Você está na página 1de 8

RELATÓRIU PRÉ-ELIMINÁRIU NO KAZU

KUIDADUS ENFERMAJEN BA PASIENTE


IHA DEPARTAMENTU OBSTETRICIA E GINEGOLOGIA
HOSPITAL NACIONAL GUIDO VALADARES

ELABORA HUSI :
NARAN : GRACIANO DE C. MONTALVÃO
N.R.E : 20170402034
TURMA : B / TURNO 2017

ESCOLA SUPERIOR DE ENFERMAGEM


FACULDADE DE MEDICINA E CIÊNCIAS DE SAÚDE
UNIVERSIDADE NACIONAL DE TIMOR LOROSA’E
DÍLI
2022
KUIDADUS ENFERMAJEN BA PASIENTE HO DIAGNÓSTIKU
MÉDIKU GRAVIDA HIPERTENSAUN, IHA UNIDADE
OBSTETRICIA, DEPARTAMENTU OBSTETRICIA E
GINECOLOGIA
HOSPITAL NACIONAL GUIDO VALADARES

ELABORA HUSI :
NARAN : GRACIANO DE C. MONTALVÃO
N.R.E : 20170402034
TURMA : B / TURNO 2017

ESCOLA SUPERIOR DE ENFERMAGEM


FACULDADE DE MEDICINA E CIÊNCIAS DE SAÚDE
UNIVERSIDADE NACIONAL DE TIMOR LOROSA’E
DÍLI
2022
GRAVIDA HIPERTENSAUN

1. Definisaun
Hipertensaun durante gravidas hanesan kondisaun ne’ebe presaun arterial
hatudu sistol ass husi 140 mmHg no diastol liu husi 90 mmHg (Readeer,
2011)
Hipertensaun durante gravidas hanesan hanesan presaun arterial sistol no
diastol alor liu husi 140/90 mmHg, durante iha periodu dala rua husi distansia
oras haat, no hatudu rejultadu sistol aumenta liu husi 30 mmHg no presaun
arterial diastol liu husi 15 mmHg (Prawiroharjo, 2013)

2. Klasifikasaun
Klasifikasaun durante gravides tuir matenek nain Parwiroharjo, 2013 mak
hanesan tuir mai:
a) Hipertensaun kroniku
Hanesan hipertensaun ne’ebe mosu depois de periodu gravidas iha 20
semanas.
b) Pre-eklamsia
Hanesan hipertensaun ne’ebe mosu depoi de semana 20 no hatudu mos
proteina iha urina sae ka proteuria.
c) Eklamsia
Hanesan mos preklamsia ne’ebe hatu sinais konvulsaun no koma.
d) Hipertensaun jestasional
Hanesan la hatudu sinais proteuria no hipertensaun iha periodu post-
partum.
3. Etiolojia
Tuir matenek nain Anwar, 2012 kauja husi hipertensaun ba inan gravida mak
hanesan tuir mai ne’e:
a) Primigravida no primipatenidade
b) Hiperplasenta ( mola adipoza, diabetes melitus, hidrosefalos no bebe
boot)
c) Idade
d) Genetika
e) Obesidade

4. Manifestasaun klinika
Jhonson, 2012 hateen katak manifestasaun klinika ne’ebe mosu ba inan
gravida ho hipertensaun mak hanesan tuir mai ne’e:
a) Dilatasaun vena bele mosu problema dilatasaun ba fornesementu
nutrisaun no hamosu prematura.
b) Proteina urina iha +1 too +4
c) Problema neurolojika hanesan hare la oos no ulun moras.
d) Insufisiensia kardiaka
e) Enjima iha kardiaka sae
f) Trombositu raan menus

5. Anatomia no fisiolijia
Narsin, 2012 hateten katak sistema kardiovaskular hanesan sistema trasporte
ran nian, nutrisaun, hormona, no subtansia esensial sira seluk.
a. Anatomia korasaun
Korasaun hanesan orgaun ne’ebe iha kanal no nia tamañu hanesan
wainhira ita kumu liman, fuan normal forma husi parte ha’at, iha parte
leten hanaran atrium iha eskerda no direta iha parte karaik hanaran
ventrikulum iha rua eskerda no direta, no parte ne’ebe hafahe parte rua
ne’e hanaran septum, barajen fuan nian mak hanesan tuir mai ne’e;
Sudiarty, 2011).
1). Parte loos vena cava superior (VCS) atrium karuk no vena cava
superior.
2). parte karuk rohan husi ventrikulu karuk nian.
3). Parte anterior atrium loos no ventrikulu loos.
4). Parte posterior atrium karuk, vena pulmonar ha’at.
5). Parte inferior ventrikulu loos ho pozisaun horijontal entre
diagfrakma no too iha apeks fuan nian.
6). Parte superior apendiks atrium karuk.

b. Fisiolojia korasaun.
Korasaun fahe ba parte rua ne’ebe halo separasaun no nia funsaun
primeiru atu bomba ran ba ih isin lolon, i parte rua ne’e forma husi
atriun no ventrikulum karuk i loos, no tuir sirkulasaun husi parte rua
ne’e wainhira fuan bomba ran ba isin, iha sirkulsaun parte loos nia
funsaun atu troka ran entre korasaun no pulmaun i parte karuk noa
funsaun atu bomba ran ba isin lolon, husi parte rua ne’e sempre halo
sirkulasaun husi korasaun rasik hanesan prosesu atu vida ema nian
ne’ebe relasiona ho nesesidade oksijeniu.

6. Patofisiolojia
Anwar, 2012 esplika kona-ba teoria ne’ebe mosu ba inan gravida ho
hipertensaun katak iha abnormalidade vaskularidade plasenta.
Plasenta ne’ebe akontese iskemia no hipoksia sei mosu oksidan ne’ebe
hanaran radikal livre. Iskemia plasenta sei hamosu oksidan livre hodi estraga
sesula isin nian no iha membrana endotel iha vena.
No wainhira akontese disfunsaun selula endotel mak sei hamosu ba iha
problema isin nian hanesan alargamentu kapilares, produsaun vasopresor,
goagulasaun raan no agresaun selula trombositu.
7. Patway

Abnormalidade Intoleransia Adaptasaun Difisiensia


plasenta imunolijika kardiovaskular nutrientes

Diminuisaun funsaun
plasenta

Produsaun oksida iha


selula raas

Estraga membrana endotel

Menus suplai Mudansa likidu


Mudansa psikolojia Problema vaskular
oksijeniu iha kakutak vaskular

Krize emosional Problema perfusaun Koagulasaun


Ulun moras
orgaun trombositu

Menus koñesementu
Dor agudu
Insufisiensia
Problema perfusaun padraun
tesidu periferiku respiratoriu
Ansiadade

Você também pode gostar