Você está na página 1de 4

Fotografia husi Care

ESTRUTURA KOMPENTENSIA
BA PROFESR SIRA
IHA TIMOR-LESTE

ESTRUTURA KOMPENTENSIA
BA PROFESR SIRA IHA TIMOR-LESTE

Kompetnsia sira nee hanesan diskrisaun ida kona ba buat sira neeb professor ida presiza hatene no
presiza iha kapasidade atu halo.
Objetivu ba ida nee mak kompetnsia sira nee hatudu kona ba nivel minimu neeb professor ida presiza
hetan hodi hanorin iha eskola hotu hotu iha Timor Leste.
Ita espera katak kompetnsia hirak nee sei uza hodi hetan objetivu rasik tuir mai nee.

Fo dalan ba profesr sira hodi nunee sira bele iha konxinsia ko ba sira hodi sira bele haree rasik sira
nia kreximentu profisionl

Fo informasaun kona ba mekanizmu kontrole no prosedimentu sira.

Halo armonizasaun ba kurikulu ba profesr sira neeb foin hah no mos ba profesr sira neeb
servisu ona.

Fo dalan hodi formadr sira ba profesr neeb servisu ona bele halo koordenasaun ba sira nia
esforsu, hodi sira labele duplika servisu (halo servisu hanesan) no fo treinu tuir kompetnsia.

Haree ba katak formadr inisil sira bele fo graduasaun ba ema neeb tuir padraun mnimu.

Fo apoiu ba MEC hodi identifika didiak problema ka defisinsia neeb iha kona ba treinu neeb
halao iha rai tomak.

Hatudu ba inan aman no partes interessadas seluk katak profesr neeb hanorin sira nia labarik tuir
duni padraun mnimu kompetnsia.

Kuadru kompetnsia ninia esbosu ba dala uluk, prepara liu husi workshop iha IFCP, iha Dili fulan Marsu
tinan 2006, husi ekipa ida ho formador ba profesr sira nain 30 husi Ministriu Edukasaun no Kultura ,
UNTL, Institutu Formasaun Baucau, Ministriu Traballu, Kooperasaun Portuguesa, Kooperasaun Brazileira,
UNICEF, CARE no Banku Mundil.
Husi Setembru too Novembru 2006 nian, ema nain 90 resin, inklui profesr sira, futuru profesr sira neeb
sei tuir formasaun, superintendente sira, funsionriu sira husi Ministriu Edukasaun no parseiru
dezenvolvimentu sira halo tiha ona sira nian revizaun ba estrutura kompetnsia ida nee. Iha prosesu
avaliasaun nee, esbosu kompetnsia nee liu husi koresaun barak .
Iha Maiu no Setembru 2008, estrutura kompetnsia nee hetan validasaun husi Diretr sira husi Ministriu.
Iha prosesu nee ms hatama modifikasaun balu ba estrutura.
Liu husi esperinsia, Ministriu Edukasaun no profesr sira bele aumenta tan kompetnsia foun sira neeb
sira haree katak importante ba dezenvolvimentu profesr sira nian.
Iha futuru, bainhira padraun kompetnsia minimu sira nee, la aprezenta tan ona kualkr dezafiu ba
profesr sira, bele substitui fali ho seluk, maib ho objetivu atu halo diak liu tan kualidade hanorin nian iha
Timor Leste.
2

ESTRUTURA KOMPENTENSIA
BA PROFESR SIRA IHA TIMOR-LESTE

ESTRUTURA KOMPETNSIA BA PROFESOR SIRA


IHA TIMOR -LESTE
Kompetnsia hirak nee organiza liu husi domniu haat (4): Lan/Dalen, Koesimentu tkniku, Hanorin no
Aprende no Hahalok profisionl. Hahalok Profisionl mak prinsipl no domniu tolu seluk tama iha ida nee
nia laran.
LIAN/ DALEN

Domniu lan/daken refere liu ba matenek profesr sira iha dalen ofisil Timor Leste nian no kona ba
ninia uzu efetivu iha prosesu hanorin- aprendizajen.
Profesr.
a. hatene lian Portugs iha modalidade hotu hotu: koalia, le, komprende no hakerek
b. hatene lian Tetun iha modalidade hotu hotu: koalia, le, komprende no hakerek.
c.

Uza Portugs atu hanorin buat sira neeb iha materias nia laran no ms atu dezenvolve matenek
estudante sira nia.

d. Adapta ninia maneira koalia tuir nivel estudante, tuir sira nia nvel dezenvolvimentu kona ba lian.
e. Uza rekursu lingustiku oioin atu ajuda alunu sira aprende buat sira neeb hanorin hela.
KOESIMENTU TKNIKU

Domniu koesimentu tkniku refere ba koesimentu espesializadu neeb profesr presiza iha atu halao
ninia servisu hanesan profesr / dosente.
Profesr..
a. Iha koesimentu klean kona ba matria neeb nia hanorin.
b. Hatudu koesimentu kona ba kurikulu no ezijnsia kurikular MEC nia, no halo ligasaun ho matria
seluk bainhira relevante.
c.

Utiliza/adapta livru no materil sira, no dezenvolve materil didtiku sira seluk tuir estudante sira nia
nesesidade, no halo organizasaun no sekunsia neeb ho ljika.

d. Aproveita oportunidade atu uza kontestu /ambiente /esperinsia estudante sira nia bainhira hanorin
e. Hatene teoria dezenvolvimentu labarik nian no halo aplikasaun ba teoria nee bainhira hanorin.
f. Komprende kona ba edukasaun inkluziva no bele fo apoiu ba estudante sira neeb iha nesesidade
espesil ruma.
g. Hatene kona ba Heransa, Valr, Kostume no Tradisaun sira, iha sosiedade Timor nia laran, no ms
hatene nusa mak ida nee bele fo influensia ba estudante individul sira.

ESTRUTURA KOMPENTENSIA
BA PROFESR SIRA IHA TIMOR-LESTE

HANORIN NO APRENDIZAJEN

Domniu hanorin no aprendizajen refere ba tknika no estratjia neeb profesr sira uza atu dinamiza
aprendizajen estudante sira nian.
Profesr....
a. Iha konxinsia kona ba diferensa husi estudante ida idak no hanorin ema individul iha sala laran,
tuir sira nia diferensa kona ba estilu aprendizajen, abilidade, jneru, tinan, koesimentu neeb iha
tiha ona, nesesidade psikoljika no hahalok.
b. Hili no uza tknika no estratjia diferente tuir alunu sira nian nesesidade
c.

Halo planu hanorin nian ba kurtu, mediu no longo prazu no ba aula ida idak, tuir ba nesesidade
turma nian no alunu ida idak nian.

d. Kria ambiente hanorin nian ida favoravel ba aprendizajen no fo motivasaun ba estudante sira liu
husi asaun apoiu neeb diak.
e. Bele avalia progresu alunu sira nian no bazeia ba avaliasaun ida nee, fo informasaun neeb util ba
alunu sira atu fo dalan ba sira hodi bele dezenvolve an no aprende barak liu tan.
f.

Define espetativa ba hahalok estudante sira nee no harii padraun disciplina neeb diak liu husi
prosesu hanorin neeb fokadu no relasaun pesol neeb pozitiva no produtiva.

g. Fo impulsu ba kriatividade no autonomia estudante sira nian


h. Haree ba ambiente fziku iha sala nia laran no haree katak iha sala nia laran tempu barak liu mak
uza ba hanorin
HAHALOK PROFISIONL

Domniu hahalok profisionl inklui domniu hotu. Refere ms kona ba kuidadu profesr nia kona ba bein
estar akadmiku, sosil no emosionl husi estudante sira no ms sira nia relasaun ho sira nia servisu.
a. Estabelese no mantein relasaun diak ho alunu sira, inan aman no ho membru diak ho sira hotu.
b. Rekoese no respeita diferensa kultura no individul husi alunu sira, inan aman no membru sira husi
komunidade sira seluk, hodi fo valor ba kultura no lia fuan oioin, hodi evita kualkr prosesu
eskluzaun no diskriminasaun.
c.

Justo iha tratamento no avaliasaun ba alunos sira

d. Respeita relasaun natureza konfidensial profesr - alunu no ho membru komunidade sira seluk.
e. Estabelese ambiente ida seguro neeb fo dalan ba aprendizajen neeb estudante sira sente seguro
no konfiante.
f.

Hola inisiativa atu haree ba no rezolve problema sira iha sala aula no iha eskola laran.

g. Dezenvolve nafatin ninia kompetnsia pesol, sosil no profisionl sira hotu, iha perspetiva ba
formasaun ba vida tomak.
h. Sai modelu hanesan sidadaun diak ba alunu sira ,inan aman no komunidade no dezenvolve atitude
neeb pozitiva kona ba sidadania no konxinsia nasionl no internasionl.
i.

Respeita lei sistema edukasaun sira nian no pas,

j.

Badinas no pontual iha aspetu hotu husi nia servisu.


4

Você também pode gostar