Você está na página 1de 10

UNIVERSIDADE NACIONAL TIMOR LOROSA’E

FACULDADE DE MEDICINA E CIÊNSIAS DA SAÚDE


ESCOLAR SUPERIOR DE ENFERMAGEM

FORMATU KUIDADOS ENFERMAGEM BEBE FOIN MORIS


Asesmentu
- Enfermaria/Sala : Maternidade
- Data Assesmentu : 06-05-2022
- OrasAssesmentu : 19 : 30 OTL.
- Auto Anamnese : Bebe nia inan
- AlloAnamnese : Bebe

A. Identifikasaun

1. Identidade Bebe:
Naran : Sra. “ R .D.F.” nia bebe.
Fatin / oras moris : HNGV, 05-05-2022
Sexu :F
2. Identidade Inan:
Naran : Sra. “ R.D.F.”
Fatin/data moris : 30-03-1986
Religiaun : Katólika
Abilitasaun Literaria : Remata sekundaria
Profiasaun : Dona da casa
Diresaun : Tasi tolu
3. Identidade Aman
Naran : Sr. “ M S”
Fatin/data moris : 11-02-1982
Religiaun : Katólika
Abilitasaun Literaria : Remata pre- sekundaria
Profisaun : peskador
Diresaun : Tasi tolu
UNIVERSIDADE NACIONAL TIMOR LOROSA’E
FACULDADE DE MEDICINA E CIÊNSIAS DA SAÚDE
ESCOLAR SUPERIOR DE ENFERMAGEM
B. Dados Medico
Diagnostico medica: IUGR
C. Historia Saude atual :
Bebe foin moris, ajuda husi estudante estagiario coaching husi parteira Santi ,
kliente nia todan 1500gramas, altura 40 cm, kondisaun saude emjeral normal,
kliente hetan ona sona ho aimoruk; Vit K, 0.5mg, Hepatitis B, 0. 5mg , ho
Creame tetracycline matan)

D. Historia saude anterior,


1. Historia gravida/ Antenatal
ANC: Doutor/a: 4X ; Parteira: 4X
Imunizasaun : Kompletu

Tableta Ferro : Hemu


Keixa : Husi bebe nia inan
Trimestre I : Pasiente la sente laran sa’e no muta
Trimestre II : Pasiente hateten ba mii hela deit
Trimestre III : Pasiente hateten la sente buat ida
Custuma iha tempu gravida
Han : 3X
Hemu :Mais ou menus 500cc
Aimoruk : SF
Fuma : La fuma
Alcool : La hemu
Komplikasaun gravida : Tensaun a’as

2. Historia gravida / prenatal:


Bebe foin moris
(Sra. ‘R d F” ho G5P2A2, idade gestacional 30 semana, Sempre ba konsulta
ANC fulan-fulan.Senhora hetan ona imunizasaun TT dala rua, iha idade
gestacional fulan 2 no fulan 4.Senhora gosta han aifuan sin no modo sira.
Durante isin rua senhora iha moras hanesan isin manas kma’an deit).
UNIVERSIDADE NACIONAL TIMOR LOROSA’E
FACULDADE DE MEDICINA E CIÊNSIAS DA SAÚDE
ESCOLAR SUPERIOR DE ENFERMAGEM

3. Historia partu/ Natal


Bebe moris iha tuku 19:45 OTL ho posisaun ulun tun depois de bebe moris
mak plasenta moris. .
Tipu partu : Normal
Partu ajuda husi : parteira senior no estudante estagiarius
Idade gestacional : 30 semanas
Oan ba dala : 5
Durasaun partu : 30 M
Estádio I : 16 horas, 40 minutu
Estádio II : 17 horas, 40 minutu
Estádio III :18 horas, 40 minutu
Estádio IV : 19 horas, 40 minutu
Tempu áqua de bolsa nakfera : 19 : 42 minutu
Kor áqua de bolsa : mekonium +2
Bebe moris mai 30 segundu : tanis
Resusitasaun : -
Hahu fo Asi Ekslusivo : la fo

APGAR SCORE

NU. KRITERIA 1 MINUTU 5 MINUTU

1 Appearance 1 2

2 Pulso 2 2

3 Grimace 2 2

4 Atividade 1 2

5 Repiratoria 2 2

Total 8/10 10/10


UNIVERSIDADE NACIONAL TIMOR LOROSA’E
FACULDADE DE MEDICINA E CIÊNSIAS DA SAÚDE
ESCOLAR SUPERIOR DE ENFERMAGEM

Historia Post-Natal
4. Historia Saude
a. Historia moras husi Inan :
Sra. “ R d F “ hateten katak dalan moris mak moras oituan, kondisaun
jeral di’ak, laiha oin nakukun no hemoragia.

Historia operasaun Inan: Sra. R d F hateten katak nia la halo


operasaun.

b. Historia moras husi Aman:


Sra. R d F hateten katak nia laen la hetan moras hadaet ruma hanesan;
Tbc, HIV SIDA, Hipertensaun no DM.
c. Historia moras Familia:
Sra. R d F hateten katak laiha membru familia ida mak hetan moras
hadaet sira hanesan; DM, Hep B, HIV SIDA, Hipertensaun no TBC.

5. Historia Psikososial :
Sra. R d F hateten katak sente kontente ho bebe nia prensensa maske bebe
nia kondisaun bebe nia pezu la too.

(senhora kontente ho presensa bebe nian, simu ou lae; la’en no familia simu
bebe nia presensa ou lae; relasaun inan-aman ho familia: diak ou lae?):
familia sira kontenti ho bebe nia prezensa.

6. Historia social cultural:

(Cultura ou custome nebe halo durante gravida, partu no nifas)


7. Nutrisaun
- ASI: sim / não
- Colostrum: sim / não, razaun:
- Susuben Formula: sim / não, razaun: ……………….., tipu: ……
8. Examinasaun Fisiku
UNIVERSIDADE NACIONAL TIMOR LOROSA’E
FACULDADE DE MEDICINA E CIÊNSIAS DA SAÚDE
ESCOLAR SUPERIOR DE ENFERMAGEM
a. Genitalia Feto
- Labia maiora: iha
- Labia minora: iha

- Hymen: iha
- Anus: Iha
- Seluk-seluk tan:
b. Ekstremidade Superior no Inferior
- Ekstremidade Superior
 Total fingers: kompletu
 Polidaktili: iha / laiha
- Ekstremidade Inferior
 Total fingers: kompletu
 Polidaktili: iha / laiha

Kuidados Enfermagem bebe foin moris

a. Analiza Dadus
No Data Fokais Etiolojia Problema
1 Ds: - Prosesu adaptasaun Risku hipotermia
Do: ambiente liur
o bebe foin moris
o Bebe tanis
o Kondisaun bebe diak
o Mekonium +2
o Apgar score 1 minutu :
8/10
o 5 minutu: 10/10
o Bebe isin kulit malirin
o Bebe nia pezu; 1500g
o Altura : 40cm
UNIVERSIDADE NACIONAL TIMOR LOROSA’E
FACULDADE DE MEDICINA E CIÊNSIAS DA SAÚDE
ESCOLAR SUPERIOR DE ENFERMAGEM
b. Diagnosa Enfremagem
1. Risku hipotermia asosia ho prosesu adaptasaun ambiente liur

c. IntervensaunEnfermagem
Objektivu
Diagnos
N no
aEnferm Data Intervensaun Rasional
o. KriteriaRe
agem
sultadu
1 Risku 5/5/2 Depois de 1. Avalia 1. Atu hatene bebe
hipoterm 022 halo bebe nia nia valor apgar
ia asosia kuidadus apgar score score.
ho enfermajen
prosesu durante 2 2. Hamaran 2. Atu bebe bele
adaptasa oras, bebe nia moos no prevene
un espera isin kulit, risku hipotermia,
ambiente katak bebe
liur normoterm 3. Halo skin 3. Atu prevene risku

ia. Ho nia to skin ba hipotermia,

kriteria bebe ho nia

rezultadu : inan
4. Atu hatene bebe
1. Te
4. Tetu no nia pezu no altura,
mp
erat sukat bebe
nia pezu no 5. Atu nune’e bebe la
ura
altura, bele hipotermia
nor
UNIVERSIDADE NACIONAL TIMOR LOROSA’E
FACULDADE DE MEDICINA E CIÊNSIAS DA SAÚDE
ESCOLAR SUPERIOR DE ENFERMAGEM
mal 6. Atu prevene moras
. infeksaun ba
2. Isin 5. Kuidadus matan,
kuli ba bebe iha

t warmer.

ma 6. Tau crème

nas tetracycline 7. Atu prevene

mor ba bebe nia hemorajia la bele

na matan. akontese ba bebe

7. Halo 8. Atu prevene moras


injeksaun hepatites B ba
vit. K 0,5 bebe.
cc ba bebe
nia ain
karuk,

8. Halo
injeksaun
Hep. B 0,5
cc ba bebe
nia ain
loos,
UNIVERSIDADE NACIONAL TIMOR LOROSA’E
FACULDADE DE MEDICINA E CIÊNSIAS DA SAÚDE
ESCOLAR SUPERIOR DE ENFERMAGEM

d. Implementasaun Enfermagem
Diagnosa
N
Enfermage Data Implementasaun Responde No Rezultadu
o.
m
Risku 6/05/ 1. Observa ona bebe 1. Bebe ho Apgar
hipotermia 22 nia apgar score Score normal 8/10
asosia ho ba minute primeiru,
prosesu no 9/10 ba minute
adaptasaun 2. Hamaran no lima tuir mai.
ambiente liur hamoos ona bebe 2. Bebe nia isin kulit
nia isin kulit moos no maran
ona,
3. Halo ona kontaktu
skin to skin ba 3. Atu nune’e
bebe ho nia inan. kontaktu kulit husi
inan ba bebe

4. Tetu no sukat ona


bebe nia pezu no 4. Bebe nia rezultadu
altura. tetu ho pezu : 1500
gr no rezultadu
5. Kuidadus ba bebe altura ho 40 cm
iha warmer no fo 5. Atu nune’e bebe la
hatais bele hipotermia

6. Tau ona pomade 6. Bebe hakmatek no


matan tetracycline la tanis.
ba bebe nia matan

7. Halo ona 7. Bebe hakmatek no


injeksaun vit. K ho la tanis,
0,5 cc ba bebe nia
UNIVERSIDADE NACIONAL TIMOR LOROSA’E
FACULDADE DE MEDICINA E CIÊNSIAS DA SAÚDE
ESCOLAR SUPERIOR DE ENFERMAGEM
ain karuk.

8. Halo ona
injeksaun Hep B 8. Bebe hakmatek no

ho 0,5 cc ba bebe la tanis

nia ain loos,


UNIVERSIDADE NACIONAL TIMOR LOROSA’E
FACULDADE DE MEDICINA E CIÊNSIAS DA SAÚDE
ESCOLAR SUPERIOR DE ENFERMAGEM
e. EvaliasaunEnfermagem
No DiagnosaEnfermage Data Avaliasaun
. m
S: -
O:
 Bebe nia isin kulit la malirin
ona, bebe nia temperatura
normal.
 Bebe nia APGAR score ba 5
minutus diak ho valor 9/10.
 Pezu 1600 gr
 Altura 40 cm
 Bebe simu ona injeksaun vit
K, simu ona Injeksaun Hep.B
No. tahu ona kreme matan
tetracicline.

A: Problema rezolve metade deit.

P: Hapara planu tanba bebe muda


ona ba perinatolojia hodi fó
kuidadus kontinua.

16 Maio 2022
JessyVaz

Você também pode gostar