 Appearance 1 2
2 Pulso 2 2
3 Grimace 2 2
4 Atividade 1 2
5 Repiratoria 2 2
Historia Post-Natal
4. Historia Saude
a. Historia moras husi Inan :
Sra. “ R d F “ hateten katak dalan moris mak moras oituan, kondisaun
jeral di’ak, laiha oin nakukun no hemoragia.
5. Historia Psikososial :
Sra. R d F hateten katak sente kontente ho bebe nia prensensa maske bebe
nia kondisaun bebe nia pezu la too.
(senhora kontente ho presensa bebe nian, simu ou lae; la’en no familia simu
bebe nia presensa ou lae; relasaun inan-aman ho familia: diak ou lae?):
familia sira kontenti ho bebe nia prezensa.
- Hymen: iha
- Anus: Iha
- Seluk-seluk tan:
b. Ekstremidade Superior no Inferior
- Ekstremidade Superior
Total fingers: kompletu
Polidaktili: iha / laiha
- Ekstremidade Inferior
Total fingers: kompletu
Polidaktili: iha / laiha
a. Analiza Dadus
No Data Fokais Etiolojia Problema
1 Ds: - Prosesu adaptasaun Risku hipotermia
Do: ambiente liur
o bebe foin moris
o Bebe tanis
o Kondisaun bebe diak
o Mekonium +2
o Apgar score 1 minutu :
8/10
o 5 minutu: 10/10
o Bebe isin kulit malirin
o Bebe nia pezu; 1500g
o Altura : 40cm
UNIVERSIDADE NACIONAL TIMOR LOROSA’E
FACULDADE DE MEDICINA E CIÊNSIAS DA SAÚDE
ESCOLAR SUPERIOR DE ENFERMAGEM
b. Diagnosa Enfremagem
1. Risku hipotermia asosia ho prosesu adaptasaun ambiente liur
c. IntervensaunEnfermagem
Objektivu
Diagnos
N no
aEnferm Data Intervensaun Rasional
o. KriteriaRe
agem
sultadu
1 Risku 5/5/2 Depois de 1. Avalia 1. Atu hatene bebe
hipoterm 022 halo bebe nia nia valor apgar
ia asosia kuidadus apgar score score.
ho enfermajen
prosesu durante 2 2. Hamaran 2. Atu bebe bele
adaptasa oras, bebe nia moos no prevene
un espera isin kulit, risku hipotermia,
ambiente katak bebe
liur normoterm 3. Halo skin 3. Atu prevene risku
rezultadu : inan
4. Atu hatene bebe
1. Te
4. Tetu no nia pezu no altura,
mp
erat sukat bebe
nia pezu no 5. Atu nune’e bebe la
ura
altura, bele hipotermia
nor
UNIVERSIDADE NACIONAL TIMOR LOROSA’E
FACULDADE DE MEDICINA E CIÊNSIAS DA SAÚDE
ESCOLAR SUPERIOR DE ENFERMAGEM
mal 6. Atu prevene moras
. infeksaun ba
2. Isin 5. Kuidadus matan,
kuli ba bebe iha
t warmer.
ma 6. Tau crème
8. Halo
injeksaun
Hep. B 0,5
cc ba bebe
nia ain
loos,
UNIVERSIDADE NACIONAL TIMOR LOROSA’E
FACULDADE DE MEDICINA E CIÊNSIAS DA SAÚDE
ESCOLAR SUPERIOR DE ENFERMAGEM
d. Implementasaun Enfermagem
Diagnosa
N
Enfermage Data Implementasaun Responde No Rezultadu
o.
m
Risku 6/05/ 1. Observa ona bebe 1. Bebe ho Apgar
hipotermia 22 nia apgar score Score normal 8/10
asosia ho ba minute primeiru,
prosesu no 9/10 ba minute
adaptasaun 2. Hamaran no lima tuir mai.
ambiente liur hamoos ona bebe 2. Bebe nia isin kulit
nia isin kulit moos no maran
ona,
3. Halo ona kontaktu
skin to skin ba 3. Atu nune’e
bebe ho nia inan. kontaktu kulit husi
inan ba bebe
8. Halo ona
injeksaun Hep B 8. Bebe hakmatek no
16 Maio 2022
JessyVaz