Você está na página 1de 66

QUE

25 COISAS O POVO

KAINGÁNG
DEVE SABER
SOBRE ARRENDAMENTO
2023
2023
AUTORES: LUCIA FERNANDA JÓFEJ KAINGÁNG, LEONARDO
MELGAREJO E SULIETE BARÉ
TRADUÇÃO: ANDILA NĨVYGSÃNH KAINGÁNG
ILUSTRAÇÕES: VÃNGRI KAINGÁNG, FERNANDA JÓFEJ KAINGÁNG,
FÁG KAINGÁNG
ILUSTRAÇÃO CONCEITO 9: MARCELO DIAS DA SILVA

Este material foi produzido com apoio do Fundo


de Solidariedade Internacional da Federação
dos Educadores de Ensino Superior (FPSE) da
Colúmbia Britânica, Canadá (edital de 2022).
QUE
25 COISAS O POVO

KAINGÁNG
DEVE SABER
SOBRE ARRENDAMENTO
PARENTE, VEM CONHECER MELHOR OS
DIREITOS QUE A GENTE TEM COMO POVO
INDÍGENA SOBRE AS NOSSAS TERRAS!
SUMÁRIO
01 TEMOS DIREITO A UM MEIO AMBIENTE EQUILIBRADO ................................................................................................................01

02 NÓS, POVOS INDÍGENAS, TEMOS DIREITO A TERRA ..................................................................................................................04

03 VOCÊ SABE O QUE SÃO TERRAS TRADICIONALMENTE OCUPADAS POR NÓS, INDÍGENAS? ................................05

04 O QUE SIGNIFICA USUFRUTO EXCLUSIVO? .....................................................................................................................................06

05 POR QUE NÃO É POSSÍVEL ARRENDAR AS NOSSAS TERRAS PARA PESSOAS NÃO INDÍGENAS?.......................09

06 O ESTADO BRASILEIRO DEVE PROTEGER OS DIREITOS DOS POVOS INDÍGENAS..........................................................10

07 OS POVOS INDÍGENAS DEVEM SER CONSULTADOS.....................................................................................................................12

08 NÓS TEMOS O DIREITO A DEFINIR NOSSAS PRIORIDADES.........................................................................................................14

09 TEMOS UMA RELAÇÃO ESPECIAL COM NOSSAS TERRAS E TERRITÓRIOS.........................................................................17

10
PARENTE, O ESTATUTO DO ÍNDIO PROÍBE O ARRENDAMENTO DE TERRAS E PARCERIAS AGRÍCOLAS
COM PESSOAS NÃO INDÍGENAS..............................................................................................................................................................20

11 LEIS AMBIENTAIS - A PROIBIÇÃO DE PLANTIO DE TRANSGÊNICOS EM TERRAS INDÍGENAS....................................23

12 O QUE É MONOCULTURA OU MONOCULTIVO?.............................................................................................................................25


13 O QUE É DESERTIFICAÇÃO DE SOLOS?.................................................................................................................................................27

14 ENTENDA O QUE SÃO TRANSGÊNICOS...............................................................................................................................................30

15 E OS AGROTÓXICOS?...................................................................................................................................................................................31

16 SAIBA MAIS SOBRE OS EFEITOS DO GLIFOSATO..............................................................................................................................34

17 CONTAMINAÇÃO DE ÁGUAS - DE SUPERFÍCIE E LENÇÓIS FREÁTICOS................................................................................37

18 É VERDADE QUE SE O ARRENDAMENTO ACABAR OS KAINGÁNG VÃO PASSAR FOME?...........................................40

19
O QUE OS KAINGÁNG COMEM? O QUE A GENTE COMIA NO PASSADO?
POR QUE HÁ FOME NAS NOSSAS TERRAS, HOJE?.......................................................................................................................42

20
QUAIS OS RESULTADOS DA MONOCULTURA E DO ARRENDAMENTO
NA GERAÇÃO DE RENDA ENTRE OS KAINGÁNG?...........................................................................................................................45

21 CONFLITOS INTERNOS POR INTERESSES EXTERNOS.................................................................................................................48


22 POR QUE O ARRENDAMENTO CONTINUA? PRECISAMOS DE REPARAÇÃO...................................................................50
23 COMO IMPEDIR QUE O ARRENDAMENTO CONTINUE SE REPETINDO?..............................................................................53

24
O QUE PODEMOS FAZER PARA RECUPERAR NOSSAS TERRAS E MELHORAR A QUALIDADE DA
ALIMENTAÇÃO, GERANDO RENDA NA COMUNIDADE INDÍGENA?.........................................................................................56
25 AGRICULTURA FAMILIAR DE SUBSISTÊNCIA E CULTURA ALIMENTAR KAINGÁNG:
QUALIDADE DE VIDA E DIVERSIDADE.....................................................................................................................................................59
1.TEMOS DIREITO A UM MEIO
AMBIENTE EQUILIBRADO

A Constituição Federal é a Lei Maior do Brasil.


Quer dizer que ela prevalece sobre todas as outras leis
do nosso país. Ela também é conhecida como Carta
Magna e em seu artigo 225 diz que o meio ambiente
equilibrado é um direito de todos. É um bem de uso
comum do povo e muito importante para uma
qualidade de vida sadia. Parente, é dever do poder
público e de todos nós defender e preservar o meio
ambiente para o presente e o futuro.

1
2
1.ẼG PI VẼNH MỸ ẼG PÉNĨN NẼN KAR
NẼN KÃMĨ NÉNŨ MŨG TĨ KAR AG
TŨG GE NỸTĨ

Ẽg Lei mág hã to fóg ag tóg Constituiçao Federal he ke


mũ. Kỹ lei ũ kar ag tóg ti Krẽm nỹtĩ kar nỹtĩ sir, ag kãfór
kar ti nĩ, kỹ ag ti to Carta Magna ke tĩ gé, kỹ tóg ti rá tỹ
225 tá rán kỹ nĩ, ẽg kar tỹ vẽnh pénĩn nénũ tag to
nirenhto nỹtĩ ti. Vẽnh kar mỹ tóg há nĩ sir, ẽg há kar nỹtĩ
jé ke vẽ. Inh kanhkã, ẽg pã’i ag nĩgé kã tóg nỹ ag tỹ ẽg
mỹ tag nón vẽsãnsãn jé, kar ẽg kar nĩgé kã kegé, jagmré
ẽg tóg to vẽsãnsãn ge nỹtĩ ũnri, vaj kỹ ver há tĩn jé kegé.

3
2. NÓS, POVOS INDÍGENAS,
TEMOS DIREITO A TERRA
A Constituição Federal reconhece nossos direitos sobre
as terras que vivemos tradicionalmente e determina
para a União, representada pela Fundação Nacional do
Índio (Funai), o dever de demarcar e proteger essas
terras indígenas, e fazer respeitar todos os seus bens.
Esses direitos estão reconhecidos no artigo 231 da
Constituição Federal.

2. ẼG TỸ KANHGÁG TI, ẼG NIRENHTO


VẼ GA TI
Ẽg Lei mág to tóg rán kỹ sa ẽg tỹ ẽg ga kri nỹtĩ ẽn ag,
kar ẽg ga kri mũ ja kar ag to ẽg nirenhto ti, kỹ tóg União
ke mũ, ũri (FUNAI ti), kanhgág mỹ ga tag ag to rá vin jé,
tỹ kanhgág ag tũ nỹtĩ jé sir, kar tóg ag mỹ, kanhgág ag
mré kirĩr ke tóg to sa gé, ũ tỹ ga tag kri nénũ há ẽn vóg
tũ nĩ jé, ke tóg mũ, venhrá tag ti. Ti rá tỹ 231 ki tóg ẽg
nirenhto tag tó kỹ nĩ.
4
3. VOCÊ SABE O QUE SÃO TERRAS
TRADICIONALMENTE OCUPADAS
POR NÓS, INDÍGENAS?
A Constituição Federal explica, no artigo 231, parágrafo
primeiro, que são as terras que habitamos de forma
permanente, e que usamos para as nossas atividades
produtivas como as roças, sem as quais não
conseguimos preservar o mato, os rios e os animais.
Também são as terras que precisamos para manter a
nossa cultura e vida de acordo com os usos, costumes e
tradições de cada povo indígena.

3. Ã MỸ FÓG AG KANHGÁG AG GA
TRADICIONAL VẼ HE KE MŨ ẼN
KINHRA?
Lei mág tỹ Constituição Federal ke mũ to vẽnhrá 231,
parágrafo ve, kã tóg kanhgág ag ga kri nỹtĩ ẽn vẽ ke mũ,
, ẽg mĩ ẽkrãn fã ẽn ke tóg mũ, tag tũn kỹ ẽg hẽren kỹ
nẽn kirĩr mũ, goj ti, nén ũ rĩnrĩr mũ ag ke tóg mũ. Kar kỹ
ẽg ga kri ẽg nénũ kinhra han fã, ẽg cultura ke mũ ẽn
han fãn mĩ tóg tỹ ag tũ nỹ gé ke tóg rán kỹ nĩ gé, ẽg tỹ
kanhgág kar mỹ.
5
4. O QUE SIGNIFICA
USUFRUTO EXCLUSIVO?

A Constituição Federal no seu artigo 231, parágrafo


segundo, estabelece que só os povos indígenas podem
ter a posse e usar as terras indígenas. Também o artigo
4⁰ da Política Nacional de Gestão Territorial e Ambiental
Indígena (Pngati), Decreto 7.747 de 2012, inclui em seus
objetivos sobre o uso sustentável de recursos naturais e
iniciativas produtivas indígenas, a garantia do nosso
usufruto exclusivo às riquezas do solo, dos rios e lagos
que tenham em nossas terras. Por isso, os fóg, que são
os não-indígenas, não podem plantar, caçar, morar ou
praticar atividades produtivas nas nossas terras: o
direito de usar as terras indígenas é exclusivo dos povos
indígenas, parente! O arrendamento das terras
indígenas vai contra o direito exclusivo que a gente tem
de usar as nossas terras.

6
7
4. NE NẼ USO USUFRUTO
EXCLUSIVO KE MŨ TAG TI?

Constituição Federal ki ti rá 231, parágrafo ve nón tóg


kanhgág ag tavĩ tũ vẽ ga ti, ag tavĩ tỹ ki ẽkrãn jé ke nĩ.
Kar tóg Política Nacional de Gestão Teritorial e
Ambiental Indígena (Pngati), Decreto 7.747 prỹg tỹ 2012
kã tóg rán kỹ nĩ gé, kanhgág ag tỹ ag pir mỹ ag ga krãn
kar kãmĩ nén ũ há ẽn vóg ge ti, ga kãmĩ, kar goj kãmĩ
kegé. Kỹ sir fóg ag pi ẽg ga krãn ge nỹtĩ, ẽkrẽj ke tũ,
kãkã ti ĩn fẽg ge tũ kegé, kanhgág gan kri, ke tóg mũ.
Kanhgág tavĩ mỹ ke vẽ ke tóg mũ, kanhkã! Fóg ag mỹ
ẽg ga fi, ag tỹ krãn kỹ ẽg mỹ kajãm ge pi ki hã ke nỹ
hãra, ẽg tỹ eg ga to nirenhto ẽn kato jẽg tóg mũ tag ti,
pã’i mág ag tỹ kanhgág tỹ vẽsỹrénh tũ nĩ jé ẽg mỹ fi ja
ẽn kato ẽg tóg jẽgjẽg mũ nĩ sir, fóg ag mỹ ẽg ga fig mũn
kỹ, hã kỹ fóg ag tóg sir kanhgág tỹ ga to vẽsãnsãn mũra,
ne jé ke ke mũ sir, mỹ ag tỹ fóg ag mỹ fin jé ke ke mũ sir.
Kỹ ẽg mỹ ga nenh ke mũ sir.

8
5. POR QUE NÃO É POSSÍVEL
ARRENDAR AS NOSSAS TERRAS
PARA PESSOAS NÃO INDÍGENAS?
Porque a Constituição Federal em seu artigo 231,
parágrafo quarto, diz que as terras indígenas são
inalienáveis, quer dizer que não podem ser vendidas. A
Lei Maior também diz que as terras indígenas são
indisponíveis, ou seja, não podemos dispor das terras da
maneira que cada um achar melhor: podemos usar a
terra em nosso proveito, mas não em proveito dos fóg,
que é o caso do arrendamento. Nosso direito ao
território não tem uma data de validade, ou seja: não
termina, não prescreve, é imprescritível.

5. NE TUGNĨN ẼG FÓG AG MỸ ẼG GA
FIJ KE TŨ NĨ, TI TỸ KRÃN JÉ?
Constituição Federal ki ti rá tỹ 231 kã tóg sa, parágrafo
quarto to, kã tóg ũ pi kanhgág ga tỹ hẽrej mũ ke mũ, ũ
pi vẽne kej mũ, ke tóg mũ. Lei mág tá tóg ũ pi ti tỹ ga tỹ
kej há mĩ kej mũ, ke tóg tá sa, ẽg tỹ vẽnh mỹ to nénũ ve
jé ke vẽ, fóg mỹ ke pi jé ke tóg mũ. Ẽg ga to nirenhto pi
krỹgja nỹ, kurã pi rán kỹ as, ẽg nirenhto tag tỹ krỹg jé.
9
6. O ESTADO BRASILEIRO DEVE
PROTEGER OS DIREITOS DOS
POVOS INDÍGENAS

A Convenção 169 da Organização Internacional do


Trabalho (OIT) tem força de lei nacional e é um dos
instrumentos jurídicos internacionais mais importantes
conquistados pelos povos indígenas nas Nações Unidas.
A Convenção 169, em seu artigo 2º, determina que é
responsabilidade de cada governo (no caso, do governo
brasileiro) desenvolver, com a participação indígena,
uma ação para proteger os nossos direitos e garantir a
nossa integridade. Essa ação deve ser coordenada e
continuada: não é uma ação isolada. Ela deve respeitar
a identidade social e cultural de cada povo indígena,
costumes, tradições, a organização social, ou seja,
nossas instituições, para promover os direitos sociais,
econômicos e culturais dos povos indígenas.

10
6. GA MÁG TỸ BRASIL KI PÃ’I MÁG
AG TÓG KANHGÁG AG MỸ AG GA
KIRĨR MŨ KE RÁN JA NĨ KE GÉ

Fóg ag Convenção 169 da Organização Internacional do


Trabalho (OIT), ẽg lei hãri ke ti nỹ gé, kanhgág ag
nirenhto to vẽsãnsãn mág han já vẽ Nçoẽs Unidas tá, ẽg
nirenhto há vẽ. Convenção 169, ti artigo ũn ve nón ke, kã
tóg governo ag nĩgé kã tóg nỹ, kanhgág ag mré to
jykrén kỹ nénũ han ẽn ti, ũ tỹ ẽg nirenhto kato jẽg tũ nĩn
jé, kar ũ tỹ ẽg vóg kónãn sór tũ nĩn jé gé. Governo pi
hãra kejẽn hã vẽnh rãnhrãj tag han gej ke nĩ, kurã kar kã
tóg ẽg mré ẽg nirenhto tag to vẽsãn ge nĩ, kanhgág kar
ag mỹ ag nirenhto tag nón vẽsãn jé, ũ tỹ kanhgág ag
nirenhto kato jẽg tũ nĩn jé.

11
7. OS POVOS INDÍGENAS DEVEM SER
CONSULTADOS

A Convenção 169 da OIT, em seu artigo 6º, diz que é


obrigação de cada Estado (no caso, do Estado
brasileiro), consultar os povos indígenas, sempre que
uma lei ou um ato administrativo vai nos afetar. A
Consulta não pode ser feita de qualquer maneira: deve
respeitar nossa diversidade linguística, nossas
instituições representativas e deve ser de boa-fé. O
resultado da Consulta deve ser acatado pelo Estado. O
arrendamento nos afeta! Quem começou esta prática
nas nossas terras foi o Governo: os funcionários do
Serviço de Proteção ao Índio (SPI) e continuou com os
servidores da Funai. Nunca fomos consultados sobre os
prejuízos que o arrendamento causa ao povo Kaingáng.

12
7. KANHGÁG AG JẼMẼ VÉN NĨ KE
TÓG RÁN KỸ NĨ

Convenção 169 da OIT, ti artigo 6º, ki tóg governo tóg


kanhgág ag jẽmẽ vén ge nĩ, ti tỹ ag to nén ũ han sór kỹ,
lei, ketũnĩmỹr nénũ tỹ ag vóg ge mũ han sór kỹ, ag jẽmẽ
vén ra ke tóg mũ, mỹ ag mỹ há, ke tóg mũ, ag tỹ kej
jãvãnh ra han tũ nĩn jé, ẽg vĩ ki, kar ẽg representação ag
jẽmẽ kar kegé, pi ón kỹ ẽg jẽmẽj ke nĩ, kanhgág ag tỹ
hej, há ti nỹ, ken kỹ tóg han mũ sir, jo ag hánỹ ken kỹ pi
han mũ sir. Arrendamento pi tỹ nén há nỹ, ẽg tỹ
kanhgág mỹ! Ũ tỹ ẽg ga arrenda ke vén jan hã vỹ tỹ
governo mỹ rãnhrãj tĩ ag nỹtĩ: Vẽsỹ Serviço de Proteção
ao Indio (SPI), mỹ rãnhrãj tĩ ag, kar FUNAI mỹ rãnhrãj tĩ
ag tóg sir ag rikén ẽg ga arrenda ke ja nĩ sir. Hãra ũ pi ẽg
jẽmẽ kỹ nĩ, ũ pi ẽg mỹ, mỹ ãjag mã hẽre ke kỹ nỹtĩ, ag tỹ
ẽg mỹ kórég han mũ ra.

13
8. NÓS TEMOS O DIREITO A
DEFINIR NOSSAS PRIORIDADES

O artigo 7º da Convenção 169 da OIT é muito claro sobre


o direito dos povos indígenas a definir suas próprias
prioridades em sua caminhada de desenvolvimento na
medida em que isso afeta as nossas vidas, crenças,
instituições, bem-estar espiritual e as terras que
ocupam ou utilizam. Temos o direito de controlar nosso
desenvolvimento econômico, social e cultural e de
participar da criação, realização e avaliação de planos e
programas de desenvolvimento nacional e regional, em
nível de América Latina.No passado o governo decidia
em nosso nome porque nos consideravam incapazes e
nós éramos submetidos à TUTELA. Os povos indígenas
têm LIVRE DETERMINAÇÃO: após a Constituição
Federal temos capacidade plena de decidir por nós
mesmos! A tutela de pessoas indígenas deixou de ter
validade legal.

14
15
8. ÊG TỸ KANHGÁG HÃ TÓG, NÉN
ẼG MỸ TŨ ẼN KINHRA NỸTĨ

Convenção 169 da OIT ki tóg ve há tavĩ nĩ, ẽg tỹ vẽso


jykrén kỹ vẽsóki nén ẽg mỹ há ẽn tón jé, kar kỹ ẽg mỹ há
ja nỹj mũ sir, ẽg mỹ nén kar mĩ hã, ẽg gan mré hã. Ẽg tỹ
kanhgág tóg nirenhto nỹtĩ, ẽg tỹ ẽg ga krãn tỹ ge han jé
ẽg tóg mũ ken jé, ẽg ki há ẽn krãn jé ẽg tóg mũ ken jé.
Kar kỹ ũ tỹ kanhgág to jykrén kỹ ag mỹ nénũ han sór kỹ
ag tóg ag han tũr kanhgág ag mỹ, mỹ ãjag mỹ há kej ke
nỹtĩ, kỹ ag tóg sir ag mré to vãmén mũ sir, ag tỹ nénũ ag
mỹ há tũ ah tũ nĩnjé, ti tỹ hán kỹ ag tóg ẽg mỹ tóg há nỹ
kej mũ, ẽn ki ag tóg jatunmỹ ag rãnhrãj ẽn han mũ sir,
ẽg to hã nỹtĩ ag, ũn kuvar tá ẽg to jykrén mũ ag ke gé,
ẽg região kãki, ẽg ga tỹ Brasil kãmĩ, kar ẽmã mág ũ ag
ẽg to jykrég mũ ag ke gé, América Latina kãmĩ. Vẽsỹ
governo tóg ẽg jagfy vĩ tĩ, ag pi ne kinhra nỹtĩ ke tóg tĩ,
hã kỹ ag tóg ag kirĩr ke ẽg tóg nỹtĩ, ke já nĩ sir. Hãra
ẽgno ki Constituição Federal ki ag ne, vó kanhró ag nỹtĩ
ag tỹ vẽsóki nén ag mỹ há ẽn vem jé ke mũ sir! Kỹ ũri ũ
pi ẽg jagfy vĩj ke nĩ há.

16
9. TEMOS UMA RELAÇÃO ESPECIAL
COM NOSSAS TERRAS E
TERRITÓRIOS
De acordo com o parágrafo primeiro do artigo 13 da
Convenção 169, é dever do Estado brasileiro respeitar a
importância especial das terras e territórios indígenas
para nossa cultura e valores espirituais. A Declaração da
ONU sobre os Direitos dos Povos Indígenas também
trata do direito que temos de fortalecer a nossa relação
espiritual com nossos territórios, no artigo 25. O povo
Kaingáng divide as pessoas, os animais e as plantas em
duas grandes famílias: os Kamẽ e os Kanhru. Com a
perda das matas de araucária e da ausência de projetos
de reflorestamento, por exemplo, perdemos a
diversidade de vida que integra o mundo Kaingáng,
além da nossa comida tradicional, remédios e animais.
A terra onde descansam nossos ancestrais e onde
nasceram nossos filhos tem um valor especial, por isso,
a expulsão de um Kaingáng da sua terra indígena é
uma violência cultural, especialmente para as crianças e
os velhos. Nossa espiritualidade também desaparece
junto com a natureza para dar lugar às lavouras de soja
e outras monoculturas, que são causa de conflitos e
expulsão de famílias indígenas, financiados por
interesses econômicos externos, como vamos discutir
mais adiante.

17
18
9. ẼG TỸ KANHGÁG TÓG ẼG GA TO
HÁ PẼ NỸTĨ HAMẼ

Convenção 169 artigo 13 parágrafo ve ki tóg rán kỹ nĩ, ẽg


ẽmã tỹ Brasil ki nỹtĩ kar ti, pã’i mág ag, ũn kãsir ag kegé,
ga tóg tỹ kanhgág ag mỹ tỹ nén há nĩ, kỹ ẽg tóg
respeita kej ke nỹtĩ, kar vẽnh kar ti ke gé. ONU ke mũ ag
Declaração tóg ti artigo 25 ke to rán kỹ sa, ẽg nirenhto
tag ti kegé. Ẽg fág tũg mũ ra ũ pi mĩ krãnkrãn mãn sór
mũ kỹ ẽg ẽgóro tóg tũg mũ gé sir, sẽ tóg tũ ke mũ gé,
ẽg vẽnh kagta ti ke gé, mỹr tóg fág hã krẽm munmur ke
mũ vẽ nén kar tag ti, hãra fág tũg kã tóg tũ ke fãn mũ
gé. Ẽg nén to há kar tóg tũ ke mũ sir, fág nỹtĩ ja mĩ soja
tavĩ krãnkrãn vẽ sir. Kanhgág ga tóg ti mỹ tỹ ti mỹnh fi
rike nĩ, ũ pi fi vóg kónãn ke nĩ, ẽg jóg ag tóg ẽg ga ki
krãnkrãn kỹ nỹtĩ, hã kỹ ẽg tóg hã pénĩn mũj ke nỹtĩ,
kejẽn ag nón mũ kỹ ag mré hã ki nỹtĩn jé gé. Nén kar
tag hã tugnĩn tóg kanhgág mỹ jagy tavĩ nỹ ti ga ki ti
kutẽm kỹ ẽmã ũ tá ti fón kỹ, ti tỹ ti kanhkã ag jãra tĩg kỹ,
ti ter kãfór vẽ ti mỹ tag ti. Kỹ ẽg nén ũ kri fig mũ tóg tũ
kej mũ sir, ẽg ga mĩ fóg ag mré soja krãnkrãn jé
kanhgág pétẽn mũn jo. Hãra ẽg tóg kar tag to vẽnhrán
mũ, tugtó kãn jé ke vẽ.

19
10. PARENTE, O ESTATUTO DO
ÍNDIO PROÍBE O ARRENDAMENTO
DE TERRAS E PARCERIAS
AGRÍCOLAS COM PESSOAS NÃO
INDÍGENAS

O Estatuto do Índio, como é conhecida a Lei 6.001 de


1973, é uma lei da época da ditadura militar, mas alguns
artigos dessa lei ainda permanecem válidos. O artigo 18
do Estatuto do Índio proíbe o arrendamento ou
qualquer ato ou negócio que prejudique a posse direta
da terra pelos povos indígenas. O parágrafo primeiro do
artigo 18 esclarece que essa proibição inclui caça, pesca,
extrativismo e atividades agropecuárias ou extrativas
por pessoas não indígenas.

20
21
10. KANHKÃ, ESTATUTO DO ÍNDIO
TO TÓG RÁN KỸ SA GÉ ẼG TỸ
KANHGÁG TỸ FÓG MRÉ ẼG GA KRÃN
KE TŨ TI

Lei 6.001 prỹg tỹ 1973 kỹ tóg rán kỹ nĩ, Estatuto do Indio


hã vẽ sir, ditadura militar kãmĩ governo tóg ẽg to lei tag
han ja nĩ kỹ ũri Estatuto tag kãmĩ artigo ũ ag tóg ver ũri
ẽg tỹ kanhgág ag mỹ tỹ lei nỹtĩ. Artigo 18 kã tóg rán kỹ
sa kanhgág tỹ ga tỹ fóg mré krãn ke tũ tĩ, arrenda kej ke
tũ tóg nĩ fóg mỹ ti ga ti, kanhgág tavĩ mỹ ke vẽ ẽg ga ti.
Parágrafo ve kar artigo 18 kã tóg, fóg pi kanhgág gan
kãmĩ sẽ tãj ke mũ gé, mré pi krẽkufár jugján kãtĩg mũ
gé fóg ti, kri ti pi monh jẽ’ỹn mũ gé, kanhgág gan kri.

22
11. LEIS AMBIENTAIS - A PROIBIÇÃO
DE PLANTIO DE TRANSGÊNICOS EM
TERRAS INDÍGENAS

A Lei Ambiental nº 11.460, de 21 de março de 2007,


proíbe, no artigo 1º, a pesquisa e o plantio de
organismos geneticamente modificados, conhecidos
como transgênicos, nas terras indígenas e unidades de
conservação. O motivo dessa proibição é preservar a
diversidade de vida nas terras indígenas e evitar a
contaminação de plantas nativas. A soja, o milho e o
trigo plantados nas terras indígenas do Rio Grande do
Sul são monoculturas transgênicas, portanto, seu
plantio é ilegal e ameaça o equilíbrio ambiental dos
nossos territórios.

SAÚDE HUMANA E EQUILÍBRIO AMBIENTAL (Leonardo


Melgarejo e Suliete Baré)

23
11. NẼN, KAR NẼN KÃMĨ MŨ, GOJ
MRÉ KÃMĨ MŨ TO LEI – TÁ TI RÁN
KỸ AS Ũ TỸ KANHGÁG GA KI
NÉNŨ FY TRANSGÊNICO KE TĨ ẼN
KRÃN KE TŨ TI

Nénũ tag to lei hã vỹ 11.460, kurã tỹ 21 de março prỹg tỹ


2007 kã rán kỹ as, ti artigo ve kỹ tóg rán kỹ as, kanhgág
ga ki nẽnũ fy transgênico ke mũ tag krãn ke tũ ti,
unidade de conservação mĩ ke gé, pesquisa han ke tũ
ke gé. Lei tag ran já ag nĩ, nénũ rĩnrĩr kẽgtén tũ nĩn jé,
kar nẽn krẽm ẽg ka pẽ ki ti tũ nĩn jé, ẽg ka pẽ ki ti kỹ ẽg
ka tóg kórég nỹtĩnh mũ gé sir, nénũ fy kórég tỹ ti ki rãn
kỹ. Ẽg estado ki hamẽ, Rio Grande do Sul ki, soja ti kar
trigo ti gãr ke gé, fy transgênico ag vẽ, hãra fóg ag tóg
ilegal ra gera ẽg ga mĩ krãnkrãn tĩ, ẽg to jykrég tũ ag nĩ,
ag gỹjũ kej ke hã to ag tóg jykrég tĩ.

ẼG HÁ NỸTĨ JÉ KAR ẼG KÓM RĨNRĨR MŨ AG TO VẼNHRÁ


(Leonardo Melgarejo e Suliete Baré)

24
12. O QUE É MONOCULTURA OU
MONOCULTIVO?

É quando uma única planta ocupa todo um território,


ex.: plantação de soja, arroz, algodão. A natureza
favorece o nascimento de várias plantas, mas a
monocultura exige guerra contra a natureza ao fazer
uso de agrotóxicos com alto teor de venenos que
matam as outras plantas e organismos, envenenam a
água, o solo e o subsolo. Também empobrecem e
desequilibram o solo porque acabam retirando sempre
os mesmos elementos. As monoculturas ainda
favorecem certos microorganismos (germes, vírus) e
prejudicam a outros. Assim, geram desequilíbrios que
empobrecem a vida das comunidades responsáveis
pela manutenção da umidade e da produtividade dos
solos.

25
12. NE NẼ MONOCULTURA
KETŨNĨMỸR MONOCULTIVO
KE MŨ TI?

Nénũ kré pir tỹ ga kri rũm ke kỹ nỹn kỹ ken vẽ, hẽremũn


soja, aroj kar algodão tavĩ kré. Gan kãmĩ nén ũ kar fy tóg
munmur tĩ, jo monocultura ki ag tóg veneno tỹ to tĩn kỹ
ag krãn já tavĩ tóg rĩnrĩr nỹtĩnh mũ, jo tóg nénũ ũ fy
kẽgtén kãn mũ sir, munmur tũ nĩ jé, veneno kórég tavĩ
vẽ, ga ki rã kỹ tóg goj tá krỹg tĩg mũ, ga kã há tá tóg
veneno tĩn mũ sir. Kar ga tóg krónh kej mũ gé, veneno
tỹ nén kẽgtén tĩ ẽn tóg ti ki há nĩ vẽ, hãra tũn kỹ tóg
krónh ke mũ sir, kar kỹ ne ũ pi ti ki mur mũ sir. Kar
monocultura tóg microorganismo ũ ag mỹ há nĩ, jo ti ũ
ag kẽgtén tĩ, kỹ tin ũn ki há ẽn tóg gan kri rũj mũ sir, ẽn
pi há nĩ sir gan mỹ, ti tỹ tóg kỹ ti hẽri ken kỹ nénũ fy ti
mur mũ sir, mur ke tũ ti nĩ.

26
13. O QUE É DESERTIFICAÇÃO
DE SOLOS?

O domínio das monoculturas, como as transgênicas, vai


aos poucos envenenando o território. Isso diminui a
diversidade de tudo que conseguimos ver (plantas e
animais) mas também do que não enxergamos (insetos,
microorganismos, fungos e bactérias). Com o tempo, os
ventos, as chuvas, o empobrecimento da vida do solo
levam à uma condição sem volta natural. Surgem
territórios sem vida. São os desertos. Os desertos são
uma espécie de retorno à condição sem vida, que
existia no planeta em seu início, e que foi corrigida ao
longo de milhões de anos pela ação combinada da
biodiversidade.

27
28
13. NE NẼ GA DESERTIFICAÇÃO TI?

Monocultura ke mũ tag tỹ ẽg ga kri rũn kỹ, transgênico


ke mũ tag kré ti, komẽr hã tóg ẽg ga kagãg mũ sir,
kórég pẽ ti nĩ nẽnũ fy transgênico ti, kar tóg ver veneno
tỹ to tĩn ke mũ gé, ẽn ki tóg kórég kãfór nĩ sir, nénũ
munmur tĩn mỹ, ẽg nénũ vég tũ ẽn ti ke gé ( miso kãsir
tẽgtẽ mũ nĩ ke mũ ag, kar microorganismo ke mũ ag,
fungos ke mũ ti ke gé, bactéria), ke mũ ti. Kurã kar prỹg
mũ mũn jo kãka mré ta tóg ga tỹ vẽnyg mũ, ta tóg ga
kupég ge mũ, veneno tỹ tóg ga jẽja kãn ge mũ. Hã kỹ
ga ũ tóg ter ke mũ, ne pi ti ki mur mãm mũ, ga ter vẽ sir.
Ga tỹ gen to fóg ag tóg deserto ke tĩ, vỹsã ũ tỹ ga kri mũ
tũ kã ga nẽjitóg ge kar ja nỹ, hãra ũ tỹ ti vóg tũ nĩn kỹ
tóg prỹg tỹ milhoẽs mũ mũn jo vẽsóki rĩr mãn sir ẽg ũri
ga kri mũ tsg ti.

29
14. ENTENDA O QUE SÃO
TRANSGÊNICOS
São plantas alteradas geneticamente em laboratórios
pelo homem. Ou seja, são plantas que a natureza não
criou nem poderia criar pelo acasalamento de parentes.
Com o tempo os transgênicos acabam contaminando e
modificando as espécies naturais, esgotando reservas
de conhecimento tradicional ancestral, que podem
deixar de existir para sempre. A Lei n⁰ 11.460 de 21 de
março de 2007, proíbe o cultivo de organismos
geneticamente modificados em terras indígenas e um
dos objetivos da Pngati inclui monitorar o cumprimento
desta importante lei em nossas terras.

14. Ã TỸ TRANSGÊNICO
KINHRÃG JÉ
Fóg ag tóg nénũ fy munmur tĩ ẽn vóg tĩ, ag laboratório
ke mũ ẽn kãki, tỹ ag tóg nénũ ũ mur han tĩ, nén tũ nĩ ẽn
mur han ag tóg tĩ sir. Hãra si há ken kỹ ag nén fy han
mũ tóg ga kri rũj mũ sir, nénũ tỹ ti pir mỹ munmur tĩ ẽn
ki ti kỹ ag tóg sir ag nén fy han já ẽn hã rike kar nỹtĩnh
mũ sir, ti pir mỹ munmur tĩ tũg ja ag tóg mũ sir. Lei
11.460 kurã tỹ 21 kysã tỹ mãrso prỹg tỹ 2007 kã tóg rán kỹ
nĩ, ũ pi kanhgág gan ki nénũ fy vóg kỹ nỹtĩ ẽn krãn mũ
ke tóg to sa. Hỹ kỹ Pngati tóg tag kirĩr jé ke nĩ gé,
kanhgág ga ki nénũ fy kórég tag krãn tũ nĩn jé.
30
15. E OS AGROTÓXICOS?

Agrotóxicos são venenos produzidos em laboratório e


usados principalmente em plantações de monocultura.
Eles são armas na guerra das monoculturas contra as
forças da natureza. A natureza luta contra as
monoculturas. Uma planta transgênica, modificada
para não morrer em contato com um herbicida, é
beneficiada pela aplicação daquele veneno. Porque
quando ele for jogado, todas as outras plantas vão
morrer, e vai “sobrar” mais espaço, mais água, mais raios
de sol para a monocultura transgênica. E o preço disso
será o envenenamento do território, dos solos, das
águas e do futuro de todos os seres que deles
dependem. O artigo 4⁰ da Pngati, Decreto 7.747 de 2012,
desestimula o uso de agrotóxicos em nossas terras.
Entre os agrotóxicos utilizados nas terras indígenas está
o glifosato.

31
32
15. JO AGROTÓXICOS AG

Fóg ag laboratório kãki veneno han han tĩn hã vẽ, kỹ ag


tóg kar ag ẽkré monocultura to tĩgtĩn ke mũ ẽn hã vẽ,
nénũ ũ tỹ ag jakré tag kãki mur mãn tũ nĩn jé. Kỹ ga tóg
ón kỹ monocultura kato vẽsãn mág han tĩ vẽ, hãra
veneno kórég tavĩ vẽ, fóg ag tỹ nénũ fy vóg kỹ han já ẽn
hã tóg sir mur ke mũ ag mỹ, ag tỹ to herbicida ke mũ tỹ
to tĩn kỹ ag jakré pi ter mũ gé, ti ki há tóg nĩ, jo vãnh ũ tỹ
vẽsãn kỹ mur já ẽn tóg kẽgter kãn mũ jo, kỹ ag jakré
kóreg hã tóg ti pir mỹ ga kri nỹj mũ sir, ti tavĩ mỹ ke vẽ
sir ga ti, ta kutẽ ti, rãrĩr ti ke gé. Nénũ há pi jé hãra tag ti
ẽg mỹ, tag tóg kaja kamã tavĩ kutẽj mũ ẽg mỹ, ti tỹ ẽg
ga tén vẽ sir ha mẽ, ga kãhá tá hã tóg goj tá jun ge mũ
veneno ti, goj kókég mũ gé sir veneno ti, ẽn ki tóg nén
goj ẽn kron tĩ, kãmĩ mũg tĩ ag kẽgtén kãn mũ gé sir há
mẽ. Pngati artigo 4º, Decreto 7.747 prỹg tỹ 2012 kã tóg
rán kỹ nĩ, kanhgág ag ga ki agrotóxico vóg tũg nĩ ke tóg
mũ vẽ, hãra ũ pi jẽmẽg tĩ, gera fóg ag tóg ẽg g ato tĩgtĩn
tĩ. Kanhgág ga to fóg ag tóg glifosato ke tĩ ẽn tĩn tĩ gé.

33
16. SAIBA MAIS SOBRE OS EFEITOS
DO GLIFOSATO

O glifosato é o herbicida mais famoso de todos aqueles


usados nas lavouras transgênicas. Isso porque ele é um
veneno barato, que não escolhe vítimas. Ele mata todo
tipo de plantas, imediatamente. E mata aos poucos
todos os tipos de animais. Ele causa alterações nos
organismos, provocando câncer. Afeta o sistema
reprodutivo e o desenvolvimento das ninhadas de todos
os animais. Mas atenção: o glifosato é só o mais famoso,
não é o único herbicida perigoso para a vida em geral.
Todos os herbicidas são substâncias tóxicas que não
existem na natureza, e que agora estão presentes em
todas as fontes de água.

34
35
16. MŨNỸ GLIFOSATO TO
VÃMÉN JÉ

Glifosato tóg tỹ fóg ag ẽkré transgênico ẽn mỹ erbicida


há tavĩn hã vẽ, ũ pi ti kãfór nĩ, mré tóg kaja pir nĩ gé, kar
ti pi inh hã tóg vãnh tag tén mũ ke tĩ, ti kar ẽn kãgtén
ge tóg mũ vẽsỹmér. Kar tóg komẽr hã sẽ kar tũg mũ gé.
Mré tóg kanhgág kagãggãg tĩ gé, ti hã tóg ũ mỹ vẽnh
kaga tỹ cancer ke mũ ẽn nĩm ke mũ. Sẽ kar, ũn kãsir, ũn
mág ag keg é, ag kãtá tóg vóg kỹ ti krẽ tóg kagyga han
kỹ munmur mũ sir. Hãra tag jẽmẽ: glifosato tavĩ pi jé
hãra ha mẽ, e ag tóg nỹtĩ, ag kar tóg ẽg mỹ há tũ nỹtĩ, ũ
pi ẽg ki há nĩ, hãra tóg ũri ẽg goj mré jẽja kỹ nỹtĩ ha.

36
17. CONTAMINAÇÃO DE ÁGUAS - DE
SUPERFÍCIE E LENÇÓIS FREÁTICOS

As águas do planeta vão para as sangas, rios, cacimbas,


lençóis freáticos e aquíferos subterrâneos, que são
como rios, lagos e gigantescas esponjas de pedra e
areia. A contaminação envolve venenos criados em
laboratórios, que não existem na natureza e não
desaparecem, só se pode diminuir o perigo, deixando
de usar. Isso é urgente e deve ser praticado antes que
seja tarde demais. Só no Brasil usamos um bilhão de
litros de agrotóxicos por ano, todo ano, e tudo isso vai
parar nas águas, que estão sendo envenenadas. O
resultado são animais perdendo cria, plantas secando,
novas doenças surgindo. O artigo 4⁰ da Pngati, no eixo
sobre a participação indígena na governança das
nossas terras, inclui o monitoramento da qualidade da
nossa água, além do acesso a informações sobre esses
resultados e assegura nossa participação no combate
ao problema.

37
38
17. GA KRĨGMỸ GOJ TÓG SIR JẼJA
NĨ, GA KÃHÁ TÁ GOJ TIK E GÉ

Ga kri goj kar tóg goj ũ jãvãnh tĩ, ti tỹ mré vẽnh jẽjan jé,
fóg ag tỹ to sanga ke tĩ ẽn keg é, ga kãhá tá goj mré keg
é, fóg ag tỹ to lencóis freáticos kar aquíferos
subterrâneos ẽn ag mré tóg jagnã ki rã tĩ, gan krẽm tóg
tỹ goj mág rike nĩ sir, goj nig rike tóg nĩ ke gé pó mág ki
tóg nỹ goj ti, pó rỹnhrỹj kãmĩ, ga kãhá tá. Hãra fóg ag tỹ
laboratório kãtá veneno hanhan mũ tag hã tóg tag kar
han nỹ nĩ sir, kar pi gan ki tũ ke tĩ gé, kỹ ẽg há jé ẽg tóg
fóg ag tỹ ẽg ga to veneno tĩn kamẽg mũ ha sir, hãra
vẽsỹmér ke vẽ, ũri, hẽnrikemũn vaj kỹ tóg ja nỹj mũ sir.
Ẽg jamã tỹ Brasil ki ag tóg veneno litro tỹ um bilhão tỹ
ga ki kugẽg tĩ prỹg pir kã, kỹ veneno tag tóg goj tá jun tĩ
ke mũ ha mẽ, goj envenena ke ag tóg mũ sir, kỹ miso
fag tóg fag krẽ van ge mũ, ẽkré tóg tugtóg mũ gé sir,
kar vẽnh kaga tãg, ẽg ve ja tũ ẽn tóg ẽg kãmĩ vẽnhven tĩ
gé. Pngati artigo 4 º kã tóg rán kỹ nĩ, kanhgág ag tỹ
vẽsóki tag kirĩr sór ti, kanhgág tỹ goj kronkron mũ tag
ve jé, goj ki exame han han kỹ, ti tỹ ki veneno ven jé,
kanhgág ag tỹ governo mỹ, kuri, kur nénũ tỹ hẽnri ké,
tag tỹ krỹ ké vẽsỹmér ken jé sir.

39
SEGURANÇA ALIMENTAR
VẼNH KAR MỸ VẼJẼN

18. É VERDADE QUE SE O


ARRENDAMENTO ACABAR OS
KAINGÁNG VÃO PASSAR FOME?
Não é verdade! O arrendamento existe há décadas
entre os Kaingáng e o nosso povo continua a depender
do recebimento de cestas básicas para comer. O
arrendamento concentra dinheiro e terras que
deveriam ser cultivadas para produzir alimentos para o
nosso povo e não para enriquecer poucos, prejudicando
todos nós! Terras indígenas são demarcadas para
garantir nossa sobrevivência: para produzir a comida
que alimenta o nosso povo e não soja transgênica,
porque nem mesmo o óleo de soja é consumido pelos
Kaingáng.

40
18. VẼNH KE HÁ MỸ
ARRENDAMENTO TŨG KỸ
KANHGÁG TÓG KÓKĨR KỸ KẼGTER
MŨ KE TI?

Vẽnh ón vẽ! Vẽsỹ arrendamento tag tóg ẽg gan kãmĩ tĩ,


ti tỹ kanhgág jẽjẽn tĩ ra, pã’i ag pi kanhgág mỹ cesta
básica nón pétẽ mũj mũ vẽ, kanhgág tỹ ti krẽ mré kon
jé. Arrendamento tóg ẽg ga tỹ ũn pir nĩgé ki tovãnh ti,
ẽg ga ki ẽg koj ke krãn ge mũ ẽn tóg ũn pir ag riko
hanhan tĩ vé, kanhgág ke tỹ kókĩnkĩr mũn jo! Governo
tóg kanhgág mỹ ga nemãrka ke tĩ, ag tỹ kri ag koj ke
vem jé ke kỹ, ki soja transgênica krãn jé ke pi jé, soja pi
ne ki ẽg mỹ há nĩ, ag tỹ óleo han mỹr kanhgág pi óleo
ko tĩ há mẽ.

41
19. O QUE OS KAINGÁNG COMEM?
O QUE A GENTE COMIA NO
PASSADO? POR QUE HÁ FOME
NAS NOSSAS TERRAS, HOJE?
Os hábitos alimentares Kaingáng mudaram muito:
nossa alimentação era rica em verduras como o fỹj ou
caraguatá, pyrfé, que é uma espécie de urtigão, entre
outras. Com propriedades nutracêuticas, essas plantas
garantiam que nosso povo fosse bem alimentado. Elas
cresciam naturalmente à sombra dos bosques de
araucária ou plantadas em pequenas lavouras
produzidas por cada família. Mas nas terras arrendadas,
a agricultura familiar vem perdendo cada vez mais
espaço para o plantio de monoculturas e o uso de
herbicidas acabou com a variedade das plantas que nos
serviam de alimentos e remédios. A mudança de
padrões alimentares com alto consumo de
refrigerantes, açúcar branco, sal, embutidos, farinha de
trigo e gorduras como a margarina trouxe novas
doenças: hipertensão, diabetes, obesidade e
desnutrição. Retomar nossos hábitos alimentares
tradicionais por meio do resgate do consumo de ẽ góro,
o mato de comer, significa combater doenças trazidas
pela alimentação dos fóg e aumentar a qualidade de
vida do povo Kaingáng.

42
43
19. KANHGÁG AG NE KO TĨ? VẼSỸ
AG NE KO JAFÃ NĨGTĨ? NE TUGNĨN
KANHGÁG ŨRI KÓKĨR MŨ NĨ?

Ũri kanhgág ag jẽn tóg tỹ ũ tavĩ nĩ ha: Vẽsỹ ẽg jẽn tóg há


tavĩ já nĩ vẽ, nénũ tánh ko kamã ẽg nỹtĩg nĩ, fỹj ti, fóg ag
tóg to caraguatá ke tĩ, kar pyrfé ti ke gé, fóg ag to
urtigão ke tĩ, kar ẽgóro ũ ag ke gé. Tỹ vẽjẽn ra tóg tỹ
vẽnh kagta nỹtĩ gé, ẽgóro ko tĩ kỹ ũ pi kókĩr tĩ. Ẽgóro tag
tóg fág krẽm munmur jafã nĩgtĩ, ketũnĩmỹr ẽpỹ kãsir
kãmĩ. Hãra ũri ẽg ga tỹ arrenda ke kỹ nỹn kỹ ũpi ẽpy sĩ ũ
han sór tĩ ha, monocultura tavĩ kré vẽ sir, kar herbicida
tugnĩn ẽg ẽgóro e tóg tũ tĩ ha ũnri, vãnh kãmĩ ẽg
vẽnhkagta ti ke gé. Ẽg ũri ko mũ tỹ ẽg tóg refrigerante
to ko tĩ, kar asukri kupri, sarỹmỹ, farĩnh kupri, mãrgarĩnỹ
ko kamã ẽg nỹtĩ, vẽjẽn tag hã vỹ hara kanhgág mỹ vẽnh
kaga tãg vin mũ sir: Kanhgág pressão tãnfyn tóg tĩ,
kyvénh grẽg han tóg tĩ gé, tãgtãg kãn tavĩ han han tĩ gé,
kar desnutrição ke gé. Hãra ẽg ver ũri kanhgág jẽn tavĩ
hã ko sór kỹ tóg há nĩj mũ vẽ, ẽgóro mĩmũ kon kỹ tóg
ver ẽg kygtãg mũ vẽ, fóg jẽn tỹ ẽg mỹ vẽnh kaga kórég
vin ja tag ti, mỹr ẽg jẽn tóg tỹ vẽnhkagta nỹtĩ.

44
GERAÇÃO DE RENDA
DE TO KANHGÁG AG JẼNKAMO VÉG TĨ

20. QUAIS OS RESULTADOS DA


MONOCULTURA E DO
ARRENDAMENTO NA GERAÇÃO
DE RENDA ENTRE OS KAINGÁNG?
A falta de opções para ganhar dinheiro (subsistência) e
para garantir a comida da família (segurança alimentar)
tem levado a população Kaingáng a sair das terras
indígenas em busca de sua sobrevivência em locais de
trabalho prejudiciais à saúde (insalubre) como nos
frigoríficos ou até mesmo em condições precárias como
as colheitas de maçã, uva, alho, cebola. Nossas terras
podem ter açudes para produzir peixes, podem ter
gado para produzir carne para o consumo e pomares
para produzir frutas. Projetos que gerem trabalho digno
e renda dentro das comunidades e aumentem a
qualidade de vida do nosso povo devem ser pensados e
colocados em prática junto com a comunidade.
45
46
20. FÓG AG ẼG GA KRI
MONOCULTURA HAN KỸ
KANHGÁG MỸ TO JẼNKAMO
VÉG TĨ?

Ûri kanhgág pi ẽg ga kãmĩ hẽ tá jẽnkamo vej ke nĩ, ti krẽ


mỹ vẽjẽn mãn jé, kỹ ag tóg kuvar há ra vẽnh rãnhrãj nón
mũ tĩ, rãnhrãj há pi jé hãra (insalubre) ke ag tóg tĩ fóg ag
rãnhrãj tỹ ge to, kanhgág ag kagãgãg tóg tĩ, frigorífico
mĩ ken vẽ, kar kakanẽ tỹ uva, maçã krãnkrãn mág fã mĩ
ken vẽ, sĩmora kar ajo ke gé. Ẽg gan kãmĩ tóg goj pénĩn
rón kỹ (açúde) ki krẽkufár jẽg’ỹn jé, monh jẽ’ỹn há, ka
kanẽ krãnkrãn mág hã ke gé, kar jatunmỹ kon jé.
Projeto tag hanhan ra kanhgág tóg ti gan hã kãmĩ
rãnhrãj kỹ jatunmỹ ti krẽ jẽnjẽn há han mũ vẽ sir, tag to
jykrén kỹ tóg hanhan ge nĩ vẽ kanhgág gan kãmĩ.

47
21. CONFLITOS INTERNOS
POR INTERESSES EXTERNOS
O dinheiro que enriquece os arrendatários fóg¹
empobrece o povo Kaingáng e financia armas para
garantir que o arrendamento continue! Os conflitos que
acontecem nas terras indígenas têm como causa o
arrendamento: são disputas internas pelo poder de
controlar o dinheiro que é arrecadado a cada safra. De
acordo com o Relatório Anual de Violência contra os
Povos Indígenas do Conselho Indigenista Missionário
(Cimi), o Rio Grande do Sul é o estado com o maior
número de conflitos entre indígenas relativos a direitos
territoriais. Foram 27 casos em 2021, o que corresponde
a 23% do total em todo o Brasil. O Relatório Anual de
Violência contra os Povos Indígenas considera que o
arrendamento ilegal de terras para plantio de soja e
outros grãos é o principal motivo de conflitos nas
reservas. Alguns acabaram em mortes, como na
Reserva da Serrinha, em Ronda Alta, no Norte do
estado. Famílias inteiras são expulsas, incluindo velhos e
crianças e quem morre são indígenas! É preciso que
todos os envolvidos no arrendamento sejam
responsabilizados, sejam brancos, sejam indígenas,
sejam servidores públicos e que o dinheiro ganho de
forma ilegal seja devolvido. As indenizações devem ser
investidas em projetos de sustentabilidade discutidos
com o povo Kaingáng.
¹ Fóg é a denominação para uma pessoa que não é indígena,
na língua Kaingáng. Sua tradução é "branco" para indicar
raça e não cor.
48
21. KANHGÁG TỸ JAG VÓG
KÓNÃN FÓG AG JAGFY
Fóg ag ẽg ga to há han mũ jo kanhgág tỹ kókĩnkĩr vẽ,
kanhgág ũ ag tóg sir fóg ag mré kanhgág nĩgé ki no vin tĩ
sir jag hã kato, ũn fóg ag mré ẽg g ato jẽnkamo mãg nỹtĩ
ag ũn to ne vég tũ ag kato, ag vĩ sór kỹ. Ũri kanhgág tỹ ẽg
ga kãmĩ rárá mũ tag ti, arrendamento tavĩ to ke vẽ, kỹ
vẽnh kar tóg sir vẽsỹ pã’i han han sór ke mũ, vẽnh hã mỹ
ga vyn jé, ti kanhkã tavĩ mỹ, hãra ken jé prỹg jun kỹ fóg ag
pi sĩnkỹ koje ke ke mũ, hã to kanhgág tóg kanẽ jur kỹ jag
to rá kỹ kejẽn jag tén ge mũ sir tugnĩn. Conselho
Indigenista Missionário (Cimi), ag kanhgág tỹ jag vóg
kónãn mũ tag to vẽnhrá han ja ti, Estado do Rio Grande
do Sul kãki nỹtĩ ag to prỹg tỹ 2021 kãmĩ, ga tugnĩn, Brasil
kar ki kanhgág tóg jag vóg tỹ 27 han já nĩ, hãra 23% tóg
ẽg Estado hã ki jag vóg ja nĩ, arrendamento tugnĩn ke vẽ
ke ja ag tóg nĩ ag relatório ki, hã tugnĩn kanhgág tóg jag
hã kẽgtén mũ Serrinha tá, Ronda Alta, norte do Estado tá
ke vẽ ẽmã tag ti, Kanhgág tỹ pã’i ag ne ẽmĩn kri kanhgág
e vin sir hamẽ, gĩr kãsir mré, kófa mré hã, hẽra mũj ke tũ
ag tóg nỹtĩ há mẽ jagy tavĩ tóg nỹ tag ti. kỹ kanhgág e tóg
tá kẽgter ke mũ sir, fóg kãmĩ mũn kỹ, jo fóg ũ pi ter ke
mũ jo, kanhgág tavĩ hã tóg kãgter ke mũ, jo ũn kanhgág
ga to há han nỹtĩ ag tóg riko ke tĩ, kanhgág e tỹ vẽsỹrénh
mũn jo. Kỹ ũn kanhgág ga arrenda ke nỹtĩ kar tóg kajãm
ge nỹtĩ, fóg, kanhgág, governo mỹ rãnhrãj ke mũ ag ke
gé. Ũn to riko ke ja ẽn ag tóg kanhgág to ne ve ja tũ ag
mỹ tỹ indenização kajãm ge nỹtĩ, to projeto han han jé
kanhgág ag tỹ to ti krẽ jẽnjẽn jé sir, hãra kanhgág ag mré
to vãmén kỹ, nén ag mỹ há ẽn to projeto han han jé sir.
49
22. POR QUE O ARRENDAMENTO
CONTINUA? PRECISAMOS
DE REPARAÇÃO

Porque o uso das nossas terras para o plantio de


monoculturas como soja e trigo enriquece os fóg
durante décadas e não há interesse em parar.
Servidores públicos também se corromperam para
permitir a continuidade do arrendamento, mesmo
sendo ilegal. Os fóg ofereceram vantagens às lideranças
indígenas para que deixem de lado o bem-estar coletivo
e pensem em lucros individuais. É preciso
responsabilizar os fóg e os kanhgág que estão
envolvidos com o arrendamento e que as comunidades
recebam a indenização por todo o uso indevido das
nossas terras, e a utilizem em melhorias que beneficiem
as comunidades (e não algumas pessoas ou famílias).
Devemos pensar, discutir e propor quais serão as
formas de reparação que queremos pela violação do
nosso usufruto exclusivo que foi desrespeitado e afetou
nossa organização social, o equilíbrio da natureza nos
nossos territórios, nossa alimentação e saúde.

50
51
22. KỸ ARRENDAMENTO TỸ NE JÉ
TŨ KE TŨ NĨ NẼ VER? KUR ẼG MỸ VÉ
ẼG MỸ KYGJÃM JÉ

Kỹ ne nẽ sir, vẽsỹ fóg ag tóg kanhgág ga kri riko que


nỹtĩ hamẽ, hãra ũ pi ag mỹ: Kir kanhgág ga krãn mãn
hẽ, ke tĩ, hã kỹ ag tóg jatunmỹ krãnkrãn mũ nĩ sir,
proibido ra, hãra fóg ag tóg kanhgág tỹ pã’i tavĩ ag nĩgé
kã jẽnkamo mág nĩm ge mũ, ag tỹ ag mỹ, jatunmỹ
ẽkrãn gen jé, kanhgág e tỹ kókĩnkĩr mũn jo, hãra ẽg pã’i
kanhgág ag tóg ag jẽnkamo ve kỹ ag kanhkã ũn
kãjatun ge mũ sir. Hã kỹ fóg ag ẽg ga krãn ge mũ ag,
kar pã’i tỹ kanhgág ag tóg ag kanhgág ga to riko ke ja
tag to kajãm ge nỹtĩ, comunidade kar mỹ, ag rikén to
nénũ ven jé. Kar ẽg tóg jagnẽ mré to jykrén kỹ ag ẽg ki
nén péju ja kaja han mũ sir, ẽg pã’i tỹ kanhgág vin fã
mréhã ag tóg tỹ ũ ke ja nĩ, ẽg ga kagãg ja ti, ẽg ẽgóro
kar ẽg vẽnhkagta tũg já ti, to veneno tĩn kỹ, ẽg goj jẽja ja
ti, ẽg mỹ vẽnh kaga kórég tavĩ vin ja tag kar pi kaja pir
nĩ.

52
23. COMO IMPEDIR QUE O
ARRENDAMENTO CONTINUE SE
REPETINDO?

O arrendamento das terras indígenas é proibido, por


isso sua prática é ilegal, mesmo que seja chamado por
outros nomes, como “parcerias agrícolas”. É dever da
Funai e do Ministério Público Federal acabar com o
arrendamento das nossas terras e garantir que só os
povos indígenas usufruam da terra, da água, das matas
e animais nos nossos territórios. Vamos lembrar,
parente: quem lucra com essas atividades não vai
querer abrir mão do arrendamento e irá tentar arrendar
as terras indígenas novamente. Para evitar que o
arrendamento e todos os problemas que ele traz não se
repitam é preciso pensar e colocar em prática
mecanismos rigorosos de gestão, ou seja, de uso do
território e fiscalização, além de multas altas para quem
descumprir a proibição de arrendar as terras indígenas.

53
54
23. ẼG HẼREJ MŨ FÓG AG ẼG GA
KRÃN MÃN TŨ NĨN JÉ?

Kanhgág ga arrenda ke tóg proibido nỹ hamẽ, ilegal vẽ,


tag jijin ũ han mũ ra tóg gera hãri ke nĩ, fóg tỹ ẽg ga
krãn hã vẽ. FUNAI mré Ministério Público Federal ag tóg
to compromisso nỹtĩ ag tỹ kanhgág ga kri
arrendamento tỹ tũ ken jé, ẽg tỹ kanhgág tỹ ẽg pir mỹ,
ẽg ga, ẽg goj, ẽg nẽn, ẽg sẽ kirĩr jé sir. Hãra tag to jykrén
jé, ũ tỹ ẽg ga to jẽnkamo mág mãn kinhra ẽn tóg
arrenda ke mãn sór mũ, fóg ag, kanhgág ag ke gé, kỹ ag
tóg multa mág kajãm ge nỹtĩ kỹ ag tóg kamẽg mũ sir
han mãn jé, kar pã’i má gag to compromisso nỹtĩ ag mỹ
ẽg mré kirĩr, fiscaliza kera kej mũ gé, kỹ ag tóg kamẽg
mũ sir.

55
24. O QUE PODEMOS FAZER PARA
RECUPERAR NOSSAS TERRAS E
MELHORAR A QUALIDADE DA
ALIMENTAÇÃO, GERANDO RENDA
NA COMUNIDADE INDÍGENA?
Uma das formas é o reflorestamento. As florestas de
araucária, conhecida na nossa língua como fág foram
plantadas pelos nossos ancestrais durante séculos e
derrubadas em poucas décadas pelas serrarias que o
SPI e a Funai criaram dentro das nossas terras, sem que
o dinheiro ganho com a venda da madeira tenha
beneficiado os Kaingáng. Existem projetos para
financiar o reflorestamento com mata nativa. O pinhão
é um alimento tradicional do nosso povo e o fág, ou
araucária, pode ser uma alternativa para gerar renda e
garantir a retomada da cultura alimentar do povo
Kaingáng. Já existem espécies de araucárias
desenvolvidas por universidades públicas, que dão
frutos em 5-6 anos. A Pngati, por exemplo, oferece
ferramentas como o mapeamento participativo das
áreas importantes para a natureza, para as atividades
culturais, produtivas com base nos nossos
conhecimentos e saberes, chamada de
etnomapeamento. O povo Kaingáng pode discutir o
reflorestamento do nosso território tradicional com
araucária, erva-mate e bracatinga para a produção de
alimento, madeira e mel, em regime de agrofloresta.
56
57
24. ẼG NE TỸ HẼREJ MŨ ẼG GA TỸ
HÁ KE SÓR JÉ, ẼG KI ẼG KOJ KE KRÃN
JÉ, KART O NÉNŨ Ũ VEGVEN JÉ ẼG
KRẼN MỸ?
Nén há ũ hã vỹ reflorestamento ke mũ, ẽg fág ti há mẽ,
vẽsỹ tóg tỹ nẽn já nỹ vẽ, ẽg jóg ag hã vỹ krãn krãn ja nĩ, kỹ
tóg vẽnhgrun já nĩ ũ tỹ vóg tũ nĩn kỹ, fág hã ko ag tĩ, hãra
ag pi fág ka gỹn tĩ, hãra fóg ag tóg kãnhmar ẽg fág tũg já
nĩ, SPI ag kar FUNAI ag ke gé, ẽg ga kãki ag tóg serraria
vin já nĩ ag ẽg fág gỹngỹn kỹ tỹ tamo han han kỹ vẽne ken
jé, hãra ag pi kanhgág mỹ ne nĩm tĩ, to ne vég tũ ag nĩgtĩ
kanhgág ag. Ũri tóg projeto tĩ, fóg ag tóg to
reflorestamento com mata nativa ke ag tóg tĩ to. Fág tóg
tỹ kanhgág jẽn pẽ nĩ, kỹ tóg sir ẽg mỹ há tavĩ nĩ vẽ ha mẽ,
kar tóg to nénũ ũn vej há nĩ vẽ ke gé. Universidade ũ ag
tóg fág mur tãg tỹ prỹg tỹ 10 tá krỹg tũr tóg kanẽn mũ sir.
Pngati ag tóg ẽg mré vej mũ vẽ ke gé, ẽg mré to vãmén
kar ag tóg to etnomapeamento ke mũ ẽn han mũ sir, kỹ
ag tóg ẽg mỹ tỹ ãjag tóg gej mũ, kej mũ sir. Ûri
universidade pública ũ ag tóg fág tỹ rãnhrãj kỹ tóg prỹg tỹ
5 ke tũnĩmỹr 6 ki kanẽn tĩ sir. Pngati ag tóg ẽg mỹ ag
rãnhrãj tỹ ẽg jagtãn mũ sir mapeamento participativo ke
tĩ ẽn ti ẽg gan mĩ, kar ẽg g ato kanhró ẽn mré. Kanhgág
ag tóg jag mré to jykrén kỹ ẽg fág krãnkrãn ge to vãmén
mũ sir, krẽm kógũnh kar kyru krãnkrãn jé, tỹ pĩ han han jé
kar mỹg sy ag kyru fej tỹ mỹg han jé, hã to fóg ag tóg
agrofloresta ke ke mũ sir.
58
25. AGRICULTURA FAMILIAR DE
SUBSISTÊNCIA E CULTURA
ALIMENTAR KAINGÁNG: QUALIDADE
DE VIDA E DIVERSIDADE

Plantar pequenas quantidades de milho, abóbora,


mandioca, batata doce, amendoim, abobrinha,
melancia e árvores frutíferas como bergamota, caqui,
jabuticaba, ameixa, pitanga, ameixa de inverno, entre
outras ao redor das casas é uma prática conhecida
como agricultura de subsistência que era usada pelos
nossos pais e avós. A agricultura de subsistência pode
ser uma das alternativas para mudar essa realidade de
dependência de cestas básicas do governo. Além disso,
a criação de animais como galinhas e porcos aproveita
as sobras de alimentos que iriam para o lixo e são uma
fonte de carne e ovos para cada família.

59
60
25. NÉNŨ KRÃN TĨ KO JÉ, ẼG TỸ
KANHGÁG VẼJẼN, ẼG JẼN HÁ HAN,
ẼG HÁ NỸTĨ JÉ

Gãr pin kỹ ẽg tóg krãn mũ, mrópa ti ke gé, mỹnjóka ke


gé, matata grẽ ke gé, mĩnvĩ, mrópa kãsir, marsia, kar kỹ
ka kãnẽn tĩ ag ke gé, mergamãta, kaki, mã ti, mẽsa, jymi,
kusa kỹ mẽsa ti. Vẽsỹ tóg ge ja nĩgtĩ, în pénĩn ẽg jóg ag
tóg nén kar krãnkrãn fã ja nĩgtĩ, jatunmỹ kon jé. Tag han
kỹ ẽg pi governo tỹ ẽg mỹ vẽjẽn jẽgnẽ tavĩ to mẽ kỹ nỹtĩj
mũ sir, koj ke ẽg tóg nỹtĩ sir. Vẽnh pénĩn nénũ jẽ’ỹn mũ,
porko ti, garĩnh ke gé, kỹ ã tóg nẽnũ ke tỹ krẽm fón gej
mũ gé.

61
REALIZAÇÃO

PARCERIA

APOIO

Você também pode gostar